• No results found

Privata rum i offentliga miljöer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Privata rum i offentliga miljöer"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Privata rum i offentliga miljöer

Jenny Eriksson & Camilla Lännström

Rumslig gestaltning, 180 hp

Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling

Examensarbete i informationsdesign, 15 hp Examinator: Yvonne Eriksson

Handledare: Marianne Palmgren Eskilstuna 2008-06-02

(2)

Sammanfattning

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur toaletter belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm behandlas. Vad har den offentliga toaletten för status i samhället? Vad tycker människor om offentliga toaletter, vad saknas och hur påverkas den tillhörande byggnaden?

I arbetet har vi funderat kring vilka funktionskrav som krävs för att toaletterna ska fungera för alla och hur toaletterna borde förändras. Vårt mål har varit att ta fram ett unikt

inredningskoncept med fokus på informationsdesign, hygien och upplevelse i form av ett skogstema. Med det menar vi att det ska vara lättstädat och att besökarna av hygieniska skäl ska slippa röra vid handtag, knappar och pappersbehållare.

Varför vi vill förändra designen beror på att toaletterna idag har en dålig bild hos människor. De är uttryckslösa och har inte de funktioner som många människor efterfrågar (Se

önskemål från enkätundersökning under Metod). Det läggs sällan någon större tid på design och underhåll av toaletterna. Många gånger fungerar inte dörrarnas låsfunktioner, som leder till att man inte känner sig trygg när man ska göra sina behov. Detta har framkommit genom enkätundersökningar och intervjuer med människor i olika åldersgrupper.

Vårt resultat redovisades genom en 3D- modell och en film där de olika funktionerna i rummet visas i rörelse. För att ta reda på eventuella brister i resultatet, skapades en fokusgrupp som fick ge sina åsikter i en öppen diskussion.

(3)

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning

2

Innehållsförteckning 3

Inledning

5

Bakgrund

6

Syfte

7

Problemformulering 7 Avgränsning 7

Projektets genomförande

8

Analys av rummet 8 Perception 8 Färgval 8 Inspiration 9 Inredning 9 Behovsanalys 9 Funktioner/Design 10

Renderingar av färdigt resultat 12

Metod

15

Arbetsfördelning 15 Tidsplan 15 Metodval 16 Planering 16 Projektplanering 17 Huvudarbete 17 Projektplanering 17 Insamling av data 18 Enkäter 18 Fallstudier 18 Intervjuer 18 Observationer 18 Rumsanalys Eskilstuna/Stockholm 18

Analys och jämförelse 20

Empirisk undersökning 21

Enkätundersökningen 21

Resultat 21

Frågor och svar 22

Stapeldiagram 23

Sammanfattning och diskussion av enkätundersökningen 26

Resultat och analys av enkätundersökningen 26

(4)

Intervjuer 27

Resultat och analys 28

Målgrupp 28

Personas 28

Teori 30

Kopplingen mellan examensarbetet och informationsdesign 30

Forskningsöversikt 31

Slutdiskussion 32

Källförteckning 33

(5)

5

Inledning

”Nej fy. Men nöden har ingen lag ibland!” Från enkätundersökning (2008-05-09). Offentliga toaletter har idag dåligt rykte bland människor. De är ofräscha, eftersom att städning ofta missköts och för att människor inte har respekt för den här typen av rum. Det är rum som människor ofta försöker undvika. Det här är något som vi vill ändra på genom att göra toalettbesöket mer behagligt, med hjälp av färgsättning, belysning och hygienisk inredning.

Genom sammanställning av enkäter och intervjuer fick vi många svar som har fått stor betydelse för formgivningen av vårt arbete. Människor har berättat vad de saknar och vad de ogillar med offentliga toaletter samt de positiva aspekterna. I enkäten lät vi personerna fritt beskriva sin drömtoalett, vilket har gett oss mycket tankar, idéer och inspiration som vi applicerat på vår design.

Med hjälp av rumsliga lösningar, vill vi förbättra synen på offentliga toaletter och visa dess potential och kvalitét. En offentlig toalett ska alla kunna använda oavsett kön, ålder och handikapp.

(6)

Bakgrund

Tänk att du är på resande fot och plötsligt känner du att du måste uträtta dina behov. Toaletterna är få och om du hittar en är den ofta obehaglig, du håller dig hellre tills du är hemma.De offentliga toaletterna är ofta dåligt ljudisolerade.Står man och väntar, vill man inte höra vad som händer bakom dörren. Man känner sig stressad och kan inte slappna av som man bör. Det bidrar till att man ofta undviker offentliga toaletter. Det här är ett problem som ofta förekommer på platser som är välbesökta, till exempel vänthallar och gallerior. Enligt Bergholm & Kjellin har toaletter en betydelse:

Idag försvarar dasset sin starka position i vår kultur. Det må vara behäftat med en mängd föreställningar,hysch hysch och tabun, men det har sin givna, och hittills alltför tysta plats i vårt medvetande.

(Bergholm & Kjellin 2003:13). Det vi vill påvisa är att trots alla fördomar har dass/toaletter en väldigt viktigt roll i vår vardag. De flesta människor tillbringar mycket tid i toalettrummet och lägger ned mer tid och omsorg på designen av dessa rum i hemmet. Det här är något vi vill applicera i den offentliga miljön.

Vår grund till ämnet för vårt examensarbete kommer från ett tidigare projekt som vi utförde vintern 2007. Då handlade projektet om att göra en ny design för toaletterna i köpcentrat 21:an i Eskilstuna. Vi hade båda två reagerat på att rummets atmosfär upplevdes som en institution där säkerheten hade tagit över rummet. Rummet var kaklat från golv till tak i en vit kall färg, lysrör i taket och en cirka 50 cm stor öppning mellan toalettbås och tak. På båsens övre kant var ”piggar” utplacerade för att förhindra att någon klättrar över till andra sidan. Vårt arbete var fritt och fokuserades på design och upplevelse, där vi utgick mycket ifrån oss själva och våra egna kunskaper. Vid redovisningen av vårt resultat fick vi förvånade och positiva reaktioner, vilket fick oss att inse att den här typen av rum ofta glöms bort. Nyfikenheten hos oss fick oss att vilja gå djupare i ämnet och ta reda på vad människor tycker om offentliga toaletter samt om det går att ändra attityden mot dessa rum? Nedan redovisar vi bilder från föregående projektarbete i köpcentret 21:an.

(7)

7

Syfte

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka toaletter i den offentliga miljön för att ta reda på bristande faktorer och ta fram lösningar för att utveckla inredningen. Det har vi gjort med hjälp av bland annat fallstudier, enkätundersökning, intervjuer och observationer. Efter analyser, undersökningar, bearbetningar och efter vår egen kunskap har vi att byggt upp en förbättrad miljö i ett 3D program.

Vi har inriktat oss på toaletter som är belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm. Det är en hårt trafikerad tågsträcka med många resenärer. Vårt syfte är att förbättra framkomligheten, utseendet och intrycket av rummen.

Vi har gjort rumsanalyser på de toaletter vi har besökt och iakttagit hur folk rörde sig och utnyttjade rummet. Vi har även tittat på hur belysningen sett ut och om rummet är hygieniskt samt lättstädat. Kommer det finnas plats för eventuell rullstol att ta sig fram och hur fungerar låsfunktionen på toalettdörrarna?

Problemformulering

Frågeställningarna i examensarbetet är följande:

• Hur ska toaletterna förändras? Vilka gestaltningsverktyg bör användas för en informativ utformning?

• Hur optimerar vi informationsdesignen för toalettbesökarna? • Vilka funktionskrav krävs för att toalettrummet ska fungera för alla?

Avgränsning

Examensarbetet innehåller:

• Framställning av ett design koncept för offentliga toaletter på tågstationerna mellan Eskilstuna och Stockholm.

• Presentation av designkoncept med hjälp av 3D-modell och animation.

• Formgivning av en affisch som innefattar en kort presentation av arbetsprocessen och resultatet.

Examensarbetet innehåller inte:

• Att verkställa inredningsförslaget. Vi kommer däremot att försöka förverkliga förslaget efter avslutad kurs.

• Vi arbetar inte fram en offert på inredningen. Vid eventuellt förverkligande tar vi kontakt med leverantörerna.

(8)

Projektets genomförande

Ett rum för alla

Offentliga miljöer ska vara till för alla, tyvärr kan verkligheten se ut på andra sätt. Alla offentliga miljöer är inte utformade efter människans behov, människor med funktionshinder stöter ofta på problem. Hur lätt/svårt är det att orientera sig i ett rum om du är synskadad? Istället för att handikappanpassa miljöer känner vi att det blir betydligt enklare om rummet är utformat för alla redan från början. Vi människor är olika, vi har alla olika förutsättningar i livet. (Svensk byggtjänst 2004:17). “Ingen människa är egentligen handikappad så länge omgivningen är anpassad” (Svensk byggtjänst 2004:17).

