Institutionen för fysik, kemi och biologi
Examenarbete
Personlighetsvariationer hos mjölkkor
Natasja Andersson
Examensarbetet utfört vid IFM Biologi
2010-06-01
LITH-IFM-G-EX--10/2349—SE
Linköpings universitet Institutionen för fysik, kemi och biologi 581 83 Linköping
Datum Date
2010-06-01
Sammanfattning
Abstract
The purpose of this study was to investigate if different personality dimensions existed in dairy cows of two breeds (SRB and Holstein) and if these personality dimensions differed between breed, age and how the animals were placed in the loose housing system. To investigate behavioural consistency, the cows were observed in three different situations: uninterrupted in their home pen, during milking and with a novel object in their home pen. Normal and social behaviour was observed as well as stepping and kicking during milking and interactions with the novel object. Twelve behavioural variables were used in a principal component analysis, which showed two components that together explained 51,2 % of the total variance. The first component reflected aggression and extraversion, which are included in agreeableness and extraversion in the human five-factor model. The second component reflected fear and introversion, which are included in neuroticism and extraversion in the same model. Independent-samples T test showed no significant differences between any of the components and breed or placement in the loose housing system p>0,05, however there was a tendency between the first component and age, where the older group showed a more defined personality p<0,1. Other studies have showed that personality dimensions such as agreeableness, neuroticism and extraversion often exist in several species. Different personalities cope with stressful situations in different ways, making this topic relevant to the improvement of animal welfare.
Titel
Title
Personlighetsvariationer hos mjölkkor
Personality variations in dairy cows
Författare
Author
Natasja Andersson
URL för elektronisk version
Språk Language x Svenska/Swedish Engelska/English ________________ Rapporttyp Report category Licentiatavhandling x Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport _______________ ISBN _________________________________________ ISRN _________________________________________
Serietitel och serienummer ISSN
Title of series, numbering
LITH-IFM-G-Ex—10/2349--SE
Nyckelord
Keyword
Animal personality, dairy cows, coping strategies, the big five, novel object, behavioural consistency Avdelning, Institution
Index
1 Sammanfattning...1
2 Introduktion ...1
2.1 Djurpersonligheter ...1
2.2 Syfte och hypoteser ...2
3 Material och metoder...3
3.1 Djuren och anläggningen...3
3.2 Observationerna...3 3.2.1 Ostörd observation...4 3.2.2 Mjölkningsobeservation ...4 3.2.3 Främmande objekt-observation ...5 3.3 Statistiska analyser ...5 4 Resultat ...5 4.1 Fördelning av data ...5
4.2 Principal component analysis ...8
4.3 Jämförelser mellan djuren ...8
5 Diskussion ...9
5.1 Personlighetsdimensioner...9
5.2 Ras, ålder, sida i lösdriften och observatörer...9
5.3 Försöken ...10 5.3.1 Främmande objekt ...10 5.3.2 Mjölkning ...11 5.4 Slutsats...11 6 Erkännanden ...11 7 Referenser...11
1 Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen. Den andra komponenten speglade ett mer introvert beteende och rädsla, som går under extraversion och neuroticism i samma modell. Oberoende T-test visade inga signifikanta skillnader mellan någon av komponenterna och ras eller sida i lösdriften p>0,05, däremot en tendens till skillnad mellan den första komponenten och ålder, där den äldre gruppen individer visade tydligare personlighetsdrag p<0.1. Tidigare studier har visat att personlighetsdimensioner som medgörlighet, neuroticism och extraversion ofta förekommer bland flera arter. Då olika personligheter hanterar stressfulla situationer på olika sätt, är detta ämne av stor vikt när det gäller förbättrandet av djurens välfärd.
