10 Svensk Frötidning 5/11 takt med ökad höstraps odling
har också problemen med sniglar ökat. Inte för att det nödvändigtvis finns något starkt samband, men fler och fler både vana och ovana oljeväxtodlare har fått se nyligen uppkomna rapsfält mer eller mindre försvinna i tomma intet. Om oljeväxterna ens kommit upp vill säga.
Västsverige tar trist ledning De senaste åren har Sverige till-sammans med norra Europa helt eller delvis drabbats av mycket regniga höstar före, i samband med eller efter höstrapssådd. Att sedan både 2009 och 2010 mer eller mindre bidragit med stora mängder snö, ofta på otjälad mark, har gjort att invintrade sniglar mått prima under snön.
Sniglar finns i princip överallt i Sverige. För dryga 10 år sedan var sniglar ett skånskt problem. Numera har västra Sverige in-tagit någon slags tätposition till-sammans med nordvästra Skåne. Men även lantbrukare på exempel-vis Östgötaslätten och Mälardalen har drabbats hårt.
Inte bara från kanten
Sniglarna är här för att stanna. Men migrerat har de egentligen inte. Bara i enstaka fält i stadsnära områden har det observerats mördarsniglar i rapsfält som från början liftat med blomcontainer till Sverige.
I viss litteratur står att sniglar lever i och angriper från fält kanter.
Det är förvisso sant, men det är oftast angrepp
av den mildare formen som kan-ske bara drabbar den yttersta halv-metern av fältet. Ingen snigel kryper särskilt långt när maten är serve-rad. En erfaren skånsk oljeväxt-odlare hördes en gång berätta för en mellan svensk kollega och nybörjare.
– Den som tror att sniglar an-faller från fältkanten har aldrig varit med om sniglar.
Sniglar lever där det passar dem. Det kan vara i fältkanten, men de lever absolut också inne i fälten särskilt på de lite styvare och mull-rikare delarna.
Packa samman hålen
Hålrummen i jorden är centrala för att sniglarna ska kunna leva. Det är därför av största vikt att minimera håligheter och eftersträ va en torr och finfördelad
såbädd. Det är också av den här anled ningen lantbrukare varje år få se och undrar över varför rapsen växer bra på vändtegen, men aldrig kom upp på fältet innanför. På vändtegen är hålrummen packade och i fältet är det luckert. Därför finns inga sniglar på vändtegen i dessa fall.
Snabbt till skott
Det gäller att vara på sin vakt i höst. Sniglarna har haft alla möjlig heter att uppförökas i för-frukterna till årets höstraps och vintern var förhållandevis gynn-sam med ingen eller liten tjäle.
Bekämpning måste sättas in snabbt efter att prognosen löst ut. Risken är att man annars kommer igång för sent och sniglarna alltid ligger steget före.
Resultatet av modellen i projek-tet (se sid 12–13) är långt ifrån
Sniglarna fortsätter att sätta skräck i den svenska odlarkåren. Det första året på ett nytt
projekt visar också att sniglarna kan dyka upp var som helst och hur som helst utan logisk
förklaring. Uppmärksamhet och snabb insats är det enda som hjälper.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
Rasp på raps. Sniglarna äter ibland på bladskivan och lämnar då bladnerven kvar. Men hungriga sniglar kan kaläta ett rapsbestånd fortare än man kan ana.
Ingen går säker
11 Svensk Frötidning 5/11
färdigt. Men den engelska model-len innehåller ett flödesschema med riskvärdering som man kan an vända sig av redan hösten 2011, åtminstone som en vägledning. Produkter klarar blöt höst Väljer man sedan att köra ut snigel-gift i form av Mesurol, Ferramol eller Sluxx så är erfarenheten att det går bra oavsett väderlek. Tidigare var produkterna mer känsliga för nederbörd, men praktiska exem-pel från den oerhört regniga hösten 2010 visar att samtliga produk-ter har en mycket god regnfasthet. Om produkten plötsligt och hastigt skulle försvinna från fältet är det snarare så att sniglarna ätit upp allt gift och att man snarare måste köra ut mer om de inte ska övergå till att äta raps igen.