Toaletterna i Eskilstuna som vi har valt att använda som mall för vår modell i 3D, består av en handikapptoalett och en mindre toalett med olika funktioner. Handikapptoaletten är utrustad med handtag vid toalettstolen, har stort utrymme mitt på golvet, automatisk dörröppning och

alarmknapp. Fokus när man går in i miljön är på funktionerna och inte på rummet i sin helhet. Väggarna är kala med vitt kakel och grått klinkers på golvet, ljuset är vitt och utformningen är likadan på den mindre toaletten.

Perception

Vår tanke är att besöket på toaletten ska bli en minnesvärd upplevelse, genom att använda skog som grund för vår design, hoppas vi väcka positiva känslor hos besökaren. Vårt minne är viktigt

eftersom att det påminner om tidigare sinnesupplevelser, doft och ljud. Bo Bergström (2004:105) skriver att om upplevelsen är positiv eller stark aktiveras korttidsminnet. Där lagras det för att sedan komma vidare till långtidsminnet där upplevelsen lagras. Därför är det av vikt för oss att försöka beröra det som finns lagrat i besökarnas medvetande. “Man brukar säga att ju starkare och ovanligare sinnesintryck desto större påverkan” (Bergström 2004:105).

Färgval

De färger vi använder i vår utformning är grönt och vitt. Charlotta Bergqvist (2004:128-129) skriver att grönt associerar till naturen och är en lugn och läkande färg. Den vita färgen står för renhet och fräschhet och kan med fördel blandas med en mild färgton för att inte rummet ska upplevas kallt och asketiskt. Det är ett alternativ som ger miljön en helhet och som upplevs varmare och mindre

(9)

9

Inspiration

Vi har hämtat inspiration från konstnären John Bauers bok, En konstnär och hans sagovärld (1982). Bauers illustrationer ger oss en känsla av fantasi, mystik och lugn. Något som vi har applicerat på vår design och utformning. Hans bilder gestaltar ofta fantasifulla historier i skogsmiljöer som tar oss till en annan värld. På samma sätt vill vi visa våra toaletter. Det ska vara en upplevelse med lugn och trygghet där besökaren ska kunna koppla bort den yttre världen för en stund.

Enligt Eva-Lotta Hultén som skrivit boken Skogen vi ärvde (2005), gör John Bauer snyggt i sin natur och enligt Hultén blir hans resultat något som liknar den moderna

produktionsskogen. Det vill säga träd som står på raka led och bildar en pelarsal- den skogstyp som undersökningar visar att många svenskar idag ser som de vackraste och mest tilltalande kreation i skogen. Hultén skriver även att skogen berör några av vår tids viktiga frågor som till exempel miljön, hur brukas skogen och hur bevarar vi mångfalden.

Som John Bauer har vi valt att använda oss av gran- och tallskog när vi formgivit våra väggar på toaletten. I vår design ville vi fånga skogens naturväsen som många människor känner till. Hultén (2005:14) beskriver ett sätt att se på vår skog i Sverige och varför den inspirerar:

En genomsnittlig svensk besöker skogen varje vecka och den svenska självbilden hämtar mycket energi från skogen. Vi är ett naturromantiskt folk som längtar tillbaka till ett mer ursprungligt tillstånd; det tillstånd John Bauer försökte fånga i sina bilder.

Ovanstående citat är intressant att beakta gällande våra känslor till skog och mark. I vårt inspirations arbete har vi även lagt märke till SJ´s TV-reklamer där tåg färdas genom Sverige och passagerarna drömmande tittar ut på den svenska naturen.

Inredning

De val som vi har gjort har påverkats av våra observationer, rumsanalyser

enkätundersökningar och intervjuer. Vi gjorde en behovsanalys utifrån sammanställning av undersökningarna. Frågor som vi ställde oss var, vilken typ av behov finns? Uppenbara problem? Vad finns det för krav gällande funktioner, som till exempel toalettstolar? Vilken upplevelse önskar människor?

Behovsanalys-metoden är hämtad från (Svensk byggtjänst 2004:101). Behovsanalysen har vi använt oss av i vår utformning av toaletterna.

Behov

• Bättre hygien, gällande toalett, blandare och servetthållare • Bra belysning

• Möjlighet att torka händerna utan handtork • Lugn

• Avlastning till exempel möjlighet att hänga av sig jacka och väska Lösning

• Toalett med självrengörande sits, blandare och servetthållare med rörelsedetektor och toalettpappershållare där pappret sticker ut ur behållaren.

• Spotlights i taket och LED- belysning (Light emitting diods, lysdioder) i golvet för att leda besökaren in i rummet.

• Färg och materialval. • Krokar.

(10)

Funktioner/Design

Bild hämtad från: http://www.renasitsen.se Bild hämtad från http://www.oras.com

Bild hämtad från http://www.lotusprofessional.co.uk

Bild hämtad från http://www.lotusprofessional.co.uk.

Självrengörande toalettsitsar

:

Den självrengörande toalettstolen är en toalett som undviker kontakt med ohygieniska spolknappar och toalettsitsar. Den är bakteriehämmande och desinficerar.

Rörelsekänsliga servetthållare

:

Genom en handrörelse reagerar en sensor inbyggt i servetthållaren. Därefter matar servetthållaren ut en bestämd mängd papper. Det här gör att användaren aldrig behöver vidröra hållaren vilket är mer hygieniskt.

Toaletthållare

:

Användaren behöver bara vidröra servetten eftersom att det alltid finns en servett utdragen redo att dra ut och använda.

Beröringsfria blandare

:

Dessa blandare bidrar till förbättrad handhygien. De är rörelsekänsliga vilket betyder att när användaren håller handen under känner blandaren av det och vattnet sätts på. Efter ett antal sekunder stängs vattnet av igen och önskas mer vatten får användaren upprepa proceduren. Företaget VVS skriver på sin hemsida om beröringsfria blandare och dess fördelar (2008).

Att tvätta händerna kan vara ogjort arbete om det finns bakterier på den spak eller ratt som stänger vattnet på en manuell blandare. Med en beröringsfri blandare kan man tvätta händerna utan att röra blandaren. Därmed undviker man risken att få tillbaka sina egna och/eller andras eventuella bakterier när blandaren stängs. Samtidigt minskar beröringsfria blandare energi- och vattenförbrukningen.

(11)

11

Bild hämtad från: http://www.femett.se Bild hämtad från: http://www.fotokakel.se

Bild hämtad från: http://www.molectric.com

!

Kakel:

Väggarna är klädda med fotokakel. Vitt klinkers är lagt på golvet. Kakel är slitstarkt och är ett av de material som är enkelt att rengöra.

Belysning:

LED- lampor med grön färg är placerade på golvet och fungerar som en väg som leder in mot toaletten.

Skötbord:

Skåp med utfällbart skötbord med inbyggda hyllor för tillfällig förvaring.

Dörrar:

Dörrarna är gjorda av ett slitstarkt glasmaterial som är genomskinligt när det är ledigt på toaletterna. När det blir upptaget skiftar dörren i färg till vitt och dörren blir ogenomskinlig.

Bild hämtad från: http://www.thebathroomdiaries.com/ GoldenPlungers.html

(12)

Renderingar av färdigt resultat

Här visas en helhetsvy över rummet. Placering av möbler är densamma som det är i nuläget. Vi har däremot bytt ut samtliga produkter. På golvet syns LED- lampor som leder fram till toalettstolen.

Bilden föreställer den

självrengörande toalettsitsen. Sitsen roterar vid automatisk rengöring.

(13)

13

Bilden visar en beröringsfri

blandare. När användaren håller handen under kranen känner blandaren av det och vattnet sätts på.

Servetthållare som är placerad bredvid handfatet. Den

rörelsekänsliga sensorn känner av att besökaren önskar en servett och önskad mängd rullas ut.

(14)

Steg 1

Steg 2

Här visas hur dörrarna skiftar från genomskinligt/ledigt till

(15)

15

Metod

Arbetsfördelning

Med hjälp av en tidsplan (se bild nedan) så har vi fördelat upp arbetsuppgifterna under examensarbetet, vi har jobbat separat och tillsammans. Vi har kompletterat varandras kunskaper, kvalitéer och tankar. Vår arbetsprocess började med att vi planerade och letade efter användbar information, vi kontaktade företag som var relevanta för vårt arbete för att bland annat få stöd och en diskussion om eventuellt framtida samarbete. För att fastställa de förändringar som behövde göras gjorde vi en behovsanalys där vi diskuterade brister och krav för de rum som vi skulle undersöka. Genom litteraturstudier arbetade vi fram frågeställningar och använde oss av en rumsanalys skapad av Madelené Becker

(Arkitekturmuseet 2008). Dokumentation av tågstationerna skedde genom studiebesök. Vi gjorde observationer, fotograferade miljön och antecknade enligt rumsanalysen. Därefter studerade vi hur människorna rörde sig till och från toaletterna och hur rummet utanför används. Med hjälp av insamlat material från fältstudierna kunde vi utforma enkäter och intervjuer. Därifrån kunde vi gå vidare med att fastställa vår målgrupp och ta fram två personas. Tillsammans delade vi ut enkäter till framförallt resenärer, och för att göra arbetet mer effektivt delade vi ut undersökningarna på separata håll.

