• No results found

Patientsäkerhet : En översikt över vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten utifrån sjuksköterskors perspektiv.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Patientsäkerhet : En översikt över vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten utifrån sjuksköterskors perspektiv."

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PATIENTSÄKERHET

En översikt över vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten utifrån

sjuksköterskors perspektiv.

HANNA FREDRICSON

HANNA MANNINEN

Huvudområde: Akademin för hälsa, vård

och välfärd

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp

Pogram: Sjuksköterskeprogrammet

Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

Handledare: Camilla Svanberg och Jenny

Olofsson

Examinator: Helena Lööf Seminariedatum: 2020-06-04 Betygsdatum: 2020-06-22

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Patientsäkerheten är ett skydd för att undvika att patienter drabbas av

vårdskador. Sjuksköterskors ansvar är att arbeta patientsäkert för att främja hälsa och lindra lidande. Problem: Trots lagar och föreskrifter att förhålla sig till får flera tusentals patienter vårdskador varje år. Patienter lider på grund av att patientsäkerhetsarbetet fördröjs eller uteblir. Syfte: Att skapa en översikt över vad som påverkar patientsäkerheten utifrån

sjuksköterskors perspektiv. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Totalt 11 artiklar har granskats, fem artiklar med kvalitativa ansats och sex artiklar med kvantitativa ansats. Resultat: Låg bemanning, tidsbrist, kommunikation, bristande resurser, ledarskap, organisation och kompetens är orsaker som påverkar patientsäkerheten. Sjuksköterskor beskriver hur dem tvingas lämna ogjorda arbetsuppgifter till nästa skift samt att det var övermäktigt att hinna med arbetsuppgifterna under sitt skift. Låg bemanning äventyrar arbetet med patientsäkerheten genom att ansvara över flera patienter under skiften samt att kommunikationen upplevdes vara bristande vid skiftbyten. Att arbeta i multiprofessionella team upplevdes betydande för patientsäkerheten. Slutsats: Högre bemanning, tydlig kommunikation, lägre arbetsbelastning, rätt kompetenser, gott ledarskap och tillgängliga resurser skulle kunna främja patientsäkerheten så att vårdskador minskar samt att orken och arbetslusten hos sjuksköterskorna bibehålls.

(3)

ABSTRACT

Background: Patient safety is a protection to prevent patients from injuries.

Nurses´responsibility is to encourage to health and relieve suffering. Problem: Despite the laws and regulations, several thousands patients receives injuries every year. Patients suffers because the patient safety work is delayed or undone. Aim: An overview of what affects patient safety from the perspective of nurses. Method: A literature review according to Friberg (2017). Five articles with a qualitative approach, and six articles with a quantitative approach has been reviewed. Result: Low staffing, lack of time, communication, lack of resources, leadership, organisation and competence are causes that affect patient safety. Nurses describe how they are forced to leave care undone to the next shift, and that it was overwhelming to catch up with work during their shift. Low staffing jeopardizes work on patient safety by being responsible for several patients and communication was perceived to be inadequate during the shifts. Multi-professional teamwork was perceived as significant for patient safety. Conclusion: Higher staffing, clear communication, lower workloads,

competence, god leadership and available resources could encourage patient safety so that health injuries are reduced and the energy and workload of nurses are maintained.

(4)

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 1

2 BAKGRUND ... 1

2.1 Definition av vårdskador ... 2

2.2 Lagar och styrdokument ... 2

2.2.1 Patientsäkerhet ... 2

2.2.2 Vårdgivarens skyldigheter ... 3

2.2.3 Anmälningsskyldighet ... 3

2.2.4 Sjuksköterskors ansvar ... 4

2.3 Tidigare forskning ... 4

2.3.1 Patienters upplevelse och lidande ... 4

2.3.2 Hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenhet av att vara delaktig i att orsaka vårdskador ... 5

2.4 Vårdvetenskaplig teoretisk utgångspunkt ... 6

2.4.1 Lidande ... 6

2.4.2 Lindra Lidande ... 6

2.4.3 Ansa, leka och lära ... 7

2.5 Problemformulering ... 7

3 SYFTE ... 8

4 METOD ... 8

4.1 Val av metod ... 8

4.2 Urval och datainsamling ... 9

4.3 Dataanalys ... 10

4.4 Etiska övervägande ... 11

5 RESULTAT ... 12

5.1 Likheter och skillnader i syfte ... 12

5.2 Likheter och skillnader i datainsamlingsmetod och antal deltagare ... 12

(5)

5.3.1 Arbetsmiljöns betydelse och dess påverkan på patientsäkerheten ... 14

5.3.2 Teamsamarbete och dess påverkar på patientsäkerheten ... 15

5.3.3 Bristande resurser och dess påverkan på patientsäkerheten ... 15

5.3.4 Ledarskap och dess påverkan på patientsäkerheten ... 16

5.3.5 Organisation och dess påverkan på patientsäkerheten ... 17

6 DISKUSSION ... 17

6.1 Metoddiskussion ... 18

6.2 Resultatdiskussion ... 20

6.2.1 Diskussion om syfte och datainsamlingsmetod ... 20

6.2.2 Diskussion om resultat ... 21

6.3 Etikdiskussion ... 23

7 SLUTSATSER ... 24

8 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 24

REFERENSLISTA ... 25

BILAGA A – SÖKMATRIS BILAGA B – ARTIKELMATRIS

BILAGA C – KVALITETSGRANSKNING

(6)

Med patientsäkerhet innebär det att patienter ska skyddas mot vårdskador, trots det så drabbas fler patienter varje år av vårdskador. Vårdskador kan innebära ett fysiskt eller psykisk lidande för patienter där skadan kan ha uppstått på grund av vård men också på grund av utebliven vård. Hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta för att främja hälsa och lindra lidande. Vård och omvårdnadsåtgärder innebär många olika uppgifter, från

administration av läkemedel, omvårdnad och behandling till tröst och samtal, ibland kan det dock uppstå händelser som är bidragande till vårdskador för patienter, som hade kunnat undvikas. Vårdskador kan i sin tur leda till ett vårdlidande för patienter. För att ge en god och säker vård till patienter krävs det att varje arbetsplats arbetar med patientsäkerhet för att säkerställa detta.

Med vår egen erfarenhet av arbete samt verksamhetsförlagd utbildning inom Hälso- och sjukvården anser vi att patientsäkerhet är något det talas mycket om, speciellt som en konsekvens av sjuksköterskebristen. Det talas mycket om vad som påverkar

patientsäkerheten och vart ansvaret ligger. Vi anser att sjuksköterskor har ett eget ansvar i att bidra till en god patientsäkerhet men också att ledningen har ett ansvar i att tillgodose de resurser som behövs för att bedriva en säker vård. Därför blev ämnet patientsäkerhet intressant för oss, hur det följs, vad som påverkar patientsäkerhet samt hur viktigt det är för all hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta patientsäkert. Önskan är att denna uppsats kan leda till en ökad medvetenhet om varför det uppstår bristande orsaker i sjuksköterskors arbete som äventyrar patientsäkerheten.

Ett flertal intresseområden presenterades i början för oss inför arbetet, det intresseområde som valdes blev: sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på vårdavdelningar, genom forskargrupp MDH/HVV: Comcare.

2 BAKGRUND

I bakgrunden beskrivs definition av vårdskador, lagar och styrdokument, tidigare forskning och vårdvetenskaplig teoretisk utgångspunkt, avsnittet avslutas med en problemformulering.

(7)

2.1 Definition av vårdskador

Vårdskador innebär ett lidande för patienter, kroppslig eller fysisk skada eller dödsfall som kunnat undvikas om rätt åtgärder vidtagits under patienternas kontakt med hälso- och sjukvården. Allvarliga vårdskador enligt patientsäkerhetslagen anses vara vårdskador som är bestående och därmed lett till att patienter behövt ökad vårdbehov eller avlidit till följd av skador (Patientsäkerhetslagen PSL, SFS 2010:659). Enligt Socialstyrelsen (2017) kan vårdskador uppstå på grund av vård och behandling patienter erhållit, men också på grund av utebliven vård och behandling. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30)

framkommer det att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa samt att vården ska ges med värdighet utifrån enskilda patienters behov. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att kraven på god vård uppfylls. Det kan innebära en god hygienisk standard, tillgodose patienters behov av kontinuitet, trygghet och säkerhet samt att den utförs med respekt för patienternas självbestämmande och integritet.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) är en av den de vanligaste vårdskador som förekommer. VRI leder till att patienter dör varje år i samband med vård på sjukhus. Vanliga

vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektion och postoperativa sårinfektioner. Många patienter som drabbats av VRI har också andra skador till exempel trycksår och kirurgiska skador. Äldre patienter över 80 år drabbas vanligtvis i större utsträckning av VRI med allvarligare konsekvenser som följd än yngre. Vidare beskrivs trycksår och blåsöverfyllnad som de vanligaste vårdskadorna. Blåsöverfyllnad innebär att urinblåsan är fylld med mer än 500 ml urin vid två tillfällen eller mer än 1000 ml urin vid ett tillfälle. Blåsöverfyllnad är vanligt vid sjukhusvård och kan uppstå vid bland annat långvarigt sängläge, opiatbehandling, ryggbedövning och smärta. Blåsöverfyllnad kan skapa bestående men på patienters blås muskulatur. Trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad som orsakas av tryck eller förskjuten hud vilket skapar ett stort lidande för patienter, är personalkrävande och dyrbar för sjukvården. Trycksår kan uppstå vid bland annat långvarigt sängläge eller när patienter blir sittandes i samma ställning under för lång tid (Sveriges kommuner och Regioner, 2019).

