ISBN
Andra rapporter i samma serie:
Stockholmsregionens återfl yttningsutbyte med
övriga Sverige ...
2010:05
Befolkningsförändringar per kvartal 2009
2010:07
Bostadsbyggande och befolkningstillväxt
i Stockholms län – Regressionsanalys
2010:11
Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län
1986–2008
2010:12
In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009
2010:14
”Pensionspuckeln”, 55+fl yttningar
2011:02
Barn och unga och deras familjer, år 2009/2010
2011:03
Vart tar invandrarna vägen?
2011:04
Befolkningsutvecklingen 2011
2012:01
Demografi ska prognoser på kommunnivå 2011-2040
2012:02
Barns och ungdomars fl yttningar i Stockholms län 2010/2011
2012:03
Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer
2012:04
Hushåll och familjer i förändring
2012:05
Kommunprognoser : sammanfattning
2012:06
Bostadsbyggnadsplaner: bilaga till huvudrapport
2012:07
Fruktsamhet och mortalitet 2011
2012:08
Befolkningsprognos 2012-2021/45
Stockholms län
Stockholms län – Huvudrapport
Befolkningsprognos 2012–2021/45
Arbetet med projektet ”Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden” utförs som ett samarbete mellan Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter.
Förfrågningar: Anders Karlsson, SCB, 019-17 63 07, anders.karlsson@scb.se Margareta Carlsson, SCB, 019-17 67 33, m.carlsson@scb.se Alexandra Malm, SCB, 019-17 69 47, alexandra.malm@scb.se Ulla Moberg, LSF/TMR, 070-737 4485, ulla.moberg@tmr.sll.se
Projektledare: Ulla Moberg LSF/TMR, Stockholm läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Västgötagatan 2 Tfn: 08-737 25 00, Fax: 08-737 25 66 info@tmr.sll.se www.tmr.sll.se LS 1102-0180
Förord
Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar TMR, Tillväxt, miljö och region-planering vid Landstingsstyrelsens förvaltning, sedan 1996 för landstingets befolk-ningsprognoser. Huvudprognosen för Stockholms län med 10 års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas olika prognoser för de 26 kommunerna i länet och cirka 1 400 basområden som kan aggregeras till valfria större områdesin-delningar. De distribueras elektroniskt inför höstens budgetarbete, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium senare under hösten. För övrigt utvecklas prognoserna fortlöpande allt eftersom behoven av planerings- och prognosunderlag förändras. Till exempel utvecklas långsiktiga framskrivningar till 2045 för att följa utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för budgetändamål. Ytterligare prognoser för de demografiska komponenterna är under utveckling.
Landstinget, kommunerna och andra intresserade bidrar löpande med frågeställ-ningar, vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen – fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring och utländsk bakgrund, byggande, boende och pendling. Resultaten re-dovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt.
På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser. Den finns även tillgänglig för registrerade användare i TMR:s områdesdatabas ODB.
Utgångspunkt är SCB:s nationella demografiska prognoser och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och in- och utvandring. Dessa utgör grunden för de regionala prognoserna efter komplettering med bland annat inrikes flyttningarna mellan länet och övriga riket och annan regional demografisk information, till exempel den må-nads- och kvartalsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. Jämfört med tidi-gare är skillnaden framför allt att en uppjustering av antaganden om fruktsamheten gjorts.
Därutöver bidrar kommunerna i Stockholms län med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket är ett villkor för att göra befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån.
Befolkningsstatistiken bestäms av Skatteverkets regler för folkbokföring. Under 2009–2010 har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande det som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folk-bokföring på lägenhet som genomförs av Skatteverket under 2010– 2011 kommer i framtiden exempelvis möjligheterna att redovisa statistik om bostäder och boende att förbättras. Samtidigt följs den demografiska forskningen om familje- och hus-hållsbildning eftersom den analyserar hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är bokförd enligt reglerna.
Projektet att göra basområdesprognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver en väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TMR, SCB samt adjungerade forskare och konsulter.
Innehåll
Förord ... 3
Sammanfattning ... 5
Befolkningsregister och folkbokföring ... 6
SCB:s riksprognos ... 7
1. Inledning ... 9
2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner ... 10
Befolkningsutvecklingen i länet till 2021 ... 10
Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född ...12
Den demografiska försörjningskvoten ... 17
Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper ... 20
Den naturliga befolkningsutvecklingen ... 23
Migrationen och befolkningsutvecklingen ... 28
Den totala befolkningsutvecklingen ... 34
Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2021 ... 35
Planerat bostadsbyggande ... 39
Boende i nyproduktion... 45
Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet ... 48
Befolkningsutvecklingen i länet till 2045 ... 49
3. Validering av tidigare prognoser ... 57
4. Alternativa prognoser ... 66
Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt ... 66
Alternativa antaganden för fruktsamhet ... 67
Alternativt antagande för invandring ... 69
Alternativ kommunprognos ... 70
5. Prognosmetodik ... 72
Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län ... 72
Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå ... 75
Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå ... 77
Utjämningar ... 77
6. Referat av rapporter om prognosens komponenter ... 78
Vart tar invandrarna vägen? ... 78
Återutvandring efter tid i Sverige ... 79
”Pensionspuckeln” 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen ... 81
En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå ... 81
Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet ... 82
Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige ... 82
Inflyttningen till stockholmsregionen 1994–2006 i ett etniskt perspektiv ... 83
Referenser ... 84
Sammanfattning
Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka
Under perioden 2011–2021 beräknas folkmängden i Stockholms län öka från 2 091 000 till 2 437 000 personer. Det innebär en ökning med 17 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning med 34 500 personer.
Födelsenettot får allt större betydelse för befolkningstillväxten
Födelsenettot, den naturliga befolkningsökningen, svarar för 48 procent av befolkningstillväxten i länet sett över hela prognosperioden. År 2021 väntas dock födelsenettot svara för två tredjedelar av befolkningstillväxten.
Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige minskar om några år
År 2011 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på 6 100 personer. Överskottet väntas ligga på denna nivå under de närmaste åren, men minskar därefter och förväntas 2021 uppgå till 3 900 personer.
Invandringen på fortsatt hög nivå men sjunker på sikt
Invandringen till länet uppgick 2011 till 31 600 personer. Den väntas fortsätta att årligen uppgå till 30 000 personer de närmaste åren, men därefter minska och 2021 bli 24 300 personer. En hög invandring följs oftast av en hög utvandring, och
utvandringen från länet väntas öka från 13 900 år 2011 till 18 800 personer år 2021. Det innebär att det utrikes flyttningsnettot minskar med 69 procent under perioden.
Andelen utrikesfödda ökar
Utrikesfödda personer utgör i nuläget 22 procent av befolkningen i länet. Andelen väntas under prognosperioden öka till 24 procent, en ökning med 140 000 personer.
