Examensarbeten med
naturvetenskaplig inriktning
Agneta RehnAllt sedan utbildningsreformen till lärare som startade ht 2001 har stu-denter med naturvetenskap (och lärande) som huvudämne skrivit exa-mensarbeten inom samma ämnesområde. Dessa studenter utbildar sig till att bli lärare i förskola eller i grundskolans tidiga skolår och sedan antagningen ht 2007 blir de lärare i såväl förskola som i grundskolans tidiga skolår. Examensarbetena på 15hp (10 veckor) görs under stu-denternas sista termin.
Den första studentkullen med naturvetenskap (och lärande) som huvudämne blev färdiga ht 2004 och sedan dess har också studen-terna möjlighet att publicera sina godkända examensarbeten på MUEP (Malmö University Electronic Publishing), vilket de flesta studenter gör. Detta betyder att examensarbetena är publika mellan ht 2004 och vt 2012. Ett 30-tal examensarbeten i naturvetenskap (och lärande) med inriktning förskola och grundkolans tidiga skolår har publicerats på MUEP. I detta kapitel presenteras en sammanställning över dessa exa-mensarbeten.
Vad undersöks?
Det är främst två områden som utmärker sig där studenterna gör sina undersökningar. Det största området handlar om begreppsförståelse/
begreppsutveckling för naturvetenskapliga begrepp. Där är det nästan
dubbelt så många arbeten jämfört med det andra området, som handlar om attityder/intresse till naturvetenskap. En anledning till att studen-terna skriver inom dessa områden kan förmodligen förklaras med att i kursen som föregår examensarbetet behandlas just begreppsförståelse och attityder. Studenterna har dessutom gjort ministudier inom dessa områden.
De flesta studierna är genomförda i grundskolan, företrädesvis med grundskolans elever i fokus. Något flera arbeten är gjorda i årskurs 4-6, än i förskoleklass till årskurs 3. Även lärare i såväl förskola som grundskolans årskurs 1-6 studeras i några examensarbeten. I ett par examensarbeten studeras också skolledare (rektorer) och föräldrar. I förskolan däremot finns det endast fyra examensarbeten gjorda. Vilka metoder använder då studenterna? Såväl intervju-, enkät- och observationsmetod, samt litteraturstudier finns representerade i exa-mensarbetena. Intervjumetoden är den vanligaste förekommande metoden vid studier kring begreppsförståelse. I studier om attityder/ intressen är däremot enkäter den vanligaste metoden. I flera studier används intervjuer i kombination med observationer, eller som i några studier i kombination med enkäter. Enbart enkät som metod förekom-mer endast i ett fåtal studier och studier med litteraturen som grund förekommer i två examensarbeten.
Undersökningarna inom begreppsförståelse/begreppsutveckling handlar främst om hur barn/elever kan utveckla eller utvecklar förstå-else för olika naturvetenskapliga begrepp. Det handlar dels om barns/ elevers vardagsföreställningar om naturvetenskapliga begrepp, dels om hur verksamhet/undervisning genom olika arbetssätt (t.ex. drama, experiment/laborationer, skönlitteratur, datalärprogram,
utomhusun-dervisning etc.) kan hjälpa dem att utveckla förståelse för begreppen. Men också om hur lärare i förskola/grundskola undervisar i det natur-vetenskapliga ämnesområdet.
Attityder och intresse för naturvetenskap är det andra området som stu-denterna gjort undersökningar inom. Det handlar om elevers och/eller lärares, samt i ett par studier även föräldrars, attityder och intresse. Fråge- områdena som besvaras i de olika arbetena handlar om attityder och intresse till naturvetenskap i allmänhet, men också till specifika frågor om t.ex. undervisning (utomhus, drama i undervisningen, kopplat till samhället), experiment som hemuppgift och djuretik.
