Tandläkartidningen 4 • 2016
68
Forskning
Läkemedelsverket utgav 2012, i samarbete med Smittskyddsinstitutet (nuvarande Folkhälsomyn-digheten), behandlingsrekommendationen ”Indi-kationer för antibiotikaprofylax i tandvården” [1]. Rekommendationens fastställande föregicks av ett expertmöte med deltagare från berörda discipliner. Konsensus nåddes bland annat om att inte längre re-kommendera antibiotikaprofylax mot endokardit i samband med odontologiska ingrepp. Detta beslut var i linje med riktlinjer från den brittiska myndig-heten The National Institute for Health and Clinical
Excellence (NICE) från 2008 [2] medan bland annat European Society of Cardiology (ESC) fortsatt
rekom-menderar att antibiotikaprofylax mot endokardit bör övervägas till patienter med hög risk för endokardit [3]. Riktlinjerna från NICE och ESC uppdaterades under 2015 med nytillkomna data, men rekommen-dationerna skiljer sig alltjämt åt [2, 3]. Läkemedels-verkets rekommendation har orsakat kritik, särskilt från kardiologer som hänvisar till riktlinjen från ESC. Med anledning av det rådande läget anordnades ett uppföljande expertmöte på Läkemedelsverket den 15 december 2015, där kardiologer, infektions-läkare, tandläkare och representanter från Läke-medelsverket och Folkhälsomyndigheten deltog. Efter genomgång av aktuella data konstaterades att evidensläget är svagt både för att rekommendera och för att inte rekommendera antibiotikaprofylax mot endokardit i samband med odontologiska in-grepp. Med anledning av evidensläget och att olika rekommendationer föreligger från olika organisatio-ner enades man därför om att göra ett tillägg enligt nedan till Läkemedelsverkets rekommendation av-seende antibiotikaprofylax mot endokardit. Mötet betonade att ett gott munhålestatus och förebyg-gande tandvård är av avgörande betydelse för att minska risken för endokardit.
Referenser
1. Indikationer för antibioti-kaprofylax i tandvården – ny rekommendation. Information från Läkeme-delsverket. 2012;23(5):22– 35.2. National Institute for
Health and Care Excel-lence (NICE). Prophylaxis against infective endocar-ditis: antimicrobial pro-phylaxis against infective endocarditis in adults and
children undergoing in-terventional procedures. https://www.nice.org.uk/ guidance/cg64
3. 2015 ESC Guidelines for
the management of infec-tive endocarditis: the task force for the management of infective endocarditis of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J 2015;36(44):3075– 128.
Antib iotikaprofylax för att
förebygga endokardit i samband
med odontologiska ingrepp
En expertgrupp* har enats om en förtydligande skrivning vad gäller
behandlingsrekommendationen ”Indikationer för antibiotikaprofylax
i tandvården” som utkom 2012.
Mötet ansåg det lämpligt att en ny uppföljning för utvärdering av behandlingsrekommendationerna för antibiotikaprofylax i tandvården bör ske inom tre år eller så snart relevanta data fi nns tillgängliga.
REKOMMENDATION
Rutinmässig antibiotikaprofylax för att förebygga infektiös endokardit i samband med odontologis-ka ingrepp rekommenderas inte.
TILLÄGG
Antibiotikaprofylax för att förebygga endokardit kan dock övervägas efter individuell bedömning av ansvarig läkare till patienter med hög risk för endo-kardit defi nierade av European Society of Cardiology 2015 [3]. Ansvarig läkare ansvarar för att patienten och dennes tandläkare erhåller aktuell informa-tion om att antibiotikaprofylax mot endokardit bör ges. Ingrepp där antibiotikaprofylax kan vara aktu-ellt enligt tillägget ovan är tandextraktion, subgin-gival depuration (”tandstensskrapning”) och
den-toalveolär kirurgi. ●
Godkänd för publicering 1 mars 2016.
