Hur gestaltas barns homosexualitet i tvåbilderböcker? -En analys av Alice Briére-Haquets & Lionel Larcheveques Prinsessan som inte tyckte omprinsar och Isak Fearons & Roberth Fearons Prinsen & Pojken.

ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng VT 2020

Hur gestaltas barns homosexualitet i två

bilderböcker?

Clara Millerud

Abstract

Clara Millerud (2020). Hur gestaltas barns homosexualitet i två bilderböcker? En analys av

Alice Briére-Haquets & Lionel Larcheveques Prinsessan som inte tyckte om prinsar och Isak Fearons & Roberth Fearons Prinsen & Pojken. Svenska, självständigt arbete, avancerad nivå,

inriktning f-3, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Homosexualitet är ett av flera ord som delar in oss människor i grupper beroende på vem vi älskar. Vem man får och inte får älska har diskuterats genom historien och har idag lett till att vi har vad som anses vara normalt och icke normalt. Till det normala hör heterosexualiteten och till det icke normala hör homosexualiteten, detta har skapat intresset för den här

uppsatsen. Syftet är att se hur barn som är homosexuella gestaltas i två bilderböcker, för att sedan se hur detta kan leda till ett didaktiskt boksamtal. De två bilderböckerna jag har valt att analyserar och jämföra behandlar barns homosexualitet. Bilderböckerna har likheter och skillnader i hur de lyfter ämnet homosexualitet och de använder även en del typiska drag för sagan och genusstereotyper. Intressant är att ingen av dem nämner benämningen homosexuell. Homosexualitet och homofobi är något som kan upplevas svårt att diskutera utan att man fått stöttning och utbildning i hur man kan lyfta det som lärare. Därför är det viktigt för lärare att få just det för att kunna föra goda samtal kring detta ämne. Boksamtal är ett bra

tillvägagångssätt i samtal som dessa då det gör att eleverna får sätta sig i någon annans perspektiv och situation utan att de själva behöver uppleva dem i verkligheten. Detta kan då leda till goda boksamtal som skapar större förståelse hos eleverna och medför en medvetenhet i hur man uttalar sig och agerar.

Innehållsförteckning

ABSTRACT ...

INLEDNING ... 1

SYFTE ... 2

FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

HOMOSEXUALITET - VAD ÄR DET? ... 2

VAL AV PRIMÄRLITTERATUR ... 2

DISPOSITION ... 3

PRESENTATION AV FÖRFATTARNA OCH ILLUSTRATÖRERNA ... 3

ALICE BRIÉRE-HAQUET ... 4

LIONEL LARCHEVEQUE ... 4

ISAK FEARON ... 4

ROBERTH FEARON ... 4

PRESENTATION AV ANALYSOBJEKTEN ... 4

PRINSESSAN SOM INTE TYCKTE OM PRINSAR ... 4

PRINSEN &POJKEN ... 5

HOMOSEXUALITET ... 5

HOMOSEXUALITET I BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER ... 7

TIDIGARE FORSKNING KRING HOMOSEXUALITET I BARNBÖCKER ... 8

SAMTALETS VIKTIGA ROLL ... 10

TEORI & METOD ... 12

VAD ÄR EN BILDERBOK? ... 12

BILDERBOKENS UTTRYCKSMÖJLIGHETER ... 13

FOLKSAGAN ... 13

MOTIV ... 14

BOKENS KARAKTÄRER ... 15

MASKULINT OCH FEMININT ... 15

ANALYS ... 16

PRINSESSAN SOM INTE TYCKTE OM PRINSAR ... 16

PRINSEN &POJKEN ... 22

JÄMFÖRELSE ... 29

SAMMANFATTNING ... 32

DIDAKTISK DISKUSSION ... 32

Inledning

Läroplanen förespråkar att skolan ska arbeta mot diskriminering på grund av bland annat kön, könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning (Skolverket, 2019, s. 5). Detta innebär att alla har rätt att tycka om vem man vill oavsett vilket kön man har. Svante

Norrhem, Jens Rydström och Hanna Winkvist (2008, s. 24-27) som alla är universitetslektorer belyser att i dagens samhälle anses att vara heterosexuell som det normala medan att vara homosexuell anses vara det avvikande och icke normala. Detta utspelar sig i samhället genom homofobiskt hat som förekommit långt bakåt i tiden och visar sig på olika sätt. Homofobi innebär att man har en avsky eller rädsla för homosexualitet (Svensk ordbok, 2009) och detta är något som än idag finns kvar i vårt samhälle. Mitt intresse ligger i att ta reda på hur barns homosexualitet gestaltas i två bilderböcker och hur det därmed är representerat till barn. I och med att jag ska bli lärare i de lägre åldrarna i grundskolan anser jag detta vara av vikt för min egen del då jag som lärare vill förmedla en norm som inte påvisar heterosexualitet som det normala och homosexualitet som det avvikande, utan en norm som visar att vi alla är lika mycket värda oavsett vem vi älskar. Därför vill jag i den här uppsatsen också lägga vikt vid hur man kan förmedla detta till eleverna på ett pedagogiskt sätt. Genom att läsa bilderböcker som behandlar homosexualitet och prata om det kan barnen få en förståelse för olika

familjeförhållanden menar didaktikerna och lärarna Ann Hardie och Warren Bowers (2012, s. 62-63) och olika personer och individer. Detta är något som Skolverket (2019, s. 257)

förespråkar i och med att eleverna ska få en medvetenhet vad gäller sitt språkbruk och även en förståelse för omvärlden. Boksamtal medför att eleverna bland annat får sätta sig in i någon annans perspektiv, men också att de får skapa ett sammanhang tillsammans genom sina olika erfarenheter enligt litteraturpedagogen Agneta Edwards (2017, s. 9-10). Men vad krävs för ett bra boksamtal om homosexualitet? Detta är något som kommer diskuteras i den didaktiska diskussionen.

Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur homosexualitet gestaltas i två bilderböcker. Mitt syfte är också att med utgångspunkt i min analys diskutera hur de valda bilderböckerna och ämnet homosexualitet skulle kunna användas i pedagogiskt syfte genom boksamtal.

Frågeställningar

- Hur gestaltar de två bilderböckerna homosexualitet mellan barn i samspelet mellan bild och text?

- Hur kan boksamtalet fungera som ett didaktiskt verktyg för diskussion om homosexualitet? Detta kommer diskuteras i en didaktisk diskussion.

Homosexualitet - vad är det?

Begreppet ”homosexualitet” är en grundläggande utgångspunkt för den här uppsatsen och jag vill därför redan här ge en kortare definition av begreppet. Enligt Svenska Akademiens ordlista står homosexualitet för ”sexualdrift som inriktas mot det egna könet” (Svenska Akademiens ordlista, 2015).

Val av primärlitteratur

Mitt urval är baserat på att jag vill ta reda på hur homosexualitet framställs i bilderböcker. Som nämnt under tidigare rubrik innebär homosexualitet att man är intresserad av det egna könet, vilket innebär att de böcker jag väljer ut måste innehålla antingen två tjejer eller två killar som attraheras av varandra. Jag har även valt att fokusera på bilderböcker som sätter barnet i centrum för att jag tänker att barn lättare tar till sig när det är på deras nivå och någon de kan relatera till. Vilket då innebär att jag vill att det är barnet och inte föräldern som är homosexuell. Detta begränsar alltså mitt urval till barn som attraheras av samma kön och att det ska vara bilderböcker.

För att hitta böcker sökte jag först runt på nätet för att ta reda på vad som fanns. En sida är OLIKA som vill bidra till ett inkluderande samhälle genom att utmana begränsande stereotyper (OLIKA, u.å a) På den här sidan finns rubriken ”Populära Pride” där en rad böcker presenteras (OLIKA, u.å b) Jag tittade igenom dessa och några av dem väckte mitt

intresse. Sedan besökte jag Motala stadsbibliotek där jag i samverkan med bibliotekarien gjorde en sökning i deras dator för att välja ut böcker som innehöll homosexualitet.

Tillsammans med henne valde jag bort de som inte hade bilder och därför var för äldre barn och även där föräldrarna var homosexuella. En del litteratur handlade om barn som ville klä sig som det motsatta könet men de valde jag också bort då jag ansåg dessa höra mer till trans och könsmönster och jag vill ha fokus på homosexualitet. Vi hittade då böckerna jag sett på sidan OLIKA, plus en del andra. Jag hade då 5 böcker som jag valde att titta närmare på och i slutändan valde jag 2 av dem. De jag valde valdes för att de hade likartad handling men gestaltades från två olika perspektiv. Den ena utifrån en tjej och den andra utifrån en kille, men båda handlar om prinsar och prinsessor och homosexualitet.

Disposition

Min uppsats är disponerad på följande sätt: Först kommer författarna och illustratörerna till de två valda böckerna att presenteras, följt av en presentation av de två bilderböckerna som jag analyserar.

