Total cost analysis of different delivery methods of plasterboards

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G--21/021--SE. Totalkostnadsanalys av alternativa leveransmetoder för gipsskivor Hanna Jansson Evelina Villgren 2021-06-11. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G--21/021--SE. Totalkostnadsanalys av alternativa leveransmetoder för gipsskivor Examensarbete utfört i Logistik vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Hanna Jansson Evelina Villgren Norrköping 2021-06-11. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(3) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. © Hanna Jansson, Evelina Villgren.

(4) Förord Detta examensarbete har utförts vid Linköpings Tekniska Högskola som den avslutande delen av kandidatprogrammet Samhällets Logistik. Examensarbetet har utförts på uppdrag av Svensk Bygglogistik AB och Derome Bygg och Industri AB. Vi vill tacka Patrik Lindgren från Svensk Bygglogistik AB och Emil Jonasson från Derome Bygg och Industri för möjligheten att få utföra examensarbetet. Vi vill tacka respondenterna hos Svensk Bygglogistik, Derome Bygg och Industri samt Åhlin och Ekeroth för att de ställt upp på flera intervjuer och för deras stöd under projektets gång. Vi vill även ge ett stort tack till vår handledare Abbe för all hjälp och vägledning under arbetets gång. Din hjälp och stöttning har varit ovärderlig under vårt arbete. Utan din vägledning hade vår rapport inte uppnått den kvalité den idag har. Vi vill även rikta ett stort tack till vår examinator Micael Thunberg samt våra opponenter Livia Engström och Elin Nilsson för värdefull feedback på vårt arbete. Tack! Hanna Jansson och Evelina Villgren Norrköping Juni 2021. i.

(5) Abstract To reduce costs while purchasing construction materials it is important to account for more costs than just the purchase price of the material. One way to achieve this is through a total cost analysis of the material from purchasing until it is used in construction. This thesis applies the concept of total cost analysis to compare two different delivery methods of plasterboards. The total cost analysis will be based on apartment project JM Ikon, the construction project currently uses deliveries during the frame phase. The current delivery method will be compared with JIT-deliveries based on a collaboration between Svensk Bygglogistik AB and Derome Bygg and Industri AB. This thesis is an exploratory case study with both quantitative – and qualitative methods. The research questions have been answered trough collection of primary and secondary data from literature review, interview and historic data collection. The interviews were conducted with respondents who are within business area managers, business development managers, production managers and site managers in order to collect quantitative data and information about the work at the construction site. A sensitivity analysis has been performed as a complement to the total cost analysis. The sensitivity analysis is divided into three different sections. In the first part different order volumes is evaluated to identify a breakpoint. To see how the cost of the supplier affect the total cost a sensitivity analysis was made based on that both delivery methods used the same supplier. The last part of the sensitivity analysis is based on discussions and interviews with respondents from Svensk Bygglogistik AB, Derome Bygg och Industri AB and Åhlin & Ekeroth AB. The discussion and interviews address the pros and cons of the different delivery methods. Results from the total cost analysis show that JIT-deliverers are a cheaper alternative for JM Ikon than direct deliveries. However, the delivery method should always be adapted to the conditions of the specific construction project.. ii.

(6) Sammanfattning Totalkostnaden för inköp och leverans av material kan reduceras genom att analysera fler kostnadsposter än endast inköpspriset för materialet. Ett sätt att åstadkomma detta är att tillämpa en totalkostnadsanalys för materialet från inköp till dess att det används i produktionen på byggarbetsplatsen. Studien tillämpar en totalkostnadsanalys för att jämföra och utvärdera två olika leveransmetoder av gipsskivor till lägenhetsprojektet JM Ikon. Totalkostnadsanalysen appliceras på ett lägenhetsprojekt där gipsskivorna i nuläget har lyfts in under projektets stomskede med hjälp av lyftkran och hantverkare på plats. Alternativscenariot innebär JIT-leveranser till byggarbetsplatsen via Derome Bygg och Industri där materialet bärs in så nära monteringstillfället som möjligt av Svensk Bygglogistiks Logistikpatrull. Studiens resultat bygger på en fallstudie med både kvantitativa- och kvalitativa metoder. Frågeställningarna har besvarats genom insamling av primära och sekundära data genom litteratursökning, semistrukturerade intervjuer och historiskt dokumenterade data. De semistrukturerade intervjuerna har hållits med affärsområdeschefer, affärsutvecklingschefer, produktionschefer och platschefer i syfte att samla in kvantitativa data samt information om hur arbetet på byggarbetsplatsen fungerat. Som komplement till totalkostnadsanalysen har även känslighetsanalyser av totalkostnadsanalysen resultat genomförts baserat på mängden gipsskivor som köps in till byggarbetsplatsen där syftet var att finna en brytpunkt när nuläget blev mer ekonomiskt lönsamt än alternativscenariot. En känslighetsanalys av val av gipsleverantör samt en diskussion om de olika leveransmetodernas för- och nackdelar baserat på intervjuer med respondenterna har även genomförts. Totalkostnadsanalysens resultat visar på att alternativscenariot är det mest ekonomiskt lönsamma leveransalternativet för projektet JM Ikon med en kostnadsskillnad på 44 582 kr mellan nuläget och alternativscenariot. Känslighetsanalysens resultat stärker resultaten från totalkostnadsanalysen då en brytpunkt mellan alternativen inte gått att hitta. Oberoende av vilket alternativ som är mest ekonomiskt lönsamt bör valet av leveransmetod anpassas utefter byggets specifika förutsättningar och behov så som geografisk placering, typ av byggprojekt samt dess storlek. Den största kostnadsskillnaden mellan de två olika leveransmetoderna är kostnaden för materialbockarna som godset lagerhålls på vid byggarbetsplatsen. För nuläget lagerhålles gipsbuntarna på materialbockar under hela stomskedet till dess att det används i monteringen. Vid alternativscenariot minskar tiden materialet behöver ligga på bock då materialet levereras till byggarbetsplatsen så nära monteringstillfället som möjligt. Totalkostnadsanalysen kan användas som ett underlag vid beslut om leveransmetod vid inköp av gips och som argument vilka kostnadsbesparingar som kan göras med alternativscenariot. För vidare studier inom ämnet rekommenderar författarna att utforma ett ramverk som kan anpassas baserat på ett byggprojekts unika förutsättningar. En mer utförlig totalkostnadsanalys där fler typer av material tas med hade givit en djupare analys av de kostnader som uppstår samt hur de påverkar totalkostnaden.. iii.

(7) Förklaringar Stomskede Den period i bygget då byggnadens stomme upprättas Mängda. Beräkning av materielmängd. Lull. Lossningshjälpmedel vid leveranser. Förkortningar DBI. Derome Bygg och Industri AB. GHG. Växtgasutsläpp. JIT. Just-In-Time. SBL. Svensk Bygglogistik AB. SCM. Supply Chain Management. SCO. Supply Chain Orientation. CSL. Construction Logistics Setup. Å&E. Åhlin & Ekeroth Byggnads AB. iv.

