16 Svensk Frötidning 5/13
Räkna sniglar
redan i förfrukten
I
nför sådd av en gröda krävs en hel del arbete. Det ska funderas och planeras, beställas utsäde och gödning och sist men inte minst ska det praktiska arbetet i fält klaras av. Att efter all denna möda se grödan för svinna – eller ännu värre inte komma upp – är något man kan ligga vaken på nätterna för. Sömnlöshet har alldeles sä kert in räffat eftersom höstrapsen inte har kommit upp efter sådd i flera fall under de senaste åren. Boven i dramat är åker snigeln – en liten gråbrun varelse som är 0,5–1 cm lång och därtill mycket glupsk. Engelsk modell testadDet saknas i dagsläget bra och till
förlitliga prognosmetoder för att be döma risken för angrepp av åkersnigel vid etablering av höstoljeväxter. Efter som insatserna vid etableringen är rela tivt höga och samtidigt måste ske under en begränsad tidsperiod är det viktigt att arbeta med frågan. Erfarenheter från västra Sverige de senaste årens blöta höstar är att det kanske till och med kan vara bättre att avstå från sådd vid höga nivåer av sniglar. Men då gäller det att veta om man har höga nivåer eller inte. I England har det utvecklats en mo dell för att göra en prognos på risken för angrepp av åkersnigeln efter sådd. Under åren 2010, 2011 och 2012 tes tades modellen i Sverige. Projektet
finansieras av Stiftelsen Lantbruks forskning, SLF.
Veta före sådd
Sniglarna trivs bäst i kokig jord. Det finns försök och erfarenhet sedan tidigare som visar att en fin såbädd, lite skörderester i ytan och packning i ytan försvårar för snigeln. Våra under sökningar visar nu att förfrukten inte är avgörande. Visserligen gynnar växt rester sniglarna, håller fukten bättre och ger skydd, men det verkar också som om förfrukten spelar mindre roll om det finns sniglar i fältet. Slutsatsen är alltså att vi måste veta innan vi sår om det finns sniglar. Det är en viktig Sniglar kan ödelägga höstraps på kort tid. I en etablerad höstraps kan fällor ge osäkra värden och därför sända fel signaler till odlaren. Tryggare är att räkna sniglar redan i förfrukten för att själv ta kontrollen och inte bli överraskad. Text: Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg
17 Svensk Frötidning 5/13
Räkna sniglar
redan i förfrukten
punkt för att kunna kontrollera dem. Räkna i förfrukten
Ett av resultaten av undersökningen och inventeringen är alltså att det är helt av görande att veta om det finns sniglar i fältet före sådd. I den engelska prog nosmodellen ingår just detta moment. Modellen bygger på att man placerar ut 9 st fällor i form av ett ”W” på fältet. Fällorna läggs alltså ut i förfrukten un der ca 10 dagar så nära inpå tröskning som det går. Helst gör man 3 avräk ningar före skörd/bearbetning av för frukten. Avräkningarna görs varannan dag och helst på morgonen. En enkel snigelfälla tillverkar man själv enklast
genom att lägga ut en skiva av en trä fiberplatta på marken, ca 25 x 25 cm. Flytta fällor efter räkning
Efter varje avräkning flyttas fällan ca 2 meter. En av anledningarna till att av räkning ska göras på morgonen är att det kan vara viktigt att det inte är helt torrt på markytan när fällan läggs ut.
I England är tröskelvärdet för ”snigel varning” 4 sniglar per skiva och dygn i förfrukten och därefter 1 snigel per skiva och dygn i såbädden eller i den ny sådda rapsen.
Förfrukt inte avgörande
Under åren 2010–2012 fanns prognos
fält i Västergötland, Östergötland och Skåne. Av resultaten på sidan 19 fram går att antalet sniglar var betydande. I samtliga fält har sniglarna räknats först i förfrukten och i de fall som det inte bekämpats i fältet fram till två örtblad också i rapsen.
Även om sniglarna gynnas av en gröda som kan behålla fukt och ge skydd, som en slåttervall, är det inte helt av görande vad det är för gröda för snigel populationen. Hösten år 2010 fanns den högsta populationen i ett rapsfält där förfrukten var höstvete med relativt kort gröda. På samma gård fanns ett fält med vall som förfrukt. I
rapsen med vall som förfrukt var det vid
»
Åkersnigeln
– fuktälskande slemproducent
Snigeln övervintrar som vuxen in-divid och kan befrukta sig själv. Om bara förutsättningarna är de rätta kan sniglarna snabbt öka i antal. Tillverkar eget slem
Det viktigaste för sniglarna är att det är rätt fuktighet i jorden och även rätt temperatur. Sniglarna trivs bäst i lite kokig jord där det finns hålrum att krypa ned i eller i mullrik fuktig jord där det går lätt att gräva. För att sniglarna ska kunna röra sig måste de lägga ut en slemhinna som de producerar själva. Det är det som ser ut som ett ”spår” efter snigeln. För att producera detta slem går det åt mycket vatten och är luftfuktigheten under 99 % relativ luftfuktighet (RH) så förlorar snigeln kroppsvikt. Snigeln är också mer känslig för höga än låga temperaturer. Därför kan en torr och varm vår reducera antalet sniglar kraftigt.
