Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus, Borgeby
För odlaren är det inte alltid lätt att hitta rätt då alla sorter tycks besitta enbart fördelaktiga egen-skaper i den information som ges på markvandringar och i reklamut-skick. I den följande artikeln vill jag visa på några viktiga egenska-per som måste beaktas vid valet av höstrapssort. Egenskaperna är listade i den ordning de skall beaktas, de betydelsefullaste är placerade överst, de mindre vikti-ga längst ned.
Sortvalet styrs av: 1. Vinterhärdighet 2. Avkastningspotential 3. Växtföljdssjukdomar 4. Såmetod 5. Markens kväveleverans Vinterhärdigheten viktig
Det viktigaste kriteriet vid valet av höstrapssort är vinterhärdigheten. Oavsett hur hög en sorts avkast-ningspotential är nyttar det föga om den inte har utsikter att över-vintra säkert.
Odlingstekniken måste också
Konsten att välja
rätt
höstrapssort
Inför den stundande höstsådden 2004 diskuterar Nils Yngveson, HIR Malmöhus
valet av höstrapssort, sett ur en växtodlingsrådgivares synvinkel.
När det blir dags för årets sådd av höstraps finns det femton, ja kanske
ännu fler, sorter att välja mellan.
trimmas så att grödan kan gå i vin-tervila välutvecklad, men inte över-gödd, med en låg tillväxtpunkt. Åtgärder som utsädesmängd samt växtnäringstillförsel och kontroll av skadegörare under hösten bidrar tillsammans med sortens ”inbygg-da vinterhärdighet” till att säker-ställa övervintringen. I tabell 1 är sortmaterialets vinterhärdighet och övriga relevanta egenskaper lista-de utifrån gralista-deringar från svenska sortförsök i höstraps.
Avkastningen är avgörande
När en kollektion tillräckligt vinter-härdiga sorter valts ut väljs den sort som har den högsta avkast-ningspotentialen. I tabell 2 pre-senteras fröskörd och oljeskörd hos de marknadsförda
höstraps-sorterna och några intressanta sor-ter därutöver. Observera att en del sorter är provade i litet antal för-sök och under få år, resultaten blir för dessa mycket osäkra. Sorter som är provade i mindre än 6 för-sök hanteras med stor försiktighet
das i orienterande syfte. Mate-rialet är indelat i tre odlingsområ-den Sydvästra Götaland, Sydöstra Götaland samt Norra Götaland och Svealand. Indelningen är gjord för att fånga in de intressan-taste sorterna för respektive odlingsområde.
Oljehalten är den parameter som har störst genomslag i pris-sättningen varför det är råfettskör-den som bäst beskriver en sorts odlingsvärde. Men eftersom det tillgängliga sortmaterialet består av både linjesorter och hybridsor-ter måste även utsädeskostnaden inkluderas vid bedömningen av odlingsvärdet.
Varierande utsädeskostnad
I försöken som utgör underlag för
resultaten som redovisas i tabel-lerna 2 a-c är det sått 100 frö/m2, vilket motsvarar ca 5 kg/ha utsä-de av en linjesort, beroenutsä-de på tusenkornvikt. Skillnaden i utsä-deskostnad mellan linje- och hybridsorter blir avsevärd, drygt
sort kostar ca 385 kr/ha medan lika många frön med en hybrid-sort kostar ca 1100 kr/ha. För att ge en mer nyanserad bild av enskilda sorters odlingsvärde har därför en nettointäkt räknats fram. Nettointäkten fås om brut-tointäkten, fröskörden x gängse oljehaltsreglering x rapspriset (200 kr/dt), minskas med utsä-deskostnaden.
Låg utsädesmängd krävande
Med nettointäkten som utgångs-punkt visar dock försöken att hybridsorter överlag har ett högre odlingsvärde än linjesorter, men det finns nyare linjesorter som lig-ger i nivå med hybriderna.
