Antibiotikaprofylax för att förebygga endokardit i samband med odontologiska ingrepp

Download (0)

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tandläkartidningen 4 • 2016

68

Forskning

Läkemedelsverket utgav 2012, i samarbete med Smittskyddsinstitutet (nuvarande Folkhälsomyn-digheten), behandlingsrekommendationen ”Indi-kationer för antibiotikaprofylax i tandvården” [1]. Rekommendationens fastställande föregicks av ett expertmöte med deltagare från berörda discipliner. Konsensus nåddes bland annat om att inte längre re-kommendera antibiotikaprofylax mot endokardit i samband med odontologiska ingrepp. Detta beslut var i linje med riktlinjer från den brittiska myndig-heten The National Institute for Health and Clinical

Excellence (NICE) från 2008 [2] medan bland annat European Society of Cardiology (ESC) fortsatt

rekom-menderar att antibiotikaprofylax mot endokardit bör övervägas till patienter med hög risk för endokardit [3]. Riktlinjerna från NICE och ESC uppdaterades under 2015 med nytillkomna data, men rekommen-dationerna skiljer sig alltjämt åt [2, 3]. Läkemedels-verkets rekommendation har orsakat kritik, särskilt från kardiologer som hänvisar till riktlinjen från ESC. Med anledning av det rådande läget anordnades ett uppföljande expertmöte på Läkemedelsverket den 15 december 2015, där kardiologer, infektions-läkare, tandläkare och representanter från Läke-medelsverket och Folkhälsomyndigheten deltog. Efter genomgång av aktuella data konstaterades att evidensläget är svagt både för att rekommendera och för att inte rekommendera antibiotikaprofylax mot endokardit i samband med odontologiska in-grepp. Med anledning av evidensläget och att olika rekommendationer föreligger från olika organisatio-ner enades man därför om att göra ett tillägg enligt nedan till Läkemedelsverkets rekommendation av-seende antibiotikaprofylax mot endokardit. Mötet betonade att ett gott munhålestatus och förebyg-gande tandvård är av avgörande betydelse för att minska risken för endokardit.

Referenser

1. Indikationer för antibioti-kaprofylax i tandvården – ny rekommendation. Information från Läkeme-delsverket. 2012;23(5):22– 35.

2. National Institute for

Health and Care Excel-lence (NICE). Prophylaxis against infective endocar-ditis: antimicrobial pro-phylaxis against infective endocarditis in adults and

children undergoing in-terventional procedures. https://www.nice.org.uk/ guidance/cg64

3. 2015 ESC Guidelines for

the management of infec-tive endocarditis: the task force for the management of infective endocarditis of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J 2015;36(44):3075– 128.

Antib iotikaprofylax för att

förebygga endokardit i samband

med odontologiska ingrepp

En expertgrupp* har enats om en förtydligande skrivning vad gäller

behandlingsrekommendationen ”Indikationer för antibiotikaprofylax

i tandvården” som utkom 2012.

Mötet ansåg det lämpligt att en ny uppföljning för utvärdering av behandlingsrekommendationerna för antibiotikaprofylax i tandvården bör ske inom tre år eller så snart relevanta data fi nns tillgängliga.

REKOMMENDATION

Rutinmässig antibiotikaprofylax för att förebygga infektiös endokardit i samband med odontologis-ka ingrepp rekommenderas inte.

TILLÄGG

Antibiotikaprofylax för att förebygga endokardit kan dock övervägas efter individuell bedömning av ansvarig läkare till patienter med hög risk för endo-kardit defi nierade av European Society of Cardiology 2015 [3]. Ansvarig läkare ansvarar för att patienten och dennes tandläkare erhåller aktuell informa-tion om att antibiotikaprofylax mot endokardit bör ges. Ingrepp där antibiotikaprofylax kan vara aktu-ellt enligt tillägget ovan är tandextraktion, subgin-gival depuration (”tandstensskrapning”) och

den-toalveolär kirurgi. ●

Godkänd för publicering 1 mars 2016.

