Skärmtidsanvändning och effekten av skärmtid på barn utifrån föräldrars perspektiv

Mälardalen högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd

Skärmtidsanvändning och effekten av

skärmtid på barn utifrån föräldrars perspektiv

Ban Jameel

C-uppsats i psykologi VT 2020 Kurskod; PSA122

Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Farah Moniri

Skärmtidsanvändning och effekten av skärmtid på barn utifrån

föräldrars perspektiv

Ban Jameel

Barn utsätts för enormt mycket skärmtid då de i stor utsträckning använder sig av surfplattor, vilket bidrar till flera olika konsekvenser. Detta kan medföra en negativ och en positiv påverkan på barnet. Studiens syfte var att undersöka svenska föräldrars erfarenhet av barns skärmtid samt hur föräldrarna ser på detta. För detta syfte intervjuades åtta föräldrar till barn i åldrarna 4–8 år. Resultatet av en tematisk innehållsanalys visade att föräldrarna var medvetna om de positiva och negativa konsekvenserna av skärmtidens påverkan på sina barn. Skrämtiden påverkade barnens fysiska hälsa, sociala relationer samt kommunikation på ett negativt sätt enligt föräldrarnas berättelser. Tekniken var även en viktig beståndsdel i barnens lärande och språkutveckling. Studien kan hjälpa till att skapa en inblick över hur man ska tänka när det gäller användning av skärmtid och dess konsekvenser för barn.

Nyckelord: skärmtid, barns hälsa, kommunikation, sociala relation

Inledning

Dagens barn och unga betraktas som digitala infödingar; de växer inte enbart upp med TV, utan även med videospel, datorer, surfplattor etc. samt enkel tillgång till internet. Skärmtid definieras som tid som används för att titta på tv, datorer, telefoner och andra elektroniska apparater (Hewit et al., 2018; Rosen et al., 2014). Hewit et al. (2018)

i

USA, Australia och Canada rekommenderar mindre än 2 timmar per dag skärmtid för förskolebarn och ingen skärmtid för barn under 2 år. Barn under 5 års ålder överskrider den gränsen och spenderar i genomsnitt 4,1 timmar av den dagliga skärmtiden. När barn börjar bli ungdomar ökar skärmtiden upp till 6 timmar per dag. Keanea et al. (2017) har utfört en studie i Irland med små barn som tyder på att en ökad skärmtid kan påverka barnets sociala relation med sin familj på ett negativt sätt. Således finns det begränsad förståelse för hur skärmtid kopplas till psykiskt välbefinnande, särskilt hos unga barn i åldern 5 års åldern. Pediatrisk fetma är förknippad med en rad negativa fysiologiska and psykologiska hälsoeffekter (Lloyd, Lubans, Plotnikoff, Collins, & Morgan, 2014; Norman, Bohman, Nyberg, & Schäfer Elinder, 2017). Lloyd et al. s (2014) studie har visat att övervikt i barndomen sannolikt kommer att finnas kvar i vuxen åldern. Under de tre årtiondena har övervikt/fetma för barn ökat i huvudsak i utvecklade delstaterna på grund av

skärmtiden. Dessutom överstiger majoriteten av barnen de två timmar rekommenderade skärmtid per dag, vilket har associerats med ökat BMI med förbrukningen av energitäta näringsfattiga livsmedel.

Tandon et al. (2014) anser att minska skärmtiden kan förebygga övervikt under barndomen, detta ses som ett viktigt mål för att hantera den globala överviktsepidemin och förstå hur hemmiljöer, där barn spenderar betydande tid, påverkar barns aktivitetsbeteende kan leda till evidensbaserade insatser. Barnens aktivitet omfattar både fysisk aktivitet och stillasittande beteende, som alla har olika tillhörande influenser och hälsoeffekter. Flera fysiska och sociala miljöfaktorer har identifierats som korrelat mellan barns skärmtid och fysiska aktivitet. Föräldrars stillasittande tid, stillasittande verksamhet med förälder och antal TV -apparater i hemmet var ytterligare hemmiljö korrelaten av ungdomens stillasittande tid. Flera människor rapporterade att närvaron av mediaenheter i sovrummet var förknippat med mer självrapporterad skärmtid. Tandon et al. visade ett positivt samband mellan ungdomars fysiska aktivitet och den sociala miljöer som föräld rar skapar, till exempel, föräldrars egen fysiska aktivitet, deras verksamhet med ungdomar och deras logistiska stöd att leda och kontrollera deras liv. Ytterligare bevisar Tandon et al. att föräldrahjälp och att ha familj och/eller vänner att delta i aktivitet med ungdomars fysiska aktivitet är bättre för barn än skärmtid.

