• No results found

Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa relaterat till mastektomi vid bröstcancer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa relaterat till mastektomi vid bröstcancer"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa

relaterat till mastektomi vid bröstcancer

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Malin Bergman, Ariana Fransson, Olivia Tollesson HANDLEDARE: Frida Liabäck

JÖNKÖPING: 2021 maj

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerdiagnosen hos kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi vilket består av mastektomi där komplikationer kan medföra bland annat förändrad kroppsuppfattning ur ett livsvärldsperspektiv. Kroppsuppfattning är starkt sammankopplat med sexualitet och sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa relaterat till mastektomi vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. 10 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre kategorier identifierades: Att leva med förändrad kropp (Förändrad kroppsuppfattning & förlust av identitet och Emotionell påverkan), Förändrad sexuell hälsa (Betydelse av bröst, Sexuell dysfunktion och Betydelsen av samliv & relationer), Normalitet och dess betydelse (Att inte passa in och Att acceptera & anpassa sig). Resultatet påvisade att kroppsuppfattningen hade inverkan på sexuell hälsa och sexualitet. Negativ kroppsuppfattning ledde till upplevelser av att vara oattraktiv och känslan av identitetsförlust. Det uppkom strävan efter normalitet. Olika hanteringsstrategier tillämpades för att kunna acceptera och anpassa sig till de förändringar mastektomin medförde. Slutsatser: Mastektomi hade i stor utsträckning negativ påverkan på sexuell hälsa. Dock är det viktigt att uppmärksamma att alla kvinnor inte delade upplevelsen och att vissa hade lättare att anpassa sig till den förändrade kroppen efter mastektomin. Varje upplevelse är individuell och unik.

(3)

Women’s experiences of sexual health related to

mastectomy due to breast cancer

– A literature review

Summary

Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women globally. The most common treatment is surgery in the form of mastectomy.

An altered body-image is in a life-world perspective a common complication. Body-image and sexuality are strongly correlated to sexual health.

Aim: To describe women’s experiences of sexual health related to mastectomy due to breast cancer. Method: A literature review with qualitative method. 10 articles were included in the result. Results: Three categories were identified: To live with a changed body (Altered body image & loss of identity and Emotional impact), Altered sexual health (Signification of breast, Sexual dysfunction and The significance of cohabitation & relationships), Normality and its meaning (To not fit in and Acceptance and adaptation). The result showed that perceived body image had an impact on sexual health and sexuality. Negative body image greatly impacted feelings of attractiveness and identity loss. A strive for normality emerged. Different coping strategies were used to accept and adapt to the changes the mastectomy brought. Conclusion: Mastectomy has a negative effect on perceived sexuality in women. However, it is important to note that not all women shared the experience and that some women found it easier to adapt to the mastectomy and the altered body. Each experience is individual and unique.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Bröstcancer ... 1

Behandling vid bröstcancer ... 1

Mastektomi ... 1

Komplikationer av mastektomi ... 2

Sexualitet ... 2

Sexuell hälsa och sjuksköterskans roll ... 2

Teoretisk ram... 3

Material och metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling ... 4

Dataanalys ... 4

Etiska överväganden ... 5

Resultat ... 6

Att leva med förändrad kropp ... 6

Förändrad sexuell hälsa ... 7

Normalitet och dess betydelse ... 9

Diskussion ... 10

Metoddiskussion ... 10 Resultatdiskussion ... 11

Slutsatser ... 13

Kliniska implikationer ... 13

Referenser... 15

Bilagor ...

Bilaga 1 - Sökmatriser för databassökning ... Bilaga 2 - Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod ... Bilaga 3 – Artikelmatris för resultatartiklar ...

(5)

1

Inledning

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor globalt. År 2020 diagnostiserades 2.3 miljoner kvinnor med bröstcancer världen över (World Health Organization [WHO], 2021). I Sverige är cirka 30 procent av cancerfallen hos kvinnor bröstcancer (Folkhälsomyndigheten, 2020). Incidensen har ökat de senaste åren i takt med ökad förväntad livslängd, urbanisering och mer utbredd adaption till den västerländska livsstilen (WHO, u.å). Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är kirurgi i form av mastektomi där intentionen är att ta bort den cancerogena tumören eller tumörerna (Järhult et al., 2019). Enligt Cornelissen et al. (2018) har brösten en stark koppling till vad det innebär att vara kvinna och vid mastektomi finns risk för negativ påverkan av kroppsuppfattningen. För kvinnor som genomgår behandling av bröstcancer spelar sjuksköterskan en viktig roll i att bidra med stöttning genom att lyssna, visa acceptans för känslor och informera detaljerat (Remmers et al., 2010). Sexuell hälsa anses vara en viktig aspekt för hälso- och sjukvården att belysa för att säkerställa att god vård ges där hela människan innefattas (Kralik et al., 2001). Sjuksköterskor inom cancervården samt primärvården anser att de behöver mer kunskap för att kunna tillgodose det här behovet (Klaeson et al., 2017; Olsson et al., 2012).

Bakgrund

Bröstcancer

Enligt Milosevic et al. (2018) är bröstcancer ett tillstånd i bröstvävnaden vilket uppstår då den normala celldelningen sker för snabbt och okontrollerat. Detta resulterar i att en tumör bildas vilken antingen kan vara benign eller malign. Den benigna tumören är inkapslad av bindväv vilket hindrar den från att sprida sig till övriga delar av kroppen. Maligna tumörer består av cancerceller med förmåga att sprida sig från bröstet till andra vävnader i kroppen och kan där bilda nya tumörer, även kallade metastaser. Bröstcancer kan vara svår att upptäcka på grund av diffusa tidiga symtom. Det vanligaste märkbara symtomet för bröstcancer är knölar i brösten vilka skiljer sig från den övriga bröstvävnaden. Den vanligaste och säkraste diagnostiska screeningmetoden är mammografi (Järhult et al., 2019).

Behandling vid bröstcancer

Blowers och Foy (2009) beskriver att det finns olika behandlingsformer att tillgå vid bröstcancer, till exempel cellgiftsbehandling eller strålbehandling men att kirurgiskt borttagande av tumör och bröstvävnad är ofta det första steget för kvinnor med tidigt upptäckt bröstcancer. Vid stor tumörutbredning i samma bröstvävnad eller då tumören är större än tre eller fyra centimeter rekommenderas ej bröstbevarande kirurgi och mastektomi kan då bli aktuellt (Järhult et al., 2019).

Mastektomi

Mastektomi är en behandlingsform där bröstvävnaden avlägsnas delvis eller totalt och beroende på cancerns omfattning kan även axillernas lymfkörtlar och muskulaturen bakom brösten avlägsnas. Indikationer för mastektomi kan vara tumörutbredning där stora delar av bröstet eller hela bröstvävnaden omfattas då resultatet vid partiellt borttagande av bröstvävnad blir estetiskt otillfredsställande. Ytterligare indikationer kan vara att tidigare bröstcancerbehandling inte hjälpt eller att mastektomi utförs profylaktiskt vid bröstcancer (Järhult et al., 2019). Operationens omfattning beror på

(6)

2

tumörens storlek, spridning och eventuell ärftlighet (Bröstcancerförbundet, 2019). Målet med operationen är att uppnå god lokal kontroll med syfte att bota och det kommer även ha en viktig prognostisk information i planeringen av vidare behandling (Blowers & Foy, 2009). Kirurgin kan sedan åtföljas av strålbehandling, cellgiftsbehandling och hormonbehandling samt andra riktade behandlingar beroende på vilken form av bröstcancer det är och dess unika biologiska karaktärsdrag. Behandlingen kan medföra en rad olika komplikationer vilka i sin tur kan påverka individen på ett psykiskt samt fysiskt plan (Weaver, 2009).

