• No results found

Miljöledningssystem i myndigheter – 2004

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Miljöledningssystem i myndigheter – 2004"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

i myndigheter - 2004

(2)

myndigheter - 2004

(3)

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620-5485-6.pdf ISSN 0282-7298

© Naturvårdsverket 2005 Tryck: CM Digitaltryck AB Omslagsillustration: Typisk Form

(4)

Förord

Idag, åtta år sedan starten, har 233 statliga myndigheter regeringens uppdrag att införa och underhålla ett miljöledningssystem. Antalet är något reducerat gentemot föregående år bland annat beroende på att vissa myndigheter har upphört och andra slagits ihop. Ytterligare en orsak till att antalet förändrats är att vissa myndigheters redovisning nu ska ingå i den centrala myndighetens redovisning. Det har även skett en förändring av departementen vilket lett till att Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet nu är ett departement samt att Miljödepartementet har blivit Miljö-/samhällsbyggnadsdepartementet där de övertagit ett antal uppgifter från Näringsdepartementet.

Årets redovisning har en något annan struktur än de tidigare sammanställningarna. Vi har velat lyfta fram ett antal punkter som vi funnit intressanta att diskutera mer specifikt. Av denna anledning presenterar vi uppgifter av mer statistisk karaktär och de flesta diagrammen senare i rapporten.

Naturvårdsverket har i uppdrag att tillsammans med sju andra myndigheter redovia förslag till förändringar i den nuvarande årliga rapporteringen från myndigheterna. Uppdraget ska redovisas senast 1 september 2005. Därför är förslagen till förbätt-ringar av riktlinjerna för rapporteringen betydligt mindre utvecklade jämfört med de tidigare rapporterna.

Denna sammanställning av 2004 års redovisningar har gjorts av Jimmie Ulriksson och Ulrika Hagbarth. Den finns även tillgänglig som pdf på

www.naturvardsverket.se/miljoledning.

Stockholm i maj 2005 Naturvårdsverket

(5)
(6)

Innehåll

Förord 3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Summary 9 Inledning 11 Bakgrund 11 Redovisning 11 Året som gått 12

Myndigheter med förenklat uppdrag 12

Statliga byggherrar 12

Upphandling 1

5

Indirekta miljöaspekter 16

Målkonflikter och hinder 16

Måluppfyllelse och mått för detaljerade miljömål 17

Respons från regeringen 1

9

Slutsatser 2

1

Sammanställning 23

Svarsfrekvens 23

Skillnad mellan departementen 23

Införandet av miljöledningssystem 24

Utbildning 25

Integrering i VP 26

Ständiga förbättringar och goda exempel 27

Revision 29 Certifiering 30 Referenser 31 Bilaga 1 32 Bilaga 2 40 Bilaga 3 41

(7)
(8)

Sammanfattning

Årets sammanställning omfattar 233 myndigheter varav 57 stycken har ett förenk-lat uppdrag. Svarsfrekvensen är fortsatt hög. Fyra departement har en

100-procentig svarsfrekvens, d v s alla myndigheter har lämnat in en redovisning. Ett fåtal myndigheter har uteblivit med sin redovisning två eller tre år i rad. Antagligen har dessa myndigheter inget miljöledningssystem och har därmed ännu inte upp-fyllt sitt uppdrag.

Vi kan nu se ett någorlunda stabilt mönster under de gångna tre åren. Införandet är i stora drag klart, d v s merparten av myndigheterna har de viktigaste elementen på plats. Andelen myndigheter som har genomfört miljöutredning, antagit miljöpolicy och satt upp detaljerade miljömål är oförändrad från förra året och ligger på 80 – 90 procent. I antal räknat betyder det att t ex 220 myndigheter har gjort en miljöut-redning som identifierar de betydande miljöaspekterna.

Det är svårt att formulera bra mål och ännu svårare att mäta och följa upp dem. När det gäller miljömål preciseras redovisningen. Det är över 80 procent som formule-rat miljömål. En närmare titt på måluppfyllelsen ger en inte lika positiv bild. Tren-den att allt fler miljömål uppnås helt eller till mer än hälften håller visserligen i sig och årets siffra är 60 procent. Men återigen kan konstateras att alltför många an-vänder skattning för att mäta måluppfyllelsen. Det görs i 45 procent av uppfölj-ningen vilket är inte tillfredsställande. Även begreppet ”annan” mätmetod har an-vänts frekvent. Här ombads myndigheterna precisera vad som menas med annat och vi kan konstatera att i flera fall har detta varit adekvata metoder.

Det är positivt att andelen myndigheter som genomfört revision har ökat jämfört med tidigare år, nivåerna är dock fortfarande låga. Det nätverk med intern-revisorer som bildades under året kan förhoppningsvis bidra till att höja antalet revisioner. I årets sammanställning lyfter vi fram två grupper av myndigheter som jämförs med hela gruppen. De statliga byggherrarna verkar ligga i framkant av gruppen, de har också en tydligare direkt miljöpåverkan från sin verksamhet än många andra myndigheter. Den andra gruppen som vi tittat närmare på är myndigheter med förenklat uppdrag. Bland dessa är det en alltför stor grupp med ingen eller låg akti-vitet i MLS-systemet.

Årets sammanställning ger belägg för att responsen från departementen på myn-digheternas redovisningar kan förbättras betydligt.

De delar av systemet där det fortfarande finns utrymme för förbättringar har stora likheter med förra året och året dessförinnan. Här vill vi särskilt lyfta fram:

(9)

• Mer fokus på den indirekta miljöpåverkan • Vikten av revision och/eller uppföljning

• Bättre kommunikation mellan departement och myndigheter

Förslag till förändringar i rapporteringen är i denna sammanställning mycket knapphändiga. Naturvårdsverket har i ett separat uppdrag att senast 1 september 2005 lämna förslag till förändrad redovisning och i den rapporten kommer en utför-lig genomgång att göras.

(10)

Summary

This compilation of the agencies’ reports for 2004 covers 233 authorities, of which 57 have a simplified assignment. The response rate remains high. Four ministries have a 100% response rate, i.e. all the authorities have submitted a report. A few authorities have omitted to submit their reports for two or three years in a row. It is assumed that these authorities do not have an environmental management system and have therefore not complied with their assignment.

We can now see a fairly stable pattern over the past three years. Introduction has been largely completed, i.e. a majority of the authorities have the most important elements in place. The proportion of authorities which have conducted an mental review, adopted an environmental policy and established detailed environ-mental objectives is unchanged from the previous year at 80-90%. In terms of num-bers, this means that, for example, 220 authorities have conducted an environ-mental review which identifies the most significant environenviron-mental aspects.

It is difficult to formulate good objectives and even more difficult to measure them and follow them up. Specific details are given in relation to the reporting of envi-ronmental objectives. More than 80% have formulated envienvi-ronmental objectives. A closer look at objective fulfilment does not yield such a positive picture. While the trend towards more and more environmental objectives being met is continuing, and the figure for the year is 60%, it is once again noticeable that far too many use estimation to measure target fulfilment. This is done in 45% of the follow-up, which is not satisfactory. “Other” method of measurement has also been used fre-quently. The authorities were asked here to specify what was meant by other, and it can be noted that in several cases these have been adequate methods.

It is a positive feature that the proportion of authorities which have conducted an audit has increased in comparison with previous years, but the levels remain low. It is hoped that the network of internal auditors formed during the year can contribute towards increasing the number of audits.

In the compilation of the year we emphasise two groups of authorities which are compared with the whole group. The governmental property developers appear to be prominent in the group, and their operations also have a clearer direct environ-mental impact than those of many other authorities. The second group we have looked at more closely is authorities with a simplified assignment. Among these is an excessively large group with no or a low level of EMS activity.

The compilation of the year provides evidence that the ministries’ response to the authorities' reports can be substantially improved.

(11)

The parts of the system where there is still scope for improvement show great simi-larities with last year and the year before. We wish to highlight in particular: In-creased integration of the environmental management system in ordinary opera-tions, greater focus on the indirect environmental impact, the importance of audit and/or follow-up and better communication between ministries and authorities Proposals for changes to the reporting are very meagre in this compilation. Under a separate assignment, the Swedish Environmental Protection Agency has to submit proposals for changed reporting by 1 September 2005, and a more detailed analysis will be made in this report.

