VTInotat
Nummer: TF 56-03 Datum: 1988-03-21
Titel: Orienterande provningar av prototyp till vägräcke
Författare: Thomas Turbell
Avdelning: TF
Projektnummer: 563 77-5, 563 38-7 Projektnamn: Påkörning av Vägräcke Uppdragsgivare: Vägverket och FMK Distribution: §Gi#nyêörvärv/begränsad
m ,,
.
Statens väg- och trafikinstitut
T' Väg' 00/7 af/lf' Pa: 581 01 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-141436
1 INLEDNING
De provningar som redovisas i detta notat har utförts på uppdrag av Vägverket (VV) och FMK Konsult & Fastighets AB i Upplands Väsby (FMK). Montage av räcket och reparation efter första prov-ningen har utförts av Vägförvaltprov-ningens Vägmästarkontor i Mantorp
(VFE). Kontaktpersoner har varit: VV Tai-Wouk Kim, VBv
FMK Åke Andersson
VFE Jan-Erik Larsson
Avsikten med provningarna har varit att få en orientering om räckets egenskaper vid påkörning.
Provningarna har utförts 1987-06-09 och 1987-09-01--02 vid VTI:s biomekaniska laboratoriums utomhusanläggning.
Provning 1 har genomförts med ekonomiskt bidrag från Transport-forskningsberedningen (TFB).
Räckeskonstruktionen är patentsökt.
2 BAKGRUND
FMK har konstruerat och tillverkat en ny typ av vägräcke som man beskriver enl följande.
Räckets ståndare består av runda rör och de längsgående avbärarna består av runda rör som svetsats samman med en U-profil. (se rit-ning 01.)
U-profilen möjliggör en enkel infästning av avbärarrören till ståndaren och ökar samtidigthpöjmotståndsmomentet i avbårarrören. Avsikten har också varit att finna en enkel infåstningsanordning som ej är åtkomlig för olika snöröjningsredskap.
De längsgående rören skarvas med dels en invändig skarvhylsa (se ritning 03) och dels en överlappande U-profil med 2 bultar på vardera sidan om skarven (se ritning 02).
Vid utbyte av skadade längder i räcket användes i ena änden skarvmetoden enligt ovan och i andra änden skarvas med utvändig skarvhylsa (se ritning 03).
Vid nymontage av detta räcke borras först för ståndarna på
kon-ventionellt sätt, därefter monteras avbärarrören upp på
proviso-riska mellanstöd (se ritning 04) som placeras mellan de
förbor-rade hålen. När avbärarrören justerats till rätt läge i höjd och sidled monteras ståndarna med sina hållare fast till de längs-gående rören. När samtliga ståndare monterats fast injekteras .betongbruk i hålen kring ståndaren till i höjd med markplanet.
När bruket brunnit tas mellanstöden bort och räcket kan tas i
bruk.
Fördelarna med att bygga räcken av rörprofiler är enligt till-verkaren:
o Möjlighet att variera räckets eftergivlighet genom att
0 räcket utföres av ett, två eller flera längsgående rör. Exempelvis kan räcket vid broar förses med 3 längsgående avbärarrör,
- ståndarnas c/c avstånd kan varieras, oberoende av de
längsgående rörens längder. Exempelvis kan c/c avstånden mellan ståndarna minskas i kurvor och ökas på
raksträc-kor,
- de längsgående rören kan injekteras med betongbruk om man vill öka räckets totala böjmoståndsmoment och massa, - de längsgående rören årmeras och injekteras därefter med
betongbruk,
- ståndarna armeras och injekteras därefter med betongbruk i hela sin längd.
Att höjdjustering av räcket lätt kan ske genom att lossa
rörhållarens bultar varefter hållaren kan höjas eller sänkas
utefter ståndaren (se ritning 01).
Att reparationsarbeten snabbare kan utföras av de längsgå-ende rören genom att skadade längder kapas bort med coro-mantskiva varefter nya längder monteras in med hjälp av
skarvdon som redovisats på ritning 02 och 03.
Att reparation av ståndaren dels kan ske genom kapning av
ståndaren i markplanet varefter invändigt skarvstycke (se
ritning 03) monteras i det kvarvarande röret i marken, där-efter monteras nytt rör i lämplig längd och injektering
ut-föres.
Dels kan, om hela markfundamentet förskjutits i sidled, hela markfundamentet dras upp med hjälp av kranbil eller
hjul-Alastare' och därefter utföres kompletterande handschakt före
montage och injektering av nytt stolprör.
APå detta sätt kan Vägförvaltningarnas normala arbetslag ut-'föra' hela reparationen av räcket utan hjälp av mobilburet ;borraggregat eller mobilburen hammare.