2.2 Lagar och styrdokument

Här presenteras patientsäkerhet, vårdgivarens skyldigheter, anmälningsskyldigheter och sjuksköterskors ansvar.

2.2.1 Patientsäkerhet

Ödegård (2019) beskriver att begreppet patientsäkerhet på ett enkelt sätt kan förklaras med att det handlar om förutsättningar för hälso-och sjukvårdspersonal att utföra sitt arbete på ett säkert sätt, utan oönskade konsekvenser. Det framgår i Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) att syftet med lagen är att säkerställa en hög patientsäkerhet för att förhindra att vårdskador inträffar. Hälso- och sjukvårdspersonal ska bidra till en hög patientsäkerhet

(8)

genom att ge en god och respektfull vård men också rapportera risker för eventuella vårdskador samt händelser som resulterat i vårdskador för patienter (PSL, SFS 2010:659).

2.2.2 Vårdgivarens skyldigheter

Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) är vårdgivaren skyldig att planera, leda och kontrollera verksamheten så att en god och säker vård bedrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Med vårdgivare enligt Patientsäkerhetslagen menas statlig myndighet, landsting och kommun som bedriver hälso- och sjukvård. Vårdgivaren ska enligt

Socialstyrelsen (2019a) förebygga att patienter drabbas av vårdskador genom olika åtgärder, dessa är ett urval: Utreda klagomål och synpunkter, anmäla allvarliga vårdskador samt anmäla personal som utgör en fara för patientsäkerheten.

Det framgår i PSL, SFS 2010:659 att vårdgivaren har skyldighet att utreda händelser som lett till vårdskador eller en risk för att vårdskador ska uppstå. Utredningen ska klargöra

händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat att vårdskador uppstått. Det ska också tas beslut om vilka åtgärder som krävs för att hindra att liknande händelser inträffar på nytt eller hur effekterna begränsas om sådana händelser inte går att helt förhindra. Vårdgivaren ska låta patienter och närstående delta i patientsäkerhetsarbete i den utsträckning som går.

2.2.3 Anmälningsskyldighet

I Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) framkommer det att vårdgivaren och hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att anmäla händelser som lett till vårdskador eller kunnat leda till vårdskador. Hälso- och sjukvårdspersonal i denna lag innebär den som har legitimation inom yrket, personal som arbetar med hälso- och sjukvård på sjukhus och andra

vårdinrättningar, personal som lämnar råd och upplysningar på larmcentralen, giftinformationscentralen, apoteket och sjukvårdsrådgivningen. Hälso- och

sjukvårdspersonalens anmälningsskyldighet innebär att rapportera händelser som gjort att vårdskador uppstått eller riskerat att uppstå till vårdgivaren. Därefter har vårdgivaren skyldighet att anmäla händelser som lett till vårdskador eller kunnat leda till vårdskador, anmälan sker till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Enligt IVO (2018) ska anmälan göras i enighet med den så kallade Lex - Maria regeln.

Lex-Maria är en anmälningsskyldighet om allvarliga vårdskador, vårdskador som uppstått eller riskerar att uppstå (IVO, 2018). Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) är anmälningsskyldigheten utformad för att förbättra patientsäkerheten. En anmälan ska ske snarast efter inträffad händelse. Ödegård (2019) beskriver bakgrunden för Lex - Maria, som har sitt ursprung i en händelse som inträffade 1936 på Maria sjukhus. Tre patienter uppsökte vård för olika åkommor som kräver lokalbedövning före behandlingen, den fjärde patient var inlagd på sjukhus med en postoperativ sårinfektion. Patienterna fick etocain

(bedövningsmedel) intravenöst. Patienterna återkom till sjukhuset med symptom som tydde på kvicksilverförgiftning. Två flaskor läkemedel hade förväxlats då de förvarades i samma skåp, trots föreskrifter om att invärtes och utvärtes läkemedel inte får förvaras tillsammans. Patienterna hade alltså erhållit läkemedel intravenöst, dock en lösning som används för

(9)

utvärtes bruk. De fyra drabbade patienterna dog inom en vecka och en sjuksköterskestudent, tre sjuksköterskor och styrelsemannen för sjukhuset åtalades trots att flaskorna

uppenbarligen var felmärkta. De friades senare i Svea hovrätt (Ödegård, 2019).

2.2.4 Sjuksköterskors ansvar

Sjuksköterskor ska arbeta för att ge en god vård till patienter samt utföra arbetet på ett säkert sätt så att kravet på god vård uppfylls (HSL, SFS 2017:30). Mer specifikt framgår det i Svensk sjuksköterskeförening (2017) att legitimerade sjuksköterskor ska ha handlingsberedskap för att förhindra att patienter drabbas av vårdskador, detta genom att arbeta patientsäkert och följa lagar samt regler. Det framkommer att legitimerade sjuksköterskor ska vara

riskmedvetna och arbeta framåtriktat genom att identifiera risker och rapportera negativa händelser gällande patienters säkerhet. Att arbeta patientsäkert innebär också att respektera patienters självbestämmande, integritet och rättigheter. I sjuksköterskans

kompetensbeskrivning framkommer det arbetsuppgifter och åtgärder som legitimerade sjuksköterskor ska ha kunskap om för att arbeta patientsäkert. Det innebär att bland annat göra riskbedömningar och delta i förebyggande arbete mot vårdskador som exempelvis fall, trycksår, vårdrelaterade infektioner och undernäring. Bestämma förbättringsåtgärder samt delta i uppföljning och utvärdering. Utifrån ordination, effekter, verkningsmekanismer, interaktioner och biverkningar i läkemedelsprocessen hantera läkemedel på ett säkert sätt. Rapportera händelser som medfört vårdskador eller kan medföra en risk för vårdskador samt använda rätt metoder för säker informationsöverföring (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskor arbetar i enlighet med International council of nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor (2017), där fyra ansvarsområden är sammanställda på en internationell nivå. Arbetet ska hjälpa sjuksköterskor runt om i världen att bedriva och ge vägledning i sin yrkesroll oavsett nationella lagar. Områden är: 1 Sjuksköterskan och allmänheten, 2

Sjuksköterskan och yrkesutövningen, 3 Sjuksköterskan och professionen, 4 Sjuksköterskan och medarbetaren. Dessa fyra ansvarsområden handlar om att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.

2.3 Tidigare forskning

Här presenteras tidigare forskning ur patienters perspektiv om upplevelse och lidande samt om hälso- och sjukvårdspersonals erfarenhet av att vara delaktig i att orsaka vårdskador.

2.3.1 Patienters upplevelse och lidande

Patienters upplevelse när oönskade händelser inträffar i samband med deras vård och behandling beskrivs som en inre oro över att något var fel men också en upplevelse av att bli förbisedd samt att inte bli tagen på allvar av hälso- och sjukvårdspersonalen. När felen patienterna upplevde blev synliga, verkade hälso- och sjukvårdspersonalen ovilliga att prata

(10)

om felen och gav inte patienterna stöd eller hjälp med ytterligare uppföljning och behandling (Hågensen, Nielsen, Mehus & Henriksen, 2018). Detta beskriver även Marca-Frances,

Frigola-Reig, Menéndez-Signorini, Compte-Pujol & Massana-Morera, (2020); Fernholm et al., (2020) genom att patienter uppfattade bristande information om hur vidare uppföljning ska ske.

Mazor et al. (2011) beskriver att patienter uppskattar en ursäkt som i sin tur bidrar till en positiv upplevelse. En ursäkt är till större betydelse än en förklaring till händelsen som inträffat. En ursäkt ses som ett ansvar för vad som inträffat samt ett erkännande om att patienten lidit som följd. Detta menar även Hågensen et al. (2018) genom att det var få patienter som fick en ursäkt eller en förklaring varför felet uppstått gällande deras vård eller behandling. Det framkommer även att patienter känner sig ensamma med sina problem och upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen inte uppmärksammar deras behov av psykiskt och fysiskt stöd. Vid en annan kontakt med hälso- och sjukvården var bemötandet på ett bättre sätt vilken gjorde att upplevelsen av bemötandet, samt att ses som en hel person var av stor betydelse. Mendonca och Custódio (2016) beskriver att patienter som drabbas av

medicinska fel upplever känslor som hjälplöshet, misslyckande samt att förlora en del av sin identitet på grund av att inte ha möjligheten att vara som innan det medicinska felet

inträffade. Patienter rapporterar att det är hälso- och sjukvårdspersonal som är orsak till att vårdskadan inträffade. Detta menar även Berglund, Vestin, Svanström och Johansson Sundler (2012) som menar att när hälso- och sjukvårdens behov går först, drabbas patienterna av ett lidande. När patienter upplever sig vara objektifierad och ignorerad minskar den egna autonomin vilket gör dem sårbara. Patienter som blir lidande av

vårdåtgärder kan drabbas av konsekvenser för deras hälsa och välbefinnande. Det kan också ha en negativ inverkan på framtida kontakter med hälso- och sjukvården. O´Hara et al. (2017) beskriver att bland annat miljö och bemötande inom hälso- och sjukvården är av betydelse för hur patienter upplever sin vård.

