Sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. : - En litteraturöversikt

1 HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Fanny Hörberger HANDLEDARE: Saffran Möller

JÖNKÖPING: 2020 Maj

Sjuksköterskans upplevelse

av hot och våld på

akutmottagningar.

2

I

2.3 Riskfaktorer för hot och våld ... 6

2.4 Konsekvenser av hot och våld ... 7

2.5 Sjuksköterskans roll... 7 2.6 Teoretisk referensram ... 8 3. Problemformulering ... 9 4. Syfte ... 9 5. Metod ... 9 5.1 Design ... 9

5.2 Urval och datainsamling ... 10

5.3 Dataanalys ... 10

5.4 Etiska överväganden ... 11

6. Resultat ... 12

6.1 Upplevelser av olika riskfaktorer ... 12

Sjuksköterskan som en sårbar profession ... 12

Patienters beteende ... 12

Arbetsgivarens begränsade möjligheter ... 13

6.2 Upplevelser av negativa effekter på arbetsplatsen ... 13

Sjuksköterskans arbetsmiljö ... 13

Sjuksköterskans yrkesutövande ... 14

6.3 Upplevelser av påverkan på den egna hälsan ... 14

7. Diskussion ... 15

7.1 Metoddiskussion ... 15

7.2 Resultatdiskussion ... 17

8. Slutsats ... 19

8.1 Förslag på vidare forskning ... 19

10. Referenser ... 20

3

Sammanfattning

Bakgrund: Hot och våld mot vårdpersonal är ett aktuellt ämne och ett globalt

växande problem i dagens samhälle. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar anses vara en av professionerna som är i störst risk för att utsättas för hot och våld.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på

akutmottagningar.

Metod: Litteraturöversikten är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga tio

artiklar är av kvalitativ karaktär. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades i resultatet, är publicerade mellan åren 2009–2018. För artikelsökningen användes databaserna CINAHL och PubMed.

Resultat: Resultatet gav sammanlagt tre huvudteman och fem subteman.

Huvudtemat ”Upplevelser av olika riskfaktorer” resulterade i subteman; ”Sjuksköterskan som en sårbar profession”, ”Patienters beteende” och ”Arbetsgivarens begränsade möjligheter”. Huvudtemat ”Upplevelser av negativa effekter på arbetsplatsen” resulterade i subteman; ”Sjuksköterskans arbetsmiljö” och ”Sjuksköterskans yrkesutövande”. Resultatets sista huvudtema blev ”Upplevelser av påverkan på den egna hälsan”.

Slutsats: Litteraturöversikten resulterade i en slutsats att sjuksköterskor som

drabbats av hot och våld i sitt arbete på akutmottagningarna påverkas privat, men även i sitt arbetsliv. Att hot och våld har en påverkan på sjuksköterskors psykiska- och fysiska mående, samt att det även kan framkalla många olika känslor.

Nyckelord: Akutmottagning, hot, kvalitativ, litteraturöversikt, sjuksköterskor, upplevelse, våld

4

Nurses' experience of threats and violence in the emergency

department.

Summary

Background: Threats and violence against healthcare professionals is a global

issue and a growing problem in today’s society. Nurses who work in the emergency department are considered to be one of the professionals that is at most risk of being exposed to threats and violence.

Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experience of threats

and violence at the emergency department.

Method: The literature review was compiled of ten scientific articles that were

conducted using a qualitative method. The scientific articles that were included in the result were published between the years of 2009 – 2018. For the article search, the databases CINAHL and PubMed were used.

Results: The data analysis resulted in three main categories and five sub-themes.

The main theme “Experiences of different risk factors” resulted in subthemes; “The nurse as a vulnerable profession”, “Patient behavior” and “Employer’s limited opportunities”. The main theme “Experiences of negative effects in the workplace” resulted in subthemes; “Nurse’s working environment” and “The nurse’s professional practice”. The final main theme of the result was “Experiences of impact on one’s own health”.

Conclusion: The conclusion is that nurses affected by threats and violence in

their work at emergency department affected the nurses privately, but also in their working lives. That threats and violence have an impact on the nurses mentally and physically, and that it also evokes many different emotions.

Keyword: Emergency department, experience, literature review, nurses, threats, violence, qualitative

5

1.

Inledning

Sjukvårdspersonal tillhör en av de yrkeskategorierna som anses vara i riskzonen för att hamna i hotfulla och våldsamma situationer. Sjuksköterskor bedöms vara den profession med högst risk för att uppleva hot och våld. En av anledningarna till detta anses vara sjuksköterskans patientnära arbete (WHO, u.å.). Enligt World Health Organisation (WHO) kommer mellan 8% - 38% av all sjukvårdpersonal någon gång under sin yrkeskarriär att utsättas för fysiskt våld i sitt arbete. Risken att drabbas för verbala hot och aggression anses vara ännu högre (WHO, u.å.). Verbala hot kan göra lika mycket skada som fysiskt våld (Avander et al., 2016). Inom vård och omsorg är akutmottagningen en av de avdelningar som är i störst risk för att drabbas av hot och våld (Lenaghan et al., 2018). Sandström (2007) menar att hot och våld på akutmottagningar påverkar samtliga parter negativt, sjuksköterska som patient. En möjlig konsekvens av detta är att det kan leda till ett bristande omvårdnadsarbete.

2.

B

2.1 HOT OCH VÅLD

Definitionen av våld enligt WHO är när någon avsiktligt använder sig av fysisk kraft eller hot om användning av fysisk kraft, mot en grupp, en annan person eller sig själv; som då kan resultera i eller har en stor risk att kunna resultera i att orsaka fysisk eller psykisk skada eller död (WHO, 2002).

Situationer och handlingar om hot och våld inom akutsjukvården som annars skulle ha ansetts överträda gränsen för vad som är socialt accepterande, tillåtet eller lagligt normaliseras och blir en del av vardagen. Hot och våld undviks att rapporteras. Sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever att tiden inte alltid räcker till, att hot och våld är en del av arbetet samt en känsla av att inte se någon mening med att rapportera händelser. Detta då det uppleves att en förändring ändå inte kommer ske (Pich et al., 2010).

2.2 AKUTMOTTAGNING

Hot och våld förekommer på många olika avdelningar inom sjukvården, och akutmottagningen är en av de avdelningar där det finns en markant ökad risk för hot och våld. Akutmottagningen är den del av vården där personer med akuta tillstånd vårdas. Akutmottagningen har ett stort flöde av patienter och det är patienter med livshotande skador och sjukdomstillstånd som prioriteras att vårdas först (Schöldéen, 2018). Personer som söker vård via en akutmottagning delas in i kategorier utifrån deras medicinska behov, detta kallas triage. Det är genom triage personalen bedömer och prioriterar vem som är i behov av att vårdas först. I trageringsarbetet framkommer information om symtom, anamnes och vitala parametrar, det är det som sedan ligger till grund för prioriteringen av den vårdsökande (Statens beredning för medicinsk utredning [SBU], 2010).

Arbetsmiljön på akutmottagningen är en faktor som påverkar risken för hot och våld. Det är långa väntetider, många människor som söker vård och som vill få hjälp omedelbart. Triage är ett verktyg som inte tar hänsyn till känslor eller hur länge någon har väntat. Det är ett verktyg som skapar möjligheten att identifiera vilka som befinner sig i livshotande tillstånd och vilka som därför bör vårdas först (AlBashtawy, 2013).

