20 Svensk Frötidning 3/21
E
tt av framlidne GunnarLundins allra sista arbeten, och hans sista insats för svensk oljeväxtodling, var ett av Stiftelsen Svensk Oljeväxt forskning finansierat projekt med samplacering av mineralgödsel, framförallt fosfor. Gunnars sjukdom gjorde att han inte kunde slut rapportera projektet till SSO och när Gunnar lämnade oss 2019 åter stod en låst arbetsdator. Gunnar s arbetsgivare RISE avslutade då avtalet med stiftelsen vilket var helt i sin ordning, men fick också med sig en stilla önskan att om det
skulle gå att få fram data ur Gunnar Lundin s dator så ville vi gärna få dem till SFO.
Låste upp datorn
Efter nästan ett års arbete, och med datorn skickad till Danmark, lycka des man komma in i datorn och hitta Gunnars mycket väl uppstruk turerade material från projektet. På SFO fick vi på mejl tillsänt oss en mapp märkt ”SSOGunnar Lundin” strax före jul 2020. Där hittade vi materialet: allt från NPKförsöken 2016 till de rena Pförsöken 2017 och 2018. Därför går detta att
redovisa i Svensk Frötidning, även om Gunnar Lundin är den som skulle ha analyserat och skrivit om resultaten.
Raps i frösålådan
Projektet var mycket praktiskt inriktat och byggde på att omkom binera befintliga funktioner vid sådd. För rapsgrödans etablering användes 2016 kombisåmaskinen Väderstad Rapid utrustad med frösålåda. Frösålådan används nor malt för att så in vallfrö i samband med sådd. Fröerna släpps då ner bakom såbillarna, men framför packhjulen. I försöket användes frö sålådan i stället till att samplacera rapsutsäde genom att montera s.k. fosforskenor. Fosforskenor är en extrautrustning till 3 och 4meters Rapidsåmaskiner, men denna gång fick de alltså leda rapsutsäde.
Frigör volym
I gödsellådan placerades sedan göd sel som myllades mellan såraderna. I sålådan fanns också gödsel som placerades i såraden. I frölådan fanns rapsutsäde som med fosfor skenorna leddes ned från frösålådan och hamnade i utsädesröret. På så sätt kom gödsel och rapsutsäde att blandas och hamna i samma sårad. Att lägga rapsutsädet i frösålådan är helt enkelt kapacitetshöjande eftersom volym frigörs i gödsel och utsädeslådan på såmaskinen.
Oklart besked 2016
Det första försöksåret 2016 använ des NPK 2445 med en total kvävenivå på 120 kilo N per hektar. Det innebar att man flyttade både N, P och K från gödselraden in i såraden i steg om 20 kilo N. Resul tatet blev otydligt i de två försöken
Samplacerad P till
vårraps fungerar
Fosfor samplacerad med vårrapsutsädet kan ge fördelar för både etable-ring och skörd. Det visar en studie 2016–2018 som inte kunde slutföras av bortgångne projektledaren Gunnar Lundin, men vars resultat nu kan redovisas i Svensk Frötidning.
Text: Albin Gunnarson, SFO Foto: Gunnar Lundin
Stiftelsen stöttade. Under 2016–2018 utfördes i Uppland och Västmanland 5 försök med sam placering av P och vårrapsutsäde i samma rad. Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning finansierade projektet.
21 Svensk Frötidning 3/21
på Spelbo i Uppland och Brunnby i Västmanland. Diskussionen, eller ”surrandet” som Gunnar uttryckte det, kom att handla om vad vi egentligen hade gjort. Vi hade flyttat gödsel från gödselbillen in i såbil len. Men vi hade flyttat NPK, så vil ket näringsämne var det egentligen som påverkade skörden genom att flyttas? Svaret stod inte att finna i resultatet som visas i tabell 1.