Begreppsförståelse/begreppsutveckling
Hur barn/elever i olika åldrar utvecklar sin förståelse för naturveten-skapliga begrepp är, som nämns ovan, det som flest examensarbeten handlar om. Endast ett fåtal av dessa examensarbeten har förskolan i fokus. Bergström (2011) och Smedenmark (2011) intervjuade 10 res-pektive 7 förskolebarn i åldrarna 4-6 år. De frågade barnen om deras tankar och föreställningar främst om regn, moln, samt vattnets krets-lopp. Barnen i båda studierna fick som start vid intervjun lyssna på en saga om regn och uppmanades att därefter rita en teckning hur det såg ut när det började regna på gumman (som sagan handlade om) och utifrån teckningen samt andra bilder som visade på moln/landskap genomfördes själva intervjuerna med barnen.
I båda studierna (Bergström, 2011; Smedenmark, 2011) visade det sig att flera av de äldre barnen har en viss förståelse för hur vattnets krets-lopp fungerar, men de använder inte de naturvetenskapliga begreppen. Att regn är vatten och kommer från moln kan de flesta av barnen. På frågan om var moln kommer ifrån svarar flera att de inte vet. Några barn svarar att moln är vatten, eller är gjorda av snö, andra svarar att man kan se på moln att de är mörka när det börjar regna.
Ytterligare en studie är gjord i förskolan, där sex femåringar inter-vjuades om vilken begreppsförståelse de har om kompost, nedbrytning och Grön Flagg3 (Lindström & Gejdner, 2008). I studien intervjuades
också elvaåringar, plus två lärare i förskolan och två lärare i grund-skolan (åk 4-6). De intervjuade lärarna fick svara på frågor om hur delaktiga barnen/eleverna är i miljöarbetet med kompostering, ned-brytning och Grön Flagg. Viktigt att påpeka här är att såväl förskolan som grundskolan har utmärkelsen Grön Flagg. Resultaten av intervju-erna med barnen visar att varken femåringarna eller elvaåringarna vet vilken funktion komposten fyller, men de har klart för sig vad som kan läggas i en kompost. Till skillnad från elvaåringarna kopplar femåring-arna inte sambandet mellan miljöpåverkan och kompost. Hur nedbryt-ningen i en kompost fungerar ger inte femåringarna någon förklaring till, men några av dem svarar att mat blir till jord och att det finns olika djur i komposten. Det är endast de djur som syns med blotta ögat som nämns. Vilken funktion djuren kan tänkas ha förklaras inte av fem-åringarna, men väl av de flesta elvafem-åringarna, som beskriver djurens aktivitet i nedbrytningsprocessen. Precis som elvaåringarna, beskriver femåringarna också att slutprodukten vid nedbrytningen är jord. Vad gäller frågan om Grön Flagg, så visste inte alla femåringarna flaggans betydelse och kopplingen till komposten, vilket däremot alla elvaår-ingarna gjorde. De kopplade Grön Flagg till miljö, natur och kompost, men var inte helt säkra på vilket sätt. Resultaten från lärarintervjuerna visar att barnen i förskolan har en kompost där de lägger sina matrester och där jorden som bildas används till att plantera växter, men grund-skolans elever har däremot inte tillgång till någon kompost. Samtal om komposten har lärarna endast haft med en del av barnen i försko-lan. Varken lärarna i förskolan eller grundskolan har däremot samtalat nämnvärt med barnen/eleverna om Grön Flagg och dess betydelse, men lärarna i grundskolan menar att eleverna som är med i skolans miljöråd känner till flaggans betydelse. Lärarna i förskolan påpekar att miljöarbetet på förskolan innefattar inte bara kompostering, utan även 3 Grön Flagg är stiftelsen Håll Sverige Rents certifiering av miljövänliga förskolor och skolor. http://www.hsr.se/gronflagg
annat som t.ex. sopsortering och ekologisk mat. I grundskolan däremot är endast pappersinsamling det miljöarbete eleverna gör rent praktisk. Den fjärde studien med förskolan i fokus genomfördes på förskolor med uteverksamhet. Alfanou och Larsson (2009) valde ut sex försko-lor där 7 pedagoger intervjuades och enkäter från 22 pedagoger samla-des in. Frågeställningarna som de ville få besvarade handlar om vilket arbetssätt förskolor med uteverksamhet använder sig av i arbetet med naturvetenskap, men också vilket naturvetenskapligt innehåll försko-lorna har. Även pedagogernas intresse för naturvetenskap och vilken utbildning pedagogerna har undersöktes. Intervjuerna fokuserade mer på arbetssätt samt ämnesinnehåll och enkätstudien på utbildning samt intresse. Resultaten från intervjuerna visade att arbetssätten varierar från att helt utgå från barnens intressen för stunden till att ha en mycket välplanerad verksamhet. Förskolorna delades in i olika kategorier allt efter arbetssätt, där också en del förskolor använde sig av flera arbets-sätt. Följande kategorier kunde urskiljas: Vistelse i naturen som fokus.