Rosen et al. (2014) förutser en ökad mediekonsumtion med tiden i amerikan

,

har visat att överdriven användning av skärmen inklusive tv, videospel och internet predicerade en rad psykologiska och medicinska hälsofrågor. Det var avsett att expandera på aktuellt arbete och undersöka effekterna av användningen av specifika tekniker bland barn, preferens och tonåringar på fyra områden av sjukdom: fysiskt problemsymtom, psykologisk symtommanifestation, uppmärksamhetsproblem och hem och klassrumbeteenden.

Under 2009 uppskattade American Academy of Pediatrics (AAP) att barn från ett till sexårsåldern konsumerade i genomsnitt 2 timmar av MeTS (Media, Teknologi och Skärmtid) dagligen. Sharkins, Newton, Albaiz och Ernsts (2016) studie påvisar att unga barns exponering av (MeTS) i USA ökar i hemmet och i undervisningsmiljöer. Det finns däremot inte mycket information om de långsiktiga effekterna av MeTS och därmed brist på forskning kring ämnet. Sharkins et al. studie ämnade att undersöka föräldrars och förskolelärarnas upplevelser kring MeTS. Det visade sig att det är viktigt att vara försiktig med att låta barnen använda sig för mycket av MeTS då det kan leda till minskad arbetsförmåga och prestation i skolan. Dessutom har MeTS visat sig öka fetma, våldsamt beteende, mobbning, sensibilisering mot våld, brist på empati till offer, rädsla, depression, mardrömmar och sömnstörningar. Sharkins et al. menar att föräldrar och lärare utmanas i allt större utsträckning att vägleda barns exponering och övervaka de typer av MeTS där barn engagerar sig, på grund av att konsumtionen av MeTS har en betydande inverkan på barns liv.

Alejandrina och Amanda (2015) i Frankrike visar att pekskärmen blir allt vanligare och unga barn är väldigt dragna mot dem. Ändå finns det få uppgifter om hur små barn använder dem. Ett kort online frågeformulär skickades runt där 450 franska föräldrar till barn mellan 5 och 40 månader svarade. Frågorna handlade om barns användning av skärmtid. Resultaten visade på att användningen av pekskärmar är stor, 3 timmer under den tidiga barndomen, vilket innebär att de flesta barn har viss exponering för pekskärmar i detta fall handlade det om 110 barn. Bland barnanvändare rapporteras det att vissa aktiviteter gillas oftare än andra, upptäckter som vi diskuterar mot bakgrund av den aktuella oron för barns anställning av tid och de kognitiva

effekterna av passiv medieexponering. Dessutom pekar dessa föräldrarapporter på tydliga utvecklingstrender förvissa typer av interaktiva gester. Dessa resultat bidrar till utredningen av användning av pekskärm vid tidig utveckling och föreslår ett antal överväganden som bör bidra till att förbättra utformningen av applikationer inriktade på småbarn, särskilt för vetenskapliga ändamål.

Cao, Qian, Weng, Yuan, Sun, Wang och Tan (2011) har gjort en studie i fyra olika gymnasieskolor i Kina där syftet var att testa sambandet mellan skärmtid, fysisk aktivitet och självrapporterade psykologiska problem bland ungdomar mellan 11 och 16 år. Studien visade att skärmtids (ST) associerades med fetma och fetma-relaterade hälsoproblem, multipla riskbeteende, reducerat akademisk prestation samt social isolering. Resultatet av studien visade att hög skärmtid och otillräckligt kraftig fysisk aktivitet integrerar för att öka psykologiska problem bland ungdomar i Kina. Dessa olika aspekter förutsåg depressiva, ångestsymtom och missnöje i skollivet.