Många spridningssätt möjliga Snigelgift kan spridas på många
sätt. Vissa gödningsspridare har speciella spjäll anpassade för exempelvis Mesurol. Särskilda granulatspridare finns också som med elmotor sprider upp till 24 meter. Det gäller dock att vara noggrann med inställningar och arbetsbredd så att man får ut en jämn giva över hela ytan. Praktiska erfarenheter från runt om i landet visar också att några kilo snigel-gift kan spridas med frösålåda eller blandas med utsäde i samband med kultivatorsådd. Att blanda in snigelgift med utsäde och så med vanlig såmaskin är dock inget att rekommendera eftersom snigel-gift ska placeras på ytan och inte myllas i sårader.
Kolla från start
Så även om det varit en torr maj 2011 så kan situationen snabbt ändras med kraftiga sommarregn. Det är helt klart så att den kraftiga
snigelförekomsten i Mellansverige hösten 2010 innebar en uppförök-ning. Så skedde säkert även i Skåne men från lägre nivåer. Dessa upp-förökade snigelpopulationer har förmodligen lyckats överleva den snörika vintern utan tjäle. Kolla dina höstrapsfält från start! «
Pressa samman hålen. All form av återpackning är bra i kampen mot sniglar eftersom de lever i håligheter i jorden. Finns det inga håligheter blir livsbetingelserna sämre för sniglarna.
12 Svensk Frötidning 5/11 nigelgift är en kostsam
his-toria och en dyr försäkring. Därför påbörjades 2010 ett SLF-finansierat projekt under led-ning av HS Skaraborg i samarbete med Jordbruksverket och Svensk Raps. Syftet var att utvärdera en brittisk prognosmetod.
Fällor i M-form
Metoden bygger på att man på 9 platser i fältet placerar ut fällor som ett M för att räkna antalet snig-lar under varje fälla vartannat dygn. Fällorna tillverkades av 9 mm bygg-plywood och förankrades i marken med ett krökt rundjärn. Under varje fälla placerades Mesurol, förutom i det fall där fällan låg i ekologisk raps och där användes Ferramol. Fällorna låg under hela perioden kvar på samma plats. Avläsningarna startade ca 7–10 dagar före skörd/ bearbetning av förfrukten, med målsättning att läsa av måndag, onsdag och fredag fram till att
olje-växterna hade passerat det känsliga stadiet och fått 3–4 örtblad (ca 4–5 veckor efter sådd). Totalt gjordes ca 135 avläsningar.
Kämpig start
Eftersom både skördearbete, etable-ring av grödor och även snigelföre-komst är starkt beroende av väder och vind uppstod det under hösten 2010 en hel del hinder. Som bekant innebar växtodlingssäsongen 2010 både torka och regn. Fram till mitten och senare delen av juli var det i sto-ra delar av landet torrt och som det såg ut då mycket liten risk för snigel-angrepp i nyetablerad höstraps. I projektgruppen disku terades till och med att eventuellt ”spara” pro-jektet till 2011.
I slutet av juli började det plöts-ligt regna och under augusti föll stora regnmängder i de aktuella projektom rådena i Skåne, Öster-götland och VästerÖster-götland. Pro-jektet startade, men konsekvensen
blev problem att etablera raps i fle-ra av de med verkande fälten efter-som regnet inte upphörde. I några fall uteblev rapssådd och i några fall skiftade lantbrukaren fält. Det förekom i flera fält också att be-kämpningströskeln för åkersnigel löste ut omgående och fältet be-kämpades.
Tjockt med sniglar
Antalet sniglar i prognosfälten varierade mellan 0 och upp till 61 sniglar per fälla och dag.
En av de mer intressanta er-farenheterna från det första året är att det är väldigt svårt att i för-väg bedöma var snigelangrepp ska uppstå och framförallt efter vilken förfrukt. Som exempel kan nämnas att på en av gårdarna fanns två prognosfält. Det ena med förfrukt vall och det andra med höstvete. I fältet med för-frukt vall var det vid första av-läsningstidpunkten 6,7 sniglar
Allt kan hända
Handen på Bo Svensson, Blidkulla i Östergötland, räknade till över 50 sniglar efter en plöjd stubbträda i snigelfällan med Mesurol redan första natten efter att den lagts ut.
