• No results found

Faktorer som stör sömnen på sjukhus: Vad är det som stör det patienterna bör?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faktorer som stör sömnen på sjukhus: Vad är det som stör det patienterna bör?"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Faktorer som stör sömnen på

sjukhus

Vad är det som stör det patienterna bör?

Författare: Linda Bengtsson och Maria Svensson

Program:

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Ämne: Examensarbete omvårdnad 15 hp

(2)

Examensarbete Omvårdnad 15 hp

Titel: Faktorer som stör sömnen på sjukhus

- Vad är det som stör det patienterna bör?

Författare: Linda Bengtsson och Maria Svensson

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov hos människan. Om sömnen är

bristfällig blir konsekvenserna för patienter en ofullständig återhämtning både fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försämrad läkningsprocess och nedsatt

välbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvårdnadsansvar att tillgodose patienters behov och därmed också främja sömnen. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som inverkar negativt på vuxna patienters sömn under

sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökningen resulterade i nio artiklar vilka analyserades med inspiration av kvalitativ

innehållsanalys. Resultat: Utifrån kommande faktorer som vårdmiljön såsom ljud, ljus och rumstemperatursamt faktorer relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsarbete inverkade negativt på patienters sömn. Även inifrån kommande faktorer som psykiska faktorer och fysiska faktorer inverkade negativt. De psykiska faktorerna innebar bland annat oro och depressiva tankar medan de fysiska faktorerna visade sig vara relaterade till bland annat smärta och inaktivitet under dagen. Slutsats: Både faktorer i

sjukhusmiljön och faktorer härstammande från patienterna själv inverkade negativt på sömnen. Målet för sjuksköterskans omvårdnadsarbete är att främja patienters hälsa, både psykiskt och fysiskt. Genom att tillämpa individanpassad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienter att sova.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 1 Grundläggande behov ... 1 Sömn ... 1 Teoretisk referensram ... 2 3. Problemformulering ... 3 4. Syfte ... 3 5. Metod ... 4

Inklusion- och exklusionskriterier ... 4

Sökningsförfarande ... 4

Kvalitetsgranskning ... 4

Analys ... 5

Forskningsetiska överväganden ... 6

6. Resultat... 7

Utifrån kommande faktorer ... 7

Inifrån kommande faktorer ... 8

7. Diskussion ... 9 Metoddiskussion ... 9 Resultatdiskussion ... 12 8. Slutsats ... 15 9. Referenser ... 16 Bilaga 1- Artikelmatris Bilaga 2- Sökningstabeller

Bilaga 3 – Checklista för kvantitativa, kvasiexperimentella artiklar Bilaga 4 – Checklista för kvantitativa artiklar

(4)

1. Inledning

Sömn är ett grundläggande behov hos människan som är universellt och likartat (Halvorsen- Bastöe & Frantsen, 2006). Tidigare kliniska erfarenheter på vårdavdelning relaterat till sömn har väckt ett intresse att belysa vilka faktorer som kan skapa en negativ sömnmiljö. Vi har uppfattat det som att patienternas nattliga sömn ibland är bristfällig under sjukhusvistelse. Är patienternas nattliga sömn bristfällig kan detta fortgå om inte sjuksköterskan uppmärksammar problemet genom att se till vad det är som gör att patienterna sover dåligt. Därför vill vi fördjupa oss i vilka faktorer som påverkar patientens sömn negativt under sjukhusvistelse.

2. Bakgrund

Grundläggande behov

Alla människor har vissa grundläggande behov, vilka kan delas in i fysiska, psykiska, sociala, andliga och kulturella. Maslow har konstruerat en behovstrappa där människans behov rangordnas. De fysiologiska behoven som till exempel föda, värme och sömn tillhör de primära behoven och är de som rangordnas som nummer ett på behovstrappan. Tillgodoses inte dessa behov har människan inte möjlighet att tillgodose sig andra behov såsom till exempel trygghet (Kangas Fyhr &

Wilhelmsson 2000). Vid sjukdom kan människans behov ändras eftersom somliga behov som tidigare ansågs väsentliga hamnar i skymundan för vad som i sjukdomssituationen är mer betydelsefullt. När patienten själv inte kan tillgodose sina primära behov, det vill säga de livsnödvändiga, ska sjuksköterskan kunna hjälpa patienten att tillgodose dessa (Borsiin 1994).

Sömn

Normalt behöver en vuxen människa 7- 8 timmars sömn, dock är sömnbehovet individuellt. Sömn innehåller olika faser och djup och normalt sett är korta uppvaknanden naturligt. Varar de korta uppvaknanden längre än 4 minuter upplevs sömnen som bristfällig. Fler kännetecken på att sömnen är bristfällig är om insomningstiden är lång eller om sömnen är för ytlig. Både sömnens längd och dess faser varierar med åldern. Exempelvis är den äldres sömn mer ytlig och består av fler

uppvaknanden än den yngres (Halvorsen-Bastöe & Frantsen, 2006). Sömnens huvudfunktion är inte helt kartlagd men sömnens betydelse för hälsan har ett klart samband (Southwell & Wistow, 1995). En god sömn är viktigt för välbefinnandet och i samband med rehabilitering efter sjukdom är sömn en viktig källa för återhämtning (Asp & Ekstedt, 2009). Enligt Åkerstedt (2002) aktiveras

(5)

uppmärksammade denna process och beskrev att patienternas upplevelse av en god sömn är en förutsättning för deras fortsatta rehabilitering.

Eftersom sömnbehovet ökar vid sjukdom måste sjuksköterskan ta hänsyn och vidta åtgärder för att främja patientens sömn så att det finns möjlighet för återhämtning och uppbyggnad. Henderson (1997) menar att störd sömn är när individen vaknar och känner trötthet, vilket innebär att den rehabilitering som pågår är ofullständig.

Hur patienten sover nattetid kan vara ett mått på hur denne mår både fysiskt och psykiskt. Att skapa förutsättningar till att patienten har en tillfredställande sömn är en viktig del inom omvårdnaden. (Henderson, 1997). Att som sjuksköterska kunna möjligöra en god sömn för

patienten kan innebära att reducera stimuli kring denna samt att möjliggöra att patienten känner sig avslappnad. Vad det innebär för patienten med avslappning är individuellt och någonting som sjuksköterskan måste anpassa och vid behov assistera med (Henderson, 1997). Vidare skall sjuksköterskan betrakta sitt arbete som ofullständigt om patienten upplever en bristfällig sömn (Henderson & Harmer, 1955). När människan är frisk kan hon själv bestämma och förändra i sin omkringliggande miljö och känna sig fri att möjligheten finns. Vid sjukdom och inläggning på sjukhus reduceras denna möjlighet för individen och förmågan att förändra och bestämma själv inskränkts (Henderson, 1997). Sjuksköterskans uppgift är inte att inducera sömn men att förebygga och främja sömnen genom att inducera avslappning. Denna avslappning, både fysiskt och psykiskt, kan innebära för patienten att förberedelserna inför natten är regelbundna och anpassade till

patientens vanor. Sömnen kan främjas genom att reducera stimuli från patientens ögon och öron samt att förebygga negativa sinnesstämningar som spändhet. Rummet ska vara mörkt, svalt, fritt från odörer, en bekväm säng, och mjuka sängkläder skulle kunna innebära för patienten en god sömn (Henderson & Harmer, 1955).