Då vi ville få ut så mycket information som möjligt av vad människor tycker om offentliga toaletter gjorde vi intervjuer med vissa utvalda personer, i olika åldersgrupper. Frågorna utökades från enkäten och anpassades till en längre och öppen intervju. Personerna fick ingående beskriva sina olika tankar och upplevelser kring offentliga toaletter.

Efter sammanställning av enkäter och intervjuer kom vi fram till ett gemensamt

designkoncept för samtliga toaletter längs tågsträckan mellan Eskilstuna och Stockholm. Vi delade upp arbetet för att utnyttja tiden och varandras kunskaper.

Jenny startade med att bygga upp en 3D-modell i modelleringsprogrammet Archi Cad som föreställer Eskilstunas stationstoaletter. Där byggdes grunden till toaletterna upp för att sedan lämnas över till Camilla som färdigställde modellen i programmet 3D-studio Max. Därefter gjorde Camilla en animation som ska visa toalettens olika funktioner.

För affischen arbetade vi tillsammans fram ett tema och layout som präglas av fotografier, text och renderingar. Vi besökte Eskilstuna station där vi fotograferade oss tillsammans med den aktuella miljön.

Examensarbete Ansvarig V. 14 V. 15 V.16 V. 17 V. 18 V. 19 V. 20 V. 21 V. 22 V. 23 V. 24

April

Planera och leta efter information, kontakta företag J & C

Analysera, bakgrund & Syfte, frågeställningar J & C

Litteratur studier & förbereda inför fältstudier J & C

Observationer och fältstudier tågstationer J & C

Sammanställa materialet, ta fram en målgrupp & personasJ & C

Maj/juni

Börja med enkäter J & C

Enkätundersökning och intervjuer J & C

Sammanställa en grund för utformningen J & C

Bygga på 3D modell Archicad J

Bygga på 3D modell Studio Max C

Bygga på 3D modell Studio Max C

Skriver på rapporten och skriver rent rumsanalys J & C

Modellera 3D modell Studio Max C

Skriver på rapporten J & C

Fotografera porträtt på Eskilstuna station J & C

Redigera bilder porträtt C

Materialsökning J & C

Animera 3D modell Studio Max C

Skriver på rapporten J & C

Sammanställa affisch J & C

Skriver färdigt rapporten J & C

Förbereda för redovisning J & C

Inlämning affisch och rapport J & C

Opponering och redovisa examensarbete J & C

(16)

Metodval

Vi har använt oss av kvalitativa metoder som beskrivning och förståelse av ämnet. Detta togs upp under Magnus Hoppes föreläsning (2008-02-25). Vi ville ta reda på hur folk beter sig i olika situationer, vilka beslut de tar och vad de säger. För att tydliggöra arbetsprocessen har vi använt oss av Pettersons och Enbloms forskningsprocessmodell (2005).

Planering

1. Analys

I den första delprocessen identifierade, analyserade och formulerade vi det aktuella

forskningsproblemet. Vi beskrev bakgrunden till problemet och för vem det var ett problem? Hur stort var problemet? Varför var det ett problem?

Bakgrunden till problemet ligger till stor del i ointresse av att ta hand om dessa rum. Eftersom manuell betjäning sedan länge är utbytt mot myntautomatlås på de flesta ställen i Skandinavien, har det lett till minskad service med en känsla av otrygghet. Det har resulterat i ökad nedskräpning och vandalisering, särskilt nattetid (Plöen 2002:19). Det här påverkar den grupp av människor som vill använda de offentliga toaletterna till dess tänkta ändamål. Problemet har gjort att offentliga toaletter idag har dåligt rykte. Många undviker gärna att använda dem.

Vad ville vi åstadkomma med vår insats?

Vår tanke var att ändra inställningen till offentliga toaletter. Vi vill fokusera på gestaltning, funktion och påverkan av den omslutande byggnaden.

Vilket område inom informationsdesign var berört av problemet?

De funktioner som finns idag vill vi förtydliga och korrigera, det vill säga: toalettstol, pappershållare, servetthållare, papperskorg och handfat. Vårt syfte är att förbättra processen och produkter som underlättar toalettbesöken för användarna.

Ragnar Hjertén m.fl. skriver i Ljus inomhus (2001:5) ”Ljuset är avgörande för vår upplevelse av en byggnad. Den uppfattning vi har av rum, ytor, form, textur och färg, den visuella upplevelsen röner allt större intresse.” Belysning har stor del i ett rum där både dagsljuset och elljuset har sin plats.

(17)

17

I den stora handikapptoaletten på Eskilstuna tågstation finns det ett fönster, där dagsljuset

sveper in. Elektriskt ljus finns endast i form av en vägglampa. Det finns inget område där ljuset blir tydligt utan rummet blir svårt att orientera sig i. För funktionshindrade med synsvårigheter blir det svårt att urskilja kontraster. En bra ljusmiljö innebär enligt Ann Bakk Grunewald (2004:103) “En god och jämn ljusfördelning och rätt riktning på ljuset och ett

bländfritt ljus.”

För att arbeta fram en samverkan mellan dagsljus och elljus vill vi att man ska ledas in i rummet med hjälp av spotlights på golvet. I den mindre toaletten gör vi på ett liknande sätt, där blir elljuset mer påtagligt eftersom toaletten saknar fönster.

2.

Projektplanering

Under den andra delprocessen har vi diskuterat hur vi på bästa sätt bedriver arbetet i projektet. Vi tog ett antal beslut på ett tidigt stadium i projektet, bl.a. följande:

1. Fastställa målgruppen eller målgrupperna – Då vår målgrupp har varit bred i och med att alla människor kan besöka tågstationer utan större problem, har vi tänkt på aspekter som, handikappanpassning, hygien och barnanpassning.

2. Formulera projektmålet – Vårt mål med projektet har varit att ta fram ett designkoncept för offentliga toaletter, som vi vill att flera företag ska kunna ta del av.

3. Formulera en eller flera hypoteser – Några av de hypoteser vi har kommit fram till är: A) Det städas för lite och det blir en ohygienisk miljö. B) Atmosfären i de offentliga rummen är alldeles för intetsägande. C) Låsfunktionen har bristande faktorer.

4. Välja ett eller flera arbetssätt för att genomföra arbetet – vi koncentrerade oss på 3D- modellering och animering i Studio Max.

5. Skriva en projektplan eller en tidsplan – Vi tog fram en tidsplan, där vi enkelt kunde se hur arbetet skulle fortlöpa och vad som skulle göras (se bild sid. 15).

6. Göra nödvändiga avgränsningar av det aktuella problemet – För att få vårt ämne mer hanterligt avgränsade vi oss från offentliga toaletter i Stockholms innerstad till offentliga toaletter på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm. Vilket gav oss en större frihet då vi båda är bosatta i Eskilstuna.

Huvudarbete

3. Litteraturstudier

Under den tredje delprocessen har vi studerat fackspråk, modeller och teoretiska perspektiv inom informationsdesign och närliggande områden. Vi har gjort relevanta

litteraturundersökningar för att studera hur den aktuella forskningsfronten ser ut. Vi har bearbetat problem och frågeställningar från flera olika vyer med hjälp av kritiskt tänkande och aktiv källkritik. Till vår hjälp har vi använt oss av:

• Fråga rätt skriven av Jan Axel Kylén (1994) där vi nyttjade trattmodellen (Kylén 1994:44), som underlag för våra intervjuer.

• Ljus inomhus av Ragnar Hjertén m.fl. (2001) litteraturen gav oss mer fakta om ljus, där de skriver om att hög belysningsstyrka och ojämn ljusfördelning kan vara besvärande på många olika sätt. Luminansskillnader mellan ytor kan leda till bländning eftersom ögat adapterar till ljusförhållanden i rum och inte till ytorna som har högst dominans. I vår utformning har vi tänkt på att belysningen inte bländar besökaren. Genom att använda mindre reflekterbara material har vi jobbat med att skapa en balans mellan ljus och ytor.

• Forskningsplan för informationsdesign av Rune Pettersson (2005). Från Rapporten har vi använt oss av Petterssons designprocessmodell, för att kunna strukturera upp vårt arbete och för att tydligare se vilka metoder vi ska använda oss av.

(18)

4. Insamling av data

Under den fjärde delprocessen har vi använt oss av flera skilda metoder och tekniker.

1. Beskrivningar – Vi har har tagit del av av informationsmaterial på ett objektivt sätt, vilket vi har som grund för olika analyser. Vi har läst om många aspekter på hur man skapar en trivsam miljö. I boken Design med omtanke av svensk byggtjänst (2004) finns det flera exempel:

Bra miljöer kräver tid för eftertanke. Vilka behov är det som ska uppfyllas med verksamheten – vad är det vi vill? Det blir så mycket bättre om man tänker efter ordentligt innan man bygger och inreder en offentlig miljö. Det som håller i längden blir också mer ekonomiskt lönsamt.

