Familjen närvarande under återupplivning
Sjuksköterskors upplevelserFamily present during resuscitation
Nurses’ experiencesFörfattare: Linnea Larsson Berge och Frida Springfeldt
HT 2018
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Annsofie Adolfsson, Docent, lektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Inom hjärt- och lungräddning finns många etiska frågor. Patienters familj har en central del i vården och familjecentrerad vård innebär att se på patienter och anhöriga som en helhet och möta respektive behov.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning.
Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar och deskriptiv design. Nio artiklar med kvalitativ eller mixad metod granskades och inkluderades.
Resultat: Sjuksköterskor upplevde att det var osäkert om alla kan hantera situationen och därför mindre vanligt att de erbjöd familjer att bevittna återupplivning. Familjers närvaro gjorde sjuksköterskor nervösa och prestationen försämrades. Positiva effekter var till exempel att sorgearbetet påverkades, det skapades en kontakt med familjer och att de visade
uppskattning. En teammedlem som tog hand om familjen var viktigt.
Slutsats: Vanliga fynd var upplevelser om att det kan vara för traumatiskt för familjer att hantera samtidigt som de får se alla åtgärder som görs. Otillräcklig kunskap och utbildning för att ge stöd under hjärt- och lungräddning bidrar till att familjer inte erbjuds att närvara vid HLR. Vid ökad kunskap, riktlinjer och rutiner kan sjuksköterskor känna sig mer bekväma med att familjemedlemmar närvarar under hjärt- och lungräddning.
Nyckelord: sjuksköterskors erfarenheter, anhörigas närvaro, familjecentrerad omvårdnad, hjärt- och lungräddning.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND ... 1
1.1HJÄRTSTOPP OCH HJÄRT- OCH LUNGRÄDDNING ... 1
1.2DEFINITION AV FAMILJ OCH REFERENSRAMEN FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD ... 1
1.3FAMILJENS NÄRVARO HJÄRT- OCH LUNGRÄDDNING UR OLIKA PERSPEKTIV ... 2
1.4DEFINITION AV SORGEPROCESSEN ... 3 2. PROBLEMFORMULERING ... 3 3. SYFTE ... 4 4. METOD ... 4 4.1DESIGN ... 4 4.2SÖKSTRATEGI ... 4 4.3URVAL ... 5 4.4GRANSKNING ... 5 4.5DATAANALYS ... 6 5. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 6 6. RESULTATREDOVISNING ... 7
6.1SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV HJÄRT- OCH LUNGRÄDDNINGS INVERKAN PÅ FAMILJEN ... 7
6.2SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV FAMILJENÄRVARONS INVERKAN PÅ PRESTATIONEN ... 8
6.3SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV FAMILJENÄRVARONS PÅVERKAN ... 10
7. RESULTATSAMMANFATTNING ... 10 8. DISKUSSION... 11 8.1METODDISKUSSION ... 11 8.1.1 Design ... 11 8.1.2 Sökstrategi ... 12 8.2RESULTATDISKUSSION ... 13
8.2.1 Kultur och genus ... 13
8.2.2 Urval och design ... 13
8.2.3 Sjuksköterskors upplevelser av hjärt- och lungräddnings inverkan på familjen ... 14
8.2.4 Sjuksköterskors upplevelser av familjenärvarons inverkan på prestationen ... 16
8.2.5 Familjecentrerad omvårdnad ... 17
8.3SLUTSATS, KLINISK NYTTA OCH FORTSATT FORSKNING ... 18
9. REFERENSLISTA ... 19
BILAGOR ... 1
BILAGA 1 ... 1
Sökmatriser ... 1
BILAGA 2 ... 3
Bedömning av kvalitativa studier ... 3
BILAGA 3 ... 4
Bedömning av studier med mixad metod ... 4
BILAGA 4 ... 5
Bedömning av tvärsnittsstudier ... 5
BILAGA 5 ... 1
1. Bakgrund
1.1 Hjärtstopp och hjärt- och lungräddning
Om hjärtat stannar slutar blodet cirkulera till kroppens livsviktiga organ, så som hjärnan, och vid syrebrist blir därför den drabbade personen medvetslös (Svenska rådet för
hjärt-lungräddning, 2017). Hjärt- och lungräddning (HLR) som innebär 30 kompressioner följt av två inblåsningar, är det enda som i en sådan situation kan hjälpa personen. Genom hjärt- och lungräddning pumpas det blod som syresätts runt i kroppen manuellt och den elektriska oredan som hjärtstoppet orsakats av kan brytas med hjälp av en defibrillator. Ju tidigare bröstkompressioner och inblåsningar påbörjas, desto mer ökar chansen att överleva (ibid.).
Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (2018) beskriver etik som en central del av HLR. De etiska frågorna inom hjärt- och lungräddning handlar om personers autonomi, integritet och värdighet. Lippert, Raffay, Georgiou, Steen och Bossaert (2010) förklarar begreppet autonomi som patienters rätt till självbestämmande över sin egen vård. Patienter ska ha rätt att ta emot eller motsäga sig behandling och få information om sina rättigheter. Sandman och Kjellström (2013) definierar begreppet integritet som individers rätt att få sin personliga sfär respekterad. Vidare beskrivs integritet som ett begrepp kopplat till personers egna bild av sig själv och vad han eller hon sätter sitt värde i.
1.2 Definition av familj och referensramen familjecentrerad omvårdnad
Vilka som ingår i en familj benämns på olika sätt och vanliga begrepp inom omvårdnad är familjemedlemmar, närstående och anhöriga. Idag är den självklara normen för hur en familj ska se ut inte längre en kärnfamilj, vilket innebär mamma, pappa och barn. Det finns flera olika familjekonstellationer som bland annat samkönade äktenskap eller ensamstående föräldrar. Anhöriga definieras som förhållande via blodsband, giftermål eller
samboförhållande. Definitionen av närstående har en mer omfattande betydelse där patienters närmsta krets av människor ingår. Det kan till exempel vara grannar eller vänner som har en nära relation till patienten. Familjemedlem definieras som alla personer som inräknas i familjen, däribland också patienter själva (Benzein, Hagberg, & Saveman, 2014).
2
Personer i en familj är inkluderade i varandras liv och sker en förändring av någon av deras livssituation påverkas också de resterandes liv enligt Benzein, Hagberg och Saveman (2017). Detta gäller både hälsa och ohälsa, vilket innebär att det är viktigt att ta hänsyn till alla familjens medlemmar om en av dem mår dåligt. Waldow (2014) beskriver vikten av att inkludera familjer genom att lyfta att anhöriga kan ha möjlighet att förbättra patienters känsla av ohälsa och sjukdom. Rutiner för inkludering av familjer ges som exempel på en åtgärd som behöver bli mer omfattande.
Benzein et al. (2017) förklarar att familjecentrerad omvårdnad ingår tillsammans med
familjerelaterad omvårdnad under begreppet familjefokuserad omvårdnad. Skillnaden mellan de två underkategorierna är att i familjecentrerad omvårdnad ses familjen som en helhet där varje medlem är enskild men tillsammans utgör en helhet och i den familjerelaterade omvårdnaden sätts patienten i centrum med familjen som kontext eller tvärt om. Den
familjecentrerade omvårdnaden handlar om att se på patienten och familjen som en helhet och därför sätta familjen i fokus tillsammans med patienten. Benzein et al. (2017) anser att de två varianterna av familjefokuserad omvårdnad kan komplettera varandra men att den
familjecentrerade omvårdnaden bör få mer plats inom vård och omsorg än hur det ser ut idag.
1.3 Familjens närvaro hjärt- och lungräddning ur olika perspektiv
Sandman och Kjellström (2013) förklarar närståendes viktiga roll i patientens vård. Ibland utförs åtgärder enbart för anhörigas skull, till exempel att livsuppehållande åtgärder inte avbryts förrän familjen accepterat och fått ett värdigt avslut (Sandman & Kjellström, 2013). Om anhöriga är närvarande hos patienten under hjärt- och lungräddning beskriver Leske, McAndrew och Brasel (2013) familjens roll som stöttande och skyddande i relation till sjukvårdspersonalens roll som är att ta hand om patientens fysiska skador. Leske et al. (2013) beskriver närståendes upplevelse av att vara närvarande under HLR som en chans att fokusera på sin familjemedlem istället för händelseförloppet kring patienten. Författarna beskriver också närståendes tacksamhet till personalen och vikten av att se att alla tänkbara åtgärder gjordes för deras familjemedlem (ibid).