2 Introduktion
2.1 Djurpersonligheter
Under en lång tid har etologisk forskning huvudsakligen fokuserat på artspecifika beteenden (Müller et al, 2005). Ett ämne som på senare tid dock fått mycket uppmärksamhet är personligheter bland djur, där man tittar på beteendeskillnader mellan individer. I personlighetsstudier används ofta begreppet beteendesyndrom, vilket definieras som en serie korrelerade beteenden som reflekterar individuell konsistens över flera situationer (Sih et al, 2004). Djurpersonligheter definieras som konsistenta skillnader mellan individer i deras beteende genom tid och situationer (Dingemanse et al, 2009). Individuell konsistens innebär inte att en egenskap inte kan förändras med ålder eller miljö, men att skillnader mellan individer huvudsakligen bibehålls (D’Eath, 2004 citerad av Gibbons, 2010). Om personligheter studeras i rätt testmiljöer kan dessa variationer användas för att underlätta arbetet kring genetisk selektion och utvecklandet av djurhållning så att djurens välfärd förbättras (Brown et al, 2009). Hos domesticerade kor kan personlighetsegenskaper även vara av stor vikt vid utvecklingen av sociala strukturer (Slater, 1981 citerad av Müller, 2005). Senare studier har visat att populationer och arter uppvisar olika typer av personligheter (Sih et al, 2004) och att några av dessa personlighetsdimensioner är gemensamma för flera arter (Gosling et al, 1999). I personlighetsstudier på människor används ofta fem personlighetsdimensioner: neuroticism, medgörlighet (agreeableness), extraversion, öppenhet (openness) och samvetsgrannhet (conscientiousness) (Digman, 1990). I en artikel av Gosling et al, (1999) jämfördes denna femfaktorsmodell mot tidigare personlighetsstudier på bl. a chimpanser (King et al, 1997), gorillor (Gold et al, 1994), hundar och katter (Gosling et al, 1998) och grisar (Forkman et al, 1995) och man fann att extraversion, neuroticism och medgörlighet visade starkast generalitet bland arterna, följt av öppenhet. Det är även känt att individuell variation i sociabilitet, ett mått för extraversion, förekommer bland domesticerade höns, kor och får (Jones et al, 1999; Boissy et al, 1997: Fisher et al, 2000; Sibbald et al, 2004, citerade av Gibbons et al, 2009). En studie av Gibbons et al. (2009) utförd på kor, har uppvisat individuell konsistens i beteenden som kontakt och aktivt undvikande över tiden och
att det finns någon grad av aggressiv konsistens i olika situationer där konkurrens förekommer. Dessa beteenden är typiska exempel på extraversion, öppenhet och medgörlighet i femfaktorsmodellen. Müller et al, (2005) uppvisade även konsistens i generella beteenden vid upprepade separationstest bland kor.
Individuella beteendekaraktärer kan spegla en individs förmåga att hantera dess levnadsmiljö och är på så sätt relevant med tanke på djurets välfärd (Schrader, 2002). En stressfull situation som inte kan hanteras kan bidra till reducerad fitness för en individ (Broom, 1991). Lantbruks- och laboratoriedjur som hålls i intensiva anläggningar utsätts ofta för stressfulla situationer. Ett begrepp som används i dessa sammanhang är ”coping” vilket speglar en individs förmåga att hantera och reagera på en stressfull situation (Wechsler, 1995). Om dessa reaktioner är konsistenta över tid och situationer pratar man om ”coping strategies” (Brelin et al, 2008). Tidigare studier har visat att det förekommer en aktiv och en passiv ”coping strategy” bland vissa populationer (Koolhaas et al, 1999), t ex svarar en del djur på stressorer genom aktivt undvikande och aggression, medan andra svarar med immobillitet och låga nivåer av aggression (Brelin et al, 2008). Koolhaas et al. (1999) menar att dessa alternativa strategier borde vara evolutionära adaptationer, där aktiva individer tenderar att dominera passiva individer i stabila miljöer och där passiva individer bättre kan hantera miljöförändringar än aktiva individer. Enligt Wechsler (1995) används dock den aktiva och passiva strategin på olika sätt bland olika arter och därför bör generalisering av ”coping strategies” till två kategorier undvikas.
För att undersöka konsistens i djurbeteende studeras djuren ofta i olika miljöer och testsituationer. Hur dessa ställs upp beror på vilka beteenden som avses studeras. En vanlig testsituation är främmande objekt (novel object) (Brown et al, 2009; Schrader, 2002; Herskin et al, 2004; Munksgaard et al, 1997; Boissy och Bouissou, 1995), där en individs reaktioner på ett främmande objekt eller en främmande person, studeras. Dessa reaktioner anses ofta spegla rädsla eller utforskande (Boissy and Bouissou, 1995) och kan på så sätt ge en bild av hur olika individer hanterar en ovanlig situation. PCA (principal component analysis) (Jolliffe, 2002) kan användas för att undersöka om det finns några underliggande personlighetsdimensioner bland de djur som studeras. PCA fungerar på så sätt att den reducerar dimensioner i data set som består av många variabler, samtidigt som den behåller så mycket så möjligt av variansen. Variablerna omvandlas till nya okorrelerade komponenter, ordnade så att de första förklarar mest av variansen från de ursprungliga variablerna.
2.2 Syfte och hypoteser
Denna studie avsåg undersöka om det finns variation i personlighet bland mjölkkor och om eventuella personligheter skiljer sig mellan olika raser, åldrar och vilken sida försöksdjuren stått på i lösdriften. Den första hypotesen var att mjölkkor i en normal produktionsanläggning uppvisar individuella skillnader i personlighet. Prediktionen var att beteenden såsom aktivitetsnivå, rädslereaktioner och sociala interaktioner är korrelerade mellan olika testsituationer. Den andra hypotesen var att personligheter skiljer sig mellan olika raser, åldrar och hur individerna är placerade i ladugården. Prediktionen var att vissa raser, åldrar och områden uppvisar mer eller mindre av beteenden såsom aktivitetsnivå, rädslereaktioner och sociala interaktioner.
