• No results found

Har Socialdemokraterna övergivit sina ideal?: En studie över Socialdemokraternas migrationspolitik åren 2000-2018

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Har Socialdemokraterna övergivit sina ideal?: En studie över Socialdemokraternas migrationspolitik åren 2000-2018"

Copied!
64
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Har Socialdemokraterna

övergivit sina ideal?

En studie över Socialdemokraternas

migrationspolitik åren 2000-2018

Författare: Natalia Barzani

(2)
(3)

Abstract

Since the height of the migration crisis in 2015, the attitude towards

migration has become evermore negative. A similar change can be found in relation to the Swedish welfare state that has begun to be questioned and deemed as inefficient in relation to its migration policies (Schall 2016: 160). By applying a combination of idea analysis, textual analysis and attempts at causal analysis, we seek to answer the following three questions: (1) Has there within the Socialdemocratic Party occured a change regarding the view on problems in the field of migration policy?; (2) Has there within the Socialdemocratic Party occured a change regarding the view on solutions in the field of migration policy? and, (3) How can the possible changes in party´s migration policy be related to the changes within the Swedish welfare model? Our investigation shows that there is indeed a dividing line between the period before the crisis and the period after. The policies of the

Socialdemocratic Party have become more restrictive, especially relating to asulym- and refugee migration. With respect to the problem definition, the emphasis is now being placed on security over previous concerns for labour migration regulations. It ought to be noted that there has been a similar change with regards to the party´s solution formulation; border security is highlighted above the previous discourse on humanism and human safety. The shift towards increased efficiency and economic profitability, has rendered a change as regards the Socialdemocratic Party´s migration policy where the tendency towards immigrants´ disadvantage has become

reinforced.

Nyckelord

Socialdemokraterna, migrationspolitik, migrationskrisen, problemformulering, lösning, välfärdsmodellen

(4)

Tack

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Gunnar Hansson för hans ovärderliga råd och vägledning. Jag vill även tacka min mamma Dorota Barzani och väninna Frhiwet Mehari för deras tålamod och stöd.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning och problemformulering 1

1.1Syfte 3

1.2Frågeställning 3

2 Bakgrund: Socialdemokraterna och den svenska välfärdsstaten 1932–20005

2.1Bakgrund: 2000-talet migrationspolitik i Sverige 8

3 Teori: restriktiv respektive liberal migrationspolitik 11

3.1Teori: problemformulering, omformulering och lösning 14

4 Metod 18

4.1Avgränsningar 18

4.1.1Beskrivande idéanalys i kombination med innehållslig textanalys 18

4.1.2Forskningsdesign 20

4.1.3Kausalanalys 20

4.2Material och materialurval 21

4.3Metoddiskussion 23

5 Analys och resultat 28

5.1Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2007/08? 28 5.2Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2007/08? 31 5.3Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2012/13? 34 5.4Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2017/18? 38

6 Socialdemokraternas problemformuleringar och lösningar 2000–2018 42

6.1Problemformuleringar och lösningar åren 2000/01 42

6.2Problemformuleringar och lösningar åren 2007/08 44

6.3Problemformuleringar och lösningar åren 2012/13 46

6.4Problemformuleringar och lösningar åren 2017/18 48

7 Kausalanalys: sambandet mellan förändringarna inom Socialdemokraternas migrationspolitik och förändringar inom den svenska modellen 51 8 Slutsatser och förslag till framtida forskning 54

(6)
(7)

1 Inledning och problemformulering

Migrationspolitik har sedan 1990-talet varit ett alltmer politiserat ämnesområde. Under denna period började kulturella skillnader mellan invandrare och etniska svenskar betonas i högre grad, där olika grupper av invandrare därtill började urskiljas: ’kurder’, ’kosovo-albaner’ eller många gånger helt enkelt ’icke-Européer’ (Schall 2016: 145). Debatten kring migrationsfrågan blev därmed även mer etnifierad (ibid: 146). Denna utveckling har accelererats sedan 2015 års migrationskris. Krzyzanowski, Triandafyllidou & Wodak skriver följande:

’’[immigrants and asylum seekers] yet again became an easy target of stigmatizing political and media discourses and practices, which not only contributed to a shift in public moods, imaginaries, or political preferences but often also resulted in outright physical violence toward the incoming “refugees” ’’(2018: 2).

Parallellt med att inställningen till migration har blivit mer negativ, har den karaktäristiska svenska välfärdsapparaten börjat krackelera. När

integrationspolicyer betraktades allt som oftast som misslyckade, började systemets effektivitet att ifrågasättas (Schall 2016: 160). Den svenska modellen associeras tämligen ofta med just det Socialdemokratiska partiet som länge haft en dominerande ställning i svensk politik och som innehade regeringsmakten oavbrutet mellan åren 1932 och 1976 (Dahlstedt &

Neergaard 2019: 124). Blandekonomin bestående av kapitalistiska såväl som socialistiska beståndsdelar och med detta den offentliga sektorns omfattande del har utgjort grunden till vårt välfärdssystem (Schön 2019: 349). Den så kallade gyllene medelvägen har med dess keynesianska karaktärsdrag utgjort en särprägel för det svenska samhället, en särprägel som under de senaste decennierna börjat urholkas. Under 90-talet fanns det emellertid inget gångbart alternativ till den socialdemokratiska hegemonin, något som inte kan sägas om dagens situation (Schall 2016: 160). Socialdemokraternas

(8)

tidigare obestridliga dominans kom att balanseras i och med Alliansens definitiva förankring på den politiska arenan år 2010 (ibid: 171).

Med hänsyn till den europeiska kontexten och trots vissa temporära stop för flyktinginvandring 1976–1982 och därefter 1989–1991, har den svenska flykting- och asylinvandringen tidigare varit förhållandevis icke-restriktiv med goda möjligheter till naturalisering av varaktigt bosatta invandrare. Värt att notera är dock att Sveriges mer liberala migrationspolitik kan kopplas ihop med liberala såväl som vänsterinriktade partier och i den svenska sfären även med kristdemokraterna och deras hängivenhet till mänskliga rättigheter. Det har istället varit socialdemokratiska samt moderatledda regeringar som infört vissa invandringspolitiska restriktioner, vars effekter dock bromsades av andra partier i det svenska partisystemet (Dahlstedt & Neergaard 2019: 127).

Dahlstedt & Neergaard instämmer i Brochmann & Hagelunds resonemang beträffande skiftet på det migrationspolitiska området. Den så kallade svenska exceptionalismen men dess betoning mänskliga rättigheter, har sedan länge utgjort en del av den svenska välfärdsmodellen (Dahlstedt & Neergaard 2019: 121). Verkligheten ter sig dock annorlunda, speciellt med tanke på migrationskrisen som gett upphov till ett skifte, en sorts

migrationspolitisk skiljelinje där post 2015 års perioden hittills präglats av restriktiva invandringspolicyer (ibid: 122). Författarna menar därtill att det förekommer en förening mellan neoliberalismen å ena sidan och

’neoassimileringen’ å andra sidan (ibid: 123), vilket kan tolkas som att den neoliberala vågen inom välfärdssystemet blir ett förebud för en fundamental transformation av vårt svenska samhälle även på det migratoriska planet. Med tanke på att förändringarna i den svenska välfärdsregimen1 framförallt har skett under de senaste två decennierna (Dahlstedt & Neergaard 2019:

1 Begreppet välfärdsregim inkluderar en diskussion om policy där tre aktörer ingår: staten,

(9)

125), blir det således intressant att studera Socialdemokraternas migrationspolitik under samma period för att kartlägga eventuella förändringar beträffande partiets syn på migrationspolitiska problem respektive migrationspolitiska lösningar. Detta eftersom partiet har haft en historisk och politisk särställning i Sverige med partikulärt stark koppling till den svenska modellen och det svenska välfärdssystemet. Att det därtill råder ett vetenskapligt vakuum vad gäller betoningen på socialdemokrati inom migrationsstudier (Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp 2012: 587), motiverar ytterligare följande undersökning.

1.1 Syfte

Med tanke på Socialdemokraternas betydelse för etableringen av den svenska välfärdsstaten, syftas det i följande uppsats till att kartlägga partiets

migrationspolitik mellan åren 2000 och 2018 för att därigenom undersöka ifall det inom partiet har skett en förskjutning beträffande (a) synen på migrationspolitiska problem och (b) synen på migrationspolitiska lösningar. Eftersom ifrågasättandet av den svenska välfärdsmodellen har föranlett en neoliberal våg inom välfärdssystemet, ämnas det därtill till att utforska förekomsten av en eventuell koppling mellan förändringar inom partiets migrationspolitik och förändringar inom välfärdsstaten.

1.2 Frågeställning

(1) Har det inom Socialdemokraterna uppstått en förändring vad gäller synen på migrationspolitiska problem?

