Många dörrar står öppna vid höstrapsetableringen

16 Svensk Frötidning 4/12

D

et finns idag ett stort antal

alternativ för att etablera höstraps. Olika former av reducerad bearbetning ger ofta en fördel i och med att sådden kan ske snabbt efter skörd, men kan leda

till problem med stora halmmäng-der som försvårar etableringen.

I Projekt 20/20 genomfördes ett stort antal försök där olika bear-betnings- och etableringsmetoder till höstraps testades under åren

2007–2010. Men etableringsme-toder är undersökta också i äldre försök. En sammanställning av samtliga svenska försök 1986–2011 visas i tabell 1. I medeltal var skör-den av höstraps i plöjningsfri od-ling något lägre än för plöjning, och lägre än för spannmålsgrödor.

Plog gav bäst uppkomst

Hösten 2006 startades försöksserie R2-4141 med olika bearbetnings-metoder vid höstrapssådd – se fak-taruta A.

I medeltal var uppkomsten bäst i normalt plöjda led (tabell 2). Det var sämst uppkomst i bredspridda led, speciellt efter inarbetning med kultivator, vilket motiverar en höj-ning av utsädesmängden med i storleksordningen 30 procent.

I medeltal var tillväxten på hös-ten något högre i det plöjda ledet A. Skillnaderna i tillväxt vid invin-tring var dock i huvudsak utjämna-de vid skörd (tabell 3). Bearbetning med tallrikskultivator i led C och kultivator i led D gav 2 respektive 1 procent lägre skörd än plöjning, medan bredspridning i medel tal gav 3–4 procent lägre skörd.

Djup-Många dörrar står öppna

vid höstrapsetableringen

I medeltal blev etableringen

bäst efter plöjning, men

skör-deskillnaderna mellan olika

metoder var små i

etablerings-försöken i höstraps 2007–2010.

Tidsfaktorn och minskade

kostnader talar sammantaget

för etablering utan plöjning.

Men plöjningens bättre

bekämpning av spillsäd, ogräs

och sniglar kan göra det

mo-tiverat att plöja, speciellt på

lättare jord. Många dörrar står

med andra ord öppna.

Text och foto: Johan Arvidsson, SLU

Faktaruta A – försöksserie R2-4141

FörSökSplan

a. normalt plöjningsdjup B. grunt plöjningsdjup

c. Ytlig bearbetning med tallrikskultivator (carrier el. liknande) d. kultivator 10–15 cm

E. Bredsådd i stubb inarbetas med tallrikskultivator, vältning F. Bredsådd i stubb inarbetas med kultivator, vältn. g. djupluckring, ytlig bearbetning (som i led c)

• Led A–D och G såddes med konventionell såmaskin med skivbillar. Före sådden gjordes en behovsanpassad såbäddsberedning – en eller flera överfarter i plöjda led men ingen extra körning i plöjningsfria led.

• Djupluckring gjordes med ett icke-vändande redskap (Agrisem cultiplow) med skär på ca 30 cm djup med minimal störning av markytan.

• Gödsling och kemisk bekämpning var samma för alla led. I samtliga försök gjordes en kemisk bekämpning av spillsäd efter sådd.

• Led E och F såddes med högre utsädesmängd i 8 försök, i övriga försök var utsädesmängden samma i alla led, 60 frön/m2 för hybrider och 80 frön/m2 _för

linjesorter.

• Sammanlagt genomfördes 5 försök i Skåne, 1 i Västergötland, 2 i Östergötland, 2 i Halland, 2 i kalmar län och 3 på gotland. Försöken i Halland, kalmar och på got-land hade inte med led g i försöksplanen. Huvuddelen av försöken låg på lättleror.

Högst netto. Kultivatorsådd med TopDown

användes i serie 4143 och gav ett högt netto vid de ekonomiska beräkningarna.

17 Svensk Frötidning 4/12

luckring höjde inte skörden jämfört med ytlig bearbetning.

Färre direktsådda plantor

Under 2008–2010 genomfördes yt-terligare en försöksserie med höst-rapsetablering, serie R2-4143 – se faktaruta B.

Plantetableringen blev bäst efter plöjning, i medeltal hade kultiva-torsådd ca 10 procent lägre antal plantor trots högre utsädesmängd, och direktsådd ca 25 procent lägre. I medeltal var det liten skillnad i plantantal mellan direktsådd med respektive utan förredskap. I flera av försöken gav dock en ytlig bear-betning med förredskap betydligt bättre bestånd än ren direktsådd – se foto sid 18.

