Rörelsehindrades upplevelser av ämnet idrott och hälsa i olika åldrar: skolans möjligheter att inkludera och påverka

Beteckning:________________

Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi

Rörelsehindrades upplevelser av ämnet idrott och

hälsa i olika åldrar

- skolans möjligheter att inkludera och

påverka

Johan Alén

Januari 2007

Examensarbete, 15 högskolepoäng

Didaktik

Lärarprogrammet

Handledare: Anneli Frelin

Examinator: Christina Gustafsson

www.fastpdf.com

--Alén, Johan (2007): Rörelsehindrades upplevelser av ämnet idrott och hälsa i olika åldrar - skolans

möjligheter att inkludera och påverka. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen

för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007.

Sammanfattning

Kursplanen i grundskolan för ämnet idrott och hälsa säger att ”Ämnets kärna är idrott, lek och

allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor.” (Skolverkets hemsida,

2007). Syftet med detta arbete har varit att försöka undersöka hur två rörelsehindrade barn i olika åldrar upplever ämnet idrott och hälsa samt vilka faktorer som bidrar till eller försvårar ett intresse som främjar deras egen hälsa.

För att få tag på intervjupersoner så vände jag mig till olika organisationer som RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), SHIF (svenska handikappidrottsförbundet) och även olika sorters skolor. Det visade sig dock vara svårt att hitta personer som var villiga att ställa upp så därför fick mitt arbete stödja sig på bara två personer, en pojke som var nio år och en flicka som var nitton år.

Som metod användes standardiserade intervjuer med två stycken rörelsehindrade personer i olika åldrar. Jag förklarade för intervjupersonerna vad för sorts arbete jag höll på med och att deras deltagande i arbetet skulle vara helt anonymt. Därefter informerades personerna i fråga om att jag skulle spela in intervjuerna och om detta var okej. Slutligen så bestämdes plats för intervjun, en plats som de själva fick välja för att känna sig trygga i miljön som de valt.

Tidigare forskning som gjorts inom området visar på hur man kan få en lyckad undervisning med en rörelsehindrad i klassen och i detta arbete har den tidigare forskningen fungerat som analytiska verktyg som jag stödjer mig på i resultatet och diskussionen.

Resultatet av detta arbete visar att det finns en skillnad i hur dessa två personer upplever ämnet idrott och hälsa. Skillnaden tycks dock ligga i hur planeringen av lektionerna är uppbyggda, och inte barnens ålder. Det som framkommer är att elever med rörelsehinder måste få chansen till att få vara med på idrottslektionerna som alla andra men även med ändringar som passar just deras idrottsbeteende.

Nyckelord: rörelsehinder, funktionshinder, inkludering, integrering, idrott och hälsa

www.fastpdf.com

--Innehållsförteckning

2.1.4 Inkludering och integrering ... 5

2.2 Litteratur ... 6

2.2.1 Honneths tre nivåer av erkännande ... 6

2.2.2 Winnicks fem nivåer ... 7

2.3 Tidigare forskning om rörelsehindrade inom idrott och hälsa ... 7

2.3.1 Elevers deltagande och lärares kunskap i idrott och hälsa ... 7

2.3.2 Erkännande och omfördelning... 8

2.3.3 Vad man kan vinna på inkludering ... 9

2.4 En skola för alla ... 10 2.5 Sammanfattning av litteratur ... 10 3.0 Syfte ... 11 3.1 Frågeställning ... .11 4.0 Metod - Fallstudie ... 12 4.1 Forskningsetik... 12 4.2 Urval... 12

4.3 Teknik – intervju eller enkät? ... 14

4.4 Genomförande ... 14

5.0 Resultat... 15

5.1 Tankar kring skolan ... 15

5.1.1 Tankar kring idrott och hälsa i skolan... 15

5.1.2 Tankar kring idrottsaktiviteter utanför skolan ... 16

5.2 Analys och litteraturanknytning ... 16

5.2.1 De fem punkterna... 16

5.2.2 Jerlinders fallstudie och Honneths tre nivåer... 17

5.2.3 Deltagande, omfördelning och planering ... 18

6.0 Diskussion... 19 6.1 Olika upplevelser ... 19 6.2 Väcka intresse ... 19 7.0 Fortsatt forskning ... 21 8.0 Referenser... 22 8.1 Bilaga ... 23 www.fastpdf.com

--1.0 Inledning

När jag började på Ålands yrkesskola i Mariehamn så hade jag en kamrat, vi kan kalla henne Lisa, som hade en CP skada. Hennes CP skada gjorde att hon inte kunde gå ordentligt istället använde hon en rullstol för att komma fram men hon kunde också använda sig av kryckor kortare sträckor. Lisa var ofta en duktig elev i skolan och var t.ex. väldigt insatt i den åländska politiken men hon var däremot aldrig med på en gymnastiklektion. Jag frågade Lisa om detta efter några månader och fick svaret att hon hade kommit överens med gymnastikläraren att hon fick själv ansvara för

gymnastiken eftersom hon ändå inte kan vara med på så mycket ändå. Lisa tyckte själv att det var en bra lösning eftersom de gånger hon har varit med på gymnastiken förut så kunde hon oftast ändå inte vara med. Jag tänkte inte så mycket mera på det just då, men ett par år senare började jag på Högskolan i Gävle där jag gick en kurs som bl.a. behandlade hur man som lärare kan få med funktionshindrade i ämnet Idrott och hälsa. Kursen inspirerade mig väldigt mycket och mina tankar for tillbaka till Lisa och hennes situation. Varför anpassade inte vi våra gymnastiklektioner efter henne? Hade hon blivit utesluten från gymnastiken ända sen hon började skolan och var det orsaken till varför hon inte har något intresse för idrott? Nu när jag skulle skriva mitt examensarbete så bestämde jag mig för att skriva om något som berör detta ämne och kanske få svar på ett par av de frågor jag har.

Detta arbete handlar om barn med rörelsehinder i olika åldrar och hur de uppfattar ämnet Idrott och Hälsa. Upplever barn i olika åldrar ämnet olika? Med tanke på att kursplanen för ämnet idrott och hälsa säger att ”Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett

fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor.” (Skolverkets hemsida, 2007) så vill jag i detta arbete undersöka hur

några funktionshindrade elever upplever sin undervisning och i vilken mån den upplevelsen stämmer överens med kursplanens intentioner. Förhoppningsvis så kommer detta arbete att leda fram till en bättre förståelse för även mig själv och andra lärare att skapa förutsättningar för funktionshindrade i ämnet idrott och hälsa.

www.fastpdf.com

--2.0 Bakgrund

2.1 Terminologi

Jag redovisar här några begrepp som är viktiga att förstå i förhållande till examensarbetet.