(2) Har det inom Socialdemokraterna uppstått en förändring vad gäller synen på migrationspolitiska lösningar?

(10)

(3) Hur kan de eventuella migrationspolitiska förändringarna inom Socialdemokraterna relateras till förändringar inom den svenska välfärdsmodellen?

Disposition

I avsnitt 2 ges en inblick i den svenska välfärdsstatens uppbyggnad och historia, vilket kommer underlätta för besvarandet av fråga 3. Efterföljande avsnitt 2.1 möjliggör en definiering av de olika migrantkategorier som senare kommer att tillämpas i avsnitt 3 där en vidare precisering av en restriktiv respektive liberal migrationspolitik görs. Här behandlas därtill det teoretiska underlaget avseende forskningsfråga 1 och 2.

I avsnitt 4 presenteras den utvalda metodkombinationen samt materialurvalet. Avsnitten 5, 6 och 7 bestående av resultat samt analys utgör studiens mest omfattande del. Här genomförs en grundlig diskussion kring Socialdemorkaternas migrationspolitik och svar på forskningsfrågorna ges. I arbetets sista kapitel, avsnitt 8, sammanfattas uppsatsen och förslag på vidare forskning ges.

(11)

2 Bakgrund: Socialdemokraterna och den svenska

välfärdsstaten 1932–2000

Följande avsnitt ämnar till att förklara Socialdemokraternas migrationspolitik mot bakgrund av dess mer generella välfärdspolitik. Detta för att placera partiets migrationspolitik i en tydlig kontext som knyter an till och möjliggör besvarandet av fråga 3.

Socialdemokraterna (S) också benämnda som svenska socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP), grundades 1889 med rötter i fackföreningsrörelsen (Schall 2016: 33). Under de första decennier låg fokus på klasskamp men gradvis började reformistiska tankar att dominera. 1917 splittrades i två där den radikala falangen bildades Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, vilket möjliggjorde SAP:s nya samarbete med Liberalerna och därefter med Bondeförbundet. 1932 kunde SAP titulera sig Sveriges största parti, en period som kom att vara fram till 1976 då den socialdemokratiska regeringen byttes ut mot en borgerlig sådan. De svenska socialdemokraternas dominans fortsatte fram till 1990-talet då partiet upplevde en nedgång som varat fram till idag (ibid: 34).

Socialdemokraterna kan betraktas som arkitekten bakom det svenska välfärdsprojektet.

Partiets hegemoni grundades på en specifik retorik där klassbegreppet kom att bytas ut mot nationsbegreppet; SAP representerade inte enbart en partikulär klass utan hela nationen. Hilson refererar till Esping-Andersen, som menar att socialdemokraterna satte ’’nationella intressen’’ framför ’’proletariatets ändamål’’, vilket bidrog till partiets dominans (Hilson 2008: 42). Med tanke på att etnicitetsbegreppet är mer inkluderande än

klassbegreppet, lyckades SAP integrera arbetarklassen in i nationen som helhet. Redan i sin gryning, var således den svenska välfärdsmodellen

(12)

sammankopplad med en partikulär etnisk homogenitet (Schall 2016: 36). Fastän andra världskrigets fasor bidrog till att tona ner den här ’etniseringen’ (ethnization) kvarstod den etniskt baserade kategoriseringen mellan

statsmedlemmar som förtjänade solidaritet och ’de andra’ som i stället var tvungna att förlita sig på välgörenhet (ibid: 82). Under välfärdsstatens första period skiljdes svenskar även från övriga nordiska nationaliteter, något som dock kom att ändras kring 1945–1950 när nordiska flyktingar samt nordiska arbetskraftsinvandrare börjades betraktas som medlemmar i den svenska staten (ibid: 60). I den generella diskussionen motiverades denna

policyförändring med anledning av det nordiska folkets ’brödraskap’, vilket innebär att diskursen likväl präglades av en etniskt färgad föreställning om gemensamt ursprung (ibid: 67). Migranter från Baltikum samt södra Europa betraktades emellertid med skepsis och som mottagare av välgörenhet, inte framtida svenska medborgare (ibid: 80), vilket bidrog till att distansera etniska svenskar från migranter (ibid:111). Värt att påpeka är Schalls betoning av ordet konstruktion i samband med socialdemokraternas migrationspolitiska diskurs (ibid: 84), vilket skulle kunna tolkas som att migrantbegreppet formulerades och omformulerades i enlighet med nationella intressen.

Arbetskraftsinvandringen steg under 1950-talet och mot slutet av det följande decenniet hade invandringsnivåerna nått tidigare oskådade nivåer. 1968 bodde det i Sverige 90,000 utomnordiska migranter (ibid: 103). Till skillnad från efterkrigstidens syn på utomnordiska invandrare som mottagare av välgörenhet, betraktades dem numera som samhällsmedborgare och inte i första hand som invandrare. Under denna period rådde det således ingen skiljelinje mellan nordiska och utomnordiska migranter utan snarare mellan de personer som redan befann sig inom landets gränser och de som var utanför. Ett politiskt skifte kan urskiljas, vilket emellertid inte innebär att majoritetsbefolkningen ställde sig positiva till invandrarna. År 1971 ansåg

(13)

tvärtom 71 procent av den svenska befolkningen att immigranterna enbart hade anlänt i Sverige för att missbruka det svenska välfärdssystemet. Det rådde likväl en diskrepans mellan regeringens nya pluralistiska linje och befolkningens prioritering av en assimileringsagenda (ibid: 111). Att

invandringsfrågan hamnade längre upp på agendan kring decennieskiftet kan enligt Schall framförallt kopplas till Landsorganisationen i Sverige (LO) som fann det nödvändigt att integrera in immigranterna i fackförbunden och det svenska samhället för att undvika kommande problem (ibid: 113). Med tanke på LO:s och Socialdemokraternas nära samarbete antogs denna retorik i officiella partipolitiska dokument (Anthonsen, Lidvall & Schmidt-Hansen 2011: 129). Partiets generella betoning på jämlikhet som grundvalen till den svenska modellen kan betraktas som ett ’allomfattande’ koncept som även kom att innefatta migrationspolitiken : ’’/.../ to take up the topic of

immigration, the exclusion of this group from the ’total organizing frame’ of equality would have seemed an unacceptable internal inconsistency.’’ (Schall 2016: 114). Med tanke på att vårt skattefinansierade välfärdssystem och dess institutioner är beroende av en hög grad av offentlig legitimitet (Frederiksen 2018: 236), kan Socialdemokraternas emfas på kontinuitet och konsistens tolkas som ett sätt att bevara legitimiteten.

1968–1971 stramades invandringspolitiken men invandringsnivåerna började inte sjunka förrän 1971, när den ekonomiska recessionen gjort sig gällande. De höga invandringsnivåerna som hade registrerats kring decennieskiftet 1960/70, nåddes inte igen förrän på 1990-talet (ibid: 104). Fastän

invandringsnivåerna ifrågasattes av socialdemokratiska politiker, rådde det aldrig tvekan om medborgarskap och medlemskap i välfärdsstaten och dess värderingar (ibid: 121).

Balkankonflikten med start 1991 föranledde en kraftig ökning i antalet asylsökande. Toppen nåddes 1994 när Sverige tog emot knappt 45,000

(14)

flyktingar. Under följande år var immigrationen fortfarande hög och då med anledning av anhörighetsinvandring (ibid: 123). Här bör det betonas att det förutom jugoslaver också handlade om ett ökat antal icke-europeiska

migranter från framförallt Iran, Irakiska Kurdistan och Somalien (ibid: 124), det vill säga en situation som skiljde sig från föregående decennier och som på sikt kom att generera kritik mot immigration (Bunar 2007: 166) och i anslutning mot välfärdsstaten (Schall 2016: 135).

2.1 Bakgrund: 2000-talet migrationspolitik i Sverige

Innan en närmre diskussion kan föras om kriterierna för en restriktiv respektive liberal migrationspolitik, är det nödvändigt att behandla dels olika kategorier av invandring och dels viktiga begrepp relevanta inom den svenska migrationskontexten. Syftet är att underlätta förståelsen av kommande analysscheman och analys därav.