Teoretisk referensram

Henderson (1997) menar att patientens behov är en central del inom omvårdnad. Då föreliggande studier fokuserar på sömn som ett grundläggande behov anser vi att Hendersons teori är lämplig att utgå ifrån. Henderson (1997) grundar sin teori på 14 olika komponenter. Dessa komponenter motsvarar människans grundläggande behov. Omvårdnad innebär att hjälpa patienten och

tillgodose behoven som denne har och därmed bidra till att främja hälsa och rehabilitering. För att möjliggöra detta krävs att sjuksköterskan kan se situationen utifrån patientens perspektiv och därmed kunna bedöma vilket behov som behöver tillgodoses. Förmågan att kunna se patienten kräver från sjuksköterskans sida lyhördhet, självkännedom och självinsikt. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens behov måste hon bli varse sina egna föreställningar och åsidosätta dessa. Sjuksköterskans föreställningar påverkar mötet med patienten och därmed vilken hjälp som

(6)

ges (Henderson, 1997). Sjuksköterskan ska uppmuntra patienten att uttrycka sina behov och detta kräver också lyhördhet, kunskap, förmåga att bedöma situationen samt kompetens att kunna möta och se patienten. Då sjuksköterskan har förmågan att se patienten kan en personlig och hjälpsam relation byggas mellan patient och sjuksköterska vilket är själva essens inom omvårdnad. Vidare menar (Henderson & Harmer, 1955) att målet inom omvårdnad bör vara att hjälpa individen att bli självständig i den mån som situation tillåter.

3. Problemformulering

Många patienter upplever att deras sömn är bristfällig på sjukhus och att de lider av sömnproblem (Lauri, Lepistö och Käppeli, 1997). Sömn anses som nödvändigt för att behålla eller främja hälsa (Lane & East, 2008). Det anses också vara en av de viktigaste funktionerna för rehabilitering efter sjukdom, således är det just vid sjukdom som människan är i ett större behov av sömn än normalt. Sömn gynnar bland annat läkningsprocessen och minskar smärtupplevelser (Halvorsen- Bastöe och Frantsen, 2006). En bristfällig sömn kan få konsekvenser som koncentrationssvårigheter,

minnesproblem, försämrad inlärning, minskad motivation och depression (Asp & Ekstedt, 2009). Bristfällig sömn kan dessutom leda till en ökad upplevelse av trötthet, nedsatt välbefinnande, känslor av spändhet, nedstämdhet, vrede, otillfredsställelse med livet och förvirring (Pilcher, Ginter & Sadowsky, 1996). . Genom att beskriva de faktorer som har negativ inverkan på sömnen hos inneliggande patienter erbjuds sjuksköterskan kunskap som kan underlätta identifieringen av dessa faktorer och därmed reducera dem och på så vis främja patientens sömn.

4. Syfte

Syftet är att beskriva faktorer som kan ha en negativ inverkan på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse

(7)

5. Metod

En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Metoden innebär att ett systematiskt

sökningsförfarande har genomgåtts där sökresultaten sedan kritiskt granskats med hjälp av en kvalitetsgranskning. De artiklar som var av god kvalitet analyserades för att slutligen kunna sammanställas till ett resultat. Därmed har studien följt den process för en systematisk litteraturstudie som Forsberg och Wengström, (2008) beskriver.

Inklusion- och exklusionskriterier

I uppsatsen inkluderades vetenskapliga artiklar som var peer reviewed och publicerade mellan år 2000-2010. Ytterligare inklusionskriterie var att deltagarna i artiklarna skulle bestå av både kvinnor och män där dessa befann sig i en ålder mellan 19 år och uppåt. Deltagarna i artiklarna skulle dessutom befinna sig inom sluten somatisk vård. Artiklar vars innehåll baserades på intensivvård samt diagnostiserade sömnsjukdomar exkluderades.

Sökningsförfarande

Sökningsförfarandet inleddes med att finna översättningar i Svensk MeSH (Karolinska Institutet) av de ord som önskades användas som sökord. Enligt Forsberg och Wengström, (2008) innebär

sökningsförfarandet i en systematisk litteraturstudie att sökorden först bestäms för att därefter påbörja sökningen i databaser. I likhet med Forsberg och Wengströms, (2008) anvisningar bestämdes de inklusionskriterie som skulle ingå i studien innan sökningen påbörjades i de valda sökmotorerna. Sökmotorerna Cinahl, PubMed och PsychINFO användes. Sökningen pågick mellan 16 augusti- 2 november 2010. Sökorden som användes i de olika databaserna var inte exakt samma då databaserna har olika benämningar på de övergripande termerna (bilaga 2, söktabellen). De övergripande termerna i PubMed kallas MeSh-termer, i Cinahl headings och i PsychINFO kallas de övergripande termerna thesaurus.

I sökningsförfarandet lästes titlarna om sökningsträffarna var 300 och under. Där titlarna ansågs ha relevans för syftet lästes abstrakt och stämde även dessa överens med syftet så lästes hela artikeln. Den systematiska sökningen resulterade i nio artiklar.

Kvalitetsgranskning

Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stolz och Bahtsevani (2006) (bilaga 4), vilken med stöd av Forsberg och Wengström (2008) (bilaga 3), modifierades. En av artiklarna innehöll både kvalitativ och kvantitativ metod. För att kunna granska denna användes checklistan för kvalitativ ansats ur Willman et al. (2006) (bilaga nr. 4). För att underlätta granskningen sattes

(8)

poäng på frågorna, ja fick ett poäng och nej fick noll poäng. Därefter sattes poängen 20 - 16 hög kvalitet, 15– 10 medel kvalitet medan under nio ansågs ha låg kvalitet. Enligt Forsberg och Wengström (2008) är kvaliteten i en systematisk litteraturstudie beroende på hur materialet har värderats och vilka krav som har ställts på materialet. Med stöd av Forsberg och Wengström (2008) inkluderades frågor som: Är syftet tydligt beskrivet, är inklusionskriterierna beskrivna, beskrivs huvudresultatet tydligt, diskuteras risken för bias och slutligen finns det angivet om resultatet kan ha klinisk relevans? Dessa frågor inkluderades i checklistan för kvantitativa artiklar för att

granskningen skulle bli mer helhetstäckande då enbart checklistan i Willman et al. (2006) inte var tillräcklig. Modifieringen innebar även att frågor som rörde randomiserade kontrollerade studier valdes bort eftersom det inte var aktuellt för de valda artiklarna. I den kvantitativa checklistan värderades frågorna gällande tydligt formulerat syfte och etisk kommitté som högre, varpå dessa gav två poäng om de uppfylldes. Enligt Forsberg och Wengström, (2008) anses det vara av vikt att etiska överväganden har gjort i artikeln som granskas, liksom att det framgår ett syfte. Under kvalitetsgranskningen bedömdes ingen artikel vara av låg kvalitet.

Analys

Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha en negativ inverkan på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Utifrån syftet gjordes en kvalitativ analys med inspiration av Lundman och Hällgren- Granheims (2009) beskrivning av innehållsanalys. Artiklarna lästes åter, nu med fokus på resultatet. Meningsenheter som svarade på syftet markerades. En meningsenhet innebär något som utgör grunden för analysen och består av delar av en text som har en gemensam nämnare (Lundman & Hällgren Granheim, 2009). För att ge en överskådlig bild över vad texten handlar om kortades meningsenheterna sedan ned till så kallade kondenserade meningsenheter (Lundman & Hällgren Granheim, 2009) De kondenserade meningsenheterna kodades därefter. En kod innefattar en kondenserad meningsenhet innehåll kortfattat (Lundman & Hällgren Granheim, 2009). Fyra olika koder kunde urskiljas vilka sammanfördes i två kategorier (se tabell 1) Lundman & Hällgren Granheim (2009) menar att kategorier baseras på de olika koder som man har valt att använda sig av. Genom att skapa de kategorierna framkom en överskådlig och strukturerad bild över vad det är som gör att patienterna upplever en bristfällig sömn.