2.3.2 Hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenhet av att vara delaktig i att

orsaka vårdskador

En del hälso- och sjukvårdspersonal har någon gång under sin karriär varit med om att vårdskador lett till permanenta skador eller dödsfall för patienter. Det framgår att några av hälso- och sjukvårdspersonalen har under den senaste månaden varit med om att patienter drabbas av vårdskador, med en tillfällig skada eller ingen skada. För hälso- och

sjukvårdspersonalen framgår det följder i form av fysiska och psykiska symptom i följd av händelser som inträffar (Vanhaecht et al., 2019). Vidare beskrivs symtom efter att ha varit delaktig i att orsaka vårdskor vilka är sömnproblem, stress, skam, rädsla, ångest,

återupplevelse och tvivel om kunskap och skicklighet (Lee, Pyo, Jang, Choi & Ock, 2019; Mira et al., 2015; Vanhaecht et al., 2019).

Vanhaecht et al. (2019) belyser att de flesta symtomen har en personlig påverkan hos hälso- och sjukvårdspersonal, men även att organisationen bör ta hänsyn till tvivel på kunskap och känsla av att inte kunna erbjuda kvalitetsvård. Detta kan påverka patientsäkerheten,

(11)

och sjukvårdspersonal kan ses som ett andra offer efter inblandning i vårdskador på grund av de känslor som uppstår som följd. De vanligaste yrkesmässiga konsekvenserna är att behöva be om ursäkt till patienten, informera chefen om felet samt oro över rättsliga konsekvenser (Mira et al., 2015).

2.4

Vårdvetenskaplig teoretisk utgångspunkt

Här presenteras den vårdvetenskapliga utgångspunkten som utgår ifrån vårdteoretikern Katie Erikssons teori om lidande, lindra lidande samt ansa leka och lära. Katie Erikssons teori upplevs som relevant för ämnet, då patienter blir lidande av en bristande

patientsäkerhet.

2.4.1 Lidande

Eriksson (2018) beskriver patientens lidande utifrån tre former: Vårdlidande,

sjukdomslidande och livslidande. Specifikt vårdlidande beskrivs som ett lidande orsakat av vården vilket kan uppstå i olika former och varje människa som utsätts för ett lidande på grund av vård eller utebliven vård upplever det på ett individuellt sätt. Eriksson (2018) beskriver vårdlidandet utifrån fyra olika kategorier: kränkning av patientens värdighet, fördömelse och straff, maktutövning och utebliven vård.

Vidare beskriver Eriksson (2018) att utebliven vård kan leda till ett lidande för patienten där vården har en bristande förmåga att se vad patienten behöver. Det finns fler olika former av utebliven vård, från små företeelser och slarv till medveten vanvård. Sjuksköterskors

grundinställning bör vara en önskan om att lindra lidandet.

2.4.2 Lindra Lidande

Eriksson (2018) beskriver att vårdlidande är ett onödigt lidande och bör strävas efter att elimineras, lidande som inte går att elimineras bör sjuksköterskor arbeta för att lindra. Det finns förutsättningar för att möjliggöra en lindring av lidandet vilket är att skapa en

vårdkultur där patienten känner sig respekterad, värdig, välkommen och vårdad.

Sjuksköterskor kan hjälpa till att lindra lidandet genom att vara närvarande, stödja, samtala, vara ärlig, förmedla hopp men också ge patienten tid och rum för att lindra lidandet.

Eriksson (2018) nämner en aspekt i att lindra lidande, vilket innebär att patienten får den vård och behandling som sjukdomen och människan som individuell person är i behov av. Att lindra lidandet innebär även att inte kränka patientens värdighet, inte kritisera och inte missbruka makt. Sjuksköterskor bör visa respekt och bekräfta patienten vilket kommer till synes i situationer där patienten måste utföra sina mest intima behov med hjälp av andra. En möjlighet till att erbjuda patienten hjälp med exempelvis hygien, kamma håret, deodorant och så vidare kan ge patienten ny kraft och uppleva en känsla av värde som människa. Det svåraste lidandet kan för en stund lindras genom medlidande vilket kan innebära att

(12)

som lider är i behov av kärlekshandlingar om och om igen. Medlidande innebär inte att själv lida utan att ha mod som sjuksköterska att ta ansvar för patienten och offra något av sig själv för den andre. Sjuksköterskor kan lindra lidandet genom att ge patienten information, göra patienten delaktig och ge svar på patientens frågor (Eriksson, 2018).

2.4.3 Ansa, leka och lära

Eriksson (2018) beskriver att ansa som den grundläggande formen av vårdandet vilket kännetecknas av värme, närhet och beröring samt att sjuksköterskor har en välvilja mot den andra. Att ansa innebär att våga och ibland även gå utöver det givna och färdigformulerade, framförallt att våga gå utanför sig själv. Sjuksköterskor kan genom små handlingar visa att de verkligen bryr sig om patienten. Ansning kan vara att hålla en hand, borsta någons hår, att krama någon och så vidare. Det innebär att sjuksköterskor vågar visa värme och kärlek och inte är rädd för att göra bort sig.

Leka är en viktig aspekt i vårdandet och tillhör det naturliga beteendemönstret hos

människor. Centrala begrepp i relation till lekandet är övning, prövning, lust, skapande och önskan. Leken är ett medel för att uppnå hälsa, ett uttryck för lusten och olika önskningar. Genom lekandet kan sjuksköterskor skapa en trygg atmosfär där patientens får möjlighet att anpassa sig till ny information utifrån sina egna mål, och på så vis kan patienten anpassa sig till en ny situation. Lekandet hör samman med upplevelse av förtroende för omvärlden och med en känsla av tillit (Eriksson, 2018).

Lärandet innebär en ständig utveckling och förändring. Det innebär att sjuksköterskor bekräftar patientens existens samt möjliggör och underlättar lärandet. Genom lärandet öppnas nya möjligheter för människan och självförverkligande. Sjuksköterskors uppgift i lärandet är att stötta patienten till oberoende (Eriksson, 2018).

2.5 Problemformulering

Patientsäkerhet är ett skydd för att undvika att patienter utsätts för psykiskt eller fysiskt lidande. Detta genom att hälso- och sjukvården ska arbeta förebyggande mot händelser som leder till vårdskador eller kan leda till vårdskador, även rapportera händelser som leder till eller riskerar att vårdskador uppstår. Vårdskador kan i sin tur bidra till lidande för patienter, även fast att vården ska lindra lidande och främja hälsa. Tusentals patienter drabbas årligen av vårdskador i Sverige. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan som förekommer, vilket leder till att patienter varje år dör i samband med sjukhusvård.

Vårdgivare har en skyldighet att enligt Lex Maria anmäla vårdskador som inträffat eller kunnat inträffa till IVO. Forskning visar att patienter som drabbats av vårdskador upplever brist på ett fysiskt och psykiskt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Eriksson beskriver att vårdlidandet ska arbetas för att elimineras och det som inte går att eliminera, sträva efter att lindra. Sjuksköterskor ska arbeta för att ge patienter en säker vård, ha handlingsberedskap för att förhindra att vårdskador uppstår, identifiera risker och rapportera händelser som påverkar patientsäkerheten samt delta i förebyggande arbete mot att vårdskador. Att arbeta

(13)

patientsäkert innebär också att respektera patienternas självbestämmande, integritet och rättigheter. Enligt lag har vårdgivaren skyldighet att planera, leda och kontrollera att en god och säker vård ges till patienter. Problemet är att vårdskador uppstår även fast det finns lagar och styrdokument för sjuksköterskor, organisationen och övrig hälso- och sjukvårdspersonal att följa vilket kan leda till vårdskador samt orsaka ett vårdlidande för patienter.

Undersökningen som utförs i detta examensarbete är att skapa en översikt över vad som påverkar patientsäkerheten. Även om organisationen enligt lag har ett stort ansvar i patientsäkerhetsarbetet behövs en översikt över om det finns andra orsaker som påverkar patientsäkerheten. Om medvetenheten om vad som påverkar patientsäkerheten ökar hos sjuksköterskor kan det förhoppningsvis bidra till en säkrare vård för patienterna. Även bidra med kunskap om vad som kan arbetas med för att utveckla patientsäkerhetsarbetet.

3 SYFTE

Syftet är att skapa en översikt över faktorer som påverkar patientsäkerheten utifrån sjuksköterskors perspektiv.

4 METOD

Här presenteras val av metod, urval och datainsamling, dataanalys samt etiska övervägande.