Komplikationer av mastektomi

Smärta och domningar i bröstet uppges vara vanliga självrapporterade komplikationer efter bröstcancerkirurgi (Sheridan et al., 2013). Andra komplikationer i form av mindre blödningar, hematom och ansamling av sårvätska i operationsområdet är också vanligt förekommande i samband med mastektomi (Weaver, 2009). Lymfödem kan uppstå och orsakar försämrad rörelseförmåga, svullnad och värk (Bröstcancerförbundet, 2019). Infektioner är mindre vanliga men förekommer oftast inom de första två veckorna efter operation. Efter genomgången mastektomi upplever många kvinnor emotionella svårigheter att titta på operationssåret. Det är då viktigt att sjuksköterskan stöttar kvinnan i det för att hon själv ska kunna lära sig att efter hemgång kunna upptäcka bland annat tidiga tecken på infektion (Weaver, 2009). Efter genomgången kirurgi analyseras den borttagna tumören för att fastställa om tumören är östrogenberoende eller inte. En klar majoritet av bröstcancertumörer är östrogenberoende. För att motverka detta ges hormonbehandling efter kirurgi. Hormonbehandlingen i sin tur kan ge komplikationer i form av menopausbesvär till exempel torra slemhinnor och värmevallningar (Cancerfonden, 2020). Mastektomi kan leda till emotionella reaktioner av att ha förlorat bröstet och förändring i kroppsuppfattningen, vilket leder till ett ökat behov av stöd (Urio et al., 2019).

Sexualitet

Hur kroppen uppfattas och ses på har stor betydelse för sexualiteten och hur den definieras (Southard & Keller, 2009). Collins (2013) menar att kroppsuppfattning är sättet människan tänker och känner kring den egna kroppen. Det är sammansättning av personlighet och upplevelser samt olika kulturella och sociala värderingar vilka bildar kroppsuppfattningen. Den kan påverkas av bland annat den fysiska kroppens utseende i relation till andra människor och samhällets ideal. Att känna sig attraktiv och åtråvärd i den egna kroppen leder till positiv kroppsuppfattning (Southard & Keller, 2009). Sexualitet definieras inte enbart i termer som att ha samlag. Intimitet och sexualitet är starkt korrelerade då intimitet kan upplevas i den sexuella akten och sexualitet kan upplevas i icke-sexuella situationer såsom kramar och hålla någon i handen. Det kan handla om kroppsuppfattningen, kärleken till sig själv och andra (Southard & Keller, 2009). Ett bröstcancerbesked kan skapa mycket känslor och tankar hos kvinnan kring kroppsuppfattning. Då är det viktigt för sjuksköterskan att ge god omvårdnad och att vara ett emotionellt stöd (Weaver, 2009).

Sexuell hälsa och sjuksköterskans roll

Omvårdnad vid bröstcancerbehandlingar kräver förståelse för hur kroppen kan förändras, där ingår förändring av den sexuella funktionen (Socialstyrelsen, 2019). Hughes och Lewinson (2015) menar att för många kvinnor är det av vikt att vårdgivare uppmärksammar sexuell hälsa för att kunna möta behoven hos kvinnan. För att säkerställa att dessa behov tillgodoses finns det lagar som reglerar vården som ges.

(7)

3

Sjuksköterskor är bland annat skyldiga att arbeta utifrån hälso- och sjukvårdslagen vilken reglerar vad som bör behandlas, utredas och förebyggas genom medicin och omvårdnad. Målet med lagen är att säkerställa god vård samt förebygga ohälsa (SFS

2017:30).Sexuell hälsa är en del av den allmänna hälsan och måste därmed belysas för

att vården ska vara av god kvalitet (WHO, 2015). Enligt World Health Organization

(WHO, 1975) är definitionen av sexuell hälsa ett välbefinnande ur ett fysiskt,

emotionellt, mentalt och socialt perspektiv relaterat till sexualitet. Det innebär inte enbart frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. För att uppnå sexuell hälsa krävs ett respektfullt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer med möjligheten att uppleva njutbara, sexuella erfarenheter utan förtryck, diskriminering och våld (WHO, 2010). Vid vård relaterat till sexuell hälsa bör medicinska och psykologiska åtgärder komplettera varandra för att uppnå effektivare och mer framgångsrik behandling. Om vårdpersonal enbart inriktar sig på de medicinska behandlingarna förbises viktiga psykosociala frågor, till exempel sexuell hälsa

(Krychman & Newman, 2020). Omvårdnad innebär att vårda hela människan,

kroppsligt, psykiskt och emotionellt (Lindwall, 2017). Enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a) är sjuksköterskans fyra huvudområden att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande och återställa hälsa. När kroppen upplevs negativt av kvinnan blir det sjuksköterskans roll att hjälpa henne till acceptans för att främja hälsa. Det är då av vikt för sjuksköterskor att förstå den subjektiva bilden av kroppen och vad det har för inverkan på hälsan (Lindwall, 2017). För att få förståelse för hur någonting upplevs är det viktigt för sjuksköterskor att förstå livsvärlden och det som är betydelsefullt. När en kvinna genomgår mastektomi kommer den fysiska kroppen förändras vilket kan leda till förändring av livsvärlden. Kroppen ses som en helhet och är ej avgränsningsbar ur ett livsvärldsperspektiv (Ekebergh, 2007).

Teoretisk ram

Husserls (2002) introduktion av livsvärldsperspektivet berör hur människan uppfattar världen och förhåller sig till omgivningen där de personliga erfarenheterna utgör grunden för interaktion med omvärlden. Människan och omvärlden formar tillsammans en enhet av kulturella, historiska och sociala kontexter vilka inte går att avskilja från varandra. I vardagen analyserar människan inte sin verklighet och de fenomen och upplevelser vilka uppstår, utan tar sin existens för givet och det sätt de uppfattar fenomenen på (Husserl, 2002). Med livsvärld menas den värld människan lever det vardagliga livet i och är en värld av olika meningssammanhang, den sträcker sig både inom människan och till den yttre världen (Ekebergh 2007). Livsvärlden handlar om den naturliga attityden människan har till den dagliga verkligheten och upplevelse av tillvaron. För att förstå patienter och deras livsvärld behöver de påverkande faktorerna i livsvärlden diskuteras (Ekebergh, 2007).

Sexualitet är en dimension för sjuksköterskor att belysa då det har en betydande roll för människans upplevelse av välbefinnande (Saunamäki et al., 2010). Sjuksköterskans ansvar innefattar bland annat att hjälpa kvinnan att uppnå välbefinnande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). För att sjuksköterskan ska kunna förhålla sig till kvinnans livsvärld behöver alla aspekter av vad den utgörs av beaktas, däribland ingår patientens syn på den levda kroppen och hur livsvärlden erfars då kroppen förändras (Ekebergh, 2007). Enligt Saunamäki et al. (2010) är 90 % av sjuksköterskor införstådda i hur sexualiteten kan påverkas av olika sjukdomar och behandlingar, och anser även att det är en del av att vårda patientens alla dimensioner samt deras yrkesroll att ta upp ämnet med patienten. Trots detta tas inte initiativet att belysa ämnet. För att det här ska kunna ske behöver information sammanställas om vad

(8)

4

patienter upplever då kroppen förändras eller kan komma att förändras (Ekebergh,

2007).Mastektomin medför en rad olika komplikationer vilka innebär både psykiska,

fysiska och emotionella förändringar till följd av den förändrade kroppen. Därför är det adekvat att undersöka hur kvinnor upplever sin sexuella hälsa relaterat till mastektomi.

Syfte

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa

relaterat till mastektomivid bröstcancer.

Material och metod

Design

Litteraturöversikten har kvalitativ metod och induktiv ansats, syftet var att få reda på patienters upplevelser av ett fenomen. Kvalitativ metod används för att studera upplevelser av ett visst fenomen och utgår från människors levda erfarenheter (Henricsson & Billhult, 2017). Induktiv ansats innebär att studien har en start i empirin där ett specifikt fenomen observeras för att sedan kunna beskrivas av forskaren i form av nya slutsatser (Priebe & Landström, 2017). Syftet med litteraturöversikt kan vara olika, det kan göras som grund för en problemformulering eller syfta till att göra en sammanställning av befintligt kunskapsläge inom ett ämne (Friberg, 2017).

Urval och datainsamling

Noggrann dokumentation och redovisning av datainsamling är av stor vikt för att läsaren ska kunna följa förloppet och förstå hur valet av inkluderade artiklar gått till (Friberg, 2017). I litteraturöversikten redovisas detta i sökmatriser (se Bilaga 1). Två databaser användes vid sökandet av vetenskapliga artiklar, Cinahl och Medline. Cinahl är en av världens största databaser med artiklar i fulltext med utgångspunkt inom ämnet omvårdnad (EBSCO, 2021). Medline är en databas med vetenskapliga artiklar inom biomedicin, men också inom omvårdnad (National library of medicine, 2020). Inkluderingskriterier var artiklar med kvalitativ metod vilka innefattade de sökord som valdes. Använda sökord var “mastectomy” och “sexual health” samt synonymer till dessa begrepp vilka kopplades ihop med de booleska termerna “AND” och “OR” (se Bilaga 1). Exkluderingskriterier var mastektomi till följd av någon annan orsak än bröstcancer samt artiklar som lyfte partners perspektiv och där kvinnans upplevelser inte tydliggjordes tillräckligt. Begränsningar var peer review, engelskt språk och fokus på kvinnliga deltagares upplevelser med artiklar som var publicerade mellan år 2011–2020. Studien riktade sig till att undersöka kvinnors upplevelser relaterat till mastektomi vid bröstcancer oavsett om det var inför eller efter operation.

