• No results found

Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1938

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1938"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

R A P P O R T 7

VÄGBELÄGGNINGAR

PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR

I SVERIGE DEN i JANUARI 1938

(2)

F Ö R T E C K N I N G Ö V E R

R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

O C H

S TATENS V Ä G I N S T I T U T .

1. Erfarenheter från p ro vväg en v id Bålsta under åren 1932 och 1933, a v N . von Matern och S. H allberg ... I 933 2. Vägbeläggn in gar på landsbygdens allm änna v äg a r i Sverige den 1 januari 1 9 3 4 ... 19 }>A 3. V ägbeläggn in gar på landsbygdens allm änna v äg a r i Sverige den 1 januari 1 9 3 5 ... 1935 4. H yvelb lan d n in g på kustvägen norr om K a lm a r år 1935 a v N . von M a t e r n ... 1936 5. Vägbeläggn in gar på landsbygdens allm änna v äg a r i Sverige den 1 januari 1 9 3 6 ... 6. V ägbeläggn in gar på landsbygdens allm änna v äga r i Sverige den 1 januari 1 9 3 7 ... 1937 7. V ägbeläggn in gar på landsbygdens allm änna väg a r i Sverige den 1 januari 1 9 3 8 ... 1938

(3)

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I SVERIGE DEN i JANUARI 1938

L an d ets vä g in g e n jö re r ha till S taten s V ä g in s titu t lä m n a t u p p g ifte r rö ran d e län gd en a v o lik a vä g b e lä g g n in g a r p å lan d sb yg d en s a llm ä n n a v ä g a r den 1 jan u a ri 1938. U p p g ifte r n a äro sa m m an stä lld a i ta b e ll 1 och g r a fis k t fr a m s tä lld a p å d iag ra m m et fig . 1.

B e lä g g n in g a rn a h a in d elats i fö lja n d e gru p p er:

Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar):

T i l l denna gru p p h ä n fö ra s gatsten , h ö g v ä rd ig cem en tb eto n g sam t h ö g v ä rd ig a a sfa ltb e lä g g n in g a r, v a d de senare b e trä ffa r ä v e n d y lik a u tfö r d a som tu n t slit­ lager. M e d h ö g v ä rd ig a a sfa ltb e lä g g n in g a r fö rstå s h är b e lä g g n in g a r fr a m s tä lld a i b lan d n in g sm askin och a v sådan k v a lit e t, a tt de k u n n a n ed slitas och ej ta r v a rege lb u n d n a, o ft a u p p re p a d e y tb e h a n d lin g a r.

Grupp II (huvudsakligen halv permanenta vägbeläggningar):

T i l l den na gru p p h ä n fö ra s b elä g g n in g a r, e rh å lln a genom in d rä n k n in g eller y t ­ b eh a n d lin g a v en m a k a d a m - eller g ru sv ä g b a n a m ed b itu m in ö sa b in d em edel, cem en tb ru k o. d. In d rä n k n in g s- och y tb e h a n d lin g sb e lä g g n in g a r ä ro gru p p e rad e p å a sfa ltm a k a d a m , tjä rm a k a d a m och em u lsio n sm akad am e fte r de b in d em edel, som v id an lä gg n in g en h u v u d sa k lig e n b liv it a n v ä n d a . G ru p p e rin g e n avser så­ lu n d a ick e de b in d em edel, som senare b liv it a n v ä n d a v id u n d e rh å lle t. E n ä r det i vissa f a ll v is a t sig s v å r t a tt e rh å lla fu lls tä n d ig a u p p g ifte r om a n v ä n d a b in d e­ m edel, fö re fin n e s viss o säk erh et b e trä ffa n d e län gd e n a v de o lik a slagen a v in- d rä n k n in g s- och y tb e h a n d lin g sb e lä g g n in g a r. T i l l gru p p I I fö ras ä v e n vissa en k la ty p e r a v b itu m in ö sa b elä g g n in g a r såsom y tb e h a n d lin g a v g ru sv ä g (» V ä rm d ö - m etod en »), h y v e lb la n d n in g och em u lsion sb eton g sam t cem en tb eto n g, u tfö rd i m ager b la n d n in g och b ea rb eta d genom v ib re rin g , s. k. v ib ro b e to n g .