Sannolikt är den i försöken använda utsädesmängden med
100 frö/m2väl tilltagen för såväl linje- som hybridsorter. Antas det att skörden förblir densamma om utsädesmängden sänks, till 70 frö/m2(3,6 kg/ha för linjesorter), ökas hybridsorternas odlingsvärde ytterligare. Sortvalet blir alltså i
De årliga sortförsöken visar på sorternas olika odlingsegenskaper och är viktiga underlag för rekommendationerna av sortvalet. Foto: Svensk Raps AB
förädlare sort typ antal fröskörd oljehalt oljeskörd bruttointäkt nettointäkt förs år dt/ha % dt/ha rel kr/ha rel kr/ha rel NPZ Express lin 44 5 43,0 49,5 19,4 100 9826 100 9443 100 Monsanto Cadillac lin 17 4 46,3 48,5 20,4 105 10441 106 10058 107 Monsanto Capitol lin 43 5 44,2 47,3 19,0 98 9808 100 9425 100 Monsanto Carolus lin 22 5 43,9 49,0 19,6 101 9965 101 9582 101 Monsanto Carousel lin 11 3 46,9 48,6 20,7 107 10590 108 10207 108 SW Celsius lin 24 5 43,5 47,7 18,9 97 9705 99 9322 99 SW Falstaff lin 17 4 42,8 49,6 19,3 100 9793 100 9410 100 Raps GbR Frederic lin 7 2 43,0 48,0 18,8 97 9632 98 9249 98 Raps GbR Louise lin 25 5 45,0 48,0 19,6 101 10080 103 9697 103 Semundo Silvia lin 25 5 40,7 48,1 17,8 92 9129 93 8746 93 Raps GbR Winner lin 7 2 44,1 47,6 19,1 99 9825 100 9442 100 SW Banjo hyb 30 5 48,8 47,9 21,3 110 10917 111 9809 104 Raps GbR Disco hyb 15 3 49,6 49,0 22,0 114 11259 115 10151 108 NPZ Kronos hyb 25 5 49,1 47,5 21,2 109 10925 111 9817 104 Raps GbR Status hyb 25 5 49,0 48,5 21,6 111 11050 112 9942 105
LSD 5% 2,6 0,5 1,2
NPZ Express lin 6 1 36,8 48,8 16,4 100 8332 100 7949 100 SW Calypso hyb 4 1 45,0 47,4 19,4 118 9999 120 8891 112
LSD 5% 4,8 1,0 2,2
såmetod tillåter en låg utsädes-mängd. Gör den det är hybridsor-ter ett mycket intressant alhybridsor-terna- alterna-tiv, gör såmetoden det inte väljs en av de högst avkastande linje-sorterna. Såmetoder för låga utsädesmängder förutsätter ”hi-tech” såteknik, exakt utmatning och placering av fröet, vidare en förstklassig såbädd med goda
betingelser för etablering av höstrapsgrödan.
Växtföljdssjukdomar
På många driftsenheter har höst-raps odlats kontinuerligt under en lång räcka år, 50 – 60 år bakåt i tiden är inte alls ovanligt. Dess-utom har odlingen under perioder varit mycket intensiv, under
50-talet var det inte helt ovanligt att höstraps odlades efter höstraps.
Sviterna av denna frekventa hös-trapsodling, i framförallt de södra odlingsdistrikten, gör sig fortfaran-de påminda varför fortfaran-det vid valet av höstrapssort är viktigt att ta hänsyn till sortens resistens/tolerans mot sjukdomar. Den sjukdom som framförallt avses är kransmögel, i
typ övervintring stjälkstyrka stjälklängd mognad klorofyll-
krans-förädlare sort halt mögel *
% + / - 0 - 100 + / - cm + / - dagar + / - ppm + / - % + /
-NPZ Express lin 81 0 91 0 124 0 351 0 7 0 25 0
Monsanto Cadillac lin 80 -1 88 -3 131 7 353 2 15 8 17 -8
Monsanto Capitol lin 86 5 76 -15 138 14 353 2 7 0 20 -5
Monsanto Carolus lin 86 5 80 -11 129 5 353 2 14 7 16 -9
Monsanto Carousel lin 86 5 82 -9 126 2 354 3 6 -1 18 -7
SW Celsius lin 89 8 76 -15 137 13 352 1 5 -2 30 5
SW Falstaff lin 87 6 88 -3 134 10 353 2 6 -1 33 8
Raps GbR Frederic lin 88 7 94 3 121 -3 352 1 9 2 32 7
Raps GbR Louise lin 87 6 79 -12 141 17 353 2 7 0 22 -3
Semundo Silvia lin 87 6 83 -8 136 12 352 1 7 0 29 4
Raps GbR Winner lin 85 4 76 -15 133 9 353 2 6 -1 24 -1
SW Banjo hyb 91 10 73 -18 140 16 351 0 4 -3 33 8
Raps GbR Disco hyb 85 4 83 -8 137 13 353 2 4 -3 26 1