2. Enkäter – Vi har gjort en enkätundersökning där vi har delat ut formulär till grupper av personer i olika åldrar. Dessa formulär har frågor om deras individuella uppfattningar och åsikter, de är grunden för vår utformning. (Se utförligare beskrivning under Empirisk

undersökning).

3. Fallstudier – Syftet med en fallstudie är att ta ut en begränsad del av ett stort förlopp och beskriva verkligheten med hjälp av det enskilda fallet. Det fenomen som vi har undersökt i sin kontext är toalettstolar, då stora grupper i enkätundersökningarna hade mycket åsikter om det ämnet valde vi att fördjupa oss i det. Vi har tittat på aspekter som hygien, miljö, funktioner och kostnad. Vi har också studerat olika modeller av toalettstolar, vilka som passar efter vår målgrupp samt att de följer en god standard. Det vill säga att de är hållbara, hygieniska, har en lång livslängd och är lättstädade.

4. Intervjuer – Har vi gjort med enskilda personer har gett oss information om deras uppfattningar och åsikter. Vi har gjort fyra stycken strukturerade intervjuer där vi har läst upp frågor från ett formulär och antecknat. Tanken var att intervjuerna skulle vara så öppna som möjligt för att få igång diskussioner. (Se utförligare beskrivning under Intervjuer).

Observationer

Observationer ger information om hur personer beter sig t.ex. för att utföra en viss uppgift. Genom att observera verkligheten på de olika tågstationerna har vi tillsammans samlat in olika data. Med hjälp av empirisk kontakt har vi hittat data som är relevanta för de hypoteser eller frågeställningar som vi tidigare har formulerat (Backman 1998: 29). Vid besöken har vi även studerat olika rörelsemönster, vilken toalett som föredras, vilka platser som bildar möten och hur ljuset flödar. Rumsanalyser gjordes på plats för att få fram rummens olika kvalitéer. Nedan följer analyserna vi utförde på Eskilstunas station och Stockholms central:

Rumsanalys Eskilstuna C

Ljus/Skugga: Handikapptoaletten har dagsljus på dagen från fönstret. Annars finns vanligt glödlampsljus på både handikapptoaletten och den mindre toaletten. Den mindre toaletten kan få en dunkel känsla på grund av saknaden av ett fönster.

Ljud: Det är tyst och lugnt. Man känner att man går in i ett annat rum och man störs inte av väntande människor på utsidan.

(19)

19

Belysning: Toaletterna har rörelsekänsliga lampor som tänds av sig själva när man går in.

Doft: Vanlig rumsdoft.

Stämning: Stämningen är lugn men känns behagligare på handikapptoaletten, vi tror även där att ljuset har stor roll.

Ingång: Det är dåligt skyltat till toaletterna. Dörrarna är blå med metallskydd i botten. Ytor: Väggarna är i vitt kakel medan golvet har grått klinkers. Dörrarnas insida är vit. Rörelsemönster: Många väljer handikapptoaletten. Besökarna kommer från tåget och in i byggnaden eller från staden och in i byggnaden.

Rumsanalys Stockholm C

Ljus/Skugga: Dov/gul men med god styrka.

Ljud: Dämpad ljudnivå som beror på att det inte släpps in för mycket folk åt gången.

Belysning: I korridorens tak sitter större spotlights. I toalettbåsen sitter lampkupor. Färgen på belysningen är gul.

Doft: Rummet luktar gammalt och unket. Det finns ingen doft för att dölja och fräscha upp luften, det är något som skulle behövas.

Stämning/Känslor: Inredningen påminner om en gammal tågcentral eller en båt. Det känns som Stockholms central har försökt med inredningen med hjälp av guld och ramar kring speglarna mm. Tyvärr har de inte gått hela vägen med designen. De har inte jobbat med helhetsupplevelsen. Ingångar/Entréer: Vid huvudentrén betalar besökarna 5 kr för att gå igenom en spärr in till toaletterna. Därefter är det separata avdelningar för män och kvinnor. Dörrarna är i glas med guldramar och dörrarna till toalettbåsen är i mörkt trä (körsbär).

Ytor: Golvet är lagt med klinkers i ett rutmönster. Handfatet är i sten/marmor. På väggarna i toalettbåsen är det grått kakel med blå bård. På golvet finns vattenrännor i plåt vilket gör det enklare att få bort vattnet.

Rörelsemönster: Mönstret är förutsägbart eftersom att det inte finns många valmöjligheter på vägar. En ingång som sedan delar sig i två avdelningar med två dörröppningar.

(20)

Analys och Jämförelse

Efter att ha besökt stationerna har vi fått en överblick över de offentliga miljöerna, vi har sett både fördelar och nackdelar med dessa rum. I Stockholm fick vi betala 5 kronor till personal för att komma in i toalettrummet. Riskerna för vandalisering minskar radiakalt och vi förväntade oss att det skulle vara städat. Rummen var små och vi kände oss instängda. Något som vi reagerade starkt på var lukten, trots att städpersonal vistades i närheten luktade det urin och gammalt och det fanns bara handtorkar vid handfaten. Vi saknade servetter och en fräsch doft. En ljusare belysning hade varit till fördel för lokalen, trots många lampor kändes det dunkelt, vilket resulterade i en nedgången stämning.

På Eskilstuna station fick vi också betala för att besöka toaletterna, men där fanns ingen personal som tog emot oss. I Eskilstuna var det fräschare kakel och golv, lukten var ungefär densamma och likaså belysningen i den mindre toaletten. I den stora handikapptoaletten är det ljusare beroende av fönstret som vetter ut mot perrongen utanför. Vi saknade även här servetter och en fräsch doft. På dörren på handikapptoaletten är ett städschema uppsatt, där det skrivs vem som har städat. Eftersom det sker flera gånger per dag borde det inte lukta rengöringsmedel? Gällande handikappanpassning finns det en stor rymlig toalett med hjälpmedel i Eskilstuna medan den lyste med sin frånvaro i Stockholm.

Redundansen i dessa lokaler är stor och tillhör det alltför vanliga, inredningen vi nästan

slutat se för vi tror att den ska se ut på ett visst sätt. Motsatsen till redundans är entropi, som innebär ny information, fullständigt ny (Bergström 2004:104). Ny och okänd information kan bli skrämmande och kaotisk, vi tror genom att försiktigt använda oss av entropi kunna skapa något som är spännande och nytt, i form av skogsmotiv och nya produkter. Med tydliga hjälpmedel, i form av informationsbilder bredvid varje funktion och en tydlig belysning vill vi skapa en balans i rummet.

(21)

Empirisk undersökning

Målet med vår enkätundersökning var att vi skulle få en tolkning av vad vår målgrupp har för behov och tankar angående offentliga toaletter. Enkäten bestod av sju frågor varav tre stycken var öppna utan några svarsalternativ. Av de övriga fyra frågorna kunde deltagarna välja nio respektive fem alternativ. Enligt Enkätboken (Trost 2001:74) ska man i allmänhet undvika öppna frågor vid en enkät. En anledning är att det är tidsödande vilket leder till att vissa personer inte skriver någonting alls. Andra personer skriver långa och utförliga svar som kan bli svårt att tyda. Dessutom har en del människor en handstil som är oläslig. Vi har ändå valt att använda oss av öppna frågor till viss del eftersom de flesta människor försöker att svara, vilket är viktigt för oss. Ett svar är bättre än inget!

När vi utformade enkäten började vi med att utprova den på vår handledare, därefter verkställde vi några justeringar för att undvika missuppfattningar. Efter bearbetningen gjordes även jämförelser med redan testade enkäter ur Enkätboken (Trost 2001), för att hitta en struktur som fungerar.

Enkäten delades ut mellan den 28 april till den 8 maj 2008, till 69 resenärer i olika åldrar, vi riktade in oss på bland annat Mälardalens Högskola, Volvo Construction Equipment,

Odlarskolan och Skandia Liv i Stockholm.

Enkätundersökningen:

• Är du kvinna/man?

• Ålder: 15-25 26-35 36-45 46+ • Vad tänker du när du hör ordet toalett?

• Vad tänker du när du hör ordet offentlig toalett?

• Vad förväntar du dig av toaletter där du behöver betala för att använda dem? • Upplever du obehag när du besöker en offentlig toalett?

• Har du någon gång kommit in på en toalett och inte förstått hur man spolar toaletten, hur man sätter på vattenkranen eller hur handtorken fungerar?

• Brukar du känna dig osäker om låsfunktionen fungerar på toaletten? • Beskriv i korta drag din drömtoalett:

Resultat

Av de 69 utdelade enkäterna fick vi 11 bortfall och har sammanställt 58 svar och kommit fram till en gemensam lösning för utformningen av vår design. Vi skickade även ut enkäter via mail till vänner, bekanta och lärare på Mälardalens Högskola. Jämförelsen mellan att besvara enkäten via mail eller för hand skiljer sig något. De som fick sitta i sina hem/jobb miljöer och svara gav oss många fler utförliga svar. Medan de personer som satt på ett fik eller liknande mötesplats inte gav lika omfattande svar.