Enligt en studie av McLaughlin, Melby och Coates (2013) beskrivs en viktig förståelse av hur helhetssynen, från sjuksköterskor på en akutmottagning, ser ut gällande familjecentrerad vård vid återupplivning och efter händelsen. De förklarar att det är viktigt att det finns lokala
3
riktlinjer och handledning för att familjens behov ska kunna mötas vid hjärt- och
lungräddning samt tillgodose helhetssynen gällande familjecentrerad vård. McLaughlin et al. (2013) beskriver att sjuksköterskorna anser att de inte kan ta hand om patientens familj på ett korrekt sätt på grund av att de tycker sig ha otillräcklig kunskap och utbildning (ibid.).
Enligt en studie av Bradley, Keithline, Petrocelli, Scanlon och Parkosewich (2017) framkom det att patienter själva lägger vikt på anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning. De vill själva vara delaktiga i beslutet om anhöriga ska närvara genom att lämna skriftligt eller muntligt samtycke. Ju yngre patienterna var desto viktigare var det för dem att ha sina familjemedlemmar närvarande. Patienterna beskrev att det var viktigt att ha närstående i närheten eftersom de inte vill dö ensamma och att deras sista andetag ska vara med dem de älskar. Ur patientens perspektiv var det viktigt att närstående fick se att alla tänkbara åtgärder gjordes (Bradley et al., 2017).
1.4 Definition av sorgeprocessen
Jakobsson, Andersson och Öhlén (2014) förklarar att sorgeprocessen är en mänsklig reaktion på att förlora någon eller ett hot om det. Det påverkar närstående till patienten individuellt och därmed hela familjens situation. Sorg beskrivs som en känslomässig process som kan
analyseras och därmed behandlas systematiskt genom personligt ansvarstagande och kontroll. Att se på sorgen rationellt är ett steg på vägen till bearbetning. En rationell syn innebär att vara medveten om sorgeprocessens olika steg och arbeta sig igenom dem, fördelaktigt med professionell hjälp (ibid).
2. Problemformulering
Många sjuksköterskor uttrycker att de inte känner sig bekväma med att ta hand om familjen under en situation då de anser sig sakna tillräcklig kunskap och utbildning. Vissa negativa föreställningar hos sjuksköterskor stämmer inte överens med familjemedlemmars erfarenheter av närvaro vid sin närståendes återupplivning. Hälso- och sjukvården skall sträva efter
personcentrerad vård både gentemot patienten och familjen och därför är sjuksköterskors erfarenheter och riktlinjer angående anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning ett ämne som behöver lyftas och diskuteras vilket är en anledning till att litteraturstudien gjorts.
4
3. Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning.
4. Metod
4.1 Design
Metoden som användes var en litteraturstudie med systematiska sökningar och deskriptiv design som, enligt Kristensson (2014), innebär att metodiskt söka i de vetenskapliga
databaserna Cinahl plus with full text (Cinahl), MEDLINE och PsycINFO efter litteratur som berör frågan. Artiklarna som valdes hade kvalitativ, kvantitativ och mixad metod som
forskningsansats. Mixad metod kännetecknas av en sammanställning av kvalitativ och kvantitativ forskningsansats och syftet med designen är att få det bästa möjliga svaret på forskningsfrågan (Borglin, 2017).
4.2 Sökstrategi
De meningsbärande orden i syftet var sjuksköterskan, erfarenheter, anhörigas närvaro och hjärt- och lungräddning. Med hjälp av Svensk MeSH översattes orden och synonymer blev till sökord i de olika databaserna. Sökordet för Sjuksköterska var Nurs* i alla databaser. Trunkering (*) användes för att inkludera ordets alla ändelser. Experience* och Perception* översattes från erfarenheter. Family Presence och Family Witnessed var synonymer till anhörigas närvaro. För hjärt- och lungräddning användes sökordet Cardiopulmonary Resuscitation. Begränsningar var Peer Rewived,
Sökblockstabell 1
Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3 Sökblock 4
Cinahl Nurs* Experience* "Family presence"
(MH "Resuscitation, cardiopulmonary")
Perception* "Family witnessed"
PsycINFO Nurs* Experience* "Family presence" DE "CPR"
Perception*
DE "Extended
family"
Medline 1 Nurs* Experience* "Family presence"
(MH"Cardiopulmonary resuscitation")
Perception* "Family witnessed"
Medline 2 Nurs* Experience* "Family presence"
(MH"Cardiopulmonary resuscitation")
”Healthcare
5
Den booleska sökoperatören OR användes för att kombinera synonymerna för erfarenheter och gav en bredare sökning. De booleska sökoperatorerna AND och OR och hur de
kombineras med sökorden avgör sökningens känslighet för att motsvara syftet (Kristensson, 2014). Sökningen kombinerades sedan med AND ihop med översättningen för sjuksköterska för att avgränsa. För tydligare beskrivning av sökningen se bilaga 1.
Efter de systematiska sökningarna söktes litteratur manuellt med hjälp av artiklarnas
referenslistor för att hitta ny litteratur (Kristensson, 2014). Vid fulltextsläsning av en artikel rekommenderades en intressant artikel som var publicerad i samma tidskrift och inkluderades i litteraturstudien.
4.3 Urval
Nio artiklar hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt framkom 115 artiklar av sökningarna, där vissa artiklar fanns i en eller flera databaser. Av de 115 artiklarna lästes 58 abstrakt som valdes ut av titlarnas meningsbärande ord. Genom att gallra abstrakten kunde 17 artiklar väljas ut för att läsas i fulltext enskilt av författarna. Artiklar där sjuksköterskor var specialistutbildade eller artiklar som handlade om prehospital
återupplivning exkluderades. Artiklar med grundutbildade sjuksköterskor som arbetade på sjukhus inkluderades.
4.4 Granskning
Kvaliteten på de nio artiklarna som valts bedömdes genom en kritisk granskning med hjälp av Kristenssons granskningsmallar för kvalitativa studier och tvärsnittsstudier, se bilaga 2 och 4, (Kristensson, 2014) samt en granskningsmall för mixad metod, se bilaga 3 (Borglin, 2017). Granskningsmallarna poängsattes för att bedöma kvaliteten på artiklarna genom att ge ett poäng då svaret på frågan var ja. Det bedömdes att ett till fyra poäng var låg kvalitet, fem till åtta var medel och nio till tretton eller fjorton var hög kvalitet för Kristenssons
granskningsmallar. Poängen på mallen för mixad metod var mellan ett och sjutton, där poäng mellan ett och sex klassades som låg kvalitet, sex till elva som medel och artiklar med poäng mellan elva och 17 bedömdes ha hög kvalitet. Se artikelmatriser för respektive artikels bedömning, bilaga 5.
6
4.5 Dataanalys
För att analysera data användes integrerad analys, som kan förklaras som en sammanfattande beskrivning av textstycken med gemensamma nämnare. De delades sedan in i kategorier med underkategorier för att skapa ett övergripande tema, som var anhörigas närvaro vid HLR (Kristensson, 2014).
5. Forskningsetiska överväganden
Litteraturstudien uppfyller de tre villkor som Sandman och Kjellström (2013) förklarar är obligatoriska för att en studie ska vara etisk. Studien ska ha ett syfte som är väsentligt, upprätthålla en vetenskaplig kvalitet och genomföras på ett etiskt sätt. Att studien ska ha ett väsentligt syfte innebär att den information som framgår i studien på något sätt är viktigt för till exempel samhället, människan eller professionen. Fenomenet som beskrivs i studien är inte ett omdiskuterat ämne idag, vilket i sig är en väsentlig anledning att skriva om det. Resultatet av denna studie kan förtydliga hur upplevelser och attityder ser ut kring anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning, och på så vis också förbättra kunskapen hos patienter, anhöriga och sjuksköterskor.
För att studien ska ha en vetenskaplig kvalitet krävs det, enligt Sandman och Kjellström (2013), att rätt design och metod har valts. Litteraturstudiens syfte är att beskriva upplevelser där en lämplig metod är intervjustudier. Därför användes studier där data samlats in genom olika former av intervjuer eller enkäter med till exempel Likert-skalor för att beskriva fenomenet ur olika vinklar, vilkets ansågs ge studien god vetenskaplig kvalitet (Sandman & Kjellström, 2013).