Arbetskraftsinvandring Inom EU råder det fri rörlighet av arbetstagare, vilket innebär att

EU-medborgare har rätt att söka arbete i samtliga medlemsstater samt arbeta där utan något arbetstillstånd och under samma villkor som landsmedborgare. Personen ifråga får också stanna kvar även efter att anställningen har upphört (Europeiska Kommissionen 2013). Under 2000-talet har Sverige fått en mer liberal arbetskraftinvandringspolitik, vilket kan kopplas till en partipolitisk förskjutning till fördel för de borgerliga partierna (Berg & Spehar 2013: 148). Vid tiden för EU:s utvidgning österut 2004 valde Sveriges regering att inte införa några övergångsregler beträffande arbetskraftinvandring från Central- och Östeuropa, vilket tyder på denna mer liberala inriktningen på arbetskraftsinvandringen (ibid: 149). Sedan år 2008 är det därtill

arbetsgivarens bedömning av arbetskraftsbehovet som avgör huruvida icke-europeiska invånare, så kallade tredjelandsinvånare, ska få arbetstillstånd i

(15)

Sverige. Tanken är att ett tidsbegränsat arbetstillstånd ska kunna förlängas och på sikt leda till permanenta uppehållstillstånd (Prop. 2007/08: 147). Med denna europeiska kontext i åtanke, behandlas nu vidare den tillhörande termen arbetstillstånd. Erhållandet av ett arbetstillstånd för en

tredjelandsmedborgare förutsätter att personen blivit erbjuden en anställning där arbetsvillkoren som minimum uppfyller kollektivavtalsnivåer. Därtill måste anställningen generera minst 13,000 kr i bruttolön per månad samt uppfylla samtliga krav på försäkringstecknande2 (Migrationsverket 2020a).

Flykting- och asylinvandring Kategorin asylsökande refererar till en utlänning som lämnat sitt hemland

och sökt skydd samt uppehållsrätt i ett främmande land. Om en asylsökande beviljas asyl får denne flyktingstatus eller status som alternativt

skyddsbehövande3. Alla asylsökande är emellertid inte flyktingar

(Inrikesministeriet Helsingfors). Flykting är däremot en person som redan sökt asyl och erhållit flyktingstatus, vilket i sin tur innebär att man uppfyller kraven som finns stipulerade i FN:s flyktingkonvention4 och EU:s

skyddsdirektiv. Uppehållstillståndet för flyktingar gäller vanligtvis i 3 år medan den för alternativt skyddsbehövande gäller i 13 månader

(Migrationsverket 2020b). Den flykting eller alternativt skyddsbehövande som fick uppehållstillstånd innan 20 juli 2016, fick dock permanent uppehållstillstånd (Migrationsverket 2020c).

2 Trygghetsförsäkring, sjukförsäkring, livförsäkring och tjänstepersonförsäkring ska tecknas

(Migrationsverket 2020a).

3 Enligt 4 kap. 2§ Utlänningslagen syftar termen alternativt skyddsbehövande till en

utlänning som löper stor risk att vid återvändande till sitt hemland bli kroppsstraffad, straffad med döden, torterad eller på annat sätt utsatt för omänsklig behandling.

4 I 4 kap. 1 § första stycket Utlänningslagen anges definitionen av en flykting. Här

framkommer det att det rör sig om en utlänning som:

- befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och

(16)

Anhöriginvandring samt familjeåterförening För anhöriginvandring är det den icke-europeiska medborgaren som ansöker

om uppehållstillstånd ifall denne önskar bo ihop med sin maka, make, sambo eller minderåriga barn. Det föreligger försörjningskrav på den anhörige personen och denne måste antingen vara svensk medborgare eller ha ett permanent alternativt tillfälligt uppehållstillstånd, det vill säga antingen som flykting eller alternativ skyddsbehövande. Bostaden måste likväl uppfylla specifika storlekskrav (Migrationsverket 2020d).

Familjeåterförening syftar istället till en situation där en flykting eller alternativt skyddsbehövande som antingen redan har permanent

uppehållstillstånd eller vars chanser till ett sådant är goda, ansöker om att få hit sin familj till Sverige. Den som vill ha hit sin familj, - även i det här fallet maka, make, sambo eller minderåriga barn – berörs likväl av

försörjningskrav samt krav på bostad av en viss standard (Migrationsverket 2020e).

Gränser och gränskontroller Under 2015 och i samband med migrationskrisen, skedde en omdaning i

svensk migrationspolitik. I början av hösten 2015 proklamerade Stefan Löfven ´´Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt´´ (Regeringskansliet 2015). Enbart två månader senare hade emellertid diskursen ändrats och flyktingsituationen ansågs numera vara påfrestande samt ohållbar (Barker 2017a: 2). I november samma år införde Sverige tillfälliga gränskontroller (ibid: 3). Detta har inneburit att polisen vid specifika men tidigare obevakade platser börjat göra gränskontroller med syftet att kontroller att de personer som reser in i landet har rätt att vistas här. Regeringen har beslutat om

(17)

fortsatta gränskontroller5 vid Sveriges inre gräns och således gäller bestämmelserna från 2015 än idag (Polismyndigheten 2020).

3 Teori: restriktiv respektive liberal migrationspolitik

Inom partiforskning kan en rad varierande kategorier urskiljas som

beteckningar på partiers migrationspolitiska ställningstagande. ’Positiv’ och ’negativ’ alternativt ’restriktiv’ och ’liberal’ är två vanliga kategoriseringar (Deschouwer & Deshouwer 2015: 2). I följande kapitel används den senare terminologin i enlighet med Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapps (2012) studie The missing factor: why social democracy can lead to restrictive immigration policy med anledning av att den tar hänsyn till den svenska kontexten. Det tåls att påpekas att partier kan variera i sin inställning till olika kategorier av migranter; betoning på restriktiva flyktingpolicyer innebär inte nödvändigtvis att det föreligger tal om restriktiva

arbetskraftsinvandringspolicyer, och vice versa (Deschouwer & Deschouwer 2015: 2). Deschouwer & Deschouwer listar gränskontroller, lätthet

respektive svårhet med vilken migranterna tar sig in i landet,

uppehållstillstånd samt tillbakaskickning av migranterna som dimensioner som bör betraktas för att bedöma ett partis migrationspolitiska

ställningstagande (ibid: 3). Berg & Spehar (2013: 148) samt Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp (2012: 595) talar därtill om dimensionen arbetskraftinvandring i anslutning till restriktiv respektive liberal migrationspolitik.

5Kombinationen mellan straffrätt och migrationsrätt fungerar som ett sätt klassificera medborgare och icke-medborgare och gör det därmed möjligt att kontrollera vem som befinner sig på en stats territorium. Inom ramen för den nordiska välfärdsstaten, inklusive den svenska, är statens legitimitet därtill avhängig dess kapacitet att garantera medborgarnas socioekonomiska välmående (Barker 2017b: 447).

(18)

I fråga om arbetskraftsinvandring beskriver Berg & Spehar en liberal

arbetskraftsinvandringspolitik som en sådan som (a) ämnar till att underlätta arbetskraftsinvandring av från tredje land, (b) var positiv till avsaknaden av övergångsbestämmelser vad gäller fri rörlighet för centrala- och

östeuropeiska (CEEC) medborgare samt (c) var positiv till Sveriges nya liberala lag om lättare arbetskraftsinvandringsregler för tredje lands medborgare (2013: 148).

Vad gäller flykting- och asylinvandring kan striktare VISA-regler vad gäller inresande från vanliga emigrantländer anses vara ett exempel på restriktiv flyktingpolitik (Thielemann & Hobolth 2016: 643). Flyktingars möjlighet att vidarebosätta sig i ett tredje land kan också omvandlas till en restriktiv respektive liberal migrationspolitik. Policyer som ger goda möjligheter kan kodas som liberal (L) politik medan policyer som ger sämre möjligheter till vidarebosättning kodas som restriktiv (R) politik (ibid: 643).

I relation till familjeåterförening kan lättare villkor för denna typ av

invandring anses vara ett exempel på en liberal policy (Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp 2012: 595), vilket innebär att det motsatta gäller för en restriktiv policy. Restriktiva tolkningar vad gäller vem som utgör ens familj kan i anslutning till anhöriginvandring och familjeåterförening benämnas som en restriktiv policy (Bacchetti & Moradi 2016).

Permanenta respektive tillfälliga uppehållstillstånd är likväl en viktig parameter av ett partis migrationspolitik. Tidsbegränsade uppehållstillstånd samt även strikts tolkade krav för förlängt uppehållstillstånd, hör till en restriktiv migrationspolitik (Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp 2012: 595). Betoningar på att migranterna bör återvända till sitt ursprungsland efter att det tillfälliga uppehållstillståndet gått ut kategoriseras därtill som restriktiv migrationsplitik (ibid: 598).

(19)

Förstärkning av EU:s yttre gränser samt en betoning på vikten av inre gränser i Sverige urskiljs som restriktiva policyer. Fokus på en strikt visapolitik inom Schengenområdet med syfte att säkerställa en enhetlig kontroll av unionens gränser kan betraktas som ett sätt att hantera och minska migrationsströmmar (Laube 2019: 2).