Folkmängden efter ålder åren 2011 och 2021
En jämförelse mellan ingångsåret 2011 och sista prognosåret 2021 visar att – antalet 0-åringar ökar från 28 600 till 34 700
– antalet barn i förskoleåldern (1–5 år) ökar från 142 000 till 166 000 – antalet barn i grundskoleåldern (6–15 år) ökar från 232 000 till 298 000 – antalet ungdomar i gymnasieåldern (16–19 år) ökar från 102 000 till 108 000 – antalet i arbetsför ålder (20–64 år) ökar från 1 270 000 till 1 440 000
– antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från 317 000 till 395 000 – antalet personer 80 år eller äldre ökar med 14 100.
Samtliga kommuner ökar i folkmängd
Folkmängden väntas öka i alla länets 26 kommuner under perioden 2011–2021. Stockholms stad ökar med 146 000 invånare till 1 011 000, medan Sundbyberg beräknas få den största relativa befolkningstillväxten, 55 procent.
Folkmängden i länet närmar sig 3 miljoner år 2045
Enligt den långsiktiga prognos som tagits fram för länet till 2045 förväntas
folkmängden det året uppgå till 2 914 000 personer. Från och med 2016 väntas folk-ökningen successivt avta till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ök-ningstakt kring 18 000 personer.
Befolkningsregister och folkbokföring
För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en kopia av Skatteverkets folkbok-föring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det. Exempel på detta är personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer skrivs i fel region inom Sverige.
Utomnordiska personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt för EU/EES-medborgare) och har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring.
Utvandring under kortare tid än 12 månader ska inte anmälas till folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i RTB. De folkbokförs först om och när de får uppehålls-tillstånd i minst ett år.
Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i såväl folkbokföringen som i RTB. För att få
folkbokföringen att bättre överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen ska stå utan känd hemvist i mer än cirka två år. Skatteverket har valt att klassificera dessa personers frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt – eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det.
Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets sjukhus. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen.
Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen vid utflyttningen.
De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av
Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år. År 2010 genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att 2 376 personer avfördes från folkbokföringen. Hittills i år (augusti 2012) är motsvarande siffra 22 personer. I befolkningsprognosen för länet görs inget separat antagande om antalet personer som förväntas avregistreras som utvandrare till OB eller okänt.
SCB:s riksprognos
Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsprognos för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från experter i ett antal referensgrupper. Vid ett sådant tillfälle redovisas, utöver ett huvudalternativ, även alternativa framskrivningar. För mellanliggande år görs uppföljningar och revideringar av föregående års prognos. Prognosen 2012 är framtagen efter den typ av fördjupad analys som görs med tre års mellanrum. Resultaten för prognosen, som sträcker sig från 2012 till 2060, redovisas i en rapport1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats.
Prognoserna om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jämfört med prognosen från 2009, som före årets var den senaste mer reviderade prognosen, ger 2012 års prognos en större folkmängd. År 2060 skiljer det 900 000 personer mellan de bägge prognoserna, 11,6 mot 10,7 miljoner invånare. I 2011 års riksprognos, som byggde på en revidering och framskrivning av 2009 års prognos, beräknades folkmängden till 10,9 miljoner år 2060. Att folkmängden blir så pass mycket större i årets prognos beror på höjda fruktsamhetsantaganden, förväntan om större invandring samt sänkta dödlighetsantaganden.
I antagandet om barnafödandet görs antaganden om hur många barn kvinnor i genomsnitt får i framtiden. År 2011 var det summerade fruktsamhetstalet 1,90 barn per kvinna. I riksprognosen 2012 antas denna nivå också gälla framöver.
Diagram 1. Riket – Summerad fruktsamhet 2012–2060 enligt riksprognoserna 2009, 2011 och 2012
Förväntad summerad fruktsamhetsutveckling i Sverige 2012–2060 enligt SCB:s riksprogno-ser framtagna 2009 (stor revidering), 2011 (smärre revidering) och 2012 (stor revidering).
1 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning 2012–2060.
1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00 2,20 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 2048 2052 2056 2060 Summerad fruktsamhet År 2009 års riksprognos 2011 års riksprognos 2012 års riksprognos
I antagandena om dödlighetsutvecklingen fortsätter dödligheten att minska, där flera faktorer spelar in. Medellivslängden för kvinnor antas i 2012 års prognos öka från 84 år 2011 till 89 år 2060. För männen beräknas under samma period en ök-ning från 80 till 87 år.
När det gäller in- och utvandringen antas i riksprognosen 2012 att invandringen blir större än utvandringen under hela prognosperioden. Utrikes nettot är störst i början av perioden, som en följd av antagandet om en fortsatt stor invandring de närmaste åren. Främst beror detta på Migrationsverkets bedömning om en ökad asyl- och anhöriginvandring. De närmaste åren beräknas utrikes nettot uppgå till mellan 50 000 och 60 000 per år. På sikt antas en nivå på omkring 17 000 personer, vilken är ett resultat av en invandring på runt 85 000 och en utvandring på omkring 68 000 personer.
Diagram 2. Riket – Antal invandrade 2012–2060 enligt riksprognoserna 2009, 2011 och 2012
Förväntad utveckling av invandringen till Sverige 2012–2060 enligt SCB:s riksprognoser framtagna 2009 (stor revidering), 2011 (smärre revidering) och 2012 (stor revidering).
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 2048 2052 2056 2060 Antal År 2009 års riksprognos 2011 års riksprognos 2012 års riksprognos
1. Inledning
En stor del av denna rapport ägnas åt att beskriva och analysera resultatet av den befolkningsprognos som tagits fram för Stockholms län med prognoshorisont 2021. Prognosen redovisar befolkningen efter tre födelsegrupper; stockholmsfödda (personer födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stock-holms län) samt utrikesfödda.
Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för framtagandet av prognosen. Resultatet med
kommentarer presenteras i kapitel 2. Jämfört med förra årets prognos har framför allt en viss uppjustering av fruktsamhetstalen och i slutet av prognosperioden en viss nedjustering av invandringen gjorts i antagandena för länet. I kapitel 2 finns även en kort redovisning av en länsprognos med förlängd prognoshorisont till 2045.
För länets kommuner har befolkningsprognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostads-byggandet ingår i beräkningarna. I kapitel 2 finns en beskrivning av och diskussion kring inflyttningen i nyproduktion samt skillnader mellan byggplaner och färdig-ställda lägenheter.
Kommunprognoserna presenteras också i kapitel 2. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper, eftersom prognoserna skulle bli osäkra på grund av alltför små befolkningsgrupper.Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande i samband med
redovisningarna i kapitel 2.
Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra på lång sikt. I kapitel 3 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolk-ningsprognoser för både länet och kommunerna.
Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisonten 2045. Detta för att påvisa den osäkerhet som finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarion. Även en alternativ kommunprognos som inte tar hänsyn till det framtida bostadsbyggandet har tagits fram för åren 2012– 2021. Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 4.
I kapitel 5 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolk-ningen, den så kallade kohort-komponentmetoden, tas också upp i detta kapitel.