(9)

Tabell 1. Exempel ur analys:

Meningsenhet Kondenserad meningsenhet

Kod Kategori

”Patienterna visade tydliga samband mellan olika faktorer och dålig sömnkvalitet. De faktorer som inverkade tydligast på sömnen var patientens upplevelse av livskvalitet, depression, hopplöshet, posttraumatisk stress” Upplevd livskvalitet, depressivitet, hopplöshet, posttraumatisk stress visade tydliga samband med en sämre sömnkvalitet Psykiska faktorer Inifrån kommande faktorer

”Patienterna var inaktiva och dåsiga under dagen vilket gjorde att

nattsömnen blev bristfällig.”

Dåsighet och inaktivitet under dagen

Fysiska faktorer ”Anledningen till den sämre sömnen

uppgavs vara främmande miljö, oljud från patienter, vårdpersonal och medicinskteknisk utrustning och ljus”

Främmande miljö och störande omgivning störde sömnen. . Vårdmiljö Utifrån kommande faktorer

”När sjuksköterskan nattetid gick runt och utförde omvårdnadsarbete

väcktes patienterna.”

Omvårdnadsarbetet störde sömnen

Omvårdnad

Forskningsetiska överväganden

Författarna till studien har varit eniga om att de artiklarna som skulle inkluderas skulle vara granskade av en etisk kommitté eller innehålla inslag där etiska övervägande har gjorts. Forsberg och Wengström (2008) menar det är av vikt att artiklarna i en systematisk litteraturstudie har granskats av en etisk kommitté eller att etiska övervägande har gjorts. Strävan efter att inte lägga in egna föreställningar i resultatet har vägt tungt då resultatet inte skulle förvridas eller förvanskas på ett ohederligt sätt. Detta står skrivet i riktlinjer som Vetenskapsrådet (2001) anser att fusk ej får förekomma. Likaså får ej heller förvrängning av processen eller plagiat av data förekomma.

(10)

6. Resultat

Vi har valt att presentera vårt resultat i två delar vilka ur analysen framkom som två kategorier: utifrån och inifrån kommande faktorer. De utifrån kommande faktorerna innefattas av vårdmiljön som patienterna vistas i samt den omvårdnad som ges av personal. De inifrån kommande faktorerna innefattas av psykiska och fysiska faktorer hos patienten.

Utifrån kommande faktorer

Vårdmiljö

Sjukhusmiljön i sig beskrevs som en negativ faktor eftersom att den hindrade patienterna från att få sin sömn (Lane & East, 2008). En del patienter beskrev att de kände sig obekanta med

sjukhusmiljön och att det i sin tur hade en negativ påverkan på sömnen varpå de inte kände sig tillräckligt utvilade (Jarman, Jacobs, Walter, Witney, Zielinski, 2001; Lei, Qiongjing, Qiuli, Sabrina, Xiaojing & Changli, 2008). Sjukhusmiljön upplevdes även som obehaglig och att det därför var svårt att sova (Tranmer, Minard, Fox & Rebelo, 2003).

Det framkom att högt ljud på avdelningen var en anledning till varför sömnen under vårdtiden var bristfällig (Tranmer et al., 2003). Patienterna beskrev att ljudet ifrån sjuksköterskor som pratade med varandra eller med andra patienter var en faktor som inverkade negativt på sömnen (Jarman et al., 2001). Förutom det störande ljudet av sjuksköterskor som pratade med varandra visade det sig även att ljudet från sjuksköterskornas skor inverkade negativt på sömnen (Lei et al., 2008).

Ytterligare störande ljud från personalen uppgavs komma ifrån personalens personsökare (Lane & East, 2008). Likaså stördes en del av patienterna av ljud från larmklockor, telefonsignaler,

infusionsapparater, ljud ifrån förrådet (Jarman et al., 2001; Lane & East, 2008). Även när

personalen kontrollerade den medicinsktekniska övervakningen kunde detta leda till att patienterna vaknade (Tranmer et al., 2003). Förutom de teknologiska ljuden från apparater och telefoner visade sig även att ljudet från luftkonditioneringen vara en negativ faktor (Lei et al., 2008). I somliga fall upplevdes ljud ifrån andra patienter som störande (Tranmer et al., 2003; Lane & East, 2008). Mer specifikt vad det var som var störande med andra patienter var när nyanlända patienter kom in i salen och på så sätt skapade störande ljud (Jarman et al., 2001).

Ljus upplevdes också som en orsak till varför sömnen blev bristfällig. Ljuskällorna beskrevs komma ifrån sjuksköterskornas expedition, från korridoren och från sjuksköterskornas ficklampor (Jarman et al., 2001). Ljuset på avdelningen beskrevs som skarpt, varför sömnen i sin tur

påverkades negativt. (Tranmer et al., 2003

).

Även rumstemperaturen beskrevs som en faktor som hade en negativ inverkan på sömnen. Somliga patienter beskrev rummet som för kallt medan andra beskrev det som för varmt (Tranmer et al., 2003; Lane & East, 2008).

(11)

Det visade sig finnas ett samband mellan patienters upplevelser av att ligga i en sjukhussäng och att sova dåligt (Topf & Thompson, 2001). Det framkom till exempel att det var obekant att ligga i sjukhussängen och att det på så sätt hade en negativ inverkan på sömnen (Tranmer et al., 2003; Jarman et al., 2001; Lane & East, 2008). Sängarna upplevdes även som obekväma vilket gjorde det svårt att sova. Likaså beskrevs sjukhusets obekväma kuddar som en bidragande faktor till den störda sömnen (Lei et al., 2008).

Omvårdnad

Det framkom att sjuksköterskan störde sömnen när hon gick runt till olika patienter och utförde omvårdnadsarbete (Lei et al., 2009). En del av patienterna uppgav att de hade behov av

trycksårsprofylax och att detta i sin tur bidrog till en negativ inverkan på sömnen (Jarman et al. 2001). Nattetid hände det även att patienterna blev väckta för ombyte av patientkläderna (Jarman et al. 2001; Tranmer et al. 2003). Personalens rutinmässiga observationer hade i somliga fall en negativ inverkan på patienternas sömn (Jarman et al., 2001; Lane & East, 2008 ). Tranmer et al., 2003) belyser att bland annat venpunktioner på patienterna var en orsak till att sömnen blev störd. Det visade sig att patienter ibland behövde ta läkemedel nattetid, vilket uppgavs bidra till en bristfällig sömn (Lei et al., 2008). Dessutom visade sig läkemedel, i detta fall opioider, ha en negativ inverkan på sömnen (Mystikidou, Parpa, Tsilika, Pathiaki, Patiraki, Galanos & Valhos, 2006).

Inifrån kommande faktorer

Psykiska faktorer

Bland psykiska faktorer som härstammade från patienterna själva så visade sig oro vara en faktor som hade en negativ inverkan på sömnen (Topf & Thompson, 2001). Förutom oro upplevde

patienterna obehagskänslor som var relaterade till sjukdomen, vilka medförde sömnsvårigheter (Lei et al. 2008). Ytterligare psykiska faktorer som inverkade på sömnen var känslor av spändhet (Lane & East 2008). Det framkom även att depressiva tankar och upplevelser av posttraumatisk stress påverkade sömnen negativt (Mystikidou, Parpa, Tsilika 2009). Även stress som inte tillhörde den posttraumatiska beskrevs som en faktor som hade negativ inverkan på sömnen. Det kunde handla om stressen över att vara inlagd på sjukhus (Humphries, 2008).