En litteraturstudie måste, som Kristensson (2014) beskriver, ta ställning till forskningsetiska aspekter genom att författarna kritiskt granskar etiken i studier utförda av andra forskare. Alltså granskades varje artikels forskningsetiska ställningstaganden och endast de artiklar med ett etiskt resonemang eller de som blivit godkända av en forskningsetisk nämnd inkluderades i studien (Kristensson, 2014). I de artiklar som använde intervjuer till datainsamlingen säkerställdes det under granskningen också att alla deltagarna gett ett informerat samtycke, med respekt för deltagarnas autonomi och integritet. Genom
granskningen av de inkluderade artiklarnas etik uppfylls det sista kravet som Sandman och Kjellström (2013) beskriver, att studien ska utföras på ett etiskt sätt.
7
6. Resultatredovisning
Resultattabell 1. Sjuksköters-kors upplevelser av hjärt- och lung-räddnings inverkan på familjen Sjuksköters-kors upplevelser av familje-närvarons inverkan på prestationen Sjukskötersko-rs upplevelser av familje-närvarons påverkan Traumatiskt Allt har gjorts Ett värdigt avslut och sorge-processen Anhörigas påverkan och delaktighet Distraktion och stress Rättsliga tvister och sekretess Tidigare erfarenhet av fenomenet Relationen till familjen Stöttande team-medlem Tudor et al. x x x x x x x Twibell et al. x x Waldemar & Thylén x x x x x x Miller & Stiles x x x x x x x Lowry x x x x x x x Kosowan & Jensen x x x x Hassankhani et al. 2017 x x x Hassankhani et al. 2016 x x x x x x Axelsson et al. x x x x x6.1 Sjuksköterskors upplevelse av hjärt- och lungräddnings inverkan på familjen
Sjuksköterskor upplevde att inte alla anhöriga skulle klara av att hantera den brutala och ofta röriga situation som hjärt- och lungräddning kan vara. De syftade på att alla situationer är olika då patienterna ibland kan vara svårt skadade, till exempel traumaskador, och därmed
olämpligt att bevittna för familjen. Sjuksköterskor menade att det skulle bli en traumatisk
upplevelse som kan ge framtida psykologiska besvär (Tudor, Berger, Polivka, Chlebowy, & Thomas, 2014). Hassankhani et al. (2016) förklarade att sjuksköterskor upplevde att det för familjemedlemmar med begränsad förståelse av vad som hände under hjärt- och
lungräddningen kunde leda till framtida posttraumatiskt lidande. Sjuksköterskor beskrev erfarenheter där de upplevt att traumatiska bilder kunde fastna hos familjemedlemmarna och vara svåra att hantera (Lowry, 2012; Waldemar & Thylen, 2018). Miller och Stiles (2009) presenterar att sjuksköterskor anser att det är ett dilemma att kunna bedöma vilka
familjemedlemmar som klarar av att närvara under HLR då vissa situationer är mer
8
Sjuksköterskor upplevde att familjen fick ett mer värdigt avslut då de bevittnade de åtgärder som utfördes för deras anhöriga under hjärt- och lungräddningen. De uppgav att
sorgeprocessen underlättades för avlidna patienters familjemedlemmar (Axelsson et al.,
2010). Sjuksköterskor upplevde att familjer fick tröst och lugnades av stödet från
sjuksköterskor då de närvarade vid hjärt- och lungräddning på sin närstående (Hassankhani, Zamanzadeh, Rahmani, Haririan & Porter, 2016; Tudor, Berger, Polivka, Chlebowy & Thomas, 2014). Sjuksköterskor beskrev att familjer uppskattade att få se med egna ögon att
allt hade gjorts för att rädda livet på deras närstående (Hassankhani et al., 2016; Tudor et al.,
2014). Familjemedlemmar upplevde enligt sjuksköterskors observationer att det hjälpte dem i
sorgeprocessen att få se alla vidtagna åtgärder under återupplivningen (Waldemar & Thylen,
2018). Sjuksköterskor upplevde att familjen fick ett bättre avsked av sin anhöriga då de fick närvara under HLR (Lowry, 2012; Miller & Stiles, 2009). De beskrev den positiva effekten på
sorgeprocessen att få bevittna händelseförloppet som leder fram till att deras familjemedlem
gick bort istället för att komma in i ett rum där personen redan är avliden.
6.2 Sjuksköterskors upplevelser av familjenärvarons inverkan på prestationen
Sjuksköterskors positiva erfarenheter av familjens närvaro vid HLR förklarades bland annat genom att de upplevt att familjemedlemmar kunnat bidra med viktig information om patienten. De upplevde att de genom att tillåta deras närvaro kunde göra skillnad och
underlätta en svår situation för familjen (Miller & Stiles, 2009). Sjuksköterskor uppskattade att familjemedlemmarna i en sådan situation blir en del av teamet. De förklarade att de brukar stötta familjerna genom att uppmuntra dem att vara delaktiga genom att till exempel hålla patientens hand eller få enklare uppgifter under hjärt- och lungräddning (Lowry, 2012; Miller & Stiles, 2009).
Sjuksköterskor beskrev oron över att familjemedlemmarna skulle bli agiterade och
våldsamma på grund av den känslomässiga situationen. De förklarade att det inom teamet
kan användas humor för att lätta upp stämningen under en svår arbetssituation, vilket med stor sannolikhet skulle uppfattas på fel sätt om anhöriga skulle höra (Miller & Stiles, 2009).
Sjuksköterskor uppgav att ett hinder för att anhöriga skulle närvara vid HLR var att familjen kunde störa om de blev för känslomässigt engagerade (Tudor et al., 2014). Sjuksköterskor
9
upplevde problem med att det ofta var för små rum för att tillåta anhöriga att vara närvarande under HLR (Lowry, 2012; Waldemar & Thylen, 2018).
Anhörigas närvaro vid HLR kunde göra en del sjuksköterskor nervösa och ofokuserade. De beskrev att situationen ofta kan bli känslosam och i vissa fall leda till aggressioner hos familjen, vilket var en bidragande faktor till att de blev nervösa (Hassankhani et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde familjens närvaro som stressande och distraherande. Det berodde enligt dem på otillräcklig kunskap hos patienterna och att det var en emotionell situation. De uppgav att kulturella skillnader kunde vara en orsak (Kosowan & Jensen, 2011).
Sjuksköterskor i studien av Hassankhani, Zamanzadeh, Rahmani, Haririan och Porter (2017) berättade att de i många situationer där familjemedlemmar deltagit vid HLR känt sig
övervakade och stressade, vilket distraherat dem och påverkat prestationen negativt. Det
var sjuksköterskor med mindre erfarenhet och därmed lägre självförtroende i yrkesrollen som upplevde det distraherande och stressande. Mer erfarna sjuksköterskor med högre kompetens uppgav att de inte påverkades av att familjen närvarade. De uppgav att det har hänt att
återupplivningen pågått längre än nödvändigt, enbart för att inte göra familjen upprörd (ibid.).
Sjuksköterskor ansåg att det är en rättighet för både patienter och familjer att få avgöra och bestämma om anhöriga ska närvara under återupplivningen eller inte (Kosowan & Jensen, 2011; Tudor et al., 2014; Twibell et al., 2008).
I studierna av Axelsson et al. (2010) och Waldemar och Thylen (2018) beskrev sjuksköterskor att familjens närvaro vid HLR kan bli ett problem gällande patientens
sekretess. Vid återupplivningen måste teamet kunna diskutera information om patienten,
vilket då kan bryta sekretessen. Sjuksköterskor uppgav att de utfört HLR utan egentlig nytta för patienten enbart för att undvika klagomål och rättsliga tvister med anhöriga
(Hassankhani et al., 2017). Sjuksköterskor berättade att de oroade sig över att bjuda in familjen då det kan leda till juridiska problem (Lowry, 2012). Sjuksköterskor som deltog i Kosowan och Jensens (2011) studie menade att juridiska problem kan uppkomma om de istället väljer att inte inkludera familjen under HLR.
10
6.3 Sjuksköterskors upplevelser av familjenärvarons påverkan
Twibell et al. (2008) beskrev att de sjuksköterskor som såg fler fördelar och mindre risker med att inkludera anhöriga under hjärt- och lungräddning också hade mer självförtroende i
sin yrkesroll. Sjuksköterskor förklarade att ju mindre arbetserfarenhet deltagarna hade
desto bättre attityd hade de till att bjuda in anhöriga att delta under HLR (Waldemar & Thylen, 2018). Sjuksköterskor som var erfarna inom ämnet såg det som en del av den familjecentrerade omvårdnaden och kände sig bekväma med att inkludera familjen under HLR. De såg också fler fördelar med det i och med att de såg det som en naturlig del av HLR (Lowry, 2012; Tudor et al., 2014).
