Allmänheten och klimatförändringen 2008

(1)

Allmänheten och

klimatförändringen 2008

Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen,

med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar

(2)

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-5904-0 ISSN:0282-7298 © Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM-Gruppen Upplaga: 2 000 ex. Form: Engström med flera

(3)

Frågorna om allmänhetens kunskap om och inställning till klimatförändringen, inklusive acceptans för åtgärder, ställdes till 1 000 personer den 8–22 septem-ber 2008. Motsvarande frågor har ställts varje år sedan 2002. Sedan 2007 års undersökning har begreppet ”växthuseffekten” ersatts med ”klimatförändringen”. Frågorna om allmänhetens syn på företagens klimatarbete ställdes den 15–18 september 2008, frågorna om attityder och konsumtionsbeteenden ställdes den 22–26 september 2008 och frågan om hur man vill få information ställdes den 15–21 oktober 2008. Samtliga dessa frågor ställdes till 1 000 personer inom ramen för en så kallad omnibus.

Datainsamlingen för samtliga frågor skedde med hjälp av telefonintervjuer. Undersökningsföretaget ARS Research AB har på Naturvårdsverkets uppdrag genomfört de olika mätningarna som redovisas i denna rapport.

Oron för en ekonomisk nedgång kan ha påverkat synen på klimatfrågans bety-delse i samtliga mätningar. Den globala finanskrisen hösten 2008 inleddes i USA måndagen den 15 september.

Denna sammanfattande skrift samt underlagsrapporterna och tabellerna finns att ladda ned på www.naturvardsverket.se/klimat.

Denna rapport finns också på engelska: ISBN 978-91-620-5905-7 och ISSN 0282-7298.

This report has been translated into english: ISBN 978-91-620-5905-7 and ISSN 0282-7298.

(4)

(5)

Förord

Naturvårdsverket har sedan år 2002 på ett jämförbart sätt undersökt svenska folkets kunskap om och attityd till klimatförändringen. Resultatet av de nya mätningarna år 2008 som presenteras i denna rapport kan sam-manfattas i följande punkter:

Svenskarnas beredskap att reducera sina egna utsläpp av växthusgaser har fortsatt att öka, trots att man inte uppfattar klimatfrågan som rik-tigt lika viktig som man gjorde under 2007 då klimatfrågan dominerade i mediernas rapportering. Samtidigt önskar allmänheten mer informa-tion om hur utsläppen kan reduceras.

Svenskarna är beredda att stödja de företag som tar täten i klimatarbe-tet, men de anser att företagen är dåliga på att marknadsföra sitt klima-tarbete och de efterfrågar en märkning av klimatvänliga produkter och tjänster.

Svenskarna anser att det är ”mycket viktigt” att vi i Sverige sätter in åtgärder för att göra något åt klimatförändringen.

Den generella slutsatsen av mätningarna år 2008 är att allmänhetens stora engagemang i klimatfrågan kvarstår och att man nu är beredd att gå från ord till handling.

Ansvarig för uppdraget har varit Jessica Cederberg Wodmar, projektledare klimatkommunikation, Naturvårdsverket.

Stockholm i november 2008 Naturvårdsverket

(6)

Innehåll

I korthet, visste du att… 8

Kunskap om klimatförändringen 9

Kännedom om klimatförändringen 10

Kommer vi i Sverige att påverkas och i så fall när? 10

Åtgärder i klimatfrågan och i andra samhällsfrågor 11

Vad är möjligt och vilka mål och styrmedel krävs? 12

Kan vi i Sverige göra något? 13

Kan du själv göra något? 13

Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig 14

Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp 16

(7)

Företagens klimatarbete 18 Viljan att handla från företag som arbetar för att

begränsa klimatförändringen 19

Viljan att betala mer vid köp från företag som arbetar för att

begränsa klimatförändringen 19

Vikten av att företag engagerar sig i minskade utsläpp 20

Företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser 20

Är företagen bra på att marknadsföra sitt klimatarbete? 21

Miljömärkning vid låga utsläpp av växthusgaser 21

Attityder och konsumtionsbeteenden 23

Är du klimatmedveten? 24

Får du dåligt samvete för din klimatpåverkan? 24

Är det viktigt bland dina vänner att man är klimatmedveten? 25

Hur har du minskat din klimatpåverkan? 25

Hur ofta tänker du på klimatet vid val av produkt eller tjänst? 26

(8)

… 100 procent känner spontant till eller har

hört talas om klimatförändringen, en ökning från 96 procent år 2002 (då frågan avsåg ”växt-huseffekten”).