Cadoret, Bigras, Lemay, Lehrer och Lemire (2016) tar upp liknande problem när det kommer till barns skärmtid men lägger vikten mer på skärmtid i relation till motorisk kompetens. Studien lyfte fram den skadliga effekten av skärmtid på barns motoriska kompetens och påpekade att det är ett viktigt problem för barn och ungdomars hälsa med anledningen att motoriska kunskaper är väsentliga faktorer för lärande och vidareutveckling. Cadoret el al. s (2016) visade att förskolebarn som har bättre motoriska förmågor tenderade att engagera sig oftare i mer avancerade aktiviteter som kunde underlätta och stödja ökat deltagande i fysiska aktiviteter. Barn med lägre motoriska kunskaper saknar kompetens och förtroende att röra sig och delta i aktiviteter då de inte tror på att de kan klara av det. Författarna menar att det krävs ingripande för att förebygga detta. De tyder på att förebygga eller minska skärmtid hos barn kan vara ett mycket effektivt sätt att stödja barnens utveckling av motoriska kunskaper.

Skärmbaserad media är ett allmänt förekommande inslag i tidig barndom, även för små barn i Irland under 5 år (Keane, Kelly, Molcho, & Nic Gabhainn, 2017; Przybylski & Weinstein, 2019). Eftersom tiden som spenderats med skärm har ökat under senare år och att vi därför inte har hunnit införskaffa empirisk forskning om konsekvenser. Undersökningar av små barn indikerar även att användandet av skärmtiden påverkas av bland annat ålder och etnicitet (Przybylski & Weinstein, 2019). Undersökning antyder att skärmtiden kan vara kopplad till sämre fysisk hälsa och exekutiv funktion hos barn, men det finns liten empirisk förståelse för hur unga barns skärmengagemang kopplar till deras välbefinnande.

Norman et al. (2017) anser att barn påverkas hårt av skrämtid, både i deras fysiska men även sociala miljö i hemmet. Föräldrar har en stor och betydelsefull roll i ett barns liv, de ska finnas där för att förebygga, förhindra men även influera i barnens liv. Föräldrarna bör ta stort ansvar när det gäller deras barns fysiska aktivitet, beteende och skärmtid, familjen och hushållet i formandet av fysisk aktivitet, kostbeteenden och vikt.

The Community Preventive Services Task Force (2016) har gjort en studie som genomfördes i USA, Australien, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Nederländerna, Nya Zeeland, Sverige, och Schweiz. Författarna konstaterar att genomsnittliga tiden ett barn tillbringar framför skärmarna är cirka 8 timmar per dag och ökar med åldern. Forskning av The Community Preventive Services Task Force indikerar att barn som spenderar för mycket tid och stirrar på skärmar kan drabbas av olika sjukdomar i framtiden. Barn som tillbringar mycket tid framför skärmarna är mer benägna att utveckla tillfällig närsynthet, men lyckligtvis är dess effekt

kortvarig och ögat kan återvända till sin natur efter att ha bytt till en annan aktivitet som inte har något att göra med skärmen. Effekten av att spendera för mycket tid framför skärmarna är inte begränsad till bara ögonen, oavsett symtom som torra ögon eller brännande, dubbel vision och suddiga syner; människor klagar också på huvudvärk och nack- och ryggsmärta Detta fick läkare att klassificera denna grupp av symtom som datorsyn syndrom.

Barns användning av skärmtid har ökat drastiskt i dagens samhälle. Barns fysiska hälsa och sociala relationer påverkas av ökad skrämtid, därför är det intressant att undersöka detta utifrån föräldrars syn på deras barns användning av skärmtid. Det finns inte så många studier som undersökt just detta ämne där föräldrarna får berätta om deras erfarenheter. Den tidigare forskningen fokuserade främst på hur barn ser på deras skärmtid samt hur skolor och lärare ser på det och lägger inte någon vikt alls på hur föräldrarna ser på det. Förhoppningsvis kommer studien att bidra till att människor kan se barns användning av skärmtid utifrån från flera olika perspektiv och inte enbart utifrån barns, lärares eller psykologers perspektiv.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars erfarenhet av sina barns skärmtid samt att ta reda på hur föräldrarna upplever att användning av skärmtid påverkar deras barns på olika avseende. Studiens syfte preciseras i följande frågeställning: Vilken roll har skärmtiden i barns vardagsliv och hur beskriver föräldrarna positiva och negativa aspekter med sina barns skärmtidsanvändning?