3 Material och metoder 3.1 Djuren och anläggningen
I denna studie användes kor av raserna Svensk röd och vit boskap (SRB) och Svensk låglandsboskap (SLB), även kallad Svensk Holstein. Studien ägde rum vid Järngården som är i anslutning till Vreta naturbruksgymnasium, strax utanför Linköping. Totalt studerades 28 individer från lösdriften med ett antal på ca 52 individer, ett fåtal av dessa var av Svensk Jersey-boskap (SJB). Åldern på individerna varierade mellan 2-8 år. Lösdriften var delad i två sidor av ett gemensamt foderbord. Varje sida utgjorde en yta på ca 5,5x37 m med plats för 28 liggbås á 1,15x2,25 m, 33-35 foderplatser, två kraftfodersautomater, 3-4 drickautomater, en kliborste och två saltstenar. Grovfoder fanns tillgängligt ad libitum med två utfodringar per dag ca 08.30 och 14.30. Tillgång till kraftfoder gavs genom kraftfoderautomaterna och var uppdelade i dagliga ransoner anpassade efter individ och behov. Korna mjölkades två gånger per dag ca 06.15-08.00 och 15.00-16.45. Den högra sidan i lösdriften (A-sidan) mjölkades alltid först därefter den vänstra sidan (B-sidan). På A-sidan fanns det ca 28 individer med bättre juverhälsa och på B-sidan ca 24 individer med något sämre juverhälsa. Alla tre raserna förekom i olika antal på bägge sidor. Under försökets gång flyttades ca fyra individer från lösdriften på grund av kalvning och slakt och det tillkom även två individer till lösdriften som tidigare stått uppbundna, annars hölls gruppen relativt stabil. De krav som ställdes vid valet av individer var: att hälften av de 28 individerna som skulle studeras var av SRB resp. SLB, att hälften kom från A-sidan resp. B-sidan, att de båda raserna representerades ungefär lika från bägge sidor, att de inte flyttades runt under försöksperioden och att de mjölkades både morgon och eftermiddag. Försöksindividerna slumpades sedan fram ur gruppen som uppfyllde kraven.
Tabell 1. Etogram över beteenden som studerades i de ostörda observationerna
Funktionell term Deskriptiv term
Normala beteenden
Äta grovfoder Manipulerar grovfoder med munnen Äta kraftfoder Står inne vid kraftfodersautomaten Dricka Manipulerar vatten med munnen
Ligga Ligger ner på sidan eller med benen under sig Stå Står still på alla fyra ben
Rörelse Går från en plats till en annan
Groom Slickar sig själv eller kliar sig mot borsten
Övrigt Övriga beteenden
Sociala beteenden
Nosande Nosar/blir nosad på/av annan individ Puttande Puttar/blir puttad på/av annan individ Slickande Slickar/blir slickad på/av annan individ Slåss Två individer slåss med huvudena
3.2 Observationerna
För att få med olika typer av beteenden som kan förekomma hos kor och för att se om dessa eventuellt skulle kunna hänga ihop, studerades korna i tre olika situationer: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften se närmare beskrivning
av situationerna nedan. Observationerna utfördes av två studenter från Linköpings universitet
under en treveckorsperiod i april-2010. Etogram, se tabell 1 och 2, upprättades med hjälp av etogram från en liknande studie och förobservationer utförda under två dagar innan treveckorsperioden. Observatörerna förseddes med tidtagarur och protokoll anpassade efter
testsituation. Två fokaldjur, en från varje sida i lösdriften, studerades per person under två dagar, därefter byttes individerna mot två nya fokaldjur. Under första dagen studerades fokaldjuren i de tre olika situationerna på förmiddagen och under andra dagen på eftermiddagen. Eftersom Järngården är i anslutning till Vreta naturbruksgymnasium är djurbesättningen ofta omgiven av elever och därför vana vid människokontakt. Utifrån detta antogs att djuren inte skulle störas av observatörernas närvaro.
3.2.1 Ostörd observation
Vid de ostörda observationerna i lösdriften användes intervall-sampling (Martin and Bateson, 1993) med 60 sekunders intervall, för att registrera normala beteenden och kontinuerlig sampling (Martin and Bateson, 1993) för att registrera sociala beteenden, se tabell 1 för
etogram. Under observationerna befann sig observatörerna intill lösdriften och i närheten av
fokaldjuren. Under förmiddagspassen startade registreringen kort efter att djuren återvänt till lösdriften från dagens första mjölkning, ca 08.20 och under eftermiddagspassen ett par timmar innan dagens andra mjölkning, ca 12.40. Fokaldjuren på sida A studerades först i tio minuter, därefter fokaldjuren på sida B i tio minuter. Detta upprepades under två timmar och gav totalt en timmes observation/individ och pass. Förmiddags- och eftermiddagspassen slogs ihop och gav i slutänden två timmars ostörd observation/individ.