NPZ Kronos hyb 87 6 75 -16 140 16 351 0 5 -2 35 10
Raps GbR Status hyb 90 9 77 -14 137 13 352 1 5 -2 31 6
LSD 5% 5 5 8 1 2 9
* gäller enbart Skåne
Tabell 1. Höstrapsegenskaper hela landet 1999-2003
förädlare sort typ antal fröskörd oljehalt oljeskörd bruttointäkt nettointäkt förs år dt/ha % dt/ha rel kr/ha rel kr/ha rel NPZ Express lin 28 5 35,9 48,8 16,0 100 8128 100 7745 100 Monsanto Cadillac lin 10 4 38,2 47,9 16,6 104 8545 105 8162 105 Monsanto Capitol lin 28 5 37,8 46,8 16,0 100 8331 103 7948 103 Monsanto Carolus lin 14 5 39,0 48,6 17,2 108 8806 108 8423 109 Monsanto Carousel lin 7 3 40,4 47,3 17,4 109 8965 110 8582 111 SW Celsius lin 13 5 39,2 47,4 16,9 106 8710 107 8327 108 SW Falstaff lin 10 4 36,1 48,4 15,9 100 8130 100 7747 100 Raps GbR Frederic lin 4 2 41,7 46,6 17,7 111 9166 113 8783 113 Raps GbR Louise lin 14 5 39,2 47,2 16,8 106 8687 107 8304 107 Semundo Silvia lin 16 5 36,4 48,0 15,9 100 8154 100 7771 100 Raps GbR Winner lin 4 2 43,1 47,5 18,6 117 9590 118 9207 119 SW Banjo hyb 17 5 43,0 47,1 18,4 115 9516 117 8408 109 Raps GbR Disco hyb 8 3 39,4 48,6 17,3 109 8897 109 7789 101 NPZ Kronos hyb 16 5 43,8 47,3 18,8 118 9719 120 8611 111 Raps GbR Status hyb 15 5 43,0 47,8 18,7 117 9606 118 8498 110
LSD 5% 3,4 0,8 1,5
förädlare sort typ antal fröskörd oljehalt oljeskörd bruttointäkt nettointäkt förs år dt/ha % dt/ha rel kr/ha rel kr/ha rel NPZ Express lin 36 5 31,6 48,9 14,0 100 7164 100 6781 100 Monsanto Cadillac lin 11 4 30,4 47,1 13,0 93 6728 94 6345 94 Monsanto Capitol lin 38 5 30,2 46,8 12,8 91 6656 93 6273 93 Monsanto Carolus lin 14 5 31,3 47,9 13,7 97 7002 98 6619 98 Monsanto Carousel lin 7 3 39,1 46,7 16,6 119 8606 120 8223 121 SW Celsius lin 22 5 34,6 47,4 14,9 106 7688 107 7305 108 SW Falstaff lin 13 4 35,4 49,4 15,9 113 8078 113 7695 113 Raps GbR Frederic lin 8 2 31,2 47,1 13,4 95 6905 96 6522 96 Raps GbR Louise lin 22 5 32,2 47,2 13,8 98 7136 100 6753 100 Semundo Silvia lin 29 5 33,5 48,2 14,6 104 7524 105 7141 105 Raps GbR Winner lin 12 2 35,1 47,0 15,0 107 7757 108 7374 109 SW Banjo hyb 27 5 37,3 47,3 16,0 114 8277 116 7169 106 Raps GbR Disco hyb 16 3 36,9 48,0 16,1 115 8266 115 7158 106 NPZ Kronos hyb 28 5 38,6 46,7 16,3 117 8496 119 7388 109 Raps GbR Status hyb 28 5 37,9 47,6 16,3 117 8444 118 7336 108
LSD 5% 2,6 0,7 1,2
NPZ Express lin 8 1 29,8 47,4 12,9 100 6622 100 6239 100 SW Calypso hyb 4 1 36,7 46,3 15,5 120 8034 121 6926 111
Tabell 2 b. Höstraps sydöstra Götaland 1999-2003
dagligt tal kallad ”vissnesjuka”. En annan sjukdom, som även den kan betecknas som en växt-följdssjukdom, som förekommer i hela det svenska oljeväxtodlings-området är klumprotsjuka.
Tolerans mot kransmögel
Mot kransmögel finns det inga resis-tenta sorter men vissa sorter tycks
vara mer toleranta. En typisk före-trädare för denna tolerans är Express, även om ett flertal sorter är graderade som tolerantare i tabell 1. Kronos har en sämre tolerans medan Carolus är tolerantare mot kransmögel, dessa två sorter är de enda som signifikant skiljer sig från Express. Hos övriga sorter finns det inte någon signifikant skillnad i
tole-rans mot ktole-ransmögel jämfört med Express. Den gynnsammare grade-ringen för Cadillac och Carousel får ses som en tendens, men en ten-dens som kan vara väl värd att pröva i delar av kransmögelsmittade marker. Sorter med en högre grade-ring för mottaglighet än Express bör inte provas i fält där kransmögel är ett återkommande gissel!
