Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1935

(1)

S T A T E N S

V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

R A P P O R T 3

VÄGBELÄGGNINGAR

PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR

I SVERIGE DEN I JANUARI 1935

A V

N I L S V O N M A T E R N

(2)

F Ö R T E C K N I N G

Ö V E R

RAPPO R TER FRÅN SVENSKA V Ä G IN ST IT U T E T

O C H

STATENS VÄGINSTITUT.

R a p p o r t .

1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 19 33, av N . von Matern och S. H a llb e r g ... 1933 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1934, av

N . von M atern ... !934 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 19 35, av

(3)

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I S V E R I G E D E N i J A N U A R I 1 935

L åN D E T S V Ä G IN G E N JÖ R E R hava till Statens Väginstitut lämnat uppgifter

rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 19 35. U ppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt fram ställda på diagrammet fig. 1.

Beläggningarna ha indelats i följande grupper:

G ru pp I : (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar).

T ill denna grupp hänföras gatsten, cementbetong samt högvärdiga asfalt

beläggningar, vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitlager.

Med högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar fram ställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar.

G rupp I I : (huvudsakligen halvperm anenta vägbeläggningar).

T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller

ytbehandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindem edel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro gruppe

rade på asfaltm akadam , tjärm akadam och emulsionsmakadam efter de binde medel, som vid anläggningen huvudsakligen blivit använda. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om an vända bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av

grusväg (»Värmdömetoden»), hyvelblandning och emulsionsbetong. G rupp I I I :

Denna grupp om fattar grus- och m akadam vägar, behandlade med damm bindande medel, såsom hygroskopiska salter, oljor, sulfitlut, utan efterföl jande pågrusning.

Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 fram går av tabell 2, längden angiven i km.

(4)

Vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar L ä n G r u p p I . Stor gat sten Små- gat-sten C e - ment- be-tong Sand asfalt T o peka G ro v asfalt-be tong Tjär- be-tong Am ie-site Col-provia Essen-asfalt Andra belägg ningar S t o c k h o l m s ... 7-3 I I. 5 1 8 . 4 ₄_{- 1} 1.3 I 9 . 6 — 5 1 . 8 0 . 2 — 1 . 9 U p p s a l a . . . . S ö d e r m a n l a n d s ... — 1 . 6 4 . 0 — — 0 . 8 — — 0 . 2 — 2-7 Ö s t e r g ö t l a n d s ... — 8 . 6 6. 9 — 9 . 2 — — — — — — J ö n k ö p i n g s ... — 2.5 K r o n o b e r g s . — ₃_{- »} — — 2 . 0 — — — — 9-3 Ka l m a r ... O . 4 G o t l a n d s . — — 3 . 6 — — — — — — — — Bl e k i n g e ... — 2 6 . 5 - — 1 . 2 — — — — 0 . 6 — K r i s t i a n s t a d s . . . . . _7*9 1 0 . 6 1 5 . 0 0 . 2 6 7 . 0 0 . 2 - 5-7 0 . 3 15-5 1 2 . 2 M a l m ö h u s ... 1 . 0 7 6 . 6 4 8 . 8 _4-3 2 0 . 0 1 8 . 5 I . o 3* 1 0 . 6 1-5 1 • 3 Ha l l a n d s ... — 1 0 . 4 1 8 . 0 6 . 9 _7-1 — — — — 12.5 G ö t e b o r g s & B o h u s . . . 7-5 3 5- 1 4-3 Ä l v s b o r g s ... — 2 . 5 1 . 6 1-3 0 . 8 — S k a r a b o r g s ... — 2 . 1 1 . 2 — V ä r m l a n d s . — 2 . 5 0 . 2 0 . 5 — — - — O . i 8 . 8 — Ö r e b r o ... — ₅- s I . i — — — — 0 . 8 — I . o — V ä s t m a n l a n d s — 0 . 9 1 . 2 K o p p a r b e r g s ... — I . o — 2 . 1 . 1 2 . i — 8.5 — — 2 . 1 0.3 G ä v l e b o r g s . . . 3 . 2 V ä s t e r n o r r l a n d s ... — — 5-7 6-3 — — — — — — — J ä m t l a n d s . . — — 0 . 6 — — — — — — I . o — V ä s t e r b o t t e n s ... O .3 — N o r r b o t t e n s ... — — — — 0.3 — — — — — S u m m a v ä g l ä n g d . . . . 2 4 2 0 1 1 2 4 2 8 1 2 1 39 I O 61 3 50 2 8 i j a n . 1 9 3 4 . . . 2 4 171 9 8 2 6 75 39 I 66 3 34 — 1 j a n . 1 93 3 ... 2 5 154 78 2 4 49 3 8 I ₇_i ₃ 2 6 — 1 j a n . 1 93 2 ... _{2 4} ₁₄₃ 50 2 1 2 4 3 8 I 72 2 _{2 4} — 1 j a n . 1 9 3 1 . . 1 9 133 39 14 1 4 36 I 52 1 16 1 j a n . 1 93 0 ... _{1 9} I I I 2 1 ₉ 6 36 I 2 0 . 2 8 —

(5)

Tabell i.

i Sverige den 1 januari 19 35, längd i km.

G r u p p I I . G r u p p I I I . Grupp IV . Summa väg-längd Asfalt-maka dam Tjär- maka-dam Em ul- sions- maka-dam Cement-maka dam Silikat- maka-dam Ytbe- handl. av grusväg m. asfalt el. tjära Andra belägg ningar O ljor Sulfitlut H ygro-skopiska salter Vanliga grus- och makadam vägar 76.2 19.1 29.6 — — 41-5 — 42 — 863 I 566 2754 — 1.2 2.8 — — 0.5 I.T — 30 561 I 378 i 975 IO.3 0.6 2.9 — — 1.5 — 3 — 734 I 694 2 4 5 6 9.9 3.8 19-5 — — — — 1 1 7 5 490 3 500 4 17 0 — — IO.o — - - — — 5 — 675 3 700 4393 0.5 — 2.7 — — — — 17 0 — 208 3 2 1 9 3^ 5 4.4 2.0 8.5 — — — 2.6 13 — 986 2 691 3 708 — 0.3 — 0 . 2 — — 0-3 37 — — 1 392 ₁₄₃₃ O.7 — 2.7 — — — — 68 — 3 0 1 953 1 354 3 6.6 8.5 10.3 — — 2.3 0.2 75 — 978 2 046 3 291 156.9 99.8 52.4 6-3 — 2.4 O.4 1 3 1 — 978 2 2 8 1 3 8 8 5 2.0 2.7 26.8 — — — — 67 — 333 1 689 2 175 3-5 — 12.2 — — — — 1 — 753 1 427 2 244 — — 3°-3 — - — - 1 1 1 3 2 751 3 922 4 8 5 3 — 2.8 — — — — — 5 1 426 2 304 3741 — — 22.6 — — — — — 40 450 3459 3 984 2.5 — 5-s 0.2 — — — 1 1 — 884 1 692 2 605 94 00 1 7 1 1 2 292 1.2 1.6 5-3 40 940 2744 3 7 5 8 — — 2.3 — - IO.o — 1 86 978 1 8 1 4 2 894 1.6 2.4 0.6 — — — — 39 27 8 3 1 3 190 4 i°3 — I.o 2.0 _{1 5 1} ₁₄₅ 3 620 3 920

1.3 O.9 O.9 — - O.4 O.i — — 900 5 026 593°

— 1.7 I4-S — — 0.6 — — — ₇₈₅ 4720 5 5^2 308 146 267 7 — 5 9. 5 791 6 1 0 1 6 4 3 5 6 1 7 3 8 81 055 217 90 2 l 6 7 — 43 6 509 720 1 2 691 64 283 793J9 164 52 154 7 6 ₉ 1 90 505 8 262 68 448 78 16 7 12 6 24 I I I 6 ₄ — 0.3 — 463 _{4 3 0 7} 7i 531 76 9 7 1 97 24 67 6 ₄ — 0.3 — 192 I 982 73 17 0 75 867 34 7 28 6 ₅ — — — 35 350 73433 74 i n

(6)

Sammanlagda längden av dam m fria vägar var under år 1934 ca 19 300 km, motsvarande ca 24 % av hela vägnätet. M otsvarande procentsiffra utgjorde 1929 ca 0,9 % , 1930 ca 3,6 %, 19 3 1 ca 7 ,1 % , 19 32 ca 12,4 % och 19 33 ca 19 %. ökningen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp fram förallt på de hygroskopiska salterna, vilkas användning starkt ökat under de senaste åren. Ä r 1930 användes hygroskopiska salter på 350 km:s väglängd, men under år 1934 hade denna längd stigit till 16 435 km. Sulfitluten visar tillbakagång, medan be handling med oljor ökats.

Beläggningar tillhörande grupp I, huvudsakligen permanenta beläggningar, utgöra nu ca 0,85 % , grupp II, huvudsakligen halvpermanenta beläggningar, ca 0,98 % av landsbygdens allmänna vägnät.

Sedan år 1930 har grupp I ökat med 476 km, grupp II med 7 12 km. ö k ningen har sålunda varit större för den senare gruppen. Under de tre senaste åren har denna utvecklingstendens varit särskilt m ärkbar.

Väglängden smågatstensbeläggningar har under år 1934 ökat med 30 km (1 933 I 7 km), cementbetong med 26 km (19 33 20 km) och varm t utlagda högvärdiga asfaltbeläggningar med 48 km (19 33 29 km). Tjärbetong, som under de föregående åren sedan 1930 icke visat någon ökning, har under

1934 ökat med 9 km. Essenasfalten visar en ökning av 16 km under 1934.

(7)

i jan. 1930 1 jan. 1931 1 jan. 1932 1 jan. 1933 1 jan. 1 9 3 4 1 jan. 1935 S k i l l n a d 1930— 1931 1931 — 1932 19 32 — 1933 1 9 3 3 - 1 9 3 4 19 34 — 1935 V å g l ä n g d i k m.

Grupp I: (huvudsakligen permanenta be

läggningar) ... 213 ₃₂₅ ₃₉₉ 469 ₅₃₇ 689 + 1 1 2 ₊₇₄ ₊₇_° + 6 8 + 152 Grupp II: (huvudsakligen halvpermanenta

beläggningar)... 80 198 271 393 579 792 + I l 8 ₊₇₃ + 122 + 186 + 2 13 . Grupp III: dammbunda g r u s v ä g a r... ₃₈₅ 2 1/4 ₄₇₇₀ 8 8 57 13 920 17 836 + 1 789 + 2 596 + 4 087 + 5 063 + 3 9 16 Grupp I V : vanliga grus- och makadamvägar ₇₃₄₃₃ ₇₃ 170 7i 531 68 448 64 283 6l 738 — 263 — 1 639 — 3 083 —4 165 _{—2 545} Summa väglängd . ... 74 i n 75 867 76 971 7 8 16 7 ₇₉₃₁₉ 8l 055 + 1 756 + 1 104 + 1 196 + 1 152 + 1 7 3 6

(8)

En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stock holms, Kristianstads, H allands samt Göteborgs- och Bohus län ha största längden av permanenta och halvperm anenta beläggningar, såsom tabell 3 visar:

Tabell

3.

V ä g l ä n g d i k m

G rupp I G rupp II Grupp III I + II + III

Malmöhus län . . . 177 3 1 8 1 1 0 9 1 6 0 4

Stockholms l ä n ... I l 6 1 66 9 0 5 1 1 8 7

Kristianstads l ä n ... ₁₃₅ 58 I O 5 3 1 2 4 6

Hallands l ä n ... ₅₅ 32 4 0 0 4 8 7

Göteborgs & Bohus l ä n ... 47 1 6 _{75 4} 8 1 7

Stockholm i maj 1935.

S T O C K H O L M 19 35

IV A R H .EG G STR Ö M S B O K T R Y C K E R I A .-B . S51598