Sjuksköterskor såg anhörigas närvaro vid HLR som ett sätt att möta familjens behov och dela erfarenheter med anhöriga. De förklarade att en så emotionell upplevelse som det är att bevittna hjärt- och lungräddning på sin närstående skapar en kontakt mellan sjuksköterskorna och familjen (Miller & Stiles, 2009). Sjuksköterskor upplevde att relationen till familjen
stärktes av att familjen bevittnar HLR på sin närstående (Hassankhani et al., 2016; Kosowan
& Jensen, 2011).
Det var enligt många sjuksköterskor viktigt att en medlem i teamet tog ansvar för att ge stöd till familjen, svara på frågor och informera om vad som händer. De beskrev det som att en sjuksköterska tog hand om familjen och svarade på deras frågor direkt i situationen, vilket sjuksköterskor upplevde kunde dämpa ilska och reducera oklarheter (Axelsson et al., 2010; Hassankhani et al., 2017, 2016; Lowry, 2012). Kosowan och Jensen (2011) skrev att sjuksköterskor i deras studie inte vanligtvis bjöd in anhöriga till att delta under hjärt- och lungräddning på grund av bristen på resurser för att ge det stöd som behövs till familjen.
7. Resultatsammanfattning
Sammanställningen av resultatet från artiklarna visade att sjuksköterskor som deltagit i studierna upplevde att familjens sorgeprocess påverkades positivt av att närvara och bevittna att allt gjordes för deras närstående. Samtidigt togs det upp att det också kan vara en
traumatisk situation och att alla inte kan hantera det.
I flera av artiklarna beskrev sjuksköterskor att hinder för att låta familjen närvara var att de anhöriga blev för känslomässigt engagerade och därmed kunde bli agiterade. De uppgav
11
också att familjens närvaro gjorde dem nervösa och prestationen påverkades negativt. Studierna visade också sjuksköterskor upplevelser av positiva effekter av anhörigas närvaro, till exempel att det skapades en kontakt med familjer och att de visade sin uppskattning till sjuksköterskorna. I resultatet framkom också att det är viktigt att en i teamet tar ansvar över att stötta familjen och svara på deras frågor och förklara vad det är som händer i situationen.
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
8.1.1 Design
För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med systematiska sökningar. En empirisk studie med intervjuer hade kunnat vara ett alternativ relaterat till att sjuksköterskors
erfarenheter av anhörigas närvaro vid återupplivning skulle beskrivas. Alternativet valdes bort då författarna av litteraturstudien ansåg sig inte ha tillräckligt med ämneskunskap och saknade förmågan att strukturera en intervju då det inte fanns tidigare erfarenhet av det (Kvale & Brinkman, 2009).
Fyra kvalitativa artiklar, fyra kvantitativa och en artikel med mixad metod användes i litteraturstudien. Den mixade metoden gör det möjligt att beskriva ett fenomen ur olika perspektiv, och är en lämplig metod för att beskriva den komplexa verkligenheten inom omvårdnad. Fördelen med en mixad metod är att den kvalitativa och den kvantitativa metoden kompletterar varandra och är därför utfyllande, praktiskt och stärker trovärdigheten.
Avgränsningar i varje forskningsmetod kan delvis elimineras och samtidigt kvarstår metodernas specialiteter. Fördelen med att blanda in en kvantitativ metod för att beskriva fenomenet är att det är möjligt att ha ett större urval med fler antal sjuksköterskor som ger sin åsikt om hur de upplever att ha anhöriga närvarande vid HLR (Borglin, 2017).
Något som anses vara en styrka i metoden, då syftet var att beskriva erfarenheter, är att kvalitativ forskning kännetecknas av att varje människa anses vara unik och att
verklighetsuppfattningen är individuell. En svaghet i metoden kan vara artiklarna med
kvantitativ design som utgår från att det finns en verklighet som är mätbar, något som inte var tanken med litteraturstudien. Artiklarna inkluderades för att de svarade på syftet och de var
12
positivt att de var tvärsnittsstudier som innebär att ett mättillfälle utförs för att ge en bild av det verkliga livet här och nu (Kristensson, 2014).
8.1.2 Sökstrategi
För hitta artiklar inom omvårdnadsvetenskap användes tre vetenskapliga databaser
innehållande lämpliga artiklar inom omvårdnadsämnet, Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Databaserna innehåller information från ett flertal olika källor som till exempel tidskrifter, rapporter och avhandlingar. En vetenskaplig databas har innehåll som är kvalitetsgranskat och vetenskapligt publicerat (Östlundh, 2017). Flera databaser användes för att öka sensitiviteten av resultatet och trovärdigheten i studien (Henricson, 2017). När sökstrategin skapades användes olika kombinationer av indexeringsord, fritextord och de Booleska sökoperatörerna i databaserna Cinahl, PsykINFO och Medline för att litteratursökningen skulle underlättas och bli mer specifik, därmed undveks onödigt brus och antalet träffar i den slutliga sökningen i vardera databasen blev innehållsrik (Kristensson, 2014; William, Stoltz och Bahtsevani, 2011).
För att specificera sökningen ytterligare användes trunkering i slutet av tre av sökorden. Trunkering i slutet av ordet innebär att olika ändelser av ett begrepp täcks i sökningen. En annan avgränsning som användes var att artiklarna inte skulle vara publicerade för mer än tio år sedan för att artiklarna ska vara så aktuella som möjligt (Kristensson, 2014). Sökningen avgränsades också till att det skrivna språket skulle vara engelska för att artiklarna skulle vara förståeliga (Forsberg & Wengström, 2016). Peer Reviewed är en funktion i databaserna som garanterar att artiklarna som hittas i sökningen är publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Det betyder dock inte att alla artiklarna är vetenskapliga, därför har artiklarna granskats enskilt för att bedöma om litteraturen anses vara vetenskaplig (Östlundh, 2017).
Den rekommenderade kvantitativa artikeln som framkom under manuell sökning inkluderades för att den höll hög kvalitet och svarade på litteraturstudiens syfte. Artikelns nyckelord, ett annat ord för indexeringsord och möjliggör att artikeln hittas vid databassökningar, kollades upp och artikeln påträffades i Medline men fanns inte tillgänglig i fulltext (Henricsson & Mårtensson, 2017). Författarna av den artikeln tillfrågades via mail om litteraturstudiens författare kunde få tillgång till artikeln i fulltext och de skickade den gladligen på mail.
13
8.1.3 Datainsamling
Att identifiera relevant litteratur till en litteraturstudie är en process som är genomgripande och svår och det ingår flera mindre steg. Det första steget är enligt Kristensson (2014) att utveckla en sökstrategi för att sedan kunna göra en litteratursökning i en databas och till sist gallras litteraturen för att få kvar det som väcker intresse i relation med det syfte som identifierats. De vetenskapliga artiklar som återstår är en central del för den generella kvaliteten av litteratursökningen. Vid granskning av artiklarna behövs ett ställningstagande till vilken grad av kvalitet som bedöms vara acceptabel och inte. Ett poängsystem kan vara ett exempel på hur kvaliteten kan bedömas och de frågor som ingår i granskningsmallen
poängsätts och resulterar i en gradering. Under den kritiska granskningen av litteraturen bedömdes artiklarna vara godtagbara om de höll medel eller hög nivå och ingick därmed i resultatet.
8.2 Resultatdiskussion
8.2.1 Kultur och genus
Twibell et al. (2008) beskriver att sjuksköterskors attityder kan variera beroende på etnicitet och vilken geografisk region som utforskas, och rekommenderar därför att studien replikeras i andra världsdelar med multietniska urval då deras resultat inte kan generaliseras. Även
Kosowan och Jensen (2011) tar upp att sjuksköterskors attityder kan påverkas av kultur och religion, information som inte omfattades av sjuksköterskor i deras undersökning. Det kan tänkas att kultur och religion kan ligga till grund för attityder hos sjuksköterskor, och om familjen bör närvara vid återupplivning av en familjemedlem kan i många fall vara ett
dilemma. Vid delad kultur eller religion hos sjuksköterskor och patientens anhöriga kan de ha liknande åsikter vilket kan underlätta tankar om de bör ges möjlighet till att närvara eller inte, något som dock inte kan tas för givet. Författarna redogjorde i de flesta studier för hur många sjuksköterskor som var män och kvinnor. Dock redovisades det inga skillnader i resultatet mellan kvinnliga eller manliga sjuksköterskor. Ingen tidigare forskning eller litteratur tar heller upp skillnader mellan män och kvinnor, vilket lämnar möjlighet för att tolka det som att önskan att närvara vid en familjemedlems hjärt- och lungräddning handlar mer om ens
personlighet än om kön.