(8) Innehållsförteckning 1.. 2.. Inledning .................................................................................................................. 1 1.1.. Bakgrund .................................................................................................................... 1. 1.2.. Problembeskrivning .................................................................................................... 2. 1.3.. Syfte ............................................................................................................................ 3. 1.4.. Frågeställningar .......................................................................................................... 3. 1.5.. Avgränsningar och antaganden ................................................................................... 4. 1.6.. Rapportens disposition ................................................................................................ 5. 1.7.. Bidrag till SBL och DBI .............................................................................................. 6. Metod ........................................................................................................................ 7 2.1.. Fallstudie .................................................................................................................... 7. 2.2.. Kvalitativ metod.......................................................................................................... 7. 2.3.. Kvantitativ metod ....................................................................................................... 8. 2.4.. Mixmetod .................................................................................................................... 8. 2.5.. Sekundära och primära data....................................................................................... 8. 2.6.. Datainsamlingsmetod .................................................................................................. 9. 2.6.1. 2.6.2. 2.6.3.. 2.7.. Tillvägagångssätt ...................................................................................................... 11. 2.8.. Reliabilitet och validitet ............................................................................................ 13. 2.8.1.. 2.9.. 3.. Sammanställning av metod och kvalitet ..................................................................................... 14. Samhälleliga aspekter ............................................................................................... 14. Teoretisk referensram .............................................................................................. 16 3.1.. Supply Chain Management ....................................................................................... 16. 3.2.. Logistik ..................................................................................................................... 16. 3.2.1. 3.2.2. 3.2.3. 3.2.4.. 3.3. 3.3.1. 3.3.2.. 3.4. 3.4.1.. 4.. Litteratursök ................................................................................................................................... 9 Interjuver ...................................................................................................................................... 10 Observationer................................................................................................................................ 10. Logistikkostnader ......................................................................................................................... 17 Totalkostnadsanalys ..................................................................................................................... 18 Just in time .................................................................................................................................... 21 Leveransserviceelement ............................................................................................................... 21. Byggindustrin............................................................................................................ 22 Supply chain management inom byggindustrin ........................................................................ 23 Bygglogistik ................................................................................................................................... 24. Transporter............................................................................................................... 25 Transporter inom byggindustrin ................................................................................................ 25. Nulägesbeskrivning ................................................................................................. 27 4.1. 4.1.1. 4.1.2. 4.1.3.. Företagsbeskrivning .................................................................................................. 27 Svensk Bygglogistik ...................................................................................................................... 27 Derome Bygg & Industri AB ....................................................................................................... 27 Åhlin & Ekeroth Byggnads AB ................................................................................................... 29. v.

(9) 4.2. 4.2.1. 4.2.2.. 4.3.. 5.. 6.. 7.. 8.. 9.. Projektbeskrivning.................................................................................................... 29 Nuläget ........................................................................................................................................... 29 Alternativscenario ........................................................................................................................ 30. Jämförelse mellan de olika leveransmetoderna ......................................................... 32. Kostnader och icke-kvantifierbara kostnadsposter .................................................... 33 5.1.. Nuläget: Kostnadsposter ........................................................................................... 33. 5.2.. Alternativscenario: Kostnadsposter .......................................................................... 34. 5.3.. Icke-kvantifierbara kostnadsposter........................................................................... 34. Beräkningar ............................................................................................................ 37 6.1.. Nuläget: Beräkningar................................................................................................ 37. 6.2.. Alternativscenariot: Beräkningar.............................................................................. 45. 6.3.. Jämförelse av kostnadsposter .................................................................................... 48. Känslighetsanalys .................................................................................................... 50 7.1.. Totalkostnadens värde baserat på olika volymer ...................................................... 50. 7.2.. Byte av leverantör från Leverantör A till DBI........................................................... 50. 7.3.. För- och nackdelar med alternativscenariot .............................................................. 52. 7.4.. För- och nackdelar med nuläget ................................................................................ 53. 7.5.. Diskussion om känslighetensanalysens resultat ......................................................... 54. Diskussion............................................................................................................... 55 8.1.. Diskussion om val av metod ...................................................................................... 55. 8.2.. Diskussion utifrån olika projekttypers förutsättningar ............................................. 55. 8.3.. Antagandens påverkan på resultatet och eventuella brister i beräkningarna ............ 56. 8.4.. Förslag på framtida forskning inom ämnet ............................................................... 57. Slutsats ................................................................................................................... 58 9.1.. Vidare studier för SBL och DBI ................................................................................ 58. Referenser ...................................................................................................................... 59 BILAGA 1 – Intervjufrågor............................................................................................. 63. vi.

(10) Ekvationförteckning - Nuläge Inköpspris (1) ........................................................................................................................... 37 Märkning (2)............................................................................................................................. 38 Väderskydd (3)......................................................................................................................... 38 Lossning och materialhantering (4) .......................................................................................... 39 Kranförare (5) ........................................................................................................................... 39 Totala kostnader för kran (6) .................................................................................................... 40 Kostnad för hantverkare per lossningstillfälle (7).................................................................... 40 Totala kostnader för hantverkare (8) ........................................................................................ 41 Behov antal bockar (9) ............................................................................................................ 41 Antal bockar per våning (10).................................................................................................... 41 Kostnad för bockar per våning (11) ......................................................................................... 42. Ekvationförteckning - Alternativscenario Inköpspris (12) ......................................................................................................................... 45 Märkning (13) .......................................................................................................................... 42 Väderskydd (14) ....................................................................................................................... 45 Transport (15) ........................................................................................................................... 46 Lossning och materialhantering (16) ........................................................................................ 43 Kostnad för materialbockar (17) .............................................................................................. 44. Figurförteckning Figur 1: Studerade systemet. Inspiration hämtad från Svensk Bygglogistik (2021). ................. 4 Figur 2: Allmänna kostnadsposter kopplade till logistikaktiviteter. inspiration hämtad från Oskarsson m.fl., (2013). ........................................................................................................... 19 Figur 3: Leveransserviceelementen. Inspiration hämtad från Matsson m.fl. (2013) ............... 21 Figur 4: processflödet från mängdat material till montering i nuläget. .................................... 30 Figur 5: processflödet från att mängda materialet till montering i scenario 2. ........................ 31. vii.

(11) Tabellförteckning Tabell 1: Rapportens disposition ................................................................................................ 5 Tabell 2: Kartläggning över vilken aktivitet som givit vilken data ............................................ 9 Tabell 3: Uppgifter om respondenter ....................................................................................... 11 Tabell 4: Presentation av studiens reliabilitet och validitet ...................................................... 14 Tabell 5:Kostnadsposter som uppstår vid leveranser under stomskedet .................................. 33 Tabell 6: Kostnadsposter som uppstår vid JIT-leveranser ....................................................... 34 Tabell 7: Redovisning av icke-kvantifierbara kostnadsposter ................................................. 36 Tabell 8: Sammanfattning av genomförda beräkningar i totalkostnadsanalysen för hela projektet i nuläget ..................................................................................................................... 43 Tabell 9: Sammanfattning av genomförda beräkningar i totalkostnadsanalysen per kolli i nuläget ...................................................................................................................................... 44 Tabell 10: Sammanfattning av genomförda beräkningar i totalkostnadsanalysen för hela projektet i alternativscenariot ................................................................................................... 47 Tabell 11: Sammanfattning av genomförda beräkningar för totalkostnadsanalysen per kolli i alternativscenariot .................................................................................................................... 48 Tabell 12: Kostnadsposter för nuläget och alternativscenariot ................................................ 49 Tabell 13: Kostnadsposter per kolli för nuläget och alternativscenariot .................................. 49 Tabell 14: Känslighetsanalys för ändrad mängd gipsskivor .................................................... 50 Tabell 15: Kostnadsposterna för nuläget och alternativscenariot vid byte av leverantör ........ 51 Tabell 16: Kostnadsposterna för nuläget och alternativscenariot vid byte av leverantör per kolli ........................................................................................................................................... 52. viii.