2.1.1 Handikapp

Begreppet handikapp avser förlust eller begränsning av att delta på samma sätt i samhället som alla andra. ”Handikapp beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen.” (Axengrip, 2002, sid.14).

2.1.2 Funktionsnedsättning

En funktionsnedsättning behöver inte bara vara av fysisk eller kronisk art. Den kan även visa sig som en psykisk eller övergående sort. ”Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av

fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller - sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur.” (Axengrip, 2002, sid.14).

2.1.3 Rörelsehinder

Ett rörelsehinder är en skada eller en störning som kan finnas i olika delar på kroppen, t.ex. hjärnan, perifera nervsystemet, musklerna, lederna eller skelettet. Detta gör att man inte kan använda

kroppen till fullo. Olika rörelsehinder kan vara ryggmärgsbråck, Cerebral Pares (CP) eller Multipel skleros (MS). (Handikapp & Habilitering hemsida, 2007).

2.1.4 Inkludering och integrering

Begreppet inkludering betyder att man medräknar en person med i gruppen. Man ser personen i fråga som en självklar del av gruppen. Det är motsatsordet till undantaga. Ordet Integrering menas att man sammanslutar eller förenar en person till en enhet. (Fröjd och Göransson, 2004).

Begreppen låter kanske väldigt lika men kan ha olika betydelser i olika sammanhang. Talar vi om fysisk aktivitet så kommer vi in på fysisk integrering kontra fysisk inkludering. Hill och Rabe säger (i Fröjd och Göransson, 2004) att begreppet integrering har fått en negativ klang då den ofta bara jämförs med den fysiska integreringen och inte tar den med den sociala innebörden. Författarna menar att den fysiska integreringen blir fulländad om man sätter rörelsehindrade barn i samma skolor som personer som inte har ett rörelsehinder men de tycker att man glömmer bort den sociala aspekten i den fysiska integreringen. Eftersom den fysiska inkluderingen inte fått denna stämpel och de vill se den sociala biten som en del i centrum så har de valt att använda begreppet inkludering framför integrering (Fröjd och Göransson, 2004).

www.fastpdf.com

--Då mitt arbete handlar om hur rörelsehindrade barn i olika åldrar upplever ämnet idrott och hälsa så har jag också valt att använda mig av begreppet inkludering. Detta för att den sociala biten spelar en stor roll för hur man upplever och uppfattar aktiviteter som idrott och hälsa.

2.2 Litteratur

Eftersom detta arbete handlar om hur barn med rörelsehinder upplever ämnet idrott och hälsa i de olika åldrarna så presenterar jag här litteratur som beskriver hur man bidrar till en inkluderande idrottsundervisning med personer som har ett rörelsehinder. Det är även denna litteratur som jag till stor del kommer att stöda mina argument på i resultat delen.

För att hitta lämplig litteratur till detta arbete så använde jag mig av s.k. nyckelordssökningar i både Higgins och Libris. De nyckelord jag sökte efter var rörelsehindrad, funktionshindrad och idrott. Den litteratur som jag ansåg vara av vikt för mitt arbete tog jag hem och läste igenom så att jag på det sättet skulle få en bild av det som jag skulle skriva om. Först efter jag läst igenom litteraturen bestämde jag mig för om de skulle användas eller inte. Jag hittade dessutom lämplig litteratur genom att se vilka källor andra författare använde sig av. Jag har även läst andras arbeten som berört det ämnet jag har och tagit idéer därifrån, t.ex. källor de använt sig av, olika tankegångar m.m.

2.2.1. Honneths tre nivåer av erkännande

Jerlinder (2005) använder Honneths tre nivåer av erkännande för att beskriva hur man på ett bra sätt kan få en lyckad idrottsundervisning med en rörelsehindrad i klassen. Den första nivån handlar om erkännande i grundläggande relationer mellan familjen, vänner m.m. att de accepterar en som man är. Den andra nivån fokuserar på att lagstiftning och policydokument upprätthålls i förhållande till en individs rättigheter och skyldigheter. Det kan t.ex. röra sig om en persons rättighet att gå i hans/hennes hemskola och rätt till samma undervisning som alla andra. Den tredje och sista nivån handlar om "hur grupper och samhällen värderar hur individer som ingår i ett sammanhang bör

bete sig i olika situationer". (2005, s. 90). Detta kan röra sig om att personer accepterar att man som

en rörelsehindrad person gör lite annorlunda i vissa situationer som t.ex. idrottsundervisningen.

2.2.2 Winnicks fem nivåer

Joseph P. Winnick (1987) använder sig av fem punkter för att visa hur man kan få en lyckad idrottsundervisning med en funktionshindrad i klassen. Han menar att om man kan knyta ihop eller kombinera alla punkter med varandra så får man också en bättre undervisning med en

funktionshindrad i klassen. Den första punkten är vanlig sport, man ändrar alltså ingenting i reglerna. En vanlig fotbollsmatch är ett exempel som kan användas här. Den andra punkten är

www.fastpdf.com

--vanlig sport med ändringar/hjälpmedel, sporten modifieras. Winnick använder själv ett exempel där en blind bowlare får använda ett räck som sitt hjälpmedel för att lokalisera var på banan han är och var käglorna befinner sig. Den tredje punkten är vanlig sport med ändringar/hjälpmedel och vanlig sport kombinerad, t.ex. så kan en funktionshindrad person vara med och tävla i 100 meter med sin rullstol mot en person som inte är funktionshindrad. Den fjärde punkten är ändrad sport som är integrerad i den vanliga sporten. Här kan man ta tennis som exempel. Den personen som är funktionshindrad och sitter i rullstol får två studsar på sig att slå bollen medan personen som inte har ett funktionshinder får bara en studs på sig. Den sista punkten, punkt fem, är ändrad sport som är segregerad i från vanliga sporten, alltså möjligheten till sport som är menade bara för

funktionshindrade, t.ex. goalball.

2.3 Tidigare forskning om rörelsehindrade inom idrott och hälsa

2.3.1 Elevers deltagande och lärares kunskap i Idrott och hälsa

Viktor Göransson och Kennet Fröjd (2004) har gjort en enkätundersökning i åtta skolor i både storstäder och mindre städer, enkäten var riktad mot all personal i skolan och huvudsyftet med undersökningen var ”att få fram underlag och en bild av utbildningsbehovet inom grundskolan

gällande bemötande av elever med funktionshinder” (Fröjd och Göransson, 2004, s.11). I enkäten

framgick det att de flesta lärare tycker att det är mycket viktigt att eleverna skall vara fysiskt aktiva och det var ingen skillnad om de hade ett funktionshinder eller inte. Personer med funktionshinder möttes också relativt bra av både personal och elever, fast däremot framkommer det i enkäten att det var lite lägre resultat på hur eleverna bemötte personer med funktionshinder. De flesta lärare tyckte att fysisk aktivitet är mycket viktig för elevernas inlärningsförmåga men att de själva inte har fått tillräckliga kunskaper att undervisa en person med ett funktionshinder (Fröjd och Göransson 2004).

I barnombudsmannens rapport till regeringen (Barnombudsmannen, 2002) framkom resultat från 2001 i en enkätundersökning bl.a. att barn med funktionshinder inte deltar i alla ämnen i skolan. Av alla de som blivit tillfrågade så svarade 64 % att de brukar vara med på alla ämnen, vilket innebär att 36 % som har funktionshinder inte är med i alla ämnen. Av de ämnen som de inte kunnat vara med på nämns idrott och hälsa som ett av de ämnen de ofta inte kan delta i. ”En av lektionerna åker

jag och min assistent och rider. Det är min gympa. Den andra lektionen brukar jag och min assistent gå på promenad.” (Barnombudsmannen, 2002, s.32) är en av kommentarerna som en

person med funktionshinder skriver i enkäten. Det framkommer i rapporten att detta inte är acceptabelt, fler personer skulle kunna vara med på idrottslektionen om den skulle läggas upp på rätt sätt.

www.fastpdf.com

--2.3.2 Erkännande och omfördelning

Kajsa Jerlinder (2005) som har forskat i ämnet om rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder hävdar att rättvis undervisning uppnås genom erkännande och omfördelning.

Uppsatsen består av två delar. I den första delen så försöker hon ta reda på hur olika institutionella organisationer definierar och räknar personer med ett rörelsehinder. För att minska ner antalet på undersökta personer med rörelsehinder så avgränsades undersökningen till personer som var 6-16 år, inskrivna i grundskolan men inte i särskola och har ett funktionshinder i form av CP-skada, ryggmärgsbråck eller någon sorts form av muskelsjukdom. Hennes källor till denna undersökning var specialpedagogiska institutet, den lokala skolhälsovården, den lokala habiliteringsinsatsen och lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Hon samlade in svaren på de tre första källorna med hjälp av intervjuteknik men den sista källan (lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa) så ombads de att svara på en enkät. Alla fyra källor ombads att svara utifrån läsåret 2001/2002. Svaren som Jerlinder fick i denna undersökning visade att det var en stor skillnad mellan de fyra olika källorna. Skolhälsovården svarade att det fanns 7 stycken elever med rörelsehinder i kommunen medan specialpedagogiska institutet svarade att det fanns 19 elever med rörelsehinder. Efter detta resultat så frågar hon sig vilka konsekvenser detta får för rörelsehindrades idrottsundervisning.

En sak som i alla fall blir lidande är omfördelningen av resurser som ska gå till de rörelsehindrade och de som är inblandade. Ser man det ur en lärares perspektiv så kan den läraren gå miste om resurser som kan ge dem adekvat stöd i form av assister eller fortbildningskurser. Jag kommer även att komma tillbaka till detta lite längre fram i mitt arbete.

I den andra delen så har Jerlinder gjort en fallstudie om en 10 årig pojke med ryggmärgsbråck som hon kallar för Anders. Jerlinder samlade in information genom intervjuer, fältanteckningar och observationer. Även föräldrarna, klasskamraterna och lärarna intervjuades och observerades. Resultatet av denna studie visade att Anders är ett lyckat fall av inkludering som Jerlinder själv uttrycker det. Hon grundar sin slutsats i detta eftersom Anders själv tycker att han är delaktig på lektionerna, lektionen i sig går inte ut på att Anders ska göra likadant som alla andra utan lektionen anpassas efter individen. Även klasskamraterna vet om detta och har inte något problem med det. Enligt Anders lärare så ser dem Anders som en vanlig elev som alla andra, och de har inte heller någon speciell planering när de sätter upp en idrottslektion. Det är också därför Anders kan vara med på fler saker på idrottsundervisningen anser lärarna.

Även om Jerlinder såg denna studie som lyckad eftersom de tre nivåerna uppfylldes så går hon även igenom felkällor som kan finnas i arbetet. Hon tar bl.a. upp Anders ålder och menar att hans

inställning till idrotten i skolan kan mycket väl komma att förändras när han blir äldre. Jerlinder

www.fastpdf.com

--menar att Anders bara går i årskurs tre ännu och att han har haft en relativt kort ”skolkarriär”, hon frågar sig om Anders skulle ha varit lika positiv till idrotten i skolan om han hade varit fjorton eller femton år. Hon refererar till en studie Hemmingson och Borell (2002, i Jerlinder 2005) som framgår i hennes avhandling där de i en studie visar att de äldre eleverna med funktionshinder rapporterade fler hinder för samma möjlighet till rättvis undervisning än vad de yngre eleverna gjorde.

Jerlinder ser Anders som ett lyckat fall av inkludering eftersom Honnneths tre nivåer blir uppfyllda. I detta arbete kommer jag bl.a. att gå efter de här tre nivåerna för att se om de är nödvändiga för att få en lyckad idrottsundervisning med en rörelsehindrad person i klassen. Resultatet kommer att framgå längre fram i arbetet.

2.3.3 Vad man kan vinna på inkludering

Kozub och Poretta (1996) har skrivit en artikel om hur man kan inkludera personer med ett funktionshinder med i undervisningen. De vill också kunna visa i sin text hur alla kan vinna på att ha personer med funktionshinder med i undervisningen. Författarna menar att personer med ett funktionshinder har rätt till vanlig undervisning innan man kan bestämma om han/hon skall få alternativ undervisning och att man skall sträva efter att ha funktionshindrade med så länge som möjligt. Kozub och Poretta tar också upp områden varför det är bra att inkludera personer med funktionshinder där de menar att alla vinner på det.

Social acceptans. Genom att inkludera personer med funktionshinder så sänder man ut ett

meddelande om social acceptans. Ett genuint stöd från t.ex. skolan visar att man tycker att det är viktigt att alla ska få delta och på så sätt också få samhället att fokusera på just det och inte handikappet.

Lagdynamik. Om man har en person med funktionshinder med i laget så kan tränaren aktivt visa att

det är laget som kommer först och inte individuella prestationer. Detta kan ske genom bl.a. att tränaren säger att de som kommer och tränar får spela och de som inte gör det sitter på bänken.

Rätt inställning. Personerna utan funktionshinder kan se att man kan komma långt fast man har ett

funktionshinder vilket i sin tur motiverar dem att träna hårdare och bli bättre.

Lagliga föreskrifter. Genom att ge möjligheter till personer med funktionshinder att delta lika

mycket som alla andra så följer man de lagliga föreskrifter som förekommer.

Högre medverkan i idrotten. Genom att inkludera så får man också upp antalet personer som

idrottar. Detta kan speciellt vara bra i små skolor/samhällen där det kanske inte är så många idrottar.

2.4 En skola för alla

Författaren Timo Saloviita (2003) har skrivit om vad det innebär med en skola som är öppen för alla. Han menar att våra tankegångar kring bl.a. handikappade barn har varit att de inte ska delta i allmänundervisningen utan i specialklass. Saloviita visar i boken att barn med särskilda behov dock

www.fastpdf.com

--lär sig bättre när de får vara i en allmän klass. I boken ger han också råd till --lärare hur man kan göra när man har barn med särskilda behov i klassen. Några av råden är att man ska anpassa elevens målsättningar till klassens undervisning, han skriver att ”Elevens målsättningar måste

sammanlänkas med klassens målsättningar så att eleven så långt det är möjligt kan delta i hela klassens verksamhet.” (Saloviita, 2003, s.51). Följande steg är att man måste anpassa sina

undervisningsmetoder. ”Förutom målsättningarna bör även undervisningsmetoderna oftast ses

över, till exempel att man hittar det rätta sättet att kommunicera med barnet. Man blir kanske tvungen att utarbeta eget undervisningsmaterial för barnet.” (Saloviita, 2003, s.51). Enligt tradition

så är målsättningarna i skolan är lika för alla men Saloviita menar att lärare har mer och mer börjat se till individen vilket har lett till att det har blivit lättare att möta elever med särskilda behov.

2.5 Sammanfattning av litteratur.

Både Jerlinder och Kozub och Poretta använder sig av s.k. nivåer eller punkter för att visa hur man kan få en lyckad idrottsundervisning. Kozub och Poretta talar om Winnicks fem punkter där syftet är att man ska sträva efter att knyta samman dessa punkter för att uppnå en lyckad

idrottsundervisning. Jerlinder använder sig av Honneths tre nivåer av erkännande som går ut på att man skall erkänna personer som de är, och på det viset få lyckade lektioner med funktionshindrade. I detta arbete kommer jag att lägga stor vikt vid dessa nivåer och punkter när jag bearbetar fram resultatet. Detta leder till att arbetet kommer till stor del genomsyras av dessa nivåer och punkter, speciellt när jag jämför hur intervjupersonerna upplever idrotten i skolan. Jag finner det intressant att se om jag i detta arbete kan se om lyckad idrottsundervisning kan uppnås med dessa metoder.

www.fastpdf.com

--3.0 Syfte

Idrott och hälsas roll i skolan är bl.a. att ge eleverna chansen att utveckla sina fysiska förmågor samt att ge eleverna ett intresse som främjar deras egen hälsa (Skolverkets hemsida). Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån detta upplevs av två elever med fysiska funktionshinder i olika åldrar.

3.1 Frågeställningar

Hur upplever två rörelsehindrade personer i åldrarna 9 och 19 år ämnet Idrott och hälsa i skolan?

Vilka faktorer är det som kan bidra till eller försvåra ett intresse som främjar deras egen hälsa och ger chansen till att utveckla sina fysiska förmågor?

www.fastpdf.com

--4.0 Metod – Fallstudie

I detta arbete har jag valt att ha fallstudier som min forskningsmetod. En fallstudie är en

undersökning av en specifik företeelse som görs eftersom den är viktig och intressant, det kan t.ex. vara en social grupp, en person eller en händelse. En fallstudie är också särskilt lämplig i

pedagogiska processer (Merriam, 1994) och eftersom detta arbete till stor del berör den pedagogiska verksamheten så anser jag att fallstudie som metod passar detta arbete bra.

4.1 Forskningsetik

När man forskar om ett ämne så finns det vissa regler eller rekommendationer som man har att tillgå sig med. I detta arbete har jag följt Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet etikregler. I dessa framgår det att när man forskar om ett ämne så finns det vissa huvudkrav som man ska följa, några av dem är informationskravet, samtyckeskravet, och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002). I dessa huvudkrav finns det regler och det är några av dessa regler som jag har försökt att hålla mig till. I informationskravet så hittar man regel nummer ett där det bl.a. står att

”Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande” (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Jag

informerade mina intervjupersoner om att jag skriver ett arbete om rörelsehindrade och deras upplevelser av ämnet idrott och hälsa i skolan. På så sätt anser jag att jag informerade deras uppgift i mitt arbete. I regel nummer två som man hittar i samtyckeskravet så står det att ”Forskaren skall

inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare( t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär)” (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9). Detta gjordes helt

enkelt genom tillfrågande av personen i fråga och även dess förälder (när personen var under 15 år) om det var okej för dem att ställa upp i en intervju som handlade om rörelsehindrade och deras upplevelser i ämnet idrott och hälsa. För att personerna i detta arbete skulle hållas anonyma så använde jag mig av påhittade namn. I regel nummer fem så står det att ”All personal i

forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter”

(Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). För att uppfylla detta krav så försäkrade jag mig muntligt med dem som berördes av detta arbete att jag till min bästa förmåga skulle hålla deras identitet hemlig.

4.2 Urval

I detta arbete har jag valt att undersöka personer med ett rörelsehinder i åldrarna 9 och 19 år, idén var att jag skulle jämföra de olika åldrarna med varandra om hur de upplever ämnet idrott och hälsa. Jag valde att inte ta med de allra yngsta eleverna 6-8 år eftersom jag ansåg att de inte hade haft

www.fastpdf.com

--tillräckligt med skolerfarenhet och därför inte kunde ge en rättvis bild på hur de ännu upplever ämnet.