Dataanalys

I en litteraturöversikt bör analysen genomföras på ett strukturerat sätt för att mynna ut i en beskrivande översikt över det valda ämnet (Friberg, 2017). För att kunna sortera ut relevanta artiklar vid sökning i databaser bör titelgranskning göras vilken återföljs av abstractgranskning och fulltextgranskning (Kristensson, 2014). I urvalet gjordes det först en sökning utifrån valda sökord. En titelgranskning utfördes där samtliga 410 titlar lästes gemensamt. Därefter gjordes en abstractgranskning på 126 artiklar där samtliga abstract återigen lästes gemensamt. Kvarstående 21 artiklar delades upp och

(9)

5

fulltextgranskades enskilt. Kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna skedde gemensamt med Jönköping Universitys protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (se Bilaga 2). Artiklarna skulle uppfylla 12 av 12 poäng för att inkluderas i resultatet. Totalt kvarstod nio artiklar till resultatet efter sökningen i databaser samt inkluderades en extern artikel. Den externa artikeln framkom som referens i resultatartikeln “Sexual life after mastectomy in breast cancer survivors: A qualitative study” (Fouladi et al., 2018). Den inkluderades för att säkerställa att tillräckligt med material kunde analyseras till resultatet. Sammanställningen av de tio

resultatartiklarnas innehåll ses i Bilaga 3.Analys av insamlade data skedde i fem steg

enligt Friberg (2017). Det första steget innebar att artiklarna lästes igenom flertalet

gånger där fokus låg på studiernas resultat. En av resultatartiklarna hade en mixad

metod. Resultatet i denna artikel var tydligt uppdelad i en kvalitativ och en kvantitativ

del, där enbart den kvalitativa delen inkluderades. I nästa steg riktades fokuset in på

det som svarade på syftet, meningar togs ut och klipptes in i ett gemensamt dokument. I det tredje steget sammanställdes varje enskild artikels resultat för att få en översikt. Sedan analyserades det genom att markera och klippa ut relevanta påståenden där syftet besvaras. I nästa steg sammanställdes påståendena i ett gemensamt dokument och analyserades. Analysen bestod i att förutsättningslöst sätta ihop påståenden och meningar vilka liknade varandra. I det sista steget presenterades analysen med grund i framkomna subkategorier för att sedan generera i nya kategorier. Bearbetning av artiklar gjordes med ett induktivt förhållningssätt där de jämfördes för att likheter och olikheter skulle kunna sammanställas i resultatet. Förförståelsen blev en faktor att överväga vid sammanställning av resultatet vilket hanterades genom kontinuerliga diskussioner kring artiklarnas fynd.

Etiska överväganden

Kjellström (2017) beskriver forskningsetik där de etiska aspekterna genomsyrar arbetet och där det krävs genomgående reflektion av värnandet av människors integritet, autonomi och lika värde för att kunna bevara tillit och förtroende för forskningen i samhället. Vid litteraturöversikt bör det finnas medvetenhet om eventuella språkbegränsningar och en icke fullkomlig kunskap om de använda metoderna vilket kan ha påverkan på de bedömningar vilka görs vid inkludering av artiklar. Det kan även leda till feltolkningar av informationen eller att grupper oavsiktligt beskrivs på ett negativt sätt (Kjellström, 2017).

Belmontrapporten (1979) innehåller bland annat rättviseprincipen och göra-gott-principen och respekt för individen. Rättvisegöra-gott-principen innebär bland annat att forskaren bör ge deltagarna likvärdig behandling och att skydda sårbara grupper, till exempel grupper där det informerade samtycket ej kan ges personligen. Göra-gott-principen är en etisk skyldighet med fokus på att inte skada deltagarna, och att säkerställa välbefinnandet. Respekt för individen innebär att människan har rätt till sitt självbestämmande och därför ska informerat samtycke alltid ges från deltagarna i en studie. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka kvinnors upplevelser vilket gör det av stor vikt att deltagarna och deras människovärde skyddats av forskarna. Med avsikt att försäkra studiernas etiska överväganden har artiklarna kvalitetsgranskats enligt Jönköping Universitys protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (se Bilaga 2). Enbart de artiklar som tagit hänsyn till de etiska principerna och fått etiskt godkännande inkluderades till resultatet. Ett etiskt godkännande säkerställer respekt för individen då ett informerat samtycke har getts för att kunna godkännas. Då syftet var att beskriva upplevelser var etiskt godkännande av stor vikt då informanternas integritet och autonomi skyddas. Risken med att

(10)

6

använda studier som inte har ett etiskt godkännande är att resultatet saknar frivillighet och anonymitet vilket går emot göra-gott-principen, rättviseprincipen och respekt för individen.

Resultat

Resultatet redovisas i subkategorier och kategorier. Vid sammanställning av resultatet framkom sju subkategorier vilka lade grunden för tre kategorier (se Figur 1.0).

Figur 1.0 Subkategorier och kategorier Att leva med förändrad kropp

I kategorin “Att leva med förändrad kropp” ingår subkategorierna “Förändrad kroppsuppfattning & förlust av identitet” samt “Emotionell påverkan”. Kategorin berör förändringar i synen på kroppen i samband med mastektomi och hur kvinnor påverkas.

Förändrad kroppsuppfattning & förlust av identitet

Vid borttagande av bröstet uppstod en kris av att inte känna igen sig i den egna kroppen och känslor av ofullständighet och asymmetri infann sig (Fallbjörk et al.,

2012; Fouladi et al., 2013). Mastektomi är en irreversibel förändring av den fysiska

kroppen. Den lämnar fysiska såväl som psykiska ärr. Därför infann sig känslor av stympning och vanställdhet hos kvinnor vid genomgången mastektomi (Fallbjörk et al., 2012; Fouladi et al., 2018; Lamore et al., 2019; Schmidt et al., 2017). Förlorad femininet uttrycktes bland kvinnorna (Bloom et al., 2019; Lamore et al., 2019; Fallbjörk et al., 2012; Schmidt et al., 2017; Klaeson et al., 2011). Kroppsuppfattningen hade en stor roll i dimensionerna av femininitet, attraktivitet och sexualitet (Bloom et al., 2019; Fallbjörk et al., 2012). Upplevelsen av den egna kroppen, speciellt attraktivitet hörde samman med upplevelsen av sig själv som sexuell varelse

(11)

7

och påverkades av de fysiska aspekterna av mastektomi (Lamore et al., 2019). Att genomgå mastektomi upplevdes vara en nedsättning, kroppen kändes i obalans och känslan av att vara annorlunda infann sig (Fouladi et al., 2018). Till följd av den kroppsliga förändringen uttrycktes känslan av att ha förlorat sig själv och identiteten (Fallbjörk et al., 2012; Klaeson et al., 2011; Schmidt et al., 2017). Påfrestningen av att få cancerdiagnosen och att förlora bröstet blev överväldigande då det inte bara innebar att förlora bröstet utan även en del av sig själv (Fallbjörk et al., 2012).

Förutom problem med kroppsuppfattning efter mastektomin upplevde många känslan av att kroppen inte var i balans. Förlust av en kroppsdel ledde till ett trauma där den fysiska kroppen inte längre stämde överens med den subjektiva bild som funnits innan mastektomin. Den här förändringen ledde till förändrad syn på sexualiteten och den egna kroppen (Tat et al., 2018; Lamore et al., 2019).