(12) 1. Inledning I detta kapitel presenteras problembeskrivning, syfte, frågeställningar samt bidraget som studien medför.. 1.1.. Bakgrund. Enligt Fredriksson m.fl. (2021) har byggindustrin en låg produktivitet och rapporter från Sverige och Storbritannien hävdar att ca 50% av tiden för ett projekt går ut på att vänta eller hantera material. Brist på god logistik är en av flera anledningar bakom den låga produktiviteten. Logistiken vid byggarbetsplatser är komplex och om den inte planeras rätt kan den generera höga kostnader. Enligt Fang och Ng (2011) består ca 27% av inköpspriset för material av logistikkostnader så som kostnader för frakt av materialet och lagerhållning. Denna kostnad kan reduceras genom att använda sig av välplanerad logistik på en byggarbetsplats. Vid inköp av byggmaterial är det vanligt att välja materialet baserat på dess inköpspris, utan hänsyn till merkostnader för leverans och eventuell lagerhållning på byggarbetsplatsen. Kostnaderna kan variera beroende på vilken leverantör som väljs och vilken typ av byggprojekt det är. Det ena byggprojektet är inte det andra likt och arbetsprocessen skiljer sig åt. På arbetsplatsen anpassas aktiviteters prioriteringsgrad efter byggets förutsättningar när det kommer till exempelvis resurser och yta. Den centrala delen inom bygglogistik handlar om förflyttning och lagring av byggmaterial. Bygglogistik är ständigt under en förändringsprocess och måste anpassas efter varje byggarbetsplats egna förutsättningar. Flera aktiviteter på en byggarbetsplats kan ske under samma tidsintervall och det är viktigt att finna en balans mellan materialflöden och resurshantering (Hellner och Modig, 2011). Construction Logistics Setups (CLS) är ett koncept inom bygglogistik som på senare år har vuxit. CLS inkluderar olika lösningar som implementering av planeringssystem, ändring i arbetsprocesser och även Just-in-time (JIT) lösningar (Janné m.fl., 2020). Pettersson m.fl. (2015) har visat hur användarbara JIT-leveranser är för att minska lagringskostnaderna. När en JIT-lösning implementeras minskar mängden material som behövs lagerhållas intill arbetsplatsen. En perfekt fungerande JIT-lösning ska utesluta outnyttjade resurser och lång väntetid. Utan någon väntetid i produktionsledet är det lättare att planera för framtida arbete. Förutom låg produktivitet ansvarar byggindustrin för stora mängder utsläpp (Fredriksson et al., 2021). Industrin ansvarar för ca 40% av energiförbrukning och en tredjedel av växtgashus (GHG)-utsläpp globalt (Fredriksson et al., 2021). Logistikaktiviteter som lagring, hantering av material och framförallt transporter bidrar till utsläppen. En diskussion som förs kring ämnet är att företagen ska kompensera för den miljöpåverkan som aktiviteterna har eller att företagen ska minska antalet transporter (Flodén, 2015). Med det sagt finns det behov av flera studier kring hur företag involverade i byggindustrin kan med hjälp av logistik öka produktiviteten och minska utsläpp.. 1.

(13) 1.2.. Problembeskrivning. Svensk Bygglogistik AB är ett företag som arbetar med logistiklösningar för byggprojekt så som sjukhus, bostäder, stadsutveckling och infrastruktur. Företaget har sitt huvudkontor i Göteborg med flera hundra anställda och arbetar med kunder över hela Sverige. Under 2020 blev företaget uppköpt av Derome AB. Derome Bygg & Industri AB är en del av koncernen Derome AB. Företaget Derome Bygg & Industri AB finns med sina 50 anläggningar längst västkusten, Småland, Skåne och Blekinge (Derome.se, 2020a). Derome Bygg och Industri AB tillverkar och lagrar samt köper in olika typer av byggmaterial, däribland gipsskivor som de köper in från tillverkaren Tillverkare B. Logistiklösningarna som Svensk Bygglogistik AB erbjuder är bland annat en Logistikpatrull som hjälper till med inbärning av material, logistikanalyser av den inre och yttre logistiken för ett byggprojekt och rådgivning av en logistikkonsult på byggarbetsplatsen (Bygglogistik.se, u,å). Derome Bygg & Industri AB arbetar tillsammans med Svensk Bygglogistik AB och kan erbjuda lösningar för inköp, leverans och intransport av byggmaterial. I studien är leveranser av gipsskivor i fokus och två olika leveransmetoder av materialet jämförs. Jämförelsen baseras på Åhlin & Ekeroth Byggnads AB:s projekt JM Ikon, ett lägenhetsprojekt där nuvarande leveranser av gips tas emot under stomskedet och lyfts in med kran. Materialhanteringen sköts av hantverkarna på plats och materialet lagerhålls sedan på materialbockar på respektive våning till dess att det används i produktionen. Derome Bygg & Industri AB och Svensk Bygglogistik AB kan tillsammans erbjuda JIT-leverans av materialet från deras regionlager direkt till byggarbetsplatsen samt materialhantering av Logistikpatrullen under kvällstid för att inte störa produktionen på byggarbetsplatsen. Leveranssätt JIT-leveranser kommer att appliceras på JM Ikon för att sedan göra en jämförelse med nuvarande alternativ genom en totalkostnadsanalys. Svensk Bygglogistik AB och Derome Bygg & Industri AB har uppfattningen att JIT-leveranser är det mest lönsamma sättet att ta emot material till byggarbetsplatsen. Förhoppningen är att Svensk Bygglogistik AB och Derome Bygg & Industri AB tillsammans ska kunna erbjuda mer lönsamma lösningar till sina kunder, men kostnadsskillnaderna mellan de olika leveransmetoderna måste först utvärderas. Kostnadsskillnaderna kommer utvärderas genom att totalkostnadsanalys där leveransmetoderna för nuläget och alternativscenariot jämförs. Det är intressant att undersöka vilka aktiviteter i logistikflödet som påverkar totalkostnaden för inköpet av materialet. En djupare jämförelse av metodernas kostnadsposter ges genom totalkostnadsanalysen. Det kommer att diskuteras vidare i känslighetsanalysen och diskussionen genom att se hur totalkostnaden påverkas av att förändra behovet av mängden gipsskivor samt påverkan av att använda sig av DBI som leverantör istället för leverantör A. Varje byggprojekt är unikt med sina egna unika behov och olika val mellan olika leverantörer genererar olika logistikkostnader. Studien förväntas ligga till grund för Svensk Bygglogistik AB och Derome Bygg och Industri AB som ett beslutsunderlag vid val av leveransmetod för deras kunder baserat på vilken typ av projekt det handlar om samt dess storlek. Som beställare av studien kommer Svensk Bygglogistik och Derome Bygg och Industri AB att se hur de olika kostnadsposterna förändras och vilken leveransmetod som har den lägsta totalkostnaden. Åhlin & Ekroth Byggnads AB kommer endast att bidra med data för referensalternativet för att studien ska vara genomförbart.. 2.