För att få kontakt med rörelsehindrade personer så hörde jag av mig till olika institutioner och gymnasieskolor. Jag började med att kontakta kommunen som i sin tur ledde mig vidare till kultursekreteraren och fritidskonsulenten där jag inte kunde få någon hjälp. Jag fortsatte med att höra av mig till Svenska handikappidrottsförbundet (SHIF) där jag inte heller fick någon större framgång, men de ledde mig däremot vidare till Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) där jag fick tag på min första intervjuperson. Efter detta tycktes det nästan vara omöjligt att få tag på flera personer. Jag hörde av mig till tre stycken gymnasieskolor som jag både ringde och mailade till, rektorerna i dessa skolor rådde mig till att maila idrottslärarna på respektive skola, vilket jag gjorde två gånger utan att få svar. Därefter mailade jag svenskt utvecklingscentrum för handikappade (SUH) och handikappteatern som båda svarade att de inte kunde vara till någon hjälp. Efter detta hörde jag med mina kamrater om de kände till någon som hade ett rörelsehinder. En av mina kompisar ordnade faktiskt så jag fick en intervjuperson till, men i sista stund så drog sig den personen ur. Den sista intervjupersonen hittade jag genom hjälp av min släkt. Det var

egentligen meningen att jag från början skulle intervjua fyra stycken personer med ett rörelsehinder, men då det visade sig att vara så svårt att få tag på personer som var villiga att ställa upp så fick jag nöja mig med två personer från de olika åldersgrupperna.

Jag har intervjuat två personer för att få svar på min frågeställning, Marcus som är nio år och Julia som är nitton år. Båda av dessa personer har ett rörelsehinder, Julia har en CP skada som gör att hon oftast måste sitta i en rullstol, hon kan gå med kryckor men inte långa sträckor. Marcus har en sjukdom som heter Spinal Muskel Atrofi (SMA) som gör att hans muskler inte blir starkare och måste därför sitta i rullstol.

4.3 Teknik - Intervju eller enkät?

För att få svar på mina frågor så använde jag mig av intervjuteknik med en hög grad av

standardisering. Med detta menas att frågorna som ställs vid intervjun är samma för alla, allt från samma ordning på frågorna till samma formulering. Jag valde intervju eftersom jag anser att jag då fick möjligheten till att förstå personens tankar och idéer bättre än om jag skulle använda mig av en enkät. En intervju passar bättre om man är i den situationen där man bara har ett visst antal personer som man kan tillgodose sig med, (Trost, 2005) då det var svårt för mig att hitta personer med ett rörelsehinder som var villiga att ställa upp så passade detta arbetssätt mig bra.

www.fastpdf.com

--4.4 Genomförande

När man gör en intervju så är det vissa saker som man måste ta i beaktande både före och under intervjun.

Före intervjun så är det viktigt att du som intervjuare talar om för den intervjuade att det han eller hon säger kommer att hållas konfidentiellt (Trost, 2005). I mitt fall så informerade jag detta till Julia och Markus och även Marcus mamma p.g.a. hans låga ålder när jag talade med dem för första gången. En till sak som man också bestämmer före intervjun är platsen där intervjun ska hållas. Helst ska den intervjuade få bestämma plats så han eller hon ska känna sig trygg, platsen ska också vara ett lugnt ställe där ingen kan komma och avbryta en (Doverborg, 2004). I både Julia och Marcus fall så lät jag dem bestämma platsen för där intervjun skulle hållas, detta för att just bidra till att de ska få känna sig trygga.

Under intervjun så är det främst den intervjuade som ska höras, intervjuaren ska bara höras med sina frågor och akta sig för att ställa ledande frågor (Trost, 2005). Detta var något som jag hade problem med märkte jag sen när jag lyssnade av intervjuerna. Vissa frågor blev inte så

standardiserade som jag från början hade planerat, möjligtvis att det var min brist på erfarenhet som bidrog till detta. Däremot så tycker jag att jag hade en bra frågeteknik, alltså att jag började med vida frågor för att sedan komma in på mera specifika frågor. Detta är speciellt viktigt att tänka på när man intervjuar barn (Doverborg, 2004). Hela grundidén med min intervju var att först ställa vida frågor som vad de tycker om skolan för att sedan ”komma ner i tratten” och ställa mer preciserade frågor som vad de tycker om idrott och hälsa i skolan. När man utför en intervju så är det också viktigt att låta personerna få tillräckligt med tid på sig att få svara och tänka (Doverborg, 2004). Jag tycker att intervjun med Julia gick bra i detta avseende men med Marcus gick det lite sämre. Första gången Marcus tog lång tid på sig så var jag tyst men andra gången det hände så kändes det som jag pressade honom med att bara sitta där tyst och vänta. Detta hade kanske kunnat undvikas om jag hade gjort en provintervju först och sedan lyssnat av bandet, men med tanke på att jag hade stora problem med att få tag i intervjupersoner så uteblev detta.

www.fastpdf.com

--5.0 Resultat

För att presentera mitt resultat så kommer jag att först visa likheter och olikheter mellan svaren, därefter så kommer en analys av detta.

5.1 Tankar kring skolan

När jag frågar Marcus om han har något speciellt ämne i skolan som han tycker är roligt så svarar han att han inte kan komma på något ämne som är roligt. Det som Marcus tycker är tråkigt är svenskan, speciellt veckans ord, men annars så tycker Marcus att skolan är bra. Julias favoritämne i skolan är konst, musik och matte. Hon tycker om dessa ämnen eftersom hon själv tycker att hon är ganska konstnärlig, att hon har lite av ett tonöra och så tycker hon matematiken eftersom då får hon chansen att räkna och tänka. De ämnen i skolan som hon tycker är tråkiga är främst träslöjd och gympan (med gympan menar Julia ämnet idrott och hälsa). Julia beskriver inte gympan som tråkig utan mera som svår, speciellt när det är gympa med friska människor.