Tabell 2. Etogram över beteenden som studerades vid mjölkning och vid ”främmande objekt”-observationerna
Funktionell term Deskriptiv term
Trampa Står still och placerar om benen med små lyftrörelser
Sparka Sparkar med bakbenen i kraftiga rörelser Nosa på objekt För nosen mot objekt i olika rörelser Slicka på objekt För tungan mot objekt i olika rörelser
Putta på objekt Puttar objekt med hjälp av nosen eller huvudet i kraftiga rörelser
Rygga från objekt Rycker till eller staplar bakåt
I zon Står med frambenen eller alla fyra ben i zonen Tid till zon Hur lång tid det tar att beträda zonen
3.2.2 Mjölkningsobeservation
Vid mjölkningarna användes kontinuerlig sampling för att registrera tramp och sparkningar som kan vara tecken på obehag, se tabell 2 för etogram. Det noterades även om det var en anställd på gården eller en elev som mjölkade individen, då sparkbeteendet ofta varierar beroende av om det är en van eller ovan person som hanterar djuret. Mjölkningsrutinerna började med att korna på sida A föstes ut från lösdriften av en anställd eller elev. Djuren vandrade sedan ca 25 m från lösdriften till en uppsamlingsfålla framför mjölkgropen. Mjölkgropen var i fiskbensutförande med sju platser på varje sida. Det dröjde ca 10-15 minuter från det att korna börjat fösas, till det att de 14 första individerna kunde släppas in vid mjölkgropen. Så snart en rad på sju kor var färdigmjölkad, efter dryga 15 minuter, släpptes korna ut på andra sidan för att gå tillbaka till lösdriften. Sju nya individer släpptes in från uppsamlingsfållan och proceduren upprepades tills A-sidan var färdig, vilket tog ungefär en timme totalt. B-sidan arbetades igenom på samma och tog ca 45 minuter. Under observationerna befann sig observatörerna antingen nere i mjölkgropen eller vid en observationsplats snett ovanför mjölkgropen. Detta varierade för att observatörerna skulle få så bra sikt så möjligt och berodde på vilken sida fokaldjuren valde att stå på vid mjölkgropen. Registreringen startade när fokaldjuren stod på plats vid mjölkgropen och avslutades aldrig
tidigare än när de var färdigmjölkade. Observationstiderna varierade från 8-16 minuter/mjölkning. En morgon- och eftermiddagsmjölkning slogs ihop och gav i slutänden 16-32 minuters observation/individ.
3.2.3 Främmande objekt-observation
Vid ”främmande objekt”-observationerna användes antingen ett silvrigt eller gult paraply som placerades i lösdriften. Paraplyet var utfällt med ett snöre fastbundet i handtaget. Snöret sattes fast i tvärgående linor som fanns ovanför lösdriften, så att paraplyet hamnade i noshöjd. En zon på 4,5x5,5 m markerades runt objektet, ej synligt för djuren. Kontinuerlig sampling användes för att registrera interaktioner med objektet och intervall-sampling med 60 sekunders intervall, för att registrera om fokaldjuren befann sig i objektzonen, se tabell 2 för
etogram. Det noterades även hur lång tid det tog för fokaldjuren att beträda zonen och hur
lång tid det tog för dem att interagera med objektet. Placeringen på objektet anpassades så att fokaldjuren inte befann sig i zonen vid observationens start. Under observationerna befann sig observatörerna intill lösdriften och nära objektzonen. Så snart paraplyet var upphängt, vilket utfördes av bägge observatörer inne i lösdriften, började registreringen. En observation tog 20 minuter och utfördes varannan dag på varje sida i lösdriften, detta för att korna inte skulle vänja sig för fort vid objektet. Efter två dagar växlades även färg på paraplyet vilket upprepades under hela treveckorsperioden. Den totala observationstiden var 20 minuter/individ och utförd antingen under ett förmiddagspass ca 10.45, eller under ett eftermiddagspass ca 12.20.
3.3 Statistiska analyser
För bearbetning av data och statistiska analyser användes Microsoft Excel 2008 till Mac och PASWStatistics (SPSS) version 18 till Mac. Rådata från de olika beteendevariablerna summerades för varje individ. Utöver detta omvandlades rådata från intervall-observationerna till procent av den totala observationstiden och summorna av tramp och sparkningar från mjölkningen, till frekvens/minut pga. de olika observationstiderna för varje individ. Medelvärden och standardavvikelser beräknades för samtliga variabler och utifrån dessa valdes tolv ut som visade hög variation mellan individer och där beteendet i variablerna från de ostörda observationerna, förekommit relativt mycket. Dessa användes sedan i en PCA (principal component analysis) som extraherade komponenter med ”eigenvalue” >1. ”Factor score” för varje individ användes till oberoende T-test för att undersöka skillnader beroende på ras, ålder och sida i lösdriften. Ett extra T-test kontrollerade om det fanns en signifikant skillnad mellan observatörerna, detta för att se hur enhetligt datat var. För att analysera effekten av ålder delades individerna in i två grupper: 2-4 år och 4-8 år, baserat på så jämt individantal så möjligt.
4 Resultat
4.1 Fördelning av data
Tabell 3 visar medelvärden och standardavvikelser för de olika beteendevariablerna som studerades. Samtliga variabler hade höga standardavvikelser och därmed bra dataspridning.
Aggression visar sammanslagen data av puttande och slåss, från de ostörda observationerna.
Som framgår i tabellen så ägnade korna i genomsnitt mest tid åt att ligga ner och minst tid åt ”grooming” i de ostörda observationerna. Av de sociala beteendena förekom aggressivitet mer än slickande och nosande.
Tramp och sparkningar i mjölkningsobservationerna förekom med låg frekvens, tramp något mer än sparkningar.
Interaktion med objekt visar sammanslagen data av sniffa på objekt, slicka på objekt och putta
på objekt, från ”främmande objekt”-observationerna. Av 28 kor befann sig elva individer någon gång i objektzonen, under ”främmande objekt”-observationerna. I genomsnitt tog det 13,7 minuter att beträda zonen.
Tabell 3. Medelvärden och standardavvikelser (Stdav) för de olika variablerna uttryckt i procent av observationstid eller frekvens Medelvärde Stdav Ostörd observation Grovfoder (%)* 16.43 10.0 Kraftfoder (%) * 4.65 4.3 Dricka (%) 1.55 2.2 Ligga (%) * 52.65 20.7 Stå (%) * 17.29 12.2 Rörelse (%) 3.45 2.5 Groom (%) 1.22 0.9 Övrigt (%) 2.77 3.1 Aggression (f) * 17.75 12.4 Slickande (f) * 3.32 3.6 Nosande (f) * 12.61 10.3 Mjölkning Tramp/min * 1.41 0.8 Spark/min * 0.27 0.4 Främmande objekt
Interaktion med objekt (f) * 5.57 12.6
I zon (%) * 17.32 27.7
Tid till zon (min) * 13.74 8.2 Tid till sniff (min) 15.52 7.7
* Variabler som användes i PCA
Figur 1-4 visar typexempel på beteendespridningar. Tid som ägnades åt grovfoder varierade från 0-38.3 % . Frekvensen av aggressiva interaktioner varierade från 1-49 och tramp varierade från 0,3-3,5 tramp/minut. Tid som de olika individerna spenderade i objektzonen varierade från 10-90%.
Figur 1. Variation av tid ägnad åt grovfoder uttryckt i procent av observationstiden från de ostörda observationerna
Figur 2. Frekvensvariation av aggressiva interaktioner från de ostörda observationerna
Figur 3. Frekvensvariation av tramp uttryckt i tramp/minut från mjölknings- observationerna
Figur 4. Variation av tid spenderad i zon uttryckt i procent av observationstiden från ”främmande objekt”-observationerna
4.2 Principal component analysis
PCA resulterade i fyra komponeneter med ”eigenvalue” >1. De två första komponenterna svarade totalt för 51,2 % av variansen i datat. Tabell 4 visar ett komponent matrix över de två nämnda komponenterna. Komponent 1 visade höga positiva värden för ätande av grov- och kraftfoder, aggression och nosande. Den visade även höga positiva värden för interaktion med objekt och tid spenderad i zon och höga negativa värden för liggande och den tid det tog att beträda zonen. Komponent 2 visade höga positiva värden för stående och den tid det tog att beträda zonen. Den visade även höga negativa värden för interaktion med objekt och tid spenderad i zon.
4.3 Jämförelser mellan djuren
De oberoende T-testen visade inga signifikanta skillnader mellan de två komponenterna och ras, vilken sida djuren stått på i lösdriften eller observatörer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad mellan åldersgrupperna och komponenterna, däremot en tendens till skillnad mellan komponent 1 och åldersgrupperna p<0,1, se figur 5.
Figur 5. Medelvärden med standardavvikelser av ”factor score”
* p<0,1
Tabell 4. Komponent matrix. De färgade områdena visar höga positiva och negativa värden för de två komponenterna
Komponent
1 2
Total varians förklarad 32.3% 18.9%
Äta grovfoder 0.565 -0.202 Äta kraftfoder 0.700 0.302 Ligga -0.815 -0.275 Stå 0.444 0.523 Aggression 0.774 0.266 Slickande 0.376 0.416 Nosande 0.733 0.138
Tramp vid mjölkning 0.400 -0.043
Sparkningar vid mjölkning -0.107 -0.275
Interaktion med objekt 0.531 -0.565
I zon 0.493 -0.753
Tid till zonen beträds -0.476 0.751
5 Diskussion
Resultaten visade variation i personlighet bland individerna som studerades. Av de två första komponenterna som extraherades visade den första tecken på aggressivitet och extraversion och den andra tecken på rädsla och att vara introvert. Det fanns en tendens till skillnad mellan den första komponenten och ålder, där den äldre åldersgruppen visade tydligare personlighetsdrag p<0,1. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan någon av de två komponenterna och raserna, observatörerna eller placering i lösdriften.