6

2.3 RISKFAKTORER FÖR HOT OCH VÅLD

Det är svårt att fastställa vilka riskfaktorer som finns för hot och våld. Detta beror bland annat på bristen av rapportering av hotfulla och våldsamma situationer som skett. Underrapportering kan leda till en svårighet att utveckla en evidensbaserad strategi om hur hotfulla och våldsamma situationer kan förebyggas och hanteras (Hogarth et al., 2016). Normaliseringen av hot och våld som förekommer inom

vård och omsorg kan vara en tänkbar orsak till varför dessa händelser inte rapporteras. Andra anledningar kan vara att riktlinjerna kring processen upplevs vara bristfälliga, otydliga och tidskrävande, samt att rapportering efter en händelse inte uppmuntras tillräckligt (Hogarth et al., 2016). Underrapportering försvårar förbättringsarbetet och leder även till att det blir svårare att forska inom området hot och våld, samt om hur det kan förebyggas. När rapportering väl sker handlar det oftast om incidenter av mer allvarlig karaktär (Pich et al., 2010). Tidsbrist kan vara en möjlig riskfaktor för hot och våld, då detta leder till en försämrad omvårdnad av patienterna. Tidsbrist och en försämrad omvårdnad kan senare leda till att patienterna känner sig orättvist behandlade och att deras integritet kränks (Hallberg, 2011). En annan möjlig riskfaktor för hot och våld kan vara de långa väntetiderna. Detta för att de som söker vård via en akutmottagning ofta är oroliga, upplever smärta och/eller lider av ett akut tillstånd. Med de långa väntetiderna i samband med patientens oro, smärta och/eller akuta tillstånd kan det resultera i irritation hos patienten och därför upplevs de vara mer benägna att utöva hot eller våld. Därför är det viktigt att hålla nere väntetiderna till ett minimum (Knowles et al., 2012). Den svenska regeringen gav 2016 Socialstyrelsen sitt godkännande att fortsätta deras uppdrag att följa upp tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Det rapporterades i undersökningen från 2016 att väntetiderna inom hälso- och sjukvården hade ökat (Socialstyrelsen, 2018). Socialstyrelsen utförde en uppföljning på detta 2019 och det rapporterades att tillgängligheten fortsatt försämrats och väntetiderna ytterligare har ökat (Socialstyrelsen, 2019). Sjuksköterskor som utsätts för negativ stress på grund av hot och våld överväger ibland att byta arbetsplats till en avdelning där risken för att utstå hot och våld är mindre (Avander et al., 2016). Om personalomsättningen och arbetsbelastningen ökar kan arbetsmiljön påverkas negativt. Nya medarbetare är i behov av en systematisk och regelbunden handledning och information. Detta då de inte alltid besitter den erfarenhet och kunskap som befintlig personal på arbetsplatsen har (Hallberg, 2011). Yngre sjuksköterskor med mindre yrkeserfarenhet löper större risk för att utstå hot och våld än sjuksköterskor som är äldre och har mer erfarenhet inom yrket (Darawad et al., 2015; Hallberg, 2011).

En vanligt förekommande anledning som ökar risken för hot och våld är när personer är alkohol- och/eller narkotikapåverkade. År 2017 utfördes en studie i Australien där det framkom att en övervägande del av patienter som utförde hot eller våld mot vårdpersonal var påverkade av alkohol och/eller narkotika (Nikathil et al., 2017). Alkohol påverkar hjärnan bland annat genom att minska hämningarna av aggression, vilket i sin tur kan utvecklas till våld. Alkoholen kan även påverka förmågan att tyda ansiktsuttryck och urskilja olika röstlägen, detta kan leda till misstolkningar som i sin tur kan utvecklas till konflikter (Andreasson, et al., 2017; Attwood & Munafò, 2014). Det är vanligt att de som arbetar på akutmottagningar möter och vårdar patienter som intagit alkohol och/eller

7

narkotika, och med det blir det en betydande riskfaktor för hot och våld på akutmottagningar (Gilchrist et al., 2011; Avander, et al., 2016).

2.4 KONSEKVENSER AV HOT OCH VÅLD

Hot och våld som riktas mot sjukvårdspersonal från patienter, närstående och besökare kan leda till många olika konsekvenser. Dessa konsekvenser inkluderar bland annat fysiska skador, psykisk påverkan, rädsla och nedsatt livskvalitet (Darawad et al., 2015; Fafliora et al., 2016).

Fysiska skador som sjuksköterskan kan få utstå på grund av våld är exempelvis frakturer, ytliga hugg och rivsår (Knowles et al., 2012; Renker et al., 2015). Stressen som kan uppstå för de som upplevt hot och våld kan bli överväldigande. Detta då sjuksköterskor på akutmottagningar redan får utstå stress i sitt arbete och i sin arbetsmiljö (Gillespie et al., 2013; Renker et al., 2015). Känslor som kan uppstå hos sjuksköterskan i händelse av hot och våld kan vara rädsla, frustration, stress, ångest, ilska och motvilja gentemot patienter, anhöriga och besökare (Knowles et al., 2012; Copeland & Henry, 2018; Cabilan & Johnston, 2019; Nikathil et al., 2017; Avander et al., 2016; Mikkola et al., 2016). Detta kan senare resultera i en högre sjukfrånvaro för sjuksköterskan (Cabilan & Johnston, 2019; Nikathil et al., 2017).

Ångest som kan uppstå efter hot och våld och kan resultera i svårigheter att återgå till sitt arbete (Hallberg, 2011). Den psykiska påverkan hot och våld har på sjuksköterskan kan även ha en negativ effekt på arbetsplatsen. Det kan leda till en minskad motivation hos den drabbade och kan senare resultera i en minskad arbetskvalitet. I följd av den fysiska och psykiska påverkan kan det i sin tur leda till sjukskrivningar, det blir då en mindre personalstyrka och/eller en ökad personalomsättning. Hot och våld har en tydlig påverkan inte bara på sjuksköterskan, utan även på organisationen, personalen och vården (Avander et al., 2016; Hogarth et al., 2016; Pinar & Ucmak, 2011; Cabilan & Johnston, 2019). Den psykiska samt den fysiska påverkan av hot och våld kan leda till en negativ effekt på sjuksköterskans privat- och/eller arbetsliv. Det kan exempelvis leda till arbetsmissnöje, en vilja att byta karriär, posttraumatiskt stressyndrom och utbrändhet (Avander et al., 2016).

2.5 SJUKSKÖTERSKANS ROLL

International Council of Nurses (ICN, 2012) etiska kod finns för att vägleda sjuksköterskor i deras arbete. Att utifrån ett etiskt handlande utföra deras arbete samt respektera alla patientens rättighet i samhället. Detta ska göras oberoende av personens hudfärg, sexualitet, tro eller politiska åsikter. Sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområden är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa samt lindra lidande. Sjuksköterskan ska vägleda och även arbeta etiskt gentemot medarbetare för att skapa ett gott samarbete. Detta ska resultera i att vården som utförs sker på ett bra och säkert sätt och med det en god hälso- och sjukvård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskans arbete ska byggas på evidensbaserad forskning. Som sjuksköterska finns ett ansvar att hålla sig uppdaterad om utvecklingar inom yrkesområdet. Att genom utveckling och förbättring kritiskt bedöma sig själv och sina medarbetare, detta för att en god och säker vård ska kunna uppnås (ICN, 2012).

8

För att en god vård ska uppnås måste det innehålla och utföras med god kvalité, tillgodoseende av patienters behov, den hygieniska standarden ska vara hög samt att patienters integritet och självbestämmande ska respekteras (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30). Genom att följa lagar och regelverk ska sjuksköterskan förebygga att patienter drabbas av vårdrelaterade skador. Sjuksköterskan ska identifiera och rapportera risker som kan orsaka skada för patienter, detta ska göras för att upprätthålla en god och säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskans ansvarsområden inom akutmottagningen innefattar bland annat triagering, omvårdnadsansvar samt administrering av läkemedel. Sjuksköterskans arbete på akutmottagningen kan delas in i fyra kategorier, patientrelationen, bedömning, organisering samt teamsamverkan. Patientrelationen är en kort och snabb interaktion med den vårdsökande. Här presenteras bland annat namn och yrke för patienten och närstående. Det ska göras en bedömning av vårdsökandes tillstånd, det görs genom observation och specifika frågor. Detta för att kunna skapa sig en helhetsbild av den vårdsökandes tillstånd och för att avgöra vilka åtgärder som kan vara aktuella för den vårdsökande. Sjuksköterskan ska i sin roll leda omvårdnadsarbetet och prioritera aktuella åtgärder utifrån de resurser och material som finns tillgängligt. Teamsamverkan innebär kommunikation, diskussion och planering mellan sjuksköterskan och de andra professionerna på akutmottagningen. Detta för att främja ett gott samarbete och en god arbetsmiljö (Andersson et al., 2012). Sjuksköterskan ska arbeta individanpassat, kunna identifiera och genomföra rätt åtgärder för rätt patient. Som sjuksköterska är det viktigt att ha ett respektfullt och stöttande bemötande gentemot de vårdsökande och närstående. Detta kan reducera risken av hot och våld (Luck, Jackson & Usher, 2006).