Grupp III:

D e n n a gru p p o m fa tta r grus- och m a k a d a m v ä g a r, b e h a n d la d e m ed d a m m ­ b in d a n d e m edel, såsom o ljo r, s u lfitlu t och h y g r o s k o p is k a salter, v a n lig e n u tan e fte r fö lja n d e p ågru sn in g.

L ä n g d e n a v dessa o lik a gru p p e r v ä g b e lä g g n in g a r p å lan d sb yg d en s allm ä n n a v ä g a r sedan år 1930 fra m g å r a v ta b e ll 2, län gd e n a n g iv e n i km . A v tabellen

(4)

Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar

L ä n G r u p p I. Stor­ gat­ sten Sm å- gat-sten C em en t­ betong Sand­ asfalt T o p e k a G rov asfalt­ beton g T jär-betong Essen-asfalt K H - belägg-ning A ndra belägg­ ningar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 S to ck h o lm s... 6-5 IO.5 2 1 . 0 2 .8 1 2 . 0 1 6 .8 5-7 1 .2 I . 9 4 8 -3 U p p sa la ... — 5-3 5-9 - 7 . 8 — 0 . 9 3-5 — — Södermanlands . . . — 1 3 . 6 IO.9 2-7 34-3 0 . 8 1 2 .8 — I .i — Ö stergötlands. . . . 3-4 1 1 .2 1 8 .7 7-2 2 2 . 3 — — 8 .1 — — Jö n k ö p in g s... — 4 . 6 — — 2 5 . 9 — — 0-3 — — K ron ob erg s... — 0 .2 0.56.5 — — 0 . 2 I I . 0 — K a lm a r ... O.4 7-9 G o t la n d s ... — — 7 . 2 — — — - — — — B l e k i n g e ... — » 7 2 . 5 — — 2 .9 — — 4.6 — — Kristianstads . . . . 8 .2 1 2 .7 1 5 . 9 0 . 2 I I3-3 0 . 2 — 23-3 I 9 . 8 2 .1 Malmöhus . . . 1 .0 8 4 . 9 7 2 .7 4-3 8 3 . 6 19.0 I.o 3 . 0 0.4 5-5 H a lla n d s ... • — 4 8 . 1 4 5 -s 1 0 . 9 9 . 8 — — IO.5 2.3 — Göteborgs o. Bohus 7.2 101.4 — — — — — 4 . 6 — 0 . 1 Ä lv sb o rg s... - 1 2 .8 4 . ° — 1 2 .2 — — I I . 7 1 5 . 0 1-3 S k a ra b o rg s... — 3-9 — — — — — 12.3 — — V ä r m la n d s ... - 2 . 6 1 . 5 1 .2 2 .2 — — 7 O .1 — O.i Ö r e b r o ... — 6.6 8 .7 1 .6 1 1.6 — ~ 13-5 — 0 . 8 Västmanlands . . . — 4-7 — — 2 2 . 8 — — — — — Kopparbergs . . . . — I.o — 3-4 46.4 — 27*7 2.1 — — G ä v le b o r g s... — — — 3 .2 15-3 — 5-2 — — — Västernorrlands . . — — 1 0 .3 6-3 3-9 — — 3 .2 I I . o — Jämtlands ... — — 0 . 6 — - — — 2.5 — — Västerbottens. . . . — — — — — — — 0-3 — — N orrbottens . . . . — — — — — — — 8 .0 — — Summa, väglängd 27 405 2 2 3 4 4 4 3 3 37 53 1 8 3 62 58 i jan. 1 9 3 7 . . . . ■ 24 352 201 4 i 324 39 53 149 43 62 1 jan. 1936 . . . . 23 293 1 67 39 2 1 8 37 3 i 102 36 64 1 jan. 1935 24 201 1 2 4 2 8 121 39 10 25 67 1 jan. 1934 • • ■ • 24 171 9 8 16 75 39 1 34 5 64 1 jan. 1 9 3 3 . . . . 25 154 78 2 4 49 38 1 26 — 7 4 1 jan. 1 9 3 2 . . . . 24 143 50 21 2 4 38 1 2 4 — 7 4 1 jan. 1 9 31 . . . . 19 133 39 14 14 36 1 1653 1 jan. 1 9 3 0 . . . . 19 I I I 21 9 6 36 1 8 — 2