Beträffande kategorin irreguljär migration, betraktas policyer som främjar migranters tillgång till det sociala välfärdssystemet – inklusive migranter som ännu inte fått uppehållstillstånd samt så kallade papperslösa migranter – ssom en liberal migrationspolitik (Caihol, Lebon & Sherlaws 2020: 1). Nedanstående analysschema har utarbetats för att underlätta tillämpningen av den kompilerade teorin på ämnet restriktiv och liberal migrationspolitik. Genom att utgå från tunga primärkällor som Socialdemokraternas motioner och propositioner eftersträvas det att urskilja vilken migrationspolitisk inriktning partiet har tagit mellan 2000 och 2018, samt därtill urskilja hur inriktningen skiljer sig mellan olika migrationspolitiska områden. Tabell 1. Analysschema A År Dimension 2000/01 2007/08 2012/13 2017/18 Arbetskraftsinvandring Flykting- och asylinvandring Familjeåterförening och anhöriginvandring Permanenta vs. tillfälliga uppehållstillstånd Gränskontroller

(20)

Irreguljär migration

Kommentar: Analysschema menat att underlätta kategoriseringen av restriktiv (R)

respektive liberal (L) migrationspolitik och då utifrån de olika invandringsgrupperna stipulerade ovanför. Tabellen ovan är egenutarbetad med grund i Bacchetti & Moradi (2016), Deschouwer & Deshouwer (2015), Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapps (2012), Laube (2019) samt Thielemann & Hobolth (2016).

3.1 Teori: problemformulering6, omformulering och lösning

Inom ramen för offentlig politik (public policy) beskrivs problem i termer av följande fyra karaktärsdrag: (1) ömsesidigt beroende (interdependence) där policyproblem i ett område påverkar problem i andra områden; (2)

subjektivitet där de yttre omständigheterna som bidrar till problemet tolkas olika av olika personer ; (3) konstgjordhet (artificiality) där policyproblemet de facto skapas när aktörer beaktar önskvärdheten i att förändra vissa

specifika villkor och (4) dynamiken där policyproblem och lösningar ingår i ett slags dynamiskt och ständigt föränderligt flöde (Mansour 2011: 4). Detta resonemang liknar Jorgensens beskrivning av problemformulering där problem betraktas som dynamiska; de kan förändras även i respons till en lösning (2011: 30). Värt att notera är följande: ´´/…/ problem can be formulated in a multitude of ways dependent on how the decision-maker perceives: i) the current situation, ii) the ends she wants to achieve, and iii) what the gap between i) and ii) entails (ibid: 30). Detta innebär följaktligen att lösningen på ett problem följer av självaste problemformuleringen, speciellt eftersom det är problemformuleringen som skapar ramarna inom vilka aktörerna rör sig. Jorgensen förklarar att två divergenta

problemformuleringar existerar i så kallade separata “problemrum” som i sin tur är baserade på olikartade antaganden (ibid: 31).

6 Här avses inte uppsatsens problemformulering eller omformulering utan analysmodellens

(21)

Figur. 1 Visualisering över problemrum

1. 2.

Kommentar: Egenutarbetad modell som förklarar Jorgensens (2011) problemrum. I första delen syns visualiseringen av att vara ´´fast´´ i ett problemrum. I andra delen däremot urskiljs en känsla för problemet (sensitivity) samt en omprövning och omformulering av problemet. Här bör betonas att punkt två omfattar lösning B såväl som lösning C, då aktören i detta fall har, kognitivt sett, tillgång till olika lösningar.

En bit in i problemformuleringsprocessen är det troligt att det krävs en omformulering av själva problemet. Detta för att ytterligare avgränsa problematiken och därigenom lösningen. Här kan man urskilja att “problemrummet” med tillhörande lösningar ändras till ett annat problemrum med andra lösningar (ibid: 32). Med tanke på att “how we initially formulate or define a problem, the actions we take, and the arguments we use to justify those actions are all inextricably intertwined.” (Mitroff 1998: 18), kan balanserade strategier enbart skapas om aktörer omprövar utformningen av de initiala målen och problemformuleringarna Problem A Lösning A Lösning B 1.Omprövning av problemformuleringen 2.Medgivelse att en omformulering behövs/sensitivity 3. Omformulering Lösning C Problem B

(22)

(Jorgensen 2011: 84). Problemformuleringen är således ett steg som bör tas innan lösningen och dess medel artikuleras (ibid: 84–85). Jorgensen betonar vikten av problemformulering som avgörande för förståelsen av möjliga skillnader vad gäller olika aktörers förhållningssätt till samma problem (ibid: 85). Författaren poängterar likväl att komplexa problem –migrationspolitik kan onekligen betraktas som just ett sådant – är avhängiga en bred och holistisk fallbeskrivning där processens olika delar anses utgöra en helhet (ibid: 86), vilket framkommer i tidigare delar av Jorgensens avhandling där förekomsten av olikartade problemrum förklaras (ibid: 32).

Problemlösningsprocessen utförs onekligen inom ramen för ett

värdeperspektiv, som i sin tur upprättar ramarna för vilka lösningar och tillvägagångssätt som anses adekvata. Enligt Jorgensen innebär en

reduktionistisk värderepresentation att essentiella aspekter av det i grunden komplexa problemet, blir förskjutna. En holistisk, multidimensionell problemsyn, är således att föredra (2011: 75).

En utmaning som bör accentueras är att en omformulering av problemet kräver en viss känsla (sensitivity) för problemet och dess mångfacetterade aspekter. I motsatt fall kommer aktörerna i fråga vara, kognitivt sett, fast i ett problemrum där den begreppsmässiga logiken tas förgivet och inte

ifrågasätts (ibid: 35).

Definitionen av det grundläggande problemet på organisationsnivån och i vårt fall det Socialdemokratiska partiet, samt även individerna som partiet utgörs av (Büyükdamgaci 2003: 328). Kulturen och organisationsstrukturen påverkar problemformuleringen (ibid: 329) men politisk press och vilja att behålla en maktställning skall inte underskattas (ibid: 330). Detta

resonemang stämmer överens med Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapps diskussion om en eventuell press som partier kan uppleva i form av högerpopulistiska partiers inflytande samt därtill eventuella påtryckningar från allmänheten (2012: 597). Dessa författare menar dock att

(23)

Socialdemokraterna historiskt sett betonat vikten av att skydda välfärdsstaten och trots lågt inflytande från högerpopulistiska partier 1994-2006, fortsatt med en restriktiv linje (ibid: 598). Partiet har konsekvent varit mer restriktiva i sin migrationspolitik än vad höger-vänsterskalan annars antyder (ibid: 599), vilket tyder på förekomsten av en ideologisk och värdemässig

vägledningskompass.

Teoriavsnittet Problemformulering, omformulering och lösning mynnar här ut i analysschema B som syftar till att möjliggöra en kartläggning av

Socialdemokraternas syn på migrationspolitiska problem respektive migrationspolitiska lösningar. Tabell 2. Analysschema B År Processteg 2000/01 2007/08 2012/13 2017/18 Problemformulering Omformulering av problemet? Multidimensionell (M) eller reduktionistisk (R) problemsyn? Syn på lösningar Konkurrensfördel(ar)?

Kommentar: Egen utarbetat analysschema med utgångspunkt i Jorgensen (2011), Hinffors,

Spehar & Bucken-Knapp (2012) och Büyükdamgaci (2003). Problemformulering och syn på

lösningar som utgör grundläggande komponent för att besvara forskningsfrågan, fylls i med

(24)

4 Metod

I följande avsnitt presenteras den utvalda metodkombinationen för samtliga forskningsfrågor. Genom att ta hänsyn till fördelar såväl som nackdelar med tillvägagångssättet önskar vi möjliggöra för ett kritiskt förhållningssätt till det egna arbetet.

4.1 Avgränsningar

Med tanke på den tidsmässiga begräsningen fokuserar följande undersökning enbart på det svenska socialdemokratiska partiet och den svenska kontexten. Någon jämförande ansats förekommer således inte. Därtill bör det nämnas att Socialdemokraternas integrationspolitik inte tas i beaktning utan uteslutande partiets migrationspolitik. Ytterligare en avgränsning gäller det utvalda tidsspannet; enbart åren 2000 till 2018 undersöks och därmed tas inte hänsyn till de två senaste åren. Detta val motiveras på grundval av de

koalitionsmässiga svårigheter som valet 2018 inneburit samt därtill den globala pandemin som utan motstycke drabbat världen år 2020. Att sätta punkt år 2018 förefaller följaktligen logiskt.

4.1.1 Beskrivande idéanalys i kombination med innehållslig textanalys

Statsvetenskaplig idéanalys är en användbar metod för att studera redan befintliga textliga såväl som orala källor, inklusive politiska debatter,

lagförslag, valprogram och andra policydokument (Bergström & Svärd 2018: 128). Vad som enligt Bergström & Svärd är viktigast är att det förekommer en god överenstämmelse mellan den valda analystekniken och

undersökningens forskningsfrågor (ibid: 139). Med tanke på att vi strävar efter att urskilja en eventuell idémässig förändring i Socialdemokraternas migrationspolitik, blir idéanalysen ett adekvat tillvägagångssätt, speciellt vad gäller besvarandet av fråga 3.