(14) Derome Bygg och Industri AB kommer benämnas som DBI och Svensk Bygglogistik AB kommer benämnas som SBL fortsättningsvis i rapporten. Åhlin och Ekeroth kommer att benämnas som Å&E.. 1.3.. Syfte. Syftet med studien är att jämföra kostnaderna för två olika leveransmetoder av gipsskivor för ett lägenhetsprojekt med hjälp av en totalkostnadsanalys för att utvärdera eventuella kostnadsbesparingar med JIT-leveranser. Det ena alternativet bygger på leveranser under stomskedet och det andra är Just-in-time leveranser.. 1.4.. Frågeställningar. För att uppfylla studiens syfte har tre stycken frågeställningar identifierats som listas nedan. •. Vilka kostnader uppstår vid leverans av gipsskivor i nuläget respektive alternativscenariot?. Denna fråga avser att kartlägga aktuella aktiviteter och kostnader som uppstår vid respektive leveransmetod. •. Vilken leveransalternativ av nuläget och alternativscenariot är mest ekonomiskt lönsamma för lägenhetsprojektet JM Ikon?. Frågeställningen kommer att besvara vilken leveransmetod som är den mest ekonomiskt lönsamma. Baserat på hur kostnaderna påverkas görs en totalkostnadsanalys för att jämföra alternativen. Det resultat som arbetet kommer fram till kommer vara ett beslutsunderlag för Svensk Bygglogistik och Derome vid samarbete. •. Hur förändras totalkostnaden beroende förändringar av ordervolym och byte av gipsleverantör?. Frågeställningen ska undersöka om de olika alternativens lönsamhet vid olika storlekar på byggprojektet, val av leverantör samt en diskussion om för- och nackdelar med de olika leveransmetoderna utifrån de olika aktörernas perspektiv. Grunden för frågeställningen är för att kunna genomföra en känslighetsanalys på resultatet från totalkostnadsanalysen.. 3.

(15) 1.5.. Avgränsningar och antaganden. Det studerade systemet för studien presenteras i Figur 1, nedan.. Figur 1: Studerade systemet. Inspiration hämtad från Svensk Bygglogistik (2021).. Avgränsningar Studien kommer endast analysera transport av gipsskivor till byggarbetsplatsen med avsikten att kunna jämföra JIT-leveranser och leverans under stomskedet baserat på kostnader kopplade till inköp, leverans, lossning och lagring av materialet. Kostnader för förseningar av material, kassering av produkter, hantering av avfall och materialsvinn kommer inte ingå i totalkostnadsanalysen. Vid beräkning av inköpspriset kommer endast priset för standardmaterial att användas. Beräkningarna baseras på priset för en standardgipsskiva av storleken 0,9x2,7m och ingen hänsyn tas till vilka olika typer av gipsskivor som använts i projektet utan endast den totala åtgången i antal skivor. Den extrakostnad som uppstår vid beställning av material som inte ingår i standardsortimentet kommer inte att tas med i totalkostnadsanalysen. Inköpspriset kommer inte att påverkas av eventuell mängdrabatt som kan tillkomma vid verklig beräkning. Rabatten baseras på vilken kund, byggprojekt och lokalisering det handlar om och kommer därför inte tas med i studien. Inköpspriset av gipsskivor kommer inte anges i exakta faktiska värden i beräkningarna utan justeras för att inte utelämna känslig information. Det gäller för både nuläget och alternativscenariot. Antaganden Vid beräkning av leverans till byggarbetsplatsen i Linköping från Deromes regionlager kommer beräkningarna baseras på deras fasta transportkostnad. Kunden har alltid en fast transportkostnad från deras lager och den baseras inte på avstånd. I dagsläget finns det inte ett regionslager i Östergötland men i detta examensarbete kommer det antas att det finns ett regionslager i Östergötland. Den straffavgift som uppstår när en leverans inte anländer enligt förbestämt klockslag eller kostnader kopplade till förseningar kommer inte att tas med i beräkningarna. 4.

(16) Leverans under stomskedet innebär att materialet mängdas per våning och lägenhet av platschefen på byggarbetsplatsen och levereras sedan per våningsplan under stomskedet. Materialet lyfts in av hantverkare med hjälp av kranföraren och lagerhålles på våningsplanen på materialbockar tills det används i produktionen. JIT-leverans innebär att det mängdade materialet beställs Just-in-Time och levereras till byggarbetsplatsen ca två till fem dagar innan materialet ska användas i produktionen. Materialhanteringen sköts av ett externt företag efter ordinarie arbetstid på byggarbetsplatsen. En bunt med gips, ett kolli, antas innehålla 42 stycken gipsskivor per bunt och inte den specifika mängden gipsskivor behövs för respektive våningsplan eller lägenhet. Det är för att underlätta beräkningarna av antalet kollin. Mängden gips som krävs för projektet JM Ikon baseras på antalet skivor som levererats till bygget, inte antal kvadratmeter med gips som gått åt då en del väggar har flera lager gips på sig. Ett antagande i studien görs att en vägg kommer bestå av en gipsskiva. Samtliga priser i beräkningarna i totalkostnadsanalysen är exklusive moms. Beräkningarna görs utifrån kundens perspektiv. Interna kostnader som uppstår hos SBL och DBI, så som lönekostnader för Logistikpatrullen, lönekostnader för chaufförer och annat som berör deras verksamheter tas inte med i beräkningarna.. 1.6.. Rapportens disposition. Tabell 1 nedan summerar rapportens disposition. Tabell 1: Rapportens disposition. Kap.nr 1. Kap. Namn Inledning. Kap. Innehåll Bakgrund, syfte, frågeställningar etc.. 2. Metod. Kvalitativ-, mix-, kvantitativ metod etc.. 3. Teoretisk referensram Nulägesbeskrivning. Logistik, bygglogistik, totalkostnadsanalys, grön logistik etc. Nuläget, företagsbeskrivning.. 4 5. 6. Kostnader och icke- Kostnadsposter för nuläget och alternativscenariot samt kvantifierbara icke kvantifierbara kostnadsposter. kostnadsposter Beräkningar Beräkningar för nuläget och alternativscenariot.. 7. Känslighetsanalys. 8. Diskussion. 9. Slutsats. En känslighetsanalys baserat på ändrad mängd gipsskivor, utvärdera kostnadsposter utifrån samma val av leverantör samt för- och nackdelar med de olika metoderna. Diskussionen tar upp val av metod, förutsättningar för ett projekt, antaganden och ev. brister samt förslag på framtida forskning. Den slutsats som kan dras utifrån totalkostnadsanalysen samt svar på rapportens frågeställningar.. 5.