(5)

Tabell i.

i Sverige den 1 januari 1938, längd i km.

G r u p p I I . G r u p p I I I . G ru pp IV. Sum ma väg-längd Asfalt-maka­ dam Tjär- maka-dam Emul- sions- maka-dam Hyvel- bland-ning Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Andra belägg­ ningar Oljor Sulfitlut Hygro - skopiska s alter Vanliga grus- och mak ad am ­ vägar 11 1 2 13 1 4 i5 x 6 17 18 1 9 2 0 2 1 I I 3 . 5 5 5 . 8 2 6 . 9 4 . 2 95-4 2 . 6 — — I 6 2 4 9 7 2 3 0 2 1 6.2 6 . 4 2.4 2 . 0 7-3 5 . 0 — — I 2 3 8 7 6 2 2 ° 5 4 1 8 . 6 O.4 0 . 2 — 2 . 3 — 1 2 — I 4 6 7 931 2 5 0 8 3 1 . 4 4 . 6 2 2 . 1 — 0 . 3 — - 5 I 571 2 513 4 2 1 8 — — I O . o — I . o — — — I 715 2 6 1 9 4 3 7 6 — 14-3 8 . 0 — — — — 531 9 0 0 2 135 3 6 0 7 8 . 9 — 3 O .6 i3- i — — — — I 9 4 6 I 7 6 5 3 7 7 2 2 . 1 0 . 9 0 . 6 I . o x -3. I — 75 3 673 1 4 4 0 16 . 6 — 1. 2 3-4 2 . x 1 0 7 1 3 0 4 9 0 571 I 4 O I 57-3 37-9 1 6 . 3 — 1 2 . 6 2.5 2 4 6 — 1 7 9 4 I O 5 5 34 1 7 1 8 1 . 5 137-9 5 6 . 3 — 2.4 I 7 . 8 45 — 1 3 6 8 I 8 5 3 39 3 7 1 6 . 8 2 . 7 3 4 . 8 — 3 . 0 0 . 6 18 — 7 2 0 I 2 9 6 2 2 1 9 1 . 5 — 3 1 . 2 — — — — 5 1 4 5 5 8 l l 2 4 1 7 — — 39-5 — — — — 3 5 6 2 16 6 2 3 8 7 5 0 0 6 1. 4 7- 1 2 . 1 — 7- ° 5 . 6 — — 2 7 6 7 I 0 2 3 3 8 3 ° — — 2 7 . 1 — — — — r5° 1 4 0 0 2 5 27 4 1 8 2 2 . 9 — 5 . 6 — 1 . 2 1.5 — — 1 575 9 9 2 2 6 2 1 — — I X7 1 2 9 8 9 2 4 2 3 6 6 9 . 8 7-9 8 . 2 — 1 0 . 1 2 . 9 — 2 5 1 6 5 0 2 3 9° 4 1 8 4 — — 2-3 — — 1 1 0 1 9 4 0 1 0 7 9 3 0 5 5 3- 1 33-4 0 . 6 — 1 0 . 7 1 3 . 2 — 375 2 1 7 5 1 955 4 6 0 1 — — 2 . 2 — — 3 . 6 2 339 8 6 7 3 °4i 4 2 5 8 1-3 9 . 9 0. 3 — — 1-3 - — 1 5 0 0 5 5 6 2 7 0 7 6 — 3-5 1 4 . 7 — 2 . 6 0 . 8 — — 3 0 3 9 3137 6 2 0 5 4 7 3 3 2 3 343 2 3 159 59 4 3 2 2 0 4 3 3 7 4 1 8 4 2 97 3 8 5 7 7 1 4 4 0 2 9 0 3 2 6 15 1 5 0 54 4 6 3 1 7 6 7 2 8 4 9 4 5 ° 9 3 8 8 4 2 2 5 0 0 2 3 3 295 5 1 0 8 34 7 2 5 1 2 7 6 2 2 2 9 6 56 2 8 2 8 2 5 9 2 O 00 1 4 6 2 6 7 4 59 8 791 6 1 0 1 6 4 3 5 6 17 3 8 8 1 0 5 5 2 1 7 9 0 2 1 6 1 43 1 2 5 0 9 7 2 0 1 2 6 9 [ 64 2 8 3 7 9 3 T9 1 6 4 5 2 [ 54 1 9 13 9 0 505 8 2 6 2 6 8 4 4 8 7 8 1 6 7 1 2 6 2 4 i n — — 1 0 — 4 6 3 4 3 0 7 7i 531 7 6 9 7 1 9 7 2 4 6 7 — — 1 0 — 1 9 2 1 9 8 2 73 17° 75