Arbetsgivare och arbetstagare ska tillsammans samverka för att uppnå en god arbetsmiljö. Det kan exempelvis vara att arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans kommunicerar om hur de kan förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. (Arbetsmiljölagen [AML], SFS 2019:614). De har även tillsammans ett ansvar att aktivt arbeta för att förbättra arbetssituationen. Arbetsgivaren ska utreda risker för hot och våld och åtgärda det med utbildning, förbättringar av säkerhetsrutiner och förändringar på organisationsnivå (AFS, 1993:2). Arbetsgivaren är skyldig att anmäla brott som utförts på arbetsplatsen och ska även vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagarna utsätts för ohälsa och olycksfall. Detta kan exempelvis genomföras genom att införa och lära ut strategier för hur hotfulla och våldsamma situationer kan hanteras (Arbetsmiljölagen [AML], SFS 2019:614).

2.6 TEORETISK REFERENSRAM

Coping kan förklaras som olika sätt att hantera, reducera och tolerera yttre och inre faktorer och situationer som kan orsaka stress (Seguin et al, 2017). Det utgår från hur människor reagerar i olika situationer och detta i förhållande till omgivningen. Genom tankar och handlingar arbetar individen för att lösa problemet eller situationen. Yttre och inre krav hanteras av personer genom att använda sig av copingstrategier. Det finns olika copingstrategier och de kan delas in i olika kategorier (Lazarus & Folkman, 1984).

9

I litteraturöversikten kommer Folkmans (2011) synsätt på coping att användas för att förstå sjuksköterskors upplevelse av hot och våld. Enligt Folkman (2011) kan copingstrategier delas in i två kategorier; problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping.

Problemfokuserad

I problemfokuserad coping tar den utsatta personen ett aktivt val att identifiera, hantera och hitta lösning på problemet eller situationen som uppstått (Folkman, 2011). Det betyder att den drabbade personen själv hanterar de stressreaktioner som uppstår (Lazarus & Folkman, 1984). Det kan exempelvis vara stressfulla situationer som innehåller hot och våld. Enligt Lazarus och Folkman (1984) är problemfokuserad coping användbart när problemet eller situationen anses vara hanterbart av den utsatta personen.

Emotionsfokuserad

Emotionsfokuserad coping är baserat på hur den utsatta personen hanterar och kontrollerar sina känslor i samband med att ett problem eller en situation uppstått. Emotionslfokuserad coping kan exempelvis vara när den utsatta personen tar avstånd från problemet eller situationen eller om den utsatta personen undviker att prata med andra människor om händelsen som uppstått (Folkman, 2011). Emotionsfokuserad coping används när problemet eller situationen inte kan hanteras eller om det inte finns en lösning. Då ligger fokuset istället på att hantera de känslor som uppstår i samband med händelsen (Mikkola, 2019).

3.

P

Hot och våld på akutmottagningar påverkar sjuksköterskors privat- och arbetsliv. Konsekvenserna av hot och våld kan påverka arbetsmiljön negativt och med det kan det bidra till en brist i patientsäkerheten. Hot och våld kan även bidra till att sjuksköterskor upplever ett sämre fysiskt och psykiskt mående. Att uppmärksamma och belysa hur sjuksköterskor upplever hot och våld på akutmottagningar är viktigt. Målet med litteraturöversikten av det valda ämnet var att bidra till en ökad insikt och bättre kännedom.

4.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningar.

5.

Metod

5.1 DESIGN

För att svara mot syftet valdes att göra en litteraöversikt med kvalitativ karaktär. En litteraturöversikt görs för att ge möjligheten att skapa en överblick över ett avgränsat område (Friberg, 2017). Med en kvalitativ metod tillåts forskaren att analysera individers sagda ord, beskrivningar och deras levda erfarenheter. Det är individernas subjektiva känslor och upplevelser som är av intresse, exempelvis med hjälp av intervjuer. Det är deltagarnas upplevelser som står i fokus när en

10

kvalitativ ansats används i forskningen (Henricson & Billhult, 2017). En litteraturöversikt genomförs för att skaffa sig en överblick över ett specifikt område, detta med hjälp av befintlig forskning. (Polit & Beck, 2016). Med en litteraturöversikt ges möjlighet att bidra till ökad kunskap och förståelse kring det valda ämnet, detta genom noggrann analys av vetenskapliga artiklar (Segersten, 2006).

5.2 URVAL OCH DATAINSAMLING

De vetenskapliga artiklarna som inkluderades i litteraturöversikten vänder sig mot allmänsjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen. Alla vetenskapliga artiklar är av kvalitativ design. Artiklar mellan 2009–2018 användes för att framställa resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av protokoll för kvalitativa studier från Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 3). Protokollet som användes i kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna består av två delar. Delarna i protokollet innehåller frågor som ska säkerställa artiklarnas kvalité, artiklarna måste uppnå en viss poängnivå för att den ska betraktas vara av hög kvalité. Del ett består av fyra frågor om artikeln, i del ett måste fyra av fyra frågor besvaras med ja (Bilaga 3). Om någon av artiklarna inte uppfyllde detta exkluderades den. Enligt författaren bör artiklarna i del två uppfylla minst sju av åtta poäng för att anses vara av bra kvalité. I granskningen av artiklarna granskades studiens syfte, bakgrund, metod, etiskt tillstånd/ställningstagande, tillförlitlighet, trovärdighet, resultat samt diskussion.

Inklusionskriterier i sökandet av vetenskapliga artiklar var; legitimerade sjuksköterskor, måste ha upplevt hot och/eller våld i sin profession på akutmottagningen, artiklar på engelska och peer reviewed.

Exklusionskriterierna var; personer under 18 år, studier om hot och våld som genomförts på andra avdelningar än akutmottagningen, dubbletter vid sökning, artiklar som saknar ett etiskt ställningstagande. Sökorden som användes i sökandet av vetenskapliga artiklar var; ”nurs*”, ”emergency”, ”experience”, ”qualitative”, ”threat*”, ”violen*”. Trunkering (*) samt booleska termer som ”AND” har använts i sökandet av vetenskapliga artiklar, detta för att utöka sökresultatet. Databaserna CINAHL och PubMed användes i sökandet av artiklar, se sökmatrisen (bilaga 1).

Sammanlagt i de tio artiklarna som användes var det 582 legitimerade sjuksköterskor som deltog i studierna, där samtliga arbetade på akutmottagningar. Det var 396 kvinnliga sjuksköterskor (68,04%), 183 manliga sjuksköterskor (31,44%) och 3 sjuksköterskor där kön inte framkom (0,52%).

5.3 DATAANALYS

Dataanalysen genomfördes med stöd av Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Fribergs analysmodell användes för att hitta en ny helhet genom att bryta ned artiklarnas olika delar som ansågs vara relevant för litteraturöversiktens syfte. Det första steget enligt Fribergs femstegsmodell är att läsa igenom varje kvalitetsgranskad artikel, detta ska enligt Friberg göras ett flertal gånger (Friberg, 2017). Det första steget genomfördes genom att artiklarna lästes igenom, enskilt och flera gånger. Detta gjordes för att få en bredare uppfattning av artiklarnas innehåll och för att få en överblick över hur artiklarnas resultat var utfärdat. Det andra steget i Fribergs analysmodell innebär att se faktorer i artiklarna som

11

stämmer överens med det valda syftet, som sedan ska resultera i ett par nyckelfynd (Friberg, 2017). Det andra steget genomfördes genom att sammanställa innehållet i artiklarna och samtidigt göra färg-koordinerade markeringar i samtliga artiklar. I tredje steget ska en sammanställning av artiklarnas enskilda resultat sammanställas (Friberg, 2017). Det tredje steget genomfördes och ett par huvudteman formades. I det fjärde steget ska de olika artiklarna som valts ut jämföras och det ska sökas efter likheter och skillnader (Friberg, 2017). Det fjärde steget genomfördes och artiklarna som hade mest liknande material och som erhöll liknande färg-koordination sammanställdes i ett dokument som sedan resulterade i nya teman.