(17) 1.7. Bidrag till SBL och DBI Det förväntade resultatet om arbetets mål och syfte uppfylls är att totalkostnadsanalysen ska ligga till grund för beslutsunderlag vid val av leveransmetod för gipsskivor vid framtida byggen. Studien ska kunna ligga till grund för att bevisa, eller eventuellt dementera, att det är fler kostnadsposter än inköpspriser på materialet som kan påverka vilken leveransmetod som är den mest lönsamma. Bidraget till SBL och DBI är även att det finns icke-kvantifierbara kostnadsposter som inte tas med i en totalkostnadsanalys som kan komma att påverka valet av leveransmetod och att inte endast totalkostnaden ska analyseras. Vid inköp av material är det vanligt att beställa de materialet som är det billigaste vid inköp och ger få transporter till och från byggarbetsplatsen med tanken om att färre transporter är ekvivalent med lägre miljöpåverkan. Studiens resultat förväntas även bygga vidare på tidigare forskning samt kunna ligga till grund för vidare studier inom ämnet.. 6.

(18) 2. Metod I detta kapitel presenteras de metoder och tillvägagångssättet som används i studien.. 2.1.. Fallstudie. En fallstudie innebär att en process inom en organisation eller ett företag och dess funktionalitet inom en del eller specifikt område undersöks. Indata för processens sätt att fungera kan samlas in genom intervjuer och observationer, eller en kombination av de (Voss m.fl., 2002). Fallstudier är fördelaktiga och möjliggör att fenomen kan undersökas i sin naturliga miljö och en väl genomförd fallstudie kan besvara frågor om ”hur” och ”varför” processen beter sig eller fungerar på ett visst sätt. Genom observationer och insamling av data uppnås förståelse för hur processen som undersöks fungerar, från vilket det sedan kan dras relevanta slutsatser (Voss m.fl., 2002). De första stegen i genomförandet av en fallstudie är att förstå problemet för att sedan formulera de forskningsfrågor som fallstudien har för avsikt att besvara. Det är viktigt att problemet och de valda forskningsfrågorna är välformulerade för att studien utförs korrekt och rätt indata samlas in för analys. Frågorna kan sedan omformuleras eller tas bort helt vid behov då data samlas in och förståelsen för problemet ökar (Voss m.fl., 2002). Beroende på vad för typ av system som fallstudien har som mål att studera kan antalet fall som studeras variera. Antalet fall som studeras kan bero på hur precisa de valda forskningsfrågorna är. Ju färre fall som studeras desto större möjlighet till djupare observationer. Få fall observeras kan det leda till att situationen i stort missbedöms vilket kan innebära att studiens resultat och slutsatser endast är applicerbara på systemet som studerats (Voss m.fl., 2002). Den fallstudie som genomförs i detta examensarbete har för avsikt att undersöka och samla in data som berör leveranser från leverantör och JIT-leveranser av gipsskivor. Fallstudien har genomförts genom intervjuer, insamling av historiska data och observationer vilket sedan resulterat i en totalkostnadsanalys som besvarar examensarbetes forskningsfrågor och möjliggör en jämförelse av de olika leveransmetoderna. Den vanligaste metoden för datainsamling i fallstudier sker genom strukturerade och semi-strukturerade intervjuer och interaktioner med ett lämpligt antal respondenter baserat på forskningsfrågorna och studiens omfattning. Vid intervjuer är det viktigt att ha i åtanke att respondenterna kan vara partiska till organisationen som studien undersöker, något som kan påverka svaren som respondenterna ger (Voss m.fl., 2002). För fallstudien som gjorts för examensarbete har intervjuer med respondenter från företaget Å&E genomförts för att samla in data för totalkostnadsanalysen för alternativet för leverans från leverantör. Å&E kommer inte är de som gynnas av resultatet från totalkostnadsanalysen och är där med ett företaget som är i fokus för studien bedömer författarna risken för partiskhet hos företaget Å&E som nästintill obefintlig.. 2.2.. Kvalitativ metod. En kvalitativ undersökning kan ske i from av interjuver eller observationer. Den kvalitativa insamlingsmetoden är användbar när det måste skapas en förståelse kring området. Metoden är flexibel och är anpassningsbar efter situationen (Eliasson, 2013). Den kvalitativa metoden används för att berätta hur något har upplevts, hur det har känts eller vad som har hänt. Metoden används för att beskriva det som har hänt i ord och interjuver samt 7.

(19) observationer är exempel för att samla in den kvalitativa data. Metoden gör sig inte lika användbar vid mätning av siffor och att generalisera större sammanhang (Eliasson, 2013).. 2.3.. Kvantitativ metod. Kvantitativa metoder är ett tillvägagångssätt för att analysera och sätta värden på det som undersöks. Den kvantitativa undersökningen kan t.ex. ske i from av enkätundersökning, då är det viktigt att få svar från alla grupper som berörs av undersökningen (Eliasson 2013). Den kvantitativa metoden är ett bra verktyg för att fånga en stor målgrupp och kan omfatta många olika områden. I förhållanden till den kvalitativa metoden är den kvantitativa metoden mindre tidskrävande. Den kvantitativa insamlingsmetoden av data används i huvudsyfte vid numerisk datainsamling. En kvantitativ datainsamling är ett sätt att linjärt gå från teori till den slutsats som kommer att presenteras. Begrepp lägger grunden för den kvantitativa undersökningen och förhålls både indirekt och direkt av indikator. En indikator är ett mått på det valda begreppet. De valda begreppen och teorin används som en inriktning för den data som ska samlas in (Eliasson, 2013; Bryman, 2016).. 2.4.. Mixmetod. En mixmetod är en blandning av kvalitativa metoder och kvantitativa metoder vid insamling av data. Vid användning av en mixmetod kan tesen stärkas genom att samla in data med liknanden resultat. Mix metod kan användas för att komplettera och stärka metoderna vid deras svaga områden (Bryman, 2006). En mixmetod är användbar vid sekundärdata, den sekundära data kan utvecklas med hjälp av en tidigare insamling av data. Resultatet som getts av en mixmetod kan utökas och nå en bredare utsträckning (Bryman, 2006). Bryman (2006) menar på att egenskaper som en mixmetod har är att den är kompletterande, utvecklande, initiering, triangulering och expandering. Triangulering används när den kvalitativa och kvantitativa data ska slås samman och därefter använda sig av resultatet för att få en förståelse för problemet (Creswell, 2002). Studien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa data har samlats in genom intervjuer med personer som är verksamma inom inköp och leveransplanering inom byggindustrin. Kvantitativa data har tillhandahållits från Svensk Bygglogistik AB och Derome Bygg & Industri AB gällande kostnader för inköp av material, leveranser och materialhantering på byggarbetsplatsen. Dessa data har sammanställts och fördelas in i de olika kostnadsposterna i respektive leveransmetods totalkostnadsanalys. Alla dessa data har varit viktiga för att genomföra en totalkostnadsanalys av de olika leveransmetoderna, JIT-leveranser och leverans under stomskedet.. 2.5.. Sekundära och primära data. En datainsamling kan förekomma i olika former, och ett exempel är primär och sekundär datainsamling. Primära data är den formen av data som samlas in av författaren själv i form av enkäter, intervjuer och observationer. Data som samlas in ska inte ha funnits sammanställd och publicerad tidigare för att definieras som primärdata. Sekundärdata är information som samlats in och analyserats av någon annan. Det kan vara data som publicerats i exempelvis böcker, årsredovisningar och rapporter samt statistik från myndigheter. Vid hantering av sekundära data är det viktigt att vara kritisk och inte endast använda sig av materialet för att det är en lättillgänglig källa av dålig kvalitet och låg pålitlighet. Fördelen med sekundära data är dock tidsbesparingar och den data behöver inte samlas in på 8.