867

34 7 2 8 — — 11 — 35 3 5° 734 3 3 7 4 i n

(6)

Fig. i. U tvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige åren 1935— 37.

fra m g å r, a tt u tv e c k lin g e n p å b e läg g n in g so m råd e t v a r it k r a f t ig t u n der år 193 7. T a b e ll 3 anger sk illn ad e n i v ä g lä n g d år fr å n år fö r de o lik a gru p p ern a.

S a m m a n la g d a län gd e n a v v ä g a r , som fö rsetts m ed p e rm a n e n t eller h a lv p e r- m an en t b e läg g n in g eller b eh an d lats m ed d a m m b in d a n d e m edel v a r u n der år 19 3 7 ca 42.800 km , m o ts v a ra n d e ca 49.9 % a v h ela v ä g n ä te t. M o ts v a ra n d e p r o ­ cen tsiffra u tg jo rd e år 1930 ca 3.6 %, 19 3 1 ca 7 .1 % , 1932 ca 12.4 % , 1933 ca

19 % , 1934 ca 24 % , 1935 ca 32 % och 1936 ca 39.5 %. ö k n in g e n fa lle r till stö rsta delen p å de m ed d a m m b in d n in g m ed el b eh a n d la d e g ru sv ä g a rn a och inom

(7)

Tabell 2. G r u p p 1 jan. 1930 1 jan. I 9 3 I i jan. 1932 1 jan. 1933 i jan . 1 934 1 ja n . 1935 1 jan. 1936 1 jan. 1937 1 jan. 1938 V ä g l ä n g d i k m . Grupp I: (huvudsakligen per­

manenta beläggningar) 1 213 325 3 99 469 537 689 I OIO I 288 I 525

Grupp II: (huvudsakligen halvpermanenta belägg­

ningar) ... 80 198 271 393 579 792 I 003 I 275 I 380 Grupp III: dammbundna

g ru sv ä g a r... 385 2 174 4 770 885 7 13 920 17 836 24 297 30724 39 893 Grupp I V : vanliga grus- och

m akad am vägar... 73 433 73 170 7 i 531 68 448 64 283 6 l 738 56 282 50938 42 973 Summa v ä g lä n g d ... 74 m 75 867 7 6 9 7 1 78 i 6y\79 319 8l 055 82592 84225 8 57 71 Tabell 3. G r u p p 1930— 1931 1931— 1932 1932-1933 1933— 1934 1934-1935 1935— 1936 19 3 6 — 1937 1937— 1938 Skillnad i väglängd i km.