Metod

Deltagare

I studien tillämpades intervjuer med åtta föräldrar där de kontaktades via telefon och sociala medier. Deltagarna var från båda könen, fyra kvinnor och fyra män mellan 25–40 år (M = 32.63, SD = 5.75). Deltagarnas dagliga aktiviteter varierade (två personer var arbetslösa och sex personer hade arbeten i olika organisationer inom lager, kommun och industri). Studiens deltagare var alltså åtta föräldrar som tillsammans hade totalt 18 barn där det fanns minst två barn i varje familj. Barnens åldrar var mellan 4–8 år (förskoleklass till årskurs 2). Barnen använde skärmtid i genomsnitt mellan 3–4 timmar på vardagar och 8 timmar och mer under helger.

Material

Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguid e som bestod av totalt 13 öppna frågor. Frågorna utformades genom att läsa i tidigare forskning, internet och litteratur. De inledande frågorna behandlade demografiska variabler såsom deltagarnas ålder, kön, utbildning och yrke samt information om barns ålder och skärmtid. Följande fråga syftade till att utforska deltagarnas subjektiva upplevelser och syn på det sociala konceptet. Exempel på en fråga var: Upplever du att ditt barns fritidsaktiviteter har någon påverkan på hens hälsa?

Fem frågor hade följdfrågor. Exempel på följdfrågor var: Vilka regler har du kring skärmanvändning? Hur länge får barnen använda skärmen? (TV, mobil, dator för dataspel, surfplattor). Föräldrar besvarade på en serie av frågor om barnens daglig medie- och teknikanvändningsvanor och sociala medier (går online, använder en dator för annat än att vara online, skicka och ta emot e-post, chatta, prata i telefon, sms, spela videospel, lyssna på musik och spela med tekniska leksaker). Dessutom frågades föräldrar om deras barns teknikägande (mobiltelefon, Ipod / MP3-spelare) och deras användning av teknik i deras sovrum (tv, videospel, dator, DVD-spelare).

Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en mobiltelefon efter att deltagarna gett sitt samtycke till att spela in intervjun. Varje intervju varade i cirka 60 minuter. Intervjuguiden planerades i form av informella intervjuer och frågor utformades specifikt för denna studie. Föräldrar frågades även om sitt barns dagliga utomhuslek eller träning i villkor per timme. Alla föräldrar svarade att de hade regler hemma för skärmtid men den berodde på vädret eller om det var helger eller vanlig dag. Under en vanlig dag hade barnen mellan 2–3 timmer per dag att titta på skärm och 1–2 timmer att leka med någonting annat, men under helger fick barnet mellan 4–6 timmer till skärmanvändning och 2–3 timmer för att leka med kompisar utom- eller inomhus. Varje transkribering resulterade i 4–7 dataskrivna sidor, där den totala mängden uppgick till ungefär 44 sidor text. Det slutgiltiga materialet efter att ha transkriberat och bearbetat värja intervjuer blev cirka 400–600 ord.

Procedur

Deltagarna kontaktades via telefon och sociala medier för att tillfrågas om de ville delta i undersökningen samt tillsändes ett missivbrev via SMS och sociala medier. Missivbrevet innehöll information baserad på informationskrav, godkännande, konfidentialitet och användning i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2017). Innan intervjun inleddes påmindes deltagarna om rätten till konfidentialitet, frivillighet och möjligheten att avbryta under intervjun. Med konfidentialitet menas att alla uppgifter som kommer till handa används konfidentiellt och kommer att vara anonyma, alla personuppgifter kommer att bevaras på så sätt att ingen obehörig har tillgång till dessa.

Med frivillighet mens att samtliga deltagare har rätt att avbryta eller stoppa intervjun när de känner för det och kan när som helst välja att avbryta deltagandet. All information som uppkommer under intervjuerna kommer att enbart användas i forskningsändamål. Deltagarna fick själva välja tid och plats för intervjun. Fyra intervjuer genomfördes hemma hos deltagarna, två genomfördes i högskolan, en skedde i deltagaren arbetsplats och den sista utfördes i en cafeteria.

