25 Svensk Frötidning 3/20
V
i hör mycket om situationen i Europa med ökande angrepp av klumprotsjuka, ökat antal insekter i oljeväxtfälten och även en mer utbredd resistens mot den relativt smala paletten av insekticider och verkningsmekanismer vi har idag. Den bilden bekräftade också Udo Heimbach från Julius KühnInstitut i Braunschweig på SFOstämman i januari 2020 i en europeisk utblick. Den var dyster. Billiga insekticider ger problem Insektsproblem har blivit ett stort bekymmer i Europa på vilket det finns flera aspekter. En är miljöaspekter kring pollinatörer, en är hälsorisker, en annan persistens. Problemet är att allmänheten inte är medveten om de fördelar ett växt skydd har utan bara agerar riskfokuserat.Insekticidresistens kan härledas till överanvändning vilket kan bero på att insekticider varit billiga. Samtidigt finns det ett stort behov av nya prognosverktyg då bekämpningströsklar ofta är mycket gamla och källan ofta oklar.
Färre substanser över tid
Trots att utbudet av insekticider är stort gäller det att ha koll på vilka verknings mekanismer vi pratar om. Detta var några av de synpunkter Udo Heimbach inledde sitt föredrag med.
Inom EU finns idag 305 insekticider (substanser) varav 105 är godkända, 196 utfasade och endast 4 nya står på kö. Bara hälften av de 105 godkända räknas som kemiska och de riskerar att sjunka till 70 stycken år 2030. För de icke kemiska alter nativen är ofta effektiviteten mindre pålitlig, och desto mer beroende på omständigheterna vid behandlingstillfället.
I fält utanför skadefönstret
Att resistens utvecklas kan också bero på att skadeinsekter finns kvar i grödan även utanför skadefönstret. Rapsjordloppor finns t.ex. hela tiden i rapsfälten medan de mest gör skada tidigt i grödans utvecklings stadium. Samma gäller en del vivlar. De finns i fält från tidig vår fram till skörd. Det gör att varje art riskerar att utsättas för
en behandling när de annars egentligen inte skulle bekämpas. Till exempel när rapsbaggar behandlas i knoppstadiet eller skidgallmyggor i blomningen, medan stamvivlar och rapsjordloppor samtidigt finns i grödan. Det här går ju förstås inte att ändra på, men det visar på vikten av att följa bekämpningströsklar för att minska på antalet behandlingar så långt som möjligt.
Snaran dras åt kring
Europas oljeväxter
Det kommer inte att bli lättare att odla oljeväxter, när snaran stramas åt kring Europas möjlig heter att använda kemiskt växtskydd i oljeväxter. Färre aktiva substanser och mer resistens är grundproblemet. I Sverige och Skandinavien ser situationen lite ljusare ut genom vårt normalt kallare klimat, men också vi måste se upp.
Text: Albin Gunnarson, SFO
»
Återkommande plåga.I nästan alla länder där raps-baggar är ett problem finns det också pyretroidresistens mot insekten. Ett annat pro-blem är att bekämpnings-trösklar varierar stort mellan länder och har oklar grund. Foto: Jens Blomquist
26 Svensk Frötidning 3/20 Färre behandlingar i Sverige
Vid en workshop 2017 inom European and Mediterranean Plant Protection Orga nization (EPPO) redovisades hur många insektsbehandlingar som gjordes i olika EUländer. Sverige låg i botten med 1,5 behandlingar per fält. Frankrike hade 2,6 medan Tyskland och Storbritannien hade 3,0 och många andra länder ännu fler.
På samma workshop visade man också hur många substanser och verknings mekanismer som var tillgängliga i 19 olika EUländer. Där hade Sverige bara 4 verk ningsmekanismer medan merparten av de andra hade 5 till 6. Främst handlar det om att andra länder har tillgång till klorpyrifo s, fosmet och malation som återfinns i Grupp 1B, organiska fosforföreningar. Färre mekanismer – mer resistens Alla pyretroider återfinns i grupp 3A, och här hjälper det inte så mycket att de är många till antalet men annars rätt lika, förutom taufluvalinat och etofen prox som är ”annorlunda”. Sedan denna
workshop har även pymetrosin (Plenum) försvunnit. Pymetrosin var ensam i grupp 9B och när den försvann åkte Sve rige ned till bara 3 verkningsmekanismer. Tiakloprid i Biscaya är också i alla högsta grad på väg bort. Inom grupp 4A återstår då acetamiprid som ingår i Mospilan. Att det blir så här inom Europa är inte bra. Färre verkningsmekanismer sätter hår dare tryck på selektionen och bidrar till ökad resistens.