Skörd för samtliga försöksår presenteras i tabell 4. Den varie-rade ganska stort mellan försöks-platserna. Kultivatorsådden gav i medeltal god skörd, men gav lägre skörd än plöjning i de båda skån-ska försöken vilket kan kopplas till en sämre plantetablering.

Kultivatorsådd högst netto

En beräkning av lönsamheten presenteras i figur 1 och 2. I serie R2-4141 hamnade intäkter minus bearbetningskostnader för plöj-ning i led A knappt 600 kronor per hektar lägre än för plöjningsfria led, som hamnade nära varandra inbördes. Om hänsyn tas också till ökade kostnader för bekämpning och utsäde blir skillnaderna mel-lan leden mycket små.

I serie R2-4143 blev nettot klart högst för kultivatorsådd, även om hänsyn togs till ökade kostnader för kemisk bekämpning och högre utsädesmängd. Direktsådd gav un-gefär samma netto som plöjning om man väger in ökade bekämp-ningskostnader, men en sämre od-lingssäkerhet.

Tidig sådd viktig utan plog

Höstarna 2006–2009 präglades i de flesta fall av ganska hög nederbörd. Det var därför sällan problem med grova såbäddar och dålig uppkomst p.g.a. torka.

Enskilda år fungerade plöjnings-fri odling bäst, som t.ex. 2007 efter den varma hösten 2006 som gav stora plantor före invintring. Re-sultaten för plöjningsfritt var nå-got sämre 2008, efter den blöta och svala hösten 2007, som i flera fall gav små plantor före invintring. I de försök som utgick p.g.a. utvint-ring eller låg skördenivå var i regel också bestånden sämre i led som inte plöjdes. Det verkar alltså som om tidig sådd som leder till god tillväxt under hösten är ännu vikti-gare för plöjningsfria system. Detta stämmer också med erfarenheter i Skåne 2010–2011. Blöta förhållan-den under hösten och vintern ledde till dålig övervintring, särskilt för raps som odlades utan plöjning. Gröda Antal försök _{(plöjning = 100)}Rel. skörd

korn 242 99 Höstvete 284 98 vårvete 44 102 Havre 94 98 Höstraps 47 96 våroljeväxter 63 99 ärter 15 90 Sockerbetor 23 95

Höstraps tappar 4 procent utan plog

Tabell 1. Relativ skörd för plöjningsfri odling (plöjning = 100), samtliga

försök 1986–2011. Antal plantor /m2 Uppkomst, % a. normal plöjning 57 86 B. grund plöjning 54 81 c. tallrikskultivator 53 80 d. kultivator 51 77 E. Bredsådd, tallrikskultivator 55 70 F. Bredsådd, kultivator 48 64

Bäst uppkomst efter plog

Tabell 2. Antal plantor/m2 _{i försök med höstraps, R2­4141,}

medeltal för samtliga försök 2007–2010. Skörd1 _Skörd2 a. normalt plöjningsdjup=100 4151 4060 B. grunt plöjningsdjup 98 99 c. Ytlig bearbetning 98 100 d. kultivator 10-15 cm 99 100 E. Bredsådd, carrier 96 99 F. Bredsådd, kultivator 97 100

g. djupluckr. + ytlig bearb. 100

Små skillnader i skörd

1_{Medeltal av 15 försök.} 2_{Medeltal av 8 försök}

Tabell 3. Skörd kg/ha och relativtal i försök med höstraps, serie R2­ och

L2­4141, medeltal 2007­ 2010.

»

Faktaruta B – försöksserie R2-4143

FörSökSplan

a. plöjning ca 20 cm, såbäddsberedning B. carrier eller topdown grunt, ca 5-10 cm,

konventionell sådd

c. topdown grunt ca 10 cm, Biodrill (frösålåda) d. topdown djupt ca 20 cm, Biodrill

E. direktsådd rapid med förredskap F. direktsådd rapid utan förredskap

• I led A gjordes en anpassad såbäddsberedning efter plöjning.

• I led C och D höjdes utsädesmängden med 10 procent. • Led E såddes med Väderstad Rapid med System Disc som förredskap, som utförde en ytlig bearbetning. • Led F såddes med samma maskin, men utan att

förredskapet användes.