8.2.2 Urval och design
14
erfarenhet av familjens närvaro under återupplivning. Resterande undersökningarna omfattar alla sjuksköterskor i det utvalda geografiska området vilket kan tänkas påverka
litteraturstudiens resultat då syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av familjens närvaro under hjärt- och lungräddning. Om majoriteten av sjuksköterskor i studierna inte har tidigare erfarenhet av fenomenet finns en risk att urvalen i studierna påverkat
litteraturstudiens resultat. Trots artiklarnas olika designer har resultaten redovisats jämlikt med många av de nyckelfynd som identifierats. Därför är det oklart om det kan ha en inverkan på resultatet i litteraturstudien då artiklarnas data har analyserats på samma sätt eftersom resultatredovisningen är jämlik.
8.2.3 Sjuksköterskors upplevelser av hjärt- och lungräddnings inverkan på familjen
Sjuksköterskor i studierna upplevde att anhörigas sorgeprocess påverkades positivt om de närvarade och bevittnade återupplivning eller försök till återupplivning av deras närstående och fick se att alla möjliga åtgärder utfördes (Axelsson et al., 2010; Hassankhani et al., 2016; Lowry, 2012; Tudor et al., 2014; Waldemar & Thylen, 2018). En tolkning kan vara att det underlättar anhörigas acceptans att deras familjemedlem är borta om återupplivningsförsöket har bevittnats och anhöriga har fått ta ett ordentligt avsked. Detta stärks av ytterligare
forskning där sjuksköterskors syn på hur sorgeprocessen påverkas för familjen genom att lyfta vikten av att se hela händelseförloppet som kan leda till att patienten avlider istället för att komma in i rummet då personen redan är bortgången (Twibell, Siela, Riwitis, Neal, & Waters, 2018). En underlättad sorgeprocess är till fördel för hela samhället då professionell hjälp beskrivs som en viktig del av att hantera och gå igenom den sorgeprocess som
uppkommer efter en närstående avlider (Jakobsson et al., 2014). Kan sorgeprocessen underlättas redan från början är det möjligt att de kostnader och resurser som professionell hjälp kräver kan sparas in.
Sjuksköterskor ansåg att situationen kunde vara traumatisk för familjemedlemmar att hantera och därmed svårt för dem att behålla lugnet. (Hassankhani et al., 2016; Tudor et al., 2014). Många sjuksköterskor upplevde att en orsak till att det är traumatiskt för anhöriga är att otäcka bilder från återupplivningen fastnar och blir de sista minnena av deras närstående. Ett antagande är att det bör vara upp till varje individ att avgöra själv om närvaro under sin anhörigas HLR är önskvärt, då det kan tänkas vara individuellt om det är hanterbart eller ej för varje person och varje situation. Sjuksköterskor uppgav att en orsak till att det kan vara
15
traumatisk är att familjen har begränsad förståelse för det medicinska och därmed inte förstår vad det är som sker, vilket kan leda till framtida psykologiska besvär (Hassankhani et al., 2016). Även i studien av Twibell et al. (2018) beskrev sjuksköterskor att familjens okunskap inom ämnet leder till att de uppfattar situationen mer skrämmande än den är.
Däremot beskriver Leske et al. (2013) ur familjens perspektiv hur anhöriga menar att de fokuserar på sin familjemedlem och inte på skadorna. De menar att deras uppgift är att stötta och skydda patienten medan sjukvårdspersonalen tar hans om den fysiska ohälsan (ibid.). En tolkning är att familjemedlemmar inte ser det som traumatiskt att se sin anhöriga svårt skadad utan att istället väljer att fokusera på att finnas där för personen. Återigen antas det vara nödvändigt att inför varje unik situation och individ bedöma lämpligheten att ha familjen närvarande under HLR. Detta kan i sin tur självklart vara svårt att bedöma i situationen då ett hjärtstopp alltid är akut och det sällan finns utrymme eller tid för annat än att starta HLR så snabbt som möjligt. Det bör istället tas upp med patienter och deras anhöriga i ett lugnare skede. Samtidigt kan det tänkas vara svårt att förutse vilka patienter som kommer att drabbas av ett hjärtstopp och det är nog svårt att ta upp denna diskussion utan att skrämma både patienter och anhöriga. Just därför menar sjuksköterskor att det är ett etiskt dilemma om familjemedlemmar ska tillåtas att närvara beroende på den ojämna förmågan att hantera situationen. Det blir en oklarhet i vem som ska bedöma vilka familjemedlemmar som är lämpliga att närvara och vad beslutet då grundar sig i (Miller & Stiles, 2009). Tidigare forskning av Knott och Kee (2005) beskriver att sjuksköterskor ansåg att anhöriga som var lugna och kontrollerade kan tillåtas att närvara, vilket de uppgav beror på till exempel om patienten har varit sjuk en lång tid och att ett hjärtstopp därmed inte är helt oväntat eller om situationen är mer plötslig. De ansåg också att patientens ålder spelar roll i hur familjen agerar samt vad familjen har för medicinska kunskaper.
Ett antagande kan precis som sjuksköterskor beskriver vara att det är svårt att avgöra vem som ska bedöma vilka familjemedlemmar som är lämpliga och när den bedömningen i så fall skulle ske. I studien av Bashayreh, Saifan, Batiha, Timmons och Nairn (2015) gav
sjuksköterskor förslag på kriterier för att bedöma vilka familjemedlemmar som är lämpliga att delta under HLR, till exempel hur lugna de är och deras förmåga att hantera en stressig
16
ska ske. Som tidigare nämnt kan det tänkas att diskussionen om anhöriga ska närvara inte är högsta prioritet i det akuta skedet med avseende på tidspressen vid ett hjärtstopp.
8.2.4 Sjuksköterskors upplevelser av familjenärvarons inverkan på prestationen
Anhöriga kunde enligt sjuksköterskors erfarenheter bli känslomässigt engagerade, vilket blev en distraktion för sjuksköterskorna då det ofta ledde till agitation och våldsamhet (Miller & Stiles, 2009; Tudor et al., 2014). Sjukskörskor upplevde, som tidigare beskrivet, att det är viktigt att familjen kan hantera situationen under HLR och vara lugna (Knott & Kee, 2005). En tolkning kan vara att sjukvårdspersonal kan tappa fokus om familjemedlemmar är
hysteriska och stör arbetsuppgifterna. Att tappa fokus under HLR kan vara olämpligt då det är en livsavgörande åtgärd, till exempel då kompressioner utförs är det viktigt att hålla en viss takt och noggrannhet för att det ska vara effektivt. Finns det då anhöriga i rummet som är upprörda kan det störa koncentrationen och sänka prestationen.
Att ha familjen närvarande orsakade hos sjuksköterskor nervositet och oro över att göra misstag, vilket de upplevde försämrade deras prestation (Hassankhani et al., 2017, 2016; Kosowan & Jensen, 2011). Tidigare forskning visade att sjuksköterskor oroade sig över hur anhöriga mår då de närvarar under hjärt- och lungräddning, vilket kan tänkas vara en anledning till distraktion och nervositet. De uttryckte bland annat oro över att anhöriga ska svimma vilket ökade pressen (Bashayreh et al., 2015). Ett antagande är att en redan stressig situation som en återupplivning inte behöver fler orosmoment eller distraktioner för
sjuksköterskor, vilket kan vara ett argument mot att låta anhöriga delta under HLR.
Koncentrationen är som sagt viktig vid HLR och att tappa den kan tänkas vara lätt hänt om omgivningen stör. En tolkning kan därför vara att det är viktigt att de som utför
återupplivningen behöver hålla avstånd till familjen, vilket kan underlättas om en från teamet är utsedd till att ta hand om familjen, stötta dem och ge information om vad som sker.
Sjuksköterskor i flera av artiklarna i litteraturstudiens resultat stärker detta antagande genom att de förklarade vikten av att avsätta en sjuksköterska i teamet till att ta hand om familjen om de skulle delta. Det var enligt dem ett krav för att anhöriga skulle få vara med under HLR. Teammedlemmen som fick till uppgift att stötta familjemedlemmar skulle enligt
sjuksköterskor informera om vad som sker, svara på frågor och finnas där för dem med emotionellt stöd (Axelsson et al., 2010; Hassankhani et al., 2016, 2017; Lowry, 2012; Miller
17
& Stiles, 2009). Även sjuksköterskor i tidigare forskning beskrev hur viktigt det var att någon i teamet tog sig tid och stöttade och informerade familjemedlemmar under hela
händelseförloppet (Knott & Kee, 2005; McLaughlin, Melby, & Coates, 2013).