Sedan kommer ett avsnitt med bakgrundsfakta, det går mer utförligt in på vad homosexualitet innebär och lite historia kring det. Efter det kommer ett avsnitt om homosexualitet i

barnböcker och tidigare forskning runt detta. Där kommer dels artiklar som skrivits om ämnet och tidigare studentuppsatser lyftas. Detta följs av en presentation av boksamtal. Sedan

presenteras de teoretiska och metodiska utgångspunkterna som jag utgått ifrån vid min analys. I den delen presenterar jag även kort vad en bilderbok är.

Sedan kommer analysen av böckerna utifrån den teori och de metoder jag utgår ifrån. Bilderböckerna analyseras en och en för att sedan kort jämföras med varandra. Slutligen kommer den didaktiska diskussionen där jag går in på frågan om boksamtal kopplat till ämnet homosexualitet. Diskussionen kommer att innehålla kopplingar till de bilderböcker jag

analyserat för att ge konkreta exempel på hur just dessa böcker och ämnet kan diskuteras.

Presentation av författarna och illustratörerna

Nedan kommer de författarare och illustratörer som skrivit bilderböckerna som används i analysen att presenteras.

Alice Briére-Haquet

Alice Briére-Haquet är en 41 år gammal fransk författare, forskare och översättare, som jag tyvärr inte hittar så mycket information om. (Alice Briére-Haquet, 2020, 10 mars).

Lionel Larcheveque

Lionel Larcheveque är född i Frankrike och är 50 år gammal. Tyvärr hittar jag inte så mycket information om Larcheveque heller. Det jag hittat är att han är illustratör och har tidigare studerat litteratur och blev lärare. (Babelio, u.å).

Isak Fearon

Isak Fearon är en svensk författare från Örebro och debuterade hos Vombat förlaget som barnboksförfattare 2013 när han tillsammans med sin man Roberth Fearon skrev en bilderbok med hbtq-tema. (Vombat förlag, u.å).

Roberth Fearon

Roberth Fearon är en svensk illustrtör från Örebro och debuterade som barnboksförfattare 2013 hos Vombat tillsammans med sin man Isak Fearon. De skrev då en bilderbok med hbtq-tema där Roberth illustrerat bilderna som är mangainspirerade. (Vombat förlag, u.å)

Presentation av analysobjekten

Nedan kommer de två bilderböckerna som jag valt att analysera att presenteras. Det kommer ske genom en kortare sammanfattning av vad bilderböckerna handlar om.

Prinsessan som inte tyckte om prinsar

Den första boken jag valt att analysera är Prinsessan som inte tyckte om prinsar som är skriven av Alice Briére-Haquet och illustrerad av Lionel Larcheveque (2010). Jag använder mig av Helena Stedmans översättning av boken (2015). Boken handlar om en prinsessa som en dag vispar ihop en underbar majonnäs, vilket innebar att det är dags för henne att skaffa en man. Kungen anordnar bal på slottet och alla prinsar som kan tänka sig fria är bjudna. Först bjuder han in de som bor nära och då kommer prinsar i alla olika former och med olika egenskaper som alla får hälsa på prinsessan. Sen finns en prins som sticker ut lite extra, men han förstör något som prinsessan fått av tant Cleo och prinsessan säger nej till alla prinsar. Kungen ger inte upp utan bjuder då in prinsarna som bor lite längre bort och även då kommer prinsar i olika former och med olika egenskaper. Även den här gången finns en som får alla

att titta lite extra, men hans djur skrämmer papegojan som prinsessan fått av tant Cleo. Så prinsessan tackar nej till prinsarna igen. Kungen ger ännu en gång inte upp utan bjuder in prinsarna som bor en bra bit bort. Ytterligare en gång kommer prinsar i olika former och med olika egenskaper och en prins som sticker ut lite extra. Men han bränner nästan upp hela salongen och parfymen prinsessan fått av tant Cleo. Så även en tredje gång säger prinsessan nej till prinsarna. Den här gången blir kungen rasande och skickar brev till fen, för nu krävs ett mirakel. Förberedelser görs och när fen kommer inridande på sin enhörning och prinsessan får syn på henne blir hon helt röd som en tomat. Är det såhär det känns att bli kär? Prinsessan rider ut på enhörningen med fen, de gifter sig och lever lyckliga i alla sina dagar.

Prinsen & Pojken

Den andra boken jag har valt att analysera är Prinsen & Pojken. Den är skriven av Isak Fearon och illustrerad av Roberth Fearon (2013). Boken handlar om en prins som känner sig ensam och vill hitta en hjärtevän. Kungen och drottningen ordnar så att alla flickor i staden får komma till slottet, men trots att prinsen hälsar på alla flickorna känner han inget i sitt hjärta. Prinsen skriver då ett brev till önskefen där han förklarar att han vill ha en pojke som

hjärtevän och undrar om det finns någon till honom. I brevet står också att han inte vågar berätta för sina föräldrar att han vill ha en pojke som hjärtevän. Prinsen viker brevet till ett pappersflygplan och kastar ut det genom fönstret. Det färdas till en stuga där en pojke bor. Pojken vill också hitta en hjärtevän. Han bestämmer sig för att lämna tillbaka brevet till prinsen och beger sig ut i skogen mot slottet. Först möter han skogensväktaren som visar pojken vägen, sedan rider han på en gigantisk guldfisk upp till slottet bland molnen och till sist räddar en riddare honom från ett monster. Riddaren tar med pojken till slottet där han får prata med kungen och drottningen som sedan för honom till prinsens rum. Pojken lämnar tillbaka brevet till prinsen och när deras blickar möts blir de varma inuti och det känns bra i hela kroppen. De förstår att de hittat sin hjärtevän. Till prinsens lättnad ler både kungen och drottningen och de blir glada över att se sin son glad. Sedan lever pojken och prinsen lyckliga i alla sina dagar.

Homosexualitet

I den här delen kommer homosexualitet ur ett historiskt perspektiv behandlas. Den kommer utgå ifrån boken Undantagsmänniskor. En svensk HBT historia (2008) som är ett samlat verk som handlar om HBT-frågor från förr till nu av Svante Norrhem, Jens Rydström och Hanna Winkvist. Homosexualitet är som jag nämnt ovan när man attraheras av det egna könet.

Medan heterosexualitet definieras som ”sexualdrift som inriktas mot det motsatta könet” (Svenska Akademiens ordlista, 2015). Dessa definitioner håller Norrhem, Rydström och Winkvist (2008, s. 24–27) med om. Att vara homosexuell menar de är något som anses bryta mot samhällets normer, där heterosexuell anses vara det normala. Begreppet homosexualitet förekom i Sverige första gången 1874 när det översattes från en tysk läkarbok enligt Norrhem, Rydström och Winkvist (2008, s. 100). Norrhem, Rydström och Winkvist (2008, s. 104–105) menar att begreppet heterosexualitet skapades efter homosexualitet för att belysa det som var normalt, eftersom det då fanns ett begrepp för det som var avvikande. Heterosexualiteten blev motpol till homosexualiteten och fick därför stå för den normala sexualiteten, vilket medförde ett tänkande som innebar att människor delades in i den ena eller andra gruppen. Detta gjorde den sexuella normen tydlig och alla skulle försöka leva upp till detta tvingande mönster som då var heterosexualiteten. Norrhem, Rydström och Winkvist (2008, s. 156-157) belyser att majoriteten som är heterosexuella har anammat den homosexuella livsstilen idag, vilket har gjort det lättare för unga människor att komma ut och våga stå för sin läggning. Dock har öppenheten lett till ökad utsatthet genom hatbrott. Detta hat mot homosexuella benämns som homofobi. Homofobi är ”rädsla eller avsky för homosexualitet” (Svensk ordbok, 2009).

Hur ser då historien kring homosexualitet ut? Från gravplatser som är ungefär 7000år gamla har man hittat fynd som visar att det är svårt att avgöra vilket kön personen har (Norrhem, Rydström och Winkvist, 2008, s. 36-39). Detta har gjort att man antagit att personerna haft en speciell roll i samhället som de kallar shamaner. Detta innebär att de oberoende av sitt kön kan ha sex med vem de vill. Fortsätter vi sedan till vikingatiden framkom både samkönad och könsöverskridande sexualitet belyser Norrhem, Rydström och Winkvist (2008, s. 42-43). Främst män blev utsatta med nedsättande ord som skulle kränka och såra. Men även kvinnor fick grova ärekränkningar. Norrhem, Rydström och Winkvist (2008, s. 50-54) belyser sedan hur kyrkan fick ökat inflytande under medeltiden, vilket ledde till att samlivet mellan man och kvinna var det enda godtagbara. Samkönad sexualitet motarbetades då det bröt mot gud och kyrkans ordning. Mellan 1864 och 1944 nämner Norrhem, Rydström och Winkvist (2008, s. 106-107) att samkönad sexualitet var förbjudet både gällande kvinnor och män. Mellan 1944 och 1978 ändrades lagen och det var accepterat med homosexuella handlingar när man var över 18 år eller i vissa fall över 21 år, men förbjudet om man var under den åldern.