Samtalen i fokus (språkutveckling). Praktiskt arbete och upplevelser i fokus. Barnens tankar och frågor i fokus. Olika arbetssätt med äldre och yngre barn. På frågan om vilket naturvetenskapligt ämnesinnehåll
som finns, är biologi det vanligaste, men även ämnesinnehåll med kemi och fysik förekommer. Enkätundersökningen visade att alla pedago-ger förutom två har någon form av pedagogisk utbildning och några uppgav att de gått kurser inom utepedagogik. Däremot ställdes aldrig frågan om pedagogerna hade någon naturvetenskaplig utbildning. Av de examensarbeten som behandlar grundskolan fokuserar några på undervisning, där lärare, men även rektor intervjuas. I ett av exa-mensarbetena ingår också elever. I det studerade Borg och Samuelsson (2008) vilka framgångsfaktorer som kan ligga bakom finska elevers prestationer i naturvetenskap, eftersom Finland lyckas bra inom detta område. Själva undersökningen genomförde Borg och Samuelsson (2008) i Finland. Där intervjuade de tre naturkunskapslärare (i årskurs 4-5, 6 respektive 7-9) om kursplanen, naturvetenskapsundervisningen
(arbetssätt), Finlands positiva resultat i PISA och om elevernas kun-skapsnivå. Fyra klasser (årkurs 2, 5, 7, 9, totalt 64 elever) besvarade också en enkät om intresset av naturvetenskapsundervisningen och dess användbarhet i vardagen. Dessutom observerades två klasser (årskurs 5 och 7) under en kemi/fysiklektion respektive en kemilek-tion. Intervjuerna med lärarna visar att de anser att kursplanen, som är formulerad utifrån de nationella styrdokumenten/målen, är tydliga och lätta att arbeta efter. Frågor om hur lärarna ser på olika arbetssätt i naturvetenskapsundervisning ställdes och hur mycket tid som lades på respektive arbetssätt. Lärarna ansåg att experiment var viktigast följt av att arbeta i grupp. Därefter uppgavs att arbeta utomhus och arbeta
själv och sist att läsa texter. Hur mycket tid lärarna la på respektive
arbetssätt var inte alltid i relation till hur viktigt de tyckte att arbetssät-tet var. De positiva resultaten i PISA-undersökningen förklarar lärarna bl.a. med den höga kvaliteten och likformigheten på lärarutbildningen i Finland, goda resurser (lokaler, personal, material), små elevgrupper samt fokus på läs- och skrivinlärning. Lärarna menade att det finns en spridning i kunskapsnivå bland eleverna, men tack vare extrapersonal kan elever få hjälp. Enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna har en positiv inställning till naturvetenskap och anser den viktig. Men majoriteten av eleverna tror inte att de kan ha nytta av de naturvetenskapliga skolkunskaperna när de är utanför skolan.
Carlberg och Myrup (2008) intervjuade åtta lärare i de tidigare skol-åren om hur de kopplade ett temaarbete om Carl von Linné till Nature
of Science (NOS dvs. lära om naturvetenskapen). Resultaten visar att
lärarna undervisar i naturvetenskap, men ingen medveten undervis-ning sker om naturvetenskap. Carlberg och Myrup (2008) menar dock att detta förekommer i dessa lärares undervisning, även om det inte görs medvetet.