4.1 Val av metod

Valet blev en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) som inkluderade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Den metoden ansågs mest lämpad eftersom syftet var att skapa en översikt över faktorer som påverkar patientsäkerheten utifrån sjuksköterskors perspektiv. Enligt Friberg (2017) är ett motiv i en allmän litteraturöversikt att skapa en överblick av ett specifikt område som vill studeras.

Enligt Friberg (2017) är det första steget i att skapa en allmän litteraturöversikt att identifiera och avgränsa ett problemområde som ska studeras. En inledande litteratursökning måste göras för att ha som grund till problemformuleringen och syftet. Andra steget är att söka vetenskapliga artiklar eller rapporter. Sökord och sökstrategier bestäms. Det tredje steget enligt Friberg (2017) är att anlägga ett helikopterperspektiv. Det innebär att få ett

helhetsgrepp över området som studeras genom att läsa sammanfattningar i de studier som blev resultatet i litteratursökningen. Sammanfattningarna (abstract) ska läsas med ett

(14)

kritiskt öga för att se vad man verkligen är ute efter. Helikopterperspektivet gör att en

översiktsbild och en möjlighet att se studiernas karaktärer fås. Exempelvis om det finns mest kvantitativa eller kvalitativa studier, vilka deltagargruppen som är mest representerade (Friberg, 2017).

Det fjärde steget enligt Friberg (2017) innebär att avgränsa till ett urval av studierna. Valet av artiklar måste vara tydliga vilket bidrar till att vissa artiklar inkluderas och andra exkluderas. Redovisning av sökord och sökvägar är relevant då det utgör en tydlighet för läsaren att förstå hur valet av artiklar gått till. Detta kan redovisas i en figur för läsaren eller beskrivas i en löpande text. Valet av artiklar måste kunna motiveras. Vidare beskriver Friberg (2017) att de valda artiklarna måste granskas utifrån granskningsfrågor för att avgöra om dem

inkluderas eller exkluderas. Efter steget som har presenterats, finns grunden för examensarbetet.

Det femte steget som Friberg (2017) beskriver innebär att läsa igenom valda artiklar flera gånger för att förstå dess innehåll och helhet. Varje artikel kan sammanfattas i text som ett stöd för analysarbetet. Artiklarna gås igenom och områden som syfte, metod och resultat förs in i en översiktstabell för att får en struktur och överskådlighet på de material som

analyseras. Därefter är det sista steget i en allmän litteraturöversikt att söka likheter och skillnader i de valda artiklarnas syfte, metod och resultat, fokus läggs på resultat. Hänsyn måste tas till att kvalitativa och kvantitativa resultat presenteras på olika sätt. Kvalitativa studierna kan presenteras med ord som bildar kategorier, kvantitativa studier presenteras med siffror. Slutligen presenteras ett nytt resultat utifrån det som framkom under analysen, det resultatet kan presenteras i olika kategorier.

4.2 Urval och datainsamling

Tidigare vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Primo, Pubmed och CINAHL Plus. Sök ord/meningar som användes var, “patient safety registered nurses”, “nurses participate” “patient safety culture”, “Facilitators influencing”, “patient safety”, “missed care”, “registered nurse”, “nurse´s views on safety and their role”, “Patient safety culture among nurses”, “nurse”, “factors”, "nurses", Manuell sökning gjordes på två artiklar som hittades i två tidigare artiklars referenslistor, en så kallad sekundär sökning. Sökning utfördes på hela artikelns titel. “Patient safety culture in home care: Experience of home-care nurses” och “Staffing and resource adequacy strongly related to RNs’ assessment of patient safety: a national study of RNs working in acute-care hospitals in Sweden”. Sökorden har använts i olika kombinationer, AND och OR har lagts till mellan sökorden. Enligt Friberg (2017) så kan boolesk sökning tillämpas, vilket innebär att tillämpa AND eller OR mellan sökorden. AND används för att databaserna ska söka på dokument som innehåller båda sökorden. OR används för att få en sökträff i databaserna på ett eller båda sökorden. Sökorden som valts ansågs relevanta till vår undersökning, och kunde leda till artiklar inom intresseområdet som valts. Sökningarna specificerades genom att välja “full text”, “abstract” och “peer-reviewed”. I Primo tillämpades även “fulltext online”, “Qualitative Research” “patients” och “Nurses” dessa gjorde det möjligt att begränsa sökningen ytterligare. Begränsningar i antalet år har

(15)

tillämpats, från max 2010 - 2020 och 2018 - 2020. Sök begränsningen 2018 - 2020 valdes för att begränsa sökningen till den nyaste forskningen, även fast en del artiklar svarade på syftet inom detta sök intervall var det inte tillräckligt. På grund av det ökades sök intervallet på Pubmed till ett tio års intervall för att erhålla en bredare sökning. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle innehålla patientsäkerhet och sjuksköterskor även vara skrivna på engelska, vara peer-reviewed, innehålla abstract, publicerade i fulltext samt vara publicerade efter år 2010. Exklusionskriterierna var att utesluta artiklar som innehöll sjuksköterskor med specialiserade utbildningar, barn samt specifika sjukdomstillstånd. På sökträffarna av

artiklar lästes först titel vilket gav ett visst bortfall av artiklar då de inte innehöll det som söktes efter eller att dem inriktade sig på specialiserade utbildningar för sjuksköterskor. I resterande artiklar i sökningarna lästes sammanfattningen (abstract) för att få en bild över om artiklarna svarade på syftet, ytterligare bortfall inträffade då en del artiklar inte svarade på syftet.

Sökmatrisen presenteras i bilaga A. Efter urval och datainsamling utfördes en

kvalitetsgranskning av artiklarna i enlighet med Friberg (2017) kvalitetsgranskning. Utifrån kvalitetsgranskningen beslutades det om vilka artiklar som exkluderades samt inkluderades. Efter kvalitetsgranskningen så föll två artiklar bort, dessa två artiklar höll inte samma kvalitet som de andra artiklarna utifrån Friberg (2017) kvalitets granskningsfrågor samt att de inte riktigt svarade på syftet. Urvalet resulterade i fem kvalitativa artiklar och sex kvantitativa artiklar som underlag till resultatet. Kvalitetsgranskningen som användes utgick utifrån Friberg (2017) kvalitetsgransknings frågor för kvalitativa och kvantitativa artiklar för att sedan få resultat om artiklarna var av hög, medel eller låg kvalitet. De kvalitativa

granskningsfrågorna bestod av 14 frågor och de kvantitativa av 13 frågor. Varje fråga som gick att besvara gjorde att artikeln fick ett poäng, maxpoäng för kvalitativa artiklar var 14 poäng och för kvantitativa artiklar var 13 poäng. Utifrån en modifierad poängskala av författarna till examensarbetet bör kvalitativa artiklar erhålla mellan 10 - 14 poäng för hög kvalitet och för medelhög kvalitet mellan 8 - 10 poäng. För att kvantitativa artiklar bör erhålla hög kvalitet skulle poängen hamna mellan 9 - 13 poäng och för medelhög kvalitet mellan 7 - 9 poäng. Artiklarna presenteras i bilaga B där det också framgår om artikeln var av hög, medel eller låg kvalitet. Se bilaga C för granskningsfrågor.

4.3 Dataanalys

Efter kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes en analys av materialet enligt Friberg (2017) steg i en allmän litteraturöversikt. Detta sker i fem olika steg.

Första steget i en analys är att läsa artiklarna på nytt för att förstå helheten samt att

sammanfatta varje artikel i text som stöd för analysarbetet (Friberg, 2017). Artiklarna lästes flertal gånger för att förstå helheten och se om artiklarna svarade på det valda syftet. Varje artikel sammanfattades i en kortare text för att få en överblick över varje artikels innehåll. Enligt Friberg (2017) innebär det att gå igenom artiklarna och föra in områden som syfte, metod och resultat i en översiktstabell. Med hjälp av denna tabell skapas en överskådlighet

(16)

som en grund för den fortsatta analysen. Det är också en hjälp till att strukturera upp materialet som analyseras.

Artiklarna fördes in i en artikelmatris och numrerades (#1, #2, #3 och så vidare) för att få en överskådlig blick av artiklarna för fortsatt arbete. Vidare identifierades artiklarnas syfte, metod och resultat som skrevs ner i artikelmatrisen. Artiklarnas syfte, metod och resultat skrevs ner i olika dokument och översattes till Svenska med hjälp av tidigare kunskap i engelska och vissa ord med hjälp av Svensk - Engelskt lexikon. Varje dokument märktes med artikelns nummer utifrån artikel matrisen för att eliminera risken att blanda ihop artiklarnas aspekter. Steg tre i analysen enligt Friberg (2017) är att söka likheter respektive skillnader i artiklarna, vikten läggs vid att presentera skillnader och likheter i artiklarnas resultatdel. Artiklarnas syfte, metod och resultat skrevs ner med penna och papper samt numrerades med rätt nummer utifrån artikel matrisen. Först identifierades likheter och skillnader i artiklarnas syfte och metod beroende på om de var av kvalitativa eller kvantitativa ansats. Utifrån likheter och skillnader i artiklarnas resultat oberoende av om artikeln var av kvantitativ eller kvalitativ ansats skapades kategorier. Kategorierna som skapades ansågs beröra de syfte som valts, det vill säga att skapa en översikt om vad som påverkar

patientsäkerheten utifrån sjuksköterskors perspektiv. Det som ansågs svara på syftet i artiklarnas resultat sorterades in under passande kategori. Det som identifierades i analysen sammanställdes i fem kategorier vilket blev ett underlag för resultatet. Friberg (2017)

beskriver att det sista steget i analysprocessen är att göra en sammanställning av det som analyserats fram.