Avkriminalisering möttes med blandade känslor. Under 1930-talet började samhället visa sympati för de homosexuella, men i och med avkriminaliseringen växte också homofobin

enligt Norrhem, Rydström och Winkvist (2008, s. 126-129). Men avkriminaliseringen var ett framsteg för de homosexuella och steg för steg utmanade de samhället och utvecklade en politik som tog hänsyn till deras rättigheter.

Homosexualitet i barn- och ungdomsböcker

I den här delen kommer homosexualitet som ämne i barnböcker behandlas. Litteraturvetaren Lena Kjersén Edman (2002, s.117) belyser att ämnet homosexualitet länge ansågs vara för känsligt i böcker för ungdomar och första gången som det blir det centrala ämnet i en svensk ungdomsbok var 1977 i boken Pojkar ska inte gråta, som var en självbiografi av Bengt Martins. Lena Kåreland som är professor emeritus i litteraturvetenskap (2001, s.121) går mer in på Bengt Martins bok och menar att han behandlar homosexuellas problem, fördomar och avslöjanden om dubbelmoral. Kåreland (2001, s. 130) belyser att dagens ungdomslitteratur inte bara låter läsaren känna igen sig i boken utan också ger inblick i andras kulturer, andra tider och andra människoöden. Även Nikolajeva (2017, s.211) menar på att skönlitteratur tillåter oss att gå in i andras tankar genom olika berättartekniker som gör att vi kan lära känna andra människor på ett sätt vi inte kan göra i verkligheten. Kåreland (2001, s.130) nämner människans förhållande till det motsatta könet som ett av ämnena som återkommer. Kärlek och förälskelse är ett ständigt aktuellt ämne inom ungdomslitteratur och under senare år så har homosexualiteten tagits upp mer av flera författare. Genom att då få sätta sig in i hur andra har det som både Kåreland och Nikolajeva belyser kan vi skapa nya förståelser genom litteraturen.

Nikolajeva (2017, s. 28-29) uttrycker att queer-teorin ifrågasätter den typiska maktstrukturen att homosexualitet är underordnat heterosexualitet, det vill säga ett heteronormativt synsätt och menar istället att alla förhållanden är lika normala. Enligt queer-teorin ska den ena alltså inte få ha mer makt över den andre utan de är lika värda. Hardie och Bowers (2012, s. 62-63) lyfter frågan om vilken påverkan som bilderböcker kan ha på ett heteronormativt synsätt. De belyser att normen är att ha en mamma och en pappa. Genom att ha bilderböcker med

homosexualitet i klassrummet och läsa dem gemensamt eller enskilt får barnen se samkönade relationer som ett alternativ till normen den heteronormativa kärnfamiljen. Genom att ha tillgång till dessa böcker och att läsa dem menar Hardie och Bowers (2012, s.62-63) att en förståelse för olika familjeförhållanden skapas, vilket utmanar det som anses vara normalt. Jag gör antagandet att bilderböckerna då kan användas som skolmaterial för lärande utöver att vara läseböcker. Under 60- och 70-talet menar Nikolajeva (2017, s. 98) att många av böckerna

för barn och unga skrevs på beställning av skollärare för att med hjälp av skönlitterärt material kunna diskutera problem med barnen. Detta skulle då göra att man kunde presentera problem på ett mer sofistikerat sätt. Exempel på problem som aktualiserades i litteraturen var kulturell minoritet, föräldrars skilsmässa, våld eller drogmissbruk. Homosexualitet skulle kunna ses som ett problem att skildra i litteratur och jag kan se att den här metoden kanske används även idag. Rhedin (2001, s.32) påpekar att de första bilderböckerna var läroböcker och kanske sitter en bit av den traditionen kvar idag och böckerna om homosexualitet ska utöver att vara vanliga barnböcker också fungera som läroböcker där barnen får lära sig se homosexualitet som normalt.

Tidigare forskning kring homosexualitet i barnböcker

Vad finns det då för forskning om homosexualitet i barnböcker? Vetenskapliga artiklar har jag sökt via ERIC (EBSCO) där jag sökte på orden Homosexuality AND *picture books* med begränsningen Peer Reviewed. Detta gav mig 19 träffar totalt där jag efter läsning av

rubrikerna valde ut 14st som passade in på mitt arbete. Men efter närmare läsning

framkommer att alla artiklarna handlar om homosexualitet i bilderböcker där föräldrarna är homosexuella eller en blandning av homosexualitet, bisexualitet, trans och

könsöverskridande. Många av dem diskuterar även vikten av att lyfta ämnet för barnen. Jag har valt ut två av dessa texter.

En av dem är Interrogating the Lack of Diversity in Award-Winning LGBTQ-Inclusive

Picturebooks av Craig A. Young (2019). Young nämner att lärare tagit in barnböcker med

HBTQ tema mer och mer för att ge elever som har HBTQ familjer en möjlighet att känna igen sig själva eller sina familjer i böckerna. Han menar att skolorna ska skapa en säker

utbildningsmiljö för alla elever men att det finns brist på material som rör homosexualitet, bisexualitet, trans eller queer. Young fokuserar på böcker inom HBTQ som har vunnit något pris för att begränsa sig och det blir 28 bilderböcker att analysera. Han har valt att fokusera på karaktärerna och att se bland annat deras sexuella läggning, vilket kön de identifierar sig som, vilken hudfärg de har, om det är människa eller djur och även relationerna i boken. I slutet kommer han fram till att böckerna kan hjälpa heterosexuella att förstå och uppleva HBTQ personer men att de böcker som finns nu inte ger HBTQ barn möjlighet att uppleva sin egen värld helt och hållet. Han menar att ingen bok är perfekt men att lärare kan använda böcker som lyfter det positiva, men även böcker som lyfter det negativa, för att problematisera och öppna upp för kritiskt tänkande. Kopplingen till min uppsats blir analysen av karaktärerna

som jag kommer göra fast på ett lite annorlunda sätt då jag vet att de är homosexuella och mer fokuserar på hur de framkommer. Det Young skriver om att kunna sätta sig in i någon annans perspektiv blir relevant för diskussionen om boksamtal som jag kommer ha i den didaktiska diskussionen.

En andra artikel är The Gay Family in Literature for Young People av Virginia L. Wolf (1989). Wolf menar att vad än vuxna anser om homosexualitet så är informationen som finns kring homosexuella familjer för yngre barn idag orättvis. Hon menar att barn vare sig de själva är homosexuella, har homosexuella föräldrar eller inte har något av det måste ha böcker som symboliserar dem själva. Alla barn behöver läsa böcker kring gay familjer vare sig de själva är i en eller inte för att alla ska få uppleva gay familjen och bredda sin förståelse. Hon anser att just etiketten gay är viktigt att nämna i böcker för att utmana läsarens homofobi. Wolf beskriver olika böcker om hur de framställer homosexualitet och homofobi. Hon beskriver också en bok som talar om barn som berättar hur de agerar kring homofobi för att minska dess effekt. Hon menar att alla vuxna och barn måste bli fria från homofobi för att homosexualitet ska vara ett normalt ämne i litteratur för unga barn. Den här artikels relevans ligger i hur hon väljer att lyfta ämnet, att våga prata om det och hur homosexualiteten

framställs utåt utifrån ett homosexuellt perspektiv. Hennes fokus ligger mer på föräldrarna som är homosexuella och hur böckerna lyfter homosexualitet. Den blir inte så analyserande vad gäller sambandet mellan bild och text som jag kommer vara och tappar därmed relevans. Vad gäller skrivna studentuppsatser inom ämnet homosexualitet i bilderböcker finns inte mycket att tillgå. De flesta som hittats berör hur homosexualitet framställs i skönlitteratur och ungdomsböcker, vilket då berör fel slags böcker. Jag sökte i databasen DiVA på orden

Homosexuell OCH bilderb* vilket gav 98 träffar, efter läsning av rubrikerna var det bara en

som rörde bilderböcker och homosexualitet och det var Anna Karlssons och Sofia Leos uppsats om Regnbågsfamiljer i bilderböcker: En text- och bildanalys om hur homosexuella

föräldrar skildras i fyra bilderböcker av Anna Karlsson & Sofia Leo (2016). Dock behandlar

de hur homosexualitet skildras när föräldrarna är homosexuella och inte när barnet är, vilket jag gör. En andra sökning i DiVA på orden Homosexualitet OCH bilderb* gav istället 239 träffar och efter läsning av rubrikerna valdes 6 av dem ut, men efter läsning av abstract var bara 1 kvar. Den är Homoadoption i Bamse. Hur skildras homosexualitet och homoadoption i

serietidningen ”Bamse” och var placerar sig resultatet mot en kort jämförelse av homohistoria, samhälle och genus? av Per-Henrik Beischer (2011) och handlar om

serietidningen Bamse och hur homosexualitet och homoadaption skildras i den. Den här handlar också om föräldrar som är homosexuella vilket gör den mindre relevant. Båda visar vissa likheter med mitt arbete vad gäller tolkningen av text och bild, men utöver det är de inte relevanta för min uppsats då de behandlar vuxnas homosexualitet.

Samtalets viktiga roll

Eftersom jag ska blir lärare anser jag att det blir av vikt att veta hur man ska samtala kring homosexualitet med eleverna. Hardie och Bowers (2012, s. 62) belyser att lärare ofta ignorerar homofobiska kommentarer. Genom att som lärare ignorera kommentarer som gay eller bög tillåter man den dominerande kulturen och genom tystnaden blir man medskyldig. De menar att man som lärare har en skyldighet att både informera och upplysa eleverna om användningen av homofobiskt språk. Genom diskussion kring det homofobiska språket kan man skapa en medvetenhet kring kulturers sätt att hantera det dem anser som avvikande. Haride och Bowers (2012, s. 62) påpekar att många elever inte anser att sina lärare är aktiva eller tillräckliga när det kommer till mobbning eller att någon retas. Eleverna måste känna en stöttning hos läraren för att komma till dem när de behöver hjälp. Klassrummet blir en säker plats att diskutera problem som homofobiskt retande och genom att ha diskuterat det kommer eleverna förhoppningsvis att anamma skillnader och inte låta andra använda homosexualitet på ett negativt sätt. Skolverket (2019, s. 259) uttrycker att eleverna ska lära sig hur

omgivningen uppfattar olika yttranden och ord beroende på ords nyanser och hur ens tonfall är. Genom diskussion kan detta komma till ytan och behandlas. Skolverket nämner också att eleverna ska få”[...] förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor.” (Skolverket, 2019, s. 257)

Lisa van Leent (2017, s. 441) uttrycker att lärare både behöver och värdesätter stöttning vad gäller att prata om mobbning rörande homofobi. Hon lyfter att skolan har en skyldighet att skydda elever som blir utsatta för diskriminering på grund av kön eller sin sexuella läggning. Leent (2017, s. 444-450) lyfter olika sätt som lärare reagerar på vad gäller

icke-heteronormativ sexualitet. Exempelvis en del nonchalerar det, en del nämner det inte alls, en del känner sig osäkra på hur det ska lyfta det, en del blir osäkra på grund av föräldrarna, en del skyller på att man vill skydda barnet och en del väljer att anamma det i klassrummet och prata om det. Leent (2017, s. 450-451) menar att lärarna idag har flera olika sätt att reagera på situationen och att lärarna därför behöver hjälp i hur de ska bemöta det. Hon anser att

utbildning för lärarna vore rätt väg att gå för att de ska veta hur de ska ge respons på vardagliga situationer som uppstår där homofobisk mobbning förekommer.

Något som jag anser värt att nämna kring böcker är det Nikolajeva belyser. Hon nämner den främsta dragningskraften hos skönlitteratur som är ”[…] möjligheten att lära känna andra människor på ett sätt som är omöjligt i verkligheten.” (Nikolajeva, 2017, s. 211). Hon

uttrycker att skönlitteraturen tillåter oss att gå direkt in i någon annans tankar till skillnad från verkligheten där vi bara ”läser” av människor utifrån vad de gör. Dock på samma gång ifrågasätter hon om det är en bra kunskap eller om den förhindrar oss från kunskapen om riktiga människor (Nikolajeva, 2017, s. 211). För varför skulle en förståelse av fiktiva

karaktärer vara viktigt i förståelsen av verkliga människor? Nikolajeva (2017, s.212) uttrycker att den kognitiva litteraturteorin menar på att det faktisk har betydelse för att skönlitteratur skapar situationer som i sin tur simulerar känslor. Hon menar att våra hjärnor har en förmåga att kunna reagera på låtsassituationer som om de vore riktiga vilket gör att vi bryr oss om litterära gestalter (Nikolajeva, 2017, s. 212). Vi sätter oss in i karaktärerna som om vi vore dem och det gör att skönlitteraturen är ett bra träningsfält där man kan testa olika situationer, relationer och uppleva starka känslor utan den verkliga situationen och de risker den innebär. Detta anser jag vara en viktig aspekt på bilderboken som medium, vad den kan bidra med. Att kunna sätta sig in i någon annans perspektiv är något som Edwards (2017, s. 9) också belyser. Hon menar att det är en värdefull kompetens att kunna samtala på ett bra sätt. Genom boksamtal anser hon att barn kan samtala och reflektera kring karaktärer, handlingar, känslor och även sätta sig in i deras perspektiv, om man ställer rätt frågor och väljer rätt bok. Att sätta sig in i någon annans perspektiv kopplar jag till Skolverkets (2019, s. 259) påpekande om att eleverna ska få kompetens i hur omgivningen uppfattar det man säger. Skolverket belyser också att ”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.” (Skolverket, 2019, s. 257). Detta tolkar jag som att eleverna ska få förståelse för omvärlden via texter, som då skulle kunna vara att få kontakt med homosexualiteten via en bilderbok för att då sedan fördjupa sig inom det.

Edwards (2017, s. 42-44) uttrycker vikten av att ställa frågor som påvisar nyfikenhet och intresse, de ska inte finnas något antydande att det bara finns ett korrekt svar utan det ska vara ett öppet och dröjande frågande. Vidare beskriver hon tre typer av frågor att ställa. Den första

är grundfrågor som ger en mjukstart för boksamtalet och ska handla om vad man gillade och inte. Den andra kallar hon allmänna frågor och syftar till att fördjupa lite mer, exempelvis om boken var som man tänkt sig eller om man upptäckte något nytt. De första två typerna av frågor är frågor som kan ställas till alla böcker och man kan variera mellan dem i början. Sedan kommer vi till sista typen av frågor som kallas specialfrågor. De frågorna är mer specifika för boken och ska handla om det som är av intresse att utforska i den specifika boken. De kan handla om miljö, personer, handling eller tid. Exempelvis var de bor, hur det ser ut, hur skulle du gjort, vem man känner sig lik och så vidare. Samtalsledaren kan väcka intresse för att diskutera en viss typ av frågor som hen vill att barnen ska utbyta tankar kring och upptäcka (Edwards, 2017, s. 36). Här skulle då homosexualitet kunna vara det specifika ämnet att skapa nyfikenhet och utforskande frågor kring som leder till utbytande av tankar.

Teori & metod

Min undersökning av de två bilderböckerna är kvalitativ – det handlar alltså om att undersöka kvaliteter hos texten och bilden, det vill säga hur författare och illustratörer arbetat med litterära och bildmässiga former och konventioner för att gestalta motiv kopplade till

homosexualitet. I analysen utgår jag från litteraturvetenskapliga begrepp som används för att beskriva litterära mönster och litterära och bildmässiga grepp och strategier. Jag har utgått ifrån hur begreppen beskrivits av Ulla Rhedin (2001) som är doktor i litteraturvetenskap, Maria Nikolajeva (2017) som är professor i barnlitteratur och Lena Kåreland (2015) som är professor emeritus i litteraturvetenskap. Min uppsats har också en komparativ aspekt eftersom jag jämför de två bilderböckerna med avseende på hur de gestaltar homosexualitet. Jag har här utgått från hur komparativ metod beskrivs av litteraturvetaren Eva Heattner Aurelius i

Litteraturvetenskap – en inledning. Heattner beskriver komparativ metod enligt följande: Den komparativa metoden är känd som den jämförande metoden. Den har

sökt likheter – olikheter – mellan texter i syfte att (kausalt) förklara ett verk, i syfte att teckna en bild av (hela) litteraturens utveckling. (Heattner, 2002, s. 45)

Vad är en bilderbok?

Svenska Akademiens ordlista uppger att en bilderbok är en ”barnbok med bilder” (Svenska Akademiens ordlista, 2015). Svens ordbok i sin tur uppger att en bilderbok är ”barnbok som till stor del består av bilder som är minst lika viktiga som texten; ofta i stort format och för mindre barn” (Svensk ordbok, 2009). Rhedin definierar en bilderbok som: ”Med ´bilderbok´

avses [… ] en bok av begränsat omfång som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag.” (Rhedin, 2001, s. 17). Dessa definitioner tar jag med mig in i analysarbetet.

Bilderbokens uttrycksmöjligheter

I sin avhandling Bilderboken på väg mot en teori går Rhedin (2001) igenom bilderbokens uttrycksmöjligheter. Nedan kommer jag gå igenom de jag anser har relevans för min undersökning.

Det som påverkar bilderbokens uttrycksmöjligheter är bokens yttre menar Rhedin (2001, s. 45). Till det yttre hör bokens storlek, form och pärmdesign. De mindre böckerna medför en mindre bildyta och ställer högre krav på fokusering vid små gester och detaljer (Rhedin, 2001, s. 145-146). Det skapar bland annat intimitet, menar Rhedin. En bok i folioformat, alltså vanligt helarksformat, ger istället konstnären möjlighet att uttrycka rörelser och livlighet. Formen på bilderboken, som Rhedin också menar påverkar uttrycksmöjligheterna, kan vara rektangulär eller kvadratisk, där den rektangulära formen är den vanligaste och den

kvadratiska är mindre vanlig (Rhedin, 2001, s. 146-147). Den rektangulära formen kan vara i stående- eller liggandeformat.

Pärmdesignen, som Rhedin kallar omslaget, fungerar som det direkta ansiktet utåt för bilderboken och skapar förväntningar och nyfikenhet hos läsaren (2001, s. 147). Eftersom boken går att vrida och vända blir både fram- och baksida av vikt för pärmdesignen.

Pärmdesignen kan bestå av en sammanhängande helpärmsbild som omsluter hela boken eller så kan designen presentera en tidig och en sen bild från berättelsens handling (Rhedin, 2001, s. 148). Rhedin (2001, s. 146-147) förespråkar att man börjar analysen med en analys av pärmbilderna och sedan arbetar sig vidare till för- och eftersättsbladen, som har lite samma funktion som pärmbilder att tala om tid och miljö i berättelsen. Titelsidan ska sedan fungera som länk mellan omslag och text.

Folksagan

I analysen vill jag också se ifall det finns typiska drag utifrån folksagan, detta för att se ifall författarna valt att tillämpa fantasin och magin som sagan innehåller enligt Kåreland (2015, s.

69) för att förmedla homosexualiteten. Kåreland (2015, s. 70) belyser att sagan innehåller ett lyckligt slut och att saker ofta sker i tre. Sagan har skarpa kontraster enligt Kåreland (2015, s. 70) som lycka och olycka, ont och gott, exempelvis den goda fen eller hjälpsamma djur som hjälper sagans hjälte vid svårigheter och den onda häxan eller draken som hotar det goda. Kåreland (2015, s. 70) menar att typiska handlingar i sagan är en önskan efter kärlek,

tillhörighet eller gemenskap och att dessa hotas av lidande, död eller onda krafter. Hon menar på att allt kan hända i sagas värld som att grodan blir en prins och att djuren kan prata.

Kåreland (2015, s.123) uttrycker att ett vanligt motiv i sagan är att prinsen har som mål att vinna prinsessan. Vidare nämner Kåreland (2015, s. 168) utifrån Vladimir Propps narrativa funktioner också att prinsen ofta har som uppdrag att rädda prinsessan och då oftast från draken. Utifrån dessa funktioner lyfter hon också att kungen ofta vill gifta bort sin dotter. Kåreland (2015, s.138) belyser också typiska karaktärer som den goda prinsessan och de onda och elaka som häxan, draken och trollet. Detta gör att vi kan anta att prinsar och prinsessor är vanliga karaktärer i sagor, likaså goda fen, drakar och häxor.

Motiv

Begreppet ”motiv” kommer användas i min analys och därför vill jag klargöra vad jag menar med begreppet i den här uppsatsen. Nikolajeva definierar begreppet ”motiv” såhär: ”Ett motiv är ett återkommande mönster i historien. Vänskap, kärlek, sökande, resa, strid och hämnd är exempel på litterära motiv.” (Nikolajeva, 2017, s. 89). Hon lyfter också att det finns olika slags motiv ”Vi skiljer mellan huvudmotiv (även kallat centralmotiv) och bimotiv

(sidomotiv, sekundära motiv). Huvudmotivet, det övergripande motivet i boken, kallas även bokens tema.” (Nikolajeva, 2017, s. 89). Hon påpekar att identifiera temat är en

tolkningsfråga och temana kan vara explicita eller implicita, alltså mer tydliga eller mer dolda. Ett annat sätt att se på litterära motiv är som NE uttrycker ”Inom litteraturen är motiv ett mönster eller ett ämne som är genomgående i en bok eller hos en eller flera författare. Det kan till exempel vara en typisk person, situation eller konflikt” (NE, u.å). NE (u.å) uttrycker att motivet kan vara konkret som hjältedåd eller abstrakt som konflikter. Jag kommer utgå ifrån Nikolajevas definition av motiv.

Nikolajeva (2017, s. 89-91) nämner att det vanligaste motivet i barnlitteratur är sökandet, det kan vara sökande efter till exempel personer, sin identitet eller saker. Andra vanliga motiv är resan och vänskapen. Vänskapen kan innebära bus eller äventyr som är vanligare i

pojkböcker, eller känslor som är vanligare i flickböcker. Kärlek som motiv är något som blivit vanligare i barnböcker idag. Nikolajeva (2017, s. 91) menar att vissa livssituationer är mindre relevanta inom barnlitteratur men att allt kan förekomma och det handlar om hur de hanteras. Exempelvis samlevnad, sexualitet och fortplantning är saker som räknas som mindre

relevanta motiv i böcker för barn. Kärlek och sexualitet menar Nikolajeva motsvaras av vänskap och äktenskapet motsvaras av barn-förälder relationen.

Bokens karaktärer

En aspekt som är intressant att undersöka i samband med ämnet homosexualitet är hur karaktärerna i boken framställs och då främst huvudpersonerna. Huvudpersonen är den som står i centrum och som historien kretsar kring enligt Nikolajeva (2017, s. 154-155). Det bästa sättet enligt Nikolajeva att ta reda på huvudpersonen är att ta reda på vem som genomgår en förändring, får en insikt eller finner lyckan. Dock kan förändringen vara ytterst liten vilket då gör att det ändå är svårt. En person som man tror är huvudperson kan i själva verket också fungera som en katalysator vars uppgift är att sätta igång en förändring i handlingen eller hos huvudpersonen (Nikolajeva, 2017, s. 155).

Maskulint och feminint

Genusstereotyper som maskulint och feminint blir intressant att uppmärksamma då de valda bilderböckerna går emot det stereotypa vad gäller vem man blir tillsammans med och det blir då intressant att se ifall andra så kallade ”normala” genusstereotyper också ifrågasätts.

Nikolajeva (2017, s. 272-273) har gjort några generella iakttagelser kring tendenser som ofta, men inte alltid, finns i barnlitteratur vad gäller genus. Hon menar att många texter bygger på genusstereotyper. De flesta texter, men inte alla följer dessa strukturer menar hon.

En manlig författare skriver om manliga huvudpersoner och skriver oftast handlingsorienterat i genrer som hjältesaga, äventyr, deckare eller krigsroman (Nikolajeva, 2017, s. 273). Det maskulina utspelar sig oftast utomhus, det är mer öppet, sker borta från hemmet, erövra naturen är dilemmat och hemmet upplevs vara begränsande och hindersamt.

Handlingsförloppet för det maskulina är moraliskt och leder från personlig ofullkomlighet till förbättring. Fokus ligger på yttre händelser och hjältedåd.

En kvinnlig författare skriver enligt Nikolajeva (2017, s. 273) om kvinnliga huvudpersoner och skriver mer person- och relationsorienterat som familjeroman eller kärleksroman. Det feminina utspelar sig oftast i inomhus, i hemmet och hemmet uppfattas som beskyddande och tryggt. Det feminina är oftast stängt och fångenskap är exempel på återkommande handling. Dilemmat i böckerna syftar oftast till att bli ett med och förstå naturen. Handlingsförloppen är oftast romantiska och går från begär till uppfyllelse och de handlar om relationer och

upplevelser. De skildrar inre skeenden och brukar ifrågasätta genusstereotyper.

Analys

Nu övergår jag till att undersöka hur böckerna gestaltar uttrycksmöjligheterna, motivet, karaktärerna och genusstereotyperna. I min analys av böckerna går jag igenom texterna uppslag för uppslag.

Prinsessan som inte tyckte om prinsar

Boken börjar på sida 4-5 som därmed blir uppslag ett. Det finns sammanlagt 18 uppslag plus titelsidan. I den här boken kommer vissa uppslag att hoppas över för att några av uppslagen uttrycker samma sak och därmed inte tillför något nytt.

Boken är i rektangulär form som enligt Rhedin (2001, s. 146-147) är den vanligaste formen. Boken är i A5 format och i stående form. Eftersom den är mindre kan den tänkas skapa en intimitet enligt Rhedin (2001, s. 145-146). Detta håller jag med om då bilderna är små och mer detaljrika. Titeln är satt i rosa lite halvslarvig stil och på framsidan kan vi se prinsessan som sitter och gäspar medan en rad prinsar står i kö. Prinsen längst fram sitter på ena knät. Han har hjärtan ovanför huvudet vilket vi kan tyda som att han friar. Bredvid prinsessan ligger en blå katt och kikar med ena ögat öppet. På baksidan av boken är det lila bakgrund och den enda bilden är en trollstav med en stjärna i toppen, vilket kan symbolisera fen som

prinsessan sedan blir tillsammans med. Pärmdesignen visar inte en tidig och en sen bild från boken som Rhedin (2001, s. 148) uttrycker, men jag anser att den visar det boken vill

framföra. Prinsessan tycker inte om prinsar därför gäspar hon till sina friare, medan baksidan symboliserar det som komma skall. Titelsidan har samma slarviga stil på titeln som framsidan men är istället svart. Sidan är vit förutom den blå katten som sitter på en pall.