… 96 procent tror att Sverige redan har

påver-kats eller kommer att påverkas av klimatföränd-ringen, en ökning från 92 procent år 2002.

… 55 procent av de ovanstående tror att vi redan

nu har påverkats, en ökning från 48 procent år 2002.

… 71 procent tycker att det är mycket viktigt att

vi i Sverige sätter in åtgärder för att göra något åt klimatförändringen, en minskning från 76 procent rekordåret 2007 men en ökning från 63 procent år 2002.

… 84 procent tror att vi i Sverige kan göra något

för att bromsa klimatförändringen, en minskning från 88 procent år 2007 men en ökning från 82 procent år 2002.

… 80 procent tror att de själva kan göra något

för att bromsa klimatförändringen, en minskning från 81 procent år 2007 men en ökning från 68 procent år 2002.

… minst 50 procent kan ”absolut” tänka sig att

genomföra åtgärder för att reducera utsläppen inom 13 av 14 uppräknade områden.

… 86 procent kan ”absolut” tänka sig att köpa

energisnåla hushållsapparater (jämfört med 84 procent år 2007) och 76 procent att åka tåg istäl-let för flyg (jämfört med 71 procent år 2007).

… 67 procent anser att det vore bra med mer

information till hushållen om klimatförändringen och att få hushållen att välja varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid.

… 67 procent vill få information om hur de kan

minska sin klimatpåverkan genom nyheter i me-dia, medan andra informationskanaler efterfrågas av mellan 21 och 46 procent.

… 58 procent

anser att det vore bra eller ganska bra med extra skatter och avgifter på exempel-vis bensin, olja och flyg, en minskning från 64 procent år 2007, men en ökning från 51 procent år 2002.

… 62 procent föredrar ”absolut” eller ”troligen”

att köpa varor från företag som de vet arbetar för att begränsa klimatförändringen, en minskning från 69 procent år 2007.

… 76 procent procent kan ”absolut” eller

”tro-ligen” tänka sig att betala mer för en vara eller tjänst om de vet att företaget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen, en minskning från 82 procent år 2007.

… 82 procent tror att det kommer att bli ”mer

viktigt” för företagen att engagera sig i minskade utsläpp, en minskning från 88 procent år 2007.

… 51 procent tycker att kostnaderna för företag

att släppa ut växthusgaser ska öka, en minskning från 57 procent år 2007.

… 68 procent tycker att företagen är dåliga på

att berätta vad de gör för att begränsa utsläppen av växthusgaser, en minskning från 78 procent år 2007.

… 91 procent tycker att det vore bra med en

miljömärkning av varor och tjänster med låga utsläpp av växthusgaser, en minskning från 92 procent år 2007.

… 91 procent ser sig som klimatmedvetna.

… 52 procent får ibland dåligt samvete av att

göra något som kan påverka klimatet negativt.

… 69 procent menar att det är viktigt i deras

umgängeskrets att man är medveten om sin kli-matpåverkan.

… 84 procent har vidtagit minst en åtgärd för att

minska sin klimatpåverkan under de senaste två åren.

… 68 procent gör det faktiska valet att ofta eller

ibland välja en vara eller en tjänst med mindre klimatpåverkan.

… 74 procent anger priset som det största

hindret för att välja miljö- och klimatvänliga alternativ.

(9)

Kunskap

(10)

Kännedom om

klimatförändringen

”Har du hört talas om

klimatförändringen?”

Andelen som spontant känner till klimat-förändringen uppgår till 97 procent år 2008, en ökning från 89 procent år 2002 (då frågan avsåg ”växthuseffekten”).

Inkluderar man också dem som uppger att de har ”hört talas om” klimatföränd-ringen uppgår andelen till 100 procent, en ökning från 96 procent år 2002.