4.4 Etiska övervägande

Etiska aspekter utgår ifrån CODEX (2020) som följer de regler och föreskrifter som finns. Det är författarnas ansvar att examensarbetet är av god kvalité och att den är moraliskt godtagbar. Resultat får inte förfalskas, fel resultat får inte redovisas för att det skulle kunna vara gynnsammare för studien, utan det ska redovisas som utfallet blivit. Ord får inte

förvrängas och någon annans arbete får inte plagieras (CODEX, 2020). För att kunna urskilja vad som är författarnas egna ord i detta examensarbete och vad som är från andra artiklar har referenshantering skett enligt the American Psychological Association (APA).

Referenshantering tillämpas för att inget missförstånd ska ske. Vikten av att värna om forskningsetiken genom arbetet i processen vid en studie är av stor vikt för trovärdigheten av arbetet (Kjellström, 2017). Etiska reflektioner har tillämpats genom hela processen när artiklar har lästs. Detta för att få en översikt om vad syfte, metod och resultat har presenterat. Då författarna till examensarbetet har tidigare erfarenhet från arbete inom hälso- och

sjukvården, teoretisk kunskap och förutfattade meningar erhålls en förståelse för ämnet. Under examensarbetets gång har det arbetats för ett öppet förhållningssätt genom att lägga förförståelsen åt sidan för att inte dra egna slutsatser eller förvränga resultat.

Vetenskapsrådet (2017) beskriver att det är viktigt att vara medveten om den egna förförståelsen så att resultatet blir trovärdigt.

(17)

5 RESULTAT

I resultatet redovisas likheter och skillnader utifrån artiklarnas syfte, datainsamlingsmetod och resultat. Under likheter och skillnader i syfte och datainsamlingsmetod redovisas kvalitativa och kvantitativa artiklar var för sig. Under likheter och skillnader i resultat redovisas kvalitativa och kvantitativa artiklar tillsammans.

5.1 Likheter och skillnader i syfte

Fem kvalitativa artiklar analyserades, likheter identifierades i två av de kvalitativa artiklarnas syfte. Syftet var att undersöka faktorer, hinder och subkulturer som påverkar

patientsäkerheten eller patientsäkerhetsarbetet på arbetsplatsen utifrån sjuksköterskors perspektiv (Riedelberg, Roback & Nielsen, 2014; Danielsson et al., 2014). Vidare

identifierades likheter i två andra kvalitativa artiklars syfte, vilket var att utforska eller beskriva upplevelse och betydelse av patientsäkerheten enligt sjuksköterskors perspektiv (Andersson & Hjelm 2017; Berland, Gundersen, Holm & Bentsen, 2012). Den femte kvalitativa artikeln som analyserades hade i syfte att beskriva arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor, deras avsikt att stanna på arbete och patientsäkerheten i relation till dessa (Karlsson, Gunningberg, Bäckström & Pöder, 2019).

Sex kvantitativa artiklar jämfördes i dess syfte, likheter identifierades i tre artiklar där syftet bland annat var att undersöka vård som lämnas ogjord, om det är förknippat med

sjuksköterskors arbetsmiljö, arbetsbelastning och utbrändhet samt påverkan på

patientsäkerheten (Liu, Zheng, Liu, Gedney Baggs, Liu, Wu & You, 2018; Ball, Murrells, Rafferty, Morrow & Griffiths, 2013; Kalisch, Tshannen, Lee & Friese, 2011). Vidare framgick det att två andra av dessa sex kvantitativa artiklar hade likheter i syftet. Syftet var att

undersöka sjuksköterskors uppfattningar om patientsäkerheten på arbetsplatsen samt identifiera faktorer som påverkar patientsäkerheten (Ammouri, Tailakh, Muliira,

Geethakrishnan, Phil & Al Kindi, 2014; Smeds Alenius, Tishelman, Runesdotter & Lindqvist, 2014). I den sjätte kvantitativa artikeln var syftet att bedöma vilka faktorer som bidrar till förekomst och rapportering av medicineringsfel ur sjuksköterskors perspektiv (Hammoudi, Ismaile & Abu Yahya, 2017).

5.2 Likheter och skillnader i datainsamlingsmetod och antal

deltagare

Likheter och skillnader avseende artiklarnas datainsamlingsmetod identifierades och presenteras översiktligt i tabell 1.

Tabell 1: Likheter och skillnader i datainsamlingsmetod.

(18)

Intervju Ridelberg, Roback och Nielsen (2014), Karlsson, Gunningberg, Bäckström och Pöder (2019), Andersson och Hjelm (2018) och Danielsson et al. (2014).

Fokusgrupper med intervju Danielsson et al. (2014) och Berland, Gundersen, Holm och Bentsen (2012).

Enkät Ammouri et al. (2014), Liu et al. (2018), Hammoudi,

Ismaile och Abu Yahya (2017), Ball et al. (2013), Kalisch, Tshannen, Lee och Friese (2011) och Smeds Alenius, Tishelman, Runesdotter och Lindqvist (2014).

Skillnader avseende de kvalitativa artiklarnas datainsamlingsmetod ses i artikeln av

Danielsson et al. (2014) och Berland, Gundersen, Holm och Bentsen (2012) som använder sig av fokusgrupper men också individuell intervju.

Likheter och skillnader avseende artiklarnas antal deltagare presenteras i två separata tabeller nedan. Tabell nummer två presenterar antal deltagare i kvalitativa artiklar och tabell nummer tre presenterar antal deltagare i kvantitativa artiklar.

Tabell 2: Antal deltagare i kvalitativa artiklar

Antal deltagare: Artikel/Författare:

25 Karlsson, Gunningberg, Bäckström och Pöder (2019)

15 Andersson och Hjelm (2017)

12 Ridelberg, Roback och Nielsen (2014)

17 Danielsson et al. (2014)

20 Berland, Gundersen, Holm och Bentsen (2012)

Tabell 3: Antal deltagare i kvantitativa artiklar

Antal deltagare: Artikel/Författare

414 Ammouri et al. (2014)

1542 Liu et al. (2018)

367 Hammoudi, Ismaile och Abu Yahya (2017)

2917 Ball, Murrells, Rafferty, Morrow och Griffiths (2013) 4086 Kalisch, Tshannen, Lee och Friese (2011)

(19)

9236 Smeds Alenius, Tishelman, Runesdotter och Lindqvist (2014).

I tabell två och tre ses skillnader på antal deltagare i kvalitativa och kvantitativa artiklar. De kvantitativa artiklarna har fler antal deltagare än de kvalitativa artiklarna. Skillnad

identifieras i artikeln av Danielsson et al. (2014) där det inte endast är sjuksköterskor som står för antal deltagare, utan nio sjuksköterskor och åtta undersköterskor. Liknande

identifieras i Kalisch, Tshannen, Lee och Friese (2011) som också inkluderade sjuksköterskor och undersköterskor i antal deltagare. Det uppges att 3143 sjuksköterskor och 943

undersköterskor står för antal deltagare i artikeln. I båda artiklarna går det att urskilja vad som är sjuksköterskors åsikter. Resterande nio artiklar inkluderar endast sjuksköterskor.

5.3 Likheter och skillnader i artiklarnas resultat

Nedan presenteras likheter och skillnader i de valda artiklarnas resultat. Likheter och

skillnader som identifierats i artiklarnas resultat presenteras tillsammans oavsett om artikeln har en kvalitativ eller kvantitativ ansats. Utifrån artiklarnas resultat identifierades fem

kategorier vilka ansågs svara på syfte. Kategorierna som identifierades var Arbetsmiljöns

betydelse och dess påverkan på patientsäkerheten, Teamsamarbete och dess påverkan på patientsäkerheten, Bristande resurser och dess påverkan på patientsäkerheten, Ledarskap och dess påverkan på patientsäkerheten samt Organisation och dess påverkan på

patientsäkerheten.