Den bristande förmågan att kontrollera sin sjukdomssituation beskrevs vara en anledning till varför patienterna hade svårt att sova (Lei et al., 2008). Likaså beskrev patienterna att deras sömn påverkades negativt till följd av känslor av hopplöshet i sin sjukdomssituation (Mystikidou et al., 2009; Mystikidou et al., 2006). Ett samband mellan patienternas sömnkvalitet och syn på sin egen livskvalitet fanns att finna. Sömnen hos de patienter som upplevde sig ha en låg livskvalitet uppgav sig ha en sämre sömnkvalitet (Mystikidou et al., 2009). Även saknaden av anhöriga var en

(12)

bidragande faktor till varför sömnen var bristfällig (Lei et al., 2008). Sjukhusvistelsen medförde känslor av uttråkning. Detta kom att beskrivas som ytterligare en faktor som hade en negativ inverkan på sömnen och bidrog till en sämre sömnkvalitet (Lei et al., 2008).

Fysiska faktorer

Smärta framkom som en vanligt förekommande orsak till varför sömnen beskrevs som bristfällig (Tranmer et al., 2003; Lane & East, 2008). Ett samband fanns att finna mellan patienters upplevelse av smärta och en sämre sömnkvalitet. Ju högre smärtupplevelse desto sämre blev sömnen (Topf & Thompson, 2001; Mystikidou et al., 2006; Mystikidou et al., 2009; Jarman et al., 2001; Raymond, Nilsen, Lavigne, Manzini & Choiniere 2000). Även själva sjukdomen beskrevs ha en inverkan på den bristfälliga sömnen under sjukhusvistelsen (Humphries, 2008).

Den störda sömnen beskrevs kunna bero på individuella faktorer såsom att patienter var oförmögna att utföra sina sedvanliga rutiner (Tranmer et al., 2003). Det framkom att patienterna som var inaktiva under dagen och slumrade till lite då och då fick en bristfällig nattlig sömn som följd (Jarman et al., 2001). Det som framkom som ytterligare en negativ fysisk faktor i

sammanhanget var behovet av att gå på toaletten i eliminationssyfte och på så sätt avbryta sömnen (Lei et al., 2008; Mystikidou et al., 2006; Jarman et al., 2001).

7. Diskussion

Metoddiskussion

För att kunna svara på syftet att beskriva de faktorer som kan ha en negativ inverkan på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse användes en systematisk litteraturstudie som metod. I en systematisk litteraturstudie ska materialet baseras på den forskning som är aktuell inom området. (Forsberg & Wengström, 2008). Materialet i den inledande sökningen var stort, därmed begränsades sökningen till den forskning som har publicerats de senaste 10 åren. Sökningarna uppdaterades under processens gång för att identifiera eventuella nytillkomna studier. Detta betyder att materialet som studien baseras på är den forskning som är aktuell vilket är en styrka i studien.

De artiklar som motsvarade en vetenskaplig standard inkluderades, vilket är en styrka. En vetenskaplig artikel innebär enligt Forsberg och Wengström (2008) innehåll av titel,

sammanfattning, inledning/ bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion, referenser samt att artikeln är kritisk granskad av experter. De artiklar som är publicerade i en vetenskaplig tidskrift är kritiskt granskade av experter (Forsberg & Wengström, 2008). Vid tveksamheter om vetenskapligheten i artikeln kontrollerades tidsskriften som artikeln var publicerad i Ulrich’s Periodicals Directory. I denna sökmotor söktes information om den aktuella tidskriften var peer-reviewed eller ej. Det visade sig dock att en artikel, trots publicering i en vetenskaplig tidsskrift som var peer-reviewed,

(13)

inte motsvarade den vetenskapliga standarden som tidigare nämnts och därmed uteslöts denna. Artiklarna som inkluderades var skrivna på engelska, dock var sökningen inte begränsad till något språk. Men däremot om våra språkkunskaper sträckt sig utöver svenska, danska, norska eller engelska skulle artiklar av värde möjligen kunnat inkluderas och därmed breddat vårt resultat.

Enligt Forsberg och Wengström (2008) ska sökorden i en systematisk litteraturstudie vara konsekventa genom sökningsförfarandet. De sökord som användes i sökningsförfarandet i studien blev olika på grund av de övergripande termerna i de olika databaserna. Därmed blev

sökningsförfarandet inte genomgående systematiskt, vilket kan ses som en svaghet I PsychINFO användes inga övergripande termer eftersom användandet av dessa innebar en för snäv begränsning i sökresultatet. Eftersom PubMed och Cinahl är två större databaser skulle sökresultatet bli för stort om övergripande termer ej hade använts.

Beslutet att exkludera artiklar där materialet baserades på intensivvård grundar sig i att miljön och vården som bedrivs på en intensivvårdsavdelning är så pass specificerad att det är svårt att applicera resultatet i dessa artiklar på andra instanser inom den somatiska vården. Många olika stressande faktorer på intensivvårdsavdelningen bidrar enligt Fontana och Pittiglio (2010) till obehag hos patienter och bidrar till en bristfällig sömn. Likaså exkluderades artiklar som handlade om

diagnostiserade sömnsjukdomar, eftersom dessa i sig kan orsaka bristfällig sömn. Sömnsjukdomar påverkar upplevelsen av sömnkvaliteten negativt (Tranmer et al., 2004).

Beträffande resultatets överförbarhet kan både styrkor och svagheter identifieras. Styrkorna för studiens överförbarhet är att artikelsökningarna inte var begränsade till en viss kultur. Även om merparten av artiklarna var gjorda i västerländska länder fanns även en artikel från Kina med. Genom att basera studien på artiklar från olika länder, olika åldrar och på en bred patientgrupp har förutsättningar för överförbarhet skapats. Därmed har studien följt de råd som beskrivs i Lundman och Hällgren - Granheim (2009) kring överförbarhet. Däremot kan överförbarheten ifrågasättas vad det gäller andra instanser utanför den slutna somatiska vården. Exempel på detta är överförbarheten till den psykiatriska vården. Åkerstedt (2002) beskriver att inneliggande patienter på en psykiatrisk avdelning kan ha sömnproblem relaterat till sin psykiska sjukdom. Dock har processen beskrivits så att läsaren kan få inblick i arbetets olika utföranden och därmed bedöma om det finns en

överförbarhet. Enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2009) kan författaren ge förslag på studiens överförbarhet men det är läsaren som avgör huruvida resultatet kan överföras till andra sammanhang eller ej. Artiklarna som den systematisk litteraturstudie baseras på ska vara av kvalitet och ett sätt att kunna möjliggöra detta är att kvalitetsgranska dem genom checklistor (Forsberg & Wengström, 2008). I litteraturen hittades ingen lämplig checklista för kvalitetsgranskningen vilket innebar att vi modifierade checklistorna i Willman et al. (2006) med stöd av Forsberg och

(14)

för de kvantitativa artiklarna. Därmed har det funnits en strävan efter en god kvalitet i granskningen vilket kan ses som en styrka.