Hur lärare använder experiment i no-undervisningen studerade Al-Binni och Karlsson (2008). De intervjuade åtta 1-7-lärare. Resultaten visar att alla lärarna anser det positivt med att experimentera, men
endast ett fåtal av dem använder det i undervisningen. Att experimen-ten är kopplade till elevernas verklighet och vardag anses också viktigt. Lärarledda demonstrationer genomfördes oftast för elever som har svenska som andraspråk. En tydlig koppling ser Al-Binni och Karls-son (2008) mellan lärarnas naturvetenskapliga bakgrund och deras användning av experiment.
Edenhall och Tomelius (2010) intervjuade sex lärare i förskoleklass-årskurs 5 på en skola med utomhuspedagogik, en så kallad I Ur och
Skur skola, om hur de undervisar för att uppnå kursplanemålen i de
naturorienterande ämnena. Studien visar att no-ämnena integreras i projekt med andra ämnen, där delmål/mål finns angivna, vilka också är tydliga för eleverna. Lärarna följer upp eleverna efter varje projekt med skriftliga omdömen. Det krävs olika lärandemiljöerna, anser lärarna, såväl utomhus som inomhus, eftersom eleverna lär sig på olika sätt. Taheri och Temocin (2005) genomförde en studie om sex-och sam-levnadsundervisningen i Iran och Turkiet. De intervjuade fyra lärare och tre rektorer om hur undervisningen i dessa två länder bedrivs. Resultaten visar bland annat att de områden som fokuseras i sex-och samlevnadsundervisningen främst handlar om pubertet och hygien. Det innehåll som tar upp preventivmedel, abort och homosexualitet är tabubelagt.
Hur elevers språk- och begreppsutveckling i årskurs 1 och 2 kan utveck-las genom deras samtal/diskussioner i små grupper studerade Aronsson (2009). Hon lät en elevgrupp med fyra elever vid två tillfällen disku-tera djurs vinterliv. Samtidigt som de diskudisku-terade fick de också skriva, rita och forma figurer i lera. Resultatet visar positiva fördelar med att eleverna arbetar i grupp, där de stöttar och hjälper varandra att hitta ord och begrepp, samt bygger vidare på varandras uttalanden. När eleverna fick använda leran (vid tillfälle två) till att skapa sina djur menar Arons-son (2009) att samtalen fokuserade mer på detaljer i djurens utseende, vilket inte gjordes när de endast ritade sina djur.
Krappe och Ydeskog (2009) genomförde en undervisningssekvens i årskurs 4 om vattnets olika faser och fasövergångar, där experiment/ laboration ingick. Eleverna (25 st) observerades under laborationerna och de fick före och efter undervisningssekvensen besvara en enkät med frågor om i vilken utsträckning undervisningen hjälpt eleverna till begreppsutveckling/förståelse. Resultaten visar att eleverna utveck-lat förståelse för vattnets olika faser och avdunstning. Däremot var begreppet vattenånga betydligt svårare för eleverna att förstå och begreppet kondensation kunde ingen redogöra för. Läraren har en viktig roll, menar Krappe och Ydeskog (2009), såväl vid starten av laborationen som under själva laborationen. De framhåller också att det är viktigt att lärare tillvaratar elevernas förkunskaper vid plane-ringen av laborationer.