5.3.1 Arbetsmiljöns betydelse och dess påverkan på patientsäkerheten

Skift och oregelbundna arbetstider beskrevs av sjuksköterskor som ett hinder för patientsäkerheten på grund av överrapportering till fler olika kollegor under ett dygn (Ridelberg, Roback & Nielsen, 2014). Kontinuitet är en viktig del i patientsäkerheten, kontinuitet med sjuksköterskor och undersköterskor betonades som en väsentlig aspekt för patienters säkerhet och skyddande av patienters integritet (Andersson & Hjelm, 2017; Ridelberg, Roback & Nielsen, 2014). Det identifierades även att sjuksköterskor inte upplevde att viktig information angående patientvård föll bort mellan skiftbyten (Smeds Alenius, Tishelman, Runesdotter & Lindqvist, 2014). Den fysiska miljön såsom stress och hektisk miljö, beskrevs som ett hinder för patientsäkerheten (Ridelberg et al., 2014). Den fysiska miljön kan skapa press på sjuksköterskorna vilket innebär att ansvaret kan upplevas som övermäktigt, det bidrog till att sjuksköterskor sa upp sig. Även en hög arbetsbelastning beskrevs som ett hinder för patientsäkerheten när sjuksköterskor till exempel inte hann få tid till att ta rast eller uppehåll för måltider (Danielsson, Nielsen, Öhrn, Fock & Carlfjord, 2014). Tillräcklig bemanning ansågs som positivt för patientsäkerheten (Ridelberg, Roback & Nielsen, 2014). En hög arbetsbelastning, hög patientomsättning eller brist på vårdplatser kan leda till att alla vårduppgifter inte utförs säkert eller enligt evidensbaserade riktlinjer

(20)

En god arbetsmiljö innebär bland annat att stödja nyexaminerade kollegor samt att finnas som stöd i frågor och diskussioner vilket ansågs påverka patientsäkerheten positivt.

Sjuksköterskors avsikt att stanna inom hälso-och sjukvårdsyrket dem närmaste fem åren var beroende av positiva förändringar i lön, arbetsmiljö och ha möjlighet att delta i

patientsäkerhets- och förbättringsarbete (Karlsson et al., 2019).

5.3.2 Teamsamarbete och dess påverkar på patientsäkerheten

Samarbete i multiprofessionella team, kommunikation, lyssna och ställa upp för varandra, uppmuntrande av åsikter och lärande beskrevs av sjuksköterskor som viktiga aspekter för bättre patientsäkerhet (Ridelberg, Roback & Nielsen 2014; Danielsson, Nielsen, Öhrn, Fock & Carlfjord, 2014). Även kommunikation och teamarbete inom sjukhusets enheter beskrevs som viktigt för att tillhandahålla effektiv och säker vård, då det är vanligt att patienter behandlas av ett multiprofessionellt team, av olika vårdgivare samt i olika kliniska miljöer. Brist på kommunikation äventyrar patientsäkerheten (β = 0,438, P <0,001) (Ammouri et al., 2014).

Sjuksköterskorna beskrev att bristande kommunikation mellan läkare och övrig vårdpersonal påverkade patientsäkerheten negativt, detta beskrevs vara en orsak av uppfattade hierarkiska skillnader (Ridelberg et al., 2014). Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare samt läsbarheten och tydligheten i läkarnas ordinationer beskrevs som en orsak till att fel i bland annat läkemedelsadministrering sker (medelvärde = 4,32, SD = 1,28) och (medelvärde=

4,35, SD = 1,34) (Hammoudi, Ismaile & Abu Yahya, 2017). Läkares brist på kunskap eller låg

prioritet i att ordinera läkemedel korrekt i journalsystemet äventyrade patientsäkerheten (Andersson & Hjelm, 2017). Sjuksköterskor litade inte alltid på muntliga ordinationer från läkare, då ordinationen kunde ändras flertal gånger innan den ordinerades korrekt i journalsystemet (Karlsson et al., 2019).

Tydlig kommunikation, såväl som muntlig och skriftlig vid patientöverlåtelse beskrevs som viktigt för patientsäkerheten (Andersson & Hjelm, 2017). Även samarbete över

sjukhusenheterna var en viktig dimension av sjuksköterskors totala uppfattning av

patientsäkerheten (p <0,001) (Ammouri et al., 2014). Genom att avsätta tid för att diskutera patienter, uppmuntrade till lärande vilket bidrog till en högre patientsäkerhet. Ineffektiv kommunikation bidrog till en lägre patientsäkerhet (Ridelberg et al., 2014). Brister i

kommunikation rapporterades med 82 % som en orsak till att omvårdnadsuppgifter inte blev utförda (Kalisch, Tshannen, Lee & Freise, 2011).

5.3.3 Bristande resurser och dess påverkan på patientsäkerheten

En blandning av kompetens beskrevs som positivt för patientsäkerheten. Sjuksköterskor med bristande kompetens beskrevs som ett hinder för patientsäkerheten (Ridelberg, Roback & Nielsen, 2014). Sjuksköterskorna beskrev att erfarenhet var en bidragande orsak till en högre patientsäkerhet samt att arbeta med mindre erfarna kollegor beskrevs som osäkert

(Danielsson, Nilsen, Öhrn, Fock & Carlfjord, 2014; Karlsson, Gunningberg, Bäckström & Pöder, 2019). Sjuksköterskor belyste att med erfarenhet kommer också kunskapen av att se

(21)

viktiga förändringar gällande patienternas tillstånd (Danielsson et al., 2014). Sjuksköterskor beskrev att bristande kompetens var relaterat till personal som inte hade formell kompetens för omvårdnadsuppgifter som kräver det, vilket skapade en oro för patientsäkerheten (Andersson & Hjelm, 2017; Berland, Holm, Gundersen & Bentsen, 2012). Sjuksköterskors personliga intresse gällande patientsäkerhet ansågs ha en betydelse för patientsäkerheten (Ridelberg et al., 2014).

Otillräckliga personalresurser rapporterades med 93 % som den vanligaste orsaken till att arbetsuppgifter blir ogjorda (Kalisch et al., 2011). Otillräckliga personalresurser beskrevs av sjuksköterskor som en orsak till läkemedelsadministrations fel (medelvärde=3,94, SD = 1,61) (Hammoudi, Ismaile & Abu Yahya, 2017). Sjuksköterskor som vårdade i snitt 6,13 eller färre patienter på sitt senaste skift rapporterade färre ogjorda arbetsuppgifter jämfört med de sjuksköterskor som vårdade fler än 6,13 patienter (p <0,001) (Ball, Murrells, Rafferty, Morrow & Griffiths, 2013). Tidsbrist beskrevs även som en bidragande faktor till att

arbetsuppgifter inte hinner bli gjorda (Ball, Murrells, Rafferty, Morrow & Griffiths, 2013; Liu et al., 2018). Av 13 listade arbetsuppgifter som framgick, rapporterade 86 % av

sjuksköterskorna att minst en av de listade arbetsuppgifterna hade behövts utföras på det senaste skiftet, men ej hunnits på grund av tidsbrist. De tre vanligaste uteblivna

arbetsuppgifterna var tröst/samtal 66 %, patientutbildning 52% samt att uppdatera vårdplaner 47% (Ball et al., 2013).

Sjuksköterskor som arbetade dagpass registrerade mer ogjorda arbetsuppgifter till skillnad från sjuksköterskor som arbetade nattpass (p <0,001) (Ball, Murrells, Rafferty, Morrow & Griffiths, 2013; Kalisch, Tshannen, Lee & Friese, 2011). Sjuksköterskor beskrev att

patientsäkerheten påverkades negativt när sjuksköterskor inte ersattes vid frånvaro och redan befintlig personal fick fler patienter att ansvara för (Karlsson et al., 2019; Ball et al., 2013; Kalisch, Tshannen, Lee & Friese, 2011). Minskat antal patienter per sjuksköterska resulterade i att mängden ogjorda arbetsuppgifter minskar (p <0,001) (Ball et al. 2013; Kalisch, Tshannen, Lee & Friese, 2011).

Att ha tillräcklig bemanningen och resurser förbättrade sjuksköterskors bedömning av patientsäkerheten till cirka det dubbla (2,74 OR) (Smeds Alenius, Tishelman, Runesdotter & Lindqvist, 2014). Bemanning och resurstillgänglighet hade lägst poäng i sjuksköterskornas bedömning av patientsäkerheten ur en negativ synvinkel (medelvärde = 2,85 +- 0,77) (Liu et al., 2018). Tillräckligt med tid för ambitiöst patientsäkerhetsarbete samt utbildning i

patientsäkerhet relaterade frågor beskrevs som bristande (Ridelberg et al., 2014).

5.3.4 Ledarskap och dess påverkan på patientsäkerheten

Ledarskap beskrevs av sjuksköterskor som underlättande men också ett hinder för patientsäkerheten. Engagerade och inflytelserika chefer ansågs av sjuksköterskor som positivt för patientsäkerheten men chefer med en negativ inställning till patient

säkerhetsrelaterade frågor framställdes som negativt (Ridelberg, Roback & Nielsen, 2014; Danielsson, Nilsen, Öhrn, Fock & Carlfjord, 2014). Sjuksköterskor beskrev att arbete för förbättrad patientsäkerhet inte prioriterades samt att det var en kamp att involvera ansvarig chef (Andersson & Hjelm, 2017). Sjuksköterskor beskrev hur de var i behov av chefer som

(22)

lyssnade, gav feedback, visade uppskattning samt inte bagatellisera upplevelser inom arbetsplatsen. Detta för att inte känna sig utbytbara samt att vilja stanna inom hälso- och sjukvårdsyrket (Karlsson, Gunningberg, Bäckström & Pöder, 2019).