Första uppslaget visar ett rosa slott på ena sidan och prinsessan med en kock och två arbetare

betyder enligt texten att prinsessan är redo att hitta en man. Här är det värt att poängtera att det är en man som prinsessan ska hitta. På uppslag två kan vi se kungen som skriker i en megafon och vad vi kan anta är tjänstefolk som springer omkring i panik. Vi ser också en blå man stå vid en tavla och tycks formulera något kring ett brev. Texten berättar att kungen annonserar att det ska bli bal på slottet och alla prinsar som kan tänkas fria till prinsessan är välkomna dit. Han bjuder först dit alla prisar som bor nära genom att skicka ut brev på miljövänligt papper.

Uppslag tre visar hur prinsarna som bor nära kommer. Prinsarna som kommer ser alla olika

ut. Vi ser hur prinsessan sitter i sin stol och tar emot dem med en liten ledsam min. Hon sträcker fram en pinne med en hand på och bredvid henne står den blå katten med en neutral min. Texten berättar att alla prinsar en efter en går fram och kysser hennes hand, vilket vi genom bilden kan tro är låtsashanden och inte den riktiga. Här får vi en första syn av det titeln säger, att prinsessan inte tycker om prinsar. Uppslag fyra visar en prins på en motorcykel som åker på en pälsmatta, prinsessan ser förfärad ut och den blå katten ser sur ut. På väggen sitter en tavla på en kvinna. Texten uttrycker att det är en prins som får alla att titta en extra gång, men han sladdar på mattan som prinsessan ärvt av tant Cleo. Prinsessan får nästan slag säger texten vilket gör att vi förstår prinsessans ansiktsuttryck på bilden. Uppslag fem visar hur prinsessan hänger läpp och ser bestämd ut, och den blå katten likaså. Genom texten får vi reda på att hon inte vill ha prinsen. På bilden kan vi även se kungen, som inte ser så glad ut, sitta och skriva brev i ett mörkt rum med ett ljus tänt. Texten beskriver att kungen är irriterad men att han inte ger upp utan skickar vykort till prinsarna som är lite längre bort.

Uppslag sex kommer jag inte gå in så mycket på utan det visar hur prinsarna lite längre bort

kommer till slottet precis som uppslag tre. Det är en annorlunda bild och andra prinsar som ser annorlunda ut, men innebörden är den samma. Uppslag sju visar en prins som kommer ridande på en elefant. Elefanten håller en bukett blommor med snabeln som den räcker fram mot prinsessan. Prinsessan, kungen och massa människor ser väldigt chockade ut, texten beskriver att de är imponerade. Den blå katten ser dock inte imponerad ut. Med på bild finns också tre giraffer och fyra tigrar som enligt texten egentligen är hundra av varje som kom i följe med prinsen. Tigrarna är väldigt intresserade av papegojan kan vi se på bild, men texten beskriver att de attackerar papegojan. Papegojan har prinsessan fått av tant Cleo enligt texten och när den blir anfallen håller prinsessan på att få slag igen. Uppslag åtta visar hur

prinsessan säger att hon inte vill ha honom och kungen blir sur. Texten berättar att han inte heller den här gången ger upp utan kopplar upp sig på något internet som når ut i rymden där han sickar ut massmail till alla prinsar som bor en bra bit bort. Detta kan vi se på bild när kungen sitter framför en dator med massa sladdar och apparater kring sig.

Uppslag nio är uppbyggd på samma sätt som uppslag tre och sex. Prinsarna kommer och de

ser alla olika ut och de kysser hennes hand. Därför går jag inte in mer på det uppslaget utan går vidare till nästa uppslag. Uppslag tio visar precis som uppslag fyra och sju en prins som fick alla att titta lite extra. Det var en superman den här gången som enligt bilden ser ut att tända eld på allt. Tavlan som var med på uppslag fyra är med och den här gången ser personen på tavlan arg ut istället för att ha ett neutralt ansiktsuttryck. Texten beskriver att supermannen hade uppfunnit kallvatten som gick att värma upp och när han visar det så håller han på att elda upp hela salongen. Han lyckas tända eld på prinsessans parfym som hon fått av tant Cleo och då håller prinsessan på att få slag igen enligt texten.

Uppslag elva visar hur kungen hoppar på en pinne med en hand på som pekar, han ser väldigt

arg ut vilket texten bekräftar. Vi kan göra ett antagande att det kan vara handen som

prinsessan räckte fram till prinsarna på uppslag tre, som kungen inte verkar gilla. Kanske för att prinsessan inte gillar någon av prinsarna. Texten berättar att prinsessan ännu en gång säger nej till prinsarna och därför är kungen rasande. Kungen kallar in hjälp från hela hovet som kommer överens om att det är dags att kalla in fen. Texten beskriver hur kungen slår till hårt och skriver till fen att hans dotter är hopplös och att det krävs ett mirakel. Han skriver brevet på sitt finaste pergament, vilket vi kan se bild på.

Uppslag tolv visar bild på grodor som blivit märkta med nummer och kön och pumpor som

vattnas. Texten berättar att fen ska hälsas välkommen med pompa och ståt. Texten berättar att grodorna blivit märkta för att man aldrig kan veta. Jag gör ett antagande att de menar ifall hon ska pussa en groda som blir en prins som i sagan om Grodprinsen. Pumporna beskrivs att de gödslas massor för att de ska bli vagnar, som i sagan om Askungen. Uppslag tretton visar när fen kommer inridande på en enhörning med fjärilar och något annat flygande runt sig. Vi ser hovets personal blåsa i tutor vid hennes ankomst. Texten berättar att fen rider fram för att kyssa prinsessans hand och prinsarna fick bråttom för de ville önska sig något. Här ser vi också trollspöt som är med på baksidan av bokens omslag och att det tillhör fen.

Uppslag fjorton visar hur prinsarna bugar och ser glada ut och prinsessan ser rädd ut. Texten

berättar att prinsarna trugade och bad, men att fen inte brydde sig om dem. Vidare säger texten:

Prinsessan såg lite orolig ut. Skulle fen förvandla henne med sitt trollspö nu? Tänk om hon blev kär i en fånig prins. Nej tack! (Briére-Haquet &

Larchevëque, 2010, s. 31)

Intressant här är att prinsessan uttrycker att hon inte vill bli kär i en fånig prins. Det är första gången i texten som vi mer börjar fundera på om hon inte vill ha en prins alls. Innan har det bara varit tydligt att ingen prins har passat henne hur de än sett ut. Här börjar vi istället

fundera på om det kan vara så att hon inte alls vill ha en prins. Sen kan det såklart vara att hon inte vill ha en fånig prins eller bara inte hittar rätt.

På uppslag femton ser vi fen som ler och prinsessan som är helt röd i ansiktet och håller sig för munnen. Kungen och katten står bredvid prinsessan med bestämda miner. När vi läser texten får vi reda på att något märkligt händer när fen kommer nära. Prinsessan blir röd som en tomat när hon ser fen och undrar om det är såhär det känns att bli kär. Det är här vi förstår varför inga prinsar, hur de än såg ut, passade för prinsessan. Prinsessan tycker om tjejer.

Uppslag sexton är första heluppslagbilden och visar hur prinsessan och fen tillsammans rider

iväg på enhörningen med den blå katten hängandes i enhörningens svans. Fen håller också sin hand på prinsessans vilket är den första intima gesten vi ser mellan dem. Texten säger:

Efter en sekund förstod hon att det var Hon.

Efter två sekunder satt hon upp på enhörningens rygg.

Efter tre sekunder svävade de på rosa moln. (Briére-Haquet & Larchevëque, 2010, s. 34-35)

Prinsessan blev alltså kär och det var Hon som texten uttrycker det och verkar betona Hon lite extra att det var en tjej och inte en kille.

Uppslag sjutton visar kungen som står i ett fönster och ser chockad ut. Bakom kungen sitter

tavlan med damen som nu ler. I texten får vi nu reda på att det är tant Cleo som är avbildad på tavlan. Texten berättar också att kungen är helt paff så han bara gapar. På bild ser vi en liten stuga och den blå katten som nu ser glad ut och jagar en fjäril. Vi ser också enhörningen som äter gräs. Genom texten får vi reda på att prinsessan och fen gifter sig och flyttar till

grannlandet. Det står även att det var svårt att skaffa barn men att det gick. Vad de menar med det får vi inte veta. Bläddrar vi vidare till uppslag arton ser vi en bild på den blå katten med

sju små kattungar. Katten ser glad ut. Vi ser även prinsessan som är på väg att ge fen en puss. De håller handen och ovanför dem syns ett hjärta. Detta är den andra intima gesten vi ser mellan dem. Mellan dem står den blå katten och ler.