Ytterligare två studier med ungefär samma upplägg som Krappes och Ydeskogs (2009) är gjorda av Hansson och Karlström (2010), samt Larsson (2004). Hansson och Karlström observerade elever i årskurs 1 (alla med svenska som andraspråk) under två no-lektioner om vatten och dess olika faser. Klassläraren höll i lektionerna. Tre elever intervju-ades före och efter lektionerna. Resultaten visar att eleverna använder sig av begreppen (vattenmolekyl, vattenånga, is, m.fl.) mycket bristfäl-ligt, vilket kan förklaras med att läraren inte heller använder begrep-pen i någon större utsträckning. Elevernas bristande språkkunskaper i svenska kan också vara en förklaring till att eleverna inte använder begreppen menar Hansson och Karlström. I Larssons (2004) studie i en F-2 klass (6-8-åringar), blev tio elever intervjuade före och efter under-visningen med experiment om begreppet luft. Eleverna observerades också när de genomförde sina experiment. Resultaten visar att eleverna till viss del ändrade sina felaktiga föreställningar om luft i rätt riktning efter att ha genomfört de olika experimenten, men flera av dem har även efter experimenten kvar sina gamla felaktiga föreställningar om luft. Larsson kunde inte se några skillnader i sex- och åttaåringarnas förståelse om luft.
I vilken utsträckning skönlitteratur med no-innehåll kan leda till elevers begreppsutveckling har Jakobsson och Wåhgen (2005) undersökt. 29 elever i två klasser i årskurserna 2-3 och 4 (några av eleverna hade svenska som andraspråk), fick före högläsning från en skönlitterär text, kort skriva ner (kortskrivning) vad de visste om begreppen vatten och
miljöhot. Därefter lästes högt för eleverna den skönlitterära texten som
handlar om dessa begrepp och efter det uppmanades eleverna igen att skriva ner vad de visste om vatten och miljöhot. Resultaten visar att vissa elever utvecklade sin begreppsförståelse utifrån den skönlitterära texten. Två lärare som också arbetat med samma skönlitterära böcker intervjuades, samt en lärarutbildare, som förespråkar skönlitteratur i undervisningen. De tre lärarna var alla positiva till att använda skönlit-teratur i no-undervisningen, men de menar att svårigheten var att finna relevant litteratur. Däremot hade ingen av lärarna eller lärarutbildaren någon tanke på att ha som mål att utveckla naturvetenskapliga begrepp, men efter frågan under intervjun kunde de ändå reflektera över hur utveckling av begrepp sker.
Larsson och Malmström (2005) undersökte på vilket sätt elever upp-lever bilder i no-läroböcker. De intervjuade 14 eupp-lever i årskurs 4-5 och ställde frågor om hur de uppfattade att bilderna vände sig till dem. Larsson och Malmström (2005) var intresserade av om pojkar och flickor upplever det på olika sätt samt hur läroböckerna är kopplade till elevernas erfarenheter. Eleverna fick under intervjuerna titta på sex bilder från tre no-läroböcker och dessutom läsa ett kapitel i en av böck-erna. Alla eleverna upplevde att dessa no-läroböcker något mer vänder sig till pojkar. Larsson och Malmström (2005) konstaterade att så gott som alla bilderna kunde kopplas till elevernas erfarenheter.
Hur kan datorspel påverka elevernas förståelse i naturvetenskap, är frågan som Persson (2006) ställer sig. I Perssons (2006) studie fick 32 elever i årskurs 5 spela ett datorspel (Lasarus) om människokroppen och hälsa. Såväl före som efter att eleverna spelat Lasarus fick de fylla
i en enkät om spelvanor, om no i allmänhet och specifikt om männis-kokroppen samt hälsa. Ett tiotal elever observerades också under själva spelandet, vilket enligt Persson (2006) gav information om deras reak-tioner om spelet och hur de agerade under spelandet. Resultatet visar att de flesta eleverna var mycket positiva till att spela Lasarus. Däremot hade eleverna inte lärt sig mycket från spelet om människokroppen och hälsa, även om de själva ansåg att de gjort det.
Ernstedt och Malmberg (2004) gjorde en jämförande studie på två skolor, den ena är miljöcertifierad och den andra är det inte. Åtta elever i årskurs 5-6 på respektive skola intervjuades om förståelsen och hand-lande när det gäller hållbar utveckling. Resultatet visar att eleverna i den miljöcertifierade skolan utför fler handlingar och verkar också ha djupare förståelse om hållbar utveckling än eleverna på skolan som inte är miljöcertifierad.