5.1 Personlighetsdimensioner
Komponent 1 stod för 32,3 % av variansen och visade samband mellan aggressiva beteenden, befinnandet i objektzon och interaktion med det främmande objektet, där samtliga förekom i hög frekvens. Den visade även samband mellan nosande och ätande av grovfoder samt kraftfoder, vilket förekom mycket. Vidare visade komponent 1 att zonen beträddes relativt snabbt och ett positivt värde för tramp under mjölkningarna, även om den inte var hög. Att den höga aggressiviteten var korrelerad med höga positiva värden för ätandet av kraftfoder är inte förvånansvärt, då en relativt hög konkurrens om kraftfodersautomaterna observerades. Majoriteten av de aggressiva interaktionerna var just i samband med situationer där individerna försökte komma åt en kraftfodersautomat. Interaktionerna med objektet och att det tog lång tid att beträda zonen kan tolkas som brist på rädsla. Överlag visar komponent 1 en personlighet som kännetecknas av aggression och extraversion.
Komponent 2 stod för 18,9 % av variansen och visade samband mellan tid spenderad i objektzonen och interaktioner med objektet, där bägge var låga. Den visade även att det tog lång tid att beträda zonen och ett högt positivt värde för stående. Komponent 2 är mer svårtolkad med mindre starkt positiva och negativa värden för de olika beteendena. Men bristen på delaktighet i zon och med objekt skulle kunna tolkas som att individerna var mindre utåtriktade och mer rädda, men det kan också betyda att de var mindre intresserade och kanske inte alls rädda, se främmande objekt nedan. Stående är också svårt att tolka. En del individer uppfattades bli stående för att de blev bortputtade av andra när de t ex skulle lägga sig ner. Stående skulle också kunna visa på någon slags obeslutsamhet och vaksamhet. Att döma är komponent 2 lite av motsatsen till komponent 1 och kännetecknas av rädsla och att vara introvert.
I den mänskliga femfaktorsmodellen skulle komponent 1 hamna under medgörlighet och extraversion och komponent 2 under neuroticism och extraversion. Liknande resultat fick Müller et al, (2005) som i sin personlighetsstudie bland kor, fann tre underliggande komponenter som föll under neuroticism och extraversion.
5.2 Ras, ålder, sida i lösdriften och observatörer
Det fanns inga signifikanta skillnader mellan komponenterna och SRB och SLB. Några skillnader kunde inte heller uppfattas mellan dessa, däremot mellan Jersey och SRB och SLB, då Jersey uppfattades som mer utåtriktade, dessa ingick dock inte i studien. Eftersom man inte hittade tidigare studier på personlighetsskillnader mellan raser, är det svårt att dra några slutsatser. Detta är något som borde undersökas mer och med större stickprov.
Det fanns inga signifikanta skillnader mellan ålder och de två komponenterna, däremot en tendens till skillnad mellan den första komponenten och ålder. Denna tendens skulle kunna klassas som tydlig då p≈0,06. Åldersgrupp 2 hade längre avstånd till medelvärdet av ”factor score” än åldersgrupp 1. Detta antyder att personlighetsdraget blivit tydligare med åldern.
Enligt Zuckerman, (1991) citerad av Müller et al, (2005) är en äldre individs personlighet generellt mer stabil än en yngres och därför fördelaktig att använda i personlighetsstudier. Müller et al, (2005) fann att yngre individer var mindre konsistenta i beteenden generellt, likaså i reaktivitet mot en experimentell situation. Stamps et al, (2010) menar att i många studier antas att egenskaper som är stabila över en kort period också är stabila över långa perioder. Vidare menar Stamps et al, (2010) att det är viktigt att djuren studeras i olika åldrar eller livsstadier för att ge en rättvis bild av personligheten.
Det fanns inga signifikanta skillnader mellan komponenterna och vilken sida djuren stod på i lösdriften. Detta innebär att det inte var några personlighetsskillnader mellan de individer som hade bättre juverhälsa och de som hade sämre juverhälsa. Vidare betyder det att de inte påverkades av den lilla miljöskillnaden som var höger och vänster sida eller olika lång väntan på att bli mjölkade.
Det fanns inga signifikanta skillnader mellan faktorerna och observatörerna. Det betyder att bägge observatörer var överens om hur beteendena skulle tolkas, något som ofta är svårt i denna typ av studier. Ju mer observatörer desto större är risken att data inte blir tillförlitlig. En skillnad behöver dock inte betyda att observatörerna är oense, utan att en av dem av slump studerat fler individer av en viss personlighetstyp, en risk som borde minska ju större stickprov man har.