Emotionell påverkan

Mastektomi kunde bidra till starka psykologiska och känslomässiga reaktioner

(Fouladi et al., 2013). Smärtsamma känslor relaterade till förändrad

kroppsuppfattning uppkom i samband med mastektomin (Fasse et al., 2017). Andra känslor som uppkom var främlingskap och känslan av att inte äga sin egen kropp. Kroppen kändes opålitlig, oförutsägbar och fylld med nya ärr, vilket ledde till känslor

av svek. Känslorna utgjorde ett hinder i det vardagliga livet

efter mastektomin (Fouladi et al., 2018; Klaeson et al., 2011). I avklädda situationer kunde känslan av skam uppstå i samband med oron att deras “stympade” kroppar skulle göra andra i omgivningen obekväma (Klaeson et al., 2011). Cancerdiagnosen och dess behandling hade stor påverkan på kvinnans fysiska och psykiska tillstånd vid sexuella relationer. Att förlora bröstet kunde frambringa reaktioner som depression och gav negativ påverkan på relationen (Fouladi et al., 2013; Fouladi et al., 2018). Då känslor av stress och ångest var vanligt relaterat till mastektomi kunde stödet från partnern bidra med ett lugn och känsla av tillräcklighet (Fouladi et al., 2018; Fasse et al., 2017).

Förändrad sexuell hälsa

I kategorin “Förändrad sexuell hälsa” ingår subkategorierna “Betydelse av bröst”, “Sexuell dysfunktion” och “Betydelsen av samliv & relationer”. Kategorin berör olika faktorer som har betydelse för förändring av den sexuella hälsan.

Betydelse av bröst

Brösten hade stor betydelse för kvinnors sexualitet och hur de såg på kroppen (Tat et al., 2018; Fouladi et al., 2013; Fouladi et al., 2018; Lamore et al., 2019). Till följd av mastektomi upplevde kvinnor ovilja att visa sig nakna inför sin partner då känslor av otillräcklighet infann sig (Fouladi et al., 2018; Durães Rocha et al., 2016). Det tog sig i uttryck genom att välja att täcka över sig själva vid samlag till exempel genom att ha på sig kläder (Fouladi et al., 2018). Kvinnor uttryckte att de såg bröstet som en viktig del av kroppen, och vid avsaknad av ett eller båda brösten kändes kroppen inte hel. Därför upplevdes svårigheter med att kunna ha samlag efter mastektomi. Negativ syn på kroppen ledde till minskad sexdrift samt svårigheter att känna sexuell upphetsning (Fasse et al., 2017; Schmidt et al., 2017).

Förlust av ett bröst samt bröstvårta upplevdes ha stor effekt på känslan av attraktivitet och upplevelsen av sexuell tillfredställelse, vilket visade sig bland annat i form av återhållsamhet i intima situationer (Durães Rocha et al., 2016). Konsekvensen

(12)

8

av de upplevda känslorna ledde till svårigheter att uppleva intimitet samt förlust av sexualitet då känslor av ofullkomlighet utgjorde ett hinder (Fallbjörk et al., 2012; Lamore et al., 2019; Schmidt et al., 2017). Det uttrycktes svårigheter i att förstå hur någon kunde tycka att det var attraktivt med en kvinna med bara ett bröst och till följd av det såg kvinnorna sig själva som avsexualiserade efter mastektomin. Kroppen upplevdes inte erotisk på samma sätt som tidigare (Bloom et al., 2018). Kvinnor blev mer avlägsna från sex relaterat till bland annat nedsatt känsla av sensualitet, och för att kunna ha en sexuell relation behövdes relationen till den egna kroppen byggas upp igen (Bloom et al., 2018).

Sexuell dysfunktion

Till följd av mastektomi upplevdes fysisk smärta och utmattning vilket förstärkte känslor av funktionsnedsättning och känsla av lust uteblev. Det tillsammans med ett minskat intresse för sex var en av de mest rapporterade sexuella dysfunktionerna relaterat till mastektomi (Fasse et al., 2017; Klaeson et al., 2011; Bloom et al., 2018; Schmidt et al., 2017). Ärret efter mastektomin upplevdes vara otäckt och vanskapt och var en ständig påminnelse om cancern. Fysiska aspekter till följd av mastektomi kunde i vissa fall leda till förlust av sensorisk känsla vid smekning vilket bidrog till känslan av förlust i sexualitet då brösten utgjorde en erogen zon (Schmidt et al., 2017). Bröstens känsel sammankopplades till en viktig del av sexlivet där förlust av sensitivitet ansågs vara förlust av sexualitet (Lamore et al., 2019; Schmidt et al., 2017). Kvinnor uttryckte därför att det kunde bli obehagligt med beröring, speciellt vid brösten (Tat et al., 2018). Det var svårt för kvinnor att känna sig bekväma och avslappnade under sex som tidigare, och det kunde ta lång tid innan de upplevde sex som njutningsbart igen (Schmidt et al., 2017; Fasse et al., 2017; Klaeson et al., 2011; Bloom et al., 2018).

Betydelsen av samliv & relationer

Att kommunicera kring sexuella problem med partner eller potentiell partner ansågs vara svårt. I många fall var kvinnan själv inte beredd på i vilken utsträckning den sexuella hälsan skulle påverkas (Tat et al., 2018). Kvinnor upplevde att mastektomi kunde få dem att tvivla på sina relationer. Rädslan för att bli bortstött av en partner kunde bidra till att kvinnor avslutade sina kärleksrelationer. Kvinnor som inte redan hade stabila kärleksrelationer vid mastektomin upplevde oro för att träffa en ny partner relaterat till osäkerheten de upplevde kring sin kropp (Schmidt et al., 2017). Det uttrycktes en rädsla av att nya partners skulle få dem att känna sig sexuellt oattraktiva (Tat et al., 2018). Det framkom även att kvinnor inte vågade avsluta sina relationer på grund av rädsla för att ingen annan skulle vilja ha dem, och att de skulle bli lämnade ensamma på grund av upplevelsen av att inte vara attraktiva (Klaeson et al., 2011). Den mest avgörande faktorn för hur samlivet blev efter mastektomi var partnerns beteende, förväntningar, stöd och kärlek (Fouladi et al., 2018; Schmidt et al., 2017). Vid val av behandling vid bröstcancer tenderade kvinnor att ha partnern i åtanke. De upplevde att det viktigaste för dem var hur partnern ser på deras kropp (Lamore et al., 2019). Då mastektomin ledde till förändrad kropp och förändrat utseende kunde det medföra svårigheter i acceptans av det nya utseendet. Det medförde även oro över hur partnern skulle hantera förändringen samt oro över att bli lämnad i relationen (Schmidt et al., 2017; Fallbjörk et al., 2018).

Kvinnor upplevde ett behov av att få känna ömhet och närhet med deras partners (Schmidt et al., 2017). Därför upplevdes stödet från deras partner av stor vikt. Det fick

dem att fortfarande känna sig kvinnliga, accepterade och älskade

(13)

9

2017). Det emotionella stödet från partners upplevdes även vara viktigt i avseendet att kvinnan inte kände sig övergiven, men även upplevelsen och bekräftelsen av den egna femininiteten (Durães Rocha et al., 2016; Fasse et al., 2017). Stödet från partnern upplevdes även kunna lindra lidandet de kände (Fouladi et al., 2013). En faktor som ansågs vara förödande för relationen var upplevelsen av att partnern inte kunde hantera utseendet av kvinnans kropp då hon väl var redo för att ha sex och att partnern fick henne att känna sig sexuellt oattraktiv. Kroppen upplevdes vara defekt efter mastektomi. Oro över vad partnern skulle tycka samt rädsla för att svika sin partner genom att inte kunna tillgodose partnerns sexuella behov uppstod (Tat et al., 2018). Kvinnor upplevde rädsla av att bli föraktad av sin partner på grund av nedsatt lust och för att tillfredsställa behoven hos partnern simulerades upphetsning i intima situationer (Fouladi et al., 2018). Kvinnor fick höra från sina partners att de förlorat sin ”perfekta kropp”, vilket gjorde att de blev mer medvetna om avsaknaden av en kroppsdel vid samlag, och upplevelse av stympad kropp förstärktes. Kvinnor upplevde att de ville ha en partner som såg dem som vackra och sexiga oberoende av antalet bröst, eller utseendet på brösten (Tat et al., 2018).

Normalitet och dess betydelse

I kategorin “Normalitet och dess betydelse” ingår subkategorierna “Att inte passa in” och “Att acceptera & anpassa sig”. Kategorin berör eftersträvan efter normalitet samt strategier för acceptans och anpassning.