Grupp I: (huvudsakligen per­

manenta beläggningar) 1 + 112 + 74 + 70 -f- 68 + 152 + 321 + 278 + 237 Grupp II: (huvudsakligen

halvpermanenta belägg­

ningar) ... + 118 + 73 + 122 + 186 + 213 + 211 + 272 + 10 5 Grupp III: dammbundna

grusvägar ... + 1 789 + 2 596 + 4 087 + 5 063 + 3 916 + 6 461 + 6 4 2 7 4- 9 169 Grupp I V : vanliga grus- och

m akad am vägar... — 263 — 1 639 — 3 083 — 4 165 — 2 545 — 5 456 — 5 344 — 79 65 Summa v ä g lä n g d ... + 1 756 + 1 104 + 1 196 + 1 152 + 1 736 + 1 5 3 7 4 -1633 4 -15 4 6

(8)

a

den na gru p p fr a m fö r a llt p å de h y g ro s k o p is k a saltern a. D e n v ä g lä n g d , som b eh an d lats m ed h y g ro s k o p is k a salter, v a r u n der 19 3 7 ca 37.400 k m , v ilk e t in n e­ b är en ö k n in g sedan fö re g åe n d e år m ed ca 8.900 k m eller 31.3 %. D e t fö r e ­ fa lle r d o ck ej sa n n o lik t, a tt a lla de v ä g a r , som b eh a n d la ts m ed h y g ro s k o p is k a salter, k u n n a t h ållas fu llt d a m m fria . D e n u n der de b å d a fö re g å e n d e åren k o n ­ state rad e tillb a k a g å n g e n i län gd e n o lje b e h a n d la d e v ä g a r h a r fo r ts a tt u n der 19 3 7 , m edan a n v än d n in gen a v s u lfitlu t h ar ökats.

B e läg g n in g ar, tillh ö ra n d e gru p p I, h u v u d sa k lig e n p e rm a n e n ta b e läg gn in g ar, u tg ö ra nu ca 1.8 % , gru p p I I , h u v u d sa k lig e n h a lv p e rm a n e n ta b e lä g g n in g a r ca 1.6 % a v lan d sb ygd en s a llm ä n n a v ä g a r . G r u p p I h a r u n der år 19 3 7 ö k ats b e ty d ­ lig t m era än gru p p II .

V ä g lä n g d e n sm ågatste n sb eläggn in gar h a r u n der 19 3 7 ö k a ts m ed 53 k m (19 3 6 59 k m ), cem en tb eto n g m ed 22 k m (19 3 6 34 k m ), to p e k a m ed 109 k m (19 3 6 106 k m ), essen asfalt m ed 34 k m (19 3 6 4 7 km ) och K .H .- b e lä g g n in g m ed 19 k m (19 3 6 7 km ). T o p e k a och essen asfalt u tlä gg as v a n lig e n i fo rm a v tu n n a slitlag e r p å b in d lag e r a v in d rä n k n in g eller a sfa ltb e to n g . T jo c k le k e n hos s litla g re t är i regel 2 — 3 cm fö r to p e k a och ca 1 cm fö r essen asfalt. S a m m a n la g d a län gd e n a v de b å d a sistn äm n d a b e lä g g n in g a rn a h ar u n der 19 3 7 ö k ats m ed ca 30 % (19 3 6 50 %). U n d e r ru b rik e n » an d ra b eläg g n in g ar» in o m g ru p p l h ar bl. a. u p p ta g its A m ie site, som u n der åre t m in skats m ed 4 k m och den 1 ja n u a ri 1938 u tg jo rd e sam m an lag t 54 k m , v a r a v 48 k m i S to ck h o lm s län , sam t C o lp r o v ia (2.5 k m den

1 ja n u a ri 1938).