Känner till spontant Hört talas om Har ej hört talas om 0 20 40 60 80 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 93 93 92 89 6 6 6 7 1 94 6 3 1 2 4 94 97 5 1 0 20 40 60 80 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 81 82 79 73 83 Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls

16 13 ₁₇ 19 1 1 1 2 2 2 ₃ 2 1 3 1 14 1 3 0 80 16 1 3 1 2 1 82 15 1

Kommer vi i Sverige att

påverkas och i så fall

när?

”Tror du att klimatförändringen är

nå-got som nu eller i framtiden påverkar

oss som bor i Sverige?”

Andelen som ”absolut” tror att vi i Sverige har påverkats eller kommer att påverkas uppgår till 80 procent år 2008, marginellt lägre än de fyra föregående åren och väsentligt högre än 2002. Om man inkluderar dem som svarade ”ja, kanske” uppgår andelen år 2008 till 96 procent.

De som svarade ”ja” på ovanstående fråga ombads att också svara på när de trodde att vi skulle påverkas. 55 procent svarade ”redan nu”, 10 procent ”om några år”, 18 procent om 10–20 år och 9 procent om 30–50 år.

(11)

Åtgärder i klimatfrågan och i andra samhällsfrågor

”Hur viktigt anser du att det är att vi i Sverige sätter in åtgärder på några olika samhällsområden?

Hur viktigt är det att vi försöker göra något åt…”

Andelen som tycker att det är ”mycket viktigt” att vi i Sverige sätter in åtgärder för att göra något åt klimatföränd-ringarna har, som enda område, ökat sedan basåret 2002.

Mellan år 2002 och 2006 ökade andelen från 63 till 69 procent. Under 2007 och den kraftiga klimatrap-porteringen skedde det en stor uppgång till 76 procent och år 2008 var andelen 71 procent.

År 2008 ansåg 78 procent av kvinnorna och 64 procent av männen att det var ”mycket viktigt” med

åtgärder för att göra något åt klimatföränd-ringarna. Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 80 85 89 87 83 17 13 10 10 1 1 1 1 1 1 1 ₁ 1 1 15 2 1

Bristerna i vÂrd och omsorg

0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 86 88 87 85 84 13 11 12 13 1 1 1 1 1 11 1 1 14 1 Brottslighet 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 70 74 78 79 73 27 23 19 18 2 2 1 1 1 12 1 1 24 2 1

Oh‰lsa och lÂngtids/sjukskrivningar Klimatfˆ r‰ndringar Bristande integration av

invandrare till Sverige

Mycket viktigt Ganska viktigt Vet ej Inte s‰rskilt Inte alls viktigt

1 1 1 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 68 66 64 63 69 27 29 31 30 1 1 2 3 2 31 _{3 2} 27 1 2 ₁ ₂ ₁ 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 50 54 56 54 53 36 33 31 29 2 3 2 4 6 6 3 6 ₇ 6 36 6 3 ₆ ₅ ₄ Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 80 86 89 87 81 17 12 10 10 1 1 1 1 1 11 1 1 17 2 1

Bristerna i vård och omsorg

02 03 04 05 06 07 08 86 88 87 85 84 13 12 11 13 11 11 11 11 14 1 Brottslighet 02 03 04 05 06 07 08 70 74 78 79 73 27 23 19 18 2 2 1 1 1 12 1 1 24 2 1 Ohälsa och långtids/sjukskrivningar

Klimatförändringen Bristande integration av

invandrare till Sverige

Mycket viktigt Ganska viktigt Vet ej Inte särskilt Inte alls viktigt

1 1 1 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 68 66 64 63 69 27 29 31 30 1 1 2 3 2 31 3 2 27 1 2 ₁ ₂ ₁ 02 03 04 05 06 07 08 50 54 56 54 53 36 33 31 29 2 3 2 4 6 6 3 6 ₇ 6 36 6 3 ₆ 5 4

När diagramstaplarna inte stämmer

(blir över 100%) är det siffrorna som

ligger lösa ovanpå som ska vara rätt.

Det största fältet kan justeras så att

stapelns summa blir 100%.

Diagrammen är minskade på

bredden till 45%. Sen markerar

man siffrorna på axlarna med

direktmarkeingspilen och ställer

tillbaka teckenbredden till 100%.