Det bör dock poängteras att idéanalysen förekommer i tre varianter,

(25)

underlättar en vidare precisering av den utvalda metoden. Den beskrivande idéanalysen har valts på grund av dess lämplighet att bena ur partiets migrationspolitiska tankar, vilket återspeglas i analysschema A. Samtidigt bör det betonas att beskrivande undersökningar inte enbart sammanfattar en källa utan likväl bidrar till att slutsatser dras om materialet ifråga. Det handlar således inte om att referera utan snarare om att inferera (Beckman 2005: 50). Materialet bör därmed tolkas på ett nyskapande sätt (Bergström & Svärd 2018: 138). Genom att utgå ifrån flera ett flertal olika källor för varje mätpunkt, är avsikten att uppnå just en sådan vetenskaplig kreativitet och nyskapning. Här möjliggör således idéanalysen att ett

vetenskapligt bidrag skapas (Bergström & Svärd 2018: 140). Att beskrivande idéanalyser bäst lämpar sig till för att komparera olika idéer (ibid: 141), motiverar därtill denna analystyp då vi i denna studie syftar till att just jämföra Socialdemokraternas migrationspolitiska idéer över tid. Det bör noteras att analysschema B och tillhörande analys avseende

problemformuleringar och lösningar (se punkt 6) istället utgör en innehållslig textanalys. Även i detta fall är det vanligt att källorna utgörs av motioner, parlamentsdebatter och propositioner (Boréus & Kohl 2018: 57), vilket är precis sådana som behandlats i denna studie. Inom ramen för

innehållsanalyser går det i likhet med idéanalyser att göra komparationer över tid. Detta för att exempelvis se ifall det skett en förskjutning över tid (ibid: 55).

För att möjliggöra en god användning av analysinstrumentet, det vill säga i det här fallet analysschema B, ställdes hela tiden frågor till det utvalda materialet:

• Vilket ordval har gjorts? I relation till migrations- och migrantbegreppen väljs positivt eller negativt laddade ord?

(26)

• Innebär denna problemformulering att det skett en omformulering på ämnet?

• Vilket är det implicita budskapet? Vilken är den implicita meningen med texten?

4.1.2 Forskningsdesign

Gränsen mellan fallstudier, kvalitativa studier och jämförande studier är diffus. George & Bennet menar dock att fallstudier inte nödvändigtvis behöver omfatta ett fall utan kan likväl

behandla – i en jämförande kontext - ett begränsat antal fall (2005: 18). En longitudinell studie kan anses ha en komparativ ansats ifall en skiljelinje kan urskiljas som kan ha gett upphov till en förändring, vilket innebär ett ’före’ och ett ’efter’ scenario. Detta är ett starkt exempel på en studie av typen most-similar design (ibid: 81). I vårt arbete undersöks hela perioden 2000– 2018 men särskilt stor tonvikt läggs på perioden före migrationskrisen och perioden efter migrationskrisen, vilket gör att studien kan benämnas just representera most-similar design.

Esaiasson skriver följande om teoriprövande respektive teorikonsumerande studier: ’’Valde han eller hon sina fall utifrån en färdig teori (lika med teoriprövande studie med teorin i centrum) eller en teorikonsumerande studie med fallet i centrum) /…/’’ (2018: 110). Med tanke på att vi här utgår ifrån fallet, nämligen Socialdemokraternas migrationspolitik, talar vi

därigenom om en teorikonsumerande studie.

4.1.3 Kausalanalys

Kausal- eller orsaksanalys behandlar förståelsen av vilka skeenden som bidragit till de studerade effekterna (Hydén 2002: 13). I följande studie är

(27)

kausalanalysen7 ett försök till att förklara såväl som att förstå eventuella förändringar inom Socialdemokraternas migrationspolitik. En viktig

metodologisk svårighet är att fånga upp andra påverkansfaktorer som kan ha bidragit till förändringen (ibid: 12). Här gör vi således en tentativ ansats till att förklara eventuella migrationspolitiska förskjutningar inom partiet med anknytning till förändringar i den svenska välfärdsmodellen. Med

utgångspunkt i problematiseringen samt de tecknade bakgrundasavsnitten görs ett försök till att förklara empirin och resultaten, vilket kan anses utgöra en teorikonsumerande ansats.

4.2 Material och materialurval

Tabell 3. Materialöversikt Material År • Motion 2000/01: Sf619. • Motion 2000/01: Sf620. • Motion 2000/01: Sf626. • Motion 2000/01: Sf630. • Riksdagens protokoll 2000/01: 65. • Riksdagens protokoll 2000/01: 104. • Svar på skriftlig fråga 2000/01: 120. • Svar på skriftlig fråga 2000/01: 795. • Svar på skriftlig fråga 2000/01: 921.

2000/01 • Motion 2007/08: Ju377. • Motion 2007/08: Sf311 • Riksdagens protokoll 2007/08: 115. • Riksdagens protokoll 2007/08: 94. • Riksdagens protokoll 2007/08: 83. • Riksdagens protokoll 2007/08: 43. • Riksdagens protokoll 2007/08: 27. • Riksdagens protokoll 2007/08: 6. • Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08: SfU6 • Skriftlig fråga 2007/08: 1613 2007/08 • Motion 2012/13: Sf332 • Motion 2012/13: Sf322 • Motion 2012/13: Sf364 2012/13

7 Weber betraktade tolkningen av aktörers synsätt och handlingar som en underkategori av

kausalanalys (Ringer 2002: 164). Genom att ta hänsyn till observerbara regelbundenheter samt rationella handlingar, kan man bedöma ’adekvata’ nivåer av kausalitet (ibid: 170).

(28)

• Motion 2012/13: Sf343 • Motion 2012/13: So10 • Motion 2012/13: So553 • Regeringens proposition 2012/13: 109. • Riksdagens protokoll 2012/13: 97 • Skriftlig fråga 2012/13: 756 • Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13: SfU7 • Migrationsverket 2020f • Motion 2017/18: 3436 • Motion 2917(18: 2818 • Proposition 2017/18: 35 • Proposition 2017/18: 176 • Proposition 2017/18: 30 • Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18: SfU26 • Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18: SfU16

• Svar på skriftlig fråga 2017/18: 1478 • Svar på skriftlig fråga 2017/8: 643 • Svar på skriftlig fråga 2017/18: 152 • Svahn, 2018

• Stenberg, 2018

2017/18

Insamlingen av det empiriska materialet sker framförallt genom sökningar i riksdagens databaser. Nyckelord som används är kopplade till analysschema A. Med utgångspunkt i mätpunkterna 2000/01, 2007/08, 2012/13 och

slutligen 2017/18 görs sökningar på följande begrepp: • arbetskraftsinvandring

• flykting, asyl och asylrätt • familjeåterföreningar • anhöriginvandring • permanenta uppehållstillstånd • tillfälliga uppehållstillstånd • gränskontroll • irreguljära migranter • papperslösa

(29)

I tabell 3 framkommer det att majoriteten av materialet utgörs av

primärkällor, vilket stärker studiens trovärdighet (Kapoun, 1998: 522). För åren 2017/18 råder det emellertid vissa osäkerheter kring

Socialdemokraternas position i vissa migrationspolitiska frågor. Exempelvis uttalade sig partiet vid få tillfällen kring familjeåterföreningar och

anhöriginvandring. Att Liberalerna kallade Socialdemokraterna för

restriktiva på detta område (mot. 2017/18: 2818), kan svårligen motivera en sådan kategorisering eftersom detta skulle kunna betraktas som partiskt. Därmed tas hänsyn till sekundärkällor.

4.3 Metoddiskussion

För att operationalisera innebörden av en restriktiv respektive liberal migrationspolitik används framförallt följande källor: Bacchetti & Moradi (2016), Deschouwer & Deshouwer (2015), Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapps (2012), Laube (2019) samt Thielemann & Hobolth (2016). Med undantag för den första artikeln som är utarbetat med hänsyn till den amerikanska kontexten är övriga artiklar framtagna i relation till den

europeiska kontexten, varav Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp (2012) samt Laube (2019) fokuserar specifikt på den svenska arenan. Med tanke på att ingen enhetlig teori om restriktiva respektive liberala migrationspolicyer kunde urskiljas bland forskningslitteraturen, var en självständig

sammanställning av ett flertal teorier och artiklar nödvändig.