Två examensarbeten utgår helt och hållet från litteraturen. Wernås (2004) gjorde en textanalys över fyra faktaböcker om vatten, där hon ville ta reda på om faktaböckerna kan anses bra som läromedel i no-undervisningen för de yngre eleverna i grundskolan. Böckerna ana-lyserades utifrån några kriterier. Resultatet visar att ingen av de fyra böckerna som analyserades uppfyllde alla kriterier på ett bra lärome-del. Wernås (2004) menar emellertid att en faktabok delvis kan vara ett bra läromedel. Den andra litteraturstudien genomfördes av Ahrend Björkman (2009), som med utgångspunkt i forskning om vad som anses väcka intresse för no, utvecklat en undervisningsmodell där också lärandemål, lärandeaktiviteter och tydliga bedömningsformer är inkluderat. Modellen vänder sig till elever i de första årskurserna där no också är integrerat med svenska (språkutveckling). Med denna undervisningsmodell menar Ahrend Björkman (2004) att elevernas intresse för no kan bevaras.
Attityder och intresse
Examensarbeten som främst handlar om attityder och intresse är betydligt färre än de som handlar om begreppsförståelse. De flesta stu-dierna kring attityder/intresse är genomförda med fokus i grundskolan, förutom ett par studier i förskolan. Den ena är redan beskriven ovan där Alfanou och Larsson (2009) också undersökte förskolepersonalens intresse för no. Det andra examensarbetet som inkluderar förskolan genomförde Löfgren och Pennanen (2006) som en enkätstudie med 49 lärare från förskolan upp till årskurs 3, där det förutom frågor om intresse också ställdes frågor som handlar om arbetssätt och undervis-ning. Resultatet visar att de flesta av lärarna är intresserade av no och arbetar dagligen eller någon gång per vecka med no. Däremot saknar flera av lärarna ämneskunskaper och materiell utrustning.
En kartläggning av elevers attityder och intresse till naturvetenskap genomförde Nerme och Sjögren (2005). I studien använde de enkät för att samla in empiri. Dessa besvarades av 83 elever i årskurs 5 och 6. De flesta eleverna tyckte att no är roligt och att de har nytta av sina kunskaper på fritiden, men också när de blir vuxna. Att arbeta i grupp och att arbeta praktiskt, tyckte de flesta eleverna var roligt, men kate-derundervisning ansågs tråkigare. Att no skulle vara roligare, eller mer intressant än andra ämnen, höll de flesta eleverna inte med om. Tre fjärdedelar av eleverna ville inte arbeta med no som vuxna.
Två studier handlar om attityder/intresse till utomhusundervisning/ utomhuspedagogik med no-innehåll. Petersson och Videsson (2005) använde enkät som metod. 86 lärare i årskurs F-6 som undervisar i no besvarade frågor om utomhuspedagogik och utomhusundervisning. Olsson och Palm Norgren (2011) intervjuade 12 elever i årskurs 4 om deras inställning till utomhusundervisning. Peterssons och Videssons (2005) resultat visar att de flesta lärarna är positiva till utomhuspe-dagogik, men det är inte många av lärarna som undervisar utomhus. Att skolans miljö är stimulerande har betydelse för om lärarna har no-undervisning utomhus. Detta trots att de flesta lärare menar att
förståel-sen för no främjas av utomhusundervisningen. Drygt hälften av lärarna ansåg att fortbildning i utomhuspedagogik skulle kunna bidra till att fler undervisar utomhus. Resultatet från intervjuerna som Olsson och Palm Norgren (2011) genomförde visar att eleverna ansåg att utomhus-undervisning är positiv/rolig och att de lär sig om naturen. De menar vidare att matematik möjligtvis kan undervisas ute. Det gäller däremot inte svenska. Flera av eleverna svarade att de lär sig bättre inomhus i klassrummet än utomhus.