Rapportens sista kapitel sammanfattar resultaten från några studier som gjorts, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet och dels som resultat av förfrågningar.
2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och
kommuner
I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen sträcker sig till år 2021 och redovisas på länsnivå efter tre födelsegrupper – stockholmsfödda, utomlänsfödda samt utrikesfödda. På kommunnivå görs ingen uppdelning efter födelsegrupp. I kapitlet redovisas också resultatet av en framskrivning av länsprognosen till 2045.
Jämfört med förra årets huvudprognos för länet, som sträckte sig från 2011 till 2020, har i årets huvudprognos en uppjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts. Därtill beräknas antalet döda under perioden ligga på en lägre nivå än i 2011 års prognos. Invandringen antas i 2012 års prognos sjunka mer i slutet av perioden än i förra årets prognos. Vilken betydelse detta får för resultatet vid jämförelser mellan årets och förra årets prognos redogörs för i kapitel 3 Validering av tidigare prognoser.
Befolkningsutvecklingen i länet till 2021
År 1968 uppgick folkmängden i Stockholms län till knappt 1 427 0000 personer. Under perioden 1968–2011 har antalet invånare ökat med mer än 660 000 personer. Den 31 december 2011 hade länet en befolkning på 2 091 000. Vid prognos-periodens slut 2021 förväntas den uppgå till 2 437 000. Det motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med 2011.
Diagram 3. Stockholms län – Folkmängd 1968–2021
Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 1968–2011 samt förväntad utveckling 2012–2021. Den röda punkten visar 2011 års befolkning.
0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 Antal År
Av dem som år 2011 bodde i Stockholms län var 56 procent stockholmsfödda, 23 procent utomlänsfödda och 22 procent utrikesfödda. Antalet stockholmsfödda be-räknas öka med 181 000 personer fram till år 2021, medan antalet utomlänsfödda förväntas öka med 25 000 och antalet utrikesfödda med 140 000 personer. Antalet utrikesfödda beräknas vara fler än antalet utomlänsfödda år 2013. Om tio år kom-mer de utrikesfödda att utgöra 24 procent av länets befolkning, och de utomlänsföd-da 20 procent.
Diagram 4. Stockholms län – Folkmängd efter födelsegrupp 2011–2021
Befolkningen i Stockholms län 2011 samt förväntad utveckling 2012–2021 redovisad efter födelsegrupp.
Tabell 1. Stockholms län – Befolkningsförändringar 2011–2021
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Folkökning 37 130 36 884 37 702 37 132 36 819 36 961 35 229 34 091 32 391 30 033 28 031 Födda 28 650 28 634 30 308 31 011 31 728 32 294 32 888 33 453 33 999 34 494 34 891 Döda 15 571 15 574 15 451 15 518 15 581 15 666 15 757 15 855 15 966 16 098 16 254 Födelsenetto 13 079 13 060 14 857 15 493 16 147 16 629 17 132 17 598 18 033 18 396 18 637 Inrikes inflyttade 39 391 39 882 39 519 40 173 40 660 40 989 41 334 41 277 41 057 40 701 40 237 Inrikes utflyttade 33 298 33 380 33 320 33 835 34 218 34 502 35 635 35 842 36 029 36 207 36 380 Inrikes flytt-ningsnetto 6 093 6 502 6 199 6 337 6 441 6 488 5 699 5 435 5 027 4 494 3 857 Invandrade 31 562 32 033 32 751 31 892 31 261 31 280 30 218 29 204 27 754 25 782 24 321 Utvandrade 13 877 14 712 16 105 16 591 17 030 17 435 17 819 18 147 18 423 18 639 18 784 Utrikes flytt-ningsnetto 17 685 17 321 16 646 15 301 14 231 13 844 12 399 11 057 9 331 7 143 5 537 Totalt flytt-ningsnetto 23 778 23 824 22 845 21 639 20 672 20 332 18 097 16 493 14 358 11 636 9 394 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antal År Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet
Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad?
Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som var mer sann för 50 år sedan än den är idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för
befolknings-utvecklingen. Flyttöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan 100 000 personer varje decennium. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av 1900-talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget.2
Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född
Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av barnomsorg och äldrevård, och naturligtvis utfallet av kostnader och intäkter. Vid beräknandet av antalet barn i länet under prognosperioden är fruktsamheten den faktor som främst påverkar befolkningsutvecklingen positivt. Inrikes flyttningar påverkar också antalet barn då de som flyttar in oftast är i unga åldrar. Det är också välkänt att personer som flyttat in ofta lämnar länet när det första eller andra barnet är fött.
För personer i åldern 18–30 år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen. Flyttningar, både inrikes och utrikes, är starkt
koncentrerade till denna grupp. En ökad flyttningsbenägenhet finns också bland personer som når pensionsåldern. År 2011 hade Stockholms län ett flyttnings-underskott gentemot övriga Sverige på över 500 personer i åldern 65 år eller äldre.
När det gäller de allra äldsta är dödligheten naturligtvis mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet personer i de enskilda åldrarna. Den stora gruppen som föddes på 1940-talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Antalet personer i åldern 65–79 år beräknas under de närmaste tio åren öka med 63 200 personer, vilket motsvarar en ökning med 27 procent. Antalet personer i åldern 80 år eller äldre väntas under samma period öka med 14 100 personer, eller 17 procent.
Tabell 2. Stockholms län – Folkmängd efter ålder och kön 2011 och 2021 samt folkökning i antal och procent
Ålder 2011 2021 Folkökning totalt
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent
0 13 861 14 722 28 583 16 889 17 854 34 743 6 160 21,6 1-5 68 946 73 234 142 180 80 473 85 289 165 762 23 582 16,6 6-15 113 175 118 534 231 709 144 395 153 140 297 535 65 826 28,4 16-19 49 342 52 363 101 705 52 591 55 309 107 900 6 195 6,1 20-64 631 773 638 195 1 269 968 711 709 724 485 1 436 194 166 226 13,1 65- 178 293 139 035 317 328 215 429 179 182 394 611 77 283 24,4 därav 65-79 122 937 109 341 232 278 155 281 140 195 295 476 63 198 27,2 80- 55 356 29 694 85 050 60 148 38 987 99 135 14 085 16,6 Totalt 1 055 390 1 036 083 2 091 473 1 221 486 1 215 258 2 436 745 345 272 16,5
Mellan åren 2011 och 2021 väntas antalet barn 15 år eller yngre öka med 95 600 personer, vilket motsvarar en ökning med 24 procent. Antalet ungdomar i
gymnasieåldern 16–19 år förväntas bli 6 200 fler. Åldersgruppen 20–64 år väntas under prognosperioden öka med 166 000 personer. Antalet 65 år eller äldre
förväntas öka med 77 300 personer, vilket innebär en ökning med 24 procent. Totalt beräknas länets folkmängd öka med 345 000 personer under de kommande tio åren.