Däremot fanns det sjuksköterskor som förklarade att det inte alltid finns resurser till att avsätta en i teamet till den uppgiften, vilket leder till att de inte vanligtvis bjuder in familjen till att delta under HLR (Kosowan & Jensen, 2011). Det kan tänkas att resursbristen inom sjukvården kan vara det största hindret för att låta anhöriga delta under HLR då det i den situationen krävs att en sjuksköterska avsätts till att stötta familjen. I tidigare forskning ansåg sjuksköterskor dock att en helhetssyn på familjen och patienten var viktig och de beskrev familjecentrerad omvårdnad som en del i arbetet för att kunna möta familjens behov då deras anhöriga är i en kritisk situation (McLaughlin et al., 2013). Det kan därför ses både för- och nackdelar med att sjuksköterskor inser begränsningen i att inte kunna bjuda in familjen och att ha ett familjecentrerat perspektiv. Sjuksköterskor ansåg sig inte har tillräcklig kunskap och utbildning för att kunna stötta och trösta familjen ordentligt. Därför menar de att det är viktigt med ordentliga riktlinjer och rutiner för hur personalen ska agera i en situation då anhöriga behöver stöd (McLaughlin et al., 2013; Waldow, 2014).
8.2.5 Familjecentrerad omvårdnad
Som Benzein et al. (2017) beskriver var det också sjuksköterskor i studierna av McLaughlin et al. (2013) som ansåg det vara till fördel att se på familjen som en helhet ur ett
familjecentrerat perspektiv. Utifrån det synsättet, med familjen som en helhet som bör vara i fokus tillsammans med patienten, kan en tolkning vara att familjens närvaro vid HLR borde vara en självklarhet. Samtidigt krävs då även att familjens behov tas hänsyn till, speciellt då flera sjuksköterskor beskrivit att det kan vara en traumatisk upplevelse för familjemedlemmar att bevittna. Genom att en teammedlem ansvarar över familjen och ger information och svarar på deras frågor arbetar sjuksköterskor på ett familjecentrerat sätt, precis som många upplever är ett krav för att låta anhöriga delta under HLR (Axelsson et al., 2010; Hassankhani et al., 2017, 2016; Lowry, 2012; Miller & Stiles, 2009).
Tidigare forskning visar att både patienter och anhöriga värdesätter att familjemedlemmar närvarar under HLR och hur sorgeprocessen underlättas av att bevittna återupplivningen och alla de åtgärder som utförs för deras anhöriga (Bradley et al., 2017; Leske et al., 2013). Även
18
sjuksköterskor beskriver hur de upplever att familjens sorgeprocess underlättas om de får delta under hjärt- och lungräddningen (Axelsson et al., 2010; Hassankhani et al., 2017;
Lowry, 2012; Tudor et al., 2014; R. Twibell et al., 2018; Waldemar & Thylen, 2018). Det kan tolkas som ett tydligt exempel på hur de arbetar ur ett familjecentrerat perspektiv genom att bjuda in familjen och inkludera dem i patientens vård och på så sätt möta både patienters och anhörigas behov.
8.3 Slutsats, klinisk nytta och fortsatt forskning
Sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning ser liknande ut i flera länder. Några vanliga fynd som presenteras av sjuksköterskor i studier är att de upplever att det kan vara för traumatiskt att hantera för familjen samtidigt som de får
möjlighet att se alla åtgärder som görs för att rädda livet på sin älskade. De anser också att det är viktigt att det avsätts en ur teamet för att ta hand om närvarande familjemedlemmar under återupplivningen för att svara på frågor och informera dem om vad som händer. Det anses även vara viktigt så att övriga teamet som utför HLR kan koncentrera sig på sina
arbetsuppgifter och inte tappa fokus på grund av att de oroar sig över hur patientens anhöriga hanterar situationen. Idag finns sjuksköterskor som ser sig ha otillräcklig kunskap och
utbildning för att stötta anhöriga under en sådan kritisk och emotionell situation och därför väljer många att inte ge familjen möjlighet att närvara under HLR. Vid ökad kunskap,
välformulerade riktlinjer och organiserade rutiner kan sjuksköterskor känna sig mer bekväma med att familjemedlemmar närvarar under hjärt- och lungräddning. Fortsatt forskning inom ämnet kan tänkas vara att testa rutiner och riktlinjer i praktiken samt ökad kunskap gällande omhändertagande av anhöriga som bevittnar HLR då det är något som upplevs saknas hos många sjuksköterskor. I Sverige upplevs det vara relativt ovanligt att anhöriga bevittnar återupplivning på sjukhus vilket förhoppningsvis kan bli allt vanligare i framtiden om rutiner och riktlinjer utvecklas genom vidare forskning inom ämnet.
19
9. Referenslista
Axelsson, Å. B., Fridlund, B., Moons, P., Mårtensson, J., op Reimer, W. S., Smith, K., … Norekvål, T. M. (2010). European Cardiovascular Nurses’ Experiences of and Attitudes Towards Having Family Members Present in the Resuscitation Room. European Journal of Cardiovascular Nursing, 9(1), 15–23. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2009.10.001 Bashayreh, I., Saifan, A., Batiha, A.-M., Timmons, S., & Nairn, S. (2015). Health professionals’ perceptions regarding family witnessed resuscitation in adult critical care settings. Journal of Clinical Nursing, 24(17–18), 2611–2619.
https://doi.org/10.1111/jocn.12875
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B.-I. (2014). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadsens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s. 69–90). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B.-I. (2017). Varför ska familjen ses som en enhet? I E. Benzein, M. Hagberg, & B.-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 27–32). Lund: Studentlitteratur.
Borglin, G. (2017). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 233–250).
Bradley, C., Keithline, M., Petrocelli, M., Scanlon, M., & Parkosewich, J. (2017). Perceptions of Adult Hospitalized Patients on Family Presence During Cardiopulmonary Resuscitation. American Journal of Critical Care, 26(2), 103–110. https://doi.org/10.4037/ajcc2017550 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Hassankhani, H., Zamanzade, V., Rahmani, A., Haririan, H., & Porter, J. E. (2017). Family support liaison in the witnessed resuscitation: A phenomenology study. International Journal of Nursing Studies, 74, 95–100. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.06.005
Hassankhani, H., Zamanzadeh, V., Rahmani, A., Haririan, H., & Porter, J. E. (2016). Family Presence During Resuscitation: A Double-Edged Sword: Family Presence During
Resuscitation. Journal of Nursing Scholarship, 49(2), 127–134. https://doi.org/10.1111/jnu.12273
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420).
Jakobsson, E., Andersson, M., & Öhlén, J. (2014). Livets slutskede. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s. 179–209). Lund: Studentlitteratur.
Knott, A., & Kee, C. C. (2005). Nurses’ beliefs about family presence during resuscitation. Applied Nursing Research, 18(4), 192–198. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2005.07.002
20
Kosowan, S., & Jensen, L. (2011). Family presence during cardiopulmonary resuscitation: cardiac health care professionals’ perspectives. Canadian Journal of Cardiovascular Nursing = Journal Canadien En Soins Infirmiers Cardio-Vasculaires, 21(3), 23–29.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Leske, J. S., McAndrew, N. S., & Brasel, K. J. (2013). Experiences of Families When Present During Resuscitation in the Emergency Department After Trauma: Journal of Trauma
Nursing, 20(2), 77–85. https://doi.org/10.1097/JTN.0b013e31829600a8
Lowry, E. (2012). “It’s Just What We Do”: A Qualitative Study of Emergency Nurses Working with Well-Established Family Presence Protocol. Journal of Emergency Nursing, 38(4), 329–334. https://doi.org/10.1016/j.jen.2010.12.016
McLaughlin, K., Melby, V., & Coates, V. (2013). Family-centred care during resuscitation events. Emergency Nurse, 21(3), 28–34.