83 15 1 82 17 1 ₁ ₁ 11 10 85 14 1 85 71 3 2 24 69 12 28 76 21 1 2 71 25 1 2 53 3 33 6 6 54 3 32 6 5

(12)

Vad är möjligt

och vilka mål och

styrmedel krävs?

(13)

Kan vi i Sverige

göra något?

”Tror du att

vi i Sverige

kan göra något

för att bromsa klimatförändringen?”

Andelen som ”absolut” tror att vi i Sverige kan göra något för att bromsa kli-matförändringen uppgår till 58 procent år 2008. Andelen har legat högre under de

senaste tre åren, jämfört med de fyra åren dessförinnan.

Sammantaget uppgår andelen som svarar ”absolut” eller ”ja, kanske” till 84 procent.

Bland kvinnorna var andelen 90 pro-cent och bland männen 79 propro-cent.

Ja, absolut Ja, kanske Vet ej

Nej, knappast Nej, inte alls

0 20 40 60 80 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 49 56 56 51 11 4 10 9 12 1 1 1 59 29 35 31 31 9 3 4 4 5 59 29 9 3 1 58 26 12 4 29

Kan du själv göra något?

”Bedömer du att

du själv

kan göra

något för att bromsa

klimatföränd-ringen och förändringar på det svenska

klimatet?”

Andelen som ”absolut” bedömer att personen själv kan göra något för att bromsa klimatförändringen och föränd-ringar på det svenska klimatet uppgår till 51 procent år 2008, en minskning från 55 procent år 2007 men en ökning jämfört med åren dessförinnan.

Sammantaget uppgår andelen som svarar ”absolut” eller ”ja, kanske” till 80 procent.

Bland kvinnorna var andelen 84 pro-cent och bland männen 74 propro-cent.

Ja, absolut Ja, kanske Vet ej

Nej, knappast Nej, inte alls

0 20 40 60 80 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 39 44 41 37 17 10 17 15 17 1 ₁ ₁ 1 2 44 29 33 27 33 31 17 9 9 9 13 1 55 26 13 4

Har redan gjort allt

1 51 29 13 5 2

(14)

Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig

”Klimatförändringen uppstår främst genom utsläpp av koldioxid

bland annat från hushållen

. Vad av

följande skulle du själv kunna tänka dig att göra för att minska utsläpp av koldioxid och bromsa

klimatförändringen?”

0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 75 83 72 75 79 18 12 18 13 1 ₃ 3 3 4 1 5 4 15 41 1 24 4 02 03 04 05 06 07 08 68 71 60 60 68 19 18 ₁₈ 15 19 02 03 04 05 06 07 08 57 61 59 58 59 24 20 22 19 9 9 10 9 7 8 ₈ 6 24 6 10 1

Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls

9 1 4 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 62 65 58 54 67 25 22 25 23 5 8 5 7 6 8 8 7 22 3 8 8 ₁ 1 3 02 03 04 05 06 07 08 55 62 55 59 60 33 28 32 27 4 3 4 5 7 5 56 6 3 29 7 1 ₁ 1 ₂

När diagramstaplarna inte stämmer

(blir över 100%) är det siffrorna som

ligger lösa ovanpå som ska vara rätt.

Det största fältet kan justeras så att

stapelns summa blir 100%.

Diagrammen är minskade på

bredden till 45%. Sen markerar

man siffrorna på axlarna med

direktmarkeingspilen och ställer

tillbaka teckenbredden till 100%.

Köpa energisnåla

hushålls-apparater nästa gång jag byter Köra bil mer bränslesnålt,ecodriving Åka tåg istället för flyg om det är möjligt

Sänka elförbrukningen

i hemmet Välja mer miljövänlig produktäven om den är dyrare

02 03 04 05 06 07 08 63 68 52 54 66 23 20 22 17 4 3 ₅ 8 6 5₇ ₆ 18 21 6 4 ₂ 2 14

Välja mer miljövänlig bil nästa gång 02 03 04 05 06 07 08 52 59 52 53 51 17 16 18 13 14 12 9 11 10 12 14 10 8 3 ₁₄ 3 21 15 10 3 02 03 04 05 06 07 08 42 47 44 43 46 20 15 17 15 19 19 17 17 18 15 13 12 13 18 15 19 2 1 1 11