(12)

Inledning

Bakgrund

Ett miljöledningssystem (MLS) är tänkt att underlätta för såväl företag som myn-digheter som vill arbeta organisatoriskt och bedriva ett rationellt miljöarbete. Ett miljöledningssystem ska ha tydliga riktlinjer och mål, klargjorda ansvarsförhållan-den, rutiner för uppföljning och redovisning av resultat samt innebära att ambi-tionsnivån i miljöarbetet ständigt kan höjas.

För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvali-tetsmålen skall verktyget miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att systematisera,

strukturera och ständigt förbättra miljöarbetet.1

Beslutet att successivt införa miljöledningssystem för de statliga myndigheterna kom 1996. Miljöledningssystemen bygger på principerna i det internationella sy-stemet ISO14001 och EG:s miljölednings- och miljörevisionsförordning EMAS. Myndigheterna med uppdrag att införa miljöledningssystem utgör en heterogen grupp med väldigt skiftande kärnverksamhet. Det är alltifrån myndigheter med ett fåtal anställda och mestadels ”kontorsverksamhet” till myndigheter med tiotusen-tals anställda och stor miljöpåverkan.

Redovisning

Myndigheterna redovisar enligt uppdraget varje år till sitt respektive departement med kopia till Naturvårdsverket. Redovisningen ska innehålla vissa som moment. Dessa anges i de riktlinjer för redovisningen som Miljödepartementet skickar ut varje år. Riktlinjerna gäller för samtliga myndigheter oavsett om myndigheten fått i uppdrag att införa ett fullt eller ett förenklat system. Redovisningarna fungerar som stöd och drivkraft i myndigheternas arbete med miljöledningssystem.

Systemet med de årliga redovisningarna ses nu över av Naturvårdsverket och sju andra myndigheter. Ett förslag till ändrad redovisning ska lämnas till Miljödepar-tementet senast 1 september i år.

1

Miljödepartementet. Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete, 2004-10-18

(13)

Året som gått

Myndigheter med förenklat uppdrag

Knappt 60 myndigheter har idag uppdrag att införa ett förenklat miljöledningssy-stem. Dessa myndigheter har som regel få anställda och en verksamhet som be-dömts inte ha någon indirekt miljöpåverkan. För merparten stämmer detta, några har dock själva identifierat betydande miljöaspekter som hänför sig till myndighe-tens kärnverksamhet, dvs. indirekt miljöpåverkan. Förutom för några enstaka myn-digheter som har fått uppdraget år 2003 eller 2004 har det gått tre år sedan besluten meddelades. Ett rimligt antagande är därför att ett förenklat MLS nu är infört på dessa myndigheter. Årets sammanställning ger en splittrad bild av hur långt de olika myndigheterna har kommit i arbetet. Ett fåtal, kanske 10 procent uppvisar stor ”mognad” och ett aktivt arbete. Merparten av myndigheterna har en del kvar att göra innan ett MLS kan anses vara infört. Särskilt bör formuleringarna av mål ses över. Det är vanligt med detaljerade mål som ”minska energiförbrukningen”, ”papper” eller ”engångsmuggar”. När myndigheten sedan anger att målet har upp-fyllts ”helt” med mätmetoden ”skattning” kan det lämna en del frågetecken. Av de totalt 13 myndigheter som inte har lämnat någon rapport i år har 7 stycken ett för-enklat uppdrag. Tillsammans med de ca 11 myndigheter som redovisar större ”omognad” och låg aktivitetsnivå utgör de cirka 40 procent av gruppen myndighe-ter med förenklat uppdrag. Detta är en alltför stor grupp och det bör övervägas vilka insatser som behöver vidtas.

Statliga byggherrar

Sju myndigheter med verksamhet inom statligt byggande och förvaltning har i uppdrag att införa MLS. Myndigheterna har fått uppdragen under åren 1997-1999. I år har vi tittat närmare på dessa myndigheter och fokus har legat på områdena:

• miljörevision

• certifiering enligt ISO 14001 eller registrering enligt EMAS • detaljerade mål integrerade i verksamhetsplanen samt

• användandet av webbtjänsten för upphandling på www.avropa.nu.

För en fördjupning av dessa områden kan man läsa vidare under kapitlet Samman-ställning. De statliga byggherrarna ingår i Samverkansforum, en organisation som kommit till stånd till följd av regeringens uppdrag att utveckla byggherrerollen genom förbättrad samverkan mellan byggherrar inom statlig verksamhet. Samver-kansforum ska bidra till att statligt byggande och förvaltning utvecklas till ett

före-döme såväl inom Sverige som i ett internationellt perspektiv.2 Naturvårdsverket

jämför i årets rapport hur 7 statliga byggherrar som är myndigheter står sig mot den totala gruppen myndigheter som redovisat 2004.

2

(14)

0 10 20 30 40 50 60

Oftast Ibland Aldrig Uppgift

saknas A nde l m yndi ghe te r ( % ) 2004 Statliga byggherrar 2004

I samtliga områden ser man att byggherrarna ligger långt framme med sitt miljö-ledningsarbete. Fyra av sju, eller 57 procent av myndigheterna använder oftast webbtjänsten på www.avropa.nu vid upphandling. Tre myndigheter uppger att de använder webbtjänsten ibland. Däremot är det ingen myndighet som aldrig använ-der sig av webbtjänsten. Om man jämför med totala antalet redovisande myndighe-ter är diskrepansen dock inte uppseendeväckande (figur 1) just här.

Figur 1. Jämförelse av andel myndigheter som använder Statskontorets tjänst avropa.nu. En markant skillnad finner vi däremot när vi jämför andelen som genomfört revi-sion under året (figur 2). Där finner vi att hela 71 procent av de statliga byggher-rarna mot 21 procent av totalgruppen har genomfört interna eller externa revisio-ner.

Figur 2. Jämförelse av andel myndigheter som genomfört revision under 2004.

0 20 40 60 80 Genomfört revision Ej genomfört revision Uppgift saknas A n de l m ynd ig h ete r (% ) 2004 Statliga byggherrar 2004

(15)

I gruppen med de statliga byggherrarna är 3 av 7 myndigheter (43 procent) certifie-rade enligt ISO 14001 eller EMAS-registrecertifie-rade. Motsvarande för det totala antalet myndigheter rör sig om knappa 10 procent. Att så många av de statliga byggher-rarna genomfört revision under året kommer sig delvis av att genom certifie-ring/registrering har man också förbundit sig att genomföra löpande revisioner. Samverkansforum har drivit ett projekt med ett revisionsnätverk. Syftet har varit att utreda förutsättningarna för att skapa ett nätverk för internrevisorer bland

med-lemmarna. Resultat från projektet3 pekar på att det är positivt med internrevisioner.

Under 2004 bildades även ett internrevisorsnätverk bland myndigheter med MLS. I nätverket ingår för närvarande ca 10 myndigheter som under 2005 kommer att börja revidera varandra.

Trenden håller även i sig när vi jämför hur väl de statliga byggherrarna integrerat sina detaljerade mål i verksamhetsplanen. Hela 86 procent har helt integrerat de detaljerade miljömålen i myndighetens verksamhetsplan (figur 3).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fullständigt integrerat i VP Delvis integrerat i VP Inte integrerat i VP Uppgift saknas A nde l m yndi ghe te r ( % ) 2004 Statliga byggherrar 2004

Figur 3. Jämförelse av andel myndigheter som integrerat detaljerade miljömål i sina verksamhets-planer.

De statliga byggherrar som är myndigheter verkar som grupp betraktat ligga i framkant av användandet av MLS bland alla myndigheter som fått uppdraget. En anledning kan vara att dessa myndigheter ofta har en tydlig direkt miljöpåverkan.

3

(16)

Upphandling

Den statliga inköpssamordningen har som syfte att kostnadseffektivisera myndig-heters inköpsverksamhet och därigenom kunna spara pengar för staten. Detta sker genom samverkan över myndighetsgränser där över 600 myndigheter får stöd i sina inköp av tolv myndigheters upphandling av statliga ramavtal inom cirka hundra ramavtalsområden. Genom att utnyttja de fördelaktiga villkoren i den statliga in-köpssamordningens ramavtal minskas tiden och kostnaderna för den enskilda

myn-dighetens upphandlingsarbete.4 Genom att även ställa miljökrav kan offentliga

organisationer påverka leverantörerna att erbjuda varor och tjänster som är bättre ur miljösynpunkt.