Sista steget i Fribergs analysmodell innebär att de huvudteman som formats utifrån analysen ska presenters tydligt (Friberg, 2017).

5.4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN

En litteraturöversikt ska präglas av ett etiskt förhållningsätt. Antingen ska artiklarna blivit godkända av en etisk kommitté eller så ska forskarna i studien tagit ett etiskt ställningstagande och begärt exempelvis ett informerat samtycke av deltagarna. Enligt Kjellström (2017) krävs det alltså inte att artiklarna som används i en kvalitativ litteraturöversikt innehar ett etiskt godkännande av en etisk kommitté. Utöver det har det trots allt valts ut artiklar där det antingen är synligt att ett etiskt ställningstagande har tagits eller där det tydligt framgår att studien är godkänd att genomföras. Detta i enlighet med Polit och Beck (2016) som beskriver att principen inom forskning är att vetenskapliga artiklar ska innehålla ett grundläggande etiskt ställningstagande.

Ett grundläggande etiskt ställningstagande innebär att deltagare i en studie ska ha rätt till anonymitet, att få avbryta påbörjat deltagande samt att deltagandet sker frivilligt. Deltagarna ska även erhålla information om målet med studien de deltar i samt lämna in ett informerat samtycke för sitt deltagande (Polit & Beck, 2016; vetenskapsrådet, 2017). Denna litteraturöversikt har skrivits av en författare och samtliga artiklar som inkluderats i resultatet var på engelska. Detta kan medföra en risk för feltolkning. För att minska den risken samt risken för en orättvis bedömning av sjuksköterskornas upplevelse har artiklarna lästs ett flertal gånger.

12

6.

R

Huvudteman Upplevelser av olika

riskfaktorer Upplevelser negativa effekter på av arbetsplatsen

Upplevelser av påverkan på den egna hälsan

Subteman -Sjuksköterskan som en sårbar profession -Patienters beteende -Arbetsgivarens begränsade möjligheter -Sjuksköterskans arbetsmiljö -Sjuksköterskans yrkesutövande

6.1 UPPLEVELSER AV OLIKA RISKFAKTORER

Det framkom flera olika upplevelser om vad som bidrog till en ökad risk för situationer präglade av hot och våld. Det blev tydligt att upplevelserna samlades kring tre olika faktorer; Sjuksköterskan som en sårbar profession, patienters beteende och arbetsgivarens begränsade möjligheter.

SJUKSKÖTERSKAN SOM EN SÅRBAR PROFESSION

Sjuksköterskor upplevde att det fanns många olika faktorer som kunde bidra till ökat hot och våld på akutmottagningar. Det upplevdes att det fanns en tydlig skillnad mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor och att det skulle kunna vara en möjlig faktor till vem som får utstå hot och våld. Vem som blev utsatt för hot och våld upplevdes kunna förändras beroende på situationen och förövaren. I vissa sammanhang kunde de kvinnliga sjuksköterskorna vara en enklare måltavla än sina manliga kollegor och i andra situationer kunde det se omvänt ut (Ramacciati et al., 2015). Det upplevdes att en bidragande faktor till vem som får utstå hot och våld även skulle kunna vara åldern på sjuksköterskorna samt mängden arbetserfarenhet. Att sjuksköterskor som var äldre var i mindre risk att utstå hot och våld än sjuksköterskor som var yngre, samt att mängden erfarenhet inom professionen upplevdes minska risken för hot och våld (Pich et al., 2009).

Sjuksköterskor upplevde att det blev allt vanligare att uppföra sig respektlöst mot sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. En förklaring till varför det var just sjuksköterskor som fick utstå hot och våld troddes kunna vara för att sjuksköterskor ansågs vara en lättare måltavla än exempelvis läkare. Det upplevdes att sjuksköterskor inte var lika respekterade som läkare av samhället. Detta kunde bero på att sjuksköterskor inte ansågs vara nyckelfigurer i bestämmelsen av patienters vård och att detta resulterade i att patienter, närstående och besökare kände en frihet att agera dåligt mot sjuksköterskorna. Bilden av sjuksköterskor upplevdes vara en bidragande faktor, att den gamla synen av professionen inte hade förändrats och att det fortfarande ansågs vara en undergiven roll i hierarkin inom sjukvården (Ramacciati et al, 2015).

PATIENTERS BETEENDE

Patienter med psykiska sjukdomar/störningar, patienter som intagit narkotika samt patienter som upplevde smärta, var tre patientgrupper som sjuksköterskor

13

upplevde var mest benägna att visa ett hotfullt eller våldsamt beteende. Sjuksköterskorna kände att de inte var tillräckligt förberedda eller fått tillräckligt med utbildning för att hantera och bemöta patienter med psykisk ohälsa (Gillespie et al., 2013; Pich et al., 2009).

Patienters aggression upplevdes grunda sig i deras otålighet, dåligt uppförande och bristen av respekt för andras arbeten (Angland et al., 2013; Ramacciati et al, 2015). Det upplevdes att patienter som ansåg att de inte blev omhändertagna direkt, inte fick träffa en läkare tillräckligt snabbt eller inte fick smärtstillande snabbt nog var mer benägna att uppvisa ett hotfullt eller våldsamt beteende mot sjuksköterskor. När patienters önskan för en direkt och individuell uppmärksamhet inte bemöttes av sjukvårdspersonal upplevdes det öka risken för hot och våld. (Gillespie et al., 2013; Angland et al., 2013). Det upplevdes att yngre patienter var mer troliga att visa ett hotfullt eller våldsamt beteende och att en bidragande faktor för det kunde vara deras föräldrar. Att föräldrarnas hotfulla och våldsamma beteende mot sjuksköterskor resulterade i att barn och unga ansåg det vara ett acceptabelt beteende (Pich et al., 2009).

ARBETSGIVARENS BEGRÄNSADE MÖJLIGHETER

Sjuksköterskorna upplevde en obalans gällande arbetsbelastning och personalresurser vilket ledde till att de inte alltid kunde ta hand om patienterna inom rimlig tid. Det utrycktes en upplevelse av att risken för hot och våld skulle minska om de haft möjlighet till att ta hand om patienterna snabbare. Det upplevdes att brist på personal var en självklar och tydlig bidragande faktor för hot och våld men att det var den svåraste att hitta en lösning för. Detta för att det i slutändan var en faktor som sjukvårdsledningen och politikerna måste reda ut (Ramacciati et al, 2015). De långa väntetiderna upplevdes vara en av de större orsakerna till hot och våld på akutmottagningarna. Hotfulla och våldsamma situationer var mer troliga att uppstå efter att patienter och närstående väntat mellan två till tre timmar i väntrummet (Pich et al., 2009).

6.2 UPPLEVELSER AV NEGATIVA EFFEKTER PÅ ARBETSPLATSEN

SJUKSKÖTERSKANS ARBETSMILJÖ

Sjuksköterskor upplevde att hot och våld var en del av arbetet som sjuksköterska på en akutmottagning. Hot och våld var således något de vande sig vid och de upplevde att det var en risk som de fick ta varje dag i sitt arbete (Ramacciati et al, 2015; Wolf et al., 2014; Ramacciati et al, 2018). Sjuksköterskor upplevde att triagering var ett av de arbetsområdena med störst risk för att utveckla hot och våldssituationer. Hotet och våldet som uppstod i triageringen upplevdes inte ha ett slut, utan att det var något som pågick hela tiden (Angland et al., 2013). Sjuksköterskor som arbetade inom triagering upplevde känslor av att inte vara tillräcklig, samt skuldkänslor (Ramacciati et al., 2015). Sjuksköterskor upplevde att på grund av den normalisering som finns av hot och våld inom akutsjukvård, ansågs det vara något de som sjuksköterskor skulle acceptera. Detta upplevdes särskilt i triageringsarbetet (Ramacciati et al, 2015; Wolf et al., 2014).