• Samtliga led behandlades kemiskt mot spillsäd och ogräs på hösten.

• Sammanlagt skördades 5 försök: 2 i Skåne, 2 i östergötland och 1 i uppland.

18 Svensk Frötidning 4/12 Under sådana förhållanden verkar

höstraps vara mer packningskänslig än spannmål. I försöken kunde vi dock inte se några tydliga skillnader i rapsens rotutveckling mellan olika bearbetningssystem.

Sådatum är överordnat

Sammantaget finns ett stort antal metoder för höstrapsetablering som kan ge ett lyckat resultat. Så-tidpunkten är emellertid den vikti-gaste faktorn för att få god tillväxt på hösten som ger grunden för hög skörd. Eftersom sådden i stora de-lar av Sverige ofta görs efter optimal såtidpunkt, är det mycket viktigt att välja en etableringsmetod som medger tidig sådd. Tidsfaktorn och min skade kostnader talar då för

eta-blering utan plöjning, speciellt på styva jordar som kan kräva mycket såbäddsberedning efter plöjning.

Det finns samtidigt faktorer som talar för plöjning. Bättre

bekämp-ning av spillsäd, ogräs och sniglar kan göra det motiverat att plöja, speciellt på lättare jord, som också har större luckringsbehov än sty-vare jordar. Plöjning förefaller också något säkrare när sådden utförs un-der sena och besvärliga förhållan-den. I ett plöjningsfritt system kan kanske sådd tillsammans med djup luckring i såraden, vilket blivit en ganska vanlig metod, ge säkrare eta-blering under blöta förhållanden. «

Län E E M M C Medel _(vägt) Skördeår 2008 2009 2009 2010 2010 A. Plöjning, Rapid-sådd = rel.100 3050 2520 5000 3100 3920 3520 B. Grund bearbetn, Rapidsådd 101 102 101 102 93 100 C. TopDown grunt, BioDrill 110 113 93 103 91 100 D. TopDown djupt, BioDrill 109 104 91 107 93 99 E. Direktsådd med förredskap 104 127 95 62 87 94 F. Direktsådd utan förredskap 91 99 96 92 84 92

Direktsådden tappade

Tabell 4. Skörd i serie R2­4143 åren 2008–2010.

Läs mer:

i rapport 119 från avdelningen för jordbearbetning, Slu, som går att hitta på www.slu.se/jbhy finns en utförligare samman-ställning med resultat också från andra mätningar i försöken.

Nettot visar

vägen

Figur 1 och 2. Intäk-ter minus kostnader, medeltal för samtliga försök i serie R2­4141 och L2­4141 (övre) och i serie R2­4143 (undre). Kostnaderna baseras på beräkningar enligt Ma-skinkalkylgruppen (2010), bl.a. 730 kr/ha för plöj-ning, 230 kr/ha för stub-bearbetning, 560 kr/ha för sådd, 180 kr/ha för harvning och 160 kr/ha för vältning. Plöjnings­ alternativen blev ca 600–900 kr dyrare per hektar än plöjningsfria och sådda led, och ca 1200 kr högre än för kulti-vatorsådd och direktsådd. Stapeln t v representerar intäkter minus bearbet-ningskostnad. Dessutom presenteras också i sta-peln t h en beräkning un-der förutsättning att en extra ogräsbekämpning av spillsäd görs i led som inte plöjs (440 kr/ha) samt högre utsädesmängd i bredspridda led. Oljeväxt-priset är satt till 4 kronor per kilo. Plöjni ng 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 n et to (k r/ ha ) intäkt-bearbetning intäkt-bearbetning -extra bek.-extra utsäde

Grun d plöj n. Tallri k Kulltiv ator Breds .+tall rik Breds .+kult . Plöjni ng 13500 13000 12500 12000 11500 11000 n et to (k r/ ha ) intäkt-bearbetning intäkt-bearbetning -extra kem.-extra utsäde

Plogfri Kult.s ådd g runt Kult.s ådd d jupt Direk tsådd förr Direkts ådd

Använd förredskapet. I försök R2­4143 i Jolstad i

Östergöt-land syntes våren 2009 nyttan av att använda förredskapet för att blanda in halmen. Till vänster direktsådd med förredskap. Till höger direktsådd utan förredskap.