5.1.1 Tankar kring idrott och hälsa i skolan

När Julia får frågan om vad idrott är för henne så svarar hon att idrott är gympa i skolan, men även sådana som jobbar med idrott, som t.ex. Kajsa Bergqvist. Även om Julia inte hela tiden kan vara med på allting i idrotten som alla andra gör så är hon ändå med på ett eller annat sätt. Hon säger att i den skolan hon går i nu så har hon aldrig behövt känna sig utelämnad någon gång. Detta har att göra med att Julias rektor, Gert, går efter policyn att alla ska vara med efter egen förmåga. Hon kände sig däremot utelämnad i högstadiet då hon inte alls fick vara med på idrottslektionerna men nu känner Julia sig väldigt nöjd med sin idrott i hennes skola. Hon tycker emellertid inte om när det blir för tungt att göra något på idrotten ”då vill jag sluta nästan, men jag håller nog på tills jag blir helt

slut” säger Julia och skrattar. I Marcus fall så är det lite annorlunda. När han får frågan vad idrott är

för honom så tvekar han ganska länge och säger till sist basket. Han brukar inte vara med på sina idrottslektioner, utan istället har han sin egen gympa där han stretchar. Han säger däremot att hans idrottslektioner är bra och han nöjd med att få stretcha, han tycker även att han får vara med tillräckligt på idrotten. Han säger också att han aldrig känt att han har blivit utelämnad från idrotten i skolan. Marcus säger att han på idrotten känt att han inte har kunnat vara med i en övning, trots att han försökt. Ett exempel på detta är när de skulle ha "indiansmyg". Då kände han att inte klarade av någonting, tack vare att hans rörelsehinder förhindrade honom att nå ner till golvet. Det som han tycker minst om på idrottslektionerna är när de har volleyboll eftersom det låter så bullrigt då. Han tror inte heller att idrott och hälsa är viktigt för honom. När jag frågar Marcus om vad hälsa är för honom så tvekar han igen och säger till slut att han inte vet. Julia säger att hälsa för hennes del är att må bra. "Är hälsan bra så mår jag bra" säger Julia. Julia tror också att idrott och hälsa är viktigt för

www.fastpdf.com

--henne i just den delen. Marcus däremot tycker inte idrott och hälsa är viktigt för honom. "Det finns

ju inte så mycket att göra" säger han.

5.1.2 Tankar kring idrottsaktiviteter utanför skolan

I både Julias och Marcus familj finns det personer som idrottar, men det skiljer sig när det kommer till deras eget idrottsutövande utanför skolan. Julia håller på med rörelse till musik som hon själv kallar det och så simmar hon också, det är bra för benen tycker hon. I Julias familj så brukar de också göra fysiska aktiviteter tillsammans, bl.a. så har Julia och hennes mamma varit på gymnastik läger tillsammans, där man har gymnastik åtta timmar om dagen. Marcus sysslar dock inte med någon sorts form av idrott utanför skolan han tycker att det inte finns något att göra. Han är inte heller intresserad av att hålla på med någon sorts av aktivitet med sin familj.

Resultatet av denna studie visar att det är en skillnad i hur dessa två personerna upplever ämnet idrott och hälsa. Julia, den äldre eleven upplever ämnet idrott och hälsa och skolan överlag som positiv. Marcus den yngre eleven upplever också idrotten som positiv, något som låter underligt eftersom han i början säger att han inte tycker om något ämne i skolan. Nedan kommer jag att försöka knyta mitt resultat till litteraturen som jag läst och därefter kunna ge en förklaring till varför Julia och Marcus ser på olika på ämnet.

5.2 Analys och litteraturanknytning

Det finns många anledningar till varför det är en skillnad mellan Julia och Marcus och deras upplevelser i idrott och hälsa.

5.2.1 Analys i relation till Winnicks fem punkter

Winnick (1987) talar om de fem punkterna man kan använda för att få en lyckad

idrottsundervisning. Tittar man på skillnaden mellan Julias och Marcus undervisning så ser man att Julias undervisning i idrott och hälsa bättre motsvarar de fem punkterna. Julia säger att hon alltid är med på idrottslektionerna fast kanske inte på samma sätt som alla andra hela tiden. Detta menas att Julias idrottslektioner anpassas efter hennes förmåga att vara med, vilket innebär att de fyra första punkterna i Winnicks (1987) artikel uppfylls. Om vi ser på Marcus idrottslektioner lite närmare så kan vi se att den enda punkten som blir uppfylld är ettan, alltså vanlig sport utan ändringar och där känner Marcus att han inte kan vara med. Det han vanligtvis gör på lektionerna är stretchning och det är han nöjd med. Punkterna uppfylls inte som på Julias lektioner. Författaren menar också att det är viktigt att man strävar efter att ha funktionshindrade med i undervisningen så länge som möjligt,

www.fastpdf.com

--att man inte direkt ska ha anpassad undervisning för bara funktionshindrade. Här ser vi igen en skillnad på Julias och Marcus lektioner, Marcus har sin idrott för sig själv då han stretchar medan Julia är med resten av klassen. Skulle Marcus vara med på lektionerna så skulle det enligt

författarna kunna bli en bättre och mer inkluderande idrottsundervisning.

5.2.2 Analys i relation till Honneths tre nivåer av erkännande

Vi ser även detta sorts argument, att funktionshindrade ska vara med i undervisningen så länge som möjligt, i Jerlinders (2005) fallstudie om Anders. Där anser författaren att Anders är ett lyckat fall av inkludering. Hon grundar sin slutsats i detta eftersom Anders själv tycker han delaktig på lektionerna eftersom lektionen anpassas efter individen, precis som på Julias lektioner. Jerlinder (2005) talar också om olika sätt hur man kan få en lyckad idrottsundervisning. Hon nämner de tre nivåerna av erkännande, där den första nivån handlar om erkännande i relationer med familj vänner m.m. Den andra nivån går ut på att lagstiftning och policydokument upprätthålls till en individs rättigheter och skyldigheter, och den sista nivån handlar om hur bl.a. samhällen värderar hur individer bör bete sig i olika situationer. Om vi kopplar dessa nivåer till Marcus och Julia så kan vi igen se en förklaring till varför Julia upplever sina idrottslektioner som positiva medan Marcus inte gör det. Det som kommer fram är att både den andra och tredje nivån av erkännande inte blir uppfyllda i Marcus fall, medan de i Julias fall blir det.

Den andra nivån fokuserar på att lagstiftning och policydokument upprätthålls i förhållande till en individs rättigheter och skyldigheter. Det kan t.ex. röra sig om en persons rättighet att gå i

hans/hennes hemskola och rätt till samma undervisning som alla andra. Visserligen så går både Julia och Marcus i den skola det själva valt att gå i men skillnaden ligger i rätten till samma utbildning som alla andra. Julia har idrott med resten av eleverna i hennes klass, Marcus har däremot oftast sin egen gymnastik där han stretchar. Jag menar inte att Marcus förbjuds att få samma sorts utbildning, som i det här fallet är idrotten, men jag ser inte heller några större ansträngningar från idrottsläraren att få med Marcus i undervisningen. Där har vi en stor och betydande skillnad mellan Marcus och Julia, på Julias lektioner så uppmuntras eleverna att vara med resten av klassen.

