• No results found

Biet betalar sig bra

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Biet betalar sig bra"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

20 Svensk Frötidning 2/08 ljeväxterna hänger

verk-ligen med i prisrallyt på vegetabilier, vilket ökar lönsamheten i att hyra bisamhäl-len till odlingen. Intresset för pol-linering i oljeväxter har varit svagt de senaste åren, troligen beroende på lågt pris samt att äldre studier visat på små skördeökningar som inte betalat hyran för samhällena. Dessutom har odlingen av raps, som till 70 procent är självbefruk-tad, ökat på bekostnad av rybs, som är självsteril och helt beroende av korsbefruktning i form av vind och insekter.

Närhet och antal viktigt Men nyligen genomförda försök i Kanada, Australien och Sverige pekar på att skörd och oljehalt ökar med antalet bin och att när-heten till bisamhällena är mycket viktigt. Under 2005 studerades bi-tätheten i Kanada genom att ställa ut olika antal samhällen (0, 1,5 och 3 samhällen per hektar). Som jäm-förelse placerades en bur ut, där varken honungsbin eller naturliga pollinatörer kunde störa bilden.

Med bisamhällen ökade antalet skidor med 12 respektive 15 pro-cent för 1,5 och 3 samhällen per hektar jämfört med ledet utan honungsbin. Figuren till höger vi-sar skördeökningen med och utan bisamhällen. Tre samhällen per hektar gav en skördeökning på hela 45 procent. Storleken på fröna blev mindre men antalet frön per planta ökade signifikant och är den enskilt viktigaste faktorn till att det totala skördeutbytet blev så

positivt. Med dagens rapspris på drygt 4 kronor per kilo innebär detta en merintäkt på knappt 7000 kronor per hektar. Ett bisamhälle kostar 300 – 500 kronor. Skillna-den i skörd mellan ”Bur” och noll samhällen per hektar är ca 2 ton/ ha och tyder på att pollinatörer gör ett viktigt jobb i rapsen, trots att den till 70 procent är självsteril. Troligtvis är pollineringsbehovet sortberoende och det är svårt att ge ett generellt behov av insektspol-linering i de sorter som används i Sverige idag. Här behövs mer forskning.

I Australien testades betydelsen av avståndet mellan bisamhällen och odling. Studien visar att raps-skörden ökade signifikant då

av-ståndet till bisamhällena minskade från 400 till 100 meter. Resulta-tet från en svensk studie 1982, då 500 odlare intervjuades i Uppland, pekar åt samma håll. Här ökade skörden av vårraps med 5 procent då avståndet till biodlingen mins-kades från 3000 meter till cirka 500 meter.

Bin är trogna

Bin är blomtrogna och håller sig gärna till en sorts växt när de sam-lar nektar och pollen. När de väl hittat en växt som blommar stan-nar de gärna kvar där tills områ-det är uttömt. I praktiken är områ-det därför viktigt att din odling inte ligger i närheten av en konkurre-rande art som blommar samtidigt

Biet betalar sig bra

Färska studier visar att bin höjer skörden med 10-45 procent i oljeväxter.

Med ett rapspris på 4 kronor per kilo kan insektspollineringen öka intäkten

med 500–7000 kronor per hektar.

Text & foto: Henrik Nätterlund, HIR Malmöhus

O

Av

kastning (kg/ha)

Antal samhällen per ha

Bur 0 1,5 3 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

Ju fler pollinatörer desto högre skörd

Avkastningen i kilo per hektar för raps med olika antal bisamhällen per hektar. Ledet ”Bur” avser frånvaro av både naturliga pollinatörer och honungsbin. (Modifierad efter Sabbahi m.fl., 2005).

(2)

21 Svensk Frötidning 2/08

och att bisamhället flyttas till fältet när blomningen börjar. När cirka 10 procent står i blom är det dags. Samhällena ska placeras nära od-ling, på max 100 meters avstånd. Kräsna individer

Vid rätta väderförhållanden är det få pollinatörer som kan mäta sig med bin, främst pga deras stora an-tal. Ett samhälle består av 40 000–80 000 individer varav cir-ka en tredjedel är aktiva pollina-törer. Vid blombesöken suger bina nektar som är den viktigaste kolhy-dratkällan i kupan. Dessutom fast-nar pollen på den håriga kroppen och används som föda till larverna. Pollen sprids dessutom vidare i fäl-tet varvid korsbefruktning sker.