Diagram 5. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning 2011 och 2021
Befolkningspyramid för Stockholms län år 2011 och 2021. Faktisk åldersstruktur 2011 samt förväntad åldersstruktur 2021.
För de flesta åldrarna väntas befolkningen öka under prognosperioden. Det finns dock några undantag. Antalet kvinnor i åldrarna 20–24, 65–69 samt 85–89 år vän-tas minska. Störst minskning, 4 400 personer, vänvän-tas ske i gruppen 20–24 år. Åld-rar med förväntad minskande befolkning bland männen är 20–24 samt 65–69 år, där minskningen beräknas bli 3 500 respektive 2 200 personer.
Diagram 6. Stockholms län – Förändring av folkmängden efter ålder 2011 och 2021
Skillnad mellan antalet personer i Stockholms län 2011 och den beräknade befolkningen 2021. Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. I ål-dern 100 ingår även personer som är över 100 år.
Befolkning efter ålder och födelsegrupp
Åldersfördelningen i de tre födelsegrupperna stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda skiljer sig åt. Den främsta skillnaden är att de stockholmsfödda har en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda. År 2011 var 38 procent av de stockholmsfödda yngre än 20 år, jämfört med 5 respektive 9
procent bland de utomlänsfödda och utrikesfödda.
Stockholmsfödda
Befolkningen som är född i länet har, som nämnts ovan, en väsentligt högre andel barn och ungdomar än de övriga födelsegrupperna. Antalsmässigt väntas de stockholmsfödda yngre än 20 år öka med 91 700 personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla stockholmsfödda ökar med två procentenheter till 40 procent.
Antalet stockholmsfödda personer i arbetsför ålder 20–64 år beräknas öka med 43 900 personer mellan 2011 och 2021. Trots detta kommer andelen att minska från dagens 51 procent till 48 procent om tio år. Gruppen äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet 65 år eller äldre väntas under prognosperioden öka med 44 900 personer till drygt 170 000 personer. År 2011 utgjorde de äldre 11 procent av den stockholmsfödda befolkningen, om tio år beräknas deras andel uppgå till 13 procent.
-4 000 -2 000 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Antal Ålder
Diagram 7. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning för stockholmsfödda 2011 och 2021
Åldersfördelning för stockholmsfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen 2021.
Utomlänsfödda
De utomlänsfödda har, av naturliga skäl, en äldre åldersstruktur än födda inom länet. År 2011 var endast 5 procent av dem yngre än 20 år. Under de närmaste tio åren förväntas antalet öka med 1 700 personer. Antalet personer i arbetsför ålder 20–64 år, som 2011 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med 19 200 personer till 342 000 de närmaste tio åren. Antalet 65 år eller äldre väntas öka med 4 000 personer till 134 000. Andelsmässigt innebär detta att alla tre ålders-grupperna ligger kvar på samma nivåer som i nuläget.
Det vanligaste födelselänet 2011 bland de utomlänsfödda var Västra Götalands län. I detta län var 12 procent av dem födda, medan 8 procent var födda i Skåne län. Andra vanliga födelselän var Uppsala, Västernorrlands och Södermanlands län.
Den högsta medelåldern 2011 hade personer födda i Jämtlands eller Västernorr-lands län med 56 år. Lägst medelålder bland de utomlänsfödda, 46 år, hade personer födda i Hallands län. Som jämförelse kan nämnas att de stockholmsfödda hade en medelålder på 32 år. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Antal Ålder 2011 2021
Diagram 8. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2011 och 2021
Åldersfördelning för utomlänsfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen 2021.
Utrikesfödda
Under den närmaste tioårsperioden beräknas antalet personer som är utrikesfödda öka med 140 000 personer. År 2011 utgjorde gruppen 22 procent av hela länets befolkning, och andelen förväntas växa till 24 procent år 2021. Ökningen beror till viss del på att många utrikes födda flyttar från övriga Sverige till Stockholms län, men framförallt på den framtida invandringen.
De utrikesfödda har en åldersfördelning som påminner om de utomlänsfödda med förhållandevis få unga. Gruppen unga förväntas antalsmässigt öka de närmaste tio åren med 8 400 personer, andelen personer under 20 år ligger dock kvar på ungefär samma nivå, 9 procent. År 2011 var antalet i åldern 20–64 år
350 400 personer och om tio år beräknas antalet uppgå till 453 500 personer. Den äldsta gruppen 65 år eller äldre ökar med 28 400 personer till 90 300 personer. Detta medför att andelen äldre bland de utrikesfödda ökar från 14 till 15 procent under prognosperioden. 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Antal Ålder 2011 2021
Diagram 9. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2011 och 2021
Åldersfördelning för utrikesfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen 2021.
Den demografiska försörjningskvoten
För att bedöma befolkningsutvecklingens ekonomiska konsekvenser kan den demografiska försörjningskvoten beräknas. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år). Måttet kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika grupper av befolkningen är beroende av den arbetsföra befolkningen ur ett ekonomiskt perspektiv, till exempel är försörjningskvoten för 0–19-åringar beräknad genom att sätta antalet personer i åldern 0–19 år i relation till antalet personer i åldern 20–64 år. I detta avsnitt är mått på försörjningskvoten beräknade enligt ovan. För att beräkna en faktisk försörjningskvot bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande.
Försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren 2000–2003, då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det vill säga att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja. Sedan år 2003 harförsörjningskvotenökat, och den beräknas fortsätta öka under den närmaste tioårsperioden. När stora grupper, som exempelvis födda på 1940-talet, går i pension ökarförsörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av de stora pensionsavgångarna mattas något av att de stora barnkullarna födda i början av 1990-talet kommer upp i arbetsför ålder.Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvotenhålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder.
År 2011 fanns det 1 267 000 personer i arbetsför ålder och 822 000 personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas öka till 1 436 000
personer till år 2021. Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder att öka till 1 001 000 personer. Det medför attförsörjningskvotenökar från 0,65 till 0,70.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Antal Ålder 2011 2021
Diagram 10. Stockholms län – Försörjningskvotens utveckling 1980–2021
Försörjningskvoten i Stockholms län 1980–2011 samt förväntad utveckling 2012–2021. För-sörjningskvoten för 0–19 år är antalet personer i åldern 0–19 i relation till antalet personer i åldern 20–64 år. Försörjningskvoten för personer som är 65 år eller äldre beräknas på mot-svarande sätt.
Andelen unga, 0–14 år, i relation till den totala befolkningen i Stockholms län har under perioden 1980–2011 varit högre än motsvarande andel för åldersgruppen 65 år eller äldre. Detta förhållande beräknas kvarstå de närmaste 20 åren men i början av 2030-talet förväntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2045 (enligt länsprognosen till år 2045, som redovisas mer utförligt i slutet av kapitel 2) beräknas sedan andelen äldre att fortsätta öka medan andelen unga fortsätter att minska.
Diagram 11. Stockholms län – Andel i åldrarna 0–14 år och 65 år eller äldre 1980–2045
Andel 0–14 år respektive 65 år eller äldre i relation till den totala befolkningen i Stockholms län 1980–2011 samt förväntad andel 2012–2045.