Den tredje nivån handlar om "hur grupper och samhällen värderar hur individer som ingår i ett

sammanhang bör bete sig i olika situationer".(Jerlinder, 2005 sid. 90) Detta kan röra sig om att icke

rörelsehindrade personer accepterar att man som en rörelsehindrad person gör lite annorlunda i vissa situationer som t.ex. i idrottsundervisningen. Igen så kan man belysa olikheter mellan Julias och Marcus undervisning. Julia kan inte alltid vara med på samma sätt som alla andra men det är

www.fastpdf.com

--som hon själv säger att fast hon hela tiden inte kan vara med på allting --som alla andra gör så är hon ändå med på ett eller annat sätt. Detta tyder på att personerna runt henne accepterar att hon ibland gör lite annorlunda. Detta plus att hon också säger att hon aldrig känt sig utelämnad. Marcus däremot får inte ens chansen att göra annorlunda och bli accepterad därefter eftersom han inte har idrott med resten av klassen så ofta. De gånger han har idrott med resten av klassen så känner han själv att han inte kan vara med, vilket menas att han heller inte får chansen till att göra

övningen/leken på ett annorlunda sätt som passar honom.

5.2.3 Deltagande, omfördelning och planering

Jag nämnde tidigare att det var en betydande skillnad mellan Marcus och Julias lektioner i fråga om uppmuntran att vara med resten av klassen på idrottslektionerna. Detta problem verkar vara

återkommande i flera skolor och en del av svaret varför det är på det sättet kan man hitta i hur lärarna planerar och lägger upp lektionerna.

I Barnombudsmannens rapport till regeringen (2002) ser man att 36 % av barnen med ett

funktionshinder inte är med i alla ämnen i skolan, och idrott och hälsa är ett av ämnena de ofta inte kan delta i. Det framkommer dock att antalet skulle minska om man skulle lägga upp

idrottslektionen på rätt sätt. Detta styrks också av Fröjd och Göransson (2004) som gjorde en enkät där huvudsyftet var ”att få fram underlag och en bild av utbildningsbehovet inom grundskolan

gällande bemötande av elever med funktionshinder.” (Fröjd och Göransson, 2004, sid.11). Det

framkommer i denna enkät att lärarna tycker att det är viktigt med fysisk aktivitet för eleverna, men att de inte har fått tillräcklig kunskap att undervisa en person med ett funktionshinder. Även

Jerlinder (2005) visar också i sin avhandling att olika institutionella organisationer i en kommun definierar och räknar antalet rörelsehindrade på olika sätt och att definitionen på vad de ser som rörelsehinder skiljer sig markant åt. Frågan som Jerlinder ställer sig efter detta resultat är vilka konsekvenser detta får för rörelsehindrades idrottsundervisning, t.ex. vid omfördelningen av resurserna. Vet inte de institutionella organisationerna hur många rörelsehindrade som finns i deras kommun så blir det också svårt att ge rätt sorts stöd åt dem som behöver det. Lärarna känner som sagt att de inte har tillräcklig kunskap att undervisa funktionshindrade (Fröjd och Göransson, 2004) men om kommunerna skulle ha rätt sorts omfördelning av resurser så skulle kanske lärarna inte behöver känna sig osäkra med att ha en funktionshindrad med i klassen.

www.fastpdf.com

--6.0 Diskussion

6.1 Olika upplevelser

I min frågeställning så undrar jag hur två personer i åldrarna 9 och 19 år upplever ämnet idrott och hälsa. Det som framkommer i resultatdelen är att både Marcus och Julia är nöjda med sina

idrottslektioner. Både Julia och Marcus säger att de aldrig känt sig utelämnade från Idrotten, men däremot så finns det en skillnad till varför de tycker som de gör. Julia är nöjd eftersom hon tycker att hon får vara med på allting på idrottslektionerna. Detta beror till stor del på att alla är med på deras egen förmåga, lektionerna anpassas efter individen på hennes skola. Detta har vi också sett i Jerlinders (2005) rapport då hon tar upp varför hon tycker Anders lektioner var ett lyckat fall av inkludering. Marcus säger också att han är nöjd med sina idrottslektioner och att han aldrig känt sig utelämnad trots att han inte är med resten av klassen. Det jag undrar över är hur Marcus inte kan känna sig utelämnad? Jag anser att svaret kan ligga i att det är när Marcus är med resten av klassen som han känner sig utelämnad. Vi har ett exempel på detta när Marcus var med på ”indiansmyg” med resten av klassen. Då kände han att inte klarade av leken för att han inte nådde ner till golvet från sin rullstol. Däremot när Marcus är ensam och har sin idrott så känner han att han klarar av de saker han gör just då, därför är anser jag också att Marcus nöjd med sina egna lektioner i idrotten. I och med detta sagt så kommer jag att tänka på Kozub och Porettas (1996) artikel där de talar om att personer med ett funktionshinder har rätt till vanlig undervisning innan man kan bestämma om personen i fråga skall få alternativ undervisning. Skulle Marcus inställning till idrotten vara

annorlunda om han skulle ha blivit mera ”pushad” att vara med på de vanliga lektionerna? Ser man på Julia så ändrade hennes inställning till idrotten när hon kom till en skola där alla skulle vara med enligt egen förmåga, kanske även Marcus inställning då också kan ändras.

6.2 Väcka intresse

I min andra frågeställning så frågar jag vilka faktorer det är som kan bidra till eller försvåra ett intresse som främjar deras egen hälsa och ger chansen till att utveckla sina fysiska förmågor? Svaret på dessa frågor blir att de faktorer som kan bidra till att man får ett intresse som främjar ens hälsa är att man ska få möjligheten till att delta, och helst på olika nivåer. Saloviita (2003) talar om att man måste anpassa både målsättningarna för den som har särskilda behov men också anpassa sina undervisningsmetoder som lärare. Om vi tar Julia som exempel så ser vi att hennes lektioner och målsättningar är anpassade, hon är med på sina idrottslektioner på ett eller annat sätt. Hon får möjligheten att vara med på den nivån som hon klarar av. Winnick (1987) nämner punkter som man kan använda sig av för att få med en funktionshindrad med på idrotten. Det handlar om att hitta rätt nivå eller nivåer för personen i fråga. Det finns inget som säger att Marcus inte hade kunnat vara med på ”indiansmyg” om leken hade skett på också Marcus nivå. Den andra, tredje och fjärde punkten i Winnicks fem nivåer hade passat bra in på detta exempel för att Marcus skulle ha klarat

www.fastpdf.com

--av att vara med. Genom att ge Marcus ett hjälpmedel som skulle ha hjälpt honom att nå ner till golvet så skulle man ha uppfyllt både den andra och tredje nivån där den andra nivån är vanlig sport med ändringar/hjälpmedel och den tredje nivån är vanlig sport med ändringar/hjälpmedel och vanlig sport kombinerad. Den fjärde punkten är ändrad sport som är integrerad i den vanliga sporten skulle ha kunnat uppnås genom att Marcus hade fått andra regler att gå efter, t.ex. att han skulle ha fått plocka ”skatterna” från speciella ställen dit han nådde från sin rullstol.