Baggresistens nästan överallt Mellan länderna skiljer det lite på hur utbredd resistensen är. Pyretroidresistens mot rapsbaggar förekommer i merpar ten av alla länder där rapsbaggar är ett problem. Men sedan är det lite olika. Frankrike har stora problem med persik bladlus som också är resistenta mot både pyretroider i grupp 3A men också organiska fosforföreningar i grupp 1B. I Frankrike och Storbritannien samt till viss del i Tyskland är pyretroidresisten sen hos rapsjordloppor utbredd. I Tysk land finner man nu pyretroidresistens även hos blygrå rapsvivlar.
Mest handlar det om pyretroidresis tens, men även mot tiakloprid i form av Biscaya börjar det uppvisas resistens i vissa populationer av rapsbaggar i Polen och Tjeckien samt även mot blygrå raps vivlar i Polen. Det här betyder ju inte att alla populationer i ett land är resistenta, men det visar att något händer.
Gles växtföljd hjälper
Under de senaste 20 åren har rapsskör den i EU ökat med 100 procent från 10 miljoner till 20 miljoner ton. Det mot svarar förstås till allra största del nära en fördubblad areal, men efter rekordåret 2014 har något hänt. Då började Europas rapsskördar att falla. En starkt bidra gande orsak är insekterna, men också att angreppen av klumprotsjuka snabbt ökar i Europa. Här skiljer sig Sverige lite från övriga. I bl.a. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har man legat väldigt tätt mellan rapsgrödorna. I Sverige har vi aldrig propagerat för tätare växtföljder än 5 år, samtidigt som vi ofta fått frågor om varför man kan odla raps vart 3:e år i dessa länder, men inte hos oss.
Dränering och pH
Det är nu vi ser effekterna av denna skillnad i hur tätt raps återkommer. Sverige har i snitt långt avstånd mellan
rapsgrödorna och vi har lyckats bibehålla en hög skördenivå. Visst ökar klumprot sjukan i Sverige, men den ökar betydligt mer i våra grannländer. Klumprotsjuka är en belastning för världens oljeväxtodling. Resistensförädling med eller utan GMO är en lösning, men det som är säkrast i längden är långa växtföljder. Detta är något som vi i Sverige är bra på, och vi har kunskapen att hantera. Problemet behöver inte eskalera om vi håller fast vid glesa växtföljder och dessutom kompletterar med relevanta verktyg som spillraps bekämpning, god dränering och bra pH. Kemiskt skydd behövs
Läget är tufft runt omkring oss. Europas länder har lite olika problem att hantera. Frankrike har stora mängder persikblad lus, Storbritannien jordloppor, Tyskland kålflugor och jordloppor, Tjeckien fält sork. Problemen måste hanteras och det är ett effektivt växtskydd som behövs. Udo Heimbach menar att det kemiska växtskyddet behövs och är absolut nöd vändigt. Men han menar också att det måste användas med försiktighet. Nya alternativa metoder baserade på exem pelvis svamp, bakterier eller stärkelse och vegetabiliska oljor har ofta lägre effektivi tet och är mer beroende av yttre omstän digheter för att vara framgångsrika. Förlegade bekämpningströsklar Något som måste göras är att förnya och uppdatera våra bekämpningströsklar. I Sverige är merparten gamla, utvecklade på en annan typ av planta jämfört med dagens tunna väl förgrenade bestånd. Härkomsten på flera trösklar är oklar. Ibland anges Tyskland, och Udo Heim bach konstaterar att även de tyska trösk larna har oklar härkomst och bakgrund. Det finns mycket att göra och det kommer att ta en del tid.
Insektsfrågan är stor i Europa, den dominerar problematiken för oljeväxter, men det talar också för att man i Europa kan samverka kring utarbetning av nya bekämpningströsklar och bekämpnings strategier. Ola Lundin, SLU Uppsala, har nyligen publicerat nya trösklar för jord loppor i våroljeväxter (Svensk Frötidning nr 2/20) och Mattias Larsson med flera vid SLU Alnarp arbetar med skidgall myggor och blygrå rapsvivlar. Insekts frågan återfinns högst upp på agendan och lösningar kommer att anlända. Vi vet bara inte när och hur.
•
Tysk kunskap. Udo Heimbach serverade en
besk medicin när han på SFO-stämman i Hässleholm i januari 2020 förklarade hur illa läget är för europeisk rapsodling med avse-ende på framtida möjligheter att bekämpa insekter kemiskt. Foto: Hans Jonsson