0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Försörjningskvot År Totalt 0-19 år 65+ år 0 5 10 15 20 25 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 Procent År 0-14 år 65+ år
Jämförelse mellan Stockholms län och Sverige
En jämförelse av uppgifter för Stockholms län och Sverige har gjorts avseende relationen mellan äldre och yngre samt försörjningskvoten för åldersgrupperna 0– 19 år och 65 år eller äldre. Uppgifterna gäller fakta för år 2000 och beräknade uppgifter för 2021 och 2045 (enligt länsprognoserna till 2021 respektive 2045 och riksprog-nosen).
För att studera åldersstrukturen kan ett åldersindex beräknas. Åldersindexet i detta avsnitt är beräknat som antalet personer 65 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern 0–14 år (med index 100). År 2000 hade Stockholms län ett åldersindex på 76 och motsvarande siffra för Sverige var 94, vilket betyder att
Stockholms län hade en mindre andel äldre i relation till de unga än vad Sverige som helhet hade. Till år 2045 beräknas åldersindexet för Stockholms län att vara 116 och för Sverige 145, vilketmotsvarar en ökning på 53 respektive 54 procent under perioden.
Diagram 12. Stockholms län och Sverige – Jämförelse av åldersindex åren 2000, 2021 och 2045
Åldersindex för Stockholms län och Sverige 2000 samt förväntat åldersindex för 2021 och 2045. Åldersindexet är antal personer 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern 0– 14 år.
Försörjningskvoten för personer i åldersgrupperna 0–19 år och 65 år eller äldre beräknas öka, både i Stockholms län och Sverige som helhet, under perioden 2000 till 2045. År 2000 ligger försörjningskvoten på en lägre nivå i Stockholms län (0,61) jämfört med Sverige (0,70). Att Stockholms län har en lägre försörjningskvot än Sverige förväntas kvarstå år 2045, men på en högre nivå. För Stockholms län beräknas försörjningskvoten bli 0,77 och för Sverige 0,86.
0 20 40 60 80 100 120 140 160 Sverige Stockholms län Index 2000 2021 2045
Diagram 13. Stockholms län och Sverige – Försörjningskvoten för åldersgrupperna 0–19 år och 65 år eller äldre 2000, 2021 och 2045
Försörjningskvoten för åldersgrupperna 0–19 år och 65 år eller äldre i Stockholms län och Sverige 2000 samt förväntad försörjningskvot 2021 och 2045. Försörjningskvoten för perso-ner i åldergrupperna 0–19 år och 65 år eller äldre är antalet persoperso-ner i åldern 0–19 och 65 år eller äldre i relation till den arbetsföra befolkningen (20–64 år).
Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper
Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar
Befolkningen i åldern 0–12 år i Stockholms län beräknas öka med 74 100 personer under de närmaste tio åren, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Antalet barn i åldern 0–5 år väntas öka med 29 700 personer, vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Barn i åldersgruppen 6–9 år förväntas öka med 21 100 personer eller 21 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas antalet barn i åldersgrup-pen 10–12 år svara för. Denna grupp förväntas öka med 35 procent under de när-maste tio åren, vilket motsvarar 23 300 personer.
Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn i dagsläget ännu inte är födda. Antalet födda barn beräknas med hjälp av antaganden om den framtida fruktsamheten.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00 Stockholms län Sverige Försörjningskvot 2000 2021 2045
Diagram 14. Stockholms län – Folkmängd i åldrarna 0–5 år, 6–9 år och 10–12 år 1980–2021
Befolkningsutveckling i Stockholms län för barn i åldrarna 0–5 år, 6–9 år och 10–12 år 1980– 2011 samt förväntad utveckling 2012–2021.
Befolkningen i åldern 13–19 år i länet beräknas öka med 27 700 personer under prognosperioden, vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16–19 år, ökar dock endast med 6 200 personer. Den relativt låga ökningen beror på att de stora ålderskullarna födda tidigt på 1990-talet, som idag är i dessa åldrar, efterföljs av betydligt mindre kohorter. Antalet personer i åldern 13– 15 år ökar med 21 500 personer fram till år 2021, vilket motsvarar en ökning med 33 procent.
Diagram 15. Stockholms län – Folkmängd i åldrarna 13–15 år och 16–19 år 1980–2021
Befolkningsutveckling i Stockholms län för ungdomar i åldrarna 13–15 år och 16–19 år 1980– 2011 samt förväntad utveckling 2012–2021.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal År 0-5 år 6-9 år 10-12 år 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal År 13-15 år 16-19 år
Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna
År 1980 uppgick länets befolkning i arbetsför ålder, 20–64 år till 921 000 personer, vilket motsvarade 60 procent av den totala befolkningen. Sedan dess har denna åldersgrupp ökat och antalet personer i arbetsför ålder uppgick år 2011 till 1 270 000 personer och utgjorde 61 procent av länets befolkning. Under de närmaste tio åren förväntas antalet öka med ytterligare 166 000 personer. Andelen personer i
arbetsför ålder av länets totala befolkning väntas dock minska något, till 59 procent. Antalet personer i åldersgruppen 20–39 år förväntas öka med 78 200 personer och motsvarande ökning i åldersgruppen 40–64 år beräknas bli 88 000 personer. Vid prognosperiodens slut förväntas antalet personer i åldersgrupperna uppgå till 684 000 respektive 752 000 personer.
Diagram 16. Stockholms län – Folkmängd i åldrarna 20–39 år och 40–64 år 1980–2021
Befolkningsutveckling i Stockholms län för personer i åldrarna 20–39 år och 40–64 år 1980– 2011 samt den förväntade utvecklingen 2012–2021.
Befolkningsutvecklingen för de äldre
År 1980 fanns 220 000 personer i länet som var 65 år eller äldre. År 2011 uppgick antalet till 317 000 personer, och gruppen förväntas öka med ytterligare 77 000 personer fram till år 2021, vilket motsvarar en ökning på 24 procent. Den största ökningen på 63 200 personer förväntas i åldersgruppen 65–79 år, samtidigt som antalet personer 80 år och äldre ökar med 14 100 personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 27 respektive 17 procent. I dessa åldrar är flyttningar mindre frekventa än i yngre åldersgrupper och det är främst den framtida dödligheten som påverkar befolkningens storlek. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en tidsperiod på tio år märks inte nedgången i dödlighet nämnvärt i befolkningsprognosen. 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal År 20-39 år 40-64 år
Diagram 17. Stockholms län – Folkmängd i åldrarna 65–79 år och 80 år eller äldre 1980–2021
Befolkningsutveckling i Stockholms län för personer i åldrarna 65–79 år och 80 år och äldre 1980–2011 samt den förväntade utvecklingen 2012–2021.
Den naturliga befolkningsutvecklingen
Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen
(nettodifferensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (nettot av in- och utflyttningen). När det gäller födelsenettot är det främst antalet födda som bidrar till att nettot varierar, eftersom antalet döda ligger på en jämn nivå.