(22)

På den första frågan: Vad tänker du när du hör ordet toalett? Är en öppen fråga och där har deltagarna delat med sig av sina tankar och önskemål, vi har valt ut väsentliga kommentarer från kvinnornas respektive männens:

Kvinnor:

• En nödvändighet.

• Uträtta behov, fräscha upp sig, fixa smink, men framförallt fräscht/äckligt, oftast äckligt när det gäller publik wc.

• Trist rum.

• När jag tänker offentlig toalett tänker jag smuts och äckligt. En privat däremot kan vara ombonad och trevlig.

• Äcklig omgivning. • Nödvändighet.

• Plats för att göra behov. Vitt. Skit i hörnen. Män:

• Kliniskt rent.

• Dagliga rutiner/behov.

• Äckliga golv eller fina hotell – toaletter. • Bli lugn.

• Där man uträttar sina behov. Offentliga toaletter är oftast ohygieniska och smaklösa, privata (hem) är rena och ibland även stilrent inredda.

• Att jag helst vill använda min egen. • Privatliv.

På den andra frågan: Vad tänker du när du hör ordet offentlig toalett? Det är också en öppen fråga, där sammanställdes följande kommentarer:

Kvinnor:

• Snuskigt, ostädat, lukt.

• Vill att det ska vara fräscht, annars går jag inte! • Skräpigt, lyhört, svårt att låsa.

• Offentligt snusk, äckligt. Andras äckliga bakterier. Mer desinfektionsmedel åt folket! • Ofräscht, äckligt, stank, bakterier, ohygieniskt, tvätta händerna noga och öppna dörren med servett.

• Att de oftast är snuskiga. Smuts på golvet, kiss på ringen och slut på papper.

• Oftast smutsigt, luktar inte alltför gott kanske inte så förvånande men ändå. Ibland inget toalettpapper!

(23)

Män:

• Behöver jag verkligen gå? Ofräscht, obehagligt och så vidare. • Tveksam renlighet – måste kolla först om det är en ”bra toalett”.

• Ohygieniskt, smittbärare, luktar oftast gammal urin etc. Smaklösa i designen, toaletterna är oftast utsatta för sabotage (klotter) etc. Dåligt skötta och vårdade toaletter.

• Offentlig lokal där jag kan byta blöja på min son och låta min dotter kissa. Lättnad. • Jag tänker på en mindre ren toalett och människor jag inte känner.

• Hemligt, smutsigt och tabubelagt. • Ohygieniskt, snuskigt och osäkert.

De följande fyra frågorna är frågor med svarsalternativ och där har vi valt att redovisa svaren med hjälp av grupperade stapeldiagram. Vilket är en av de vanligaste formerna av grafisk framställning av data i olika sammanhang (Backman 1998: 91).

Musik Icke lyhör t Var mt Servett er Handt ork Toalettpapper Speglar Lås Städa t Fråga:

Vad förväntar du dig av toaletter där du behöver betala för att använda dem?

=Män =Kvinnor 30 25 20 15 10 5 0 Antal personer Svarsalternativ

Diagram, Jenny Eriksson 2008

(24)

Vet in te Aldr ig Sällan Ofta Alltid Fråga:

Upplever du obehag när du besöker en offentlig toalett? =Män =Kvinnor 30 25 20 15 10 5 0 Antal personer Svarsalternativ Vet in te Aldr ig Sällan Ofta Alltid Fråga:

Har du någon gång kommit in på en toalett och inte förstått hur man spolar toaletten, hur man sätter på vattenkranen eller hur handtorken fungerar?

=Män =Kvinnor 30 25 20 15 10 5 0 Antal personer Svarsalternativ

(25)

25

Vet in te Aldr ig Sällan Ofta Alltid Fråga:

Brukar du känna dig osäker om låsfunktionen fungerar på toaletten? =Män =Kvinnor 30 25 20 15 10 5 0 Antal personer Svarsalternativ

På den sista frågan: Beskriv i korta drag din drömtoalett. Förekommer även som en öppen fråga och dessa kommentarer är mest intressanta för vårt arbete:

Kvinnor:

• Rent och städat. Att det finns papper, och servetter vid kranen så att man kan torka händerna. • Speglar inne på toaletten, städat, genomtänkt miljö. Många toaletter på samma ställe, avskyr kö! • Ren, nästan kliniskt ren. Sen vill jag gärna ha sittskydd och mer automatik så att man slipper röra saker. Det får gärna lukta gott också.

• Fint kakel, spegel på toaletten, ett rum utanför toaletten där det finns stora speglar + en

helkroppsspegel. Engångshanddukar, gratis produkter att använda (Spray till exempel) lugn musik. • Ljus, ren, varm, ger en trevlig upplevelse.

• God belysning, ren, gott om servetter/tvål, god doft. Hemtrevligt, likt hemma. • Rent, snyggt, fräscht, ljust, tvål och papper måste finnas! Gärna desinfektionstrasor.

(26)

Män:

• Hygien är A-O i en toalett. Den ska nästan vara kliniskt ren, sedan ska en toalett ha de

nödvändigaste funktionerna som lås, speglar etc. Inredningen och designen har också en viktig funktion. Toaletten ska vara inbjudande, med fina badrumsmöbler, små detaljer, enkelt och stilrent. • Ett mysigt rum, vågade färger och inredning, gemytlig stämning, gärna musik, rent och fräscht, luktar gott, en avlastningsbänk så man slipper lägga väska, jacka på golvet.

• Värmeslingor i golvet, ventilationssystem som ger frisk doft av exotisk djungel, snygg design, varma handdukar ur automat (helt underskattat), smakfull bakgrundsmusik som inte tar för mycket uppmärksamhet, rikt tidningsutbud, rumsplanering som ger besökaren känsla av avskildhet och tidningar såklart.

• Uppvärmd toalettsits, neutral lukt gärna citrus, rent/städat, toalettpapper, handfatet placerat till höger om toalettsitsen så att man kan nå toalettpappret från toaletten och handfatet.

• Städat och fräscht. Dofta gott eller åtminstone inte ”pisstank”, papphanddukar eller liknande för en sådan där lufttork är totalt värdelöst.

• Gratis, hygienisk, säker (lås), rymlig, fräsch och välkomnande.

• Särskilt renheten är viktigt, ibland får man inte toalettpapper och då är det en mycket dålig toalett.

Sammanfattning och diskussion av enkätundersökningen

När vi gjorde utformningen till enkäten valde vi att ha med öppna och styrda frågor. För att ta reda på vilka åldersgrupper som svarade, hade vi ett alternativ där man fick ringa in vilken åldersgrupp man tillhörde. Ett problem är att människor inte tycker om att ange sin ålder, frågan kan uppfattas som oartig och det gäller kvinnor som män (Trost 2001: 66). Därför har vi valt att använda oss av tioårsklasser, det vill säga alternativ med åldrarna 15-24, 25-34 och så vidare. Anledningen var att spara tid och låta människor komma ifrån att fylla i sin exakta ålder. För att få ut mer exakta svar, styrde vi frågorna med bestämda svarsalternativ som deltagarna fick ringa in. Våra brister med enkäten, en del personer hade svårt att fylla i sin ålder beroende på hur långt ifrån den egna födelsedagen de befann sig. ”Detta sätt att fråga har sina problem. Ett av dem är att en del människor får svårigheter att svara beroende på hur långt ifrån födelsedagen de befinner sig. Ett par månader innan jag fyller 45 år- eller ska jag svara 44 år?” (Trost 2001:66) Alla frågor kan misstolkas, vi löste problemet med alltid finnas till hands vid eventuella frågor under undersökningarna.

Resultat och analys

Från enkätundersökningarna fick vi fram att majoriteten av deltagarna ogärna besöker offentliga toaletter. De flesta reagerade på att det var dålig hygien på toaletterna. Vi fick mycket information om toaletternas funktioner och vad som efterfrågades. Vilken design som tilltalade deltagarna, en önskan var att man tydligt ska kunna se att det inte var någon besökare på toaletten. Den synpunkten tog vi speciellt tillvara på i vår utformning.

(27)

27

Intervjuer

Istället för att endast fråga vad användarna vill ha fokuserade vi på vad användarna gör, vad som frustrerar dem och vad som ger dem tillfredsställelse. Genom att kombinera intervjuer, enkäter och observation kan man snabbt få betydelsefull information. Syftet med våra intervjuer var att vi skulle få fram mer specifika uppgifter om offentliga toaletter. Materialet för intervjuerna bestod av tio öppna frågor, där deltagarna fick diskutera fritt tillsammans med intervjuaren. En intervju kan vara kort eller lång, allt från fem minuter till ett par timmar. Korta intervjuer, 5-20 minuter, räcker för att täcka en del fakta eller gå på djupet inom ett mycket begränsat område (Kylén 1994:38). Våra intervjuer varade i cirka 20 minuter som räckte för att få den användbara information som vi behövde.

Intervjun strukturerades efter trattmodellen (Kylén 1994: 44), för att vi lätt skulle kunna planera intervjun samt styra upp den om diskussionen skulle bli icke relevant för ändamålet. Modellen förklarade också hur man som intervjuare ska agera för att inte styra diskussionen på fel sätt och ta för mycket plats.