Nästföljande moment i processen var att analysera materialet som återstod efter

sökningsförfarandet och kvalitetsgranskningen. En kvalitativ analys med inspiration av Lundman och Hällgren - Granheim (2009) valdes som metod. I utformningen av meningsenheterna lästes artiklarna enskilt och efteråt diskuterades de gemensamt för att kunna fortgå i analysprocessen. Det kan ses som en styrka att processen har genomgåtts gemensamt då det finns en större sannolikhet att ingen information har utelämnats. Det uppstod en del problematik kring meningsenheter i artiklarna när meningsenheterna plockades ut från resultaten i artiklarna som bestod av både tabeller och beskrivande text. Eftersom ett fåtal av meningsenheterna enbart fanns i tabellform och inte beskrivna i text saknas ett sammanhang kring meningsenheten. Detta kan ses som en svaghet då Lundman och Hällgren - Granheim (2009) beskriver att meningsenheter ska tas i sitt sammanhang. I övrigt förhöll sig kategoriseringen naturligt, men det uppstod ibland tveksamheter med att de

kondenserade meningsenheterna hamnade i två koder. I dessa fall diskuterades detta ingående och de kondenserade meningsenheterna kunde därefter placeras i en kod.

Under hela processens gång har strävan varit att förhållningssättet till materialet ska vara neutralt och objektivt. Det har visat sig kring diskussionerna som har uppkommit att vi mestadels har tänkt på ett likartat sätt vilket kan tyda på objektivitet men skulle även kunna innebära likartade

föreställningar. En styrka är att vi inte har förvrängt eller plagierat resultatet och därmed följt de riktlinjer som Vetenskapsrådet (2001) har publicerat om fusk och ohederligheter inom forskning. Att överväga den etiska aspekten i artiklarna har vägt tungt då detta har varit ett inklusionskriterie i våra sökningar samt gett högre poäng i kvalitetsgranskningen. Detta stärks av Forsberg och

Wengström (2002) som menar att det är av vikt artiklarna i en systematisk litteraturstudie har genomgått en granskning av etisk kommitté eller där etiska övervägande har gjorts.

Vårt resultat inger en bild av faktorer som kan ha en negativ inverkan på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Det visade sig att resultaten i flertal av artiklarna var rikt på just det material som svarade på vårt syfte. Det finns härmed en möjlighet att kunna överföra resultatet till praktiken. Artiklarna bestod dock endast av kvantitativa artiklar varav en innehöll en del som var av kvalitativt inslag. Enligt Forsberg och Wengström (2008) ökar trovärdigheten i en systematisk litteraturstudie om materialet består av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. I flertal av artiklarna svarade deltagarna på ett bestämt frågeformulär vilket kan innebära att en del av patienternas upplevelser inte fick utrymme i frågeformulären. Detta kan innebära att det finns vissa begränsningar i de inkluderade artiklarnas resultat vilket i sin tur leder till konsekvenser i studien.

Processen i en systematisk litteraturstudie ska vara reproducerbar. För att kunna uppnå detta ska processens olika delar beskrivas välutförligt (Forsberg & Wengström, 2008). Strävan har varit att

(15)

följa detta och därmed ökar trovärdigheten och möjligheten att överföra resultatet till den kliniska verksamheten, vilket är syftet med systematiska litteraturstudier enligt Forsberg och Wengström (2008).

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva de faktorer som inverkar negativt på patienters sömn under sjukhusvistelse. Ur analysen framkom två kategorier som resultatet presenterades i: utifrån kommande faktorer och inifrån kommande faktorer.

Utifrån kommande faktorer

I resultatet framkom det att det finns olika typer av faktorer i vårdmiljön som inverkar negativt på patienternas sömn. En vanligt förekommande negativ faktor visade sig vara ljud från olika

ljudkällor. Halvorsen-Bastöe och Frantsen (2006) beskriver att mätningar gjorda på

sjukhusavdelningar har visat att ljudnivån på dagen ibland når 50-70 decibel på dagen medan ljudnivån på natten är närmre 70 decibel. Allmänna rekommendationer säger att ljudnivån helst inte ska överstiga 45 decibel på dagen och 35 decibel på natten. I resultatet beskriver patienterna att de störande ljuden i somliga fall härstammade från expeditionen och korridoren. Detta skapar en bild av hur sjuksköterskans arbetsmiljö ser ut där hon ständigt omges av telefon- och larmsignaler samt arbetskamrater som pratar. Halvorsen-Bastöe och Frantsen (2006) menar att sjuksköterskan till följd av det ständiga oljudet i arbetsmiljön kan bli påverkad till den grad att hon minskar sin förmåga att sätta sig in i hur patienten upplever sin vårdmiljö och på så sätt förlorar inblicken i hur patienten upplever sin sömn på sjukhuset. Sett utifrån Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005) ingår det i sjuksköterskans ansvar att reflektera över, motivera och medverka till att utveckla en god vårdmiljö.

Förutom störande faktorer i form av ljud och ljus visar resultatet även på att rumstemperaturen i salen hade en betydande roll i avseende att få en god sömn. Likaså framkom det att sjukhussängen gjorde det svårt för en del av patienterna att sova gott. Henderson (1955) beskriver vikten av att patientsalen är anpassad till en god sovmiljö och yrkar på att patientsalen ska vara mörk och sval och att sängen ska vara bekväm. Vi kan utifrån patienternas svar i de analyserade artiklarna förstå att de låg i flersalar. Så som Henderson (1955) beskriver hur rumstemperaturen bör vara kan vara svårt att applicera på en flersal eftersom alla patienter har en olik uppfattning om vad som är en skön temperatur att sova i. Halvorsen-Bastöe och Frantsen (2006) menar på att sjuksköterskan bör ha patientens individuella sömnrutiner i åtanke när man planerar för i vilken sal patienten ska ligga i. Utifrån datainsamling från patienten bör sjuksköterskan lägga patienter med ungefär samma sömnvanor på samma sal. Henderson och Harmers (1955) teori om god sovtemperatur är mer tillämpbar när det rör sig om enkelrum där en mer individanpassad rumstemperatur blir möjlig.

(16)

Förutom rumstemperaturen ökar möjligheten för reducering av ytterligare faktorer som påverkar patientens sömn negativt. På ett svenskt sjukhus har man byggt om en avdelning så att det enbart finns enkelsalar att tillgå. Ronsten (2009) bekräftar detta genom att visa på att de patienter som sover i enkelrum visar sig ha lättare för avkoppling och har en bättre, störningsfri sömn.

Samtidigt som resultatet visar att patienter uppgav att vårdmiljön på sjukhuset var störande fanns det de som inte upplevde att deras sömn blir störd. Henderson (1997) anser att patienters

upplevelser av en god sömn är individuell och har att göra med hur patienters sömnvanor ser ut. Detta stöds även av Halvorsen-Bastöe och Frantsen (2006) som exemplifierar detta genom att påstå att de äldre patienterna generellt sett har en ytligare sömn och på så sätt även lättare för att blir väckta.

Förutom att vårdmiljön skapade svårigheter för patienterna att sova så visar resultatet på att sjuksköterskans omvårdnadsarbete var ytterligare en orsak till den bristfälliga sömnen. I somliga fall visade det sig att patienterna nattetid behövde hjälp med till exempel tryckavlastning och att byta kläder, vilket störde sömnen. Dock framgick det inte i resultatet om det var patienterna själva som blev väckta av omvårdnadsåtgärden eller om det var på grund av medpatienters behov av omvårdnad som patienterna stördes. Oavsett vem som var i behov av omvårdnadsåtgärden så ställs sjuksköterskan här inför ett etiskt dilemma då hennes omvårdnadsåtgärder samtidigt hjälper

patienten men även stjälper. Henderson (1997) menar att patientens behov är en central del inom omvårdnad och på så sätt en central uppgift för sjuksköterskan. Om sjuksköterskan till exempel ska tillgodose patientens behov av tryckavlastning blir således patientens behov av sömn lidande. Resultatet visar att patientens behov av omvårdnad i sin tur stör behovet av sömn. Likaså framkom det i resultatet att en del patienter som medicinerade opioider beskrev sin medicin som anledningen till varför sömnen blev bristfällig. Detta stöds av Halvorsen-Bastöe och Frantsen (2006) som beskriver att opioider stimulerar insomningen medan de reducerar den djupa sömnen.