Resistens mot klumprotsjuka
Mot klumprotsjuka finns det däre-mot resistenta sorter. I Sverige finns för närvarande en linjesort att tillgå, SW Tosca. För den som är intresserad av ett mer internatio-nellt sortval finns det utrikes även någon hybridsort (NPZ Mendel) som är resistent mot klumprotsjuka.
Klumprotsjukan är en mycket potent skadegörare som om det vill sig illa kan ödelägga en hel oljeväxtgröda, ödeläggelsen kan ske redan på hösten med total utvintring som följd.
Testa jorden!
Innan höstraps etableras på mark som misstänks vara smittad av klumprotsjuka bör ett jordprov tas som bestämmer angreppsgraden i det aktuella fältet. Provet analyse-ras av SW i Svalöv till en kostnad av 700 kr. Provsvaret ger råd om huruvida oljeväxter överhuvudta-get skall odlas på fältet och om i så fall en klumprotresistent sort skall väljas. Tänk på att provanaly-sen tar 6 – 7 veckor varför provet måste tas ut i god tid. Mer infor-mation om klumprotsjuka och jord-testen hittas på SW:s hemsida, www.swseed.se.
De resistenta sorterna har i all-mänhet en lägre avkastningspo-tential än normala sorter, på icke smittad mark. Klumprotsjukan förekommer dock ofta på driftsen-heter som är i behov av avbrotts-grödor, en resistent höstrapssort kan då komma väl till pass och luckra upp en ansträngd växtföljd.
Såmetoden har betydelse
Förutom att höga utsädesmängder av hybridraps blir för dyrt för ”dis-countlösningar”, som direktsådd, sådd av raps i växande förfrukt, ”Vemmerlövsmetoden” etc, etc, finns det även andra anledningar till att såmetoden påverkar sortva-let. ”Vemmerlövsmetoden” inne-bär att rapsen sås ut i stubben, 8-10 kg/ha, för att sedan myllas med lämpligt stubbearbetningsredskap
(ej tallriksredskap!). Efter stubb-bearbetningen tryckes marken till med en ringvält.
Egenskaper som övervintring, stjälkstyrka och klorofyllhalt är betydelsefulla vid sådd med höga utsädesmängder i en ojämn, ”vansklig” såbädd.
Täta bestånd ingen fördel
Hög utsädesmängd leder ofta till
mycket täta bestånd, åtminstone i delar av fältet där det grott bra. Har höstrapsen blivit tät redan på hösten vill det till att sorten har en stabilt låg tillväxtpunkt och inte ”förväxer” sig, för att övervintring-en inte skall ävövervintring-entyras. Övervint-ringsgraderingarna ger en viss hjälp, men tyvärr saknas uppgifter om sorternas tillväxtbeteende.
De täta bestånden är mycket mer benägna till liggbildning, till men för såväl avkastningen som skördearbetet. Graderingarna av stjälkstyrkan ger en god vägled-ning vid sortvalet.
Ojämn utveckling
De billiga såmetoderna har också en tendens till att befrämja bestånd med en ojämn plantut-veckling, som kan leda till en mycket ojämn avmognad. Risk för prisavdrag finns eftersom grödan skördas, av naturliga skäl, när huvuddelen är mogen.
Etableras höstrapsen med en såmetod som gör det vanskligt att styra beståndets täthet och ut-veckling måste vald sort återigen ha en god övervintringsförmåga samt en bra stjälkstyrka och ingen tendens till hög klorofyllhalt. Vidare måste alla till buds stående medel vidtas för en återhållsam tillväxt på hösten om etableringen är lyckad med en tidig, hög fält-uppkomst.
Liggbildning måste undvikas
På jordar med hög kvävelevereran-de förmåga, t.ex. då stallgödsel kontinuerligt tillförs i växtföljden, är det viktigt att välja en sort med bra stjälkstyrka. Gärna skall den goda stjälkstyrkan vara kombine-rad med en kort stjälklängd. Raps har ett effektivt, djupt rotsystem som kan ta upp växtnäring ned till stora djup och den gör det, fram-förallt kväve eftersom den precis som alla andra kålväxter älskar kväve. ■
Jämn fältuppkomst på hösten ger förutsätt-ningar för en högavkastande odling. Foto: Svensk Raps AB