Skamkänslor, rädsla och meningsskiljaktigheter angående incidenter som inträffat på arbetet kan leda till en ovilja att erkänna fel samt att rapportera incidenter som inträffat (Ridelberg, Roback & Nielsen, 2014; Andersson & Hjelm, 2017; Hammoudi, Isamaile & Abu Yahya, 2017). Sjuksköterskor beskrev att brist på feedback och kommunikation angående

incidentrapporter resulterade i mindre rapporterade incidenter (Andersson & Hjelm, 2017; Ridelberg et al., 2014). Sjuksköterskor beskrev att mer feedback och kommunikation om fel som inträffat behövs för att upprätthålla patientsäkerheten (p <0,001). Sjuksköterskor besvarade att mer feedback och kommunikation om inträffade fel hade en högre frekvens av rapporterade händelser (p <0,001) (Ammouri et al., 2014). Fler sjuksköterskor var enade om att de fick tillräcklig med feedback om förändringar som utförts baserade på

incidentrapporter. Diskussion i arbetsgruppen utfördes angående incidentrapporter, vilket bidrog till förebyggande åtgärder för att förhindra att fel inträffar igen (Smeds Alenius et al., 2014).

5.3.5 Organisation och dess påverkan på patientsäkerheten

Skriftliga protokoll för arbetet inom Hälso- och sjukvården ansågs som en betydande del i att möjliggöra en god patientsäkerhet. Det kan bland annat innebära tydliga riktlinjer och arbetsbeskrivningar men också att alla arbetar i samma riktning samt följer lagar och regler (Andersson & Hjelm, 2017; Danielsson et al., 2014; Ridelberg et al., 2014). Bristen på uppdaterade rutiner och riktlinjer saknades vilket påverkade patientsäkerheten negativt enligt sjuksköterskorna. Dessa var viktiga för nyanställda eller i stressiga situationer där praktiska moment behövdes utföras skyndsamt (Berland, Holm, Gundersen & Bentsen, 2012). Begränsade ekonomiska resurser bedömdes av fler sjuksköterskor som ett hinder på en organisatorisk nivå för att förbättra patientsäkerheten. Det bidrog även till att det var svårt för sjuksköterskorna att ta itu med problem som uppkom i riskanalyser, medicinska register eller kvalitetsregister. Sjuksköterskor upplevde att finansiering för ambitiöst patientsäkerhetsarbete saknades (Ridelberg et al., 2014).

6 DISKUSSION

Nedan beskrivs examensarbetets metod, resultat och etikdiskussion. Diskussionsdelen inleds med en diskussion kring examensarbetets metod, dess styrkor och svagheter. Vidare följer en resultatdiskussion om likheter och skillnader i artiklarnas syfte, datainsamlingsmetod och antal deltagare. Därefter följer en diskussion om artiklarnas resultat, dess likheter och

(23)

Diskussionen avslutas med en etikdiskussion där det diskuteras forskningsetiska aspekter som har tagits hänsyn till under arbetet.

6.1 Metoddiskussion

Ett avgränsat område skulle studeras, och valet av metod diskuterades noggrant. Från första början var tanken att göra examensarbetet genom en empirisk studie, dock upplevdes tiden och andra rådande omständigheter i samhället som ett hinder. Beslut togs att ändra metod, därmed jämfördes en beskrivande syntes enligt Evans (2002) och en allmän

litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Då syftet som valts inte hade som avsikt att studera sjuksköterskors upplevelse av ett fenomen valdes en systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) bort, och Friberg (2017) allmänna litteraturöversikt ansågs som rätt metod till syftet. Fördelar att använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar sågs som en fördel till

resultatet då ingetdera behövdes exkluderas. Polit och Beck (2017) beskriver att kvalitativa och kvantitativa artiklar kompletterar varandra eftersom det innehåller både ord och siffror. Då detta examensarbete är en allmän litteraturöversikt så har det inte behövts ansökas om en etikprövning, vilket har diskuterats.

Vidare följde datainsamlingen, sökningar utfördes i databaserna CINAHL Plus, Pubmed och Primo. Dessa databaser valdes då de frekvent använts tidigare och innehåller

vårdvetenskapligt perspektiv. Inklusionskriterierna diskuterades och till en början beslutades det att artiklarna skulle vara publicerade de senaste två åren för att få så nya artiklar som möjligt, vara peer-reviewed, ha full text, innehålla abstract, skrivna på engelska samt innefatta sjuksköterskor och patientsäkerhet. Sökorden skulle vara relaterade till syftet och användes i olika kombinationer. Dock upptäcktes det i sökningar att patientsäkerhet var relaterat till begreppet “missed care” vilket bidrog till att det lades till som sökord för att möjliggöra att fler artiklar kunde hittas. De valda inklusionskriterier gav en del träffar, dock inte tillräckligt. Därför ändrades årsintervallet till ett tio års intervall för att erhålla en bredare sökning. Eftersom hälso- och sjukvården hela tiden utvecklas kan denna bredare sökning ha medfört att artiklar inkluderades som inte speglar nuvarande läge inom hälso- och sjukvården. Dock är endast fyra artiklar inkluderade som är publicerade innan 2014 och resterande artiklar är publicerade efter 2014, vilket ses som en styrka. En bredare sökning gav en mängd data, dock exkluderades relativt många artiklar som innehöll specialiserade utbildningar inom sjuksköterskeyrket, då examensarbetet inriktar sig på allmänna

sjuksköterskors perspektiv. Titlarna lästes för att se om de kunde svara an till syftet. Vidare lästes abstract på de artiklar som ansågs svara på syftet. Enligt Friberg (2017) är fördelen med att läsa abstract att man får en snabb överblick över innehållet i artikeln. Möjligtvis kan artiklar som svarar på syftet ha missats på grund av endast läsning av abstract, mer

information kunde erhållits om artiklarna hade lästs i sin helhet. Flest kvantitativa artiklar identifierades därför upplevdes det motiverat att lägga till “qualitative” som sökord då kvalitativa artiklar ger en annan typ av data. Friberg (2017) beskriver att kvalitativa studier ger en ökad förståelse för vad något innebär.

(24)

Artiklarna kvalitetgranskades enligt Friberg (2017) kvalitetsgransknings frågor vilket stärkte artiklarnas kvalitet, två artiklar föll bort och 11 artiklar med en hög kvalitet återstod till vidare arbete. Artiklarna lästes noggrant för att få en uppfattning av vad de handlade om. De lästes individuellt och sedan diskuterades för att förstå dess innebörd. Sekundär sökning utfördes genom att granska valda artiklars referenslistor. Enligt Friberg (2017) kan en

sekundärsökning utföras för att inte gå miste om relevant information. Genom att studera valda artiklars referenslistor kan fler relevanta artiklar erhållas (Friberg,2017). Det

resulterade i att två artiklar till identifierades vilka ansågs svara an på syftet och innehöll de valda inklusionskriterierna. En styrka i artiklarnas resultat var att flertalet artiklar bekräftade varandra, vilket gör att ett stycke kan stärkas av flera författare. Vissa likheter som

identifierades valdes ändock att presenteras enskilt, detta för att inte förlora viktig information eller göra egna tolkningar av meningar. CODEX (2020) beskriver att egna tolkningar ska undvikas för att inte förvränga data. Medvetenhet har antagits angående två artiklar som innehåller en annan yrkeskategori, i dessa två artiklar ingår sjuksköterskor och undersköterskor. Det framgår tydligt i artiklarnas resultat om vilka åsikter som är

sjuksköterskors, därför anses dessa artiklar ändock vara relevanta för examensarbetet. I artiklarnas resultat framkom det flest negativa faktorer som påverkade patientsäkerheten vilket gör att examensarbetets resultat får en negativ infallsvinkel. Diskussion om obalansen mellan negativa och positiva orsaker som påverkar patientsäkerheten utfördes, dock får inte data förvrängas vilket gör att resultatet har en negativ infallsvinkel, dock belyses även det positiva som uppkom. Den negativa infallsvinkeln på vad som påverkar patientsäkerheten anses vara det som blir synlig då det är det negativa inom hälso- och sjukvården som syns utåt sett, det är det negativa som får mest publicitet i till exempel media.

Enligt Polit och Beck (2017) är trovärdighet något som ska finnas kvar om studien görs om vid ett annat tillfälle. Det anses vara tillämpad vilket presenteras i text samt bifogade bilagor, vilket möjliggör att examensarbetet förhoppningsvis kan upprepas. Trovärdighet utgår från syftet då det är sjuksköterskors perspektiv som undersöks, vilket är det relevanta för

undersökningen, detta ses som en styrka. Med överförbarhet menar Polit och Beck (2017) att resultatet kan överföras till andra grupper. Artiklarna som har granskats hade ingen

geografisk begränsning, vilket upplevs som en styrka. En svaghet kan dock vara att fem artiklar utgår från sjuksköterskor i den Svenska sjukvården vilket kan göra att det inte är tillämpbart i andra länder. Hälso- och sjukvårdens system är uppbyggt på olika sätt i olika länder, vilket gör att examensarbetets resultat eventuellt inte kan vara överförbart på grund av organisatoriska olikheter. Kön, ålder, arbetserfarenhet var inte begränsade i någon av artiklarna vilket utgör att examensarbetets överförbarhet ökar då det är fullt möjligt att överföra på andra grupper. Giltighet enligt Polit och Beck (2017) innebär att det presenterade resultatet är sanningsenligt och representerar deltagarnas åsikter och inte influerat av

forskarens åsikter. Även att artiklar har mätt och studerat det som ansågs mätas och

studeras. Författarna till examensarbetet anser att giltighet är tillämpad då examensarbetet grundar sig på vetenskaplig forskning som är peer-reviewed, samt att egna åsikter och förutfattade meningar har exkluderats.