Inifrån kommande faktorer

I resultatet framkom det att patienternas sinnesstämning inverkade negativt på sömnen. Det kunde bland annat handla om oro, stress, nedstämdhet och känslor av maktlöshet. Henderson och Harmer (1955) beskriver att sjuksköterskan har som uppgift att förebygga negativa sinnestämningar hos patienten inför natten för att på så sätt främja en god sömn. Sjuksköterskan har en betydande roll för patienter när det handlar om att se till just sinnesstämningen (Henderson, 1955). Humphries (2008) beskriver att en del patienter upplevde att de kände en inre stress i samband med sjukdom och att detta medförde en sämre sömn . Halvorsen-Bastöe och Frantsen (2006) beskriver att patientens känsla av stress kan skapa en ond cirkel eftersom stressen motverkar avslappning vilket i sin tur medför en försämrad sömn. Den försämrade sömnen bidrar till att patienten saknar ork till

(17)

sömn hos patienten som upplever det vara svårt att somna eller att sova. Detta påtalas även av Ronsten (2009) som visar på att patienterna upplever en ökad känsla av ro och trygghet i

enkelrummen i jämförelse med när de sover i flersalar. Förutom stress framkom även att patienterna upplevde att de inte kunde följa sina rutiner och sömnvanor när de var inneliggande på sjukhuset. De nya, ovana rutinerna bidrog till att sömnen påverkades negativt. I likhet med Halvorsen-Bastöe och Frantsen (2006) anser vi att sjuksköterskan bör se till så att till exempel patientens förberedelser inför natten är regelbundna och anpassade efter patientens vanor. På så sätt skapar sjuksköterskan en förutsättning för patienten att få en god sömn. Detta stöds av Henderson och Harmer 1955) som menar att sjuksköterskans uppgift är att främja sömnen genom att införa avslappning hos patienten både på ett psykiskt och fysiskt plan. Florin (2009) menar att datainsamlingen som sjuksköterskan gör för att få kunskap är en förutsättning för omvårdnadsprocessen och därmed också en

förutsättning för att kunna identifiera faktorer som påverkar patientens hälsa, ohälsa och

välbefinnande. En möjlighet kan vara att sjuksköterska inte gjort en djupgående datainsamling och därmed inte har tillräcklig information om patientens sömnvanor och vad som främjar patientens sömn.

En återkommande faktor i resultatet var smärtans negativa inverkan på patienternas sömn. Att lida av smärta och att ha en god sömn är en ekvation som är svår att få ihop. Detta stöder Halvorsen– Bastöe och Frantsen (2006) som menar att smärta ger upphov till störd sömn och att den störda sömnen i sin tur bidrar till en lägre smärttröskel och på så vis en ökad känslighet för smärta. Förloppet kan liknas vid en negativ spiral där sjuksköterskan har en viktig roll för att bryta denna för att göra det möjligt för patienten att sova. Den negativa spiralen talar för hur avgörande det är att se till helheten i omvårdnaden där sjuksköterskan inte enbart kan ge smärtlindring utan att se till eventuella övriga faktorer som inverkar negativt på patientens sömn och på så sätt ger upphov till en ökad känsla för smärta. Henderson och Harmer (1955) bekräftar detta genom att beskriva att

sjuksköterskan ska se sitt arbete som ofullständigt om patienten upplever en bristfällig sömn. Detta bekräftar även Eriksson (1987) som menar att omvårdnaden blir vårdande först när sjuksköterskan ser till helheten hos patienten i syfte att främja dennes hälsa.

(18)

8. Slutsats

Enligt de resultat som framkom finns det en rad faktorer som beskrevs av patienterna som inverkade negativt på deras sömn. Att skapa förutsättningar för patienterna att sova ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Alla människor är unika och således är det också högst

individuellt vad som upplevs störa sömnen. Genom att som sjuksköterska inspireras av Hendersons (1997) teori om att tillgodose patients behov och följa de åtgärder som hon föreslår skulle sömn möjligtvis kunna främjas. Sjuksköterskan kan således inför natten fråga patienten och lyssna på vilka vanor och rutiner denne har för att kunna främja sömnen. Konsekvenser av denna intervention kan leda till att patienternas förmåga till sömn under sjukhusvistelse ökar, vilket är av betydelse för den fortsatta omvårdnaden för både patienten och sjuksköterskan. Exempel på detta är en patient som har fått sova återhämtar sig fysiskt och psykiskt vilket också är målet för sjuksköterskans omvårdnad

.

Lei et al. (2008) beskriver att sjukskörskorna visste vilka faktorer det var som patienterna angav orsakade en bristfällig sömn. Trots kunskap om dessa faktorer visade det sig att dessa inte

reducerades. Frågan är då vad som var orsaken till varför patienterna fortsatte att sova dåligt trots sjuksköterskornas kunskap kring de störande faktorerna. Vilka attityder har sjuksköterskor gentemot patienters behov av sömn? Ser sjuksköterskor patienters behov av sömn som sitt

omvårdnadsansvar? Likaså skulle det vara intressant att se vilken betydelse sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder egentligen har för patienternas sömn. Dessa områden anser vi skulle behöva belysas av forskarvärlden för att patienterna ska kunna möjliggöras en god sömn på sjukhus.

(19)

9. Referenser

Asp, M., Ekstedt, M. (2009). Trötthet, vila och sömn. I A-K, Edberg., H. Wijk. (Red),

Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa (s.418-487). Lund: Studentlitteratur.

Borsiin, T. (1994). Omvårdnadskunskap. Stockholm: Liber AB.

Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Almquist & Wiksell.

Florin, J.(2009) Omvårdnadsbehov och omvårdnadsbehov. I A, Ehrenberg., L, Wallin. (Red),

Omvårdnadens grunder – Ansvar och utveckling (s.83-119). Lund: Studentlitteratur

Fontana, C.J., Pittiglio, L.I. (2010). Sleep deprivation among critical care patients. Critical care

nursing quarterly, 33, 75-81.

Forsberg, C & Wengström Y.(2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.

Halvorsen-Bastöe, L-K & Frantsen, A-M. (2006). Behovet av sömn och vila.

I N, Jahren-Kristoffersen., E-A, Nortvedt, F. & E-A, Skaug. (Red), Grundläggande omvårdnad del

2 (s.300-334). Stockholm: Liber AB.

Henderson, V. & Harmer, B. (1955). Textbook of the principles and practice of nursing. New York: The Macmillan Company.

Henderson, V. (1997). Basic Principles of Nursing Care. USA: Yale University.

Humphries, J. 2008. Sleep disruption in hospitalized adults. Medsurg Nursing, - 17, 391-395.

Jarman, H., Jacobs, E., Walter, R., Witney, C. & Zielinski, V. (2001). Allowing the patients to sleep: Flexible medication times in an acute hospital. International journal of nursing practice, 8, 75-87.

(20)

Kangas Fyhr, A., Wilhelmsson, O. (2000). Vård- och omsorgsarbete. Stockholm: Bonniers Utbildning.

Lane, T. & East, L.A. (2008) Sleep disruption experienced by surgical patients in an acute hospital.

British Journal of Nursing, 17, 69-73.