En annan studie, genomförd av Friberg och Karlsson (2006) under-sökte hur lärare i årskurserna 1-5 relaterar no-undervisningen till sam-hället. De undersökte också vilken inställning lärarna har till detta. I studien intervjuades 7 lärare. Dessa svarade bland annat att de är posi-tiva till att koppla samhället till no-undervisningen. På olika sätt gör de kopplingar till samhället vid no-undervisning, genom att använda t.ex. tv-program och tidningar. Dessutom gör lärarna studiebesök när de arbetar tematiskt. Värderinsövningar är däremot inte vanligt i no-undervisningen. Några av lärarna svarade, att om de haft mer tid och resurser hade de kunnat göra mer.
Neckmar Lindvall och Sjögren (2005) genomförde en studie med elever i årskurs 6, där de flesta av eleverna har svenska som andraspråk. Åtta elever observerades samt intervjuades efter att ha varit med om ett undervisningsförsök med pedagogiskt drama i no-undervisningen om jordens och livets utveckling. Frågorna som eleverna fick besvara handlade om hur de uppfattar att drama påverkat kommunikationen, intresse och lusten att lära naturvetenskap. Resultaten visar att de flesta eleverna var engagerade i dramaövningarna och att kommunikationen eleverna emellan ökade vid dessa övningar. Eleverna upplevde också att det både var roligare att lära no genom drama i undervisningen och att drama skulle kunna göra no mer intressant.
Hur elevers attityder till naturvetenskap påverkas av föräldrars attity-der till naturvetenskap unattity-dersökte Cordua (2008). En enkät besvarades
av 17 föräldrar till elever i årskurs 4-6. Fem av dessa föräldrar, samt deras barn (5st) intervjuades dessutom om sin inställning och i vilken utsträckning barnen tar del av naturvetenskap utanför skolan. Resul-taten visar att det finns ett visst samband mellan föräldrar och deras barns intresse för naturvetenskap. Nästan alla barn har också tagit del av naturvetenskap utanför skolan (t.ex. muséer, tv-program, tidskrifter mm.), men många gånger har barnen fått uppleva detta helt själva, utan föräldrarnas deltagande eller hjälp.
Gynnstam och Åström (2005) gjorde en intervjustudie om barns och ungdomars inställning till djurförsök. Noteras skall, att endast studien som genomfördes med barnen beskrivs här. Barnen, 19 elever i årskurs 1, intervjuades gruppvis när de förde en diskussion kring ett fiktivt dilemma om använda försöksdjur till medicinsk forskning och hur de skulle ha agerat i olika situationer. De flesta eleverna ansåg inte att man skulle använda försöksdjur att testa mediciner på, även om kom-pisen kanske skulle dö. Där visade eleverna större empati för djuren än för kompisen. Om kompisen istället var en hund, så ändrade några av eleverna sin uppfattning och det var då ok att använda försöksdjur. Både Bengtsson (2004) och Bodhamre och Persson (2007) har stu-derat andraspråkselevers (årskurs 5-6) inställning till hemuppgifter i no. Bengtsson (2004) intervjuade 11 elever både före och efter att de genomfört hemuppgiften med experiment om luft. Resultatet visar att de flesta eleverna var positiva till experiment som hemuppgift istället för faktatexter och att de hade genomfört hemuppgiften tillsammans med en förälder eller ett äldre syskon. Flera av eleverna talade också sitt modersmål när de genomförde experimenten. Bengtsson (2004) menar att denna positiva attityd kan öka elevernas förståelse i natur-vetenskap. I Bodhamres och Perssons (2007) studie, där också fem av elevernas föräldrar deltog, fick eleverna besvara en enkät hur de upp-levde hemuppgiften med experiment, deras engagemang och moders-målets betydelse under experimenten. Åtta elever intervjuades efter att de haft hemuppgiften om vatten. Resultatet visar att såväl elever som
föräldrar hade precis som i Bengtssons (2004) studie en positiv inställ-ning till experiment som hemuppgift. Alla kommunicerade också här med varandra på sitt modersmål i mindre eller större utsträckning och under experimentens gång fick alla elever förutom en hjälp av någon annan (förälder, syskon).
Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta examensarbetena handlar om att undersöka hur eleverna utvecklar sin begreppsför-ståelse i no utifrån olika undervisningsmetoder och ämnesinnehåll. Utvecklingsarbeten och litteraturstudier är däremot ovanliga. Arbeten av gestaltande karaktär saknas helt. Elever i åk 4-6 är den vanligaste gruppen att studera, därefter lärare i åk 4-6. Ovanligt är studier gjorda på förskolor och med föräldrar eller skolledare. Intervjuer är genom-gående den vanligaste metoden.
Referenser
Afanou Y. och Larsson A. (2009) Naturvetenskap i förskolor med
uteverksamhet – arbetssätt och ämnesinnehåll. Examensarbete,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Ahrend Björkman C. (2009) Tummelisa och NO-undervisning. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Al-Binni S. och Karlsson J. (2008) Grundskolepedagogers
använ-dande av experiment. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Aronsson C. (2009) Barns samtal om hur djuren överlever vintern. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bengtsson P. (2004) No-experiment som hemuppgift. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bergström M. (2011) 4-5 åringars vardagsföreställningar om regn,
moln och vattnets kretslopp. Examensarbete, Fakulteten för lärande
och samhälle, Malmö högskola.
Bodhamre M. och Persson P. (2007) NO-hemuppgifter i ett
andra-språksperspektiv. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Borg C. och Samuelsson C. (2008) Potentiella framgångsfaktorer
till Finlands goda resultat i PISA-undersökningar. Examensarbete,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Carlberg A. och Myrup L. (2008) Nature of Science i skolans
tidigare år. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Cordua F. (2008) Hemkulturens påverkan på elevers attityder
till naturvetenskap. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
Edenhäll S. och Tomelius L. (2010) Utomhuspedagogik, en metod att
nå kursplanemålen i NO. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Ernstedt K. och Malmberg A. (2004) Meningsfull miljöcertifiering? Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Friberg A. och Karlsson K. (2006) Samhällsrelaterad undervisning
i naturvetenskap. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Gynnstam R. och Åström K. (2005) Djuretik ur barn och ungdomars
perspektiv. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Hansson M. och Karlström S. (2010) Elevers begreppsanvändning
inom området vatten. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Jakobsson M. och Wåhgen K. (2005) Skönlitteratur som medel för
begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. Examensarbete,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Krappe A. och Ydeskog L. (2009) Att utveckla barns
naturvetenskap-liga begreppsförståelse genom experiment. Examensarbete,
Lärar-utbildningen, Malmö högskola.
Larsson A. (2004) Barns föreställningar om begreppet luft. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Larsson E. och Malmström E. (2005) I vilken grad upplever flickor
och pojkar att läroboken i naturvetenskap vänder sig till dem?
Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Lindström A. (2008) Fem. och elvaåringars vardagsföreställningar
om nedbrytning, kompost och Grön Flagg. Examensarbete,
Löfgren T. och Pennanen N. (2006) Kartläggning av NO i förskola
och de tidigaste skolåren. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Neckmar Lindvall I. och Sjögren E. (2005) Pedagogiskt drama i
NO-undervisningen. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Nerme J. och Sjögren J. (2005) Kartläggning av elevers attityder till
naturvetenskap. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Olsson J. och Palm Norgren L. (2011) Elevers inställning till
utom-husundervisning och lärande. Examensarbete, Fakulteten för lärande
och samhälle, Malmö högskola.
Persson S. (2006) Hur påverkar datorspel undervisningen i
natur-vetenskap? Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Petersson J. och Videsson A. (2005) Utomhuspedagogik för ett
fördjupat lärande och en varaktig kunskap. Examensarbete,
Lärar-utbildningen, Malmö högskola.
Smedenmark I. (2011) Barns tankar kring naturvetenskap – 4-5
åringar förklarar regn. Examensarbete, Fakulteten för lärande
och samhälle, Malmö högskola.
Taheri M. och Temocin E. (2005) Islam, sex och samlevnad. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Wernås M. (2004) Facklitteratur i No-undervisningen. Examens-arbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