(25)

6.2 Resultatdiskussion

Resultat diskussionen inleds med en diskussion om artiklarnas syften och

datainsamlingsmetod sedan avslutas med en diskussion gällande resultatet. Resultatet diskuteras mot tidigare forskning, lagar och föreskrifter samt vårdteoretiskt perspektiv.

6.2.1 Diskussion om syfte och datainsamlingsmetod

Fem kvalitativa och sex kvantitativa artiklar analyserades. Två av kvalitativa artiklar hade som syfte att undersöka faktorer, hinder och subkulturer som påverkar patientsäkerheten eller patientsäkerhetsarbetet på arbetsplatsen utifrån sjuksköterskors perspektiv (Riedelberg, Roback & Nielsen, 2014; Danielsson et al., 2014). Vidare identifierades likheter i två andra kvalitativa artiklarnas syfte vilket var att utforska eller beskriva upplevelse och betydelse av patientsäkerheten enligt sjuksköterskans perspektiv (Andersson & Hjelm 2017; Berland, Gundersen, Holm & Bentsen, 2012. Dessa använde sig av semistrukturerade intervjuer, skillnad är dock att Danielsson et al. (2014) och Berland et al. (2012) även använde fokusgruppintervju. Resterande kvalitativa artiklar använde endast semistrukturerade intervjuer. Polit och Beck (2017) beskriver att semistrukturerade intervjuer utgår från en täckande lista med ämnen som undersöks, där den som intervjuas uppmanas att fritt tala om valda ämnen samt berätta utifrån egna ord. Fokusgruppsintervjuer går ut på att en specifik grupp av människor intervjuas tillsammans utifrån frågor eller ämnen som en moderator styr. Det ger en syn på hur gruppen ser på ett specifikt problemområde (Polit & Beck, 2017). En styrka med semistrukturerade intervjuer anses vara att deltagarna har fått möjlighet att tala fritt om ämnet vilket bidrar till att ingen hämmas av någon annan. Enligt Polit och Beck (2017) är en svaghet med fokusgruppsintervjuer att information kan falla bort då deltagarna eventuellt inte vågar talar fritt i grupp eller påverkas av andras svar. Att ha olika

intervjumetoder för snarlika syften ses som en styrka, då problemet studeras utifrån olika infallsvinklar.

Likheter identifierades i fler av de kvantitativa artiklarnas syfte, dock använde alla sex

kvantitativa artiklar enkäter datainsamlingsmetod. En fördel med enkäter är att det kan gå ut till en större antal deltagare samt att anonymitet kan erbjudas (Polit och Beck, 2017). De kvantitativa artiklarna har använt sig av variabler som har jämförts med delar av resultaten för att kunna se eventuella samband om just vad som påverkar patientsäkerheten, inte bara att få fram att patientsäkerheten påverkas. Enligt Forsberg och Wengström (2016) innebär det inte att enbart för att variabler har använts, är det vad sjuksköterskorna upplevde, i och med att variablerna fortfarande är enligt skattningsskalor. Det kan dock bli tydligare att se sambanden med variabler. Polit och Beck (2017) beskriver att en styrka är att ha både kvalitativa och kvantitativa artiklar som undersöker ett problemområde då kvalitativa artiklar ger en beskrivande syn på problemet i form av ord och kvantitativa artiklar ger statistik i form av siffror.

En av de kvalitativa artiklarna och en av de kvantitativa artiklarna inkluderar både sjuksköterskor och undersköterskors vilket ses som en svaghet då syftet utgår från sjuksköterskors perspektiv. En styrka är dock att det går att urskilja vad respektive

(26)

studier eftersträva att inkludera så många deltagare som möjligt i undersökningen (Polit & Beck, 2017). Arbetsplats för sjuksköterskor i artiklarna varierade, författarna till

examensarbetet anser dock att det inte är något som behöver tydliggöras mer ingående då patientsäkerheten ska tillgodoses oavsett var patienter erhåller vård och omvårdnad.

6.2.2 Diskussion om resultat

Det som identifierades påverkar patientsäkerheten främst negativt, även det positiva belyses för att identifiera vad som krävs för att utveckla arbetet och på så sätt möjliggöra

utvecklandet av en säkrare hälso- och sjukvård. I resultatet framkom det att brist på personal, kommunikation och kompetens äventyrar patientsäkerheten, dessa kan på olika sätt orsaka vårdskador för patienter vilket kan leda till ett lidande. Det kan kopplas till Eriksson (2018) teori om vårdlidande. Eriksson (2018) beskriver vårdlidandet som ett lidande vilket bör strävas efter att eliminera och det som inte går att eliminera, sträva efter att lindra. Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL SFS 2010:659) ska hälso- och sjukvården arbeta för en hög patientsäkerhet. Vårdskador definieras som en fysisk eller psykiskt lidande eller dödsfall som hade kunnat undvikits om adekvata åtgärder vidtagits under patienternas kontakt med hälso- och sjukvården.

I resultatet framkom det att stress och en hektisk arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten negativt. Det kan leda till att patienter utsätts för vårdskador som till exempel trycksår eller vårdrelaterad infektion på grund av att arbetsuppgifter missas att utföras. Enligt författarna till examensarbetet kan sjuksköterskor arbeta för att lindra vårdlidande genom att till exempel utföra omvårdnad som bidrar till att minska att trycksåret eskalerar, smärtlindra eller att ge patienten stöd och information i det lidande patienten befinner sig i. Dock kan konsekvensen av att tidsbrist, stress och hektisk miljö leda till att sjuksköterskor inte hinner eller prioriterar bort dessa förebyggande åtgärder. Eriksson (2018) menar att sjuksköterskor bör lindra lidandet genom att ge patienten information, göra patienten delaktig och ge svar på patientens frågor, vilket utgör delen leka i Erikssons teori. Även skapa en vårdkultur där patienten känner sig välkommen, respekterad och värdig. Författarna till examensarbetet anser att genom att göra patienten delaktig i sin vård kan det vara en form av lindring, dock bidrar inte information och delaktighet till att vårdskador blir mindre ogjorda. Det kan dock bidra till att patienten upplever ett stöd i att få information angående vad som inträffat och

varför samt uppleva en känsla av att vara delaktig. Tidigare forskning visar dock att patienter

uppskattade en ursäkt mer än en förklaring till händelsen som inträffat (Hågsen, Nielsen, Mehus & Henriksen, 2018; Mazor et al., 2011). Författarna till examensarbetet anser att patientsäkerheten behöver bli en viktig del i sjuksköterskors arbete för att förhindra att vårdskador inträffar samt förhindra ett vårdlidande för patienter.

Resultatet visade att skift och oregelbundna arbetstider påverkade patientsäkerheten, kontinuitet med sjuksköterskor och undersköterskor för patienten betonades som en

väsentlig del i patientsäkerheten, detta för att skydda patientens integritet. Det kan relateras till Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) där det framgår att vården ska ges med värdighet och bedrivas så att kraven på god vård uppfylls, vilket bland annat innebär att

Figure

Tabell 2: Antal deltagare i kvalitativa artiklar   Antal deltagare:  Artikel/Författare:

References

Related documents

(Undantag finns dock: Tage A urell vill räkna Kinck som »nordisk novellkonsts ypperste».) För svenska läsare är Beyers monografi emellertid inte enbart

A stable and consistent interface implementation was derived for the scalar test equation, even though energy stability in the natural norm proved not to be possible for a

En naturlig fråga blir då varför inte partiet föredrar att använda alla sina propagandamiljoner för eget in- och ut- värtes bruk.. Varför går man också

Myndigheternas individuella analyser ska senast den 31 oktober 2019 redovi- sas till Regeringskansliet (Socialdepartementet för Forte, Utbildningsdeparte- mentet för Rymdstyrelsen

ökade medel för att utöka satsningarna på pilot och systemdemonstrationer för energiomställningen. Många lösningar som krävs för ett hållbart energisystem finns i dag

Vatten är en förutsättning för ett hållbart jordbruk inom mål 2 Ingen hunger, för en hållbar energiproduktion inom mål 7 Hållbar energi för alla, och för att uppnå

Avslutningsvis presenterar vi i avsnitt 6 förslag på satsningar som Forte bedömer vara särskilt angelägna för att svensk forskning effektivt ska kunna bidra till omställningen till

största vikt för både innovation och tillväxt, samt nationell och global hållbar utveckling, där riktade forskningsanslag skulle kunna leda till etablerandet av