Samåka mer till jobb/ skola eller på fritid

Åka mer kollektivt

2 6 5 4 6 3 3 5 3 5 5 12 5 5 15 84 11 0 1 3 1 86 9 2 3 3₄ 3 12 79 3 4 3 13 77 71 18 4 7 1 76 14 4 5 1 54 18 14 11 3 59 14 15 9 3 72 17 3 8 67 3 23 1 6 75 16 2 7 67 2 26 4 1 74 3 15 6 2 71 3 18 6 2 45 16 17 21 1 54 13 14 17 1 4

(15)

Sammantaget har andelen som svarar ”absolut” på de olika frågorna ökat kraftigt under 2008 jämfört med tidigare år.

En majoritet kan ”abso-lut” tänka sig att genomföra åtgärder inom 13 av de 14 uppräknade områdena. Mest populärt vore det att köpa energisnåla hushållsapparater (86 procent), att köra bil mer bränslesnålt (77 procent) och att åka tåg istället för flyg (76 procent), medan det är minst populärt att åka mer kollek-tivt (54 procent) och att äta mindre kött (40 procent).

De åtgärder där acceptan-sen har ökat snabbast under det senaste året är att åka mer kollektivt (från 45 till 54 procent) och att åka tåg

istället för flyg (från 71 till 76 procent). Man kan också

notera en ökad acceptans för att samåka mer (från 54 till 59 procent) och för att köra bil mindre (från 53 till 57 procent).

De åtgärder där accep-tansen har ökat mest under hela sjuårsperioden är att köra bil mindre (från 33 till 57 procent), sänka

tempera-turen inomhus (från 36 till 59 procent) och att köra bil

långsammare (från 41 till 63

Bas: Hört talas om växthuseffekten

När diagramstaplarna inte stämmer

(blir över 100%) är det siffrorna som

ligger lösa ovanpå som ska vara rätt.

Det största fältet kan justeras så att

stapelns summa blir 100%.

Diagrammen är minskade på

bredden till 45%. Sen markerar

man siffrorna på axlarna med

direktmarkeingspilen och ställer

tillbaka teckenbredden till 100%.

0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 51 61 51 51 64 24 18 22 18 18 02 03 04 05 06 07 08 53 56 44 47 58 25 20 25 19 23 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 50 56 41 41 62 22 18 22 16 12 7 3 15 13 11 12 12 ₁₁ 17 17 11 3 63 7 16 11 3 3 12 13

Tvätta i 40° istället för 60° Byta till miljövänligare hemuppvärmning Köra långsammare, t ex 90 istället för 110 km/tim 02 03 04 05 06 07 08 50 48 40 36 52 22 20 ₂₂ 19 14 11 15 22 13 15 18 14 15 8 21 16 1 1 2 6

Sänka temperaturen inomhus

02 03 04 05 06 07 08 43 48 33 33 45 24 ₁₉ 24 20 14 14 15 16 17 15 13 15 14 17 22 15 4 2 3 15

Köra bil mindre

11 8 9 10 8 11 12 10 9 3 11 2 9 6 3 69 16 8 6 1 6 8 6 10 15 7 12 11 7 5 ₂₀ 4 10 4 4 0 61 18 12 7 2 63 19 10 5 3 68 15 10 5 3 54 8 19 14 4 58 8 19 15 1 59 10 16 15 53 11 18 16 2 57 10 17 13 3 02 03 04 05 06 07 08 40 17 22 20 Äta mindre kött (Ny fråga)

(16)

Information till hushållen

Vore det bra eller inte bra med mer information till hushållen om klimatförändringen och att få dem att välja varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid? Vore det bra, ganska bra eller inte bra?

Bidrag/sänkta skatter

Vore det bra eller inte bra om staten använde skattemedel för att ge bidrag eller sänkta skatter till köp av varor och tjänster som minskar utsläp-pen av koldioxid? Vore det bra, ganska bra eller inte bra?

Extra skatter och avgifter

Vore det bra eller inte bra om staten lade på extra skatter och avgifter på varor och tjänster som inte är lika miljövänliga till exempel på bensin, olja och flyg som ger stora koldioxidutsläpp? Vore det bra, ganska bra eller inte bra?

Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp

”Hur ska vi kunna

bromsa

klimatförändringen?” Här följer tre förslag.