Att inte passa in

Brösten upplevdes vara en erotisk symbol där de ansågs vara en viktig del av det sociala samspelet i form av kroppsspråk vilket utgjorde en viktig aspekt i att kunna attrahera potentiella partners. Brösten upplevdes även vara en viktig symbol av kvinnlighet och attraktivitet (Durães Rocha et al., 2016; Schmidt et al., 2017). Det normativa hade betydelse för uppfattning av sexualitet och attraktivitet hos kvinnorna då förlust av bröstet ingav känslan av att stå utanför normen. Samhällsnormer och skönhetsideal har gjort bröst till en symbol för vad som anses vara kvinnligt (Schmidt et al., 2017). Samhällets syn och attityder medförde att kvinnor upplevde sig annorlunda till följd av mastektomi. Ovilja att vistas bland andra människor uppstod och ensamhet eftersträvades (Lamore et al., 2019; Fouladi et al., 2018). Bröstrekonstruktion ansågs vara en lösning för att återfå känsla av normalitet (Fallbjörk et al., 2012; Fouladi et al., 2018; Lamore et al., 2019). I de fall där det inte var möjligt med rekonstruktiv kirurgi användes bröstproteser (Fallbjörk et al., 2012; Fouladi et al., 2018).

Att acceptera & anpassa sig

Att anpassa sig till livet efter mastektomi upplevdes svårt i början. Det uttrycktes svårigheter i att se sig själv på samma vis som innan kirurgin och frågor om vägen till acceptans av den förändrade kroppen uppkom (Lamore et al., 2019; Bloom et al., 2019). Det fanns upplevelser där mastektomi medförde känslan av att få en ny chans i livet. Upplevelsen av femininitet och sexualitet var nedprioriterat och överlevnad var viktigare. Mastektomi utgjorde en positiv aspekt eftersom utgången blev att livet fick fortgå (Fallbjörk et al., 2012; Lamore et al., 2019). Mastektomin kunde också leda till upplevelsen av att komma närmre partnern på ett nytt sätt där de inte nödvändigtvis behövde ha samlag för att känna närhet, ömhet och tillgivenhet till varandra (Bloom et al., 2019; Lamore et al., 2019; Schmidt et al., 2017; Tat et al., 2018; Fouladi et al., 2013).

(14)

10

I långa relationer upplevde kvinnor gemensam förståelse med partnern om att samlivet skulle komma att förändras och eventuellt behöva anpassas (Tat et al., 2018). Kvinnorna påverkades positivt av att deras partners kände sig nöjda i relationen och påminde dem om att de fortfarande var attraktiva vilket ledde till

självacceptans (Fouladi et al., 2018; Fasse et al., 2017). Den sexuella

övergångsperioden mellan mastektomin och att vänja sig till den förändrade kroppen var ofta varierande, likaså var upplevelsen av förändrat sexliv samt upplevelser av sexuell dysfunktion (Fallbjörk et al., 2012; Klaeson et al., 2011; Lamore et al., 2019). Det fanns även upplevelser av att bröstet inte nödvändigtvis sammankopplades med femininitet och hade därför ingen påverkan på sexualitet, bröstet hade efter amning avtjänat sitt syfte och därmed utgjorde det inte längre en viktig del (Bloom et al., 2018). Även om förlust av bröst till början kunde ha viss påverkan på intimitet var det inget kvarvarande problem. Livet gick tillbaka till det normala och aktiva tankar av det förlorade bröstet skingrades för att helt upphöra med tiden. Bröstproteser användes för att komma till rätta med de uppstående praktiska problem vilka orsakades av förlust av bröst. Användning av bröstprotes upplevdes också öka självförtroendet vid intimitet (Fasse et al., 2017; Fouladi et al., 2018).

Diskussion

Metoddiskussion

För att sammanställa tidigare kunskap inom ämnet och skapa en ny helhet användes litteraturöversikt som metod vilken enligt Friberg (2017) är relevant för ett examensarbete på kandidatnivå. Kvalitativa data användes för att få en djupare förståelse av fenomenet, vilket i detta fall var kvinnors upplevelser. De inkluderade artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Medline som ansågs lämpliga då båda inriktar sig på artiklar inom omvårdnad och medicin. Att söka i två olika databaser påverkar översiktens sensitivitet och därigenom även trovärdigheten (Henricsson, 2017). Vid fulltextgranskningen delades artiklarna upp vilket hade kunnat leda till att någon artikel exkluderades på grund av enbart en persons tolkning vilket kan ses som en svaghet. En annan svaghet i litteraturöversikten är att trunkering av sökord inte gjordes vilket kan leda till att relevanta artiklar missas och således påverkas resultatets pålitlighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Trunkering hade inneburit att flera olika böjningsformer samt stavningar av valda sökord hade framkommit vilka då kan leda till ett större urval (Karlsson, 2017). Det diskuterades emellertid att trunkering kunde medfört ett alltför omfattande resultat och därmed skulle utgöra en svårighet att ta ut relevanta artiklar vilka besvarade syftet. Eftersom litteraturöversikten hade en induktiv ansats kunde inte någon typ av protokoll följas för att minska risken för olika tolkningar då författarna bör ha ett öppet förhållningssätt till den data som analyseras. Den induktiva ansatsen minskade emellertid risken för att den egna förförståelsen påverkade resultatet då dataanalysen genomfördes med ett öppet förhållningssätt. För att öka trovärdigheten ytterligare kvalitetsgranskades de inkluderade artiklarna gemensamt enligt samma kvalitetsgranskningsprotokoll (se Bilaga 2) för att försäkra att samtliga artiklar uppfyllde de krav som ställdes. För att inkluderas behövde artiklarna uppnå 12/12 poäng vilket anses vara en styrka i uppsatsen då kvaliteten på resultatartiklarna påverkar examensarbetets pålitlighet (Henricsson, 2017). Nio av de inkluderade artiklarna efter kvalitetsgranskningen hade kvalitativ metod. Den tionde artikeln hade mixad metod, men denna var tydligt uppdelad att enbart de kvalitativa delarna kunde inkluderas. Tio artiklar ansågs tillräckligt till resultatet då dessa besvarade syftet och tillsammans gav de en stor mängd data att analysera.

(15)

11

Dataanalysen skedde enligt en väl strukturerad analysmetod i fem steg framtagen av Friberg (2017) som ansågs relevant och lättöverskådlig. Svårigheter uppkom i samband med resultatet i examensarbetet då kategorier och subkategorier ofta gick ihop med varandra och således var svåra att dela upp.

Sökorden som användes ansågs relevanta. “Breast cancer” var inte ett av sökorden, vilket resulterade i att artiklar där personer som genomgått mastektomi av andra anledningar än bröstcancer fanns med. Dessa exkluderades i titel- eller abstractgranskningen. Resultatartiklarna har sitt ursprung i USA, Brasilien, Sverige, Frankrike, Iran och Tyskland (se Bilaga 3). Utifrån syftet ansågs det öka tillförlitligheten arbetet med en stor variation av artiklar från olika länder då bröstcancervården och synen på bröstcancer skiljer sig åt i låg- och medelinkomstländer (Anderson et al., 2015). Variationen av artiklarnas ursprungsländer kan även öka överförbarheten genom att flera olika nationaliteter och kulturer representeras vilket gör att resultatet kan överföras till en större del av befolkningen vilket även ses som en styrka i uppsatsen. Samtliga resultatartiklar baserades på intervjuer som gav utrymme för att fokusera på och förstå deltagarnas individuella upplevelser. Litteraturöversikten granskades av flera externa personer, bland annat under fyra grupphandledningstillfällen där studenter och handledare granskade arbetet vilket enligt Mårtensson och Fridlund (2017) kan öka den vetenskapliga kvaliteten och pålitligheten samt säkerställa att resultatet är grundat i data vilket är en styrka. Återkoppling gavs både från studenter och handledare med hjälp av ett återkopplingsverktyg som hade sin grund i betygskriterierna för examensarbetet. Att utomstående personer granskade arbetet strukturerat med hjälp av ett återkopplingsverktyg anses vara ytterligare en styrka då flera olika perspektiv tas i beaktning.

Forskningsetik finns till för att värna om människors grundläggande rättigheter och värde samt skydda dem som medverkar i studier och tillgodose bland annat självbestämmande. Det är av stor vikt att de forskningsetiska principerna tas i beaktning i ett examensarbete på kandidatnivå för att säkerställa att förtroendet för högskoleutbildningar och forskning fortgår (Kjellström, 2017). Resultatartiklarna innehöll tydliga etiska överväganden och de artiklar som inte hade det exkluderades i kvalitetsgranskningen.