Lauri, S., Lepistö, M & Käppeli, S (1997) Patients’ needs in hospital: nurses’ and patients’ views.

Journal of Advanced Nursing, 25, 339-346.

Lei, Z., Qiongjing, Y., Qiuli, W., Sabrina, K., Xiaojing, L. & Changli W. (2008) Sleep quality and sleep disturbing factors of inpatients in a Chinese hospital. Journal of Clinical Nursing, 18,2521– 2529.

Lundman, B., Hällgren - Granheim, U. (2009) Kvalitativ innehållsanalys. I M, Granskär, B, Höglund-Nielsen, (Red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 159-172) Lund: Studentlitteratur.

Mystakidou, K., Parpa, E. & Tsilika, E. (2009). How is sleep quality affected by the psychological and symptom distress of advanced cancer patients? Palliative medicine, 23,46-53Mystikidou, K., Parpa, E., Tsilika, E., Pathiaki, M., Patiraki, E., Galanos, A. & Valhos, L. (2006). Sleep quality in advanced cancer patients. Journal of psychosomatic research, 62,527-533.

Nightingale F. (1954) Anteckningar om sjukvård. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.

Pilcher, J.J., Ginter, D.R & Sadowsky, B. (1996) Sleep quality versus sleep quantity: Relationship between sleep and measures of health, well-being and sleepiness in college students. Journal of

Psychosomatic Research, 42, 583- 596.

Raymond, I., Nilesen, T.A., Lavigne, G., Manzini, C & Choninière, M. (2001) Quality of sleep and its daily relationship to pain intensity in hospitalized adult burn patients. Pain, 92,381-388.

Ronsten, B. 2009. Ett patientvänligt sjukhus – Exemplet Visby lasarett. Mölndal: Intellecta DocuSys.

(21)

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 101102 Tillgänglig:<http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf>

Southwell, M.T. & Wistow, G. (1995). Sleep in hospital at night: are patient’s needs being met?

Journal of Advanced Nursing, 21, 101-1109.

Topf, M. & Thompson, S. (2001) Interactive relationships between hospital patients’ noise-induced stress and other stress with sleep. Heart & Lung, 30,237-243.

Tranmer, J.E. Minard, J., Fox, L.A. & Rebelo L. (2003). The sleep experience of Medical and Surgical Patients. Clinical Nursing research, 12, 159- 173.

Vetenskapsrådet (2001). Riktlinjer för god medicinsk forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Willman, A.&Stoltz, P., Bahstevani, C.(2006) Evidensbaserad omvårdnad, Studentlitteratur: Lund.

Åkerstedt, T.(2002) Sömnens betydelse för hälsa och arbete - Fakta och goda råd, ScandBook AB: Falun.

(22)

Bilaga 1. Artikelmatris Nr Författare År Land Tidsskrift Titel

Syfte Metod Resultat Kvalitet

1 Humphries J.D (2008) USA MedSurg Nursing “Sleep disruption in Hospitalized Adults” Fastställa frekvensen och karaktären av sömn störningar hos vuxna patienter.

Kvantitativ metod. 14 patienter inkluderas i ett bekvämlighetsurval för att svara på ett frågeformulär.

Resultatet visade att patienterna upplevde sömn störningar och dålig sömn kvalitet. Faktorer som

påverkade var obehag relaterat till sjukdomen och stress,

Medel

2 Jarman, H., Jacobs, E., Walter, R., Witney, C., Zielinski, V. (2001) Australien

International Journal Of Nursing Practice: ” Allowing the patients to sleep: Flexible medication times in an acute hospital” 1, Jämföra patienters sömnvanor i hemmiljö med de på sjukhuset 2, Undersöka graden av patienternas

tillfredsställelse med nya medicinutdelningstider 3, Undersöka konsekvenserna av ändrade medicinutdelningstider för omvårdnadsarbetet

Kvantitativ metod. Ett bekvämlighetsurval där 25 sjuksköterskor och 52 patienter fick fylla i frågeformulär. Kvalitativa inslag framkom ur frågeformulären.

Många av patienterna uppgav att de ofta vaknade på natten när de sov på sjukhus och att det var svårt att somna om. Patienterna blev väckta tidigt för att ta mediciner men stördes även bland annat av andra olika oljud, ljus, eliminationsbehov och smärta. Hälften av

patienterna kände sig utvilade efter natten. Positiva reaktioner från både patienter och

sjuksköterskor på senare medicinutdelning.

(23)

3 Lei, Z., Qiongjing, Y., Qiuli, W., Sabrina, K., Xiaojing, L. & Changli W. (2009) Kina Journal of Clinical Nursing

“Sleep quality and sleep disturbing factors of inpatients in a Chinese Hospital”

Undersöka kvaliteten och vilka faktorer som kan störa sömnen hos patienter på sjukhus samt jämföra patienternas perspektiv med och sjuksköterskornas perspektiv. Kvantitativ undersökning med frågeformulär besvarade av 397 patienter och 101 sjuksköterskor. Miljön, patofysiologiska faktorer och emotionella faktorer påverkade negativt patienternas sömn. Vilka faktorer som påverkade patienternas sömn skiljde sig mellan sjuksköterskornas och patienternas perspektiv.

Hög

4 Lane, T. & East L. A. (2008) England British Journal of Nursing “Sleep disruption experienced by surgical patients in an acute hospital.” Beskriva patienters sömn upplevelse på en kirurgiavdelning. Kombinerad mixmetod av kvalitativ och kvantitativ metod. 17 patienter inkluderades.

Faktorer som ljud, smärta, sängen, temperaturen i rummet, spändhet observationer,

medpatienter och olika alarm påverkade patienternas sömn negativt.

Medel

5 Mystikidou, K., Parpa, E., Tsilika, E.,

Pathiaki, M., Patiraki, E., Galanos, A., Valhos, L. (2006) Grekland Journal of Psychosomatic Research ”Sleep quality in advanced cancer patients” Utvärdera sömnkvaliteten hos patienter med avancerad cancer och dess

förhållande till smärta, depression och

hopplöshet.

Kvantitativ metod. 102 patienter deltog i studien och samtliga fick fylla i ett frågeformulär innehållande fem olika typer av skalor, på vilka patienterna skulle skatta sig.

Patienter som uppgav en dålig sömnkvalité var också de som uppgav sig ha en störd sömn. Den störda sömnen var i de flesta fall uppvaknande mitt i natten eller ett tidigt

uppvaknande. Vidare visade statistiken att det fanns ett starkt samband mellan sömnkvalité och smärta. Patienters upplevelse av hopplöshet förstärkte känslan av smärta.

(24)

6 Mystakidou, K., Parpa, E., Tsilika, E. (2009) Grekland

Palliative Medicine ”How is sleep quality affected by the psychological and symptom distress of advanced cancer patients?” Bedöma relationen mellan sömnkvalitet och smärta, ångest, kognitivt status, posttraumatiska upplevelser hos patienter med avancerad cancer.

Kvantitativ metod. 82 patienter fyllde i sju olika

frågeformulär.

Mentala och fysiska

komponenter är de som har den starkaste inverkan på

sömnkvaliteten. Exempel på mentala komponenter är hopplöshet och posttraumatisk stress. Den kroppsliga smärtan anses även den som en viktig komponent i sammanhanget.

Hög

7 Raymond, I., Nielsen, T., Lavigne, G., Manzini, C., Choiniére. (2000) Canada

Pain

”Quality of sleep and it’s daily relationship to pain intensity in hospitalized adult burn patients”

Att hos brännskadade patienter bedöma sömnkvaliteten och undersöka dess samband med smärta under första veckan av sjukhusvistelsen. Kvantitativ metod. Strukturerade intervjuer användes. 28 patienter deltog i studien och fick skatta sömnkvaliteten, smärtnivå samt om de hade sömnproblem sedan tidigare.