VETENSKAP & KLINIK

tandläkartidningen årg 104 nr 13 2012

mellan de medicinska och odontologisk a specia­

listerna vid eGod munhxpertmötet.ygien är grunden för all tandvård och har visats bidra till lägre antibiotik

aanvänd­ ning och minskad risk för

infektioner hos riskpa­ tienter. Planerad tandbehandling bör om möjligt undvikas under perioder med förhöjd

risk för infektion, till exempel

vid grav leukopeni eller ti­ digt efter omfattande kirurgi. Infektionssanering i munhålan bör utföras inför

medicinska ingrepp och behandlingar som medför

kraftigt ökad risk för lokala och hematogent

spridda infektioner. Syftet med

antibiotikaprofylax i tandvården är dels att förhindra lokala postoper

ativa infektio­ ner, dels att förhindra fjärrinfektioner hos risk ­

patienter. De flesta individer behöver inte antibiotik

profylax i samband med tandvård. Antibiotika ska bara ges profylaktiskt i de fall

när nytta har visats eller där konsensus

råder om en sådan an­ vändning. Vid några tillstånd har nyttan visats i vetenskapliga studier, väsentligen

hos patienter med gravt nedsatt infektionsförs

var, där en ökad risk föreligger. Till dessa

patienter rekommen­ deras antibiotik

aprofylax vid invasiva odontolo­ giska ingrepp som medför en hög risk

för utsådd av bakterier i blodet, det vill säga tandextraktion, subgingival depuration och

dentoalveolär kirur -gi. Vidare rekommenderas antibiotik

aprofylax till patienter med högdosstrålbehandlat käkben samt till cancerpatienter med pågående eller ge­ nomgången intravenös bisfosfonatbehandling .

Till dessa patienter som har en ökad risk för käkbensnekros, rekommenderas antibiotik

apro­ fylax endast vid benskadande odontologiskt in­ grepp. En sbu­rapport från år 2010 visade att det ve­ tenskapliga stödet för antibiotikaprofylax vid käkkirurgi till i övrigt friska patienter är svagt, med undantag

för kirurgisk behandling av frak­ turer och käkanomalier.

SAMMANFATTAT Läkemedelsverket anor dnade i samarbete med Smittsky

ddsinstitutet ett expert­ möte om indikationer för antibiotik

aprofylax i tandvården den 7

–8 maj 2012. Nedans tående behandlingsrekommendationer togs fr

am av del­ tagarna vid expertmötet.Godkänd för publicer

ing 26 september 2012

sammanfattning Tandläkarnas förskrivning av antibiotik

a har ökat under senare år

. Men nyttan av att ge anti­ biotikaprofylax i samband

med tandbehandling ­ ar är en debatterad fråga. Flera internationella riktlinjer rekommender ar nu en mer begränsad användning av antibiotikaprofylax i tandvår

den. Såväl ingrepp i munhålan som vanlig

tand­ borstning kan orsaka att munhålebakterier

kom­ mer ut i blodbanan. Behandlingsrekommenda ­

tionerna i detta dokument syftar till att förhindra ogynnsamma effekter av den bakterieutsådd

som

uppkommer vid ingrepp i munhålan. Den sam

­

manlagda effekten av den egen vård som utförs i hemmet är sannolikt större än den vid ingrepp som sker i tandvården, varför

antibiotikaprofylax endast rekommenderas för särskilda riskpatien ­ ter och vid ett fåtal

ingrepp. Dessa behandlings­ rekommendationer har tagits

fram i konsensus Indikationer för antibiotikaprofyla x antibiotikaprofyla x i tandvården – ny rekommendat ion

»Vid peroral administration rekommen­ deras tabletter amoxicillin 2 g (50 mg/ kg kroppsvikt till barn).

Vid penicil­ linallergi rekommenderas kapslar klin­ damycin 600 mg (15 mg/k g kroppsvikt ● I Tand-läkartidningen num-mer 13 2012 presenterades behandlingsrekommenda-tionen vid indikationer för antibiotikaprofylax. *Expertgruppen, som samlades i slutet av 2015, bestod av representanter från Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Stramagrupperna, Tand-vårds-Strama, Svenska infektionsläkarföreningen och Svensk kardiologisk förening.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :