• No results found

Estetiska lärprocesser som verktyg för att lära om hållbar utveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Estetiska lärprocesser som verktyg för att lära om hållbar utveckling"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ESTETISKA LÄRPROCESSER

SOM VERKTYG FÖR ATT

LÄRA OM HÅLLBAR

UTVECKLING

En kvalitativ studie om åtta förskollärares arbete med estetiska lärprocesser som ett verktyg för att lära om hållbar utveckling

CAROLINE DAHLMAN GUNILLA GRANANDER

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik

Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.

Handledare: Max Jakobsson Examinator: Martina Norling Termin: 7 År 2020

(2)

Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE

kultur och kommunikation Kurskod: PEA098 15 hp

Termin: 7 År 2020

SAMMANFATTNING

_______________________________________________________ Caroline Dahlman & Gunilla Granander

Estetiska lärprocesser som verktyg för att lära om hållbar utveckling

- En kvalitativ studie om åtta förskollärares arbete med estetiska lärprocesser som ett verktyg för att lära om hållbar utveckling

Aesthetic learning processes as tools for learning about sustainable development - A qualitative study of eight preschool teachers' work on

aesthetic learning processes as a tool for learning about sustainable development

Årtal: 2020 Antal sidor: 28

_______________________________________________________ Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med

estetiska lärprocesser som ett verktyg att lära om hållbar utveckling. Studien utgår från en kvalitativ metod där åtta förskollärare intervjuades på åtta olika förskolor. Den sociokulturella teorin ligger som inramning för studien.

Resultatet visar att förskollärarna är positiva till estetiska lärprocesser som ett verktyg och att de främst använder sig av musik för att främja den sociala dimensionen av hållbar utveckling. En viktig del i resultatet är även förskollärarens egen roll för lärandet. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att det ständigt arbetas med hållbar utveckling genom estetiska lärprocesser men att det varierar i utsträckning på de olika förskolorna.

Kompetensutveckling inom både estetiska lärprocesser och hållbar utveckling är att föredra.

_______________________________________________________

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Uppsatsens disposition ... 2 2 Bakgrund ... 2 2.1 Litteraturgenomgång ... 2 2.1.1 Förskollärarens roll ... 2 2.1.2 Estetiska lärprocesser ... 3 2.1.3 Hållbar utveckling ... 4 2.2 Styrdokument ... 5 2.2.1 Läroplanen för förskolan ... 5 2.3 Avgränsningar i litteratursökning ... 6 2.4 Tidigare forskning ... 6 2.4.1 Förskollärarens roll ... 6

2.4.2 Estetik som medel ... 6

2.4.3 Estetiska lärprocesser ... 7 2.4.4 Hållbar utveckling ...8 2.5 Sociokulturell teori ... 9 3 Metod ... 10 3.1 Forskningsdesign ... 10 3.2 Urval ... 11 3.3 Procedur ... 11

3.4 Reliabilitet och validitet ... 12

3.5 Dataanalys ... 12

3.6 Etiska aspekter ... 13

4 Resultat ... 14

4.1 Förskollärarens roll ... 14

4.2 Estetiska lärprocesser som medel ... 16

(4)

4.5 Ekologisk hållbar utveckling ... 18

5 Analys ... 19

5.1 Hur ser förskollärarna på sin roll utifrån ett sociokulturellt perspektiv19 5.2 Artefakter som stöd för estetiska lärprocesser ... 20

5.3 Social hållbar utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv ... 21

5.4 Ekonomisk hållbar utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv... 22

5.5 Ekologisk hållbar utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv ... 23

6 Diskussion ... 24

6.1 Resultatdiskussion ... 24

6.2 Förskollärarens roll i arbetet med estetiska lärprocesser och hållbar utveckling ... 24

6.3 Förskollärares syn på estetiska lärprocesser som medel ... 25

6.4 Förskollärares arbete med hållbar utveckling ... 25

6.5 Metoddiskussion ... 27 6.6 Slutsats ... 27 6.7 Relevans för förskolläraryrket ... 28 6.8 Fortsatta studier ... 28 Referenser ... 29 Bilagor

(5)

1 Inledning

Vi vet att alla barn är och lär olika och måste därför även ges möjlighet till att få uttrycka sig genom andra språkformer som estetiska lärprocesser. För att kunna vara aktiv och delaktig i samhället ger förskolan barnet möjligheter att uttrycka sig på flera olika sätt, vidare kan barnets språk och identitet utvecklas och förskolans utbildning ska utgå ifrån beprövad forskning, barngruppen och dess intresse (Skolverket, 2018).

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera

genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelsesång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnets utveckling och lärande (Skolverket, 2018 s.9).

Begreppet estetik används ofta i samband med estetiska ämnen och i barngrupp används ofta begreppet skapande istället för ordet estetik. Enligt Pramling

Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling & Wallerstedt (2008) så används ofta estetik som ett medel för att lära om andra ämnen. I denna studie har fokus varit att i förskolan undersöka hur estetik används för att lära om hållbar utveckling. Förskolan har en lång tradition av ekologisk närhet, skapande och estetiska

uttrycksformer och dessa har historiskt alltid funnits i förskolans arbete. Detta kan spåras ända tillbaka till förskolans föregångare, barnträdgårdagarna och deras grundare Fredrich Fröbel, vars pedagogik främst syftade kring vikten av natur, rim och ramsor men även att barnet vidare skulle utbilda sin ensamstående mor om kunskaper för att utveckla samhället (Uddèn, 2001). Sedan 1990-talet har lärande för hållbar utveckling funnits i förskolan och barnet och dess roll som framtidens vuxna har lyfts fram som viktiga i arbetet kring hållbar utveckling (Ärlemalm – Hagsèr, 2012).

Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling- såväl ekonomisk och social som miljömässig (Skolverket, 2018). Estetiska lärprocesser och hållbar utveckling är två områden vi ser värdefulla för förskolans utbildning. Intressant för oss har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser för att sträva mot en hållbar utveckling. Det känns som en aktuell fråga och utifrån egna erfarenheter inom förskolan där vi har upplevt ett stort intresse i barngruppen kring estetiska lärprocesser och att både det estetiska arbetet och strävan mot en hållbar utveckling omarbetas och fått mer fokus i den senaste reviderade läroplan för förskolan (Skolverket, 2018).

(6)

1.1 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka åtta förskollärares syn på och arbetet med estetiska lärprocesser som medel i förskolans undervisning för att lära om hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Vi har använt oss av följande tre forskningsfrågor för att uppnå syftet:

❖ Hur ser förskollärare på sin roll i lärandet med estetiska lärprocesser och hållbar utveckling?

❖ Vilken syn har förskollärare på estetiska lärprocesser som medel?

❖ Hur beskriver förskollärare att de arbetar med hållbar utveckling genom estetiska lärprocesser och vilka skillnader förekommer?

1.2 Uppsatsens disposition

Vår studie är upplagd enligt följande:

Bakgrundsavsnittet redogör för litteraturgenomgång, styrdokument, avgränsningar i litteratursök, följt av tidigare forskning och slutligen presentation av den teoretiska inramningen. Metodavsnittet inleds med en presentation av forskningsdesign, urval och procedur. Vidare presenteras reliabilitet och validitet följt av dataanalys och slutligen etiska aspekter. I Resultatdelen presenterar vi insamlad och sammanställda data. I analysdelen presenteras resultatet kopplat till teori och tidigare forskning. I sista avsnittet diskuteras studiens resultat och metod. Vi presenterar även våra slutsatser, studiens relevans för förskolläraryrket samt ger förslag på fortsatt forskning.

2 Bakgrund

Detta avsnitt innehåller relevant litteratur och tidigare forskning som relaterar till studiens ämne. Sist i avsnittet presenteras den teoretiska inramningen.

2.1 Litteraturgenomgång

I detta avsnitt presenteras relevant litteratur och för att få en inblick i studiens ämne under rubrikerna förskollärarens roll, estetiska lärprocesser och hållbar utveckling.

2.1.1 Förskollärarens roll

Doverborg, Pramling & Pramling-Samuelsson (2013) tar upp vikten av förskolläraren när det handlar om kvaliteten i lärandet och att som förskollärare personligen ha ett ständigt pågående intresse för sitt yrke. Enligt Schön (1983) är det enkelt att göra något i förskolan som sedan kan imiteras men författaren påpekar vikten av att det även måste det sättas ord på lärandet det räcker inte att endast göra. Granberg (2001) menar kvalitetsmässigt behöver barnen ha tillgång till engagerade förskollärare som besitter både kunskap och inspiration. Förskolläraren ska vara medforskande men

(7)

även vara en förebild som bistår med pedagogisk ledning och inspiration. Barns vilja, nyfikenhet och upptäckarlust kan hämnas om förskolläraren är rädd och okunnig. Eriksson (2013) menar att det handlar om förskollärarens tro på sig själv och ens egen kunskap och nämner även vikten av att man vågar.

2.1.2 Estetiska lärprocesser

Ordet estetik förklaras som ”det sinnliga” och det var den tyska filosofen Alexander Baumgarten som skapade begreppet. Estetiken ses som vetenskapen om konst och skönhet. Sedan 1700-talet har estetiken varit en egen form och bildade varefter det moderna konstsystemet med poesi, måleri, skulptur, arkitektur och musik (Still, 2011). I pedagogiska utbildningar som förskolan måste lärandet finnas med i planeringen vilket varför ordet lärprocesser används. Skapande lärandet ska stå i centrum jämfört med exempelvis konstnärer som kan utöva estetik fritt utan en pedagogisk utgångspunkt. Ordet estetiska lärprocesser sammansvetsar två ganska oförenliga aspekter, det konstnärliga och det pedagogiska (Kupferberg, 2009). I förskolans läroplan benämns begreppet som estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018). Vi väljer att genomgående i texten använda oss av begreppet estetiska

lärprocesser just för att syftet är att undersöka hur förskollärarna använder det som ett pedagogiskt medel. I detta arbete menar vi att estetiska lärprocesser är musik, sång, dans, bild och skapande och drama.

Wallerstedt (2015) menar att musik är en så viktig del i barns liv och menar att de behöver uppleva musik och dess begrepp på olika sätt tidigt i livet, vilket borde vara självklart som inom andra områden. Granberg (2001); Rubinstein Reich & Wesén (1986) menar att bild är bra för de yngsta barnen som inte har det verbala språket än. Det talas ofta om bilden som barnets första språk eftersom det är där barnet får möjlighet att uttrycka sig, bilden kan berätta mycket om barnet och dess identitet. Granberg (2001) menar att i skapandet får barn använda och utveckla sin

koordination, motorik, koncentration och iakttagelseförmåga på ett lustfyllt sätt. Signalerna stimulerar hjärnan vilket i sin tur utvecklar barnens skriv, bild och språk medvetenhet. Därför menar författaren att skapande är viktigt att ha med i förskolans utbildning eftersom det främjar barnens utveckling både kroppsligt och intellektuellt. Enligt Granberg (2001) så hör även rörliga bilder, ljus och ljud till skapande.

Estetisk transformation är något som uppstår i de nya möten som bildas när olika medier möts. I förskolan kan det innebära när olika artefakter och olika miljöer används tillsammans och skapar något nytt och föränderligt. Det finns många moderna och användbara verktyg i dagens förskolor som förskollärare kan använda för att skapa, bygga och projicera spännande, stimulerande och lustfyllda lärmiljöer (Magnusson, 2018). Kupferberg (2009) lyfter vikten av människans betydelse i ett teknologiskt samhälle, ta hjälp av alla sinnen vi har med oss från födseln. Förskolan skiljer sig från andra professionella verksamheter för att här utformas skapandet av två samarbetande aktörer, förskolläraren och barnet. Enligt Bendroth Karlsson (2018) så visas en respekt och ett värde mot både barnet, det estetiska uttrycksättet

(8)

och dess skapande genom att synliggöra barnets verk och sätta upp det på förskolan så alla kan se och ta del av det. Granberg (2001) menar att det ligger i förskollärarens uppgift att skapa förutsättningar där barnen ges möjligheter till utforskande och fantasifull skapande lek med variation i både material och tillvägagångssätt. Enligt Ekstrand & Janzon (1995) är drama något socialt. Genom drama får barnen öva och skaffa sig kunskaper om verkliga saker och situationer. I drama kan barnen lära känna varandra och få möjlighet att testa på andra roller. Dramalek instrueras av en vuxen och utvecklas vidare av barnens fantasi, vilket pedagogiskt sätt visar sig vara ett bra verktyg för att arbeta mot bestämda mål. Författarna menar även att i princip alla lärande situationer lämpar sig att använda sig av dramalek och att grunden i drama är bland annat att barnen ska lära mer om sig själva och att detta lärande sker genom att de själva får uppleva. För de yngsta barnen är enligt Ekstrand & Janzon (1995) rörelsesånger den lättaste formen av dramalek där barnen blir medvetna om kroppen som ett estetiskt uttrycksmedel.

2.1.3 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling består av tre dimensioner ekologisk, social och ekonomisk. Alla dimensioner påverkas av varandra (Ärlemalm – Hagsèr, 2016). Björklund (2014) illustrerar hållbar utvecklings tre dimensioner med hjälp av tre färgade cirklar som överlappar varandra. Där cirklarna möts menar de att det är där begreppet hållbar utveckling skapas. Björklund (2014) påpekar vikten av begreppet som en helhet, det är först när det arbetas med samtliga dimensioner som det går att tala om hållbar utveckling.

(Björklund, 2014)

Ekologisk hållbar utveckling handlar om att ta vara på och värna om resurser, både natur, miljö, djur och material (Björklund (2014).

Social hållbar utveckling handlar om att ta hand om människan, både som individ och som grupp för att hela samhället ska må bra. Detta gäller både här och nu och långsiktigt för framtiden (Björklund (2014).

Ekonomisk hållbar utveckling betyder att man ska tänka sunt och ha ett sparsamt handlande gällande det finansiella. Den ekonomiska dimensionen får inte påverka samhälle och miljö negativt (Björklund, 2014).

I en rapport från OMEP utformad av Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm – Hagsèr (2012) menar dem att istället för att se på gamla förpackningar som skräp och att de slängs så kan gamla förpackningar sparas och återanvändas.

(9)

Förpackningar kan användas i lärandet att barnen får använda de till att skapa och leka med. Genom att använda material och förpackningar som i vanliga fall ses som skräp kan det bidra till att barnen utvecklar lärande genom intressanta diskussioner om bland annat reflektioner kring materials olika

användningsområden och om hur samhället ser ut idag gentemot förr. Genom barnens egna reflektioner och gemensamma diskussioner kan de delta och bidra med egna erfarenheter om hur skräp och material används hemma och hur det används på förskolan och kan på så sätt även påverka respektive arena. Genom att arbeta med en barngrupp och material på detta sätt kan barnen uppmärksammas om deras närmiljö och även skapa och utveckla en medvetenhet kring att värna om miljön på ett hållbart sätt.

2.2 Styrdokument

I följande avsnitt redogör vi för det styrdokument vi ser som relevant. Vi har valt att fokusera på läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018)

2.2.1 Läroplanen för förskolan

Barnet ska genom utbildningen i förskolan ges möjlighet att uppleva rörelseglädje och därmed utveckla sina sinnen. Skapande är både ett innehåll och en metod i förskolan för att bistå till barnens utveckling och lärande. Utbildningen ska stimulera språkutveckling och identitet genom att ta tillvara intresset att kommunicera på olika sätt (Skolverket, 2018).

I förskolan har barn rätt till delaktighet och inflytande och utbildningen ska lägga en grund hos barnen att förstå demokrati. Läroplan uppmuntrar vidare till samspel och lärande av varandra. Förskolan skapar möjligheter för samtal och frågor med barnen kring och där kan intresset om hållbar utveckling utmanas. Barn ska ges förutsättningar att utveckla ett intresse och ansvar för hållbar utveckling och att vara aktiv i samhället. Utbildningen ska präglas av en positiv framtidstro där barnen ges möjlighet att tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö, natur och samhälle. Barnen ska utveckla kunskaper om hur de val vi människor gör påverkar för en hållbar utveckling, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt (Skolverket, 2018).

Förskolan ska arbeta hållbart och se positivt på framtiden vilket betyder att bland annat värna om miljön men även att utbildningen ska hjälpa barnen att utvecklas till människor som är aktiva och tar ansvar i samhället. Där har utbildningen en stor påverkan och ansvar genom att förskolan ska vara neutral och främja jämställdhet som hållbar utveckling. Ett ansvar som förskolan har är att arbeta medvetet för alla barns rättigheter och för att motverka könsmönster som begränsar barnets utveckling, val och lärande. Alla barn i förskolan ska ha samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Skolverket, 2018).

Enligt läroplan för förskolan är det rektorn som ansvarar att förskollärare har den nödvändiga kunskap som behövs för att bedriva och undervisa utefter förskolans

(10)

föreskrifter och förskollärarna ska därmed ges möjligheter till kompetensutveckling (Skolverket, 2018).

2.3 Avgränsningar i litteratursökning

Vi har använt oss av sökmotorer som Swepub, Eric (proquest) och Diva för att hitta relevant forskning i avhandlingar och vetenskapliga artiklar kring områdena estetiska lärprocesser och hållbar utveckling. Vi har även använt oss av Google Scholar.

Sökning har skett på, exempelvis ”sustanible development”, ”aesthetic education”, “estetik” etc. Vi har använt oss av både nationell och internationell forskning.

2.4 Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras för studien relevant tidigare forskning under rubrikerna

förskollärarens roll, estetik som medel, estetiska lärprocesser och hållbar utveckling.

2.4.1 Förskollärarens roll

I sin avhandling förklarar Ehrlin (2012) att ett intresse och bred kunskap krävs för att undervisa i estetik, både praktisk kunskap men även att verbalt kunna förklara

förståelsen i och vikten av arbetet. Ehrlin (2012) nämner även förskolan och dess påverkan i vilken utsträckning man öppnar upp för estetiska upplevelser, vilket i sin tur påverkar barnets lärande inom området. Förskollärares syn på det estetiska och förskollärarens syn på lärande är avgörande och lägger utgångspunkten för estetikens syfte. För att alla barn ska få möjlighet att hitta sitt uttryckssätt genom estetiken är det bra att variera utbudet för att inte erbjuda samma saker hela tiden.

Ehrlin & Wallerstedt (2014) tar i sin studie upp vikten av att förskollärare blir erbjudna kompetensutveckling inom området estetik för att stärka upp deras

kompetens och självförtroende. Däremot visar studien att kompetensutveckling inte är någon garanti för att utbildningen övertygar förskollärarna att se sig själva

kompetenta nog att lära ut musik.

2.4.2 Estetik som medel

I sin avhandling förklarar Ehrlin (2012) estetisk som mål och medel och menar att estetik ofta används som ett redskap för att gestalta andra områden. Även

Wallerstedt & Pramling (2012) förklarar begreppet estetik i sin studie men beskriver det som stark och svag. Stark estetik är när man arbetar med estetiken som aktivitet, för estetikens eget värde. Svag estetik är när man använder det som ett medel för att lära om annat.

Ehrlin (2012) beskriver i sin avhandling många positiva effekter i användandet av estetiska lärprocesser som bland annat att sociala samspel övas i barngrupp genom att pedagogiska och lekfulla sångverktyg används. Still (2011) förklarar i sin

(11)

avhandling musik som något socialt och att det används av barn på många olika sätt för att uttrycka sig i sociala situationer som bland annat i deras lek. I studien av Pramling Samuelsson m.fl., (2008) lyfts musik och sång som ett användbart och positivt verktyg i barngrupp, bland annat för att skapa en social miljö där samspel, identiteter och en gemenskap i barngruppen skapas och utvecklas.

I en internationell artikel förklarar Ivanaj, Poldener och Shrivastava (2014) hur estetiska aktiviteter i förskolan kan bidra till att skapa och utveckla kunskaper i arbete kring hållbar utveckling. Genom estetik kan förskolans utbildning hjälpa till att skapa en koppling och relation mellan människa och natur. Estetiskt arbete kan utveckla och förmedla känslor och i de estetiska lärprocesserna har barn lättare att kommunicera med sin omgivning. Det är en skillnad i lärandet för barnen att få uppleva estetiskt än att bara få information inmatat. Här förklaras 3H-modellen inom estetiska processer, hand, hjärta och huvud. Vilket innebär att man vill

framkalla en personlig och djupare förståelse för en handling. Barnet använder sig av och håller i ett verktyg, artefakt exempelvis en pensel och därigenom känna och få en förståelse och föreställning vad hållbarhet är. Genom att barnet vistas i en

samspelande miljö som är trygg och uppmuntrande av andra barn och vuxna

kommer barnets känslor igång, alltså hjärtat. När hjärtat skapat känslor får hjärnan, huvudet en bredare förståelse av hållbarhetens betydelse.

2.4.3 Estetiska lärprocesser

Still (2011) förklarar i sin avhandling att musik alltid har funnits i och kring

människan och den har under lång tid bevisat positiva effekter. Lunde Vestad (2014); Wallerstedt och Pramling (2012) menar i sina studier att musik är känslostyrt och förklarar att många sinnen är kopplat till musik, Lunde Vestad (2014) menar vidare att det inte är ovanligt att du känner på ett speciellt sätt när du hör en viss låt. Musik är kulturellt och alla människor har det runt omkring sig på olika sätt. Trots detta menar Still (2011) i sin avhandling att musik är något komplext och svårt att definiera. Ehrlin (2012) betonar i sin avhandling musikens positiva effekter och musikens positiva inverkan på människan. Vidare förklarar även Still (2011) att musik är olika beroende på situation och miljö och individens uppfattning i just den kulturen. Det är musikens egenskaper som bland annat rytm och melodi som skapar upplevelser om att ljudet låter och känns bra. Lunde Vestad (2010) beskriver i sin studie musiken som kulturell och att det är något som skapas tillsammans med och mellan barnen.

Pramling Samuelsson m.fl. (2008) menar i deras studie att de yngsta barnen som inte har det verbala språket än använder sig av sina sinnen för att lära och uttrycka sig, vilket styrker att barn lär med kroppen. I princip används alla våra sinnen hela tiden i allt i lär oss och det är precis vad estetik är (Pramling Samuelsson m.fl, 2008).

Barton och Baguley (2014) lyfter i sin internationella studie fram drama som estetisk uttrycksform och påpekar vikten av det sociala sammanhanget inom formen, där

(12)

även sagor har en främjande roll för barnen då sagor kan hjälpa barnen att utveckla gestaltandet och sociala relationer.

2.4.4 Hållbar utveckling

I en studie av Ärlemalm – Hagsèr (2016) förklaras hållbar utveckling som komplex och svår att definiera men att det är ett högst aktuellt ämne eftersom jorden står inför många påfrestningar. Påfrestningar som ökad konsumtion, klimat och

miljöförändringar och ständigt ökande urbanisering är utmaningar som gör det viktigt att arbeta för en omställning. I stort sett kan man säga att alla människor är överens om vikten av en hållbar värld men att meningsskiljaktigheterna är stora i frågor gällande rättvisor och lika värde säger Ärlemalm – Hagsèr (2012) i en artikel i Nordisk barnhageforskning.

Enligt Ärlemalm - Hagsèr (2016) associerar förskolans personal överlag hållbar utveckling till att få uppleva och lära om skog, djur och natur. Undervisningen av hållbar utveckling handlar även om hantering av sopor och att hushålla med jordens resurser. Barnen är viktiga aktörer i denna fråga då det är de som är vår framtid och hon förklarar att forskning kring lärandet för hållbar utveckling började på 1990-talet (Ärlemalm – Hagsèr, 2012). De senaste åren har förskolan som utbildning blivit en mer och viktig arena för politikens arbete mot att utforma en säker nutid och trygg framtid (Ärlemalm - Hagsèr, 2016). Hur arbetet praktiskt ska införas och utföras i förskolans utbildning är väldigt oklar men att det är tydligt att den ekologiska dimensionen arbetas det mest med i förskolan både gällande aktiviteter och samtal. Det finns behov av studier som fokuserar mer på arbetet med de sociala och

ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling (Ärlemalm - Hagsèr, 2016).

I en internationell artikel skriver Johansson (2009) om barn i förskolan och som ska utvecklas till blivande världsmedborgare. I artikeln framkommer att det viktigaste är hur barnet förstår sig själv och förstår andra. I förskolans olika aktiviteter formas värden som etik och moral, dessa värden är värdefulla för hur vidare barnet ser sig själv och andra i förhållande till demokrati och en hållbar utveckling. Barnet måste få utveckla sin identitet att man bland annat kan ta egna beslut, agera och lösa problem. I en artikel av Holmberg (2018) beskrivs samband mellan hälsa och social hållbarhet och förklarar att hälsa och hållbar utveckling är begrepp som liknar varandra på många sätt. Det är livsviktiga begrepp för oss och både hälsa och hållbar utveckling är begrepp som ständigt ligger under utveckling och förståelsen av dem och vilken del vi väljer att fokusera på förändras. Arbetet med social hållbarhet börjar redan i

förskolan och även där kopplas hälsa och hållbar utveckling ihop. Människor behöver förändra hela system i samhället om vi i framtiden ska kunna garantera hälsa och klara av sociala orättvisor. Alla människor måste förstå att det är vi som är samhället och del av systemen och det är först när man inser det som förändring kan ske. Det är viktigt att kunna se på olika sätt och att var lyhörd genom att lyssna och ta in nya kunskaper i sociala sammanhang. Även tillit till varandra är en viktig del för att en grupp ska utveckla ett lärande och grunden i processer är samtal och viljan att

(13)

förändra. Det krävs ett speciellt arbete för att få människor att känna sig delaktiga och trygga nog att våga bidra till en process. Därför är fokus på det sociala mötet viktigt. I processer är medvetandet det väsentligaste, att skapa utrymme för

förändring på ett neutralt och respektfullt sätt och att göra människor engagerade i verkliga frågor.

2.5

Sociokulturell teori

Inom den sociokulturella teorin utgår lärandet som socialt och kulturellt och sker ständigt och överallt, utveckling och lärande sker genom att delta i sociala händelser som utgår ifrån att utveckling och lärande är beroende av varandra. Det är i samspel med allt runt omkring. Det är genom kulturen och samhället som människans

kunskap utvecklas. Samtidigt påverkar människan allt runt omkring tillbaka och alla människor bär runt på olika erfarenheter och kunskap utifrån den sociala miljö där människan är uppväxt i. Därför pågår lärande alltid inte bara i förskolan, utan överallt där i alla sociala sammanhang. Inom detta perspektiv är det samspelet mellan individ och grupp som är intressant då lärandet förändras när det testar tidigare erfarenhet. Lärandet sker av varandra men också tillsammans med varandra. De människor med mer erfarenhet och kunskap lär ut i samspel med de människor som inte har samma kunskap (Säljö, 2000).

Mediering är ett centralt begrepp och det är något som sker när människan gör något tillsammans med andra människor och de använder sig av artefakter för att förstå och leva i sin omvärld. Mediering handlar således om att människan samspelar med ett ting förutom andra människor för att lära. Inom det sociokulturella perspektivet pratas det som ovan nämnt om artefakter som viktiga verktyg för barns utveckling och lärande. Det är en viktig del och en artefakt kan vara både fysiska och språkliga verktyg (Säljö, 2000). Ett verktyg som har stor roll inom det sociokulturella

perspektivet är språket vilket är ett verktyg och en koppling mellan människa och omvärld, språkutvecklingen påverkas utifrån vilken social miljö barnet vistas i och har tillgång till. Det är i kommunikationen mellan människa och omvärld som det språkliga samspelet förändrar människans tänk och agerande. Barns språkutveckling möjliggörs genom deras tillgång av begreppsförståelse. Därför är det viktigt att vuxna tillsammans med barn skapar erfarenheter för en språkutvecklad grund. I ett

sociokulturellt perspektiv är det viktigt att förstå kommunikativa miljöers påverkan eftersom kommunikation är det centrala inom detta perspektiv för människans utveckling och lärande. Förskolan är en kommunikativ miljö där viktiga

förutsättningar för att barn lär sig och utvecklas sker genom sociala samspel (Ehrlin, 2012). Förutsättningar och utmaningar i miljö och omgivning möjliggör hur både vår kommunikativa och sociala utveckling påverkas (Säljö, 2000).

Still (2011) framhåller Vygotskijs proximala utvecklingszon kring barns lärande. Grunden för barns lärande går genom av att imitera andra, efterlikna lärarens undervisning och samarbete. Det är viktigt att barn får imitera varandra eller att förskollärarna kan hjälpa barnet att utveckla lärandet som de inte skulle ha klarat av

(14)

på egen hand. Det är viktigt att barn inom förskolan även får möjlighet att kreativt skapa och återskapa.

Vi ser att de aktuella begreppen inom den sociokulturella teorin kan användas till studiens syfte som är att undersöka åtta förskollärares syn på och arbetet med estetiska lärprocesser som medel i förskolans undervisning för att lära om hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Detta för att estetiska lärprocesser är socialt och handlar om samspel, utveckling och lärande. Estetiska lärprocesser utövas alltid tillsammans med någon eller något och kommunikationen är central. Den sociokulturella teorin innebär att förskolan, förskollärare och barn lär tillsammans i samspel i alla situationer och där språket har en framträdande roll därför ser vi det som ett passande perspektiv.

3 Metod

I följande kapitel redogör vi hur vi har gått tillväga i studien kring datainsamling och hur den vidare har behandlats. Här presenteras forskningsdesign, urval, procedur, validitet och reliabilitet, dataanalys och etiska aspekter.

3.1 Forskningsdesign

Utifrån studiens syfte om hur förskollärare ser på arbetet med estetiska lärprocesser som medel för att lära om hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ metod. Trost (2005) menar att valet mellan att göra en kvalitativ eller kvantitativ undersökning beror bland annat på vilket syfte projektet har. Författaren menar att en kvalitativ undersökning har inget intresse i att

undersöka siffror och antal vilket en kvantitativ ansats har. Enligt Trost (2005) är en kvalitativ ansats är att föredra om intresset ligger i att försöka förstå resonemang eller att försöka urskilja mönster. Även Bryman (2018) menar att en kvalitativ ansats lämpar sig bäst när man vill få reda på en viss social grupps uppfattningar kring en speciell fråga. Trost (2005) förklarar förenklat skillnad mellan kvantitativ och

kvalitativ ansats och berättar att om man vill veta hur många blommor som växer på en äng, gå ut och räkna blommorna. Är man däremot intresserad av att veta vilka sorter som växer där och hur deras förutsättningar ser ut ska man undersöka och försöka förstå.

Som datainsamlingsmetod valde vi att använda oss av semistrukturerad intervju för att få förskollärarnas egna tankar och beskrivningar på ställd fråga. Under

intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide (se bilaga 2) med tio frågor som vi utformat i samråd med vår dåvarande handledare för att matcha våra frågeställningar och studiens syfte. Enligt Bryman (2018) är intervjuer bra och användbart vid

kvalitativa metoder. I användandet av semistrukturerade intervjuer finns vid behov möjlighet till att komplettera med följdfrågor, vilket vi använde vid några tillfällen. Valet att använda oss av semi strukturerad intervju lämpade sig mot studiens syfte då

(15)

vi får möjlighet till utförligare svar än vid strukturerade intervjuer där förskolläraren har färdiga svarsalternativ att välja på. Frågorna behöver inte heller ställas i samma ordning utan de kan anpassas efter behov och intervjutillfälle (Bryman, 2018).

3.2 Urval

Urvalet till undersökningen består av intervjuer från åtta förskollärare på åtta olika förskolor och vid åtta olika intervjutillfällen. Urvalsmetoder vi använt oss av för underlag till denna studie var bekvämlighetsurval med förskollärare vi tidigare haft kontakt med samt en andra urvalsmetod med förskolor som vi inte har någon tidigare relation eller koppling till, som för oss var okända. Detta urval genomfördes med sök på kommunens hemsida. Ett målstyrt urval vi valde att förhålla oss till var att utgå från åtta olika förskolor för att få en bredare bild i aktuellt ämne. Vi gjorde även ett målstyrt urval på att endast intervjua förskollärare då vårt syfte var att undersöka just förskollärares syn i fråga. Bryman (2018) menar att urvalet görs av forskaren på lämpliga intervjudeltagare inom aktuellt forskningsområde. Vi valde att genomföra intervjuerna på deras arbetsplats med möjlighet för oss att få se olika förskolor. Förskollärarna själva ut såg en avskild plats i respektive förskolas lokal. Oftast ett personalrum eller liknande, men även intervju på avdelningen förekom när inte barnen var inomhus. En intervju ska genomföras där inte några andra människor kan höra eller störa intervjun, den bör också genomföras i en miljö där den intervjuade känner sig trygg (Trost, 2005). Intervjuerna har genomförts på förskolor i två olika kommuner och förskolorna låg placerade både centralt och på landsbygd. Det är sju kommunala förskolor och en privat förskola med i studien utan att studien för den delen tar sikte på att kunna urskilja några likheter eller skillnader utifrån

huvudmannaskap.

3.3 Procedur

Första steget i arbetsprocessen var att kontakta förskolechefer via telefon där vi berättade om studien och med en förfrågan om deras godkännande att få kontakta en anställd förskollärare. När vi sedan fått ett godkännande av förskolechefen tog vi varefter kontakt med förskollärare via telefon. Vi berättade om studien och med en förfrågan om de ville delta med sin erfarenhet och kunskap. Alla förskollärare vi kontaktade svarade ja och ville delta i studien. Vi berättade om vilket datum vi skulle påbörja intervjuerna och kom tillsammans med respektive förskollärare fram till en dag och tid som passade att genomföra en intervju. Intervjuerna genomfördes under en två veckors period och vi har båda två närvarat vid varje intervjutillfälle. Inför varje intervju delade vi upp att en av oss ställde frågorna och den andra skötte ljudupptagningen och förde anteckningar med papper och penna. Vi valde att genomföra samtliga intervjuer tillsammans för att få en gemensam bild och uppfattning om varje tillfälle, vilket vi såg som hjälp vid diskussioner och

sammanställning av resultatet. Intervjuerna genomfördes på respektive förskola och tog allt mellan 22 minuter och 55 minuter. Bryman (2018) menar att det är vanligt

(16)

vid kvalitativa intervjuer att längden varierar. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju och tog stöd av vår intervjuguide (bilaga 2) och vi har vid enstaka tillfällen under intervjuerna använt oss av kompletterande följdfrågor på förskollärarens svar.

3.4 Reliabilitet och validitet

När samhällsvetenskapliga studier genomförs finns det kriterier för bedömning av kvaliteten på undersökningen och enligt Bryman (2018) finns det två grundläggande kriterier som ska bedömas i en kvalitativ undersökning, Reliabilitet (tillförlitlighet) och Validitet (äkthet). För att säkerställa reliabilitet och att studiens alla delar finns tillgängligt för granskning har vi noggrant redovisat alla steg i arbetsprocessen. Vidare har vi uppfyllt kriterierna som stärks av att vi för studiens syfte använt informanter som är väl insatta i forskningsområdet, dvs utbildade och

yrkesverksamma förskollärare. Även att vi grundar studien och dess analyser på vetenskaplig forskning. Något som också stärker reliabiliteten är att vi båda deltagit under alla intervjuer och även spelat in dem vilket gör att två personer plus

ljudupptagning säkerställer data som getts. Bedömning av validitet för vår studie kan ses bland annat i att meningen med vår undersökning aldrig var att få en generell bild av alla yrkesverksamma förskollärare. Fokus har endast legat på urvalet av deltagare i denna studie och deras egna utsagor av erfarenheter och uppfattningar. Vi är därmed medvetna om att resultatet i studien inte kan generaliseras utan är endast en

sammanställning utifrån en liten grupp på åtta deltagare. Bryman (2018) menar att en kvalitativ studie fokuserar på djup och beskrivningar och är tolkande vilket gör att det troligen finns många olika bilder av den sociala verkligheten. I denna studie är det våra tolkningar av insamlad data från just dessa åtta förskollärare som skapar detta resultat, vilket skulle göra det svårt att genomföra studien vid ett annat tillfälle och få samma resultat. Vi har utfört studien med våra bästa intentioner och inte låtit personliga värderingar påverka studiens kvalitet (Bryman, 2018).

3.5 Dataanalys

Efter varje intervjutillfälle reflekterade och analyserade vi muntligt med varandra om den genomförda intervjun utifrån egna skriftliga anteckningar som den ena av oss utfört. Intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon och det inspelade materialet lyssnades noga igenom efter sista genomförda intervju. Därefter transkriberades det inspelade materialet och fördes in i varsitt dokument i

programmet Word. Sedan skrevs dokumenten ut och lästes noggrant igenom från början till slut vilket Bryman (2018) rekommenderar att man ska göra. Vi har använt oss av en tematisk analysmetod som enligt Bryman (2018) är en vanligt

förekommande metod i kvalitativa undersökningar. Vi färgkodade våra utskrifter i olika kategorier för att finna upprepade mönster i texterna som vi därefter skapade teman av.

(17)

3.6 Etiska aspekter

Vetenskapsrådet (2017) tar upp en viktig del inom forskningsetiken som handlar om hur de som deltar i studien behandlas. Vetenskapsrådet (2017) har fyra formulerade forskningsetiska krav att följa när man ska genomföra en studie. I vår studie har vi utgått från dessa fyra krav och nedan beskriver vi först kraven och sedan hur vi har förhållit oss till dem.

Informationskravet ska förse deltagarna i studien med information kring studiens

syfte, villkor och forskningsområde (Vetenskapsrådet, 2017).

Samtyckeskravet syftar till att deltagarna själva får bestämma om de vill delta i

studien eller ej samt att under processens gång kunna avbryta sin medverkan.

Samtyckeskravet uppfylls när deltagarna har svarat ja eller nej på förfrågan om de vill delta i studien (Vetenskapsrådet, 2017).

Konfidentialitetskravet innebär att alla deltagande personer i studien, dess

personuppgifter och arbetsplats ska hållas konfidentiella (Vetenskapsrådet, 2017).

Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast får användas för

studiens ändamål eller det man specifikt angett till deltagarna. Forskningsresultatet får inte heller lånas ut eller användas till andra syften (Vetenskapsrådet, 2017). Vi har skriftligt och muntligt informerat förskollärarna om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som Vetenskapsrådet (2017) påtalar. Alla förskollärare har fått varsitt missivbrev (bilaga 1) både innan via mejl och vid intervjutillfället i pappersformat. Förskollärarna har fått läsa igenom missivbrevet ordentligt och har sedan fått ett extra exemplar att signera för att ge tillbaka till oss. Detta signerade exemplar har vi behållit för att säkerställa att intervjuerna gjorts i samtycke, vilket rekommenderas vid ljudupptagning enligt Vetenskapsrådet (2017). Missivbrevet tar upp godkännande av ljudupptagning under intervju, men vi har även muntligen kontrollerat att informanten godkänner

ljudupptagning innan vi påbörjade intervjun. Till ljudupptagning har vi använt oss av en mobiltelefon som har legat synligt framför oss på bordet. Alla förskollärare har fått intervjufrågor (bilaga 2) i egna pappersexemplar för att visuellt kunna följa frågorna under intervjuns gång. Missivbrevet och intervjufrågorna fick de behålla. Vi

informerade även deltagarna om att de får tillgång till studien när den är godkänd och publicerad på DIVA av Mälardalens högskola och att uppgifter och underlaget till undersökningen kommer att förstöras efter studien godkänts. Vi har följt

Vetenskapsrådets (2017) regler om att det insamlade materialet ska förvaras för att de inblandades identitet ej ska gå att röja. Vi har i största möjliga mån behandlat alla förskollärare och förskolor konfidentiellt genom att deras uppgifter inte framkommer i uppsatsen. Alla dokument har legat förslutet i en separat dokumentmapp under hela arbetets gång, vilket även har säkerställt ordning på data.

(18)

4 Resultat

Alla informanter är förskollärare vilket vi valde för att få en likvärdig akademisk bakgrund i studien. Det finns en variation i ålder hos förskollärarna och det är både kvinnor och män med i undersökningen. Förskolorna är placerade i två olika

kommuner och belägna både centralt och på landsbygd. Sju förskolor är kommunala och en är privat. Förskollärarna nämns varken vid sitt eget namn eller förskolans namn för att hållas anonyma i enlighet med Vetenskapsrådets (2017)

forskningsetiska principer. Nedan presenteras en tabell där vi redovisar bakgrund till förskollärarna i studien följt av sammanställning av studiens insamlade empiri

presenterade utifrån studiens tre forskningsfrågor under fem huvudrubriker.

Rubrikerna är förskollärarens roll, estetiska lärprocesser som medel, social hållbar

utveckling, ekonomisk hållbar utveckling och ekologisk hållbar utveckling.

Antal år i yrket Barngrupp

Förskollärare 1 9 år 1-5 år Förskollärare 2 22 år 2-4 år Förskollärare 3 9 år 1-3 år Förskollärare 4 11 år 1-5 år Förskollärare 5 28 år 1-3 år Förskollärare 6 1 år 3-5 år Förskollärare 7 5 år 2-3 år Förskollärare 8 3 år 3-5 år

4.1 Förskollärarens roll

Flera av förskollärarna framhåller vikten av att sätta ord på allt man gör, beskriva och samtala med barnen. Att man ska vara transparent mot barnen och inte ha målen över huvudet på dem. Genom att synliggöra och förklara så att barnen får en

förståelse, för att allt har att göra med varandra och att det vi gör på förskolan är bra för oss här och nu men även bra för framtiden. Det framkom i intervjuerna att arbetet med estetiska lärprocesser varierar mycket beroende på vilken förskollärare som arbetar med det vilket bland annat kan bero på hur man själv uppskattar estetik som lärprocess.

Det viktigaste är att du själv har ett stort intresse för det, sen kan du alltid lära dig på vägen tillsammans med barnen (Förskollärare 2).

Dock visar resultatet att både intresset och kunskap bidrar till kvaliteten i arbetet då det påverkar i vilken utsträckning förskollärare arbetar med estetik och för att ett varför kan förklaras ur lärande och utvecklingssynpunkt. Det framkommer även att

(19)

en styrka i sin roll krävs för att kunna förmedla vidare varför det är viktigt för barngruppen att man står bredvid och dansar fast man känner att man inte kan menar en förskollärare. Det är de vuxna som ska vara förebilder.

Jag tänker att det inte ska spela någon roll om man är bra på saker för det är samma i barngruppen, alltså barngruppen är ju olika bra på saker och om det bara är de pedagoger som är bra på att spela gitarr som spelar och de som kan sjunga som sjunger, då blir det ju en väldigt märklig spegling mot barngruppen (Förskollärare 1)

Det framkommer av flera förskollärare att förutom ett personligt intresse är

självförtroende viktigt då det är de förskollärarna som tar tag i det. Samtidigt visar även resultatet att kunskap och intresse inom estetik finns privat men att den av någon anledning inte utövas mycket i yrket.

Ser jag på mig själv när jag började plugga till förskollärare var jag helt övertygad om att jag skulle bli en sådan här sång och danskaraktär för att jag har ett privat musikintresse, men så vart det inte alls jag är nästan tillbakadragen när det kommer till dem aktiviteterna (Förskollärare 6).

Jag fick ju lite med mig från utbildningen, lärde oss att spela gitarr till exempel men det har jag inte använt mig så mycket av. Men jag använder det hemma mycket men inte bland barnen har jag inte gjort (Förskollärare 5).

En av förskollärarna menar att det eventuellt kan bero på att det kan vara svårt att motivera på ett teoretiskt plan varför man arbetar med det, att det kan vara till en fördel om man har kunskap i att kunna motivera det i arbetet med estetiska lärprocesser.

En förskollärare förklarar att det är som en kedja, att förskolan är en del av samhället och att både samhället och förskolan ska ha förståelse för att samhället och förskolan inte är två separata delar. Förskolläraren menar att ett bra och viktigt sätt för att försöka visa på detta är att förskolan visar sig ute i närsamhället. Förskolläraren förklarar även förskolans möjlighet att visa barn ett steg längre, att man aktivt kan göra något exempelvis för miljön, inte bara prata om det och vistas i den. En annan förskollärare tar också upp förskolans del, att det är där barnen får en samsyn av vad som är viktigt i samhället.

Jag tycker att det är i förskolan vi börjar utbilda framtidens människor, tycker förskolan har en enormt stor del i alla bitar (Förskollärare 8).

Flera förskollärare uttryckte vikten av kompetensutveckling och att kommunerna borde erbjuda kompetensutveckling inom just estetiken just för att det är viktigt i utbildningen och för förskolans kvalitet. En förskollärare nämnde att förr fanns det ett större utbud inom kommunen att gå kurser.

(20)

4.2 Estetiska lärprocesser som medel

Det framkommer av flera förskollärare att det finns olika sätt att se på estetiska lärprocesser och beskriver att arbetet traditionellt genomförs med sångsamlingar och färdiga mallar med musik och bild vilket kan vara begränsande. Det andra sättet är mer processinriktat och att det är själva genomförandet, processen som är viktig och som det fokuseras på. Samtliga förskollärare påstår att arbetet med estetiska

läroprocesser är viktigt och samtliga framhåller att förskollärarens eget intresse och engagemang är viktigare än dess kunskap i ämnet. Flera av förskollärarna uttrycker att estetik är och bör vara en stor del av förskolan. Det framkommer i vår

sammanfattning av resultatet att förskollärarna tycker att det är mycket lärande som sker i arbetet med estetiska lärprocesser och att det är värdefullt för barnen. Alla förskollärare i studien ser möjligheter att arbeta med estetiska lärprocesser för att bidra till hållbar utveckling. En förskollärare menar på vikten av att barn själva får delta och ta del av teater, musik och dans, att barnen själva får uttrycka sig estetiskt och får bearbeta saker estetiskt. Det framkom i intervjuerna att använda sig av estetik är speciellt bra för de yngre barnen då de inte har det verbala språket fullt utvecklat och får då möjlighet att uttrycka sig på andra sätt, bland annat genom kroppen.

Estetik är så bildligt, det är som ett bildstöd fast med dig själv (Förskollärare 1).

Samtliga förskollärare menar även att barn ser estetiska lärprocesser som roligt och att det därför bidrar till barnens utveckling.

Jag tycker det är jätteviktigt i förskolan, jag upplever att det är viktigt för barn framförallt för det är väldigt lekfullt i regel. Oavsett om man pratar om rita, måla eller dansa (Förskollärare 6).

4.3 Social hållbar utveckling

En av förskollärarna menar på att social hållbarhet handlar om att förena människor, att människan är en social varelse och att bli utesluten är bland det värsta en människa kan vara med om. Att man mår som bäst när man känner sig som en i gruppen.

Samma förskollärare förklarar även att hållbar utveckling är samhället, och hållbar utveckling är ju ingenting utan samhället. Det är i samhället frågor kring miljö och ekonomi tas upp och socialiseras genom diskussioner och samtal. Förskolan är en del av samhället och barnen är medborgare i samhället, inte blivande medborgare utan de är redan medborgare här och nu.

Flera förskollärare uttryckte att arbetet med hållbar utveckling är viktigt och innefattar mycket. En förskollärare menade att det finns inget tydligt samband mellan förskola och hållbar utveckling än då förskolan fumlar lite kring vad uttrycket hållbar utveckling egentligen innefattar för förskolans del. Förskolläraren förklarar att det innehåller mer än vad man först tänker, men att demokrati är en viktig del i det.

(21)

Alla förskollärare berättar att det arbetas med musik, dans och sång i förskolan, dock är det olika hur man arbetar med det och hur mycket det arbetas med. Förskolläraren framhåller att de använder musik vilket de upplever positivt hos barnen. En annan förskollärare förklarar att de också använder musik och menar på att de ser musik på ett hållbart sätt då det kan fungera som förebyggande mot utbrändhet i framtiden.

Flera förskollärare menar att samarbete och turtagning tränas i olika sånglekar exempelvis. Det nämns även likabehandlingsarbete och förskolans värdegrund och att låta barnen hjälpa varandra utifrån deras egna individuella kunskaper.

Social hållbarhet handlar om att förena människor genom vissa uttrycksformer och det är ju det hållbarhet handlar om. Det är något man jobbar med hela tiden men man kanske inte vet att det är hållbar utveckling jag tänker vårt

likabehandlingsarbete där berör vi ju diskrimineringsgrunderna som också är en del av hållbar utveckling, ofta tänker man kanske miljö och det är nog det folk talar mest om (Förskollärare 7).

Estetikens positiva påverkan framkommer från flera förskollärare under intervjuerna bland annat att försöka bibehålla barnens motivation från rörelseglädjen de får av dans, att det är bra att röra på sig vilket är bra för dig. Andra förskollärare nämner att allt med musik och dans är bra, att ha kompisarna runt omkring sig som studerar varandra är en social hållbar utveckling. En förskollärare jämför förskolan med andra sociala sammanhang och förklarar att dans och musik är något som väcker känslor hos de flesta människor, det förenar människor.

När man står på konsert, alla älskar varandra. Samma sak med barnen, de kommer närmare och blir en enhet. Jag upplever att barn trivs i grupp (Förskollärare 7). Jag har varit på föreläsningar om hjärnan och det alla forskare är överens om är att om man är en grupp och man känner att man har trevligt det är då hjärnan mår som allra bäst (Förskollärare 7).

Flera förskollärare nämner att det finns oändliga möjligheter till lärande i arbetet med estetiska lärprocesser. Bland annat menar förskollärarna att barnen utvecklar och bygger upp en grund som trygghet och kunna uttrycka sig.

Flera av förskollärarna berättar att de arbetar med drama i det estetiska arbetet och att dramatisera är tacksamt och användbart i barngrupp. En förskollärare nämner att det märks på barnen i gestaltandet när det är känslor inblandat för då tar de tills sig och vill testa till exempel det otäcka trollet i Bockarna Bruse. Förskolläraren förklarar att drama är bra för då får barnen testa på olika roller. Samma förskollärare förklarar att barnen får in mycket språkträning när de får testa på olika roller. Samtidigt menar en annan förskollärare att drama är i dagsläget mer eller mindre obefintlig.

(22)

Flera förskollärare berättar att barnen får lära sig om hur sociala arenor och

samhället fungerar som exempelvis teater. Både hur det är att gå på teater men även hur det är att själv vara skådespelare och publik och att den bredvid mig också är publik. Att de som är på scen har övat för någonting som vi ska titta och lyssna på. Det är ett samspel och respekt. Flera förskollärare nämner förskolans värdegrund och läroplan där solidaritet och demokrati bland annat är framträdande.

Allt är egentligen hållbar utveckling och det handlar om att du ska göra det bra för dig här men även för framtida generationer (Förskollärare 8).

4.4 Ekonomisk hållbar utveckling

Respondenter nämner att de får arbeta mycket med föreställningarna om att alltid producera saker. Förr tog man hem allt barnen skapade nu för tiden uppmuntrar förskollärare att äga tillsammans på avdelningen, fokus ligger på genomförandet och inte slutprodukten. Gällande en ekonomisk hållbar utveckling menade alla

förskollärarna att de arbetar med att minska inköp och ta tillvara på hållbart material. En förskollärare berättar att ur ekonomisk synpunkt för att inte slänga papper så har förskolan börjat introducera blyertspenna och sudd för barnen. Flera förskollärare menar att man inte behöver köpa in nytt material utan använder sig av returmaterial från bland annat förskolans kök och förskolans närmiljö.

Vi använder mycket kartong, det tål och håller bra, dom kan måla hur mycket dom vill på det. Vi behöver inte köpa in så mycket papper vi kan måla på annat

(Förskollärare 2).

4.5 Ekologisk hållbar utveckling

Det framkommer av förskollärarna att sopsortering och källsortering oftast är det som man tänker på med hållbar utveckling och att det kan vara ett av det enklaste steget för att införa hållbar utveckling i förskolan. Alla förskollärare i studien ser möjligheter att arbeta med estetiska lärprocesser för att bidra till hållbar utveckling. Dock var det flera av förskollärarna som samtidigt kände att det var svårt att veta exakt hur det skulle gå till.

Flera förskollärare menar att man kan använda sig av rörelse genom att gestalta och dansa som djur som är aktuella i barngrupp. Och en förskollärare betonar vikten och arbetet med exempelvis skogen och att förskolan använder sig mycket av skogen i barnens lärande. Förskolläraren menar att ett arbete med skogen kan få in massor av olika uttryckssätt och lärande inom andra ämnesområden och arbetar förskolan med skogen som tema innefattar det nästan allt lärande.

En förskollärare pratar om bild som i rörlig bild där det kan vara ett sätt att skapa en känsla i ett rum exempelvis om man arbetar med korallrev så kan man skapa hur känns ett friskt korallrev och hur känns ett sjukt korallrev. Förskolläraren menar att man med hjälp av estetiska lärprocesser kan skapa en miljö med hjälp av att projicera

(23)

bilder eller filmer och lägga till ljud, då kan det skapa varierande lärmiljöer och utöka barnens erfarenheter. Förskolläraren menar att det ibland kan det vara lättare för barn att förstå en känsla genom att få se en bild eller film än att bara få det berättat för sig.

En förskollärare förklarar att det är viktigt att kontinuerligt låta barnen få måla och skapa upplevd natur med sina egna händer för att utvecklas genom sina sinnen.

5 Analys

Nedan kommer vi att analysera och tolka det resultat som vi fått utifrån

förskollärarnas svar inom undersökningsområdet. I detta kapitel kopplar vi resultatet till vald teori och tidigare forskning. Analysen presenteras utifrån rubrikerna hur ser

förskollärarna på sin roll utifrån ett sociokulturellt perspektiv, artefakter som stöd

för estetiska lärprocesser, social hållbar utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv,

ekonomisk hållbar utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv och ekologisk hållbar utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv.

5.1 Hur ser förskollärarna på sin roll utifrån ett

sociokulturellt perspektiv

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv är samspel och kunskap från en vuxen en hjälp för barn att utveckla ett lärande som de inte klarar på egen hand det kan ses som den proximala utvecklingszonen där förskolläraren har en viktig roll för att stödja och hjälpa barnet i dess utveckling och lärande (Still, 2011). Det framgår i resultatet att förskollärarnas eget intresse och engagemang i lärandet är viktigare än dess kunskap och det visar även att förutom ett personligt intresse hos förskollärarna så är det viktigt med ett självförtroende för att våga sjunga en sång eller spela ett instrument. I resultatet kunde även ses att både intresset och kunskap bidrar till kvaliteten i arbetet då det påverkar hur mycket förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser och att didaktiskt kunna förklara lärandet. I resultatet påminner en förskollärare att det är vi vuxna som är förebilder och förskolläraren beskrev att det krävs en styrka i sin roll för att kunna förmedla vidare varför det är viktigt för barngruppen att man står bredvid och dansar fast man känner att man inte kan. Det krävs ett intresse och bred kunskap för att undervisa i estetik, både praktisk kunskap men även att verbalt kunna förklara förståelsen i och vikten av arbetet (Ehrlin, 2012).

I det sociokulturella perspektivet ser man på lärande som något socialt och kulturellt och sker överallt. Det är i ett samspel med allt och alla och genom att delta i sociala händelser och sociala miljöer lär och utvecklas människan. Inte bara i förskolan pågår lärande utan sker överallt och det är i kultur och samhälle kunskap utvecklas. Inom det sociokulturella perspektivet har språket en stor roll, språket är ett verktyg och en koppling mellan människa och omvärld. Den sociala miljö som barnet vistas i och har tillgång till påverkar barnets språkutveckling. Barnets språkutveckling

(24)

påverkas av tillgång av begrepp och begreppsförståelse. Därför är det viktigt att barn i ett samspel ges möjlighet till en berikad språkutvecklad grund (Säljö, 2000). Inom det sociokulturella perspektivet är kommunikation centralt för människans

utveckling och lärande, därför är det viktigt att förstå människors kommunikativa miljöers påverkan exempelvis förskolan (Ehrlin, 2012). I resultatet framgår vikten av att sätta ord på allt man gör, beskriva och samtala med barnen. Att man ska vara transparent mot barnen och inte ha målen över huvudet på dem. Genom att synliggöra och förklara så att barnen får en förståelse, för att allt har att göra med varandra och att det vi gör på förskolan är bra för oss här och nu men även bra för framtiden. Ehrlin (2012) tar upp vikten av förskolan som estetisk utbildnings arena. För att alla barn ska få möjlighet att hitta sitt uttryckssätt genom estetiken är det bra att variera utbudet för att inte erbjuda samma saker hela tiden. Holmberg (2018) tar upp vikten av både sociala arenor och människor personligen för en förståelse, lärande och förändring gällande hälsa och social hållbar utveckling. I resultatet förklarar en förskollärare vikten av att ha en förståelse att förskolan och samhället inte är två separata delar utan de hör ihop. Förskolläraren förklarar även förskolans möjlighet att visa barn ett steg längre, att man aktivt kan göra något exempelvis för miljön, inte bara prata om det och vistas i den. En annan förskollärare tar också upp förskolans del, att det är där barnen får en samsyn av vad som är viktigt i samhället. Barnen är viktiga aktörer i denna fråga då det är de som är vår framtid och hon förklarar att forskning kring lärandet för hållbar utveckling började på 1990-talet (Ärlemalm – Hagsèr, 2012). De senaste åren har förskolan som utbildning blivit en mer och viktig arena för politikens arbete mot att utforma en säker nutid och trygg framtid (Ärlemalm - Hagsèr, 2016).

För att kunna bistå barn kunskap utifrån ett sociokulturellt lärande så är förutsättningar att det bland annat finns kompetenta vuxna (Säljö, 2000). Det

framgår i resultatet vikten av kompetensutveckling och flera förskollärare föreslår att det borde erbjudas kompetensutveckling inom just estetiken för att det är ett viktigt ämne i utbildningen och för förskolans kvalitet. En förskollärare nämnde att förr fanns det ett större utbud inom kommunen att gå kurser. Det är viktigt att

förskollärare blir erbjudna kompetensutveckling inom det här området för att stärka upp deras kompetens och självförtroende (Ehrlin & Wallerstedt, 2014).

5.2 Artefakter som stöd för estetiska lärprocesser

Estetiska lärprocesser kan ses som ett pedagogiskt verktyg och i förskolans läroplan Skolverket (2018) skrivs det fram som både innehåll och medel. Inom det

sociokulturella perspektivet benämner man verktyg som artefakt. Artefakt är ett centralt begrepp och kan vara både fysiska och språkliga verktyg som används för barns utveckling och lärande. Artefakter används således alltid i samspel och i alla sociala situationer (Säljö, 2000).

Det framkommer i resultatet i vår studie att estetiska lärprocesser är och bör vara en stor del av förskolan. Återkommenade visar resultatet att det är mycket lärande som

(25)

sker i arbete med estetiska lärprocesser och förskollärarna ser möjligheter att arbeta med estetiska lärprocesser för att bidra till hållbar utveckling. Det framgår i resultatet att det finns olika sätt att se på estetiska lärprocesser och de beskrivs som att arbetet traditionellt genomförs med sångsamlingar och färdiga mallar med musik och bild vilket kan vara begränsande. Det andra sättet är mer processinriktat och att det är själva genomförandet, processen som är viktig. Det framgår i resultatet att arbeta med estetiska lärprocesser är speciellt bra för de yngre barnen då de inte har det verbala språket fullt utvecklat och får då möjlighet att uttrycka sig på andra sätt, bland annat genom kroppen. I studiens resultat är det en förskollärare som beskriver estetik som bildligt och jämför det som ett bildstöd fast man använder sig av sin egen kropp. Språk och kommunikation är viktigt inom det sociokulturella perspektivet som en koppling mellan människa och omvärld (Ehrlin, 2012). Samtliga förskollärare menar även att barn ser estetiska lärprocesser som roligt och att det därför bidrar till barnens utveckling. En förskollärare framhåller just att estetik är viktigt i förskolan för att det är väldigt lekfullt oavsett vilken estetisk uttrycksform som det arbetas med. I resultatet är det en förskollärare som nämner vikten av estetiska lärprocesser för den egna hållbara utvecklingen och menar att det är viktigt att barn själva får delta och uppleva genom både teater, musik och dans för att få uttrycka och bearbeta saker estetiskt. Still (2011); Ehrlin (2012) betonar i sina avhandlingar att musik har positiva effekter på människan. Genom estetik kan förskolans utbildning hjälpa till att skapa en koppling och relation mellan människa och natur. Estetiskt arbete kan utveckla och förmedla känslor så kan man genom att arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan hjälpa till att skapa och utveckla kunskaper till arbete kring hållbar utveckling (Ivanaj, Poldener & Shrivastava, 2014).

Att använda sig av en artefakt som här estetik för att lära om någonting kan vi se som något inom den sociokulturella teorin förklaras som mediering. Mediering är inom den sociokulturella teorin ett centralt begrepp och förklaras att det är något som sker när människan gör något tillsammans med andra människor och man använder sig av en artefakt för att förstå sin omvärld. Således handlar mediering om att människan inte bara samspelar med människor utan även med ting för att lära (Säljö, 2000).

5.3 Social hållbar utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv

I resultatet beskriver förskollärarna att det finns oändliga möjligheter till lärande i arbetet med estetiska lärprocesser. Exempelvis belyser förskollärarna att barnen utvecklar en grund för trygghet och möjligheter att uttrycka sig. I vårt resultat beskrivs det att arbetet med hållbar utveckling är viktigt och innefattar mycket. En förskollärare menade att ännu finns det inget tydligt samband mellan förskola och hållbar utveckling då förskolan inte riktigt utrett vad begreppet hållbar utveckling egentligen innefattar för förskolans del. Förskolläraren förklarar att det innehåller mer än vad man först tänker, men att demokrati är en viktig del i det. Utifrån resultatet noterade vi att en förskollärare beskrev social hållbarhet som något som förenar människor, att människan är social och mår bäst av att få känna sig som en i

(26)

gruppen. Vidare förklarar förskolläraren att hållbar utveckling är samhället, och att hållbar utveckling inte är någonting utan samhället för det är där samtal och

diskussioner förs. Förskolläraren uttrycker att förskolan är en del av samhället och barnen är medborgare i samhället, inte blivande medborgare utan de är redan medborgare här och nu. Johansson (2009) menar att det viktigaste är hur barnet förstår sig själv och andra och att det är i förskolans olika aktiviteter som barnet formar etik och moral. Etik och moral är viktigt för hur barnet ser sig själv och andra i förhållande till demokrati och en hållbar utveckling. Barnet måste få utveckla sin identitet att bland annat ta egna beslut och lösa problem. Ur ett sociokulturellt

perspektiv har samhället, kulturen och sociala sammanhang en framträdande roll för lärandet. Perspektivet belyser att det ständigt och överallt sker ett lärande och att delta i sociala händelser gör att lärande och kunskap utvecklas (Säljö, 2000). Förskolan är en social arena och Ehrlin (2012) påpekar vikten av kommunikativa miljöer som förskolan för barns utveckling och lärande.

Studiens resultat visar att det arbetas med musik, dans och sång på alla förskolor. En del av resultatet visar att förskollärare upplever musik positivt för barnen som blir avslappnade och som på ett hållbart sätt kan fungera som förebyggande mot

utbrändhet i framtiden. Holmberg (2018) beskriver samband mellan hälsa och social

hållbarhet och menar att hälsa och hållbar utveckling är begrepp som liknar varandra på många sätt och det är livsviktiga begrepp för oss. Det framgår i resultatet att förskollärarna har uppmärksammat att estetiska lärprocesser har en positiv inverkan på barnen av olika slag och de försöker att bibehålla barnens motivation från

rörelseglädjen de får av dans och förskollärarna uttrycker att allt med musik och dans är bra, att ha kompisarna runt omkring sig som studerar varandra är en social hållbar utveckling. Enligt Lunde Vestad (2014) är musik känslostyrt och många sinnen är kopplat till musik, det är något som skapas tillsammans med och mellan barnen och alla människor har musik runt omkring sig på olika sätt. Musik är något som alla människor har en personlig koppling till där man skapar speciella känslor och förknippar den med bilder och positiva eller negativa upplevelser (Pramling & Wallerstedt, 2012).

5.4 Ekonomisk hållbar utveckling ur ett sociokulturellt

perspektiv

Inom det sociokulturella perspektivet är språket och kommunikationen

framträdande för barnets utveckling och lärande. Språkutveckling påverkas utifrån vilken social miljö barnet har tillgång till och barnets möjligheter till

språkutveckling möjliggörs genom tillgång till begreppsförståelse. Det är i kommunikationen mellan människa och omvärld som det språkliga samspelet förändrar människans tänk och agerande. Därför är det viktigt att vuxna tillsammans med barn skapar en bra grund för språkutveckling (Ehrlin, 2012). Gällande en ekonomisk hållbar utveckling har vi i resultatet noterat att betona ord och kommunicera är vad förskollärarna gör. Förskollärarna får arbeta mycket med

References

Related documents

I begin by defining error theory as the claim that moral judgments are beliefs with moral propositions as content, moral utterances are assertions of moral propositions, and

Det finns två framträdande åsikter om vad estetiska lärprocesser innebär, hälften av pedagogerna ser det estetiska lärandet som en aktivitet i förskolan, medan den

De kompetensrelaterade frågorna är 8 till antalet och handlar om revisorernas fortlöpande utbildning, branschexpertis och hur revisorerna upplever sin kompetens

How did the Moderate Party and the Social Democratic Party change their policy in defense issues, defined as strategy and categorized as ends, means and ways, in the period between

I analysen av det sammanfattade resultatet kan vi se ett mönster av att de estetiska lärprocesserna musik, bild och skapande, drama samt dans och rörelse

Daniel integrerar vildämnet med de naturvetenskapliga ämnena ”skapligt ofta” och beskriver att han använder sig av denna ämnesintegration för att han upplever

Förskollärarna anser estetik och estetiska lärprocesser som en möjlighet för barnen att uttrycka sig på olika sätt, lära med kroppen och olika sinnen, konst, utveckla fantasi

En likartad upp- fattning lyfter pedagogerna i Asplund Carlssons (2015) studie, där pedagogerna själva förklarar när de förstår innebörden med den multimodala kommunikationen,