Resultatdiskussion

Huvudfynden som kommer diskuteras är bröstens betydelse för synen på kroppen, förändrad kroppsuppfattning, partner samt relationens roll och sexuell dysfunktion. Huvudfynden påvisade en tydlig koppling till kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vilket besvarade litteraturöversikten syfte.

Resultatet visade att efter genomgången mastektomi förändras relationen till den egna kroppen. Den förändrade synen på kroppen leder till olika konsekvenser för olika individer. Det gemensamma är dock påverkan på den sexuella hälsan hos alla kvinnor och förändrad kroppsuppfattning. Kowalczyk et al. (2019) uppger liknande fynd och beskriver hur kvinnor som behandlas för bröstcancer genomgår en rad olika utmaningar, däribland förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell funktion samt ångest och depression. Resultatet visade att kvinnorna upplevde störningar i livsvärlden i samband med mastektomi då det innebar en radikal fysisk förändring. Livsvärlden utgörs av allt det som innefattar att vara en människa, det fysiska, emotionella och det kroppsliga (Ekebergh, 2007). Det går ej att separera de olika

(16)

12

delarna och förståelse för de olika unika delarna som utgör människan krävs för att öka välbefinnande hos kvinnorna i omvårdnadsarbetet (Arman et al., 2004). I resultatet framkom det att bröstet visade sig ha stor betydelse för hur kroppen uppfattades vilket också stödjs av Cornelissen et al. (2018). Det kan antas att den negativa kroppsuppfattning som uppvisades i resultatet är en produkt av en förändring hos den individuella kvinnans ideal, det kan vara personliga eller samhälleliga. Forskning visar att positiv kroppsuppfattning hos kvinnor är viktigt för det personliga välbefinnandet och lyckan (Stokes & Frederic-Recascino, 2003). Kvinnorna i studien upplevde många negativa känslor kring sin kropp vilket ledde till att deras liv påverkades negativt och kunde då utgöra en källa för olycka vilket i somliga fall ledde till depression och nedstämdhet. Forskning inom ämnet visar också att kvinnor med negativ kroppsuppfattning använder olika försvarsmekanismer för att hantera det, däribland förnekelse och undvikande beteende (Yamani Ardakani et al., 2020). I resultatet framkom det ett avståndstagande till den egna kroppen bland kvinnorna och ord i form av “vanställdhet” och “stympning” användes för att beskriva ärret och kroppen efter mastektomin. Manderson och Stirling (2007) skriver att hur den mastektomerade kroppen beskrivs av kvinnor i samband med bröstcancerkirurgi har stor betydelse för hur kroppen upplevs. När kroppen beskrivs som “vanställd” och “stympad” medför det en distansering vilket påverkar synen på kroppen och inger negativa känslor. Kroppen objektifierades och sågs inte längre som en del av “jaget”, vilket kan vara en strategi för att hantera de känslor vilka uppkommer i samband med mastektomi. Då kropp och sinne utgör delar av människans livsvärld behöver sjuksköterskor ha kunskap om vad som kan komma att ske i patientens livsvärld när kroppen förändras och vilka faktorer som bidrar till förändringen (Ekebergh, 2007). I resultatet framkom det att vid mastektomi förändras kroppen radikalt och synen på kroppen rubbas. Starka känslor av att inte passa in uppstår vid negativ kroppsuppfattning och en strävan efter återgång till det normala genomsyras. Forskning visar att rekonstruktiv bröstkirurgi används i syfte att eftersträva normalitet efter genomgången mastektomi (Soon et al., 2019).

Livsvärlden påverkas av de levda erfarenheterna och relationen med andra människor (Ekebergh, 2007; Sandberg & Dall’Alba, 2009). I resultatet framkommer det att partnern hade tydlig inverkan på kvinnors syn på sexualitet. Annan forskning stödjer detta, enligt Marshall och Kiemble (2005) anses partnern vara den största källan av stöd hos kvinnor som är i relationer. Partnerns stöd eller uteblivna stöd var i många fall en starkt bidragande faktor till kvinnans upplevelse och hantering av situationen, vilket också framkom i resultatet. Marshall och Kiemble (2005) beskriver också att kvinnor som kände att deras partner la stor vikt vid brösten under sexuella situationer fanns en större tendens för att samlivet skulle påverkas negativt efter mastektomin. Litteraturöversikten fokuserade på kvinnors upplevelse av sexuell hälsa och därmed fick inte partnerns perspektiv mycket utrymme. I de fall där kvinnorna saknade partner framkom det även att framtida partners åsikt gällande kvinnans kropp var avgörande för upplevelsen av den sexuella hälsan. Shaw et al. (2016) bekräftar detta genom att belysa rädslan att initiera kontakt med potentiella partners relaterat till osäkerhet kring den förändrade kroppen och att inte längre ses som åtråvärd. En studie av Urio et al. (2019) påvisar att kvinnor som genomgår bröstcancerbehandling är i behov av stöd relaterat till den turbulens som uppstår i samband med sjukdom och behandling. Även om stödet av partnern är det mest avgörande visar studien att stöd från omgivningen är ett universellt behov. Sjuksköterskor ska kunna vara ett emotionellt stöd till kvinnor vilka genomgått mastektomi (Weaver, 2009). För att kunna vara det behövs först förståelse för behovet av stöd hos de kvinnor vilka

(17)

13

genomgår den här typen av behandling då det kan innebära en förändring i kvinnors livsvärld. Det krävs bland annat förståelse för hur kvinnor individuellt uppfattar sin livsvärld och anpassa stödet och omvårdnaden utefter detta (Ekebergh, 2007).

I resultatet framkom upplevelser av sexuell dysfunktion. Det grundades främst i de fysiska komplikationerna som medföljde operationen och bidrog till minskad sexlust. Vissa återfick ett fungerande sexliv efter en tid medan andra hade kvarstående problem. Schover (1991) motsäger sig detta i en studie som påvisar att majoriteten av kvinnor som genomgått bröstcancer inte uttrycker sexuell problematik. Dock bekräftar Kedde et al. (2013) att det tar betydande tid för kvinnor efter bröstcancerbehandling att uppleva njutbart sex som tidigare. I omvårdnaden har sjuksköterskan som ansvar att förbereda patienten på komplikationer som tillkommer efter behandling (Weaver, 2009). I resultatet framkom det att sexuell dysfunktion var en tydlig komplikation till följd av mastektomi. Det framkommer inte i resultatet huruvida kvinnorna förberetts på det här eller ej. Det finns forskning som påvisar brist på att ämnet sexuell hälsa tas upp med patienter (Saunamäki et al., 2010), vilket kan därför bli en negativ konsekvens när kvinnor inte är förberedda på i vilken utsträckning den sexuella hälsan påverkas. För att upptäcka sexuell dysfunktion hos kvinnor behöver ämnet belysas eftersom påverkan på sexuell hälsa påverkar hälsan i allmänt (WHO, 2015). När hälsan påverkas förändras även synen på livet och det som utgjorde livsvärlden kan komma att förändras till följd av sexuell dysfunktion då det är en påverkande faktor vilket kan förändra livsvärlden. Alla faktorer som kan komma att påverka livsvärlden bör tas i beaktning av sjuksköterskan för att livsvärlden ska kunna förstås (Ekebergh, 2007).

Slutsatser

Mastektomi hade i stor utsträckning negativ påverkan på den sexuella hälsan. Det uttrycktes svårigheter att förhålla sig till den förändrade kroppen och medförde en kritisk självbild. Det framkom upplevelser av att vara socialt hämmad och i de fall där kvinnor levde i relation med en partner upplevdes distansering i det fysiska samlivet. Dock är det viktigt att uppmärksamma att alla kvinnor inte delade upplevelsen och att vissa hade lättare att anpassa sig till mastektomin och den förändrade kroppen. De problem och svårigheter som uppkom efter mastektomin kunde hos en del gradvis förvinna över tid. Varje upplevelse är individuell och unik. Stödet eller frånvaro av stöd från en partner hade stor inverkan på hur kvinnan hanterade omständigheterna.