Bra Ganska bra Vet ej Inte bra

0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 74 74 74 75 77 20 21 19 18 5 ₁4 6 1 6 1 1 18 4 1

Information till hushållen

02 03 04 05 06 07 08 65 64 63 68 59 Bidrag/sänkta skatter 02 03 04 05 06 07 08 29 30 32 32 29 20 22 24 19 23

Extra skatter och avgifter

20 20 24 18 12 12 11 4 3 11 2 3 24 15 48 45 41 44 44 2 64 24 10 3 3 3 ₅ 3 3 72 23 4 1 67 27 5 1 65 23 9 2 33 25 39 2 35 29 33 3

Andelen som anser att det vore bra med mer information till hushållen om klimatförändringen och att få dem att välja varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid, uppgår år 2008 till 67 procent, medan andelen som anser att det är bra med bidrag/sänkta skatter uppgår till 59 procent och andelen som vill ha extra skatter och avgifter uppgår till 33 procent.

Det har varit relativt stabila svar avseende de tre områdena under hela mätperioden, men man kan notera att andelen som anser att de tre nämnda styrmedlen är bra minskade något under år 2008 jämfört med föregående år.

(17)

Hur vill man få information om minskad

klimatpåverkan?

”

Ökad kunskap

kan bidra till att allmänheten minskar sin klimatpåverkan,

exempel-vis genom att minska sin energianvändning. Hur vill du få information från

myndig-heter om hur du kan minska din påverkan på klimatet?”

Hela 67 procent vill få information om hur de kan minska sin klimatpåverkan genom ”nyheter i media”. Det är en minskning jämfört med 2007 men en ökning jämfört med

2006. Övriga informationskanaler efterfrågas av mellan 21 och 46 procent.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Vet ej Vill inte ha information Myndigheternas webb-platser Annonser på offentliga platser Annonser, reklam i media Annonser, info från myndigheter hem i brevlåda Nyheter i media 64 % 38 % 39 % 20 % 20 % 2 % 3 % 73 % 67% 41% 46% 25% 21% 2% 3% 38 % 39 % 28 % _{27 %} 2 % 3 % 90 100 2007 2008 2006

(18)

Företagens klimatarbete

Notera att frågorna om företagens klimatarbete

ställdes till allmänheten den 15–18 september

2008, och att den globala finanskrisen

inled-des den 15 september. Finanskrisen kan ha

påverkat svaren.

(19)

Viljan att handla från

företag som arbetar

för att begränsa

klimatförändringen

”När du köper varor eller tjänster,

föredrar du då att köpa dem från ett

företag som du vet arbetar för att

begränsa klimatförändringen?”

Sammantaget anger 62 procent av de till-frågade att de ”absolut” (18 procent) eller ”troligen” (44 procent) föredrar att köpa

varor från företag som de vet arbetar för att begränsa klimatförändringen, medan 32 procent anger att de inte föredrar detta.

Det är fler kvinnor som svarar ”absolut” (21 procent) än män (15 procent).

Andelen som svarar ja på frågan har minskat under 2008, jämfört med de tre tidigare åren.

Ja, absolut Ja, troligen Vet ej

Nej, troligen inte Nej, absolut inte

0 20 40 60 80 100 2005 2006 2007 2008 20 24 4 6 18 44 46 27 6 5 24 45 20 6 5 21 45 20 9 5

Viljan att betala mer vid

köp från företag som

arbetar för att begränsa

klimatförändringen

”Skulle du kunna tänka dig att betala

något mer, säg cirka 5 procent mer,

för en vara eller en tjänst, om du vet

att företaget som producerar den,

arbetar för att begränsa

klimatföränd-ringen?”

Sammantaget anger 76 procent att de ”absolut” (33 procent) eller ”troligen”

(43 procent) kan tänka sig att betala mer för en vara eller en tjänst om de vet att företaget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen.

Andelen som ”absolut” kan tänka sig att betala mer minskade under 2008

jäm-0 20 40 60 80 100 2005 2006 2007 2008 32 12 5 3 33 43 49 14 4 6 44 38 9 4 5 32 48 11 4 5 Ja, absolut Ja, troligen Vet ej

Nej, troligen inte Nej, absolut inte

(20)

Vikten av att företag

engagerar sig i minskade

utsläpp

”Tror du att det, under de närmaste

5–10 åren, kommer att bli mer viktigt,

mindre viktigt eller lika viktigt som

idag, för företag att engagera sig i att

minska utsläppen av växthusgaser?”