Beträffande det teoretiska avsnittet om problemformuleringar och lösningar användes Jorgensens doktorsavhandling (2011). Fastän denna egentligen talar om företagsekonomi och management, framkommer det att

angreppssättet kan tillämpas på en rad olika ämnesområden (2011: 30), inklusive sådana som har med policyformulering och politik att göra (ibid:

(30)

31). Jorgensens teori valdes på grund av dess innovativa karaktär och anpassningsbarhet till olika ämnesområden. Inom statsvetenskapen förekommer en del teorier på policyformuleringsområdet, men många har redan nyttjats extensivt och möjliggör således inget nytt perspektiv på migrationsområdet.

Dock bör det noteras att både analysschema A och analysschema B är egenutarbetade och förekommer således inte explicit i det teoretiska materialet. Samtidigt som dessa analysverktyg möjliggör en systematisk sortering av materialet som annars svårligen hade kunnat utläsas (Beckman 2005: 49), kan de betraktas som en subjektiv kompilering av ett flertal teorier. Icke desto mindre är analysverktygen baserade på forskning, vilket innebär att validiteten8 stärks då flera solida forskningsartiklar och teorier används som redan är etablerade inom forskarvärlden. En hög reliabilitet9 möjliggörs genom ett systematisk och kontinuerligt arbetssätt där de stipulerade analysscheman samt därtill figur 1 tillämpas.

8 Validiteten kan definieras som överenstämmelsen mellan den teoretiska definitionen och

den operationella indikatorn (Esaiasson et al 2017: 58)

9 Reliabilitet kan i sin tur definieras som en frånvaro av osystematiska samt slumpmässiga

(31)

5. Analys och resultat

5.1 Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2000/01?

Arbetskraftsinvandring I motion 2000/01: Sf626 skriven av den socialdemokratiska parlamentarikern

Carin Lundberg urskiljs en oro vad gäller urholkningen av arbetsrätt. Tillfällig utländsk arbetskraft har anlänt i Sverige på felaktiga grunder och blivit utlovade ersättningsnivåer som svårligen skulle kunna uppnås inom bärplockningsbranschen. Lundberg betonar att en inledande översyn rimligen bör göras vad gäller förutsättningarna att tillfälligt ta in utländsk arbetskraft. Samtidigt som en restriktiv linje kan urskiljas i den nyss nämnda motionen finns emellertid tecken på ett visst, om än begränsat uppöppnade på detta område. I motion 2000/01: Sf619 refererar Ekendahl och Hjortzberg-Nordlund (M) till hur den socialdemokratiske justitie- och

migrationsministern accentuerat hur regeringen via praxis möjliggjort

invandring av ’’gästforskare och idrottsutövare’’. Med tanke på att denna typ av arbetskraftsinvandring är begränsad, kategoriseras trots allt

Socialdemokraternas arbetskraftinvandring för 2000/01 som restriktiv.

Asyl- och flyktingpolitik I motion 2000/01: Sf630 framkommer det att Socialdemokraterna under

början av 2000-talet menade att viseringskraven bör vara begränsade, vilket är i linje med en liberal asyl- och flyktingpolitik (Thielmann & Hobolth 2016: 643). Beträffande flyktingpolitiken talar man om en generös och human riktning vilket kan tolkas som att beteckningarna human och generös ses som synonymer. Följande citat kan därtill belysa partiets liberala

flyktingpolitik: ’’En instängd "europeisk fästning" är inte bara oacceptabel, den är i längden också ohållbar i den alltmer globaliserade värld vi lever i.’’ Att partiet därtill i negativa ordalag talar om en restriktiv minsta

(32)

’’njuggaste lagstiftning’’ stärker resonemanget i enlighet med Thielemann & Hobolths diskussion om möjligheter för vidarebosättning för

tredjelandsmedborgare (2016: 643).

Familjeåterföreningar och anhöriginvandring I likhet med Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapps tolkning (2012: 595)

uppfattas det att Socialdemokraterna kring sekelskiftet förde en restriktiv migrationspolitik på området familjeåterföreningar och anhöriginvandring. Svar på skriftlig fråga 2000/01: 120 skriver statsrådet Klingvall följande: ’’Ett synsätt innebärande att barn närmast regelmässigt anses ha det bäst i Sverige, oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet strider dock mot det synsätt barnkonventionen ger uttryck för.’’ Barn som inte varit hemmavarande hos sin Sverigebosatta förälder har därför inte per automatik rätt till svenskt uppehållstillstånd. I samma dokument

framkommer det att rätten till familjeåterförening berör kärnfamiljen, vilket kan tolkas som att en restriktiv policy förespråkas och därmed stämmer överens med Bacchetti & Moradis (2016) diskussion kring restriktiv migrationspolitik.

Uppehållstillstånd I början av 2000-talet rådde det diskussioner kring kosovoalbanska och

bosniska flyktingars situation i Sverige. Framförallt kosovoalbanerna hade fått tillfälliga uppehållstillstånd som skulle gå ut i mars 2001. I svar på skriftlig fråga 2000/01: 795 skriver Klingvall att omständigheter som föranlett behov av tillfälligt skydd i Sverige innebär inte nödvändigtvis att personerna av samma anledning ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd. Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp menar att Socialdemokraterna mellan 1994-2002 förde en restriktiv migrationspolitik då de i relation till

uppehållstillstånd betonade återflyttning av migrantgrupper. I riksdagens protokoll 2000/01: 104 anf. 21 kommenterar Maud Björnemalm följande:

(33)

´´Detta också för att underlätta när de skulle återvända hem. Alla var medvetna om att uppehållstillståndet var tillfälligt och gällde så länge kriget pågick´´. I avseenden till uppehållstillstånd klassas därmed partiets

migrationspolitik som restriktiv.

Gränskontroller De tidigare nämnda begränsade viseringskraven (2000/01: Sf630) kan

betraktas som ett tecken på en liberal migrationspolitik på temat gränskontroller. Någon urskiljbar betoning på stärkta yttre EU-gränser alternativt inre gränser inom Sverige förekommer inte i materialet. I svar på skriftlig fråga 2000/01: 921 skriver justitieminister Bodström att inre

gränskontroller kan ses som en mekanism som kompenserar för borttagandet av gränskontroller inom Schengenområdet. Dock hänvisar Bodström till polisens bedömning och betonar slutligen att diskriminering inte tillåts och att inresande från Schengen inte kommer kontrolleras. Härmed kan

migrationspolitiken på detta område inte betraktas som restriktiv utan snarare

tentativt liberal. Irreguljär migration Med utgångspunkt i riksdagens protokoll 2000/01: 65 anf. 3 och 7 av

statsrådet Maj-Inger Klingvall (S) skönjas en restriktiv migrationspolitik på området irreguljär migration. Asylsökande har enbart rätt till akut sjukvård som inte kan anstå. De personer som har fått avslag ska återvända till sina hemländer och ska därmed inte har rätt till en fullständig hälso- och sjukvård i paritet med svenska medborgare. I enlighet med kriterierna stipulerade av Caihol, Lebon & Sherlaw (2020: 1) karakteriseras restriktiv migrationspolitik som just sådan som inte erbjuder samtliga migranter tillgång till

välfärdssystemet, vilket stämmer överens med Socialdemokraternas linje för åren 2000/01.

(34)

5 Analys och resultat

5.1 Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2007/08?

Arbetskraftsinvandring En specifik diskussion som fördes 2007/08 på ämnet arbetskraftsinvandring

inbegrep det oundgängliga med att hälla isär arbetskraftsinvandring respektive asylprövning. Detta enligt Socialdemokraterna för att inte undergräva asyl- och skyddsskälen (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08 SfU6: 76). Här kan man dock tänka sig att motvilligheten att underlätta ett spårbyte från asylansökan till arbetsansökan kan vara ett uttryck för Socialdemokraternas historiskt sett restriktiva policyer med avseende på arbetskraftsinvandring (Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp 2012: 595). Resonemanget stärks av protokoll 2007/08: 83 anf. 1 där ’’/…/ oskäligt dåliga löner, anställningsvillkor och arbetsmiljöer. ’’ kopplas samman med den borgerliga regeringens förslag om att asylansökande som fått avslag på sin ansökan kan göra en ny ansökan som

arbetskraftsinvandrare. Socialdemokraterna åberopar det då aktuella systemet som överlägset enligt de själva men även enligt medier och fackförbund. Attityden till arbetskraftsinvandring är således restriktiv.

Asyl- och flyktinginvandring I riksdagsprotokoll 2007/08: 43 anf. 1 framkommer det att

Socialdemokraterna är positiva till den borgerliga regeringens förslag om ökat antal kvotflyktingar. Här menar man dock att möjligheterna till att ytterligare utöka antalet kvotflyktingar bör ses över. Detta motiveras på grundval av Sveriges roll som migrationspolitiskt föredöme; genom att utöka kvotflyktingmottagandet signalerar vi till övriga västerländska nationer att likväl ta sitt ansvar. Liknande diskurs kan skönjas i prot. 2007/06: 6 anf. 1 där Sverige betraktas som ’’drivande’’ i frågan om europeisk harmonisering

(35)

på flyktingområdet såväl som uppöppnandet av systemet. Samtidigt som asylrätten benämns i positiva ordalag framkommer det att ett mer slutet Europa inte är önskvärt.