Kliniska implikationer

Det sammanställda resultatet kan bidra till större medvetenhet hos sjuksköterskor i mötet med kvinnor relaterat till mastektomi och vilken påverkan det har på den sexuella hälsan. Resultatet kan även leda till att sjuksköterskor lägger mer fokus på att lyfta samtalet om sexuell hälsa med ökad lyhördhet för patientens behov. Genom att lyssna till patientens upplevelser och värderingar kan sjuksköterskan bättre förbereda patienten innan behandlingen och informera om eventuella komplikationer vilka kan komma att påverka den sexuella hälsan. Ökad förståelse för patientens känsloliv kan bidra till att främja sexuellt välbefinnande hos kvinnan efter genomgången mastektomi. Sjuksköterskan får möjlighet att skapa förutsättningar för känslan av hopp hos patienten. För att sexuell hälsa ska bli en självklar del av omvårdnaden bör det ingå i allmänna sjuksköterskans grundutbildning. Det bör även erbjudas internutbildningar för sjuksköterskor både inom slutenvård samt primärvård. Det skulle då leda till bättre förberedelse vid mötet av kvinnor i den

(18)

14

kliniska verksamheten. För vidare forskning inom ämnet bröstcancerbehandling kan även kvalitativa studier utföras om hur sjuksköterskor upplever att föra samtal om sexuell hälsa med patienter. Partnerns perspektiv kan belysas ytterligare eftersom det visade sig ha tydlig inverkan på hur kvinnor upplever sexuell hälsa.

(19)

15

Referenser

Resultatartiklar benämns med *

Anderson, B., Ilbawi, A., & El Saghir, N. (2015). Breast cancer in low and middle income countries (LMICs): A shifting tide in global health. The Breast Journal., 21(1), 111–118. Doi: 10.1111/tbj.12357

Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L., Hamrin, E., & Eriksson, K. (2004). Suffering related to health care: A study of breast cancer patients’ experiences. International Journal of Nursing Practice, 10(6), 248–256. Doi: 10.1111/j.1440-172x.2004.00491.x Belmont report. (1979). Ethical Principles and Guidelines for the Protection of Human Subjects of Research. https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the-belmont-report/index.html

*Bloom, D., Chapman, B., Wheeler, S., McGuire, K., Lee, C., Weinfurt, K., Rosenstein, D., Plichta, J., Jacobson Vann, J., & Hwang, E. (2019). Reframing the conversation about contralateral prophylactic mastectomy: Preparing women for postsurgical realities. Psycho-Oncology (Chichester, England), 28(2), 394–400. Doi: 10.1002/pon.4955

Blowers, E., & Foy, S. (2009). Breast cancer overview: Current treatments. Practice Nursing, 20(6), 282–286. Doi: 10.12968/pnur.2009.20.6.42553

Bröstcancerförbundet. (2019). Kirurgi.

https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/behandlingar/kirurgi/

Cancerfonden. (2020). Bröstcancer.

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer

Collins, J. (2013). Letter from the editor: Body image. Seminars in Roentgenology, 48(4), 285–286. Doi: 10.1053/j.ro.2012.04.003

Cornelissen, A., Tuinder, S., Heuts, E., van der Hulst, R., & Slatman, J. (2018). What does a breast feel like?: A qualitative study among healthy women. BMC Women’s Health, 18(1), 82–82. Doi: 10.1186/s12905-018-0577-1

*Durães Rocha, J. F., Rodrigues Cruz, P. K., Aparecida Vieira, M., Marques da Costa, F., & de Almeida Lima, C. (2016). Mastectomy: Scars in female sexuality. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 10, 4255–4263. Doi: 10.5205/reuol.9284-81146-1-SM.1005sup201612

EBSCO. (2021). Cinahl.

https://www.ebsco.com/products/research-databases/cinahl-database

Ekebergh, M. (2007). Lifeworld‐based reflection and learning: a contribution to the reflective practice in nursing and nursing education. Reflective Practice, 8(3), 331– 343. Doi: 10.1080/14623940701424835

(20)

16

*Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. (2012). From “No big deal” to “Losing oneself”: Different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), E41–E48. Doi: 10.1097/NCC.0b013e31823528fb

*Fasse, L., Flahault, C., Vioulac, C., Lamore, K., Van Wersch, A., Quintard, B., & Untas, A. (2017). The decision‐making process for breast reconstruction after cancer surgery: Representations of heterosexual couples in long‐standing relationships. British Journal of Health Psychology, 22(2), 254–269. Doi: 10.1111/bjhp.12228

Folkhälsomyndigheten. (2020). Dödlighet i bröstcancer.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/brostcancer-dodlighet/

*Fouladi, N., Pourfarzi, F., Ali-Mohammadi, H., Masumi, A., Agamohammadi, M., & Mazaheri, E. (2013). Process of coping with mastectomy: A qualitative study in Iran. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention: APJCP, 14(3), 2079–2084. Doi: 10.7314/APJCP.2013.14.3.2079

*Fouladi, N., Pourfarzi, F., Dolattorkpour, N., Alimohammadi, S., & Mehrara, E. (2018). Sexual life after mastectomy in breast cancer survivors: A qualitative study. Psycho-Oncology (Chichester, England), 27(2), 434–441. Doi: 10.1002/pon.4479 Friberg, F. (2017) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.129–139). Studentlitteratur AB.

Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Studentlitteratur AB.

Henricsson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111– 119). Studentlitteratur AB.

Hughes, A. K., & Lewinson, T. D. W. (2015). Facilitating communication about sexual health between aging women and their health care providers. Qualitative Health Research, 25(4), 540–550. Doi: 10.1177/1049732314551062

Husserl, E. (2002). Fenomenologin och filosofins kris. (K, Weigelt. J, Jakobsson. & H, Ruin, övers) Thales. (Originalarbete publicerat 1954)

Järhult, J., Offenbartl, K., & Andersson, M. (2019). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Liber.

Karlsson, E.K. (2017). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.81–97). Studentlitteratur AB.

Kedde, H., van de Wiel, H. B. M., Weijmar Schultz, W. C. M., & Wijsen, C. (2013). Subjective sexual well-being and sexual behavior in young women with breast cancer. Supportive Care in Cancer, 21(7), 1993–2005. Doi: 10.1007/s00520-013-1750-6

(21)

17

Kjellström, Sofia. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Studentlitteratur AB.

Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H., & Kjellsdotter, A. (2017). Sexual health in primary health care - a qualitative study of nurses’ experiences. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(11–12), 1545–1554. Doi: 10.1111/jocn.13454

*Klaeson, K., Sandell, K., & Berterö, C. (2011). To feel like an outsider: focus group discussions regarding the influence on sexuality caused by breast cancer treatment. European Journal of Cancer Care, 20(6), 728–737. Doi: 10.1111/j.1365-2354.2011.01239.x

Kowalczyk, R., Nowosielski, K., Cedrych, I., Krzystanek, M., Glogowska, I., Streb, J., Kucharz, J., & Lew-Starowicz, Z. (2019). Factors affecting sexual function and body image of early-stage breast cancer survivors in Poland: A short-term observation. Clinical Breast Cancer, 19(1), e30–e39. Doi: 10.1016/j.clbc.2018.09.006

Kralik, D., Koch, T., & Telford, K. (2001). Constructions of sexuality for midlife women living with chronic illness. Journal of Advanced Nursing, 35(2), 180–187. Doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01835.x

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

Krychman, M., & Newman, R. (2020). Discussing patients´sexual concerns: Patients and practitioners may be hesistant to delve into sexual health, but talking about is one way to normalize it. Contemporary OB/GYN, 65(7), 12-15

*Lamore, K., Flahault, C., Fasse, L., & Untas, A. (2019). “Waiting for breast reconstruction”: An interpretative phenomenological analysis of heterosexual couples’ experiences of mastectomy for breast cancer. European Journal of Oncology Nursing:the Official Journal of European Oncology Nursing Society, 42, 42–49. Doi: 10.1016/j.ejon.2019.07.008

Lindwall, L. (2017). Kropp. I L.Wiklund Gustin & I.Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s.113–124). Studentlitteratur AB. Manderson, L., & Stirling, L. (2007). The absent breast: Speaking of the mastectomied body. Feminism & Psychology, 17(1), 75–92. Doi: 10.1177/0959353507072913

Marshall, C., & Kiemle, G. (2005). Breast reconstruction following cancer: Its impact on patients’ and partners’ sexual functioning. Sexual and Relationship Therapy, 20(2), 155–179. Doi: 10.1080/14681990500113310

Milosevic, M., Jankovic, D., Milenkovic, A., & Stojandov, D. (2018). Early diagnosis and detection of breast cancer. Technology & Health Care, 26(4), 729-759. Doi: 10.3233/THC-181277

(22)

18

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 421-438). Studentlitteratur AB.