5.3 Försöken
5.3.1 Främmande objekt
För att studera reaktioner på främmande objekt separeras ofta subjekten till en separat testarena (Schrader, 2002). I en sådan situation kan subjektens reaktioner snarare vara ett resultat av separationen och den nya miljön, än det främmande objektet (Manteca and Deag, 1993 citerad av Schrader, 2002). I en studie där Munksgaard et al, (1997) testade mjölkkors reaktioner på en främmande person i deras hemmamiljö och i en testmiljö, hittade man skillnader mellan dessa, vilket stärker Manteca och Deag’s argument. Veisser och Le Neindre, (1992) citerade av Herskin et al, (2004) menar att om individer testas i hemmamiljön kan dessa istället påverkas av sina gruppkamrater. I denna studie testades individerna i lösdriften. Ett problem som stöttes på var placeringen av objektet. Den skulle alltid hängas upp så att bägge fokaldjur uppmärksammat vad som hänt och att de inte befann sig i zonen vid registreringens start. I några enstaka fall kunde det inte garanteras att bägge individer visste vad som pågick och ett resultat på frånvaro som normalt skulle kunna indikera rädsla eller brist på intresse, istället kanske indikerar att djuret var ovetande om situationen. Ett annat problem var att endast två fokaldjur studerades per observation. Andra individer som interagerade med objektet kunde därför inte registreras och när det väl var deras tur att studeras, kunde intresset ha svalnat. Datat från ”främmande objekt”-observationerna bör därför tolkas med försiktighet. Överlag var det inte så många individer som visade intresse för objektet. Många nöjde sig med att observera det på avstånd. Detta skulle kunna bero på att djuren omges av så många anställda och elever och därför inte reagerar lika mycket på förändringar som andra individer från normala produktionsanläggningar kanske hade gjort. Om de påverkades av sina gruppkamrater vad gällde interaktioner med objektet, är svårt att säga. Veisser och Le Neindre, (1992) visade att individer var mer undersökande om de var isolerade än om de var i grupp, vilket går emot uppfattningen att flockdjur är modigare i grupp än om de är ensamma.
5.3.2 Mjölkning
Det antas att tramp- och sparkbeteende under mjölkning är relaterat till kvalitén av förhållandet mellan mjölkaren och djuret (Rousing et al, 2004). I denna studie togs hänsyn till denna variabel genom att skilja mellan anställda och elever. Tyvärr var det för få elever som mjölkade individerna att variabeln inte kunde användas för vidare analys. Om Rousing’s argument är hållbart för denna studie är därför omöjligt att säga. Vad gäller tramp- och sparkningarna är det svårt att dra några slutsatser. Enligt Metz-Stefanowska et al, (1992) citerad av Rousing et al, (2004) uttrycks trampbeteendet mer i nervösa och oroliga individer vilket går emot resultaten som visar att bägge beteendena förekom mer i den aggressiva och utåtriktade personligheten, även om sparkningar förekom sällan. Däremot stämmer det bra överens med den aktiva ”coping” strategin som kännetecknas av aggression och aktivt undvikande.
5.4 Slutsats
Syftet med denna studie var att hitta personlighetsskillnader mellan mjölkkor. Resultaten visade två personlighetsdimensioner där aggressiva respektive passiva beteenden visade någon grad av konsistens över flera situationer. Hypotesen att mjölkkor uppvisar individuella skillnader i beteende kunde därför inte förkastas. Det fanns även en tendens till skillnad mellan den aggressiva personligheten och två olika åldersgrupper, där den äldre gruppen visade tydligare personlighetsdrag. Vidare studier behövs för att se hur beteenden påverkas av ålder och om personligheter skiljer sig mellan olika raser.
6 Erkännanden
Tack Henric, Hanna och Saga för att ni var så hjälpsamma under hela försöksperioden. Ni anpassade er i den mån som gick för att mitt arbete inte skulle kompliceras. Även tack till resten av de anställda på Järngården som visade intresse och svarade på dumma frågor. Tack Lena för ett gott samarbete, du höll humöret uppe även när vi var som tröttast. Tack Per för all hjälp kring arbetet och för att du alltid är så inspirerande. Slutligen vill jag tacka min sambo Henrik för att du stod ut med min dagliga stank och pratet om kor.
7 Referenser
Boissy, A., Bouissou, M. F. (1995). Assessment of individual differences in behavioural reactions of heifers exposed to various fear-eliciting situations. -Appl. Animal Behavaviour Science. 46: 17–31.
Boissy, A., Le Neindre, P. (1997). Behavioural, cardiac and cortisol responses to brief peer separation and reunion in cattle. -Physiological Behaviour. 61: 693–699.
Brelin, D., Petersson, E., Dannewitz, J., Dahl, J., Winberg, S. (2008). Frequency distribution of coping strategies in four populations of Brown trout (Salmo trutta). –Hormones & Beahaviour vol. 53 issue 4: 546-556.
Broom, D. M. (1991). Assessing welfare and suffering. –Behavioural Processes. Vol. 25 issue. 2-3: 117-123.
Brown, J. A., Dewey, C., Delange, C. F. M., Mandell, I. B., Purslow, P. P., Robinson, J. A., Squires, E. J., Widowski, T. M. (2009). Reliability of temperament tests on finishing pigs in group-housing and comparison to social tests. – Appl. Animal behaviour science. 118: 28- 35.
D’Eath.R. B. (2004). Consistency of domestic pigs: the effect of social experience and social disruption. –Aggressive behaviour. 30: 435-448.
Digman, J. M. (1990). Personality structure: emergence of the five-factor model. –Annual Review of Psychology. 41: 417-440.