VETENSKAP & KLINIK
tandläkartidningen årg 104 nr 13 2012
mellan de medicinska och odontologisk a specia
listerna vid eGod munhxpertmötet.ygien är grunden för all tandvård och har visats bidra till lägre antibiotik
aanvänd ning och minskad risk för
infektioner hos riskpa tienter. Planerad tandbehandling bör om möjligt undvikas under perioder med förhöjd
risk för infektion, till exempel
vid grav leukopeni eller ti digt efter omfattande kirurgi. Infektionssanering i munhålan bör utföras inför
medicinska ingrepp och behandlingar som medför
kraftigt ökad risk för lokala och hematogent
spridda infektioner. Syftet med
antibiotikaprofylax i tandvården är dels att förhindra lokala postoper
ativa infektio ner, dels att förhindra fjärrinfektioner hos risk
patienter. De flesta individer behöver inte antibiotik
a
profylax i samband med tandvård. Antibiotika ska bara ges profylaktiskt i de fall
när nytta har visats eller där konsensus
råder om en sådan an vändning. Vid några tillstånd har nyttan visats i vetenskapliga studier, väsentligen
hos patienter med gravt nedsatt infektionsförs
var, där en ökad risk föreligger. Till dessa
patienter rekommen deras antibiotik
aprofylax vid invasiva odontolo giska ingrepp som medför en hög risk
för utsådd av bakterier i blodet, det vill säga tandextraktion, subgingival depuration och
dentoalveolär kirur -gi. Vidare rekommenderas antibiotik
aprofylax till patienter med högdosstrålbehandlat käkben samt till cancerpatienter med pågående eller ge nomgången intravenös bisfosfonatbehandling .
Till dessa patienter som har en ökad risk för käkbensnekros, rekommenderas antibiotik
apro fylax endast vid benskadande odontologiskt in grepp. En sburapport från år 2010 visade att det ve tenskapliga stödet för antibiotikaprofylax vid käkkirurgi till i övrigt friska patienter är svagt, med undantag
för kirurgisk behandling av frak turer och käkanomalier.
SAMMANFATTAT Läkemedelsverket anor dnade i samarbete med Smittsky
ddsinstitutet ett expert möte om indikationer för antibiotik
aprofylax i tandvården den 7
–8 maj 2012. Nedans tående behandlingsrekommendationer togs fr
am av del tagarna vid expertmötet.Godkänd för publicer
ing 26 september 2012
sammanfattning Tandläkarnas förskrivning av antibiotik
a har ökat under senare år
. Men nyttan av att ge anti biotikaprofylax i samband
med tandbehandling ar är en debatterad fråga. Flera internationella riktlinjer rekommender ar nu en mer begränsad användning av antibiotikaprofylax i tandvår
den. Såväl ingrepp i munhålan som vanlig
tand borstning kan orsaka att munhålebakterier
kom mer ut i blodbanan. Behandlingsrekommenda
tionerna i detta dokument syftar till att förhindra ogynnsamma effekter av den bakterieutsådd
som
uppkommer vid ingrepp i munhålan. Den sam
manlagda effekten av den egen vård som utförs i hemmet är sannolikt större än den vid ingrepp som sker i tandvården, varför
antibiotikaprofylax endast rekommenderas för särskilda riskpatien ter och vid ett fåtal
ingrepp. Dessa behandlings rekommendationer har tagits
fram i konsensus Indikationer för antibiotikaprofyla x antibiotikaprofyla x i tandvården – ny rekommendat ion
»Vid peroral administration rekommen deras tabletter amoxicillin 2 g (50 mg/ kg kroppsvikt till barn).
Vid penicil linallergi rekommenderas kapslar klin damycin 600 mg (15 mg/k g kroppsvikt ● I Tand-läkartidningen num-mer 13 2012 presenterades behandlingsrekommenda-tionen vid indikationer för antibiotikaprofylax. *Expertgruppen, som samlades i slutet av 2015, bestod av representanter från Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Stramagrupperna, Tand-vårds-Strama, Svenska infektionsläkarföreningen och Svensk kardiologisk förening.