Äter rubbet
Snigeln skadar grödan genom att äta upp frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller äta upp bladen. Ofta kommer angreppen i åkerkanter eller i större fläckar på fälten. Förutom att vi haft ett antal blöta höstar så har
vi mycket ny teknik och nya maskin system som ger mycket växtrester i ytan och lämnar en kokig struktur. Får man sedan en regnig period vid sådd kan populationen explodera.
Bara järnfosfat kvar
Kemisk bekämpning har fram till 2012 skett med Mesurol (metiokarb) eller med Sluxx eller Ferramol som båda två innehåller järnIII fosfat. Från och med 2013 är det endast tillåtet att använda Sluxx eller Ferramol.
Sex steg som
stoppar sniglar
1. lägg ut 9 fällor i ett ”W” i förfruk-ten ca 10 dagar före tröskning 2. läs av sammanlagt 3 gånger före
skörd – ca varannan dag 3. Flytta fällorna ca 2 meter efter
varje avläsning
4. läs av fällorna på morgonen – då är fukten kvar på marken 5. Snigelvarning i förfrukten
– 4 sniglar per fälla (england) 6. Snigelvarning i höstrapsgrödan
– 1 snigel per fälla (england)
Fel signal. En fälla i höstraps kan ge miss
visande värden eftersom jorden kan ha torkat ut efter bearbetning och det blir torrare under skivan. Bättre är att få koll på förekomsten av sniglar redan i för frukten genom att lägga ut fällor där.
första avläsnings tillfället knappt 7 snig lar per dag och i fältet med höstvete som förfrukt 61 sniglar per dag.
Under projektet har vi också lärt oss att fällan måste flyttas efter varje av läsning. Även om inte snigeln är så snabb så verkar det som om området närmas fällan dräneras på sniglar. Osäkert värde i höstraps
Det har alltså inte alltid stämt överens att vi har funnit höga nivåer i förfrukten och sedan höga i den sådda rapsen. Från England finns det erfarenheter som vi sar att det kan vara svårt att få rätt värde i den sådda rapsen. Det kan bero på att efter kultivering avtar ytaktiviteten, fäl lorna värms upp snabbare eftersom det inte finns någon gröda som skuggar vil ket gör att sniglarna lämnar fällan snab bare och det är också svårare att placera fällan på fuktig jord.
Slutsatsen är återigen alltså att vi måste räkna sniglarna i förfrukten. Om det är möjligt så undvik att etablera höstraps i fält där förfrukten har oro väckande höga nivåer av sniglar.
Fortsättning 2013
Inför 2013 fortsätter projektet med att försöka anpassa de engelska tröskel värdena i förfrukten till svenska för hållanden. Det kommer att läggas ut prognosrutor som vid eventuell be kämpning förblir obehandlade. Ru torna ska graderas efter uppkomst och
målet är att hitta ett samband mellan antal sniglar i förfrukten och vilken angreppsnivå som rapsen tål. Snigel angreppen är väderberoende och för att få stora angrepp krävs en blöt och sva lare sommar. Det gör att snigelprojektet inte riktigt går hand i hand med perfekt semesterväder!
YARA0186_LaAf nr 6_7_420x140+3.indd 2 2013-05-23 12:09
Passande packning. Att trycka till ytlagret minskar
håligheterna i jorden och möjligheterna för sniglarna att röra sig.
YARA0186_LaAf nr 6_7_420x140+3.indd 2 2013-05-23 12:09
2010 2011 2012
Fält 16 16 13
Avläsningar totalt 132 168 74
Sniglar per dag 0–61 0–112 0–82
Max sniglar under en fälla 207 184 235
Max sniglar per dag 61 112 82
Andel avläsn. med 0 sniglar per dag 41 % 36 % 9 %
Fält utan sniglar 1 2 0
Andel fält med > 4 sniglar i förfrukt 19 % 25 % 46 %
höstarna 2010, 2011 och 2012 undersöktes förekomsten i 16 + 16 + 13 fält av både förfrukter till höstraps och etablerade höstrapsgrödor. Variationen var enorm mellan fälten och få fält hade inga sniglar alls.
Stora variationer i förekomst
Äter allt. Frön, kärnor, groddplantor,
stjälk eller blad spelar ingen roll. På åkersnigelns meny platsar allt som går att äta.
Spåren förskräcker. Sniglar producerar sitt eget
slem som fungerar som glidmatta när de rör sig framåt. Vänder man en jordkoka i förfrukten och hittar slemspår är det en varningssignal.