Födelsenettot i länet förväntas öka under alla åren från och med 2012. År 2021 beräknas det ligga på 18 600 personer, vilket motsvarar en ökning med 42 procent jämfört med 2011.
Diagram 18. Stockholms län – Födda och döda 1980–2021
Förändringen i antal födda, döda och födelsenetto 1980–2011 samt förväntad utveckling 2012–2021. 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal År 65-79 år 80+ år 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal År Födda Döda Födelsenetto
Döda
Dödligheten är den förändringskomponent som är mest stabil över tid. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödlighet över åren. Antalet döda i Stockholms län har under de senaste 30 åren varierat mellan 15 000 och drygt 16 000 personer per år. Under prognosperioden förväntas dock en liten ökning under de sista åren, främst eftersom befolkningen i länet ökar.
Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna (stockholmsfödda, utom-länsfödda och utrikesfödda). De framtida beräkningarna bygger på SCB:s
riksprognos, som antar att medellivslängden kommer att öka och således innebär en reducering av dödsriskerna. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet under de senaste åren.
Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräk-ningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i var-dagligt tal ofta för medellivslängd. År 2011 låg medellivslängden3 i Stockholms län på
80,5 år för män och 84,4 år för kvinnor. Sedan 1995 har männens medellivs-längd ökat med 4,3 år och kvinnornas med 2,5 år. Under de kommande åren väntas
medellivslängden öka ytterligare, och år 2021 uppgå till 82,3 år för männen och 85,6 år för kvinnorna.
Diagram 19. Stockholms län – Medellivslängd 1995–2021 efter kön
Medellivslängd i Stockholms län 1995–2011 samt prognostiserad medellivslängd 2012–2021. För åren under prognosperioden bygger beräkningarna på förväntade dödsrisker under respektive år.
Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder4 har under de senaste 15 åren
ökat med 2,4 år för män och med 1,6 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2011 i genomsnitt leva ytterligare 18,7 år, en 65-årig kvinna 21,8 år. Om tio år
3 Medellivslängden är här beräknad över en ettårsperiod. Till exempel för år 2011 bygger beräkningarna på
döds-riskerna för år 2011.
4 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är här beräknad över en ettårsperiod.
74 76 78 80 82 84 86 88 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal år År Kvinnor Män
beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ökat med ytterligare 1,4 år för männen och 1,0 år för kvinnorna.
Diagram 20. Stockholms län – Återstående medellivslängd för 65-åringar 1995–2021 efter kön
Återstående medellivslängd i Stockholms län vid 65 års ålder 1995–2011 samt
prognostiserad återstående medellivslängd vid 65 års ålder 2012–2021. För åren under pro-gnosperioden bygger beräkningarna på förväntade dödsrisker under respektive år.
Födda
År 1997 föddes 20 600 barn i Stockholms län och sedan dess har antalet födda ökat årligen fram till 2010. Ett trendbrott skedde 2011 med 28 600 nyfödda, vilket var 1 000 färre barn än föregående år. Under prognosperioden väntas antalet födda öka från år till år från och med 2012.
I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsam-hetstalen skiljer sig åt beroende på födelseland och födelselän. Utrikesfödda kvinnor har generellt sett en högre fruktsamhet än inrikesfödda kvinnor. Även utomläns-födda kvinnor har en högre fruktsamhet än stockholmsutomläns-födda kvinnor. För utrikes-födda kvinnor kan en förklaring till högre fruktsamhetstal vara att de kommer till Sverige för att bilda familj.
Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige. År 2011 var moderns medelålder vid barns födelse 32,1 år i länet mot 30,8 år i riket. Bland länets kvinnor är de utrikesfödda yngre när de föder barn jämfört med kvinnor som är födda i Sverige. Utomlänsfödda kvinnor är den grupp som är äldst när de får barn.
Beräkningar av det framtida antalet födda och döda kan användas som underlag för budget- och resursberäknande inom vård och omsorg. Liksom alla dödsfall inte sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke vid planering av olika verksamheter att prognosen visar antalet födda barn av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller tillresta som föder barn i Stockholms län ingår med andra ord inte i prognosen.
12 14 16 18 20 22 24 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal år År Kvinnor Män
Diagram 21. Stockholms län – Åldersspecifik fruktsamhet 2006–2011 efter födelsegrupp
Genomsnittlig åldersspecifik fruktsamhet för kvinnor i Stockholms län efter födelsegrupp 2006–2011.
Vid beräkningen av antalet födda i befolkningsprognosen används måttet summerad fruktsamhet. Detta mått, som ofta förkortas TFR efter engelskans Total Fertility Rate, anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14–49 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består.
I Sverige varierar antalet födda kraftigt över olika tidsperioder. År 1990 föddes 124 000 barn, medan antalet år 1999 var 88 000 och år 2011 var 112 000. Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning och ekonomisk situation påverkar barnafödandet. Även familjepolitik och konjunkturen påverkar benägenheten att bilda familj.5
Fruktsamheten i Stockholms län har, liksom i hela Sverige, ökat under en följd av år sedan slutet av 1990-talet. Det har bland annat blivit vanligare att föda ett tredje barn, framförallt i storstäderna.6 År 2010 låg den summerade fruktsamheten i länet
på 1,99 barn per kvinna. Den sjönk dock under 2011 till 1,88 barn per kvinna, vilket var en något lägre nivå än i hela riket (1,90).
Under de närmaste tio åren antas fruktsamheten i riket på sikt att uppgå till 1,94 barn per kvinna. Mellan enskilda år kommer den med all säkerhet att fortsätta variera liksom tidigare, men det finns ingen möjlighet att förutse sådana variationer. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer.
Benägenheten att föda barn varierar mellan olika födelsegrupper i länet. Fruktsamheten bland stockholmsfödda kvinnor låg 2011 på 1,81 barn per kvinna, motsvarande siffror bland utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor var 1,96 respektive 2,03. Fram till 2021 väntas fruktsamheten öka för alla grupperna med omkring 0,04. Det leder till att detta år väntas antalet födda uppgå till 34 900 barn.
5 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning 2012–2060. 6 Statistiska centralbyrån (2011). Tredje barnet – en ny trend?
0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20 -14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 Fruktsamhet Ålder Födda i Stockholms län
Födda i övriga riket Födda i utlandet
Diagram 22. Stockholms län – Summerad fruktsamhet 2003–2021 efter födelsegrupp
Summerad fruktsamhet för kvinnor i Stockholms län efter födelsegrupp 2003–2011 samt förväntad utveckling 2012–2021.
Av de 25 000 barn som föddes år 2003 i Stockholms län var 11 480 födda av en stockholmsfödd moder, 7 520 av en utomlänsfödd moder och 6 040 av en utrikesfödd moder. Under senare år har framförallt antalet som föds av en
utrikesfödd moder ökat, med 2 580 fler år 2011 än 2003. Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 24 till 30 procent under denna period.