Sjuksköterskor upplevde att fenomenet hot och våld på akutmottagningar underskattades och undervärderades av sjukvårdsledningen. Samt att de upplevde att sjukvårdsledningen inte lyssnade på de som arbetade på golvet på

14

akutmottagningen (Ramacciati et al., 2015); Ramacciati et al, 2018). Det upplevdes att det inte fanns klara direktiv om vem eller vart sjuksköterskorna skulle söka stöd ifrån efter en händelse av hot och våld (Ramacciati et al., 2015). Sjuksköterskor kände sig inte tillräckligt skyddade av sin sjukvårdsledning, samt att det upplevdes att sjukvårdsledningen inte besvärade sig om sjuksköterskorna på akutmottagningen blev utsatta för hot och våld. Om en patient tog sönder något som tillhörde sjukhuset, exempelvis en dörr, så tvekade inte sjukvårdsledningen att anmäla förövaren. Men om en patient utförde hot eller våld mot en sjuksköterska var de tvungna att anmäla förövaren och genomgå rättsprocessen själva. Detta resulterade i en känsla av att deras värde som sjuksköterskor var mindre för sjukvårdsledningen än exempelvis en dörr (Ramacciati et al., 2018; Ramacciati et al., 2015).

Sjuksköterskor upplevde ett minskat intresse för arbetet som sjuksköterska, en minskad vilja att gå till arbetet, samt ett minskat intresse för arbetet som sjuksköterska på akutmottagningen. Efter händelser av hot och våld i sitt arbete kände sjuksköterskor sig inte längre säker på sitt arbete på akutmottagningen och de kände sig tvungna att söka annat arbete inom vård och omsorg. Det upplevdes även att deras förmåga att samspela och interagera med kolleger blev sämre (Hassankhani et al., 2017).

SJUKSKÖTERSKANS YRKESUTÖVANDE

Sjuksköterskor upplevade att hot och våld påverkade deras arbetsförmåga negativt (Hassankhani et al., 2017). Det upplevdes att hot och våld påverkade sjuksköterskornas koncentrationsförmåga negativt och deras förmåga att effektivt utföra sina arbetsuppgifter (Hassankhani et al., 2017; Han et al., 2017; Tan et al., 2014; Ramacciati et al., 2015). De använde sig av journaler, anteckningar, samt reflektioner av andra sjuksköterskor för att bedöma om en patient potentiellt skulle kunna vara hotfull eller våldsam. Sjuksköterskor upplevde även att de la stor vikt på sina observationer och på att analysera kroppsspråk samt röstläge hos patienterna de skulle vårda (Tan et al., 2014).

En försämrad arbetsförmåga upplevdes av sjuksköterskorna leda till en minskad patientsäkerhet (Hassankhani et al., 2017; Tan et al., 2015). Det bidrog till en minskad önskan att utföra en fullständig vård och omsorg, en försämrad standard på omvårdnaden och i bemötandet mot patienter och närstående (Han et al., 2017). Denna påverkan kunde leda till konsekvenser för sjuksköterskornas patienter. Exempelvis när verbala hot eller våldsamma händelser påverkar sjuksköterskan så att patienter inte känner sig tillräckligt bekväma eller säkra. Till den grad att patienterna önskar att byta ansvarig sjuksköterska eller när sjuksköterskan riskerar att ge fel läkemedel till fel patient (Hassankhani et al., 2017). Hot och våld upplevdes av sjuksköterskor påverka deras praktiska arbete, synsätt, samt deras förmåga att känna medkänsla och att det ibland kvittade om den våldsamma patienten överlevde eller avled, så länge de försvann från akutmottagningen (Han et al., 2017).

6.3 UPPLEVELSER AV PÅVERKAN PÅ DEN EGNA HÄLSAN

En vanlig strategi som sjuksköterskor upplevde att de använde för att hantera hot och våld på akutmottagningen var att förneka att det ens skett. En annan strategi var att sjuksköterskorna tog sällskap till och från arbetet med familjemedlemmar

15

(Han et al., 2017). De upplevde rädsla för de psykologiska, känslomässiga, samt professionsmässiga konsekvenserna som hot och våld kunde resultera i. Känslor som uppstod i samband med hot och våld var stress, ångest, rädsla, sorg, isolering och frustration (Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2017).

Sjuksköterskor upplevde att de tog hem stressen de kände från arbetet och att det kunde ha en negativ påverkan på deras familjerelation. Sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld i arbetet kunde resultera i att de inte behandlade eller bemötte sin familj rättvist (Hassankhani et al., 2017). Sjuksköterskorna kände även en oro och rädsla för om hotfulla patienter skulle fullfölja sina hot eller fortsätta deras fysiska skada mot dem, samt en rädsla att patienter möjligtvis skulle skada deras familjemedlemmar (Han et al., 2017). Hot och våld kan resultera i djupa känslomässiga skador. Känslor av ensamhet, övergivenhet och för lite stöd upplevdes av sjuksköterskorna (Ramacciati et al., 2015). Även om det gått flera månader efter en händelse inträffat upplevde sjuksköterskor att det psykologiska traumat kunde fortsätta. Det psykologiska traumat kunde exempelvis starta en posttraumatisk reaktion och känslan av att känna sig som ett offer (Wolf et al., 2014). Sjuksköterskor uppmärksammade att de på grund av hot och våld på arbetsplatsen, antingen lidit eller led av depression och att det resulterat i att de blivit tvungna att medicineras för det (Hassankhani et al., 2017). De fysiska skadorna som hot och våld kunde resultera i, kunde medföra att sjuksköterskorna inte kunde utföra sina arbetsuppgifter och med det var tvungna att sjukskriva sig (Tan et al., 2014). Hot och våld på akutmottagningen kan både resultera i akuta och permanenta skador för sjuksköterskorna. Det kunde bland annat resultera i frakturer samt skador på axlar, höfter, nacke och armar (Hassankhani et al., 2017; Wolf et al., 2014). Dessa typer av skador kunde senare resultera i att sjuksköterskorna inte kunde arbeta utan smärta eller en minskad styrka i de drabbade kroppsdelarna. Hot och våld kan leda till att sjuksköterskor blir tvungna att sluta på sitt arbete på akutmottagningarna (Wolf et al., 2014).

7.

D

Nedan diskuteras metod och resultat. 7.1 METODDISKUSSION

För att svara på syftet som var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativ karaktär. Genom en litteraturöversikt skapas möjligheten att få överblick över ett begränsat område inom ett problemområde (Friberg, 2017). Det var uteslutande kvalitativa artiklar som inkluderades och användes i litteraturöversikten. Henricson och Billhult (2017) menar att trovärdigheten till ett resultat stärks när studier med samma design används. Att använda kvalitativa artiklar ansågs relevant då syftet var att undersöka en upplevelse. En kvantitativ ansats fokuserar inte på att beskriva upplevelser (Henricson och Billhult 2017).

Det visade sig ganska omgående att det fanns begränsat med forskningsmaterial inom det valda ämnet. För att finna tillräckligt med material gjordes inga geografiska begränsningar och artiklar från flera olika länder inkluderades. Detta ses som en styrka då litteraturöversikten på så sätt belyser en stor del av

16

forskningsläget. En annan positiv effekt av att inte använda geografiska begränsningar är att resultatet får ett globalt perspektiv med artiklar från olika delar av välden med olika kulturella och sociala strukturer. Artiklarna som användes i resultatet var från Australien, Iran, Irland, Italien, Taiwan och USA. Detta kan ha bidragit till ett bredare perspektiv över litteraturöversiktens syfte och samtidigt ökat överförbarheten (Priebe & Landström, 2017). För att få ett så aktuellt forskningsresultat som möjligt begränsades sökningarna till artiklar mellan år 2009 och 2019. Enligt Jiao, M., et al. (2015) sker det hela tiden en ständig förändring inom området hot och våld, bland annat för att mycket har skett i utvecklingen av åtgärderna mot hot och våld de senaste åren.