(20) nytt samt att information om tidigare insamlingars tillvägagångsätt kan ge tips och råd om hur en bra insamlingsstudie genomförs (Libguides.mdh.se, 2020; Frisk, 2018, Eliasson, 2013). Data och information har samlats in i både som primära och sekundära data. För att få tillgång till information om hur arbetsprocessen ser ut vid inleveranser och mottagning av gods har interjuver genomförts som kvalitativ metod vilket har givit primärdata. Samtliga intervjuer har genomförts via digitala videokonferensverktyg som Zoom och Microsoft Teams. Den sekundära data har samlats in från tidigare forskning och från SBL och DBI vad gäller deras nuvarande kostnader för Logistikpatrullen och entreprenörens tjänstemän.. 2.6.. Datainsamlingsmetod. I detta delkapitel presenteras datainsamlingsmetoder som använts i studien. I Tabell 2 nedan presenteras de metoder som använts för datainsamling tillsammans med tillvägagångssättet för respektive metod. Tabell 2: Kartläggning över vilken aktivitet som givit vilken data. Metod Litteratursök Interjuver. Interjuver. Interjuver. Dokument Observationer. Datainsamling Artiklar från tidigare forskning för att bygga referensram Data för att sammanställa aktiviteter och kostnadsposter som uppstår vid leveranser hos Åhlin och Ekeroth. Data för att sammanställa aktiviteter och kostnadsposter som uppstår vid JIT-leveranser via Derome Bygg och Industri AB Data för att sammanställa aktiviteter och kostnadsposter som uppstår vid JIT-leveranser via Svensk Bygglogistik Prislistor från SBL Data för att sammanställa kostnadsposter som uppstår vid leveranser under stomskedet.. Tillvägagångssätt UniSearch Semi-strukterade intervjuer med affärsområdeschefer, projektchef och produktionsledare på Åhlin och Ekeroth Semi-strukterade intervjuer med en affärsutvecklingschef och platschef på Derome Bygg och Industri AB Semi-strukterade intervjuer med en affärsområdeschef på Svensk Bygglogistik Historiska data Inställt på grund av Covid-19. 2.6.1. Litteratursök Vid insamling av kunskap används böcker, rapporter eller publicerade källor i vetenskapliga tidskrifter i störst utsträckning. Det blir allt mer vanligt att det går att finna rätt kunskap via databaser som bibliotek tillhandahåller. För att nå det tänkta området bör problemområdet begränsas och därefter kan det formuleras och bli grunden för den tänkta litteraturstudien. För att undersöka om den valda litteraturen är relevant har sammanfattningen och referenslista lästs igenom. Genom att läsa litteraturens referenser har utbudet av litteratur utökas (Forsberg och Wengström, 2016).. 9.

(21) Forsberg och Wengström (2016) menar på att det är viktigt att läsa litteraturens referenslista och sedan gå den vägen för att hitta ny och relevant litteratur. För att få tillgång till den litteratur som behövts för att stödja studien har författarna använt sig av Linköpings Universitets databas, diva-portalen samt Google Scholar. Sökord som har använts för att finna lämplig litteratur är ”total cost analysis”, ”Bygglogistik”, ”construction logistics”, ”construction sector”, ” Byggsektorn”, ”Supply chain management”, ”Sustainable logistics”, ” qualitative och quantitative studies”. För att undersöka om litteraturen är trovärdig och lämpad har litteraturens referensers lästs igenom. Sammanfattningen för litteraturen har läst igenom, vem som har publicerat litteraturen och antal citeringar av artikeln har kontrollerats för att säkerställa trovärdigheten. De vetenskapliga tidskrifter som använts i rapporten har kontrollerats genom att undersöka publikationens trovärdighet som källa. 2.6.2. Interjuver Interjuver är en datainsamlingsmetod som används för att samla in kvalitativa data. De flesta intervjuer har skett med en person som blir intervjuad men det förekommer även gruppinterjuver. En intervju dokumenteras i form av inspelning eller att protokoll förs under intervjutillfället. Vid en inspelad intervju ges möjlighet till att gå tillbaka för att kunna citera personen ordagrant. Intervjun kan vara strukturerad vilket ofta ledde till att den som intervjuar är mer delaktig och det krävdes en tydlig intervjuguide. Samtalet är förberett och det finns ett mönster och ett frågeschema. Den strukturerade intervjun är en bra metod för att samla in kvantitativa data (Eliasson, 2013). Intervjun påverkas mycket av de frågor som ställs under intervjun, därav är det viktigt att frågorna som ställs är genomtänkta. Den ostrukturerade intervjumetoden påminner mer om ett allmänt samtal och intervjuguide kan endast innehålla en djupgående fråga som blir grund för samtalet. Denna metod ger möjligheten att få den person som intervjuas egna perspektiv och åsikter på området. Den semi- och halvstrukturerade intervjun är mer strukturerad än den ostrukturerade intervjun men mindre än den strukturerade intervjumetoden (Eliasson, 2013). 2.6.3. Observationer En observation sker genom en iakttagelse där observatören för ner informationen i protokoll. Observatören kan agera i fyra olika former, den renodlande deltagaren, den observerade deltagaren, den deltagande observatören och den renodlande observatören (Eliasson, 2013). Den renodlande deltagaren är delaktig i arbetet och engagerar sig fullt ut. En renodlad deltagare behöver inte göra en aktiv observation och göra en reflektion av iakttagelsen. Den observerande deltagaren är engagerad i arbete och till skillnad från den renodlade deltagaren för den observerande deltagaren protokoll och reflekterar över iakttagelsen. Den deltagande observatören är något passivt gentemot omgivningen och är inte naturlig i miljön. Det är högst viktigt att den deltagande observatören är delaktig i arbetet. Den renodlande observatören är väldigt passiv emot omgivningen och kan göra iakttagelser utan att omgivningen uppfattar detta (Eliasson, 2013).. 10.