I årets utskick till myndigheterna hade frågorna om upphandling förändrats till att fokusera på hur stor del av myndigheterna som använder sig av Statskontorets tjänst på webbplatsen www.avropa.nu, som ska fungera som en portal för all statlig inköpssamordning och också ge information om de gemensamma upphandlingar och ramavtal som finns.

Lite drygt hälften av myndigheterna (51 procent) svarar att de oftast använder av-ropa.nu vid upphandling och endast 3 procent att de aldrig använder sig av tjänsten (Figur 4). Emellertid är det även här ett stort antal där det saknas uppgifter, bland annat beroende på att många myndigheter använder sig av tidigare års mallar.

Figur 4. Andel myndigheter som använder Statskontorets tjänst avropa.nu 2004.

En annan fråga som ställdes var om myndigheten hade svarat på Naturvårdsverkets enkät om upphandling som skickades ut hösten 2004. Här har 54 procent redovisat att de besvarat enkäten. Svarsfrekvensen för statliga myndigheter enligt själva enkäten var 72 procent. Vad beror denna skillnad på? Den kan bero på bristfällig

4

www.avropa.nu. 2005-05-10

Använder w w w .avropa.nu vid upphandling?

51% 16% 3% 30% oftast ibland aldrig uppgift saknas

(17)

kommunikation mellan olika enheter på myndigheten men det kan också bero på att man besvarat enkäten men inte kommer ihåg det eller inte har talat om det för sina kollegor. Resultatet från enkäten finns redovisat i rapporten ”Miljöhänsyn i statliga ramavtal” (Rapport 5400 NV). Av rapporten framgår bl a att de flesta ram-avtalen som granskades innehöll ett flertal miljökrav. Utformningen av kraven varierade dock och det konstateras att ”…integreringen av miljöhänsyn i statliga ramavtal inte kommit så långt att samtliga avtal innehåller krav som fått konse-kvenser i upphandlingen i fråga.”

Indirekta miljöaspekter

Ett flertal myndigheter har även i år kommenterat svårigheterna med att identifiera och värdera de indirekta miljöaspekterna samt att sätta upp mätbara mål och följa dem.

Att inrikta återrapporteringen mot miljöfrågor i kärnverksamheten kan vara ett sätt att få upp indirekta miljöaspekter på agendan.

Det viktiga är inte att kunna sätta en etikett ”indirekt miljöpåverkan” på en aktivitet utan att miljöaspekten har beaktats i alla de insatser som myndigheten gör. Ett knep kan vara att gå igenom verksamhetsplanen och för varje område/aktivitet ställa sig frågan ”Har det någon betydelse för miljön om/när vi …”. Är dessutom betydelsen stor? För några insatser är det kanske inte relevant med miljöfrågor men det bör avgöras medvetet inom organisationen.

Målkonflikter och hinder

Allt fler myndigheter har årligen kommit igång med sina miljöledningssystem. Även om detta är glädjande finns det hinder på vägen. De allra flesta myndigheter har inte rapporterat några målkonflikter eller hinder där så avsågs i redovisnings-mallen. Detta kan tolkas som att det inte finns några hinder, vilket i sådana fall är positivt. I de fall där myndigheterna har kommenterat kan konstateras att ständigt återkommande och överlägset mest frekvent är bristen på tid, pengar och personella resurser för att underhålla sitt eller införa ett miljöledningssystem och bedriva ett aktivt miljöarbete. Detta är inget nytt utan har också framkommit i den utvärdering

som sammanställdes 2004.5

De målkonflikter som nämns handlar om relativt skilda saker. En grupp av målkon-flikter handlar om svårigheten att kombinera sitt verksamhetsuppdrag med att upp-fylla de övergripande miljömål som ställts upp för myndigheten. Exempelvis kan det handla om att minska på antalet tjänsteresor. Detta kan samtidigt stå i konflikt med att regeringen gett i uppdrag att man ska nå hela landet. En annan myndighet kan ha krav på sig att finnas tillgänglig i hela länet men kollektivtrafiken, eller brist på densamma, kan innebära att effektiviteten i arbetet försämras av att restiderna blir väsentligt längre. Ett ytterligare exempel på att uppdraget man har står i

5

(18)

flikt med de övergripande miljömålen kan vara följande: En myndighet skall följa utvecklingen inom ett visst område och producera rapporter och informationsmate-rial kring avsett ämne men har samtidigt som miljömål att minska sin pappersför-brukning.

En myndighet skriver att den största målkonflikten handlar om ekonomi på kort respektive lång sikt. Att byta till grön el skulle kosta dem motsvarande ½ årsarbeta-re. Det kan, enligt myndigheten, vara svårt att motivera en sådan upphandling ef-tersom oron inom delar av organisationen är påfallande och uppsägningar genom-förs.

Hög arbetsbelastning ute i verksamheten och neddragning av personal medför pro-blem att prioritera miljöledningsarbetet även där ledningen visat engagemang. Oro har uttryckts för att ledningens representant riskerar att bli en förvaltare som inte får tid att arbeta med att utveckla ledningssystemet. För en del myndigheter upp-levs redovisningen av arbetet med miljöledning till viss del som ett dubbelarbete där den redovisning av miljömålsarbetet som görs anses viktigare.

En annan konflikt är när vissa direktiv som myndigheten arbetar efter inte är kom-patibla med exempelvis miljöbalken. Detta har berörd myndighet emellertid rap-porterat till sitt departement.

Måluppfyllelse och mått för detaljerade

miljö-mål

Det är svårt att formulera mål så att de blir realistiska, tydliga och möjliga att följa upp. Glädjande för året är att graden av måluppfyllelse återigen har förbättrats. 60 procent av de detaljerade målen har uppnåtts helt eller mer än till hälften (figur 5).

Figur 5. Grad av måluppfyllelse av de detaljerade målen år 2002-2004. 0 5 10 15 20 25 30 35 40

helt >hälften ≤hälften inte alls uppgift saknas G rad av m ål u p p fyl lel se ( % ) 2002 2003 2004

(19)

Det som emellertid återigen bör uppmärksammas är att metoderna för att mäta måluppfyllelse av de detaljerade miljömålen fortfarande domineras av skattning, nu tydligare än de två föregående åren (figur 6). Som påpekats i fjolårets samman-ställning bör rätt formulerade direkta mål i regel vara mätbara och skattning borde

därför i första hand användas för de indirekta målen.6 Merparten av de detaljerade

miljömålen behandlar fortfarande direkt miljöpåverkan vilket borde föranlett andra metoder för mätning av måluppfyllelse.

Figur 6. Andel av metoder, använda som mått på måluppfyllelsen för de detaljerade målen år 2002-2004.

När det gäller hur mätningen av måluppfyllelsen har genomförts, har en viss för-ändring skett gentemot föregående års redovisning. Myndigheterna anmodades i årets redovisning att ge kommentarer på vilka åtgärder det kunde röra sig om i de fall alternativet ”Annat” hade valts. Anledningen till att vi ville ha kommentarer är att alternativet ”Annat” använts i hög omfattning. Frågan är om det saknas några parametrar i mallen eller om det beror på att myndigheterna är osäkra på hur mål-uppfyllelsen ska tas fram. Kommentarerna kring denna fråga har varit knapphändi-ga och vi kan därför inte urskilja någon tydlig tendens, men däremot ge några ex-empel.

En myndighet skriver att man sammanställt checklistor tillsammans med enhets-chefer och handläggare för att nå målet. Ytterligare en myndighet har tagit fram jämförelsematerial rörande pappersförbrukning från annan jämförbar myndighet i syfte att minska sin egen pappersförbrukning (benchmarking).