Som Nikolajeva (2017, s. 89) uttrycker kan motiv vara mer lätta eller svåra att hitta. Vi skulle kunna säga att huvudmotivet är sökandet och mer specifikt sökandet efter en partner. Att skriva om kärlek och äktenskapet är något som Nikolajeva (2017, s. 89-91) anser är

ovanligare i barnlitteratur och ofta blir omgjort till vänskap eller kärlek mellan förälder och barn. I Prinsessan som inte tyckte om prinsar blir äktenskapet centralt. Boken går ut på att prinsessan ska hitta sin man, alltså sökandet efter kärleken. Vi kan koppla den här bilderboken till folksagan då Kåreland (2015, s. 70) belyser att kärlek är en central handling i folksagan. Vi kan se i boken att prinsessan och fen håller hand och att prinsessan är nära på att pussa fen, men det sker inte. Kärleken kanske bara visas till viss del på grund av att det är en barnbok, eller är det för att det är homosexualitet? Vi fick inte heller se när de gifte sig utan det nämndes i snabbspolning i text, men inte alls i bild. Det som i sig blev annorlunda i den här boken är att motivet sökandet efter en prins slutade med att det blev sökandet efter kärleken, som tillslut blev en flicka. Det är alltså Nikolajevas sökande och kärlek som är motivet, vilket också kan kopplas till folksagans kärlek som motiv. Eftersom bilderboken vagt handlar om homosexualitet kan det ses som ett bimotiv. Intressant är också att just benämningen

homosexualitet aldrig nämns, utan prinsessan hittar sin fe och gifter sig med en ”hon” men det benämns inte att de är homosexuella.

Ganska fort förstår vi att det är prinsessan som är i fokus och är i centrum av boken vilket är ett sätt att se vem som är huvudpersonen enligt Nikolajeva (2017, s. 154-155). Hon

förespråkar också att ta reda på vem som genomgår en förändring och det gör prinsessan när hon ser fen då hon inser att det inte är en prins hon ska hitta utan en prinsessa. Ytterligare ett sätt är att se vem som finner lyckan enligt Nikolajeva vilket prinsessan gör genom fen. Alltså finns det flera faktorer som tyder på att prinsessan är huvudpersonen. Prinsessans pappa kungen är en karaktär som är med väldigt mycket och han är en biperson som jag anser ändå gör en förändring. Han är väldigt fäst vid att prinsessan ska hitta en man och blir i slutet väldigt chockad. Han blir mer och mer irriterad under tiden som prinsessan säger nej till alla prinsar, det tråkiga är dock att vi aldrig får veta helt hur han ställer sig till att hans dotter är homosexuell. Samtidigt hindrar inte kungen dem från att bli tillsammans vilket kan tyda på att han accepterar det. Den blå katten är ytterligare en biperson av värde. Kattens ansiktsuttrycks

förändring kan vi följa genom bokens gång. Ansiktsuttrycket är argt, dystert eller skeptiskt genom hela boken ända tills slutet när prinsessan hittar fen. Tant Cleo får vi veta är personen på tavlan i slutet och hennes ansiktsuttryck ändras med till sista bilden som tyder på att hon tycker prinsessan gjorde rätt val med fen i slutet och är glad över det.

I den här bilderboken är det en kvinnlig författare som skriver om en kvinnlig karaktär. Nikolajeva (2017, s. 273) beskriver vissa genusrelaterade textegenskaper som ofta, men inte alltid, förekommer när det är en kvinnlig författare till en bok med en tjej som huvudperson. Exempelvis kan vi se att bilderboken är relationsorienterad och handlar om kärlek, relationer och romantik. Prinsessan och fen blir tillsammans och berättelsen handlar om resan dit. Vi kan också se att det utspelar sig i hemmet som Nikolajeva (2017, s. 273) menar är

trygghetspunkten, prinsessan rör sig inte från hemmet förrän i slutet. Berättelsen ifrågasätter inte genusstereotypen speciellt mycket då prinsessan ska hitta en prins och berättelsen handlar om kärlek och prinsessan är i trygga hemmet. Det är precis i slutet som boken går emot det som anses vara normalt då prinsessan väljer att gifta sig med fen och inte någon av prinsarna. Att detta anses som onormalt kan vi bekräfta dels genom vad boken själv först förespråkade genom att prinsessan skulle skaffa en man, men även utifrån hur Norrhem, Rydström och Winkvist (2008 s. 24-27) beskriver heterosexualitet som det normala och homosexualitet som det onormala.

Prinsessan som inte tyckte om prinsar har många karakteristiska drag från en typisk folksaga.

Kåreland (2015, s. 70) lyfter lyckligt slut som en del av en typisk saga och det har den här bilderboken. Prinsessan hittar tillslut kärleken och lever lycklig. Inte med prinsen som först var väntat utan med fen. I folksagan är ett vanligt motiv att prinsen ska vinna prinsessan enligt Kåreland (2015, s. 123), i den här bilderboken är det dock fen och inte prinsen som vinner prinsessan. I och med det motivet kan vi också se att prinsar och prinsessor är vanliga karaktärer i folksagan, vilket ger oss ytterligare en koppling från den här bilderboken till folksagan då det handlar om prinsar och en prinsessa. Kåreland (2015, s. 168) nämner också att det är vanligt att kungen ska gifta bort sin dotter vilket är precis det som sker i denna bok, men inte precis som det var tänk till en prins utan till fen. En andra aspekt som är vanlig inom saga är den trefaldiga upprepningen (Kåreland, 2015, s. 70), alltså att saker sker i tre.

Prinsessan får besök av prinsar tre gånger och tre gånger säger hon nej till dem. Fen brukar ofta i sagor hjälpa hjälten enligt Kåreland (2015, s. 70) och i detta fall kallas fen in av kungen för att hjälpa honom hitta en prins till prinsessan. Dock slutar det med att de blir kära. Fen

hjälpte på ett sätt till, men kanske inte på det sättet som de vanligtvis gör i sagor. Kåreland (2015, s. 70) nämner önskan efter exempelvis kärlek och att den hotas av något. I detta fall finns en önskan efter kärlek, men det enda vi kan se hotar den är att ingen som prinsessan vill ha dyker upp. Det för att hon söker en flicka utan att själv veta det, vad vi kan se. Det är ingen ond kraft som hamnar i vägen utan bara hon själv som inte helt hittat sig själv. Något som dock sticker ut i bilderboken är den direkta kopplingen till andra sagor. På uppslag två nämner kungen i brevet att ”[…] prinsessan sover gott på ärten.” (Briére-Haquet & Larchevëque, 2010, s. 7). Vilket är en koppling till sagan om Prinsessan på ärten. Sedan på uppslag fem när kungen skriver det andra brevet skriver han att prinsessan ”[…] berättar tusen och en

historier.” (Briére-Haquet & Larchevëque, 2010, s. 13), som vi kan koppla till sagan Tusen

och en natt. På uppslag tolv ser vi grodor som blir märkta som vi kan koppla till sagan om Grodprinsen och det typiska att man kysser en groda och den blir en prins, vilket Kåreland

(2015, s. 70) nämner är ett vanligt inslag i sagor då allt kan hända i en saga. Den andra bilden på uppslag tolv visar pumpor som vattnas och gödslas för att de ska bli vagnar vilket vi kan koppla till sagan om Askungen som åker i en vagn som egentligen är en pumpa.

Prinsen & Pojken

Precis som i analysen av den andra boken kommer jag analysera den här bilderboken uppslag för uppslag. Boken har ingen numrering och därför blir titelsidan uppslag ett och även sida 1. Totalt består boken av 27 uppslag varav det första och sista är titelsida och slutsida.

Prinsen & Pojken har kvadratisk form som är mer ovanligt enligt Rhedin (2001, s. 146-147).

Bilderboken består till mestadels av helsidesbilder med ett fåtal undantag. Jag anser att boken kan ses som vanlig storlek kanske större vilket medför att den ger möjlighet för livlighet enligt Rhedin (2001, s. 145-146). Detta anser jag att boken gör för det händer mycket i den och bilderna är stora och uttrycksfulla. Omslaget består av en sammanhängande helpärmsbild som då omsluter hela boken (Rhedin, 2001, s. 148). På överdelen av bilden kan vi se prinsen som sitter på ett moln. Bakom prinsen kan vi se slottet som också är på ett moln och himlen som bakgrund. På nederdelen av bilden ser vi pojken som sitter i skogen på en stubbe med ett pappersflygplan i handen. I mitten är ett rött streck som skiljer dem åt. På baksidan fortsätter det röda strecket och på överdelen fortsätter den blå himmelen och skogen fortsätter på nederdelen. Titeln sitter med gulfärgade bokstäver på framsidan där P i prins har en lila/blå bakgrund och P som i pojke har en grön.

Titelsidan som även är uppslag ett har samma typografi i titel som framsidan och en bild på en stubbe. Bläddrar vi sedan vidare till uppslag två kan vi se ett stort vitt slott på ena sidan som beskrivs som slottet i staden bland molnen. På den andra sidan ser vi prinsen som sitter bland en hög av leksaker men ser ledsen ut. Nederst i bilden i suddig skärpa kan vi urskilja kungen och drottningen. Texten berättar för oss att prinsen inte är glad trots att han har allt han kan önska sig och har föräldrar som älskar honom mest av allt. Han känner sig ensam och vill hitta en hjärtevän. När han berättade det för sina föräldrar förstår de att leksaker inte gör honom lycklig. Nästa uppslag visar hur prinsen sitter ledsen i sin stol i en stor sal medan det står flickor i lång kö ut genom de stora öppna dörrarna in till salen. Kungen och drottningen står bredvid och ser ledsamt på sin son. Från texten får vi veta att stadens alla flickor har kommit för att prinsen ska kunna hitta sin hjärtevän. Värt att poängtera är att det är en flicka de antar att pojken ska hitta som hjärtevän. Vi får också veta att prinsen hälsar på alla flickor en efter en men att han ändå inte känner något i sitt hjärta. På uppslag fyra har det blivit kväll och vi ser prinsen som sitter i pyjamas och skriver ett brev med ett ljus tänt. I sitt brev skriver han:

Kära Önskefe!

Jag skulle vilja hitta en hjärtevän. Jag vill inte ha en flicka som hjärtevän, jag vill ha en pojke. Finns det någon för mig, Önskefe? Jag ber om din hjälp för jag vågar inte prata med mamma och pappa om det.

/Prinsen(Fearon & Fearon, 2013, s. 7)

Här får vi reda på att prinsen vill ha en pojke och inte en flicka som hjärtevän och vi får också reda på att han är rädd för att berätta det för sina föräldrar. Detta tolkar jag som att han är rädd för att komma ut, alltså berätta att han är homosexuell.

På uppslag fem får vi se när prinsen kastar iväg sitt brev ut genom fönstret, format som ett pappersflygplan. Texten berättar att han har vikt det, kastar ut det och sedan ser det flyga sakta genom luften högt över molnen. Genom texten får vi också veta att pappersflygplanet flög hela natten för att först på morgonen segla över sjön och dyka ner i skogen. Fortsätter vi då på uppslag sex så ser vi pojken som sitter i en trädkoja i skogen. Han ser väldigt dyster och ledsen ut och tittar ut på två fåglar som sitter på en gren och myser. Texten berättar att pojken bor i trähuset och när han tittar ut på fåglarna så tycker han att de är fina och han känner att han saknar något. Vi får veta att han genom att se fåglarna kommer att tänka på vad hans föräldrar sagt:

”En dag kommer du att vilja ha någon vid din sida, någon som du tar hand om och som tar hand om dig.” Det var det Pojken saknade – en hjärtevän. (Fearon & Fearon, 2013, s. 11)

En hjärtevän är alltså inte bara en nära vän utan en käresta, en partner, skulle jag vilja tolka utifrån från detta och precis som prinsen så saknar pojken detta. Dock får vi inte veta om pojken söker en flicka eller pojke som hjärtevän. Uppslag sju visar hur pojken först får ett pappersflygplan i sin kopp, sedan tar upp det, läser det och till sist tittar ut mot slottet bland molnen. Texten berättar för oss att det är prinsens brev och att det står att han med önskar sig en hjärtevän precis som pojken. Pojken bestämmer sig för att han vill träffa prinsen och lämna tillbaka brevet, men han vet inte hur man hittar en prins. Men när han tittar ut genom fönstret så ser han slottet bland molnen och kommer på att prinsar bor i slott. Vi får genom detta reda på att pojken vill lämna tillbaka brevet och att han vet att prinsen vill ha en pojke som

hjärtevän, men vi vet fortfarande inte om pojken vill ha en flicka eller pojke som hjärtevän. När vi sedan byter till uppslag åtta ser vi pojken som beger sig ut i skogen. Texten berättar för oss att pojken bestämt sig för att bege sig ut på en resa mot slottet och lämna tillbaka brevet. Vi får också veta att han känner sig väldigt glad, sådär som man gör när man går precis dit man vill. Uppslag nio visar pojken som ser rädd ut, ena sidan lite rädd och andra väldigt rädd då han spärrar upp ögonen helt och ser lite blek ut. Texten berättar för oss att även om man är på väg åt rätt håll så kan man gå lite vilse. Det var så många träd i vägen så pojken kan inte se slottet bland molnen längre. Tittar vi noga på bilden ser vi att det är lite vitt i bakgrunden och genom texten får vi reda på att det är dimma. Anledningen till att pojken ser så rädd ut är för att han hör en röst som säger ”-Skogen har viskat om din ankomst!” (Fearon & Fearon, 2013, s. 17). På uppslag tio ser vi någon figur. Det ser ut att vara en figur av träd och blad och vi ser hur pojken tittar på den och sedan hur figuren springer först och pojken springer efter. Hela bilden blir lite suddig vilket jag anser symboliserar rörelsen att de springer. Texten berättar för oss att det är skogens väktare som är figuren och den har väntat på pojken för att visa vägen. Väktaren ber pojken följa efter och han undrar hur väktaren kunde veta vart han ska, men hinner inte fråga innan väktaren börjar springa. Efter dessa två uppslag kan vi fundera på om det är något mer bakomliggande till varför skogen vet att pojken ska komma och varför väktaren vet vart han ska. Vi får inte veta något men vi kan börja fundera på hur det kan komma sig att de vet att pojken ska komma och vart han ska.

Uppslag elva visar en sjö som breder ut sig över hela uppslaget med en strand i kanten. I

bakgrunden ser vi berg och skog. Uppe på himlen ser vi slottet på molnen. Texten bekräftar det bilden visar, men tillägger en undran som pojken har. Vilket är hur han ska ta sig upp till slottet. Uppslag tolv visar hur väktaren tar sin hand och sätter den i vattnet och det blir som en virvel i vattnet. Pojken står bredvid och tittar häpet. I vattnet finns det fiskar som vi kan se. Enligt texten frågar väktaren om pojken ser fiskarna i vattnet. Sedan rör väktaren vid vattnet och det vi ser på bilden som en virvel i vattnet är enligt texten vattnet som börjar lysa. På

uppslag tretton ser vi att den lilla fisken i vattnet har blivit jättestor. Pojken står och gapar på

fiskens vänstra sida och väktaren står på den högra sidan. Texten berättar att väktaren trollat guldfisken till en jättefisk som kan flyga och väktaren ber pojken klättra upp på fisken. På uppslag fjorton ser vi pojken flyga på den gigantiska guldfisken och väktaren står och sträcker upp armen i luften. Sedan ser vi pojken vinka uppifrån guldfiskens rygg. Väktaren pekar åt det hållet som guldfisken ska flyga enligt texten och pojken vinkar farväl till

väktaren. På uppslag femton kan vi se pojken och guldfisken flyga bland molnen mot slottet. Sedan ser vi att det blir mörkare och vi ser fisken och pojken ovanifrån. Texten berättar att de flyger mot slottet men att en stor hotfull skugga skymmer ljuset plötsligt och det hörs ett rytande. Uppslag sexton visar ett stort flygande monster, vilket texten berättar för oss. På

uppslag sjutton ser vi guldfisken lämna medan pojken ligger skräckslagen på ett moln.

Monstret är framför pojken. Vi får veta att guldfisken är feg och lämnar pojken kvar och monstret flyger till attack i texten. Uppslag arton visar hur en riddare kommer och attackerar monstret vilket texten bekräftar och berättar att monstret inte vågar slåss utan flyger iväg. På

uppslag nitton får vi se riddaren och monstret som flyger iväg i bakgrunden. Pojken och

riddaren går sedan över en bro bland molnen och ser glada ut. Texten säger att riddaren frågar pojken om han är okej och hur de sedan går mot staden. Uppslag tjugo visar när de går i staden och sedan kommer till en grind som visar ett suddigt slott i bakgrunden. Texten

berättar att pojken berättar att han har ett brev som tillhör prinsen och riddaren berättar att hon är stadens beskyddare och att hon kan ta med pojken till slottet. Grindarna beskrivs att de öppnas långsamt och pojken är äntligen framme efter sin långa resa.

Uppslag tjugoett visar när pojken kommer in i slottet och först ser vi kungen och drottningen

som sitter på sina troner och sedan ser vi pojken och riddaren som kommer fram till kungen och drottningen som nu står upp. Texten berättar att pojken aldrig sätt något som den stora salen förut och riddaren berättar för kungen och drottningen om varför pojken är där. De blir