Datumet för intervjuerna var den 2 april 2008, vi vände oss till fyra personer. Två av deltagarna var i 50- års åldern medan de andra två var i 20- års åldern. För att få spridda resultat valde vi de olika åldersgrupperna.

Följande frågor användes i intervjuerna:

• Kan du beskriva den bästa/värsta toalett som du varit på. • Hur ska en toalett se ut för att du ska gilla den?

• Vad för slags design tilltalar dig?

• Vilka färger skulle du tycka passa in i ett toalettrum?

• Finns det något mönster som du tycker passar in i ett toalettrum? • Metall- eller porslins toalett?

• Hur skulle du vilja att låsfunktionen fungerade? • Tycker du om betalningstoaletter?

Modell, (Kylén 1994: 44) illustrerad av Camilla Lännström

I. Öppning II. Fri berättelse III. Precisering IV. Kontroll V. Information VI. Avslutning

(28)

• Vad tycker du om att ha en bemannad toalett?

• Eventuell ljussättning, vad har ni för tankar och idéer kring det? (Färg, form, styrka, ska man kunna ändra ljusstyrka själv eller ska ljuset sköta sig själv)?

Resultat och Analys

Vid intervjuerna lade vi märke till vissa likheter och skillnader mellan informanternas svar. Önskemål om designen var starkt varierande från varandra medan kraven på bra hygien och funktioner var densamma. En av anledningarna tror vi är de stora åldersskillnaderna mellan de intervjuade. De yngsta var i åldern 20-23 år medan de äldsta var i åldern 50-53 år. Det vi tror har en avgörande roll är olika uppväxter och erfarenheter. Design och tänkandet kring design förändras med åren och äldre människor har ofta en annan uppfattning av rum. De är mer inriktade på praktiska aspekter än på upplevelser. Vi har fått uppfattningen utifrån våra undersökningar att många yngre människor idag försöker inreda hemmen för att må bra och inte bara ha hemmet för att visa upp sin status och ekonomi. Det är förändringar som vi upplever har skett de senaste 5-10 åren. Vi har tagit tillvara på våra svar från intervjuerna, med fokus på hygien och vi har försökt hitta en mellanväg mellan ett showroom och ett traditionellt badrum med inriktning på välmående.

Målgrupp

Den grundläggande målgrupp som vi utgått från när vi har formgivit vårt inredningskoncept är resenärer i åldrarna 15- 46+ från Mälardalen. Då målgruppen är svår att definiera har den

tenderat att bli väldigt stor. Vi har av den anledningen lagt ned mycket tid på att söka efter de behov som likaväl en tonåring eftersöker som en medelålders man. En sekundär målgrupp är personalen som jobbar på stationerna. Även om de har personaltoaletter vistas de i samma lokaler och vi vill anpassa inredningen även för dem. Det har vi gjort genom att ta tillvara på rummet utanför toaletterna, med hjälp av dekorationer.

Personas

Efter ha gjort intervjuer med människor i olika åldersgrupper, observerat människor i den miljö som de offentliga toaletterna befinner sig i och gjort en marknadssegmentering (enkätundersökning), har vi kunnat urskilja olika karaktärer. Den ovanstående informationen är stommen till vårt framtagande av typer och karaktärer av personas, vi har utformat följande personahypoteser:

(29)

29

Marie Eklund 40 år

Marie pendlar varje dag mellan sitt hem i Mariefred och sitt jobb i Stockholm. Marie och hennes familj, bestående av maken Adam, barnen Josefine och Jasmine och labradoren Smilla bor i en rymlig villa från sekelskiftet. Marie har väldigt svårt att koppla av från sitt jobb som arkitekt på ett välkänt kontor i Stockholm. Hon sitter ofta på tåget och skriver på sin laptop eller ringer

kundsamtal. Väl framme i Stockholm, vill hon att det ska fungera fort och smidigt med förflyttning och tar gärna en taxi från centralstationen. På grund av sin bakterieskräck väljer Marie avsiktligt att undvika folksamlingar så gott det går, hon har alltid med sig våtservetter i väskan utfall hon behöver ta på ett handtag som är smutsigt eller om hennes barn skulle behöva använda dem. En ren toalett är drömmen för Marie som blir besviken och önskar att det alltid fanns toalettpapper, servetter och gärna desinfektionsmedel. Något som hon också saknar är en krok för väskan och en för jackan, för vem vill lägga sina tillhörigheter på golvet?

Robert Nilsson 22 år

Robert studerar informativ illustration på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Han pendlar nästan varje dag från sin bostad i Bromma utanför Stockholm. Sedan tre år tillbaka är han tillsammans med Saga som han också bor ihop med. De har en tvåa på 42 kvadratmeter som är präglat av Sagas inredningsintresse, Robert bryr sig egentligen inte om inredning men är tacksam för att ha det fint omkring sig. På tågresorna till Eskilstuna brukar han ha på sin iPod och drömmer gärna om framtiden. Han vill starta ett eget företag där han erbjuder sina tjänster till andra företag. Att vara egen och självständig är viktigt för Robert, han vill inte styras av andra utan vill vara självgående. Stress och trängsel har han slutat bry sig om, för några år sedan hade han svårt för det, men nu försöker han bara flyta med folkmassan. Han kan bli frustrerad över folk som kan blockera toaletter för länge, eller över småtjejer som ska gå in tre stycken samtidigt för att sminka sig. När han

befinner sig på en offentlig toalett ser han gärna att det är snyggt och rent, en ljudisolerad dörr eller musik tycker han kunde varit häftigt. Överraska och provocera är två ledord för Robert som gärna tänker i de banorna när han tecknar. Likaså känner han för offentliga miljöer, vitt är tråkigt, färger och mönster tillför mycket mer om rummet.

(30)

Teori

Ämnet informationsdesign

Med begreppet informationsdesign menas:

• Ett flervetenskapligt akademiskt ämne som omfattar ett helhetsperspektiv på studier av teknik och processer för utformning och användning av informationsmaterial.

• En benämning för en grupp designämnen, en ämnesgrupp, där syftet är att mottagarna ska förstå hur någonting fungerar (Petterson 2003).

Kopplingen mellan examensarbetet och informationsdesign

Enligt Pettersson & Enblom (2005) gör en god informationsdesign att vardagslivet blir enklare för de människor som behöver information. Genom att tillämpa grundreglerna inom informationsdesign ser sändarna till att all dokumentation är aktuell för målgruppen. Då vi har studerat rumsmiljöer i form av toaletter, har vi tagit hänsyn till alla människors behov. Vår målgrupp är bred eftersom att alla kan besöka tågstationer utan större problem. I förarbetet har vi tittat närmare på vissa sorters funktionshinder för att få större förståelse för hur offentliga miljöer uppfattas. Everitt (2007:7) ger utförliga beskrivningar om personer med funktionshinders rättigheter:

Ett funktionshinder är alltså - som handikapp utredningen konstaterar - den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av en skada inte kan utföra en aktivitet på det sätt som eller inom de gränser som anses normalt. Funktionshindret i sig är inget handikapp men blir det om den miljö eller den situation som den funktionshindrade befinner sig i är sådan att tillvaron försvåras.

Det är betydelsefulla aspekter som vi haft i åtanke i vår utformning under arbetet. Med hjälp av informationsdesign i färg och form, rumsaspekter och tydliga hjälpmedel, i vårt fall toalettstolen, handfatet och handtaget med mera anser vi att vi fått fram ett önskvärt resultat. Bergström skriver i sin bok , Effektiv visuell kommunikation (2004: 296) om informativ färg:

Färg förmedlar också information i en hel mängd olika sammanhang. När de svarta kräftorna i det kokande vattnet har blivit röda är det snart dags för fest. Den röda gubben vid övergångsstället får oss lydiga att stanna och vänta. Den gröna får oss en halv minut senare att hasta vidare över gatan. På sjukhuset betyder gult infektion och smitta, rött anger att något är smutsigt, blått rent material och grönt betyder sterilt.

Vi tycker att det har varit viktigt att vara medveten om färgernas betydelse i vår utformning. Under rubriken rumsanalyser skriver vi om informations hjälpmedel. För att tydliggöra funktionerna hos de produkter som vi har placerat på toaletterna, har vi valt att placera

informationsbilder på väggen bredvid produkterna. Anledningen till att vi gör det är att det finns fall då användare inte förstår hur de ska använda produkten. Eftersom att vi i vår design använder många produkter som är beröringsfria anser vi att vi måste förklara hur de fungerar för den ovana användaren.

(31)

31

Forskningsöversikt

Vi tycker att design tycker vi har stor del i rumslig gestaltning, gällande utformning av miljöer. Till vår hjälp har vi bland annat studerat rapporten, Svenska företag om design (2004) som skriver:

En upplevelse uppstår som ett resultat av en mängd faktorer. Några otrevliga passagerare i baksätet lär sänka värdet av upplevelsen, men om vi går till själva objektet som sådant - bilen - så skapas

upplevelsen till stor del av bilens design.Med design avses inte enbart bilens utseende, utan även den funktionella nyttan - form som funktion, lika väl som yta. Design innebär utifrån det synsättet en arbetsprocess för att utveckla lösningar där användaren står i centrum och både funktionella och etiska krav är kritiska.