?Bättre sikt genom räcket.
Mindre risk för snödrev bakom räcket.
Att .vid såväl nymontage som reparation av räcket bör tids-gåtgången kunna reduceras avsevärt.
Att eftersom räcket utföres av rör bör många småskador på räcket, typ inbucklingâg, skarpa kanter m m, kunna elimi-neras .utan att för dêñ skull skadorna på fordonen blir
3 PROVNINGAR
Provningarna utfördes med räcket monterat i den slänt som
tidig-are använts för provning av W-räcken åt VV. Även biltyp och
på-körningsvinkel var samma som vid de tidigare provningarna. Bilarna var inte instrumenterade dels pga kostnadsskäl dels pga att det är tveksamt om dessa mätningar ger någon relevant infor-mation. Försöken filmades med Video och höghastighetsfilm.
3.1 Provning 1, 1987-06-09
- Räckets konstruktion, rördimensioner m m, framgår av ritning 01.
- Övre längsgående rörets centrum ligger 700 mm över asfalt-ytan.
- C/c-avstånden mellan de längsgående rören är 200 mm.
- Stolprören är 1600 mm långa. 900 mm under ök asfalt och 700
mm över ök asfalt.
- C/c avstånden mellan ståndarna är 3000 mm.
Provet genomfördes med bil Volvo 142.
Hastighet 70,8 km/tim. Påkörningsvinkel 25°
Torr väderlek.
Räckets deformation framgår av ritning 05. Maximal kvarvar-ande utböjning var 46 om vid ståndare 8.
ståndare 7 böjd ca 10°, båda rören kvar i hållaren.
ståndare 8 böjd, hållaren har dragits av från ståndaren, avbärarrören har dragits loss ur sina fästen. ståndare 9 har dragits upp helt och hållet, hållaren kvar
på ståndaren, avbärarrören har dragits loss ur sina fästen.
ståndare 10 böjd ca 10°, bilen stannat ca 50 cm före stån-dare 10 med framhjulet inkilat under det nedre avbärarröret.
ståndare 11 böjd ca 5°, i övrigt intakt.
längsgående rörens skarvar med bultförband har hållit bilen har blivit kvar på vägbanan
bilens högra framhjul har trängt in under nedre röret och på grund av detta fastnat mot ståndarna.
W
3.2 Provning 2, 1987-09-01
Räckets konstruktion, rördimensioner m m framgår av ritning 01, dock med den ändringen att c/c avståndet mellan de längsgående
avbärarrören ökats från 200 mm till 300 mm.
Efter 1:a provningen har 3 ståndare bytts ut mot nya. Kvarvar-ande skadade ståndare har dragits upp och kompletterande hand-schakt har utförts. Därefter har de nya ståndarna tryckts ned till rätt höjd, varefter kringgjutning skett med betong av fär-digblandat bruk på säck.
Samtliga hållare har bytts ut till nya med 300 mm infästnings-avstånd för de längsgående rören.
Det övre längsgående rörets centrum ligger även denna gång 700 mm över asfaltytan.
Provet genomfört med bil Volvo 142 Hastighet 101 km/tim
Påkörningsvinkel 25° Torr väderlek
Räckets deformation framgår av ritning 06. Maximal kvarstå-ende utböjning var 70 om vid ståndare 9.
Ingen ståndare uppdragen ur marken
ståndare 5, obetydligt böjd, i övrigt helt intakt
ståndare 6, båda rören fast i hållaren, ståndaren böjd 5-10°
ståndare 7, ståndaren böjd i 45°. Båda längsgående rören har dragits loss ur sina fästen i hållaren ståndare 8, böjd i 90°, hållaren har dragits av ståndaren ståndare 9, böjd i 90°, hållaren har dragits av ståndaren ståndare 10, böjd i 90° hållaren har dragits av ståndaren ståndare 11, böjd ca 5°, övre längsgående röret har
dra-gits loss ur hållaren ståndare 12, helt intakt
Bilen stannade efter ca 20 m i stort sett parallellt med räcket.
Bilen har blivit kvar påägägbanan.
Bilens framhjul har vid denna provning ej kilats fast under räcket, dock finns skador på höger framhjul.
10
Om räcket skulle repareras efter denna påkörning bedöms att 4 st
ståndare antingen får skäras av och skarvas eller får dras upp och ersättas med nya.
De längsgående avbärrarrören får ersättas med nya rör på 18
meters längd på så väl övre som undre röret. Totalt 36 m
av-bärarrör behöver ersättas.