6

Naturvårdsverket, 2004. Miljöledning i statliga myndigheter – 2003. Rapport 5378 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Nyckeltal Enkät Skattning Annat Uppgift saknas A n d el av an n d a m åt t (% ) 2002 2003 2004

(20)

Respons från regeringen

Årets enkät till myndigheterna innehöll en fråga om huruvida man erhållit åter-koppling från sina respektive departement. Endast en minoritet, 18 av de 215 myn-digheter som rapporten baseras på, svarade att de hade fått någon som helst åter-koppling. 60 procent eller 128 stycken svarade att de inte hade fått någon respons. 32 procent eller 69 stycken har inte lämnat någon uppgift (Figur 7). Det kan bero på otydlig kommunikation mellan myndighet och departement, exempelvis att myndigheten inte har varit medveten om att något man diskuterat med departemen-ten möjligen från deras sida räknats som återkoppling. Det kan möjligen också vara så att man internt på myndigheten inte vet att återkoppling skett och att relevant information inte vidarebefordrats till miljösamordnare.

Figur 7. Andel myndigheter som uppger att de erhållit återkoppling från sitt departement 2004. Redan i 2002-års rapport framgår att departementens svaga intresse för

myndighe-ternas miljöledningsarbete utgör ett allvarligt hinder.7 Även den utvärdering som

publicerades av Naturvårdsverket i januari 2004 framhåller att majoriteten av myn-digheterna vill ha tydligare signaler om miljöledningsarbetet samt om miljöarbetets inriktning och förväntat resultat från beställaren. Det finns ett generellt krav om att myndigheter ska beakta ekologiskt hållbar utveckling. Detta krav upplevs inte som tillräckligt starkt för att motivera miljöarbete i relation till myndighetens ordinarie verksamhet. Så länge miljö inte ses som en del av kärnverksamheten anses det inte

relevant att arbeta med miljöledning.8

Även i år har det inkommit synpunkter kring denna fråga från ett antal myndighe-ter. Bland annat skriver ett lärosäte att det är brist på tydliga mål eller signaler från berört sakdepartement när det gäller den viktigaste påverkan som universiteten och

7

Naturvårdsverket, 2002. Miljöledningssystem i myndigheter – 2001. Rapport 5211.

8

Naturvårdsverket, 2004. Miljöledning i statliga myndigheter – En utvärdering. Rapport 5346. 8% 60% 32% Fåt t åt erkoppling Ej f åt t åt er koppling Uppgif t saknas

(21)

högskolorna har nämligen utbildning och forskning. Det finns en risk, anser en myndighet, att om inte arbete tydligt efterfrågas av departementet prioriteras inte-grering av miljöledningssystem därefter. Att efterfråga och bedöma inteinte-grering av hållbar utveckling som en kvalitetsfaktor skulle kunna vara en bra väg.

(22)

Slutsatser

Det är viktigt att ett MLS hålls levande om det ska fungera väl. Det innebär att det ständigt bör pågå ett arbete. Ju större anpassning och integration av

ledningssyste-met i myndigheternas verksamhet, desto bättre kommer det att fungera.9 Nu när vi

ser att de flesta myndigheter har infört sina miljöledningssystem är det viktigt att ta nästa steg. Målet är att nå miljöförbättringar och det är nu arbetet börjar på allvar med att underhålla systemet och arbeta för ständiga förbättringar.

Överlag är trenden att miljöledningsarbetet verkar fungerar bättre för varje år. Det är fler myndigheter som lämnar in rapporterna, måluppfyllelsen blir lite bättre, fler redovisar positiva förändringar och så vidare. Däremot tål det att ifrågasättas hur miljöledningsarbetet fortgår hos de myndigheter som uteblivit med sin redovisning två eller tre år i rad. Oroande är de fall där det framkommer att miljöarbete inte är prioriterat inom myndigheten. Detta står i bjärt kontrast till att kunna driva ett framgångsrikt miljöledningssystem.

Det är några myndigheter som i år bakat ihop sina miljöredovisningar i årsredovis-ningarna. Vad som emellertid är viktigt är att om man väljer att presentera materia-let på det viset måste alla uppgifter av relevans för regeringsuppdraget finnas med.. Andelen myndigheter som genomfört utbildningsinsatser ligger kvar på samma nivå som föregående år, under 40 procent. Som också påpekats tidigare år bör mil-jöledningsutbildning genomföras regelbundet , inte bara som introduktion till de nyanställda utan även för att höja kompetensnivån hos övriga redan befintliga medarbetare.

Det har under år 2004 bildats ett internrevisorsnätverk bland myndigheter med uppdrag att införa miljöledningssystem. Nätverket kommer att genomföra revisio-ner hos varandra. Detta är positivt av två anledningar. Dels pekar resultat från ett projekt (ännu ej publicerat material) som Samverkansforum har drivit på att det är positivt med internrevisioner. Dels finns förutsättningar att revisionerna blir än mer objektiva om man inte reviderar sin egen myndighet. Vi utgår här från att risken att hamna i konflikt med den granskade myndigheten minimeras när det inte är den egna arbetsplatsen. Förmodligen gynnas också objektiviteten av ett ökande antal myndigheter som ansluter till internrevisorsnätverket. Slutligen bidrar revisioner hos varandra till ett värdefullt erfarenhetsutbyte.

Redovisningen av hur myndigheterna mäter måluppfyllelse måste bli bättre för att man ska kunna visa att de detaljerade målen som ställts upp har nåtts. Ett stort antal myndigheter uppger att de använder andra metoder än de redan nämnda men ute-lämnar i allt för hög utsträckning att specificera vilka metoder det rör sig om.

9

(23)

De statliga byggherrarna har visat framfötterna och man kan tolka resultaten som att de implementerat sina miljöledningssystem väl. Även om referensgruppen är liten, endast sju myndigheter, var resultaten talande. För kommande redovisningar kan det mycket väl finnas en poäng med att jämföra fler grupper av myndigheter för att se var större insatser behöver göras.

Ett antal myndigheter med förenklat uppdrag har visat på oroväckande låg aktivitet kring implementerandet och det ständiga förbättrandet av miljöledningssystemet. Det är viktigt att påpeka att ett förenklat miljöledningssystem inte innebär att ambi-tionsnivån tillåts vara lägre. Det kan dock tilläggas att det inte gått allt för många år sedan de flesta myndigheter med förenklat uppdrag fick sina uppdrag och natur-ligtvis måste införandet få ta tid. Viktigt är samtidigt att man från respektive myn-dighet utkristalliserar vad som är viktigt och mindre viktigt exempelvis rörande de målformuleringar som ställs upp.

Vissa saker tål att upprepas även från föregående år. Integrering av miljölednings-systemet i verksamhetsplanen är viktig för det fortlöpande arbetet och är ett villkor för att miljöledningsarbetet ska fortleva. Till detta års redovisning ser vi att fortfa-rande har ungefär hälften av myndigheterna kvar att förbättra integreringen av MLS i verksamhetsplaneringen.

Ett fåtal myndigheter har i år redovisat återkoppling från sina respektive departe-ment. Detta trots att det påtalades i fjolårets slutsatser att ”Genom att miljöarbetet uppmärksammas av departementen motiveras verksledningen, vilket är den

vikti-gaste faktorn för ett framgångsrikt miljöarbete”.10

10

(24)

Sammanställning

Svarsfrekvens

I detta avsnitt sammanställs 2004 års arbete med att införa MLS. Sedan första kul-len myndigheter fick i uppdrag att införa miljöledningssystem 1997 har nu antalet växt till 233 myndigheter. Årets rapport bygger på 215 inlämnade redovisningar (figur 8). Detta ger en redovisningsgrad på 92 procent. Det är tre procentenheter bättre än 2003 då 204 av 228 myndigheter ingick i rapportunderlaget vilket gav en

redovisningsgrad på 89 procent.11 I år redovisade fem myndigheter för sent för att

ingå i sammanställningen. Av de 13 myndigheter som inte lämnat in någon redo-visning har tre myndigheter uteblivit med sin redoredo-visning två år i rad och fyra myndigheter har uteblivit med sin redovisning tre år i rad.

Figur 8. Antal redovisande myndigheter som ingår i 2005 års sammanställing av år 2004.