Innehållet i rapporten handlar om hur mycket kraven på design har ökat under åren och hur företag ställer sig till det. Företag investerar i design eftersom att de ser det som ett bra konkurrensmedel medan vissa företag inte tycker att design är en viktig del i företagets profilering. Som passagerarna i bilen påverkar resan på ett negativt sätt, påverkar även en dåligt genomtänkt design byggnaden. I Bente Plöens bok Om nyttobyggnader i stadsmiljö (2002) belyser Plöen gestaltning, funktion, och placering av stadsrummens nyttobyggnader som toaletter och hållplatser. Även hur de påverkar intrycket av stadens vardagsrum. Plöen skriver följande: (2002: 103)

Upplevelsen av och funktionskraven på nyttobyggnaderna är olika beroende av hur de används. Kravet på tillgänglighet och trygghet varierar om brukare skall gå in i dem, nå dem utifrån eller om de enbart skall nås för service och underhåll. Kravet på säkerhet kan betyda skydd av

byggnaden mot yttre skadegörelse eller skydd av omgivningen mot olycksfall där nyttobyggnaden själv kan ge upphov till skada.

Enligt Plöen ökar kraven på hållbarhet i en byggnad där människor vistas ofta, likaså ökar kraven på komfort. I vårt examensarbete har det varit viktiga aspekter att ha i åtanke, då vi har fått anpassa rummen och formgivningen efter mängd besökare och efter besökarnas behov.

För att ge ett brett helhetsintryck i vår utformning har vi valt ut hållbara material. Plöen skriver (2002: 104) “Det kan vara en bra strategi att hålla ned antalet material och olika ytbehandlingar och upprätta en tydlig underhållsmanual som gäller för alla nyttobyggnader i staden.”

Eftersom vi har valt att fortsätta med samma material som finns idag, det vill säga kakel och klinkers, skapar det ingen förvirring för städpersonalen.

Gällande vår placering av inredning i toalettrummen har vi bibehållit dagens placering. Vilket Plöen anser på följande sätt (2002: 109) “Placering tillsammans med andra funktioner, t.ex. i

möbleringszonen, skapar ordning i stadsrummet, understryker rummets riktning och kan ge större trygghet och säkerhet.”

(32)

Slutdiskussion

För vårt examensarbete har färg och form, inredning och informationsdesign varit av vikt för att ge ett seriöst intryck. En jämförelse är mellan två montrar. En uttryckslös monter som förmedlar ett kalt uttryck till besökarna, eller en färgglad och detaljrik monter där besökarna får uppleva något som stimulerar färgsinnet och som bidrar med inspiration. Det är ett argument för oss i vår utformning och i vårt tänkande. De slutsatser som vi har kommit fram till genom att läsa litteraturen, är att företag som värderar sin design även ger intrycket att bry sig om sina kunder, vilket bidrar till ett bättre rykte. På liknande sätt tänker vi kring vår utformning av toaletterna. Fräscha toaletter ger ofta den omslutande byggnaden ett positivt intryck, (Bergholm & Kjellin 2003: 90).

Pettersson (2005: 2) beskriver centrala frågeställningar som han har använt i olika delprojekt;

• Hur läser, tolkar och uppfattar människor inom olika målgrupper skilda informationsmaterial? Under vilka förutsättningar kan vi använda symboler? Hur uppfattar vi representationer av rum? Vilka olika variabler är betydelsefulla?

• Hur fungerar våra kreativa processer? Vad innebär gestaltning? Hur leder man arbetet i kreativa miljöer?

Ovanstående frågor är intressanta att reflektera kring. Vid våra undersökningar och intervjuer har vi fått reda på skillnader i vår målgrupp, hur olika människor ser på

presentationer av rum. Vad betyder en toalett för dig? En del av deltagarna hade reagerat på att vi hade fokuserat på toaletter. Vi har fått uppfattningen att toalettrummen är outforskade rum, vi har velat visa hur kreativitet kan användas för att skapa något oväntat men samtidigt informativt.

Vår design har vi tagit fram genom bland annat enkätundersökningar, intervjuer och

fallstudier. Vår uppfattning är att äldre människor inte lägger lika stor vikt vid utformning av designen som yngre människor. Alla personer var överens om att det skulle vara bra hygien och välstädat på toaletten. Däremot tyckte de äldre personerna i vår undersökning att det var viktigare med hygienen. När frågor om utformningen ställdes svarade de kortfattat på dem medan de yngre svarade utförligt, med många tankar och idéer.

Hur kommer det sig att äldre inte bryr sig om utformningen lika mycket som de yngre? En anledning kan vara allt som påverkat oss genom livet och därigenom vilka erfarenheter vi har. Vi tror det kan bero på att yngre ensamstående människor inte tänker på hygienen på samma sätt. Man tar hand om sig själv och behöver inte ta hänsyn till någon annan eller någon annans smuts. Man tänker kanske inte på alla bakterier som samlas i olika utrymmen och främst på offentliga toaletter. Äldre människor har förmodligen mer erfarenhet och kunskap kring hygien och ser det som mer viktigt.

(33)

33

Fler spekulationer kring denna skillnad mellan dessa åldersgrupper kan vara beroende på

vilken samhällsklass man tillhör och vilka intressen man har. Generationen som är födda på 1980-talet och senare har fått ta del av design på ett annat sätt än de äldre. Mycket är på grund av all den teknik som utvecklats under åren. För cirka 50 år sedan fanns inte

mobiltelefoner och alla hushåll hade inte TV. Därmed gick det inte att sprida information på samma sätt som idag. I nuläget matas vi med reklam varje dag som får oss att köpa och intressera oss för saker.

I vår design har vi valt att använda samma placering av produkter som på originaltoaletten. Anledningen är att vi ansåg att placeringen redan fungerade. Däremot behövde vi byta ut produkterna för att göra rummet mer hygiensikt. Genom att byta ut det vanliga kaklet mot fotokakel på tre väggar och ett gräddvitt kakel på den fjärde väggen, gjorde vi rummet varmare. Även ett byte av belysningen skapade en varmare miljö. Det är vanligt att offentliga toaletter kaklas i vitt. Även ljussättningen är vit vilket ger ett kallt och sterilt utseende.

Dörrarna till toaletterna är av ett genomskinligt material som förändras och blir

ogenomskinligt vid besök. Vårt problem var att hitta leverantören för dessa dörrar. Vid eventuellt fortsatt arbete kommer vi att kontakta leverantören och ta reda på hur

dörrfunktionen exakt fungerar. Vad händer vid ett elavbrott? Hur mycket underhåll kräver dörrarna? Behöver man utveckla en specialdesignad dörr för att den anpassas för ändamålet? Vid ett fortsatt arbete i vårt ämne skulle nästa steg vara att kontakta Gustavsberg samt fler företag som skulle kunna vara intresserade av vår design. Därmed skulle vi kunna utveckla ytterligare designkoncept som går att anpassa till olika miljöer. Vi skulle även kunna gå djupare på hur miljöer uppfattas av människor såväl handikappade som icke handikappade.

Utprovning

I slutet av arbetet samlade vi en grupp människor som arbetar inom liknande områden som vi. De fick tillsammans sitta och diskutera och svara på frågor kring vår utformning. Anledningen till att vi gjorde utprovningen var att vi ville veta vad andra tyckte om vårt resultat och om det fanns eventuella brister i vårt arbete. Att välja personer som arbetar inom samma område gjorde att vi kunde få mer expertishjälp och information. Detta på grund av att man läser av rummet genom andra aspekter än om det hade varit en person utan

kunskaper om rum och deras funktion och uppbyggnad.

Från utprovningen fick vi mycket positiv respons, genom färgvalet, dispositionen av möbler/ produkter på toaletterna och lysdioderna på handikapptoaletten. “Designen har ett

mervärde” (Larsson 2008-05-25). Fokusgruppen tyckte att vi hade fått med många aspekter, belysning, dekoration och motiv på väggar. De brister som framgick var, att låta LED-belysningen börja i hallen utanför toaletterna då golvet uppfattades som tråkigt. Tydliga pictogram på dörrarna för att visa vad det är för typ av rum. Dörrarna upplevdes som “för vågat” för tågstationer och gruppen trodde att de skulle passa bättre på hotelltoaletter.

(34)

Litteraturförteckning

AB Svensk Byggtjänst (2004). Design med omtanke. Karlshamn: Svensk byggtjänst. Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bakk Grunewald, Ann (2004). Omsorgsboken. Stockholm: Liber AB. Bauer, John (1982). En konstnär och hans sagovärld. Höganäs: Bra Böcker. Bergholm, Göran & Kjellin, Ulf (2003). Dass. Otava: Fischer & Co.