3.3 Provning med snöplog, 1987-09-02
För att konstatera hur räcket klarade påkänningarna vid
snöplog-ning genomfördes en provsnöplog-ning med en lastbil försedd med en sido-vinge baktill.
Figur 7 Provning med snöplog
Vid påkörning vid torr väderlek och plogens fjädring helt
hop-tryckt konstaterades:
- att plogens skär skadade ståndarna lindrigt i höjd med
11
- att nedre röret på vissa sträckor hade inbucklingar och viss inböjning mellan ståndarna
- att övre röret var helt oskadat.
4 KOMMENTARER OCH SLUTSATSER
Vid den första provningenvar det undre röret för högt placerat så att bilens framhjul kunde kilas fast under räcket vilket ledde till att bilen fastnade på ett oacceptabelt sätt. Vid den andra provningen blev bilens uppträdande betydligt bättre, spe-ciellt med tanke på att ingångsenergin då var dubbelt så stor. Även vid den andra provningen fanns dock tecken på att höger framhjul kommer i kontakt med ståndarna vilket bör undvikas. Samma iakttagelser har gjorts vid tidigare provningar med
kon-ventionella W-räcken utan tvärarm.
Baserat på dessa provningar kan man dock konstatera att det nya räcket har kollisionsegenskaper som synes vara jämförbara med konventionella räcken av typ EU.
Provniääêngmed snöplogen bedöms ha gett ett bra resultat även om en diêektxjååförelse med ett W-räcke inte kunde göras.
De övriga fördelar som tillverkaren uppgett har inte utvärderats inom detta Uppdrag. En sådan utvärdering görs lämpligen med provinstallationer där man närmare kan studera monterings- och driftaspekter. En vidareutveckling av räcket med en tvärarm som gör att hjulkontakt med ståndarna undviks vore önskvärd.
Ritning 01 2525519'.1 /
. /
w____+___. 012,345 ln: 0:941' / I lå'dJa'qua 3 M & ?aa _Les-L: åå-..-- .insa-1681:4 _.*W _ . . . _ .. .. .. .. .. .. . __ _ _ _ _ _ . . . . . -. . . . _ . JRitning 02 11/Y' I
1h
\' K .24 '._ w., 4x u -_s ms x . . 1-' IRitning 03 \\ qn \°: \n H g a wo wl
.
u-u
h i m 1 : " l ' i " ' l l l i ' l l Qm as auâ 0 9 m m H$ h\ .u\ Sh awn h ll Lyxp h. J . I I . l i | . I l . ||. |||||||. l . " l l u||b -. J_
u
_
Ritning 04
' i
-JV V ? ! -/ ' I m a r än g a h r ! ) hf J §\ W Ä\ $ \ \ N W . 1 2 4 F M ? 1 «§\ N §\ N \ H §\ H § I .
_§3
5:
T
_»
w
_
I\ I [all Illu ,ULJ
Nr 'Ant' Ändring och/eller medd.-nr Datum I Inf. IGodk.
V\ U \ .4 §7-_G
/3
I 0X
15
1/
61
41
_
år
Ã/
/
/
a
a
n
é/
/4
/
-
3._0
4-
äd-.R
4--
sög
44_- 0.45 -4- mdbå/ 7:_
.Mg
/
-l
4
(mg
H 0 0 r d SI
|
V I
DeL-nr l Ani. l Benämning l Malerial Mäggåäåu Anm.
Ko'nslr. I Rilad l Kop. Konlr. I Siand. I Godk. Skala /) Z Z ErsâHer . I Em" av
?fâV/thi 9/4'8?
EMøuz'fM_ av när fana/(eg
Iw'â 706
_u_ m A I HM ?0,8
a/ø%rm a. 2:477",
ann.-."
O 5_
m-68687A-4
1|iI
Nr 'Ant' Ändring och/eller medd.-nr l Daiuâm 1 lnf. 'Godk
\ ' U *Xi q 4 k, .Ab 0 Y
Ä
är
\
\ " 0
\5
3 .N 0
*3
Q'8 4» Q
X 4. kv .ng | L§.
0. g
.
Q -g
'/
/O .4 ds " . J G A (E .i La .. b Q» Q . m -Q ../
*
N: * 0
:
J . t. \4r§ ....ä 5
R* ä .
'-» ng ä\
--' La §3
;§33
"
1%M7éd/0/ ém/økt de7êrm a áwø.
DeL-nr I Ani. I Benämning I Malerial Mätgäsne Anm. '
Konslr. l Rilad l Kop. Kanin I Slond. Godk. Skala Enåller l Ena" av
?rm/am .3. /? ' 377. Bêá/oV/'f/?z'øi â/ /ø'ffácéa/r
| Må,?07091
Riln.-nr