Drömresultat 2017
Försöksåret 2017 förändrades planen på så sätt att kvävet bestod av Axan och fosforn bestod av P20 respektive NP 1223 (MAP). Total givan N var konstant, 130 kilo N i gödselraden och P20 fick vandra i steg om 5 kilo från gödselraden till såraden. Samma sak gjordes med MAP, men då justerades kvävegivan ned i gödselraden så att totalgivan stod kvar på 130 kilo. Sådden gjor des därför genom 2 överfarter med försökssåmaskin: första överfarten grundgödslade med 120 kilo N och andra överfarten gödslade upp till 130 kilo N och varierade fosfor givans fördelning mellan gödselraden och såraden. Resultatet 2017 var tydligt. Med stigande Pgiva i såraden ökade skörden (figur 1). Gunnar beskrev resultatet som ett drömresultat för en forskare: en exakt trappa där ökad insats gav ökad skörd tillbaka.
Sållade mineralgödseln
Tidigt kunde man också se att de späda groddplantorna var grönare och lite kraftigare, och i samband med blomning kunde man också se att plantorna med mest fosfor kring fröet hade större blad. Aldrig noterades några skador på plan torna, men man hade också varit noga med förberedelserna. Gunnar visste att mineralgödsel, vilken som helst, har varierande storlek på granulerna och att det utomlands fanns speciellt sållad gödsel att köpa avsedd för samplacering. För att efterlikna detta och säkerställa att fosforn kom jämnt fördelad till fröet så sållade Gunnar all fosforgödsel till < 3 mm. Med homogena granuler får varje enskilt frö kontakt med lika stor
Led N totalt(kg/ha)
Fördelning av N (kg/ha) Frö 9 %
kg/ha Oljehalt % av ts Råfett kg/ha Råfett (rel)
Via såbillar Via gödselbillar
A 120 0 120 2940 51,9 1390 100 B 120 20 100 2810 51,6 1320 95 C 120 40 80 2980 51,1 1390 100 D 120 60 60 2880 51,7 1360 98 E 120 80 40 2890 51,5 1350 97 F 100 40 60 2640 51,9 1250 90 G 80 40 40 2580 51,9 1220 88
Suddiga resultat 2016
Tabell 1. Det första året 2016 med samplacering av utsäde och mineralgödsel (NPK 2445) blev resulta ten inte övertygande och svåra att tolka. Sorten var Majong med 150 pl/m2. Sammanställning av två för
sök på Spelbo och Brunnby.
Snygg trappa för P-respons 2017
Figur 1. Råfettskörden 2017 ökade med stigande fosforgiva i såraden upp till 15 kg P jämfört med allt i gödselraden. Resultat från ett försök på Brunnby. Samtliga led fick 20 kg P per hektar, men med olika fördelning mellan gödsel och sårad.
»
Kompanjoner i raden. Ledet med 15 kilo samplacerad MAP (NP 1223) per hektar på Brunnby den 13 maj 2017. Rapsutsädet kan dra nytta av när heten till gödseln.
120 100 80 60 40 20 0 Relativ r åf ettsk ör d
0 5 (P20) 10 (P20) 15 (P20) 20 (P20) 5 (MAP) 10 (MAP) 15 (MAP) 20 (MAP)
100 106 112
119 114114
106 114114
22 Svensk Frötidning 3/21 koncentration av växtnäring vilket är
viktigt vid den här typen av försök.
Jämnt trots torkan 2018
Försöksåret 2018 var det sista året finansierat av SSO och Gunnar hade börjat behandlas för sin cancer. Men genom ett välplanerat arbete så kunde Gunnar vara med vid utlägg ning av försöken även 2018. Året kom ju att innebära värsta tänkbara torka och det går inte utesluta att det blev en sådan störning i resul tatet. Skördenivån var hög och bra i Svinnegarn i Uppland. Vid en extra försöksbesiktning strax före skörd,
då syftet var att kassera torkska dade försök, så såg försöket ändå väldigt bra ut. Försöket på Brunnby i Västmanland var lite sämre, men det fanns ändå synliga effekter med större blad under sommaren i led med samplacerad fosfor, så det fanns inget som sa att försöket inte borde skördas. Skördenivån blev på Svinnegarn ungefär 2,5 ton och på Brunnby 1,8 ton per hektar. Att den kraftiga torkan påverkade skörde utfallet på Brunnby råder det inget tvivel om. Men det är också högst sannolikt att gödseleffekterna påver kades av torkan. CVvärdet, ett mått
på variationen inom försöket, var liten i båda försöken så egentligen är försöken bra ur statistisk syn punkt.