Bergqvist, Charlotta (2004). Badrum Inspirationsboken. Västerås: Grafit AB.

Bergström, Bo (2004). Effektiv visuell kommunikation. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Everitt, Allan (2005). Vad säger LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

Hjertén, Ragnar m.fl. (2001). Ljus inomhus. Stockholm: Arkus.

Hultén, Eva-Lotta (2005). Skogen vi ärvde. Stockholm: Bokförlaget Atlas. Kylén, Jan - Axel (1994). Vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm: Förlag AB.

Pettersson, Rune (2003). Ord, bild & form - termer och begrepp inom informationsdesign. Lund: Studentlitteratur.

Pettersson, Rune (2005). Forskningsplan för informationsdesign 2006.

Plöen, Bente (2002). Till nytta, nöje och förtret om nyttobyggnader i stadsmiljö. Stockholm: Arkus. Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

(35)

35

Petterson, Rune & Enblom, Linda (2005). Anvisningar och råd för examensarbete och C- uppsats i

informationsdesign.

Tillgänglig: http://www.idp.mdh.se/examensarbete/informationsdesign/pdf/2005kompendium.pdf (2008-03-23).

Stiftelsen svensk industridesign (SVID) Teknikföretagen (2004). Svenska företag om design attityder, lönsamhet och designmognad. QNB Analys & Kommunikation AB, Stockholm. Tillgänglig: http://www.gatecompany.com/archive/filer/rapporter/svenska_ftg_om_design.pdf (2008-03-23). VVS Tillgänglig: http://vvs-forum.se/index.php?use=publisher&id=2219&lang=1&mp=2 (2008-05-15). Oras Tillgänglig: http://www.oras.com (2008-05-16). Rena sitsen Tillgänglig: http://www.renasitsen.se (2008-05-16). Lotus professional Tillgänglig: http://www.lotusprofessional.co.uk (2008-05-16). Fotokakel Tillgänglig: http://www.fotokakel.se (2008-05-16). Molectric Tillgänglig: http://www.molectric.com (2008-05-16). Femett Tillgänglig: http://www.femett.se (2008-05-16).

The bathroom diaries

Tillgänglig: http://www.thebathroomdiaries.com/goldenplunges.html (2008-05-25).

(36)

Bilagor

Bilaga 1

Enkätundersökning

Denna undersökning görs för att ta reda på vad resenärer tycker om de offentliga toaletterna på tågstationerna. Den kommer att användas i ett projekt för att förbättra offentliga toaletter och ge dem ett nytt utseende.

Är du: Kvinna_ Man_ Ålder: 15-25 26-35 36-45 46+

1. Vad tänker du när du hör ordet toalett?

……… ………

2. Vad tänker du när du hör ordet offentlig toalett?

……… ………

3. Vad förväntar du dig av toaletter där du behöver betala för att använda dem?

städat lås speglar toalettpapper handtork servetter varmt icke lyhört musik

4. Upplever du obehag när du besöker en offentlig toalett?

alltid ofta sällan aldrig vet inte

5. Har du någon gång kommit in på en toalett och inte förstått hur man spolar

toaletten, hur man sätter på vattenkranen eller hur handtorken fungerar? alltid ofta sällan aldrig vet inte

6. Brukar du känna dig osäker om låsfunktionen fungerar på toaletten?

alltid ofta sällan aldrig vet inte

7. Beskriv i korta drag din drömtoalett:

……… ……… Övrigt: ……… ……… ……… ………

(37)

Intervjuer

Bilaga 2

Åldrar 20-23 Kvinna

Kan du beskriva den bästa/värsta toalett som du varit på.

Värsta: Waynes coffee i Stockholm- den var helt nerskiten och bajset var överallt. Handfat/väggar: Dominikanska republiken med lädersits och maskar i lädersitsen. Bästa: Turkiet och på högskolan där de gick in och städade efter nästan varje besök. • Hur ska en toalett se ut för att du ska gilla den?

Att den är ren är det viktigaste. Helst ingen handduk eller handblås. Man ska heller inte vara för långt mellan toalettpapper och toalettstol. Jag går hellre på handikapptoaletten än sitter i ett toalettbås.

• Vad för slags design tilltalar dig?

Jag gillar stål/metall. Jag gillar mörka toaletter. Inte vitt! Gärna marmor. • Vilka färger skulle du tycka passa in i ett toalettrum?

Svart.

• Finns det något mönster som du tycker skulle passa i ett toalettrum?

Jag gillar ju leopard. (Stort leende). Min toalett ska kännas som i reklamen då de gör reklam för en tv. Det kommer ut en tiger ur TVn och ryter, och så ryter tjejen som tittar på tv tillbaka och det blåser lite i håret.

• Metall- eller porslinstoalett? Metall.

• Hur skulle du vilja att låsfunktionen fungerade?

Jag vill ha en kedja, lite oldschool. Det får gärna vara ett lejonhuvud på toalettdörren. • Vad tycker du om betalningstoaletter?

Det är ok om jag får något för det. Om man kommer in på toaletten och det är fräscht, finns spegel, kanske får lite hudlotion. Man ska kunna ta för givet att inget saknas. • Vad tycker du om att ha en bemannad toalett?

Det gillar jag. Det känns lite lyxigare. Men då förväntar jag mig också att den ska vara fräsch.

• Eventuell ljussättning, vad har ni för tankar och idéer kring det? (färg, form, styrka, ska

man kunna ändra ljusstyrka själv eller ska ljuset sköta sig själv)?

Gärna ljus underifrån eller bakom något. Om du har ett motiv där ljuset skiner igenom. Lite mysbelysning. Inte omklädningsrumsbelysning, där man ser fet och sjuk ut, typ vitt ljus.

(38)

Ålder 20-23

Bilaga 3

Man

Kan du beskriva den bästa/värsta toalett som du varit på.

Den bästa var på ett kafé i Amsterdam, där var det en konstnär som hade byggt allt på toaletten utom toalettstolen i mosaik, massor med färg och i olika storlekar. Allt var lagt för hand. Toaletten var på en piedestal.

Den värsta toaletten var på ett spelställe i England, allt såg ut som skit. Det är

obeskrivbart hur äckligt det var. Toaletten var svart inuti, golvet var så skitigt att jag höll på att börja kräkas.

Hur ska en toalett se ut för att du ska gilla den?

Den ska vara rymlig, ljus och fräsch och välstädad. Det ska lukta gott! Inte urin.

Vad för slags design tilltalar dig?

Herrgårdsromantik, det ger en hemtrevnad och ger känslan av att det inte är offentligt. Fina detaljer, runda och fina former. En lyxig känsla får det gärna vara.

Vilka färger skulle du tycka passa in i ett toalettrum?

Alla färger egentligen. Det handlar om färgkombinationen! Gärna färg, roligare med färg än badrum som bara är vita. Det måste vara fantasifullt sammansatt i rummet.

Finns det något mönster som du tycker skulle passa in i ett toalettrum?

Medaljongmönster fungerar alltid. Men det är som vilket rum som helst, ett samspel mellan färg och inredning gör att det blir bra.

Metall – eller porslinstoalett?

Porslin!

Hur skulle du vilja att låsfunktionen fungerade?

Ett lås där man vrider om.

Vad tycker du om betalningstoaletter?

Just nu tycker jag att det är samma skit på vilken toalett som helst. Det är lika ofräscht även om du betalar.

Vad tycker du om att ha en bemannad toalett?

Säkerhetsmässigt bra men obehagligt att det är personal så nära.

Eventuell ljussättning, vad har du för tankar och idéer kring det? (färg, form, styrka och ska man kunna ändra ljusstyrkan själv eller ska ljuset sköta sig själv?)

Färgen bör vara behaglig, jag tycker det ska skötas automatiskt. Det är inget jag har tänkt på tidigare. Ljust och fräscht men inte för starkt ljus.

References

Related documents

Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oav- sett kön, ålder eller etnicitet.. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter

Min vision med exa- mensarbetet är att kunna belysa vikten av att skapa behagliga ljudmiljöer på offentliga platser samt att ta fram en artefakt som lever upp till dessa behov och

Denna studie är ett bidrag i forskningen om läroböcker och dess framställning av religioner på så sätt att det tidigare inte gjorts någon forskning på hur religioner i

I Europa har inte utvecklingen för privatisering skett på samma sätt som i Nordamerika.  Men även i Europa börjar privata aktörer få ett större inflytande på de offentliga

PU (2019) menar att lagstiftningen kan vara en kommunikationsbarriär men att den egentligen är en tillgång när det gäller att möjliggöra initiativ för ”vet man vad det står

Då det inte finns några garantier att alla skolbyggnader i en kommun kommer behövas i framtiden, kan det vara en bra idé för kommunen att inte äga alla dessa själva utan dela

”Tillgången till inbjudande och trygga platser som är tillgängliga för alla – och som inte begränsar på grund av till exempel ålder, kön eller funktionsnedsättning – är

Thastum och Zachariae med kollegor kom i sin studie fram till att barn med kroniska sjukdomar där smärta är ett centralt symtom ex Juvenil reumatoid artrit, utvecklade och