National library of medicine. (2020). Medline: description of the database. https://www.nlm.nih.gov/bsd/medline.html

Olsson, C., Berglund, A.-L., Larsson, M., & Athlin, E. (2012). Patient’s sexuality – A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing, 16(4), 426–431. Doi: 10.1016/j.ejon.2011.10.003

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. (s.25–40). Studentlitteratur AB.

Rees, C., & Bath, P. (2000). The information needs and source preferences of women with breast cancer and their family members: a review of the literature published between 1988 and 1998. Journal of Advanced Nursing, 31(4), 833–841. Doi: 10.1046/j.1365-2648.2000.01341.x

Remmers, H., Holtgräwe, M., & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: a qualitative study. European Journal of Oncology Nursing, 14(1), 11–16. Doi: 10.1016/j.ejon.2009.07.002

Sandberg, J., & Dall’Alba, G. (2009). Returning to practice anew: A life-world

perspective. Organization Studies, 30(12), 1349–1368. Doi:

10.1177/0170840609349872

Saunamäki, N., Andersson, M., & Engström, M. (2010). Discussing sexuality with patients: nurses’ attitudes and beliefs. Journal of Advanced Nursing, 66(6), 1308– 1316. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05260.x

*Schmidt, J., Wetzel, C., Lange, K., Heine, N., & Ortmann, O. (2017). Patients’ experience of breast reconstruction after mastectomy and its influence on postoperative satisfaction. Archives of Gynecology and Obstetrics, 296(4), 827–834. Doi: 10.1007/s00404-017-4495-5

Schover, L. (1991). The impact of breast cancer on sexuality, body image and intimate relationships. CA: A Cancer Journal for Clinicians., 41(2), 112-20. Doi: 10.3322/cancjclin.41.2.112

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hälso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Shaw, L., Sherman, K., Fitness, J., & Breast Cancer Network Australia. (2016). Women’s experiences of dating after breast cancer. Journal of Psychosocial Oncology, 34(4), 318–335. Doi: 10.1080/07347332.2016.1193588

Sheridan A. Gho, Julie R. Steele, Sandra C. Jones, & Bridget J. Munro. (2013). Self-reported side effects of breast cancer treatment: a cross-sectional study of incidence,

(23)

19

associations, and the influence of exercise. Cancer Causes & Control, 24(3), 517–528. Doi: 10.1007/s10552-012-0142-4

Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för bröstcancer: Vetenskapligt underlag.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlag-brostcancer.pdf

Soon, P., Ruban, S., Mo, H., Lee, R., Saliba, L., Shah, A., Segara, D., Yarrow, S., & Girgis, A. (2019). Understanding patient choices regarding breast reconstruction after mastectomy for breast cancer. Supportive Care in Cancer, 27(6), 2135–2142.

Doi: 10.1007/s00520-018-4470-0

Southard, N., & Keller, J. (2009). The importance of assessing sexuality: a patient perspective. Clinical Journal of Oncology Nursing, 13(2), 213–217. Doi: 10.1188/09.CJON.213–217

Stokes, R., & Frederick-Recascino, C. (2003). Women’s perceived body image: Relations with personal happiness. Journal of Women & Aging, 15(1), 17–29. Doi: 10.1300/J074v15n01_03

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN: etiska kod för sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor

Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska

*Tat, S., Doan, T., Yoo, G., & Levine, E. (2018). Qualitative exploration of sexual health among diverse breast cancer survivors. Journal of Cancer Education, 33(2), 477–484. Doi: 10.1007/s13187-016-1090-6

Træen, B., Markovic, A., & Kvalem, I. (2016). Sexual satisfaction and body image: a cross-sectional study among Norwegian young adults. Sexual and Relationship Therapy, 31(2), 123–137. Doi: 10.1080/14681994.2015.1131815

Urio, A., Souza, J.B., Manorov, M., & Soares, R.B. (2019). The diagnosis way towards rehabilitation: feelings and support network of women experiencing cancer and mastectomy. Revista de Pesquisa, Cuidado é Fundamental, 11(4), 1031-1037. Doi: 10.9789/2175- 5361.2019.v11i4.1031-1037

Weaver, C. (2009). Caring for a patient after mastectomy. Nursing (Jenkintown, Pa.), 39(5), 44–48. Doi: 10.1097/01.NURSE.0000350757.93924.b5

World Health Organization (WHO). (1975). Education and treatment in human

sexuality: the training of health professionals.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/1066/38247/WHO_TRS_572_eng.pdf? sequence=1&isAllowed=y

(24)

20

World Health Organization (WHO). (2010). Developing sexual health programmes. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/70501/WHO_RHR_HRP_10.22 _eng.pdf;jsessionid=8C16D3F3066DA638CC3446A5FAoF8050?sequence=1

World Health Organisation (WHO). (2015). Brief sexuality-related communication:

recommendations for a public health approach.

http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/170251/9789241549004_eng.pdf; jsessionid=E779A712B95DFACB28637D41A04667C4?sequence=1

World Health Organization (WHO). (2021). Breast cancer.

https://www.who.inr/news-room/fact-sheets/detail/breast-cancer

World Health Organization (WHO). (u.å). Breast cancer: prevention and control. Hämtad 2021-04-22 från: https://www.who.int/cancer/detection/breastcancer/en/

World Health Organization (WHO). (2021). Breast cancer.

https://www.who.inr/news-room/fact-sheets/detail/breast-cancer

Yamani Ardakani, B., Tirgari, B., & Roudi Rashtabadi, O. (2020). Body image and its relationship with coping strategies: The views of Iranian breast cancer women following surgery. European Journal of Cancer Care, 29(1), e13191–n/a. Doi: 10.1111/ecc.13191

(25)

Bilagor

Bilaga 1 - Sökmatriser för databassökning

Databas: CINAHL

Sökning: 2021-02-05 Antal träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstract Urval efter

fulltext-granskning

Urval efter kvalitets-granskning till resultat

(mastectomy or breast removal) AND (sexual health or sexual wellbeing or sexual activity or sexual difficulties or sex or sexuality)

98 (105 varav 7 dubbletter inom CINAHL)

37 6 4 4

Begränsningar: Peer review, English, female, 2011-2020

Databas: MEDLINE

Sökning: 2021-02-05 Antal träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstract Urval efter

fulltext-granskning

Urval efter kvalitets-granskning till resultat

(mastectomy or breast removal) AND (sexual health or sexual wellbeing or sexual activity or sexual difficulties or sex or sexuality)

312 89 15 5 5

Begränsningar: Peer review, English, female, 2011-2020

(26)

Bilaga 2 - Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej

beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?

Ja Nej

(27)

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?

Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (tex fenomenologi, grounded theory)

……….……… ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Figure

Figur 1.0 Subkategorier och kategorier

References

Related documents

The analysis was based on six broader characteristics (or ‘indicators’) of post-productivism with a focus on agricultural regimes: policy change, organic

Vad gäller frågan om andra mediciner uppgav den sistnämnde personen att även andra preparat för hjärtbesvär hade intagits den senaste månaden.. En

7KH QH[W IO\ZKHHO SURWRW\SH $ IO\ZKHHO VWRULQJ D UHODWLYHO\ ORZ DPRXQW RI HQHUJ\ PD\ DFKLHYH IXHO VDYLQJV RI XS WR 31 HJ E\ LPSURYHG UHJHQHUDWLYH EUDNLQJ DQG SURORQJ WKH OLIH

Det kan även vara svårt att ta fram riktlinjer för övervikt inom psykiatrisk vård då det vetenskapliga underlaget för rekommendationer inte är tillräckligt än, som Socialstyrelsen

Mens nesten 80 prosent av førskolelærerne mener det å lede femårsklubb passer best for førskolelærere, er det bare omtrent halvparten av assistentene som mener det samme..

Detta styrks i en studie av Maben, Latter och Macleod Clark 2005 där de nyutexaminerade sjuksköterskorna menar att äldre kollegor ofta upplevdes vara negativt inställda

Sjuksköterskor inom akutsjukvårdsenheter arbetar under hektiska arbetssituationer och utsätts således för arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning utgörs vara bland den

rekommendationerna för hela veckan plus några dagar till framöver där pojkarna och flickorna har ett genomsnittligt intag per lunch för vitamin D på 295 procent respektive 173