Har man inte inkluderande idrottslektioner så är chansen också stor att man inte väcker ett intresse hos personen i fråga. Jag menar att om man har ett inkluderande synsätt där man också ser till elevens målsättningar och kan anpassa sina lektioner så får man också en mycket större chans att väcka ett idrottsintresse hos eleverna, oavsett ålder eller om man är rörelsehindrad eller inte. Julia håller på med både simning och dans på sin fritid medan Marcus inte håller på med någon sorts form av idrott utanför skolan, vilket i och för sig inte är så underligt när majoriteten av Marcus idrottslektioner går ut på att stretcha. Ser vi till både Julias och Marcus rörelsehinder så är det inte några större skillnader i deras handikapp, båda sitter i rullstol och har begränsad rörelseförmåga, speciellt i benen. Det är alltså inte deras fysiska status som avgör att Julia kan göra mera än vad Marcus kan. Dock är så ändå fallet, Julia gör mer saker på sin fritid och på sina idrottslektioner. Jag anser att det är en fråga om inställning och vilka möjligheter man får som skiljer Julia och Marcus åt. En av de första sakerna jag lärde mig under min lärarutbildning var att för att skapa ett intresse så måste man introducera många olika alternativ till eleverna, något som inte Marcus får uppleva. Visserligen kan man inte lägga all skuld på skolan, det handlar också om vilka intressen man har som person. Däremot anser jag med stöd i litteraturen att chansen skulle vara större att Marcus skulle hålla på med någon sorts form av aktivitet på sin fritid om han skulle få prova på fler saker under idrottslektionerna.

Detta arbete har varit lärorikt och intressant för mig och förhoppningsvis även gett något åt läsaren också. Det är däremot viktigt att komma ihåg att detta arbete är gjort i en liten skala där bara två personer med ett rörelsehinder deltog. Det kan också tilläggas att intervjuerna som gjordes inte blev så standardiserade som jag hade tänkt, vilket kan ha lett till olika svar som i sin tur kan ha påverkat arbetets resultat.

www.fastpdf.com

--7.0 Fortsatt forskning

Jerlinder (2005) refererar till en studie av Heminmingson och Borell (2002) där det framgår att äldre elever med funktionshinder rapporterade fler hinder för samma möjlighet till rättvis

undervisning än vad de yngre eleverna gjorde. I mitt arbete så var det tvärtom, där var det den yngre eleven som inte fick samma möjlighet till rättvis undervisning som den äldre fick. Som fortsatt forskning på detta ämne så skulle det vara intressant om man skulle jämföra åldrarna och kanske även könsskillnaderna i en större skala. Får pojkar mera uppmärksamhet än vad flickorna får? Är det skillnad mellan flickors och pojkars upplevelser av ämnet idrott och hälsa?

www.fastpdf.com

--8.0 Referenser

Axengrip, C & J. (2002). FN: s standardregler för människor med funktionshinder & sjukdomar.

Umeå : NRA

Barnombudsmannen. (2002). Många syns inte men finns ändå. Stockholm

Doverborg, E. (2000). Att förstå barns tankar : Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB Fröjd, K. & Göransson, V. (2004). Inkluderad undervisning och bemötande. Bollnäs: Svenskt utvecklingscentrum för handikappidrott (SUH), 2004

Jerlinder, K. (2005). Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder – dilemma kring

omfördelning och erkännande. Örebro: Örebro Universitet

Kozub, F M. (1996) Including Athletes with Disabilities: Interscholastic Athletic Benefits for All. Journal of Physical Education, Recreation and Dance, v67 n3 p19-24 Mar 1996

Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Saloviita, T. (2003). En skola öppen för alla : Elever med särskilda behov inom

allmänundervisningens ram. Vasa: Lärum-förlaget Ab

Trost, J. (2005). Kvalitativa Intervjuer. Lund : Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm : Vetenskapsrådet

Elektroniska referenser

Handikapp & Habilitering hemsida.

http://www.habilitering.nu/gn/opencms/web/HAB/Funktionshinder/rorelsehinder/ Hämtat (2007-10-07) HSFR etikregler. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf Hämtat (2007-12-25) Skolverkets hemsida. http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&id=38 72&extraId=2087 Hämtat (2007-12-04) www.fastpdf.com

--8.1 Bilaga

Frågor till intervjuerna.

Namn:

Skolår/årskurs:

Vad tycker du om skolan?

Finns det något speciellt ämne du som du tycker att är roligt? Om ja, varför det?

Om nej varför inte?

Finns det något speciellt ämne som du tycker är tråkigt? Om ja, varför det?

Om jag säger hälsa, vad tänker du på då? Är det något mer du tänker på?

Om jag säger idrott vad tänker du på då? Är det något mera du tänker på?

Vad tycker du om ämnet idrott och hälsa i skolan? Vad brukar ni göra på en idrottslektion?

Brukar du ofta vara med på idrottslektionerna? Om ja, vad gör du då?

Om nej, vad gör du då?

Tycker du att du får vara med tillräckligt på idrottslektionerna?

Har du något exempel då du inte får vara med där du själv vet att du kan det?

Har du något exempel då du fått vara med men du känt att du inte klarade av det? Har du något favoritmoment på idrottslektionerna? Vad?

Vad tycker du minst om på idrottslektionerna? Varför? Tycker du att det är för lite variation på idrottslektionerna? Brukar ni få ge förslag vad ni ska göra på idrotten?

Om ja, har du gett förslag, och vad i så fall?

Har du någon som hjälper dig på idrottslektionerna? Hur? Brukar du hjälpa någon? Hur?

Tror du att Idrott och hälsa är viktigt för dig? Varför det/inte?

www.fastpdf.com

--Håller du på med någon sorts idrott utanför skolan?

Om ja, vad och hur kom det sig att du började med just det? Om nej, varför inte? Är det någon i din familj som sysslar mycket med idrott?

Om ja, vem och vad sysslar de med?

Brukar ni idrotta tillsammans någon gång i familjen? Om ja, vad?

Har du någon förebild inom idrotten? Om ja, vem och varför?

Är det något mer som du vill tillägga?

www.fastpdf.com