Diagram 23. Stockholms län – Antal födda 2003–2011 efter moderns födelsegrupp
Antal födda i Stockholms län efter moderns födelsegrupp 2003–2011.
Skillnaden i fruktsamhet bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier visar att
kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklings-nivå (till exempel Chile, Sydkorea och USA) har ett fruktsamhets-mönster som i
0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00 2,25 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Summerad fruktsamhet År Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal År Modern född i Stockholms län Modern född i övriga riket Modern född i utlandet
stort liknar de svenskföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har de på senare tid närmat sig det mönster för barnafödande som svenskfödda kvinnor har. Även kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak, Iran och Thailand) tycks närma sig svenskföddas fruktsamhetsmönster. Trots detta är skillnaderna när det gäller barnafödande fortfarande stora. Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Etiopien) har en högre fruktsamhetsnivå än de svenskfödda. Denna grupp visar heller inte några tydliga tendenser till att närma sig det fruktsamhetsmönster som svenskfödda kvinnor har.7
Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt inom länsprognos 2011-2020 har delat in antalet födda efter
utrikesfödda mödrars födelseländer.8
När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring mellan generationerna att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare.9 År 1971 var förstagångsföderskan i Sverige i genomsnitt 24,1
år, medan hon år 2011 var 28,9 år. Motsvarande ålder för förstagångsföderskan i Stockholm 1971 var 24,8 år och 40 år senare 30,4 år. Att många väntar med barna-födandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. En förklaring är kopplingen mellan föräldraförsäkringen och tidigare inkomst från förvärvsarbete. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden har länge förskjutits uppåt i åldrarna, beroende på ekonomiska förhållanden och att fler påbörjat högskolestu-dier. Ett tidigare inträde i högskolan under de senaste åren kan dock tala för att ungdomar i framtiden kommer att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka.10
Migrationen och befolkningsutvecklingen
Migrationen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration
(invandring) och emigration (utvandring). Från att under 1980- och 1990-talet ha växlat i betydelse är det under de senaste åren det utrikes flyttnings-nettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot bidragit till
befolkningsökningen i Stockholms län. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden, även om betydelsen av det utrikes flyttningsnettot minskar.
7 Statistiska centralbyrån (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten.
8 LSF, TMR (2012). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos 2011-2020. 9 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande.
Diagram 24. Stockholms län – Flyttningsnetto 1980–2021
Inrikes, utrikes och totalt flyttningsnetto 1980–2011 för Stockholms län samt förväntad ut-veckling 2012–2021.
Inrikes flyttningar
Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolknings-utvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer.
Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast 23 300 personer in till länet medan 28 100 personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes netto på närmare 5 000 personer. Det största positiva inrikes nettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då 11 500 fler personer flyttade in till än ut från länet.
Under 2011 flyttade 39 400 personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till mer än hälften, 55 procent, av personer födda i Sverige men inte i
Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 22 procent och utrikesfödda för en lika hög andel.
Under de närmaste åren väntas inflyttningen mestadels öka och nå en topp år 2017, till stor del beroende på att de stora barnkullarna födda på 1990-talet kommer upp i flyttningsbenägna åldrar. Det finns ingenting i dagsläget som tyder på att flytt-ningsöverskottet kommer att minska och övergå i ett flyttningsunderskott. På sikt kan dock förväntas en viss nedgång i förhållande till dagens flyttningsnetto på 6 100 personer. Den stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver uppvisa ett negativt flyttningsnetto gentemot resten av Sve-rige. Det beror bland annat på att många barnfamiljer, där föräldrarna är födda utom och barnen födda inom länet, flyttar från länet till övriga Sverige. År 2021 väntas antalet inrikes inflyttade till Stockholms län vara 40 200 personer, medan antalet som flyttar ut från länet till övriga Sverige förväntas vara 36 400 personer. Beräkningarna bakom de förväntade flyttningarna mellan Stockholms län och övriga Sverige i prognosen bygger på inflyttningssannolikheter och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Andra faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse och ta hänsyn till är till exempel påverkan av konjunkturer, arbetsmarknad och händelser i omvärlden.
-10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal År Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto
Diagram 25. Stockholms län – Inrikes flyttningar 1980–2021
Inrikes inflyttning, utflyttning och flyttningsnetto 1980–2011 för Stockholms län samt förvän-tad utveckling 2012–2021.
Tabell 3. Stockholms län – Inrikes flyttningar 2011–2021
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Inrikes inflyttning Totalt 39 391 39 882 39 519 40 173 40 660 40 989 41 334 41 277 41 057 40 701 40 237 Födda i Sthlms län 8 833 8 981 9 041 9 138 9 195 9 204 9 115 9 020 8 894 8 757 8 621 Födda i övr. riket 21 721 21 904 21 405 21 670 21 869 21 980 22 203 22 095 21 894 21 621 21 302 Födda utomlands 8 837 8 998 9 073 9 365 9 595 9 806 10 015 10 161 10 269 10 323 10 313 Inrikes utflyttning Totalt 33 298 33 380 33 320 33 835 34 218 34 502 35 635 35 842 36 029 36 207 36 380 Födda i Sthlms län 14 054 13 833 14 383 14 535 14 620 14 659 15 252 15 299 15 382 15 506 15 679 Födda i övr. riket 13 148 12 817 12 624 12 741 12 833 12 886 13 105 13 116 13 099 13 066 13 025 Födda utomlands 6 096 6 730 6 312 6 559 6 765 6 957 7 278 7 427 7 549 7 636 7 676 Inrikes flyttningsnetto Totalt 6 093 6 502 6 199 6 337 6 441 6 488 5 699 5 435 5 027 4 494 3 857 Födda i Sthlms län -5 221 -4 853 -5 343 -5 398 -5 425 -5 455 -6 137 -6 279 -6 488 -6 749 -7 057 Födda i övr. riket 8 573 9 086 8 780 8 929 9 036 9 094 9 098 8 980 8 794 8 555 8 277 Födda utomlands 2 741 2 268 2 761 2 806 2 830 2 848 2 738 2 734 2 721 2 688 2 637 -10 000 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal År Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttningsnetto
In- och utvandring
Invandringen till Sverige och Stockholms län kan snabbt påverkas av situationen i omvärlden. Migrationen kan variera kraftigt över tiden och förändringar i den är därför svåra att förutse. In- och utvandringen till och från Sverige beror både på förhållanden i landet och utanför. Idag påverkar främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen invandringen till Sverige. Den svenska
migrationspolitiken är också avgörande för hur många som tillåts invandra. För de
närmast kommande 5–10 åren görs relativt detaljerade uppskattningar. För tiden därefter är osäkerheten så pass stor att det inte är meningsfullt att försöka fånga årliga variationer utan istället hålls migrationen på en konstant nivå.