För sökning av relevanta artiklar användes databaserna CINAHL och PubMed. Båda dessa databaser inriktar sig antingen på omvårdnad eller medicin, författaren ansåg därför att de var relevanta för syftet i litteraturöversikten. Detta styrks av Axelsson (2011) som beskriver att CINAHL och PubMed är lämpliga databaser att söka i för omvårdnadsforskning. Då databaserna bland annat var inriktade på omvårdnad, stärktes tillförlitligheten på studien (Forsberg & Wengström, 2013). Sökningen avslutades när det inte framkom några nya träffar av artiklar, enligt Polit och Beck (2016) anses det vara datamättnad. Det användes identiska sökord i databaserna i sökandet av relevanta artiklar. Sökord valdes utifrån vad som ansågs vara relevant för syftet, med detta begränsades artikelsökningens sökområde. Trunkering användes på sökorden nurs, threat och violen. Det gjordes för att göra det möjligt för ett bredare sökfält av artiklar. När kombination av de olika sökorden gjordes ökades trovärdigheten (Henricson, 2017). En av inklusionskriterierna var att artiklarna som användes till resultatet skulle vara peer reviewed. Detta enligt Henricson (2017) stärker trovärdigheten och kvalitén i litteraturöversikten då artiklarna som användes tidigare blivit granskade av andra forskare.

Samtliga artiklar som valdes ut att ingå i litteraturöversikten var på engelska och författarens modersmål är svenska. Polit och Beck (2016) menar att när texter tolkas på ett annat språk än modersmålet kan det medföra en risk för feltolkning av texterna samt att en persons förförståelse kan påverka hur resultatet framkommer (Polit och Beck, 2016). Författaren valde därför att läsa artiklarna ett flertal gånger för att på så sätt försöka undvika feltolkning.

Litteraturöversikten gjordes av en författare, vilket kan vara en möjlig svaghet då tillförlitligheten ökar genom att använda triangulering. Triangulering innebär att flera personer analyserar och granskar de artiklar som används (Kristensson, 2014). Då litteraturöversikten har skrivits av en person är risken stor att resultatet skrivits utifrån en persons förförståelse. Samtidigt menar Mårtensson och Fridlund (2017) att det tillförs bekräftelsebarhet i arbetet genom att låta medstudenter och handledare granska arbetet. Under arbetets gång har medstudenter och handledare gett feedback och kritik under de fem handledningstillfällen som erbjöds. Detta medförde att författaren kunde vara säker på att ett tänkbart resonemang fördes. Under handledningstillfällena kunde författaren säkerställa att arbetet skrevs utifrån en korrekt struktur och med ett passande underlag. Enligt Lincoln och Guba (1985) leder det i sin tur till en ökad trovärdighet i metod och resultat.

17

Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar har använts, se bilaga 3. Granskningsprotokollets fyra första frågor var obligatoriska, samt om artiklarna inte nådde minst 7/8 poäng exkluderades de. Genom att använda beprövade granskningsprotokoll stärks tillförlitligheten i en litteraturstudie (Henricson, 2017). Artiklarna analyserades efter Fribergs (2017) modell. Genom att följa Fribergs femstegsmodell kunde författaren skapa sig en djupare förståelse av artiklarnas innehåll. I litteraturöversiktens arbetsgång använde författaren sig av färgkoordinationer. För att på så sätt försöka skaffa sig en sammanfattning av artiklarnas innehåll samt att färgkoordinationerna gjorde det möjligt att se likheter i de valda artiklarna. Likheterna utkristalliserade sig senare i tre huvudteman, som redovisas i resultat delen. Resultatet kan ha påverkats vid analysering av artiklar ifall författarens uppmärksamhet fångat upp annan intressant fakta i artiklarna. För att ha rätt fokus upprepades syftet kontinuerligt under analysarbetet. Detta i ett försök att öka tillförlitligheten och minska risken för att glida ifrån ämnet.

7.2 RESULTATDISKUSSION

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. I resultatet framkommer det att upplevelserna enas kring tre olika områden; riskfaktorer, arbetet och hälsa.

I resultatet framkommer det att sjuksköterskan upplevde att erfarenhet, ålder och kön står i relation till risken för hot och våld. Mycket erfarenhet inom professionen upplevdes minska risken för hot och våld. Det stärks av flera studier som beskriver att sjuksköterskor som är äldre och erhåller mer erfarenhet inom professionen är i mindre risk för våld (Darawad et al., 2015; Hallberg, 2011; Sachdeva, 2019). Det finns dock andra studier som säger motsatsen. De beskriver i sina respektive studier att yngre sjuksköterskor är i mindre risk att utstå våld än sjuksköterskor som är äldre. De fortsätter att beskriva att en av anledningarna till detta kan vara för att de yngre sjuksköterskorna fler gånger blir tilldelade arbetsuppgifter som inte försätter dem i risk för våld (ALBashtawy & Aljezawi, 2016; Chen et al. 2018). Sachdeva et al. (2019) och ALBashtawy & Aljezawi (2016) beskriver i sin forskning att det var just manliga sjuksköterskor som var i större risk att uppleva våldsamma situationer än kvinnliga sjuksköterskor.

När hot och våld uppstår på grund av sjuksköterskans mängd av erfarenhet inom professionen, ålder eller kön kan de som sjuksköterskor inte påverka det. Det kan vara svårt att ändra en annan persons uppfattning och fördomar och i situationer av hot eller våld är det inte alltid något som kan prioriteras. Omvårdnadsarbetet ska undvikas att påverkas i samband med händelser av hot och våld. Därför är det viktigt att sjuksköterskan under händelser, accepterar, kontrollerar och hanterar de känslor som uppstår. Detta genom exempelvis emotionsfokuserad coping (Mikkola, 2019; folkman, 2011).

Sjuksköterskors upplevelse av otillräcklig utbildning och förberedelse inför att bemöta och hantera patienter med psykisk ohälsa, som potentiellt skulle kunna leda till en hotfull eller våldsam situation uppmärksammas i litteraturöversiktens resultat. Resultatet finner styrka i ett flertal studier som beskriver att utbildning för sjuksköterskor kring fenomenet hot och våld är en grundläggande faktor för all våldsförebyggande arbete. Problematiken med hot och våld kan behärskas bland

18

annat genom att ge nyanställda sjuksköterskor på akutmottagningen chansen att genomgå utbildning i hur våld kan förebyggas (Valente & Fisher, 2011). Utbildning är väsentligt för att veta hur situationer av hot och våld ska hanteras. Sjuksköterskor som inte vet hur de ska hantera eller lösa svåra situationer måste istället hantera det genom emotionsfokuserad coping (Folkman, 2011; Mikkola, 2019). Om arbetsgivaren erbjuder mer utbildning om hantering och kunskap kring fenomenet hot och våld, skulle fler sjuksköterskor veta hur de skulle kunna lösa situationer de utsätts för genom problemfokuserad coping. Då kommer de utsatta ha en större chans att våga hantera och bemöta problemet som uppstått.

I litteraturöversiktens resultat framkommer det att sjuksköterskorna upplevde att hot och våld var en del av arbetet och att det var något som skulle accepteras. Detta stärks av flera studier som beskriver att rapportering av hot och våld inte görs av sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Då det upplevs vara något som är normalt och som är en del av sjuksköterskans arbete (Yoon och Sok, 2016; Rippon, 2008). I resultatet uppmärksammades upplevelserna från sjuksköterskorna att stöd från sjukvårdsledningen saknades. Detta stärks av Gould och Fontenla (2006), de beskriver att om sjuksköterskorna upplever en känsla av stöd från sjukvårdsledningen skulle det kunna bidra till en ökad möjlighet för sjuksköterskorna att utföra en bättre och säkrare vård. Enligt svenska sjuksköterskeföreningen (2014) krävs det att arbetsplatsen och organisationen ger och är utformad för att stödja sjuksköterskorna som arbetar. Detta måste alltså ges för att en god vård och omsorg ska kunna genomföras. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska verksamheter inom sjukvård även se till att patienter känner sig säkra och trygga. Resultatet i litteraturöversikten visar att hot och våld som sker på akutmottagningar bidrar till en osäker och utsatt miljö, både för patienter och sjuksköterskor.