Skillnad mellan departementen

Som tidigare nämnts har det skett viss förändring av departementen till i år. Från och med den 1 januari 2005 så har Miljödepartementet upphört och istället är Mil-jö- och samhällsbyggnadsdepartementet verksamt, Utbildnings- respektive Kultur-departementet har blivit ett departement. Värt att notera är att detta nybildade de-partement har nu i särklass flest myndigheter, 79 stycken, eller ca 1/3 av alla som har ett MLS-uppdrag (figur 9).

11

Naturvårdsverket, 2004. Miljöledning i statliga myndigheter – 2003. Rapport 5378

176 168 164 57 52 51 0 50 100 150 200 250 Myndigheter med MLS-uppdrag Myndigheter som redovisat 2005 Redovisningar som rapporten bygger på A nt al m yndi ghe te r Förenklat uppdrag Fullt uppdrag

(25)

0 20 40 60 80 An ta l m yn d ig h ete r

Redovisat i tid Redovisat för sent Har ej redovisat

Har ej redovisat 7 4 2 0 0 0 1 0 1 Redovisat för sent 17 7 4 6 1 3 4 0 3 Redovisat i tid 55 30 29 21 11 9 6 10 3 Utb-/Kult Finan s Soci al Närin g Justit ie Miljö-/Sam Förs var Jordb ruk Utrik es

Figur 9. Antal myndigheter som redovisat/ ej redovisat fördelat på resp. departement 2004. Från år 1999 till år 2003 hade den totala andelen myndigheter som redovisar sitt miljöledningsarbete (även de som inte ingår i sammanställningarna) ökat från 72

procent till 91 procent.12 För 2004 har den siffran stigit till 94 procent (figur 10).

Det är stor skillnad mellan antal myndigheter per departement vilket kan återspeg-las i diagrammet. Den tendens vi kan se är att myndigheter under Finansdeparte-mentet, från sin topp år 2001, årligen lämnat in färre redovisningar. Näringsdepar-tementet visar upp en positiv trend och i år har samtliga myndigheter från detta departement redovisat. En hundraprocentig rapportering har även myndigheter under Jordbruks- Miljö-/Samhällsbyggnads- och Justitiedepartementet uppvisat.

Figur 10. Andel myndigheter som redovisat sitt miljöledningsarbete under åren 1999-2004, förde-lat på de ansvariga departementen.

Införandet av miljöledningssystem

Det ska vara möjligt att följa miljöledningssystemet på ett enkelt sätt, att kunna se den röda tråden. Det som man deklarerar i miljöpolicyn ska kännas igen i hela

12

Naturvårdsverket, 2004. Miljöledning i statliga myndigheter – 2003. Rapport 5378

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Utbildn. Finans Social Kultur Näring Justitie Miljö Försvar Utrikes Jordbruk Utb-/kultur A nde l r e dov is ni nga r ( % ) 1999 2000 2001 2002 2003 2004

(26)

miljöledningsarbetet och ska bygga på de betydande miljöaspekterna som ska ha identifierats i miljöutredningen. En grundtanke med MLS är att man ska förbättra sin prestanda genom att arbeta med mål. Både teoretiskt och praktiskt är arbetet med miljömål centralt. De övergripande målen ska baseras på de mest betydande miljöaspekterna, där möjligheten till miljövinst är störst. Dessa byggs upp av ett flertal detaljerade mål som utgör delmål på vägen mot de övergripande målen. I figur 11 ser vi att andelen myndigheter som har genomfört miljöutredning, har en miljöpolicy och har formulerat miljömål är lika stor som 2003. Att andelen är över 90 procent när det gäller miljöutredning och miljöpolicy bekräftar i stort bilden att MLS nu kan anses infört i myndigheterna. Sju myndigheter har redovisat att de inte genomfört en miljöutredning och i sex ytterligare fall saknas uppgifter om huruvida en sådan utredning är utförd. De flesta myndigheterna har formulerat miljömål.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Miljöutredning Miljöpolicy Miljömål

A nde l m ynd ighe te r ( % ) 2002 2003 2004

Figur 11. Jämförelse andel myndigheter med utförd miljöutredning, antagen miljöpolicy och uppsatta miljömål 2002-2004.

Utbildning

Miljöledningsutbildning bör genomföras regelbundet och inte enbart vara en en-gångsinsats. Av vikt är att samtliga berörda inom myndigheterna, såväl nyanställda som de mer erfarna, får insikt om vilken påverkan som myndigheten har på miljön. För ett framgångsrikt miljöarbete bör alla medarbetare känna till de miljöåtaganden som myndigheten har gjort. Att skapa engagemang och intresse för miljölednings-systemet är en förutsättning för dess fortlevnad.

För år 2004 är det lika många som genomfört utbildning som under 2003 (39 pro-cent) (Figur 12). Däremot är det fler gentemot föregående år som uppgett att de inte har genomfört någon utbildning under året. En förklaring kan vara att fler läm-nat uppgifter i år än tidigare.

(27)

0 10 20 30 40 50 60

Utbildning Ej utbildning Uppgift

saknas A n de l m yndi g he te r ( % ) 2002 2003 2004

Figur 12. Andel myndigheter som har genomfört miljöledningsutbildning under respektive år 2002-2004.

Integrering i VP

När ett miljöledningssystem är infört på en myndighet är det viktigt att systemet integreras i det vardagliga arbetet. Därför ska myndigheter med ett beslut om att införa ett fullt MLS enligt uppdraget integrera miljöledningssystemet i den ordina-rie verksamheten. Detta motsvarar cirka 75 procent av samtliga myndigheter med uppdrag, cirka 25 procent har ett förenklat system. Figur 13 visar att jämfört med 2003 har det skett en marginell försämring av hur många myndigheter som helt eller delvis integrerat sina miljöledningssystem. Generaldirektören för en myndig-het där man detta år integrerat sitt MLS i verksammyndig-hetsplanen säger, att han är över-tygad om att miljön inte kan ses som en isolerad företeelse om man vill få goda resultat i arbetet. Naturvårdsverket instämmer i detta uttalande och hoppas att årets marginella försämring är en tillfällighet.

Siffrorna över hur stor andel som helt saknar detaljerade miljömål fortsätter gläd-jande nog att sjunka. Från att ha legat på 46 procent år 2002, till 15 procent år 2003 är det nu endast 7 procent eller 15 redovisande myndigheter som uppger att de saknar detaljerade miljömål. I de fall detaljerade miljömål saknas kan det tolkas som att myndigheten har sett införandet av miljöledningssystem som en

engångsin-sats och i själva verket inte har något fungerande miljöledningsarbete.13

13

(28)

0 10 20 30 40 50 60 Integrerat (helt eller delvis) Ej integrerat Saknar detaljerade mål Uppgift saknas A nde l m yndi ghe te r ( % ) 2002 2003 2004

Figur 13. Andelen myndigheter som integrerat sina detaljerade mål i verksamhetsplanen 2002-2004.

Ständiga förbättringar och goda exempel

Oavsett om myndigheten är certifierad eller ej så bör ständiga förbättringar vara en ledstjärna i miljöledningssystemet. Genom att vilja förbättra sig visar man samti-digt att man har kontroll över de betydande miljöaspekterna. De miljömål som ställts upp behöver inte helt och fullt vara uppnådda, däremot måste respektive myndighet visa att den genom olika program och fortsatta åtgärder kommer att nå sina mål. Den ständiga förbättringen nås genom en mängd större och mindre

åtgär-der som tillsammans ger den totala förbättringen.14 2004 har antalet myndigheter

som redovisat positiva förändringar ökat något gentemot föregående år (figur 14). Det är ett vitt spann på de förändringar som myndigheterna redovisar som positiva förändringar i verksamheten. Många myndigheter hänvisar till delar som redan besvarats i rapporten, exempelvis måluppfyllelse av detaljerade mål. Även om dessa självfallet är en del av de ständiga förbättringar som man hela tiden strävar mot är de likväl del av det redan befintliga miljöledningssystemet. Här efterfrågas istället andra positiva förändringar som skett som ligger utanför frågorna i ifyll-nadsmallen.