Dingemanse, N. J., Kazem, A. J. N., Réale, D., Wright, J. (2009). Behavioural reaction norms: animal personality meets individual plasticity. -Trends in Ecology and Evolution vol. 25 no. 2.
Fisher, A.D., Morris, C.A., Matthews, L.R. (2000). Cattle behaviour: comparison of measures of temperament in beef cattle. -Proceedings of the New Zealand Society of Animal Production. 60: 214–217.
Forkman, B., Furuhag, I. L., Jensen, P. (1995). Personality, coping patterns, and aggression in piglets. –Appl. Animal Behaviour. 45: 31-42.
Gibbons, J. M., Lawrence, A. B., Haskell, M. J. (2010). Measuring sociability in dairy cows. - Appl. Animal Behaviour Science 122: 84-91.
Gibbons, J. M., Lawrence, A. B., Haskell, M. J. (2009). Consistency of aggressive feeding behaviour in dairy cows. - Appl. Animal Behaviour Science 121: 1-7.
Gold, K. C., Maple, T. C. (1994). Personality assessment in the gorilla and its utility as management tool. –Zoo Biology. 13: 509- 522.
Gosling, S. D., John, O. P. (1999). Personality Dimensions in Nonhuman Animals: A Cross-Species Review. –Current directions in psychological science. 8: 69-75.
Gosling, S. D., John, O. P. (1998). Personality dimensions in dogs, cats and hyenas. Paper presented at the annual meeting of the American Psychological Society, Washington, DC.
Herskin, M. S., Kristensen, A-M., Munksgaard, L. (2004). Behavioural responses of dairy cows toward novel stimuli presented in the home enviroment. – Appl. Animal Behaviour Science. 89: 27-40.
Jolliffe, I. T. (2002). Principal Component Analysis. 2nd ed. Springer -Verlag New York inc. Jones, R.B., Marin, R.H., Garcia, D.A., Arce, A. (1999). T-maze behaviour in
domestic chicks: a search for underlying variables. -Animal Behaviour. 58: 211–217. King, J. E., Figueredo, A. J. (1997). The Five-Faktor model plus dominance in chimpanzee
personality. –Journal of Research in Personality. 31: 257-271.
Koolhaas, J. M., Korte, S. M., De boer, S. F., Van der Vegt, B. J., Van Reenen, C. G., Hopster, H., De Jong, I. C., Ruls, M. A. W., Blokhuis, H. J. (1999). Coping styles in animals: current status in behavior and stress-physiology. -Neuroscience &
Martin, P., Bateson, P. (1993). Measuring behaviour: an introductory guide. 2nd ed. Cambridge University press.
Metz-Stefanowska, J., Huijsmans, P. J.M., Hogewerf, P. H., Ipema, A. H., Keen, A. (1992). Behaviour of cows before, during and after milking with an automatic milking system. - Ipema, A. H., Lippus, A. C., Metz, J. H. M., Rossing, W. (Eds.), Proceedings of
International Symposium. Prospects for Automatic Milking. Pudoc Scientific Publishers, Wageningen, Netherland. No. 65: 278-288.
Munksgaard, L., De Passilé, A. M., Rushen, J., Thodberg, K., Jensen, M. B. (1997). Discrimination of people by dairy cows based on handling. –Journal of Dairy Sciencce. Vol. 80 No. 12.
Müller, R. & Schrader, L. (2005). Behavioural consistency during social seperation and personaity in dairy cows. – Behaviour 142: 1295-1312.
Rousing, T., Bonde, M., Badsberg, J. H., Sørensen, J. T. (2004). Stepping and kicking behaviour during milking in relation to response in human–animal interaction test and clinical health in loose housed dairy cows. –Livestock Production Science. 88:1-8. Schrader, L. (2002). Consistency of individual behavioural characteristics of dairy cows in
their home pen. - Appl. Animal Behaviour Science 77: 255-266
Sibbald, A.M., Hooper, R.J. (2004). Sociability and the willingness of individual sheep to move away from their companions in order to graze. -Appl. Animal Behaviour Science. 86: 51–62.
Sih, A., Bell, A., Chadwick Johnson, J. (2004). Behavioral syndromes: an ecological and evolutionary overview. – Trends in Ecology and Evolution vol. 19 no. 7.
Slater, P. J. B. (1981). Individual differences in animal behavior. -In: Perspectives in
ethology: Advantages of diversity (Bateson, P.P.G. & Klopfer, P., eds). Plenum Press, New York.
Stamps, J., Groothuis, T. G. G. (2010). The development of animal personality: relevance, concepts and perspectives. – Biological Review. 85: 301-325.
Veissier, I., Le Neindre, P. (1992). Reactivity of Aubrac heifers exposed to a novel
environment alone or in groups of four. -Appl. Animal Behaviour Science. 33: 1–15. Wechsler, B. (1995). Coping and coping strategies: a behavioural view. –Appl. Animal
Behaviour Science. 43: 123-134.
Zuckerman, M. (1991). Consistency of personality. –Psychobiology of personality (Zuckerman, M., ed.). Cambridge University Press, Cambridge.