Resultatet beskriver hur sjuksköterskor upplever att deras arbetsförmåga och standard på omvårdnaden som ges försämras. Att på grund av hot och våld så påverkas även sjuksköterskors koncentrationsförmåga negativt och att det lett till en minskad patientsäkerhet. Edward et al. (2014) styrker resultatet med sin forskning som uppmärksammar den negativa påverkan på sjuksköterskan och deras förmåga att utföra och ge en korrekt och säker omvårdnad efter händelser av hot och våld. Det förklaras även att de sjuksköterskor som utsätts för arbetsrelaterat hot har svårt att med rätt förhållningssätt bemöta patienter efter en händelse, samt att de tappar copingstrategier (Edward et al, 2014). Det kan vara avgörande i och efter situationer av hot och våld att använda sig av rätt copingstrategi. När sjuksköterskors omvårdnadsarbete och utförande påverkas på grund av en situation av hot och våld, är det viktigt att som sjuksköterska kunna hantera de känslor som uppstår. Som Folkman (2011) beskriver är det viktigt att som utsatt inte dra sig undan och istället prata med andra människor för stöd. Resultatet beskriver även de psykiska konsekvenser som kan uppstå för sjuksköterskan av att ständigt utsättas för hotfulla och våldsamma situationer. Det stärks av Bauer och Kristiansson (2019) som beskriver att de psykiska konsekvenserna kan leda till sämre omvårdnad för patienten och ett minskat intresse och engagemang från sjuksköterskan.

Resultatet beskriver även sjuksköterskornas rädsla och oro för att deras familjemedlemmar ska komma till skada och påverkas på grund av hotet och våldet som de utsätts för i sitt arbete. Resultatet styrks av en studie som beskriver

19

att sjuksköterskor undvek att prata om personliga angelägenheter och att de ibland ljög om vart de bodde eller om deras familjesituation. Detta för att minska risken att deras familjemedlemmar skulle påverkas av deras arbetssituation (Avander, 2016). När sjuksköterskor upplever exempelvis rädsla och oro är det viktigt att de hanterar de känslor som kan uppstå. I resultatet uppmärksammades att sjuksköterskor bland annat tar sällskap av familjemedlemmar, till och från arbetet. De har sett problemet och samtidigt utfört åtgärder för att känna sig säkrare. Detta i enlighet med Folkman (2011) som beskriver att problemfokuserad coping handlar om att den utsatta personen ser ett problem framför sig och gör ett aktivt val i hur situationen kan lösas.

Fysiska skador som kan uppstå för sjuksköterskan kan leda till att de måste sjukskriva sig för att de inte kan utföra arbetsuppgifterna. Det styrks av en studie där forskarna beskriver att arbetsrelaterad frånvaro och sjukskrivningar var högre för de som upplevt hot och våld än för de som inte har det (Ratrout & Hamdan-Mansour, 2019).

8.

S

Det är inte ovanligt med hot och våld på akutmottagningar och sjuksköterskor upplever hot och våld individuellt. Hot och våld är ett fenomen som håller på att normaliseras av sjukvården och samhället. Slutsatsen är att det måste ske en förändring för att minska hotet och våldet på akutmottagningar. Sjuksköterskor behöver mer utbildning för vad som komma skall, det är ett faktum. Sjuksköterskor är i behov av stöd från arbetsgivare och sjukvårdsledningar samt av en organisation som kontinuerligt arbetar med att förebygga hot och våld. Litteraturöversikten belyser sjuksköterskors upplevelser av hot och våld, samt hur omvårdnaden som utförs påverkas av arbetsrelaterat hot och våld. Det är av vikt att sjuksköterskor vet hur de ska bemöta och använda sig av rätt copingstrategi för att på bästa sätt hantera hotfulla och våldsamma situationer i deras arbete. Denna litteraturöversikt förväntas ge en större förståelse och överblick kring problematiken av hot och våld på akutmottagningar. Resultatet förväntas öka medvetenheten kring fenomenet, därtill även om vikten av utbildning, säkerhet och trygghet för sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningarna.

8.1 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Hot och våld är ett område det behövs forskas mer om. Idag vet vi att det existerar, men det behövs mer evidensbaserad forskning kring det. Forskning kring om hotet och våldet kan förebyggas redan i ambulansen eller i väntrummet. Denna litteraturöversikt av det valda ämnet genomfördes på en global nivå, men hur ser det ut nationellt? Upplever sjuksköterskorna på de svenska akutmottagningarna hot och våld som ett problem, eller anser även dom att det tillhör arbetet.

20

10.

R

AFS 1993:2. Våld och hot i Arbetsmiljö. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete- och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/vald-och-hot-i-arbetsmiljon-afs-19932-foreskrifter/

AlBashtawy, M. (2013). Workplace violence against nurses in emergency departments in Jordan. International Nursing Review, 60(4), 550-555. http://dx.doi.org/10.1111/inr.12059

Andersson, H., Jakobsson, E., Furåker, C. & Nilsson, K. (2012). The everyday work at a Swedish emergency department – The practitioners’ perspective.

International Emergency Nursing, 20(2), 58-68.

http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2011.06.007

Andreasson, S., Chikritzhs, T., Dangar, F., Holder, H., Naimi, T., & Stockwell, T. (2017). Alkohol och våld. IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet och CERA. https://www.sls.se/globalassets/sls/sls/remissvar/iogt-3300---rapport_final.pdf *Angland, S., Dowling, M., & Casey, D. (2013). Nurses’ perceptions of the factors which cause violence and aggression in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 22(3), 134-139. http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2013.09.005

Attwood, A. & Munafò, M. (2014). Effects of acute alcohol consumption and processing of emotion in faces: Implications for understanding alcohol-related aggression. Journal of Psychopharmacology, 28(8), 719-732. http://dx.doi.org/10.1177/0269881114536476

Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K., & Engström, M. (2016). Trauma nurses’ experience of workplace violence and threats: Short- and long-term consequences in a Swedish setting. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51–57. http://dx.doi.org/10.1097/JTN.0000000000000186

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund- Nielsen (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (S. 173–188). Studentlitteratur AB.

Bauer, M., & Kristiansson, M. (2019). Hot och våld på jobbet. Studentlitteratur AB.

Cabilan, C. J., & Johnston, A. (2019). Review article: Identifying occupational violence patient risk factors and risk assessment tools in the emergency department: A scoping review. Emergency Medicine Australasia 31(5), 730-740. http://dx.doi.org/10.1111/1742-6723.13362

21

Chen, X., Lv, M., Wang, M., Liu, J., Zheng, N., & Liu, C. (2018). Incidence and risk factors of workplace violence against nurses in a Chinese top-level teaching hospital: A cross-sectional study. Applied Nursing Research 40, 122-128. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2018.01.003

Darawad, M. W., Al-Hussami, M., Saleh, A. M., Mustafa, W. M., & Odeh, H. (2015). Violence Against Nurses in Emergency Departments in Jordan: Nurses’ Perspective. Workplace Health & Sefety, 63(1), 9-17. http://dx.doi.org/10.1177/2165079914565348

Edward, K., Ousey, K., Warelow, P., & Lui, S. (2014). Nursing and aggression in the workplace: A systematic review. British Journal of Nursing, 23(12), 653–659. http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2014.23.12.653

Fafliora, E., Bampalis, V., Zarlas, G., Sturaitis, P., Lianas, D., & Mantzouranis, G. (2016). Workplace violence against nurses in three different Greek healthcare

settings. Work, 53(3), 551–560.

http://dx.doi.org/10.3233/WOR-152225

Folkman, S. (2011). The Oxford Handbook of STRESS, HEALTH, AND COPING. Oxford University Press.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur Kultur Akademisk.

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur AB.