Honungsbin är starkt väder- beroende och aktiviteten är låg vid temperaturer under 15 °C. Placera därför gärna bisamhället i mor-gonsol som förlänger arbetsdagen. Bin jobbar bäst när det inte blåser för mycket och klarar vindstyr-kor upp till cirka 8 km/h. Se till att samhället står i lä för vinden med hjälp av t ex halmbalar. Till-gången på vatten är viktig både för bina och för växternas nektarpro-duktion. Vid brist på vatten måste bina använda mycket energi till vattenletande istället för polline-ring. Ställ gärna en hink med vat-ten nära kupan om naturligt vatvat-ten saknas. När bina suger nektar be-höver tillgången på vatten i mar-ken vara god för att producera mer nektar. Vi längre torrperioder bil-das mindre nektar vilket kan leda till att bina flyger till andra områ-den för att hitta föda. Det är därför viktigt att inte odla oljeväxter på de allra lättaste jordarna. Viktigt med starka samhällen Det är viktigt att ett bisamhälle är i stark tillväxt när det place-ras intill en gröda för pollinering. Starka bin drar in mycket pollen och nektar till kupan och utför pollineringen effektivt. Om du odlar både höstoljeväxter och klöverfrö är det lämpligt att bygga upp samhället i oljeväxterna och sedan flytta det till klövern när den börjar blomma.

Nattflytt är bäst

Bin kan flyga upp till 1,5 km för att hitta mat, men är lata om det finns en bra födoplats närmare. Deras goda orienteringsförmåga gör att de enkelt hittar tillbaka till sitt tidigare födosök. Det är där-för viktigt att flytta samhället en längre sträcka. Sikta på cirka 5 km och gör flytten på natten då de flesta bin är i kupan. Flyttas samhället på dagen är risken stor att bina blir förvirrade och inte hittar tillbaka till samhället. Skall inhyrda eller egna bisamhällen användas i odlingen är det vik-tigt att planera grödvalet. Vårraps blommar samtidigt med vitklöver och skall inte odlas under samma år om inte odlingen sker på mer än 5 km avstånd. Vårraps har

be-tydligt starkare nektarproduktion och är attraktivare än vitklöver. Däremot fungerar höstraps och vitklöver bra i samma växtföljd ef-tersom höstrapsen blommar före vitklövern. «

Källor

• Sabbahi, R. mf. 2005. Influence of honey bee density on the produc-tion of Canola. Journal of Economic Entomology 98: 367-372.

• Fries, Ingemar, 2007. Insektspolli-nerings betydelse för odling av rybs och raps – en översikt. Opublicerat. Finansierat av SLF.

• Nätterlund, Henrik. 2007.Öka skörden med honungsbin och jord-humlor. JO07:21. Jordbruksverket

Tänk på bina inför årets växtsäsong

• Färska försök tyder på att rapsskörden ökar med 10-45 procent då bin tillförs odlingen.

• Insektpollinering ger jämnare blomning och ökar oljehalten. • Högt rapspris ökar intresset att hyra bisamhällen.

• Bin är känsliga för vind, kyla och torka. Se till att samhällena står i lä och har tillgång till vatten.

• Sikta på att använda 1-3 bisamhällen per hektar.

Korta fakta om biet

• Jobbar från cirka 15 °C • Besöker 2,5 blomhuvuden per minut • Klarar cirka vind på 8 km/h • Kan flyga 15 km för att hitta mat • Blomtrogna

References

Related documents

Löne- skillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige minskar, men för att nå ekonomisk jämställdhet behöver hänsyn tas till hela den disponibla inkomsten.. Frågan om

• Skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. • Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av

Digitaliseringen behöver inkluderas i skolan för att förbereda våra elever till att bli aktiva samhällsmedborgare (Lgr11, 2018, ss. Som en del av digitaliseringen i skolan har

Björn Ohlsson berättar i en ny avhandling om livet som arbetare på Volvo och visar att det kan vara svårt för just vissa grupper industriarbetare.. Det beror både på att de har

Kostnaden för att få sitt avfall hämtat skiljde sig inte nämnvärt för ett typhushåll med vikttaxa jämfört med genomsnittet för övriga kommuner i landet.. Dock var det bara

Addition of the zeolite clinoptilolite in a continuously stirred lab tank reactor showed a significantly lower accumulation of volatile fatty acids compared to that in a

Med all respekt för MGs analytiska skärpa, så måste man nog mer än vad han de facto gör betona CBs ekla- tanta brist på teoretiskt intresse. Lentriccia, men kunde med

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) förordar att det föreslagna ansvaret för myndigheten att utifrån sin tillsyn bidra till uppföljningen av funktionshinderpolitiken