Bedömningarna bör därför ses som genom-snittsvärden. Bedömningar av, eller antaganden om, den framtida migrationen är genuint osäkra. Utvärderingar av
tidigare prognoser visar att antaganden baserade på långsiktiga trender ger bättre resultat än antaganden som baseras på observationer för ett fåtal år.11
Under 2011 invandrade drygt 96 000 personer till Sverige. Invandringen har sedan 2006 årligen legat omkring 100 000 personer, mot drygt 60 000 personer i början av 2000-talet. Skälet till den högre nivån är ett stort flyktingmottagande12 och
därpå följande anhöriginvandring, framförallt från Irak.
Invandringen till Stockholms län uppgick under år 2011 till 31 600 personer. Mellan 29 och 33 procent av invandrarna till Sverige har under de senaste sex åren kommit till länet. Det kan jämföras med länets andel av befolkningen i Sverige, som legat mellan 21 och 22 procent under samma period. Av dem som invandrade till länet under 2011 var 86 procent utrikesfödda, 8 procent återvändande
stockholmsfödda och 5 procent utomlänsfödda.
Den största enskilda grupp som vanligtvis invandrar till Sverige är personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. Detta gäller även för Stockholms län. Andra stora invandrargrupper som kommit till länet under de senaste åren är födda i Polen, Irak och Kina.
Tabell 4. Stockholms län – Invandrade efter födelseland 2001–20111
Födelseland År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sverige 4 140 3 898 3 670 3 229 3 225 3 598 3 701 4 030 4 059 4 388 4 279 Polen 322 310 316 1 060 1 427 2 820 3 325 2 873 2 013 1 883 2 003 Irak 2 074 2 123 1 206 584 878 3 400 4 005 2 662 2 230 1 666 1 629 Kina 460 432 505 540 612 771 926 923 1 188 1 166 1 300 Finland 1 436 1 364 1 307 1 014 1 170 1 012 1 000 953 938 942 955 Iran 453 437 395 415 392 682 559 636 883 999 885 Indien 242 204 233 272 311 427 523 622 600 727 855 Syrien 190 190 207 200 195 434 222 254 357 498 725 Tyskland 430 383 444 408 477 632 779 795 718 624 716 Turkiet 451 442 587 495 509 625 662 583 739 804 701
1 De 10 vanligaste länderna för år 2011 har tagits med i tabellen.
11http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0401_2009I60_BR_BE51BR0901.pdf
För personer som har ett utomnordiskt medborgarskap registreras även orsaken till invandringen, grund för bosättning13. År 2011 var de vanligaste skälen till grund för
bosättning i Sverige familjeband, följt av flykting/skyddsbehov/humanitära skäl och arbete. Studier, som tidigare varit ett vanligt skäl, minskade under 2011 med nästan 70 procent jämfört med 2010. En orsak till detta var sannolikt att från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som är medborgare i ett land utanför EU, EES samt Schweiz.
Skälen till grund för bosättning bland invandrarna till Stockholms län skiljer sig en del från i övriga landet. Det främsta skälet år 2011 var familjeband. Anhörig-invandringen utgjorde 41 procent av hela Anhörig-invandringen till länet 2011, lika stor andel som i hela riket. Däremot var andelen med arbete som skäl högre än i riket, 26 mot 17 procent, medan flyktinginvandringen var lägre, 6 mot 17 procent.
Tabell 5. Stockholms län – Invandrade (medborgare utom Norden) efter grund för bosättning 2004–2011
Födelseland År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Studerande 829 1 013 1 095 1 523 1 534 1 850 2 040 900 Arbete 1 643 2 003 2 946 2 765 2 380 2 886 4 212 6 106 Familjeband 6 507 6 318 8 754 8 820 9 366 10 393 9 506 9 718 Flykting/skyddsbehov/ humanitära skäl 682 1 342 5 490 3 754 1 669 1 577 1 667 1 392 Pensionär/person med tillräckliga medel 34 48 122 117 99 135 137 150 Annat skäl 681 724 897 778 1 036 558 341 915 Okänt skäl 456 749 1 944 5 765 5 665 5 266 4 524 4 410 Totalt 10 832 12 197 21 248 23 522 21 749 22 665 22 427 23 591
Under de närmaste två åren väntas invandringen till länet öka något och sedan ligga på en nivå strax över 30 000 personer, för att i slutet av prognosperioden minska och 2021 uppgå till 24 300 personer. Nedgången bygger på en förmodad nedgång i invandringen i hela landet.14 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s
referensgrupp för migration15, att invandringen på sikt kommer att sjunka från
dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund.
År 2011 utvandrade 13 900 personer från Stockholms län. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvand-ringsrisker för de tre födelsegrupperna. En hög invandring följs ofta av en hög utvandring. Detta mönster antas gälla även i framtiden. Att utvandringen väntas öka för varje år under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att dessa generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att återutvandra. I en statistisk studie på
13 Uppgifterna hämtas av SCB från Migrationsverket. 14 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad 2012-05-22.
15 I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Försäkringskassan, Justitiedepartementet,
Finansdepartementet, Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med flera.
nationell nivå från SCB, Återutvandring efter tid i Sverige16, framgår att
benägenheten att återutvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga Europa och lågt och medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare återutvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare. Ett referat av denna studie finns i kapitel 6.
År 2021 väntas utvandringen från länet uppgå till 18 800 personer. Bland dem som utvandrar beräknas 64 procent vara utrikesfödda, 26 procent stockholmsfödda och 9 procent utomlänsfödda.
Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka under prognosperioden kommer det utrikes flyttningsnettot att minska, och om tio år beräknas uppgå till 5 500 mot 17 700 personer år 2011. Detta innebär en minskning av nettot med 69 procent.
Diagram 26. Stockholms län – Utrikes flyttningar 1980–2021
Invandring, utvandring och utrikes flyttningsnetto 1980–2011 för Stockholms län samt för-väntad utveckling åren 2012–2021.
I en forskningsstudie med fokus på Stockholms län, Vart tar invandrarna vägen?17
görs analyser av nyanlända utrikesföddas vidareflyttningar och återflyttningar ur ett stockholmsregionalt perspektiv, där populationen delas upp i olika härkomster; äk-tenskapsinvandrare, flyktinginvandrare (övriga länder) och arbetskraftsinvandrare från OECD/EU25. Studien följer nyanlända invandrare 2000–2003 under fem år, 2005–2008, och därför ingår inte den stora flyktingvågen med början i slutet av 2005. En mycket stor andel av Sveriges invandrare har Stockholmsregionen som destination, antingen direkt eller som vidareflyttare. Invandrare från icke OECD-/EU25-länder koncentreras till Stockholms län och inom länet sker vidareflyttning mellan kommuner, från de centrala delarna till förorterna. Ett referat av rapporten finns i kapitel 6. Studien kommer att vidareutvecklas.
16 Statistiska centralbyrån (2012). Återutvandring efter tid i Sverige. 17 TMR (2011). Vart tar invandrarna vägen?
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal År Invandring Utvandring Utrikes flyttningsnetto