Andelen som tror att det kommer att bli ”mer viktigt” för företag att engagera sig i att minska utsläppen av växthusgaser uppgår till 82 procent, medan 12 procent svarar ”lika viktigt” och bara 3 procent ”mindre viktigt”.

Andelen som tror att det kommer att bli ”mer viktigt” minskade under 2008.

Mer viktigt

Lika viktigt Vet ej Mindre viktigt 0 20 40 60 80 100 2005 2006 2007 2008 85 3 1 86 10 11 3 1 82 12 3 3 88 8 2 2

Företagens kostnader

för att släppa ut

växthusgaser

”Tycker du att kostnaderna för

före-tagen att släppa ut växthusgaser ska

ökas, minskas eller vara oförändrade,

jämfört med idag?”

Andelen som tycker att kostnaderna för företag att släppa ut växthusgaser ska ökas uppgick till 51 procent, medan 26 procent tycker att kostnaderna ska vara oförändrade och 11 procent att de ska minskas.

Andelen som vill öka kostnaderna

minskade under 2008. _Ökas

Vara oförändrade Vet ej Minskas 0 20 40 60 80 100 2005 2006 2007 2008 58 8 9 58 22 25 11 9 51 26 12 11 57 25 10 8

(21)

Är företagen bra på

att marknadsföra sitt

klimatarbete?

”Tycker du att företagen i sin

mark-nadsföring av sina varor och tjänster

är bra eller dåliga på att berätta vad

de gör för att begränsa utsläppen av

växthusgaser?”

Var fjärde person anser att företagen är mycket bra (2 procent) eller ganska bra (23 procent) på att berätta vad de gör för att begränsa utsläppen av växthusgaser, medan drygt två av tre anser att företa-gen är mycket dåliga (21 procent) eller ganska dåliga (47 procent) på detta. Andelen som anser att företagen är bra

har ökat jämfört med tidigare år.

0 20 40 60 80 100 2006 2007 2008 7 43 30 2 18 6 48 30 2 15 7 47 21 2 23

Mycket dåliga Ganska dåliga Ganska bra Mycket bra

Vet ej

Miljömärkning vid låga

utsläpp av växthusgaser

”Vore det bra eller inte bra om det

fanns en miljömärkning så att du

kan se vilka varor och tjänster som

är producerade med lågt utsläpp av

växthusgaser?”

Hela 91 procent tycker att det vore bra med en miljömärkning av varor och tjänster med låga utsläpp av växthusgaser. 64 procent svarar ”mycket bra” och 27 procent ”ganska bra”.

Bland kvinnorna anser 68 procent att det vore mycket bra, medan motsvarande andel för männen är 59 procent.

20 30 40 50 60 70 80 65 28 68 64 27 24 90 100

(22)

(23)

Attityder och

(24)

Är du klimatmedveten?

”Ser du dig själv som en person som är

klimatmedveten?”

Nio av tio svarar att de ser sig som klimatmedvetna. En av fyra svarar ”ja, absolut” och två av tre svarar ”ja, i viss mån”.

Det är fler män (29 procent) än kvin-nor (23 procent) som ”absolut” ser sig som klimatmedvetna.

Får du dåligt samvete för

din klimatpåverkan?

”Händer det att du får dåligt samvete

när du gör saker som du tror påverkar

klimatet negativt?”

Hälften svarar att det händer att de får dåligt samvete när de gör saker som de tror är negativt för klimatet. Av dessa svarar 10 procent att de ofta får dåligt samvete på grund av detta och 42 pro-cent svarar att de ibland får det.

Trots att en större andel män än kvin-nor ser sig som klimatmedvetna, är det en väsentligt lägre andel män som svarar att de får dåligt samvete, om de gör saker som är negativa för klimatet.

1 % Tveksam, vet ej 2 % Nej, absolut inte 26 % Ja, absolut 6 % Nej, knappast 65 % Ja, i viss mån 1 % Tveksam,vet ej 5 % Jag gör inte

saker som jag tror påverkar klimatet negativt 13 % Nej, aldrig 29 % Nej, sällan 10 % Ja, ofta 42 % Ja, ibland

(25)

Hur har du minskat din

klimatpåverkan?