Enligt Thielemann & Hobolth finns en tendens till att humanitär migration – kvotflyktingmottagandet i det här fallet – separeras från övriga

migrationsformer och därigenom övriga migrationspolicyer (2016: 644). Fastän Socialdemokraternas asyl- och flyktingpolitik kategoriseras som liberal för åren 2007/08, innebär detta inte nödvändigtvis att övriga

migrationspolitiska områden uppvisar samma mönster.

Familjeåterförening och anhöriginvandring Åren 2007/08 förefaller debatten kring familjeåterföreningar och

anhöriginvandring inom Socialdemokraterna ha varit begränsad. Motion 2007/08: Sf311 möjliggör dock en tolkning av en mer liberal

migrationspolitisk på detta område. Enligt Socialdemokraternas Thomas Bodström borde utlänningslagen revideras; en maka eller sambo till någon som bor i Sverige ska inte behöva återvända till hemlandet för att söka uppehållstillstånd. Detta ifall paret har barn tillsammans och då med anledning av barnets bästa. I enlighet med Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp där underlättningar av familjeåterföreningar och anhöriginvandring tolkas som liberal policy (2012: 595), tolkas Socialdemokraternas politik som just sådan för 2007/08.

Uppehållstillstånd I skriftlig fråga 2007/08: 1613 refererar Matilda Ernkrans (S) till

utlänningslagen som anger att vid förekomsten av verkställighetshinder kan uppehållstillstånd komma att ges. Hon skriver följande: ’’Jag vill mena att det är orimligt att låta en ung kille leva på detta sätt under så lång tid. Någonstans måste humaniteten träda in.’’ Med tanke på att migranten ifråga inte ombeds deporteras och att ordvalet omfattar substantiveten humaniteten

(36)

kategoriseras Socialdemokraternas policy vad gäller uppehållstillstånd, som liberal.

Gränskontroller I riksdagsprotokoll 2007/08: 27 anf. 24 motsätter sig Socialdemokraternas

Hillevi Larsson att Sverige ska vara med i Frontex styrkor. Larsson menar att är en myt att det väller in flyktingar i EU och att gränserna måste bevakas mycket hårt för att undvika en våg av flyktingar. Därtill kommenterar hon följande:

’’ Det har förekommit militära sammandrabbningar också mellan Frontex och båtflyktingar. Det pekar åt fel håll när det inte i första hand handlar om att rädda liv. Man måste ändå fastslå att detta med att rädda liv kommer före allt annat; det får man aldrig tumma på.’’

Därjämte etablerar Larsson premissen att om migranterna väl tagit sig in i Europa, ska de ha rätt till att söka asyl och inte jagas vid kusten (prot. 2007/08 anf 24).

Ytterligare ett möjligt tecken på en mer liberal inställning till gränskontroller återfinns i motion 2007/08: Ju377 där Carina Hägg (S) tar upp sina farhågor om planen på att inkludera fingeravtryck i europeiska pass då detta kan leda till en urholkning av den personliga integriteten. Med tanke på att en enhetlig kontroll av migrationsströmmar inom EU kan betraktas som en restriktiv policy (Laube 2019: 2), kan därmed Häggs uttalande med reservationer mot stärkt kontroll (motion 2007/08: Ju3779), ses som motsatsen och således ett möjligt uttryck för en liberalisering inom Socialdemokraterna vad gäller gränskontrollfrågan.

Irreguljär migration På ämnet irreguljär migration rådde det under tidsperioden 2007/08 en debatt

om huruvida utlänningslagen på ett adekvat sätt speglade relationen mellan arbetsgivare och illegala arbetstagare. Här menar Luciano Astudillo (S) utlänningslagen bör revideras med anledning av att det är offret som

(37)

utnyttjats och att offrets rättigheter bör stärkas. Att ord som utnyttjas, osjysta villkor och osjyst sätt används för att beskriva de illegala migranternas situation, tyder på en mer öppen inställning till dessa personer (prot. 2007/08 83 anf. 127). Samtidigt är det en komplex fråga och Socialdemokraternas ståndpunkt kan svårligen tolkas som liberal då de trots allt fortfarande avser att utvisa migranterna: ’’Både gömda och papperslösa bryter mot

utlänningslagen genom att vistas illegalt i landet och ska även i

fortsättningen avvisas eller utvisas.’’ (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08 SfU6: 76). Slutligen framför Streijfert (S) kommentaren att ’’Vuxna människor som befinner sig i Sverige utan papper har inte rätt till

subventionerad sjukvård.’’ (prot. 2007/08: 115 anf. 1). Partiets ståndpunkt i fråga om irreguljär migration kategoriseras således som restriktiv.

5.2 Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2012/13?

Arbetskraftsinvandring Åren 2012/13 vill Socialdemokraterna strama åt möjligheterna för svenska

arbetsgivare att anställa arbetskraftsinvandrare. Skatteskulder, tidigare systemmissbrukning samt en rättsligt etablerad lägsta lönenivå anges som nödvändiga för att främja rättssäkerhet. Enligt partiet skall Migrationsverket inom ramen för arbetskraftsinvandringen följa upp och kontrollera

ansökningar om arbetstillstånd samt deras efterlevnad (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13 SfU7:84).

Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp framhäver det faktum att även när Socialdemokraterna hamnade i opposition under 2000-taet (2012: 598), avvek de inte från sina ideologiskt förankrade yttranden om liberal

arbetskraftsinvandring som en slags skymf mot den svenska välfärdsstaten och i anslutning, mot den svenska modellen (ibid: 599). Att partiet

uttryckligen påpekar systemmissbruk (Socialförsäkringsutskottets

(38)

just det svenska välfärdskontraktet. Härmed kategoriseras partiets policy på området arbetskraftsinvandring som restriktiv för åren 2012/13. Samtidigt bör det noteras att tonen beträffande arbetskraftsinvandring är något mer positiv än tidigare under 2000-talet. I riksdagsprotokoll 2012/13: 97 anf. 136 exempelvis accentuerar socialdemokratiska företrädare hur

arbetskraftsinvandringen faktiskt bidragit till att bygga Sverige ’’starkt’’. Här urskiljs således en nyansskillnad.

Asyl- och flyktinginvandring Socialdemokraterna ställer sig positiva till den utveckling som skett på

flyktingområdet, nämligen ett ökat mottagande av kvotflyktingar. En viss reservation kan emellertid utläsas då partiet betonar att den borgerliga regeringen borde på ett kraftfullare sätt markera att det inom EU handlar om ett gemensamt ansvar (mot. 2012/13: Sf3649). Trots att den generella

attityden till flyktinginvandring fortfarande är positiv vad gäller åren 2012/13 urskiljs dock en subtil nyansskillnad i komparation med tidigare år.

Samtidigt bör det påpekas att hållningen inom partiet fortfarande är positivt till ett generöst flyktingmottagande. I motion 2012/13:Sf322 betonas den generösa inriktningen samt även det faktum att Sveriges kommuner vill ha ett stort ansvarstagande för asylsökande. Liknande diskurs urskiljs i motion 2012/13: Sf343 där Carina Hägg (S) propagerar för en ’’förbättring’’ inom Migrationsverket vad gäller tolkningen av barnkonventionens och

kvinnokonventionens intentioner. Här för Hägg en normativ diskussion och menar att kvinnor och framförallt barn borde i högre utsträckning ha rätt att stanna kvar i Sverige och inte bli hotade med utvisningar. Med tanke på att den liberala riktningen med förbättrade möjligheter till vidarebosättning av tredje landsmedborgare (Thielemann & Hobolth 2016: 643), kategoriseras Socialdemokraternas politik för 2012/13 som liberal. Notera att graden av öppenhet icke desto mindre kan anses vara lägre än under de två tidigare mätpunkterna.

(39)

Familjeåterförening och anhöriginvandring I skriftlig fråga 2012/13: 756 kritiserar Lars Mejern Larsson (S) den

’’fyrkantiga’’ lagstiftningen vad gäller anhöriginvandring. Frågan utgår ifrån ett fall där en 88årig döv man nekats uppehållstillstånd i Sverige på grund av en för svag familjekoppling. Detta trots att mannens dotter och enda

kvarlevande släkting är Sverigebosatt. Mejern Larsson menar därtill att lagstiftningen bör revideras och bli mindre ’’stelbent’’. Ordvalet tyder på en mer liberal riktning på Socialdemokraternas policy. Kategoriseringen motiveras på grundval av att partiet är positivt till friare tolkningar beträffande vem som utgör en invandrares familj, vilket i enlighet med Bacchetti & Moradi är motsatsen till en restriktiv migrationspolitik (2016).