Bättre på Brunnby…
Försöket på Brunnby uppvisade en del intressanta resultat. En månad efter sådd graderades uppkomsten till endast 26 procent i jämförelse ledet utan samplacerad gödsel, medan uppkomsten var 10–15 procent högre i alla samplacerade led. När planttätheten beskrevs vid samma tillfälle återspeglas detta på likartat sätt. När försöket skörda des registrerades egentligen inga skillnader mellan de samplacerade leden, men de var alla bättre än det konventionella ledet och skörden ökade med 100 kilo per hektar eller 5 procent. Brunnbyförsöket fick 129 mm nederbörd totalt, varav 16 mm den 3 juni och 6 mm den 11 juni. Det kan ha gjort att det fanns lite effekter på bestånden i försöket. Men generellt, med en maxtempe ratur på mellan 28 och 30 grader hela juli och en bit in i augusti, så tog det på skörden.
… men sämre på Svinnegarn
På motsvarande sätt såddes försöket på Svinnegarn några dagar tidigare medan planttätheten graderas samma dag som på Brunnby. Inga skillnader fanns mellan leden och även om skördenivån blev hög med 2,5 ton så noterades en negativ skördepåverkan med 4–5 procent för P20 och i genomsnitt 8 procent sämre med MAP. Att graderingen gjordes 18 juni kanske inte var någon slump. Vårens enda regn hade nämligen kommit under veckan som varit, några små skurar om totalt ca 7 mm. Totalt fick för söket 113 mm mellan sådd och skörd, och merparten av detta kom 4–5 veckor före skörd.
Stoppade kanske loppor
Försöken genomfördes med stort fokus på att förbättra våroljeväxter nas etablering under en situation där problemen med jordloppor varit stora. Försöksplatserna valdes med syfte att ligga i fosforklass II. Sammanfattningsvis kan man se en tendens till att samplacerade Ökad bladmassa. Led 1 (jämförelseled) t.v. och led 5 (20 kilo samplacerad per hektar i P P20) t.h.
Foto: Ola Lundin
Litet plus för samplacerad P i snitt
Figur 2. Samplacering av P i såraden i stället för P i gödselraden ökade råfettskörden med 2–4 procent i medeltal för de försök som gjordes med samma försöksplan. Resultat från tre försök 2017–2018 där alla led fick totalt 20 kilo P per hektar, men med olika fördelning mellan gödselrad och sårad.
120 100 80 60 40 20 0 Relativ r åf ettsk ör d
0 5 (P20) 10 (P20) 15 (P20) 20 (P20) 5 (MAP) 10 (MAP) 15 (MAP) 20 (MAP) 100 102 104 104 103103 100 104104 104 102102
23 Svensk Frötidning 3/21
Efter detta projekt har göd-selns placering varit fortsatt i fokus när vi talar om till ex-empel Väderstad Tempo där man i försök med höstraps flyttat kväve närmare fröet än de traditionella 6,25 cm till 2 cm. Detta har gett positiva effekter på biomassan på hösten.
behandlingar var lite kraftigare 5–6 veckor efter sådd. Det kan vara en fördel mot jordloppor, men detta kunde inte påvisas. I 2 av 3 försök ökade skörden och då till samplace ringens fördel (figur 2).
Inga skador av samplacering
Men vad som är minst lika viktigt är att vi aldrig under projektets gång noterade några skador på plantorna
genom att samplacera upp till 20 kilo fosfor med P20 eller MAP. Det fanns också en tendens till att skördemax nåddes vid bara 15 kilo fosfor samplacerad både som MAP och P20. Tyvärr blev arbetet inte riktigt avslutat eftersom sjukdom och torka 2018 kom i vägen. Men resultaten ger en liten signal om att samplacering av fosfor till vårolje växter kan vara en fördel.
•
Nära utsädet. Fosfor är svårrörligt i marken och kan bara förflytta sig någon eller några mm. Därför kan det under vissa omständigheter vara en fördel att P och utsäde finns nära varandra.
Siktad och sållad. De gödselmedel som skulle samplaceras sållades för att uppnå maximal dia meter om 3 mm. På fotot MAP (NP 1223).