Höga smärtnivåer under natten visade sig ha ett starkt samband med dålig sömnkvalité.

Smärtan under natten gav låga resultat på sömnkvalitetsskalan och patienterna uppgav att de till följd av smärtan ofta vaknade under natten och/eller hade mardrömmar.

Hög

8 Topf, m., Thompson, Sondra. (2001) USA

Heart & Lund ”Interactive

relationships between hospital patient’s noise-induced stress and other stress with sleep.”

Testa hypotesen att stressande,

sjukhusrelaterade ljud interagerar med andra stressfaktorer i

patientens situation och hur detta i sin tur påverkar sömnen.

Kvantitativ metod. Sekundäranalys. Bekvämlighetsurval med 97 patienter.

Resultatet visade ett samband mellan minskad sömnkvalité och oljud, obekväm

sängsituation, smärta och ängslan. Ljus hade ingen signifikant inverkan på sömnkvaliteten.

(25)

9 Tranmer. J. E., Minard, J., Fox L.A. & Rebelo L. (2009) Canada

Clinical Nursing Research

“The sleep experience of medical and

Surgical Patients”

Att mäta faktorer som kan påverka sömn och sömneffektiviteten hos medicin och kirurgi patienter.

Kvantitativ metod. 86 patienter inkluderades för att svara på

frågeinstrumenten.

Kirurgi patienterna upplevde att de fick sin sömn störd i högre grad än medicin patienterna. Faktorer som störde deras nattliga sömn var ljud miljön, medpatienter, obekväm säng, personal, inskränkta sömnrutiner, observationer, venpunktioner, skarpt ljus oro och smärta.

(26)

Bilaga 2. Sökningstabeller (siffror inom parantes = funnen i tidigare sökkombinationer) PubMed Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Kvalitetsgrans kade Valda artiklar nr: 1. Sleep deprivation 1209 2. Health facilities 49671 3. Sleep 6969 1+2 35 35 15 6 4 1, 3, 4, 9 1+3 1209 2+3 121 121 51 10 5 (1), 2 (3), (4), (9) 1+2+3 35 35 15 6 4 (1), (3), (4), (9) Cinahl Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Kvalitetsgransk ade Valda artiklar nr: 1. Sleep 1636 2. Hospitals 7526 3. Inpatients 11179 4. Sleep deprivatio n 235 235 21 5 1 (4) 1+3 68 68 10 9 5 (1), (2), (3), 8, (9) 1+2 43 43 10 9 4 (1), (2), (3), (9) PsychINFO Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Kvalitetsgrans kade Valda artiklar nr: 1. Sleep 16544 2. Sleep deprivation 2665 3. Patients 176436 4. Hospitals 12936 5. Hospitalize d patients 4647 1+3 10829 2+5 40 40 7 5 4 (3), 6, 7, 5, 1+5 229 229 10 5 4 (3), (6), (7), (5)

(27)

Bilaga 3. Checklista för kvantitativa, kvasiexperimentella artiklar (Forsberg och

Wengström, 2008)

A. Syftet med studien?

... ... Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja Nej

Är designen lämplig utifrån syftet? Ja Nej B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? ... Vilka är exklusionskriterierna? ... Vilken urvalsmetod användes?

Randomiserat urval

Obundet slumpmässigt urval Kvoturval Klusterurval Konsekutivt urval Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja Nej

Var genomfördes undersökningen?

(28)

Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

...

C. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes?

...

... Var reliabiliteten beräknad?

Ja Nej

Var validiteten diskuterad? Ja Nej

D. Analys

Var demografiskt data liknande i jämförelsegrupperna? Ja Nej

Om nej, vilka skillnader fanns?

... Hur stort var bortfallet?

... Fanns en bortfallsanalys?

Ja Nej

Var den statistiska analysen lämplig? Ja Nej

Om nej, varför inte?

(29)

Vilka var huvudresultaten?

... Erhölls signifikanta skillnader?

Ja Nej

Om ja, vilka variabler?

... Vilka slutsatser drar författarna?

... Instämmer du?

Ja Nej E. Värdering

Kan resultatet generaliseras till annan population? Ja Nej

Kan resultatet ha klinisk betydelse? Ja Nej

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja Nej

Motivera varför, varför inte!

... ...

(30)

Bilaga 4. Checklista för kvantitativa artiklar (William, Stoltz & Bahtsevani, 2006)

Beskrivning av studien

Forskningsmetod:

RCT

OCT (ej randomiserad)

Multicenter, antal center ………..

Patientkarateristiska

Antal? …….. Ålder? …….. Man/kvinna? ……..

Kriterier för exkludering Adekvata exklusioner? Ja Nej Intervention ……… ………

Vad ansågs studien studera?

Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått?

………

………....

Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej

Representativt urval? Ja Nej

(31)

Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej Vet ej

Analyserade i den grupp som de randomiserades till? Ja Nej Vet ej

Blindning av patienter? Ja Nej Vet ej

Blindning av vårdare? Ja Nej Vet ej

Blindning av forskare? Ja Nej Vet ej

Bortfall

Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej

Bortfallsstoreleken beskriven? Ja Nej

Adekvat statistisk metod? Ja Nej

Etiskt resonemang? Ja Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten valida? Ja Nej

Är resultatet generaliserbart? Ja Nej

Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)

……… ……… ………

Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra Medel Dålig

Kommentar

……… ………

(32)

Bilaga 5. Checklista för kvalitativa artiklar (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006)

Beskrivning av studien

Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ej Patientkarakteristika Antal ...

Ålder ... Man/kvinna ... Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej

Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej

Urval

- Relevant? Ja Nej Vet ej

- Strategiskt? Ja Nej Vet ej

Metod för

- urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej - datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej - analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

Giltighet

- Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej Nej Vet ej - Råder datamättnad. Ja

- Råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej

Kommunicerbarhet

- Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej - Redovisas resultatet i förhållande

Till en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej

Genereras teori? Ja Nej Vet ej

Huvudfynd

Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? Sammanfattande bedömning av kvalitet

Bra Medel Låg Granskare signatur

References

Related documents

 Establish and convene a stakeholder advisory committee to help design, review and oversee a survey of Colorado beef, dairy, swine and poultry producers regarding manure and

5.22 Responses in pressure difference, controlled pressure and main poppet position 44 5.23 Pilot poppet damping

A stable and consistent interface implementation was derived for the scalar test equation, even though energy stability in the natural norm proved not to be possible for a

Andra förhållningssätt som lärarna nämner är att de biter ihop, ”lirkar”, slänger ut elever, går emellan vid bråk, får bort eleven från fel plats, går direkt fram till

Lena kände att hon inte klarade av att reda ut situationen och istället för att fortsätta läm- nade hon över hästen till Marica, som kände honom bättre, med orden: »Nu kände

Diller et al. 17-21) menar att en upplevelse är ”alla processer som vi är involverade i när de inträffar”. Vissa upplevelser är enklare än andra som att dricka en kopp te för

När ett projekt riskerar att inte resultera i uppsatta mål bör en utvärdering av projektet ligga till grund för beslut om fortsatt arbete eller nedläggning.. Syftet med, i

En staccatoartad prosodi är bland annat kännetecknande för förortsslangen, och då uttalsdragen inte kan kopplas till något specifikt förstaspråk betraktas inte detta sätt att