(22) 2.7.. Tillvägagångssätt. Inför planering av tillvägagångsätt var observationer inbokade för att kunna samla in data. De observationer som skulle vara en del i insamling av data har avbokats på grund av omständigheterna till följd av Covid-19. I Tabell 3, nedan, presenteras datum för intervjutillfälle och arbetstitel för respondenterna i samtliga intervjuer. Tabell 3: Uppgifter om respondenter. Datum 2021-04-09. Tjänst Affärsområdeschef på Åhlin och Ekeroth, Samhällsbyggnad. Plats Teams. 2021-04-13. Affärschef på Svensk Bygglogistik AB. Teams. 2021-04-20. Affärsutvecklingschef på Derome Bygg och Industri AB. Teams. 2021-04-23. Produktionsledare på Åhlin och Ekeroth, Samhällsbyggnad. Teams. 2021-04-29. Platschef på Derome Bygg och Industri AB. Teams. 2021-04-29. Projektchef på Åhlin och Ekeroth, Bostad. Teams. 2021-04-29. Produktionsledare på Åhlin och Ekeroth, Bostad. Teams. 2021-05-12. Projektchef på Åhlin och Ekeroth, Bostad. Teams. 2021-05-17. Platschef och affärsutvecklingschef på Derome Bygg och Industri AB. Teams. Nedan presenteras examensarbetes frågeställningar tillsammans med en förklaring kring tillvägagångssättet av hur varje fråga har besvarats. •. Vilka kostnadsposter uppstår vid leverans av gipsskivor i nuläget respektive alternativscenariot? Denna frågeställning har besvarats genom intervjuer med respondenter från SBL, DBI och Å&E som har anknytning till leveransmetoderna som används för nuläget och alternativscenariot i examensarbetet. En intervju med respondenten från SBL, affärsområdeschef, har genomförts för att kartlägga arbetsprocessen för de tre steg som SBL har och vilka steg som är relevanta för lägenhetsprojektet JM Ikon. Respondenten från DBI har arbetsrollen som affärsutvecklingschef och har besvarat frågor om logistikaktiviteter som DBI erbjuder i samarbete med SBL. Logistikaktiviteter som förtydligats är kostnad för inköp av material, väderskydd, märkning samt transport. Det har hållits enskilda intervjuer och en gruppintervju där två respondenter från Å&E, en platschef och produktionsledare, intervjuades. Intervjuformatet var semistrukturerat för att ha en utgångspunkt för vilka frågor som skulle ställas under intervjun och därefter tillkom det frågor till respondent för att klargöra olika moment och få en bredare förståelse. Intervjuerna för att besvara frågeställningen har ägt rum via kommunikationsplattformen Teams. 11.

(23) Innan intervjutillfället ägde rum skickades intervjuguiden till respektive respondent för att respondenten skulle ha möjlighet att förbereda sina svar. Fanns det inte behov att spela in intervju ställdes inte frågan om samtycke till respondenten. Frågor som kom upp under intervjutillfällena var, ”Vilken leverantör som används i nuläget?”, ”Det är byggentreprenör eller leverantören som står för fraktkostnaden till byggarbetsplatsen?”, Vad är kundpriset för gipsskivor?”, “Vilka kostnader tillkommer för Logistikpatrullen?” och “Hur beräknas kostnaden för transportlösningen som DBI erbjuder?”. Svaren från intervjun sammanställdes och fördes över till ett Excel-ark för att kunna genomföra beräkningar för att påbörja arbetet av totalkostnadsanalysen. För att få tillgång till priser så som kostnader för Logistikpatrullen och kunna beräkna en delkostnad av materialhanteringskostnaden har sammanställda listor och dokument från SBL används. I bilaga 1 finns intervjuguiden för respektive respondent och intervjutillfälle. Respondenterna valdes baserat på deras befattning inom företaget och deras kunskap inom området som behövdes för att kunna genomföra studien. Intervjuerna hölls separat och följde en semistrukturerad intervjumetod. Respondenter fick frågan om anonymitet och tillgång till frågorna innan intervjuerna hölls. •. Vilken leveransalternativ av nuläget och alternativscenariot är mest ekonomiskt lönsamma för lägenhetsprojektet JM Ikon? För att besvara frågeställningen har en sammanställning av intervjuer och prislistor genomförts. Den datainsamlingen som behövs för att genomföra en totalkostnadsanalys gavs genom att besvara frågeställningarna, “Vilka kostnadsposter uppstår vid leverans av gipsskivor under stomskedet?” och “Vilka kostnadsposter uppstår vid JIT-leverans av gipsskivor?”. En totalkostnadsanalys applicerades på respektive leveransmetod. För att få fram vilka kostnadsposter som måste identifieras har varje leveransmetod kartlagts. När processen för varje leveransmetod hade sammanställt sattes ett monetärt värde på de olika kostnadsposterna. Det gjorde att en totalkostnadsanalys kunde genomföras för att i sin tur kunna få fram vilken leveransmetod av JIT-leveranser och leveranser under stomskedet som var mest ekonomiskt lönsam för lägenhetsprojektet JM Ikon. •. Hur förändras totalkostnaden beroende förändringar av ordervolym och byte av gipsleverantör? Frågeställningen besvarades genom att använda svar från intervjuer, prislistor och indata från affärssystem för totalkostnadsanalysen. Sedan ändrades värdena på de olika variablerna för behovet av gips, materialhanteringstimmar och liknande. Baserat på indata för nuläget kunde påverkan på dess befintliga kostnadsposter jämföras med leveransmetoden för alternativscenariot. Vid analys av indata kunde olika unika kostnadsposter för respektive alternativ identifieras. Uppskattning av gipsåtgången för olika typer av byggnadsprojekt baseras på svar från intervjuer med respondenter från Å&E. Information om leveransprocessen och vilka kostnader som finns kopplade till de olika leveransmetoderna har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, observationer och prislistor från SBL. De olika kostnadsposterna som respektive metod genererar och skillnaderna mellan de två olika leveransmetoderna finns i kapitel 5. 12.

(24) Den första känslighetsanalysen är genomförd som önskemål från SBL och DBI. Företagen ville se om det går att finna en brytpunkt för där den ena leveransmetoden går från att vara mest ekonomisk lönsam till minst ekonomisk lönsam applicerat på ett lägenhetsprojekt. Känslighetsanalysen kommer att undersöka ökat antal gipsskivor från en gipsskiva per vägg till två samt tre skivor per gipsvägg för att se om det går att få en brytpunkt. Andra känslighetsanalysen är baserad på att undersöka kostnadsposter som relaterar till materialhanteringen. Den är genomförd för att se hur dessa kostnader påverkar den totala kostanden.. 2.8.. Reliabilitet och validitet. Eliasson (2013) menar att reliabilitet och validitet är två metoder som kan kombineras för att få rätt data och pålitligt material. Reliabilitet omfattar mätetalen eller undersökningsmaterialets pålitlighet. Materialet kan testas under flera undersökningar för att se pålitligheten och om det ger samma resultat. Hög reliabilitet uppnås när undersökningsmaterialet visar samma resultat när data testas i efterhand, data som inte kan kontrolleras i efterhand bör anses som icketrovärdig. Reliabilitet kan förstärkas genom hur noggrant data undersöks och mäts. En noggrann mätning gör det lättare att kontrollera i efterhand. Den noggranna mätningen kan utföras genom att arbeta med variabler, noggranna förberedelser, ökat antal deltagare vid genomförandet och vara uppmärksam om kvantitet data behövs samlas in i förväg. Med en hög reliabilitet kan en högre validitet nås. Vid låg reliabilitet genererar undersökningsmaterialet olika resultat vid prövning (Eliasson, 2013). Validitet innebär att den data som tas fram och de mätningar som genomförs berör rätt område. För att uppnå hög validitet är det viktigt att rätt verktyg och rätt metoder används för att ta fram rätt data. Frågeställningarna kan användas som riktlinjer för vad det är som ska studeras. Mätningsvaliditet används i första hand vid kvantitativa undersökningar. Det bör finnas en koppling mellan undersökningsmaterial och de slutsatser som dras (Eliasson, 2013; Bryman, 2016). I studien säkerställs reliabiliteten genom att undersöka om beräkningarna kan appliceras med andra värden med tillförlitliga resultat. I kapitel 7 genomförs en känslighetsanalys av beräkningarnas resultat där parametrar och variabler har bytts ut för att se hur resultatet av totalkostnadsanalysen varierar beroende på storleken på bygget och behovet av gips. Känslighetsanalysen syfte var att värdera hur de olika metodernas kostnadsposter förändras genom att höja inköpspriset och andra variabler. Validiteten i studien har säkerställts genom intervjuer med lämpliga respondenter vid de olika företagen samt insamling av historiska data. Inför intervjuerna har en intervjuguide för respektive intervju utformats med frågor som bedömts lämpliga och relevanta för just den respondenten att svara på. Under arbetets gång har flera intervjuer genomförts. Någon intervju som genomförts har i efterhand valts bort när resultatet av intervjun inte anses relevant för den genomförda studien. Det finns risk att de värden som samlats in som indata till beräkningarna inte är korrekta på grund av att vissa data är svår att säkerställa, exempelvis har vissa data givits via prislistor medans annan data enbart har givits muntligen under intervjuer. Företag vill ibland inte ge ut 13.