S a m tlig a b itu m in ö sa b elä g g n in g a r, u p p ta g n a u n der g ru p p I I , u tv is a ö k n in g un der 19 3 7 , d o ck inte alls så k r a f t ig som un der de n ärm ast fö re g å e n d e åren. ö k n in g e n fö r y tb e h a n d lin g a v g ru sv ä g m ed a s fa lt eller tjä ra är 9 k m (19 3 6 42 k m ), a lltså a v s e v ä rt m ind re än un der de n ärm aste fö re g åe n d e åren. — U n d e r ru b rik e n » and ra b eläg g n in g ar» in o m g ru p p I I h a bl. a. u p p ta g its tjä rb e to n g - m a k a d a m (23 k m jan . 193 8 ), em u lsion sb eton g (1 1 k m ), v ib ro b e to n g (8 k m ), cem en tm a k a d am (6 k m ), » tjärgru sn ing» (4 km ) och h o lte rb e to n g (1 km ).

E n jä m fö relse m ellan de o lik a län en ge v id h an d e n , a tt M a lm ö h u s, S to ck h o lm s, K ristia n sta d s, H a lla n d s sam t G ö teb o rg s och B ohus lä n h a stö rsta län gd e n a v pe rm a n e n ta och h a lv p e rm a n e n ta b e lä g g n in g a r, såsom ta b e ll 4 visa r.

Tabell 4.

L ä n

V ä g

1

ä n g; d i k m

Grupp I Grupp II G rupp III I + II + III M a lm ö h u s ...

275

(

7

*°) 396 (iO .i) 1 4 1 3 (35-9) 2 084 (53) S to ck h o lm s... 127 (4.2) 298 ( 9 . 9 ) 1 6 2 4 ( 5 3 . 8 ) 2 049 (68)

K ristia n sta d s... 196 (5.7) 127 (3.7) 2 0 4 0 ( 5 9 . 7 ) 2 363 (69)

H a lla n d s ... ... 127 (5.7) 58 ( 2 . 6 )

73

8 (

33

-

3

) 923 (42)

Göteborgs och B o h u s ... 113 (

4

-

7

)

33

(1-4) I 460 (6O.4) 1 606 (66) Siffror inom parentes angiva längden i % av vägnätet inom resp. län.

S to c k h o lm 1938, I v a r H a sg g strö m s B o k t r y c k e r i A . B .

References

Related documents

Jag sade honom, att om han ville hjälpa mig vid insamlandet af dylikt intressant materiel, skulle jag, efter att sorgfälligt ha studerat och sorterat, hvad vi lyckats skörda in

förd hos en främmande husmoder, som ändå ställer helt andra fordringar på den flicka, hon betalar för sitt arbete, än hvad som blir fallet i det egna hemmet, där

Dessa båda kall, hvilka nu för kvinnan anses så naturliga och lämpliga och där hon äger så många osökta tillfällen att lägga sitt moderligt kärleksfulla sinne och hjärta

I denna uppsats ämnar jag alltså besvara en tvådelad frågeställning: (1) Vilka religiösa/transcendenta kontra sekulära inslag finns i den livsåskådning som kommer till

Boris Johnson och Stefan Löfven använder sig av stilfigurerna anafor, metafor och metonymi i sina tal och de håller sig till liknande skalor för alla tre stilfigurer.. Båda

De föräldrar som upplever att deras förväntningar inför föräldraskapet inte infriats efter att barnet har kommit, upplever fler depressiva symtom

Turesson, An alternating iterative procedure for the Cauchy problem for the Helmholtz equation, Inverse Problems in Science and Engineering 22(2014), No.. Mpinganzima,

Table 6.9 shows the total execution time in cycles and root mean square error value for the 300-point FFT algorithm on ePUMA simulator.