En grupp av ständiga förbättringar som rapporterats kan vi återfinna kring organi-sationen av genomförandet av MLS. Här ser vi exempelvis; att myndigheter bildat grupper med kontaktpersoner; att ledning, miljösamordnare och olika avdelningars miljöombud har samverkat i förändringsarbetet med MLS vilket lett till både för-enklingar och decentralisering av systemet. Någon myndighet har anställt miljö-handläggare som bland annat har haft i uppgift att slutföra införandet av MLS. En annan myndighet har inrättat en ny miljöorganisation med miljösamordnare och

14

(29)

”tertialgrupp” som står i direkt kontakt med GD. Tertialuppföljning av miljöarbetet har också införts vid denna myndighet.

En annan grupp som myndigheter rapporterat om berör själva genomförandet av implementeringen av MLS. Här berättar vissa myndigheter att man genom åtgärder har fått rutiner för uppföljning och utvärdering att fungera bättre än tidigare år. Någon myndighet har byggt en helt ny struktur för miljöledningsarbetet som än tydligare följer ISO 14001. Denna har också blivit tillgänglig för de anställda på intranätet. Ett flertal myndigheter gör revisioner med jämna mellanrum. En av dessa kan också visa att systematiken och effektiviteten i verksamhetsplanering och i uppföljning och utvärdering har förbättrats genom revisioner. Slutligen har en myndighet genomför ett uppföljning av det årets miljöledning, främst genom en enkätundersökning riktad till samtliga medarbetare. Resultatet ska användas som underlag för 2005 års handlingsplan.

En tredje grupp berör förbättringsåtgärder. Det kan vara att myndigheten har miljö-diplomerat ett antal verksamheter som den har under sig, eller att man ordnat en miljö- och friskvårdsdag för personalen där tiden används till att exempelvis in-formera om regionala miljöproblem, miljömålen och miljöledningsarbetet.

Figur 14. Andel myndigheter som redovisat positiva förändringar 2002-2004.

Ett stort antal myndigheter visar i sina redovisningar goda exempel Ett fåtal har valts ut.

En minskning av tjänsteresorna genom att använda sig av tele-, webb-, eller video-konferenser redovisar många myndigheter. Tullverket har beräknat att de sparar fyra miljoner kronor per år genom att använda videomöten istället för att resa. Länsstyrelsen i Uppsala har ett återkommande nyhetsbrev som de distribuerar till sina anställda. Där redovisas hur långt länsstyrelsen har kommit med att nå de upp-ställda miljömålen.

0

10

20

30

40

50

60

Redovisat

positiva

förändringar

Ej redovisat

positiva

förändringar

Uppgift saknas

A

nde

l my

ndi

ghe

te

r (%)

2002

2003

2004

(30)

Fortifikationsverket har under 2004 valt att fokusera sitt målarbete på fyra olika områden som i sin tur brutits ner till detaljerade miljömål. För att visa på kedjan från de betydande miljöaspekterna till de detaljerade mål, något de kallar ”den gröna tråden” har de ställt upp en lättöverskådlig tabell. Figur 15 nedan visar en del av Fortifikationsverkets tabell. Betydande miljöaspekter Nationella miljökvali-tetsmål Inriktning i miljöpolicyn Delmål i FORTV VP 2004 Detaljerade mål Utsläpp av koldioxid från uppvärmning Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö Vi ska minska energiförbruk-ningen av fossila bränslen och i större utsträck-ning använda förnyelsebara energikällor Minska utsläpp av koldioxid Minska utsläpp av koldioxid från uppvärmning med 15 procent jämfört med 2002-års nivå, det vill säga från 2,8 liter eld-ningsolja (nor-malkorrigerad) per BTA upp-värmd area. Figur 15. Del av tabell från Miljöledningsarbetet på Fortifikationsverket -2004.

Revision

Revisionen är ett viktigt verktyg för att kontrollera att de resultat som faktiskt har uppnåtts är de mål som ställts upp och de förväntningar som man har haft. Det ger möjlighet att se om fokus ligger på de mest betydande miljöaspekterna och att

myndigheten gör ”rätt saker” som ger störst miljönytta.15 Revisionen syftar till att

ge underlag för förbättringar av miljöarbetet och är inte en fråga om vem som

eventuellt har gjort fel utan snarare att fastställa hur systemet fungerar.16 Genom

uppföljning hålls arbetet med miljöledningssystemet aktivt och levande

Om vi jämför med tidigare år visar figuren nedan på två saker. Dels har vi erhållit en högre svarsfrekvens men det är även fler myndigheter som faktiskt genomfört revisioner, från 18 procent förra året till 21 procent i år (figur 16). Det handlar både om externa och interna revisioner. Påpekas bör dock att även i år är det en stor andel myndigheter som inte genomfört någon revision.

Det har under år 2004 bildats ett internrevisorsnätverk bland myndigheter med uppdrag att införa miljöledningssystem. Nätverket kommer att genomföra revisio-ner hos varandra. Detta är positivt av två anledningar. Dels pekar resultat från ett projekt (ännu ej publicerat material) som Samverkansforum har drivit på att det är

15

Naturvårdsverket, 2004. Miljöledning i statliga myndigheter – 2003. Rapport 5378

16

(31)

positivt med internrevisioner. Dels finns förutsättningar att revisionerna blir än mer objektiva om man inte reviderar sin egen myndighet. Vi utgår här från att risken att hamna i konflikt med den granskade myndigheten minimeras när det inte är den egna arbetsplatsen. Förmodligen gynnas också objektiviteten av ett ökande antal myndigheter som ansluter till internrevisorsnätverket. Slutligen bidrar revisioner hos varandra till ett värdefullt erfarenhetsutbyte.

Figur 16. Andel myndigheter som genomfört revision under året.

Certifiering

15 myndigheter har uppgett att de låtit certifiera sig enligt ISO 14001 eller registre-ra sig enligt EMAS. Ett antal myndigheter är också på väg mot en certifiering al-ternativt registrering.

Exempel på skäl som framförts som anledning till att myndigheter låtit certifiera sig är att den lite enklare variant av miljöledningssystem som dåvarande miljöde-partementet föreslår inte ger tillräcklig ordning och reda. Andra skäl är krav från omgivningen samt en övertygelse om att certifiering med dess krav på extern revi-sion är den bästa garantin för ett uthålligt miljöledningsarbete och en förutsättning

för ständiga förbättringar.17

17

Naturvårdsverket, 2004. Miljöledning i statliga myndigheter – En utvärdering. Rapport 5346.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2002 2003 2004 A nde l a v my ndi g he te rna ( % ) Uppgift saknas Nej Ja

(32)

Referenser

Ammenberg, J. Miljömanagement. Studentlitteratur 2004, Lund.

Naturvårdsverket, 2002. Miljöledningssystem i myndigheter – 2001. Rapport 5211. Naturvårdsverket, 2003. Miljöledningssystem i myndigheter – 2002. Rapport 5284. Naturvårdsverket, 2004. Miljöledning i statliga myndigheter – 2003. Rapport 5378. Naturvårdsverket, 2004. Miljöledning i statliga myndigheter – En utvärdering. Rapport 5346.

Regeringskansliet & miljödepartementet, 2002. Lathund för miljöledning i staten. Fortifikationsverket, 2005. Miljöledningsarbetet på fortifikationsverket – 2004. SiS Forum AB, 1998. Miljöledningsguiden – steg för steg mot ISO 14000 och

EMAS. Göteborg.

Miljödepartementet, 2004. Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av

mil-jöledningsarbete

Ännu ej publicerat material från Samverkansforums internrevisorsnätverk. www.samverkansforum.nu, 2005-05-13

(33)

Bilaga 1

Samtliga myndigheter med uppdrag (233 stycken) redovisas i grupper beroende på när de fick uppdraget. De myndigheter som inte har lämnat in någon redovisning står längst upp i respektive lista med fet stil. De myndigheter som har uteblivit med sin redovisning två år i rad är dessutom markerade med en asterisk och ytterligare en asterisk för utebliven redovisning tre år i rad. De myndigheter som har kommit in för sent med sina redovisningar men som ändå är med i sammanställningen är kursiverade. De myndigheter som har lämnat in sina redovisningar för sent för att ingå i sammanställningen ingår däremot i figur 4 och är i bilaga 1 understrukna.

Miljöpiloter 1997, med uppdrag om fullständigt MLS

Arbetslivsinstitutet Boverket Fastighetsverket Fiskeriverket Folkhälsoinstitutet Försvarets materielverk Kemikalieinspektionen Konsumentverket Lunds universitet Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Örebro län Naturvårdsverket NUTEK Riksantikvarieämbetet SIDA Statens räddningsverk Statens strålskyddsinstitut Stockholms universitet

Sveriges Geologiska Undersökning Vägverket

(34)

Miljöledare 1998 med uppdrag om fullständigt MLS Arbetsdomstolen Banverket Fortifikationsverket Glesbygdsverket Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Högskoleverket Karlstads universitet Konkurrensverket

Kungliga Tekniska Högskolan Kustbevakningen Linköpings universitet Linköpings tingsrätt Livsmedelsverket Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Migrationsverket Mittuniversitetet Mälardalens högskola Naturhistoriska riksmuseet

Patent- och Registreringsverket

Skogsstyrelsen

Skolverket SMHI

Statens Geotekniska institut

Statens väg- och trafikforskningsinstitut

Statens kärnkraftsinspektion SWEDAC

Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet

(35)

Miljöledare 1999, med uppdrag om fullständigt MLS Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Exportkreditnämnden Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Kammarkollegiet Karolinska institutet Kommerskollegium Kriminalvårdsstyrelsen Luftfartsverket Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Västmanlands län Rikspolisstyrelsen Riksutställningar Riksåklagaren Sjöfartsverket Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk

Statens veterinärmedicinska anstalt Statistiska centralbyrån

Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet

(36)

Miljöledare 2000, med uppdrag om fullständigt MLS Arkitekturmuseet

Kungliga biblioteket

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Affärsverket svenska kraftnät Ekobrottsmyndigheten Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Institutet för rymdfysik Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Östergötlands län

Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola

Radio- och TV-verket

Rymdstyrelsen

Rättsmedicinalverket Statens historiska museer

Statens institut för kommunikationsanalys Statens utsädeskontroll

Statskontoret

Stiftelsen Nordiska museet Stiftelsen Skansen

Stiftelsen Tekniska Museet

Styrelsen för psykologiskt försvar (har sammangått med

Överklagandenämnden för totalförsvaret vilkas tidigare uppdrag upphört gälla.) Svenska institutet

Södertörns högskola

Totalförsvarets pliktverk

(37)

Miljöledare 2001, med uppdrag om fullständigt MLS Kronofogdemyndigheten **

Moderna Museet ** Utlänningsnämnden**

Inspektionen för strategiska produkter

Arbetsgivarverket

Blekinge tekniska högskola Centrala studiestödsnämnden Domstolsverket

Ekonomistyrningsverket

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Högskolan Dalarna Integrationsverket Konjunkturinstitutet Konstfack Kungliga konsthögskolan Lantmäteriverket

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska Museet Luleå tekniska universitet

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Nationellt centrum för flexibelt lärande

Post- och telestyrelsen Riksskatteverket Smittskyddsinstitutet

Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten

Statens försvarshistoriska museer Statens institutionsstyrelse

Statens museer för världskultur

Statens musiksamlingar Statens pensionsverk

Statens maritima museer

Totalförsvarets forskningsinstitut FOI Tullverket

(38)

Försäkringskassor

Blekinge läns allmänna försäkringskassa

Dalarnas läns allmänna försäkringskassa Gotlands läns allmänna försäkringskassa Gävleborgs läns allmänna försäkringskassa Hallands läns allmänna försäkringskassa Jämtlands läns allmänna försäkringskassa Jönköpings läns allmänna försäkringskassa Kalmar läns allmänna försäkringskassa Kronobergs läns allmänna försäkringskassa Norrbottens läns allmänna försäkringskassa Skåne läns allmänna försäkringskassa Stockholms läns allmänna försäkringskassa Södermanlands läns allmänna försäkringskassa Uppsala läns allmänna försäkringskassa Värmlands läns allmänna försäkringskassa Västerbottens läns allmänna försäkringskassa Västernorrlands läns allmänna försäkringskassa Västmanlands läns allmänna försäkringskassa Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa Örebro läns allmänna försäkringskassa

Östergötlands läns allmänna försäkringskassa

Miljöledare 2001, med uppdrag om förenklat MLS Vetenskapsrådet **

Dramatiska institutet * Handikappsombudsmannen *

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Riksgäldskontoret* Allmänna reklamationsnämnden Barnombudsmannen Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Danshögskolan Datainspektionen Finansinspektionen

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Granskningsnämnden för radio och TV

(39)

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Idrottshögskolan i Stockholm

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering IFAU Institutet för tillväxtpolitiska studier

Justitiekanslern

Jämställdhetsombudsmannen

Konstnärsnämnden

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm

Livsmedelsekonomiska institutet Lotteriinspektionen

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för offentlig upphandling Operahögskolan i Stockholm

Polarforskningssekretariatet

Premiepensionsmyndigheten Revisorsnämnden

Riksarkivet

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EU Sameskolstyrelsen

Språk- och folkminnesinstitutet

Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU

Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd

Statens institut för ekologisk hållbarhet Statens institut för psykosocial medicin Statens institut för särskilt utbildningsstöd Statens ljud och bildarkiv

Statens konstråd Statens kulturråd

Statens va-nämnd

Talboks- och punktskriftsbibliotektet

Teaterhögskolan i Stockholm Verket för högskoleservice

(40)

Miljöledare 2003, med uppdrag om förenklat MLS

Djurskyddsmyndigheten (Nytt uppdrag från 2004) Krisberedskapsmyndigheten

Läkemedelsförmånsnämnden Myndigheten för skolutveckling

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Rikstrafiken

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Statens haverikommission Valmyndigheten Statliga byggherrar Banverket Fortifikationsverket Luftfartsverket Riksantikvarieämbetet Statens Fastighetsverk Sjöfartsverket Vägverket

(41)

Bilaga 2

Nedanstående myndigheter har i sina årsredovisningar 2004 uppgett att de är certi-fierade, alternativt arbetar för att bli certifierade enligt ISO 14001 eller registrerade enligt EMAS. Sammanställningen gäller endast de myndigheter som redovisat i tid för att ingå i sammanställningen.

Myndigheter som är certifierade enligt ISO 14001 eller registrerade enligt EMAS: Banverket Fastighetsverket Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Lantmäteriverket Luftfartsverket Länsstyrelsen i Gävleborgs län Mälardalens högskola Naturvårdsverket Skogsstyrelsen SMHI Sveriges Lantbruksuniversitet Statens räddningsverk Statens utsädeskontroll Vägverket

Myndigheter som arbetar mot en certifiering enligt ISO 14001 eller registrering enligt EMAS:

NUTEK

Statens strålskyddsinstitut

(42)

Bilaga 3

(43)

RIKTLINJER FÖR STATLIGA MYNDIGHETERS

REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETE

För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella

miljökvalitets-målen skall verktyget miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att

integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att systematisera, strukturera

och ständigt förbättra miljöarbetet. Detta skall göras genom att fortlöpande höja

ambitionsnivån, sätta nya mål och vidta ytterligare åtgärder. Miljöledningsarbetet skall

följas upp och redovisas för att till regering och riksdag kunna redovisa resultat av

statsförvaltningens miljöarbete. Redovisningen skall därför fokuseras på mål,

måluppfyllelse och ständiga förbättringar.

Genom dessa riktlinjer ges en handledning i fråga om strukturen och innehållet i statliga

myndigheters redovisning av sitt miljöledningsarbete.

Samtliga myndigheter som fått i uppdrag att införa miljöledningssystem skall redovisa

sina uppdrag enligt dessa riktlinjer oavsett om man skall ha ett fullständigt

miljö-ledningssystem eller ett förenklat. Myndigheterna skall redovisa enligt tillämpliga delar

av riktlinjerna. Redovisningen skall undertecknas av myndighetschefen/styrelsen.

Redovisningen skall ske årligen i en rapport (i en separat rapport eller i annan

miljörapport som myndigheten har uppdrag att lämna) i samband med myndighetens

årsredovisning. Redovisningen skickas både till

1) myndighetens sakdepartement och

2) Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm.

Innehåll

Riktlinjerna är uppdelade i tre avsnitt;

1. Redovisning av miljöutredningen/betydande miljöaspekter, miljöpolicy och

övergripande miljömål.

2. Redovisning av detaljerade miljömål och hur målen har uppfyllts både vad avser

indirekt miljöpåverkan och direkt miljöpåverkan.

3. Redovisning av övrigt miljöledningsarbete som t.ex. informations- och

utbildnings-insatser, utvärderingar/miljörevisioner samt eventuella målkonflikter, m.m.

(44)

______________________________________________________________________

Samtliga myndigheter med miljöledningsuppdrag redovisar resultatet från

miljöutredningen, dvs. de betydande miljöaspekterna, miljöpolicyn och de övergripande

miljömålen i bilaga 1. (Bilagan skall bifogas till den övriga redovisningen.)

______________________________________________________________________

2.

Redovisning av detaljerade miljömål och hur målen har

uppfyllts både vad avser indirekt miljöpåverkan och direkt

miljöpåverkan

Myndigheternas miljöpåverkande verksamheter kan delas in i verksamheter som har en

indirekt miljöpåverkan och verksamheter som har en direkt miljöpåverkan. För många

myndigheter är den indirekta miljöpåverkan den viktigaste, för andra den direkta.

Det skall tydligt framgå av miljöutredningen vilken miljöpåverkan som är den

viktigaste. Utifrån de betydande miljöaspekterna skall de övergripande och detaljerade

miljömålen sättas.

I detta avsnitt redovisas miljöarbetet med dels den indirekta, dels den direkta

miljöpåverkande verksamheten för att nå de uppsatta detaljerade miljömålen.

Den indirekt miljöpåverkande verksamheten utgörs av de aktiviteter hos

myndig-heten som påverkar andra aktörer så att miljöbelastningen från deras aktiviteter,

produkter eller tjänster förändras. Den indirekta miljöpåverkan är betydande för många

myndigheter eftersom huvudsyftet med verksamheten ofta är just att påverka andra

aktörer. Nedan ges exempel på sådana verksamheter.

• Föreskrifter

• Allmänna råd

• Beslut om tillstånd

• Beslut om bidrag eller annat ekonomiskt stöd

• Kunskapsspridning (information, rådgivning, utbildning)

• Tillsyn och revision

• Skatter och avgifter

• Forskning och utveckling

• Internationellt arbete

(45)

som direkt påverkar miljön. Nedan ges exempel på sådana verksamheter.

Intern verksamhet

• Tjänsteresor

• Uppvärmning av kontorslokaler

• Elanvändning för kontorsverksamhet

• Pappersförbrukning

• Upphandling

Exempel på annan myndighetsspecifik verksamhet

• Byggande av infrastruktur

• Drift och underhåll av infrastruktur

• Laboratorie-, provnings- och testverksamhet

• Transporter till lands, sjöss och i luften i samband med t.ex. forskning eller

övervakning

• Utbildning och övningar för personalen inom den egna myndigheten t.ex. inom

Försvaret och räddningsverksamhet

Redovisa nedanstående punkter i bilaga 2

• Ange myndighetens detaljerade miljömål för de betydande miljöaspekterna

under redovisningsperioden.

• Ange grad av måluppfyllelse. Detta kan bl.a. ske med hjälp av nyckeltal,

enkätresultat m.m.

• Ange kortfattat för varje miljömål vilka åtgärder i enlighet med handlingsplanen

som genomförts.

• Ange om miljömålen och handlingsplanen för redovisningsperioden är

integrerade i myndighetens verksamhetsplan för den ordinarie verksamheten.

(46)

3.

Övrigt miljöledningsarbete under året

_____________________________________________________________________

Övrigt miljöledningsarbete är bl.a. informations- och utbildningsinsatser, utvärderingar,

miljörevisioner och införande av rutiner och annat stöd, m.m.

Redovisa nedanstående punkter i bilaga 3

• För att förankra och integrera miljöledningsarbetet i den ordinarie verksamheten

krävs information och utbildning för chefer och övrig personal. Ange om ni har

genomfört informations-/utbildningsinsatser under året och beskriv i sådana fall

kortfattat dessa insatser.

• Att följa upp och utvärdera sitt miljöledningsarbete är av stor vikt för att ständigt

kunna förbättra arbetet. Ange om ni har genomfört särskilda revisions-/

upp-följningsinsatser under året och beskriv i sådana fall kortfattat dessa insatser.

• Miljöledningsarbetet kan ibland komma i konflikt med kärnverksamheten,

föreskrifter eller annat. Om det har uppstått målkonflikter eller andra hinder beskriv

i sådana fall kortfattat dessa konflikter/hinder.

(47)

Bil. 1 A – C Redovisning av myndighetens miljöutredning/betydande

miljöaspekter, miljöpolicy och övergripande miljömål

A

Miljöutredning är genomförd Ja ___ Nej ___ (Om Ja fyll i nedan tabell)

Om miljöutredningen ej redovisats tidigare bifogas denna som bilaga

Miljöutredningen är daterad den ………….../reviderad den ……….

Myndighetens betydande miljöaspekter (Det kan vara indirekt miljöpåverkan eller

direkt miljöpåverkan eller både och)

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

B

Miljöpolicy är formulerad Ja ___ Nej ___ (Om miljöpolicyn ej redovisats

tidigare bifogas denna som bilaga)

Miljöpolicyn är daterad den ……….………/ reviderad den ……….

C

Övergripande miljömål är formulerade Ja ___ Nej ___ (Om Ja fyll i tabell

nedan)

Miljömålen är daterade den ………./ reviderade den ……….

Övergripande mål för miljöarbetet (skall bygga på de betydande miljöaspekterna

enligt ovan)

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

(48)

6

(9)

Bil. 2 D Detaljerade miljömål

gällande för år ……….. (Skall by

gga på de övergripande m

ålen)

Deta ljera d e Miljö m ål let ä r uppnå tt Gra d av luppfy llelse ha r ta gits fr am ge nom Åtg ärder enlig t handlings-planen som vidtagits för at t n å m ålet/ A k tivite t för at t n å m ålet Inte gre rat i samhe tspl Ja __ N Delv is __ Helt Mer än hälften Till hälften M indre än till h älften Inte alls N yck el -tal Enkät Uppskatt- ning An nat An ge vilk et i kom m entarer B eskri vni målen in verksam Riktlinjer för m yn digheternas redovisning av m iljöledningsarbetet

(49)

7

(9)

Komm

entarer:

Riktlinjer för m yn digheternas redovisning av m iljöledningsarbetet

Figure

Figur 1. Jämförelse av andel myndigheter som använder Statskontorets tjänst avropa.nu
Figur 3. Jämförelse av andel myndigheter som integrerat detaljerade miljömål i sina verksamhets- verksamhets-planer
Figur 4. Andel myndigheter som använder Statskontorets tjänst avropa.nu 2004.
Figur 5. Grad av måluppfyllelse av de detaljerade målen år 2002-2004.     05 10152025303540
+7

References

Related documents

Ärendet innehåller beslutet att patientnämndens förvaltning deltar och in- går i ett samordnat miljöledningssystem med tillsammans med LSF, Kul- turnämndens förvaltning,

Kommer lokalanpassningar att göras för att ge utrymme åt avfallshantering och eventuell renings- utrustning?. Ja Ej relevant

There are various ways of analyzing the solutions of the models and as we found in this investigation, the Poincar´ e Maps is a useful tool when it comes to understanding the

ofta strömavbrott. Skolan börjar tidigt på morgonen och bedrivs fram till ungefär 16.00 på eftermiddagen. Efter middagen måste barnen gå och lägga sig eftersom det är brist

Båda planerna har elevinflytande i form av att skolan skall främja för att ge eleverna inflytande över sitt lärande genom bland annat arbetssätt och metod, även om fokus på detta

Mot bakgrund av denna studie och refererade rapporter, kan vi se att även om arbetet med EMS ofta leder till förbättringar för arbetsmiljön så kan man inte förlita sig på att EMS

De vill även ta sitt ansvar genom att hitta nya alternativ och lösningar till deras textila produkter och produktion för att vara ett företag som arbetar aktivt med miljöfrågor

Regeringen ger de myndigheter som framgår av bilagan till beslutet i uppdrag att inför nya större strategiska verksamhetsinvesteringar i immateriella an- läggningstillgångar