”Har du gjort något i ditt vardagsliv för

att minska din påverkan på klimatet

under de senaste två åren, till

exem-pel när det gäller…”

Hela 84 procent källsorterar mer. 78 pro-cent svarar att de har gjort något åt sin energiförbrukning i hemmet. Två av tre (62 procent) har gjort något vad gäller de dagliga transporterna och lika många (62 procent) när det gäller att återan-vända saker. Fyra av tio (43 procent) har förändrat sin köttkonsumtion och en tredjedel (33 procent) har förändrat sina semesterresor.

Inom de flesta områdena är skillnaden mellan könen marginell. En lägre andel av kvinnorna (35 procent) än männen (41

Är det viktigt bland

dina vänner att man är

klimatmedveten?

”Är det viktigt eller oviktigt bland

personer du umgås med, att man är

medveten om och tänker på sin

påver-kan på klimatet?”

Sju av tio svarar att det är viktigt i deras umgängeskrets att man är medveten om och tänker på sin klimatpåverkan. 12 procent svarar ”mycket viktigt” på frå-gan och 57 procent svarar ”viktigt”.

Kvinnor och män svarar i stort sett lika på denna fråga.

3 % Tveksam, vet ej 6 % Helt oviktigt 22 % Oviktigt 12 % Mycket viktigt 57 % Viktigt 0 20 40 60 80 100 Ditt val av semester-resor Din kött- konsum-tion Att åter-använda saker, t.ex. att köpa begagnat Ditt val av dagliga trans-porter Din energi-förbrukning i hemmet Att källsortera mer 38 57 29 40 10 3 9 27 6 2 8 33 13 1 24 21 41 15 1 21 13 30 17 3 35 11 22 19 8 41

(26)

Vad hindrar dig från att

leva klimatmedvetet?

”Du får nu några frågor om vad som

kan hindra dig från att leva på ett sätt

som minskar din klimatpåverkan?”

Det största hindret tycks vara att man anser att miljö- och klimatvänliga alter-nativ oftast är dyrare. 74 procent anger detta som ett hinder. På en andra plats, och kanske delvis kopplat till det för-sta, anges att det finns för få miljö- och klimatvänliga alternativ att välja. 66 procent anger det svaret.

65 procent svarar att det är egna in-vanda beteenden, som hindrar dem från att leva på ett sätt som minskar deras kli-matpåverkan, medan hälften (49 procent) svarar att de saknar information om hur de bäst kan minska sin klimatpåverkan.

45 procent av männen och 52 procent av kvinnornas svarar att informations-brist är ett hinder.

Hur ofta tänker du

på klimatet vid val av

produkt eller tjänst?

”Hur ofta gör du det faktiska valet att

välja en produkt eller tjänst som du

tror har en mindre negativ påverkan

på klimatet?”

68 procent svarar att de ofta (24 procent) eller ibland (44 procent) gör det faktiska valet att välja en produkt eller tjänst som de tror har en mindre negativ påverkan på klimatet. 23 procent svarar att de säl-lan gör det och endast 7 procent svarar att de aldrig gör det.

Både bland män och kvinnor är det 24 procent som svarar ”ofta”, medan det är en större andel kvinnor (46 procent) som svarar ”ibland”, jämfört med männen (41 procent). 2 % Tveksam, vet ej 23% Sällan 24% Ofta 44% Ibland 7% Aldrig

Ja, ett stort hinder Ja, ett litet hinder

Tveksam, vet ej Nej, inget hinder alls

0 20 40 60 80 100 Jag saknar information om hur jag bäst kan minska min klimatpåverkan Mina invanda beteenden Det finns för få miljö- och klimatvänliga alternativ att välja Miljö- och klimatvänliga alternativ är ofta dyrare 28 46 2 24 21 45 5 30 18 47 3 31 12 37 2 50

(27)

(28)

Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Valhallavägen 195. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post:

registrator@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99,

NATURVÅRDSVERKET ISBN 978-91-620-5904-0 ISSN 0282-7298

RAPPORT 5904