(25) känslig information, så som inköpspriset på gips, vilket innebär att priserna i beräkningarna har behövts justeras för att inte lämna ut företagskänslig information. 2.8.1. Sammanställning av metod och kvalitet En redovisning av studiens metod samt kvalitetskriterier presenteras i Tabell 4. Strukturen och kriterierna för fallstudier är hämtade från Gammelgaard (2017). Tabell 4: Presentation av studiens reliabilitet och validitet. Kriterier Val av fallstudier. Styrkor Inom logistikforskning finns det behov av kvalitativa studier på grund av att majoriteten är kvantitativa. Det finns lite forskning som berör totalkostandsanalys för gipsskivor i byggprojekt, därför anses en fallstudie som bra metod för denna studie. Litteratursök Litteratursökning har genomförts genom att kontrollera citeringar, journaler, författare och läst sammanfattning. Koppling mellan teori och Empiri och kostnadskalkyl följer strukturen för en empiri totalkostnadsmodell av Oskarsson m.fl. (2013) Strategiskt val av respondenter Endast respondenter från företagen som studien berör har intervjuats. Respondenterna har alla olika arbetsuppgifter inom företagen samt när det behövts har respondenter intervjuats mer än en gång. Unit of analysis Leveransmetoden för gipsskivor för ett lägenhetsprojekt. Transparens intervjubilaga. Kvalitet. Intervjuguide finns som Bilaga 1 i rapporten. Respondenternas svar på intervjuerna finns dokumenterade och sparade. Studiens kvalitet har säkerställts bland annat genom att fler än en respondent från de olika företagen har intervjuats. Det har gjorts för att få en bredare uppfattning om ämnet samt för att undvika att respondenterna är partiska till sitt företag. Det ges även en tydlig presentation av nuläget och alternativ scenariot i rapporten och fallstudien i helhet. Vid intervjuer har en sammanställning av intervju skickats till respondenten. Vid varje intervju fördes protokoll, när intervjun spelades in fördes både protokoll och en ljudinspelning av samtalet gjordes. Intervjuerna hölls alltid av två personer där en person ansvarade för att ställa frågorna och en ansvarade för att föra protokoll.. 2.9.. Samhälleliga aspekter. Intervjuer har hållits med respondenter från Svensk Bygglogistik, Derome Bygg & Industri samt Åhlin och Ekeroth och samtliga gav samtycke till att deras befattning på företaget nämns i rapporten. Frågan om inspelning har ställts vid varje intervjutillfälle. Respondenterna fick även ge sitt samtycke till att bli citerade ordagrant i rapporten och har givits möjlighet att läsa rapporten innan den publicerades. 14.

(26) Vid intervju har respondenten som intervjuats blivit frågad om samtycke för inspelning av samtalet och om respondenten ville vara anonym. Frågorna har ställts till respondenten innan intervjun ägt rum. En fråga som kan vara viktig att ställa till den person som intervjuas är huruvida personen ställer sig till att bli citerad ordagrant eller inte. Efter att intervjun har ägt rum kan det vara bra att respondenten får ta del av anteckningar från intervjun eller ljudinspelningen för att det inte ska förekommer något missförstånd (Eliasson, 2013).. 15.

(27) 3. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras de teoretiska begrepp som är relevanta för att uppfylla rapportens mål, syfte och frågeställningar.. 3.1.. Supply Chain Management. Inom Supply Chain Management, SCM, definieras försörjningskedjan som ett nätverk mellan de olika organisationerna som är involverade, både upp- och nedströms, i de olika värdeskapande processerna som resulterar i en produkt till slutkonsumenten. SCM ser till hela försörjningskedjan och inkluderar flöden av produkter, tjänster och information (CSCMP, 2013). Mentzer m.fl. (2001) anser att alla medverkande aktörer i försörjningskedjan måste anamma en så kallad ”supply chain orientation” (SCO) för att SCM synsättet ska fungera fullt ut. Ett företag med fokus på sina förssörjningskedjor måste vara villiga att strategiskt och systematiskt handskas med de problem som kan uppstå i försörjningskedjan. Så som tillit till övriga aktörer och faktumet att aktörerna är ömsesidigt beroende av varandra, engagemang, delade målsättningar och visioner samt att acceptera en aktör som ledare för försörjningskedjan. Försörjningskedjan som helhet bör styras ur ett strategiskt perspektiv för att säkerställa aktörernas konkurrenskraft på marknaden. Slöseri av resurser och slack i kedjan kan elimineras genom gemensam planering och informationsdelning mellan de olika aktörerna. En välfungerande försörjningskedja från början till slut gör samtliga aktörer i försörjningskedjan mer konkurrenskraftiga. Målet med SCM är att öka transparensen mellan de olika aktörerna och effektivisera arbetet mellan dem, för att möjliggöra det är det viktigt att de olika aktörerna förstår hur de är beroende av varandra och deras individuella påverkan på slutprodukten (Min m.fl., 2004; Virjhoef och Koskela, 2000).. 3.2.. Logistik. Oskarsson m.fl. (2013) definierar logistik som: ”Logistik omfattar att på ett effektivt sätt planera, genomföra och styra förflyttning och lagring av material och produkter från råvara till slutkund för att tillfredsställa kundens behov och önskemål. Dessutom innefattas det informationsflöde som behövs för att materialflödet ska fungera.” Logistik innefattar att planera, genomföra och kontrollera ett flöde. En produkt består av kärnprodukter och kringtjänster. Logistiken inkluderas i begreppet kringtjänster, logistiktjänsten gör produkten mer tillgänglig och attraktiv för kunden. Målet för logistiken är att produkten levereras i rätt tid till rätt plats enligt önskemål från kunden (Oskarsson m.fl., 2013). Ett logistiksynsätt kan beskrivas som effektivisera av materialflöden. Logistik omfattar flödet från anskaffningen av råmaterial till den slutliga konsumtionen och returflödet av produkten. För att nå en effektiv logistik är det viktigt att effektivisera det interna flödet samt det externa flödet. Logistik definieras som ett öppet system och en samordning sker mellan delsystem och komponenter. Ett effektivt logistiksystem har syftet att uppfylla kundernas efterfråga. De olika delsystemen styr över olika områden som exempelvis materialflöden, tidsintervall, hantering av material och transporter (Jonsson och Mattson, 2016). 16.

No results found