Gilchrist, H., Jones, S. C., & Barrie, L. (2011). Experiences of emergency department staff: Alcohol-related and other violence and aggression. Australasian

Emergency Nursing Journal, 14(1), 9-16.

http://dx.doi.org/10.1016/j.aenj.2010.09.001

Gillespie, G. L., Bresler, S., Gates, D. M., & Succop, P. (2013). Posttraumatic Stress Symptomatology Among Emergency Department Workers Following Workplace Aggression. Workplace Health & Safety, 61(6), 247-254. http://dx.doi.org/10.3928/21650799-20130516-07

*Gillespie, L., Gates, D., & Berry, P. (2013). Stressful Incidents of Physical Violence Against Emergency Nurses. Online Journal of Issues in Nursing, 18(1), 1-1. http://dx.doi.org/10.3912/OJIN.Vol18No01Man02

22

interview study. Journal of Nursing Management, 14(3), 213–221. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2934.2006.00577.x

Hallberg, U. (2011). Hot och våld inom vård och omsorg (ISSN 1650–3171). Arbetsmiljöverket.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar /hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf

*Han, C., Lin, C., Barnard, A., Hsiao, Y., Goopy, S., & Chen, L. (2017). Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study.

Nursing Outlook, 65(4), 428-435.

http://dx.doi.org/10.1016/j.outlook.2017.04.003

*Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A., & Mohammadi, E. (2017). The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 39, 20-25. http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2017.07.007

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.111 — 120). Studentliteratur AB.

Hogarth, K. M., Beattie, J., & Morphet, J. (2016). Nurses’ attitudes towards the reporting of violence in the emergency department. Australasian Emergency Nursing Journal 19(2), 75-81. http://dx.doi.org/10.1016/j.aenj.2015.03.006 International Council of Nurses. (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

Jiao, M., Ning, N., Li, Y., Gao, L., Cui, Y., Sun, H., Sun, H., Kang, Z., Liang, L., Wu, Q., & Hao, Y. (2015). Workplace violence againstnurses in Chinese hospitals: A cross- sectional survey. BMJ Open, 5(3). http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2014-006719

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination och omvårdnad (s. 69–92). Studentlitteratur AB.

Knowles, E., Mason, S. M., & Moriarty, F. (2012). ‘I'm going to learn how to run quick’: exploring violence directed towards staff in the Emergency Department.

Emergency Medicine Journal, 30(11), 926-931.

23

Kristensson, J. (2014). Handbok I uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och sjukvård. Natur Kultur Akademisk

Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and Coping. Springer Puböishing Co Inc.

Lenaghan, P. A., Cirrincione. N. M., & Henrish, S. (2018). Preventing Emergency Department Violence through Design. JEN: Journal of Emergency Nursing, 44(1), 7-12. http://dx.doi.org/10.1016/j.jen.2017.06.012

Lincoln, Y.S., & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. SAGE Publications, Inc. Luck, L., Jackson, D., & Usher, K. (2006). Case study: a bridge across the paradigms. Nursing Inquiry 13(2), 103–109.

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.421–438). Studentlitteratur AB.

Mikkola, R., Huhtala, H., & Paavilainen, E. (2019). Development of a coping model for work‐ related fear among staff working in emergency department in Finland – study for nursing and medical staff. Scandinavian Journal of Caring Sciences 33(3), 651-660. http://dx.doi.org/10.1111/scs.12658

Nikathil, S., Olaussen, A., Symons, E., Gocentas, R., O´Reilly, G., & Mitra, B. (2017). Increasing workplace violence in an Australian adult emergency department. Emergency Medicine Australasia 30(2), 181-186. https://doi.org/10.1111/1742-6723.12872

*Pich, J., Hazelton, M., & Kable, A. (2012). Violent behaviour from young adults and the parents of peadiatric patients in the emergency department. International

Emergency Nursin, 21(2013), 157-162.

http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2012.08.007

Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D. & Kable, A. (2010). Patient-related violence against emergency department nurses. Nursing & Health Sciences, 12(2), 268-274. http://dx.doi.org/10.1111/j.1442-2018.2010.00525.x

*Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2009). Patient-related violence at triage: A qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 19(1), 12-19. http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2009.11.007

24

Pinar, R., & Ucmak, F. (2011). Verbal and physical violence in emergency departments: a survey of nurses in istanbul, turkey. Journal of Clinical Nursing

20(3-4), 510-517.

http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03520.x

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016) Essential of nursing research- Apparising evidence for nursing practice (7th ed.). Lippincott Williams and Wilkins

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 31– 52). Studentlitteratur AB

*Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., & Addey, B. (2015). Violence against nurses in triage area: An Italian qualitative study. International Emergency Nursing, 23(4), 274-280. http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2015.02.004

*Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., Addey, B., & Rasero, L. (2018). Violence towards emergency nurses. The Italian national survey 2016: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 81, 21-29. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.01.017

Renker, P., Scribner, S. A., & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency department: Appeals for consequences, collaboration, and consistency. Work, 51(1), 5-18. http://dx.doi.org/dx.doi.org/10.3233AVOR-141893

Rippon, T. J. (2008). Aggression and violence in health care professions. Journal of Advanced Nursing, 31(2), 452–460. http://dx.doi.org/10.1046/j.1365-2648.2000.01284.x

Sandström, S. (2007). Hot och våld i vård, omsorg och socialt arbete. Gothia. Schöldéen, Å. R. (2018, 2 maj). Akutmottagningar på sjukhus. 1177 Vårdguiden https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Sa-fungerar-varden-i-Stockholm/Akut-vard/7-akutsjukhus/

Segesten, K. (2006). Sex modeller. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 86–88). Studentlitteratur AB.

Seguin, M., Lewis, R., Razmadze, M., Amirejibi, T., & Roberts, B. (2017). Coping strategies of internally displaced women in Georgia: A qualitative study. Social

25

Science & Medicine 194, 34-41.

http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2017.10.014

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2019:614. Arbetsmiljölagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

Socialstyrelsen. (2018). Tillgänglighet i hälso- och sjukvården.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-16.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Uppföljning av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-10.pdf

Statens beredning för medicinsk utredning. (2010). Triage och flödesprocesser på

akutmottagningen (Rapport nr. 197).

https://www.sbu.se/contentassets/79b7a8f6aaad46dcbc988cffed33339f/triage_ fulltext2.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård.

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/Omvardnad-och-god-vard/ Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

*Tan, M. F., Lopez, V., & Cleary, M. (2014). Nursing management of aggression in Singapore emergency department: A qualitative study. Nursing and health sciences, 17(3), 307-312. http://dx.doi.org/10.1111/nhs.12188

Valente, S., & Fisher, D. (2011). Violence in the workplace. JOCEPS: The Journal of Chi Eta Phi Sorority, 55(1), 24-27.

26

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ God-forskningssed_VR_2017.pdf

*Wolf, L. A., Delao, A. M., & Perhats, C. (2014). Nothing Changes, Nobody Cares: Understanding the Experience of Emergency Nurses Physically or Verbally Assaulted While Providing Care. JEN: Journal Of Emergency Nursing, 40(4), 305-310. http://dx.doi.org/10.1016/j.jen.2013.11.006

World Health Organization. (2002). World report on violence and health. https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/world_report/en/su mmary_en.pdf

World Health Organization. (u.å.). Violence against health workers. Hämtad 2019-10-16

https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/ Yoon, H. S., & Sok, S, R. (2016). Experiences of violence, burnout and job satisfaction in Korean nurses in the emergency medical centre setting. International Journal of Nursing Practice, 22(6), 596-604. http://dx.doi.org/10.1111/ijn.12479

27

11.

B

Bilaga 1. Sökmatris.

Databaser Datum Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Valda artiklar CINAHL 13/10-19 “Nurse experience threat* AND violence emergency” 12 12 8 2 1 13/10-19 “Nurs* experience violen* emergency qualitative” 30 30 9 4 4 13/10-19 “Nurs* violen* threat* emergency” 28 28 11 2 0 13/10-19 “Nurs* experience violen* emergency qualitative” 36 36 6 0 0 13/10-19 “Violence emergency nurs* qualitative” 76 76 14 5 5 PubMed 15/10-19 “Nurse experience threat* AND violence emergency” 1 1 0 0 0 15/10-19 “Nurs* experience violen* emergency qualitative” 0 0 0 0 0 15/10-19 “Nurs* violen* threat* emergency” 2 2 0 0 0