Miller, J. H., & Stiles, A. (2009). Family Presence During Resuscitation and Invasive Procedures: The Nurse Experience. Qualitative Health Research, 19(10), 1431–1442. https://doi.org/10.1177/1049732309348365
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2017). Om plötsligt hjärtstopp och HLR. Hämtad 14 december 2018, från https://www.hlr.nu/om-plotsligt-hjartstopp-och-hlr/
Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2018). Etik inom HLR. Hämtad 14 december 2018, från https://www.hlr.nu/etik-inom-hlr/
Tudor, K., Berger, J., Polivka, B. J., Chlebowy, R., & Thomas, B. (2014). Nurses’
Perceptions of Family Presence during Resuscitation. American Journal of Critical Care, 23(6), e88–e96. https://doi.org/10.4037/ajcc2014484
Twibell, R. S., Siela, D., Riwitis, C., Wheatley, J., Riegle, T., Bousman, D., … Neal, A. (2008). Nurses’ Perceptions of Their Self-confidence and the Benefits and Risks of Family Presence During Resuscitation. American Journal of Critical Care, 17(2), 101–111.
Twibell, R., Siela, D., Riwitis, C., Neal, A., & Waters, N. (2018). A qualitative study of factors in nurses’ and physicians’ decision-making related to family presence during resuscitation. Journal of Clinical Nursing, 27(1–2), e320–e334.
https://doi.org/10.1111/jocn.13948
Waldemar, A., & Thylen, I. (2018). Healthcare professionals’ experiences and attitudes towards family-witnessed resuscitation: A cross-sectional study. International Emergency Nursing. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.05.009
21
Waldow, V. R. (2014). Collaborative care in health institutions: the nurse as integrator. Texto & Contexto - Enfermagem, 23(4), 1145–1152.
https://doi.org/10.1590/0104-07072014001840013
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82).
Bilagor
Bilaga 1
Sökmatriser
Databas Sökord Resultat Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
1(4) Antal träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar Cinahl S1: (MH "Resuscitation, Cardiopulmonary") 11011 20181109 S2: Nurs* 808759 10:30 S3: Experience* 336796 S4: Perception* 126327 S5: "Family Presence" 504 S6: "Family Witnessed" 68 S7: S3 OR S4 435542 S8: S5 OR S6 552 S9: S1 AND S8 206 S10: S2 AND S7 87116 S11: S9 AND S10 51
S12: S9 AND S10 + Limiters: Peer
Reviewed,
English Language, Published date:
20080101-20181231 30 30 14 6(3)* 2
* = dubbletter
Databas Sökord Resultat Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
2(4) Antal träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar PsycINFO S1: DE ”CPR” 318 S2: Nurs* 155377 20181108 S3: Experience* 619994 11.40 S4: Perception* 531330 S5: ”Family Presence” 123 S6: DE ”Extended Family” 507 S7: S3 OR S4 1064648 S8: S5 OR S6 630 S9: S2 AND S7 48945 S10: S1 AND S8 37 S11: S9 AND S10 25 S12: S9 AND S10 +
Limiters: Peer Reviewed,
English Language,
Published date:
20080101-20181231 22 22 5 5(3)* 2
Databas Sökord Resultat Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 3(4) Antal träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar MEDLINE S1: (MH "Cardiopulmonary Resuscitation") 15339 20181109 S2: Nurse* 786870 11.30 S3: Experience* 953965 S4: Perception* 393693 S5: "Family Presence" 434 S6: "Family Witnessed" 76 S7: S3 OR S4 1295848 S8: S5 OR S6 479 S9: S1 AND S8 128 S10: S2 AND S7 101978 S11: S9 AND S10 32 S12: S9 AND S10 +
Limiters: English Language
Published Date:
20080101-20181231 23 23 11 5 2
Databas Sökord Resultat Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
4(4) Antal träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar MEDLINE S1: Nurs* 344,262 S2: "Healthcare professional" 1,826 20181119 S3: "Family presence" 437 10:35 S4: Experience* 955,486 S5: (MH "Attitude") 44,812 S6: (MH "Cardiopulmonary Resuscitation") 15,37 S7: (MH "Resuscitation") 25,012 S8: S1 OR S2 345,772 S9: S4 OR S5 994,979 S10: S6 OR S7 40,13 S11: S8 AND S9 84,427 S12: S3 AND S10 220 S13: S11 AND S12 56
Limiters: English Language,
Published Date:
20080101-20191231 40 40 28
12(5)* 2
Bilaga 2
Bedömning av kvalitativa studier
(Kristensson, 2014) Syfte
Finns det ett tydligt formulerat syfte eller undersökningsfråga? Ja/nej/vet ej Metod
Är studiens design beskriven? Ja/nej/vet ej
Finns det en tydlig beskrivning av ett teoretiskt perspektiv? Ja/nej/vet ej Finns det en tydlig beskrivning av hur deltagarna rekryterades? Ja/nej/vet ej Rekryterades tillräckligt många för att nå mättnad? Ja/nej/vet ej
Finns det en tydlig och transparent beskrivning av hur data samlades in? Ja/nej/vet ej Var datainsamlingsmetoden relevant? Ja/nej/vet ej
Beskrivs forskarnas roll i relation till deltagarna? Ja/nej/vet ej Finns det en beskrivning av forskarnas förförståelse? Ja/nej/vet ej
Finns det en tydlig beskrivning av hur data analyserades och är analysprocessen i termer av kodning, kategorisering eller tematisering relevant och transparent beskriven? Ja/nej/vet ej
Resultat
Är resultatet logiskt beskrivet och lätt att följa? Ja/nej/vet ej Speglar resultatet den data som samlats in? Ja/nej/vet ej Diskussion
Finns det belägg för de fyra komponenterna i trovärdighetsbegreppet? Ja/nej/vet ej - Tillförlitlighet
- Överförbarhet - Verifierbarhet - Giltighet
Bilaga 3
Bedömning av studier med mixad metod
Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT), version 2018 (Borglin, 2017). Screeningsfrågor (alla designer):
Finns det en tydlig undersökningsfråga? Ja/Nej/Vet ej
Tillåter datainsamlingen att ”ta itu med” undersökningsfrågan? Ja/Nej/Vet ej Kvalitativ design:
Är det kvalitativa tillvägagångssättet lämpligt för att svara på undersökningsfrågan? Ja/Nej/Vet ej
Är de kvalitativa datainsamlingsmetoderna tillräckliga för att ”ta itu med” undersökningsfrågan? Ja/Nej/Vet ej
Uppfattas resultaten på ett lämpligt sätt utifrån data? Ja/Nej/Vet ej Är tolkningen av resultatet tillräckligt motiverad av data? Ja/Nej/Vet ej
Finns koherens mellan kvalitativa datakällor, insamling och tolkning? Ja/Nej/Vet ej Kvantitativ beskrivande:
Är provtagningsstrategin relevant för att hantera undersökningsfrågan? Ja/Nej/Vet ej Är urvalet representativt för målpopulationen? Ja/Nej/Vet ej
Är mätningarna lämpliga? Ja/Nej/Vet ej
Är risken för ”nonresponse-bias” låg? Ja/Nej/Vet ej
Är den statistiska analysen lämplig för att svara på frågan? Ja/Nej/Vet ej Mixade metoder:
Finns det en tillräcklig motivering för att använda en mixad design för att hantera undersökningsfrågan? Ja/Nej/Vet ej
Är de olika delarna av studien effektivt integrerade för att svara på undersökningsfrågan? Ja/Nej/Vet ej
Är resultatet från integrationen med kvantitativa och kvalitativa resultat lämpligt åtgärdade? Ja/Nej/Vet ej
Överensstämmer de olika komponenterna av studien med kvalitetskriterierna för varje involverad metod? Ja/Nej/Vet ej
Bilaga 4
Bedömning av tvärsnittsstudier
(Kristensson, 2014) Syfte
Finns det en tydligt formulerad undersökningsfråga eller hypotes? Ja/nej/vet ej Metod
Beskrivs det var och när studien ägde rum? Ja/nej/vet ej
Är populationen tydligt beskriven med tillhörande inklusions- och exklusionskriterier? Ja/nej/vet ej
Är det tydligt beskrivet hur urvalet rekryterades? Ja/nej/vet ej Beskrivs det hur urvalets storlek bestämdes? Ja/nej/vet ej
Finns det en tydlig beskrivning av utfallsmått, eventuella prediktorer och confounders? Ja/nej/vet ej
Finns det en tydlig beskrivning av hur data samlades in? Ja/nej/vet ej
Finns det en tydlig beskrivning av hur eventuell risk för bias hanterades? Ja/nej/vet ej Finns det en tydlig beskrivning av vilka statistiska metoder som användes och om
metoderna var relevanta? Ja/nej/vet ej Resultat
Finns det en tydlig beskrivning av antalet deltagare och bortfall? Ja/nej/vet ej
Finns det en tydlig beskrivning av relevanta bakgrundsvariabler och eventuellt bortfall för varje variabel? Ja/nej/vet ej
Finns det en tydlig beskrivning av huvudfynden och eventuellt bortfall för varje variabel? Ja/nej/vet ej
Diskussion
Finns det en tydlig redovisning av relevanta risker för bias? Ja/nej/vet ej
Bilaga 5
Artikelmatriser
1(9)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Axelsson, B. Å., Fridlund, B., Moons, P., Mårtensson, J., Scholte op Reimer, W., Smith, K., Strömberg, A., Thompson, R. D., & Norekvål, M, T.