Foto: Albin Gunnarson
Sniglar överraskar och
överlistar. De dyker upp på
ställen där de inte borde
vara. Allt kan hända när
det gäller sniglar visar det
första året på ett SLF
-finansierat snigelprojekt.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps och Ulf Axelsson, HS Skaraborg
13 Svensk Frötidning 5/11
Följ den engelska vägen
per fälla och dag och i fältet med förfrukt höstvete 61,0 sniglar per fälla och dag.Var som helst
Från fält utanför projektet rapporteras om starka angrepp i fält efter plöjd stubbträda som
annars betecknats som liten risk. Andra rapporter gäller fällor som placerats ”fel” då sniglarna före-kom i lättare men mullrikare jord i stället för den styva och grova leran. Allt tenderar att kunna hända och projektet gav en hel del nya frågor samtidigt som det
ver-kar svårt att på förhand veta vilka fält som kan tänkas drabbas. Alla måste vara på sin vakt. Säsongen 2010 visade ju med all sin tydlig-het att försommartorka i stora de-lar av landet i maj–juni ändå med-förde starka angrepp när regnet väl hade börjat. «
Foto: Jens Blomquist Beslutsstödssystem för bekämpning av snigel i höstoljeväxter efter
den engelska modell som utvärderas i det snigelprojekt som går in på andra året hösten 2011.
Har man i fällorna fångat 4 eller fler sniglar före spannmålsskörden?
Har man i fällorna i oljeväxterna fångat fler än 1 snigel efter spann-målsskörden?
Såddes oljeväxterna på fältet under blöta förhållanden?
Har regnigt väder försenat sådden av oljeväxterna?
Efter sådd av oljeväxter är såbädden kokig och kladdig?
Är oljeväxtplantornas tillväxt från uppkomst till ett par örtblad långsam och syns skador av sniglar?
Ingen behandling behövs
Fortsätt eventuellt att övervaka fältet med fällor om det blir regnigt väder
Behandla med granulat – en behandling i samband med sådd bör ge bra effekt
Behandla med granulat så fort som möjligt under förutsättning att markytan är fuktig och det finns spår av sniglar nej ja nej nej nej nej ja ja ja ja ja
Blötdjur som gillar hålor
Arter
I våra rapsfält är det normalt den svenska åker snigeln som huserar. I begreppet åker snigel pratar man oftast om flera olika arter av släktet Deroceras. De vanligaste i Sverige är åker snigeln Deroceras reticulatum och ängssnigeln Deroce ras agreste vilka är svåra att skilja åt. Åker snigeln är 3–5 cm lång, sällan större. Till färgen är den ljust till mörkt gråbrun eller ockra gul. Kroppen är slemmig och framtill märks ett par längre och ett par kortare tentakler.
Fortplantning
Sniglar är hermafroditer vilket betyder att de är tvåkönade och kan befrukta sig själva om nödvändigt och om de inte har någon partner i närheten. Det är en av förklaringarna till att snigelfrekvensen kan fluktuera så starkt år från år och snabbt öka då utvecklingsbetingelserna blir gynnsamma för djuren. Varje individ lägger ca 500 ägg.
Övervintring
De övervintrar som vuxna individer och ägg läggning sker under hela vegetationsperioden. Äggen läggs i små portioner om ca 20–40 ägg i hålor i jorden. Efter äggläggningen dör de vuxna sniglarna. De anses i regel kunna bli omkring 9–10 månader gamla.
Miljökrav
För alla landlevande mollusker är vattenbalansen avgörande för utvecklingen av populationen. För sniglar är de viktigaste miljöfaktorerna fuktighet i jorden och temperatur. Åkersniglar trivs bäst i mullrika och något fuktiga jordar där de har lätt för att gräva. De trivs även bra på kokiga lerjordar där de lätt kan finna hålrum att krypa ner i. Håligheterna ger sniglarna fuktighet och skydd mot uttorkning. De ger också möjligheter att komma åt frön och groddar.