Uppehållstillstånd Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp framhåller att tillfälliga uppehållstillstånd

generellt varit ett grundläggande uttryck för Socialdemokraternas syn på migrationsfrågor. Specifikt tillfälliga uppehållstillstånd var ett sätt att betona att Sveriges kollektiva identitet och svårgenomträngliga gränser (2012: 598). Åren 2012/2013 urskiljs emellertid en annorlunda och mer liberal hållning i motion 2012/13: Sf332. Eberstein och Nilsson (S) menar att kvinnor som kommer till Sverige för att gifta sig med en svensk man, ska få permanent uppehållstillstånd även i de fall där skilsmässa inträffar under de två första äktenskapsåren. Detta för att motverka psykisk och fysisk misshandel av dessa kvinnor, som i vissa fall väljer att stanna kvar i ett ohälsosamt

äktenskap enbart för uppehållstillståndets skull. Riksdagsledamöterna skriver att ’’humanare’’ regler om permanent uppehållstillstånd vid eventuell

skilsmässa kan bidra till en begräsning av beroendesituation mellan makarna (mot. 2012/13: Sf332). Härmed betraktas Socialdemokraternas policy

avseende uppehållstillstånd som liberal för åren 2012/13.

Gränskontroller Barker skriver att runtom den Europeiska unionen har tusentals

(40)

icke-medborgare avlägsnats och repatrierats till sina hemländer. Trots skillnader i policyinstrument och omfattning har målet varit detsamma: undvika oönskad invandring (2017b: 442). Därtill menar författaren att straffmakt (penal power) rutinmässigt används inom Norden som ett sätt markera och begränsa tillgången till materiella såväl som symboliska resurser. Enligt Barker rör det sig om en sorts ’välfärdschauvinism’ (2017b: 447–448). Med utgångpunkt i motion 2012/13: Sf364 kan möjligtvis Barkers påståenden ifrågasättas, i alla fall vad gäller Socialdemokraternas policy för åren 2012/13. I likhet med åren 2007/08 fördöms Frontex för att ha bidragit till murbyggande mot omvärlden. Det poängteras dessutom att:

’’Styrkeförhållandena mellan migranter som kommer i rangliga båtar över Medelhavet, i många fall utan vatten och mat, och Frontex skiljer sig markant. Därför bör Frontex utvärderas och dess funktion diskuteras och granskas inom EU. UNHCR bör ges en än mer aktiv roll i Frontex operativa arbete vid EU:s gränser.’’ (mot. 2012/13: Sf364).

Här framkommer en mer liberal migrationspolitik vad gäller gränskontroller med fokus på humana aspekter framför straffmakt.

Irreguljär migration I följdmotion 2012/13: So10 skriven med anledning av prop. 2012/13: 10910

betonas att regeringen bör tydliggöra begreppet ’’vård som inte kan anstå’’ samt utarbeta gemensamma riktlinjer som landstingen kan förhålla sig till vid vård av papperslösa. Å ena sidan genom att accentuera att det rör sig om just vård som inte an anstå, det vill säga omedelbar alternativt omfattande vård- och sjukvård (Socialstyrelsen 2019), kan Socialdemokraternas position möjligen tolkas som en restriktiv sådan då partiet ämnar till att försäkra sig om en korrekt definition och tillämpning av en begränsad vård till

papperslösa. Å andra sidan kan emellertid en mer liberal definition skönjas då papperslösa barns rättigheter påpekas med stöd i FN:s barnkonvention

10 Här föreslår den borgerliga regeringen att landstingen ska vara tvungna att erbjuda att

erbjuda vuxna papperslösa migranter vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning (prop. 2012/13: 109).

(41)

(mot. 2012/13: So10). Här menar partiet att ’’/…/ åtminstone alla barn omfattas av vård på lika villkor.’’ (mot. 2012/13: So553). Att

Socialdemokraterna röstade ja till den nya lagen om hälso- och sjukvård till personer utan tillstånd (SuU20) motiverar trots allt kategoriseringen av en tentativt liberal riktning vad gäller detta område.

5.3 Liberal eller restriktiv migrationspolitik åren 2017/18?

Arbetskraftsinvandring och irreguljär migration I proposition 2017/18: 176 föreslår regeringen att polismyndigheten ska ha

utökade befogenheter att utföra inspektioner på arbetsplatser med syftet att kontrollera för illegala arbetare. Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Mathias Tegnér kommenterar följande: ’’Den utvecklingen riskerar att accelerera om inte arbetsmarknaden förändras och om vi inte stoppar oseriösa arbetsgivares utnyttjande av svart arbetskraft som inte har rätt att vistas i Sverige.’’ (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18: SfU26 anf. 17). Med tanke på att en liberal arbetskraftsinvandringspolitik

kännetecknas av bland annat en underlättning av arbetskraftsinvandring från tredje land samt en positiv inställning till mer generösa bestämmelser för arbetskraftsinvandring (Berg & Spehar 2013: 148), kategoriseras

Socialdemokraternas politik som motsatsen till detta, nämligen som restriktiv arbetskraftsinvandringspolitik för åren 2017/18. Därmed kan partiets

migrationspolitik på detta område betraktas som historiskt och ideologiskt konsistent (Hinnfors, Spehar & Bucken-Knapp 2012: 596), vilket även bekräftas i denna studie.

I anslutningen till prop. 2017/18: 176 samt betänkande 2017/18: SfU26 kopplas arbetskraftsinvandring ihop med irreguljär migration. Samtidigt som Socialdemokraterna ämnar till att öka kontrollen av arbetskraftsinvandrare, görs i anslutning en igentäppning av möjligheterna till irreguljär migration. Ordvalet ovan /…/ svart arbetskraft som inte har rätt att vistas i Sverige’’

(42)

(Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18: SfU26 anf. 17) kan tolkas som en skeptisk inställning gentemot irreguljära migranter. Statsminister Löfven nämnde att barn till irreguljära migranter inte skulle få gå i skolan och fastän denna kommentar dementerades i efterhand (Stenberg 2018), framkommer en diskursivt restriktiv migrationspolitik.

Asyl- och flyktinginvandring Margot Wallström skriver att frivillig återvandring bör främjas samt att

tillgången till tredjelandslösningar bör ökas vad gäller lösningar för flyktingar. Det framkommer därtill att ansvarsfördelning anses utgöra ett grundläggande komponent i hanteringen av de större flyktingströmmarna. Att ’’/…/ lätta trycket på värdländer’’ urskiljs som ett viktigt mål

beträffande det globala flyktingramverket (svar på skriftlig fråga 2017/18: 1478), tyder likväl på en mer restriktiv asyl- och flyktingpolitik. I proposition 2017/18: 35 föreslås att utlänningar som genomgår in-och utresekontroll skall vara tvungna till att lämna fingeravtryck och bli fotograferade. Detta som ett sätt att kontrollera resehandlingar samt identitet. Med tanke på att policyer som försvårar vidarebosättning alternativt betonar återvandring ses som restriktiva (Thielmann & Hobolth 2016: 643), kategoriseras

Socialdemokraternas asyl- och flyktingpolitik som restriktiv för åren 2017/18.

Familjeåterförening och anhöriginvandring Den tillfälliga lagen antagen av den socialdemokratiska regeringen begränsar

anhöriginvandringen under 2017/18 (Svahn 2018). Regeringens regler avseende familjeåterföreningar har av exempelvis företrädare för Liberalerna kallats för ’’restriktiva’’ (motion 2017/18: 2818). Trots detta röstade

Socialdemokraterna nej till moderaten Fredrik Schultes motion 2017/18: 3436 om skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring som ska gälla för samtliga svenska medborgare samt de som har uppehållsrätt i Sverige (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18 SfU16: 3).

References

Related documents

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Sollentuna kommun äga, förvärva, förvalta, försälja, lokaler för kommunala verksamheter såsom förskolor, skolor,

För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socio- ekonomi) har riksdagen beslutat att det ska

För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socio-ekonomi) har riksdagen beslutat att det ska

Sollentuna kommun bidrar till en meningsfull och berikande fritid för invånare och besökare, genom ett brett och tillgängligt kultur- och fritidsutbud för många målgrupper

Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer, i form av samtal och inte enkäter, med partipolitiska företrädare i Söderhamn och illustrera hur de uppfattar

Kolumn 1 markerar de strategier som är möjliga för ett etablerat parti att agera efter när en ny fråga dyker upp, kolumn 2 markerar frågans relevans, hur viktig en fråga anses

Sammantaget kan sägas att det fanns både externa och interna problem som låg till grund för öppna gränser vilket hade och göra med oroligheterna i Syrien som Moderaterna menade

För att syftet med studien ska anses avklarat krävs alltså att den övergripande frågeställningen besvaras. Analysen visar att Socialdemokraterna och Moderaterna har