2009
European cardiovascular nurses experiences of and attitudes towards having family members present in the resuscitation room
European Journal of Cardiovascular Nursing
Sida 15 – 23
Storbritannien, Norge, Sverige & Irland
Explore nurses’ and Physicians’ experiences and attitudes toward family witnessed resuscitation in cardiac care units.
Metod: Kvantitativ
Design: Enkätstudie
Population:
Sjuksköterskor som arbetar med hjärt- och kärlsjukdomar i Europa.
Urval: Bekvämlighetsurval Grupp: Antal deltagare: 408 Kön: 374 kvinnor, 35 män Ålder: 33 – 51 Arbetserfarenhet: 248 st <10 år, 165 >10 år Datainsamling:
Validerad enkät, tre sektioner
Dataanalys: Statistisk analys Kvalitetsnivå: 14/17 – hög kvalitet (Granskningsmall för tvärsnittsstudier) Styrkor: Datainsamlingen beskrivs väl, deltagarna beskrivs väl Svagheter: Ganska låg svarsfrekvens, mindre än hälften av deltagarna hade erfarenhet av HLR med närvaro av familjen.
- Ju mindre erfarenhet
sjuksköterskorna hade, desto mer negativ attityd gentemot
familjens närvaro
- Hälften av deltagarna höll inte med om att familjen borde erbjudas att närvara vid HLR - Mer än hälften av deltagarna höll inte med om att familjen ska delta i beslutstagande under HLR, men hälften av deltagarna höll med om att familjen skulle acceptera att återupplivningen avslutades om de var närvarande. - De flesta höll med om att om familjen var närvarande hjälpte det dem att förstå att alla möjliga insatser gjordes för patienten.
2(9)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Hassankhani, H., Zamanzadeh, V., Rahmani, A., Haririan, H. & Porter, E. J.
2016
Family Presence During Resuscitation: A Double Edged Sword
Journal of Nursing Scholarship
Sida 127 – 134
Iran
To illuminate the lived
experiences of resuscitation team members with the presence of the patient’s family during
resuscitation in the cultural context of Iran. Metod: Kvalitativ Design: Fenomenologisk Population: Inklusionskriterier:
Kandidatexamen eller högre för sjuksköterskor, minst två års erfarenhet Urval: Bekvämlighetsurval Grupp: 12 sjuksköterskor, 9 läkare, arbetande på sex olika sjukhus i Tabriz Datainsamling: Ostrukturerade intervjuer Dataanalys: Inspelade intervjuer transkriberades, tematisering Kvalitetsnivå: 10/13 – hög kvalitet (Granskningsmall för kvalitativa studier) Styrkor:
Artikeln presenterar citat, tydlig beskrivning av vad sjuksköterskor uppger och vad läkare uppger.
Svagheter:
Både sjuksköterskor och läkare intervjuades.
- Familjens närvaro gjorde att deltagarnas fokus försämrades
- Deltagarna uppger att de blev distraherade och nervösa av familjens närvaro
3(9)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Hassankhani, H.,
Zamanzade, V., Rahmani, A., Haririan, H., Porter, JE.
2017
Family support Liaison in the witnessed resuscitation: A phenomenology study. International Journal of Nursing Studies. Sida 95 – 100 Iran.
The study aims to explore lived
experience of medical and nursing staff in Iranian high acuity clinical settings related to attitudes towards the presence of family during resuscitation. Metod: Kvalitativ Design: Hermeneutisk fenomenologi Population:
Inklusionskriterier: minst två års erfarenhet, erfarenhet av minst ett tillfälle med HLR där anhöriga varit närvarande samt en vilja att delta i intervjun.
Urval:
Bekvämlighetsurval
Grupp:
Sex sjukhus av 26 i Tabriz, av 380 sjuksköterskor och läkare medverkade 12 sjuksköterskor och 8 läkare.
Åtta manliga sjuksköterskor och fyra kvinnliga, mellan 27 – 57 år.
Datainsamling:
Semi-strukturerade intervjuer, insamlingen pågick sex månader. Dataanalys: Hermeneutisk fenomenologi. Kvalitetsnivå: 11/13 – hög kvalitet (Granskningsmall för kvalitativa studier) Styrkor: Tydlig beskrivning av urvalet samt dataanalysen.
Svagheter:
Litet urval, studien utfördes på en plats. Både läkare och sjuksköterskor intervjuades
- Påverkar ej arbetsgruppens prestation om sjuksköterskorna är erfarna, självsäkra och kompetenta.
- Påverkar gruppens prestation positivt, förbättrar attityden och ökar koncentrationen i
situationen
- Negativ påverkan genom att familjens närvaro distraherar, stressar och skapar osäkerhet
4(9)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Jensen, L. & Kosowan, S.
2011
Family Presence During Cardiopulmonary
Resuscitation: Cardiac Health Care Professionals’ Perspectives Canadian Journal of Cardiovascular Nursing Sida 23 – 29 Kanada
The purpose of the study was to examine the perceptions of cardiac health care professionals conserning family presence during cardiopulmonary resuscitation. Metod: Mixad metod Design: Enkätstudie Population: 286 möjliga deltagare Urval: Bekvämlighetsurval Grupp: Antal deltagare 169, 72% sjuksköterskor Datainsamling:
Enkät, 19 frågor: 10 frågor i fempunktskala, 6 ja/nej-frågor, tre korta svarsfrågor.
Dataanalys:
Kodning, deskriptiv statistik
Kvalitetsnivå: 14/17 – hög kvalitet (Granskningsmall för mixad metod)
Styrkor:
Majoriteten av deltagarna var sjuksköterskor, datainsamlingen var tydligt beskriven
Svagheter:
Litet urval, kulturella och religiösa aspekter beskrivs ej, kan påverka attityder. Tidsperiod för
datainsamling beskrivs ej. Ingen beskrivning av förförståelse eller forskarnas relation till deltagarna.
- Deltagarna var överens om att psykosocialt stöd till närstående är den del av arbetet
- Deltagarna var positiva till en policy gällande familjens närvaro om situationen tillåter.
5(9)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Lowry, E.
2015
”It’s Just What We Do”: A Qualitative Study of Emergency Nurses Working with Well-Established Family Presence Protocol Journal of Emergency Nursing Sida 329 – 334 USA
The purpose of the study was to describe the benefits and harms of family presence during
resuscitation by utilizing perceptions of nurses who pracitce in an emergency deptarment with a well established written protocol. Metod: Kvalitativ metod Design Deskriptiv design Population:
Inklusionskriterier: Sjuksköterskor som hade erfarenhet av HLR med anhöriga närvarande. Exklusionskriterier:
Ingen erfarenhet av HLR med anhöriga närvarande.
Urval:
Bekvämlighetsurval
Grupp:
Akutmottagning, 17 sjuksköterskor anmälde sig, slutliga studiegruppen 14 sjuksköterskor mellan 18 – 56 år, 13 kvinnor och 1 man.
Datainsamling:
Intervjustudie med öppna, semistrukturerade intervjufrågor.
Dataanalys:
Kvalitativ analys (konceptuell innehållsanalys)
Kvalitetsnivå: 9/13 – hög kvalitet (Granskningsmall för kvalitativa studier) Styrkor: Beskrivning av bortfall, lämplig metod för
datainsamling och analys.
Svagheter:
Begränsad till ett sjukhus, deltagarna kan inte föra talan för de sjuksköterskor som inte var med i studien.
- Alla deltagarna beskrev familjens närvaro vid HLR som positiv
- Deltagarna såg det som en självklarhet att familjen ska vara närvarande vid HLR om de infinner sig på sjukhuset då det sker
- Deltagarna kände sig inte distraherade av familjens närvaro - Ser det som en möjlighet att visa familjemedlemmar att de gör allt för att rädda patienten
- Det enda negativa som beskrivs är att det ibland är emotionellt utmanande för familjen