Databearbetning

Varje intervju transkriberades ordagrant efter de inspelningar som gjordes och fick därefter ett nummer som kännetecknade en viss intervju specifikt. Metoder för underlättande av meningskoncentrering och fokusering av svar beskriv av Kvale och Brinkman (2014), och dessa har använts i denna studie.

Studien började med att markera meningarna som svarade på syftet som meningsfulla enheter. Först raderas de överflödiga och oviktiga förklaringarna till studien, sedan lästes hela

materialet flera gånger för att få en djupare förståelse av deltagarnas berättelser. I den första delen av analysen markerades meningar och ord som var relaterade till att besvara frågeställningen med hjälp av olika färger. Ord och meningar markerades med samma färg för att hålla reda på de delar som ämnet tillhör. Ord och meningar som är taggade tillsammans sorteras sedan efter färgerna markerade i materialet. När alla distinkta ord och meningar sorterades efter färg, bildade de tillfälliga teman. En kort marginalsammanfattning skrevs för varje markerad mening eller kod. Därefter drog författaren ihop texten mer och en lista med 10 grundläggande komponenter skapades, exempelvis hälsoproblem, fetma och fysiska problem. Författaren kom fram till tre teman: 1) hälsoproblem, 2) försämrade social relation, 3) Teknik en viktig del av dagliga livet (se Tabell 1),

Den andra fasen ägnades till att finna teman och subteman som är sammanfattade om vad teman är och ger den viktiga informationen till exempel fetma, synfel och positiv effekt. Ett interbedömarreliabilitetstest genomfördes för att bedöma analysens tillförlitlighet. För att bedöma analysens tillförlitlighet utfördes ett tillförlitlighetstest mellan bedömningar. En kollega till författaren gick igenom intervjuerna och bedömde huruvida de olika teman som förekom var lämpliga till studien. Bedömningarna överensstämde i 90 % av fallen. För att genomföra interbedömare reliabilitetstestet användes datorprogrammet SPSS där Cohens kappa fick värdet.90. Intervjupersoner döptes till R1 till R8 och denna benämning kommer att användas i resultatdelen.

Resultat

Tabell 1 sammanställer teman och subteman som har identifierats genom bearbetning av intervjuerna. Nedan beskrivs varje tema separat.

Tabell 1

En sammanställning av teman och subteman som har identifierats

Meningsenheter Tema Subtema

Ett stort hälsoproblem idag jagar våra barn.

Hälsoproblem Fetma

Stillasittande Synfel

Våra barn lever i social okunnighet till följd av den isoleringen… …sönderdelningen av vissa familjer med hög teknikanvändning Försämrade Sociala relationer

Användning av teknik har blivit en integrerad del av detaljerna i det dagliga livet.

Teknik, en viktig del av dagliga livet

Hälsoproblem

Den långa tiden barnen spenderade framför skärmar och surfplattor är oroande tyckte många föräldrar. Det verkade inte som att barnen var trötta på att titta på eller spela på grund av besattheten av dessa, men föräldrar var medvetna om de negativa effekterna som dessa enheter hade på barnens syn och hälsa. Att titta på skärmen krävde mer av barnens tid än någon annan aktivitet, och vi har bara sanningen om vi säger att många barn i vårt samhälle idag sitter med skärmar mer än de sitter med sina föräldrar:

Mitt barn spenderar lång tid på att titta på skärm vilket leda till olika orsakar av sina hälsoskador på kroppen, eftersom man sitter kontinuerligt i samma läge, trycker på samma knappar upprepade gånger leder till trötthet på händer och ögon, känner fysisk trötthet och har svårt att sova, vilket negativt påverkar individens aktivitet och deras prestationer i skolan eller arbetet. (R1)

Hälsa är en viktig del av vårt liv och vårt barns liv tyckte många föräldrar. Föräldrarna var medvetna om de skadliga effekterna av överdriven skärmvisning hos barn. Skärmtid anser föräldrar som en viktig faktor som bidrar till den ökade risken för fetma och andra sjukdomar hos barn. När det gäller att utveckla ett barns sinne, bör vi som föräldrarna vara mer bekymrade över den tid de tillbringar på telefonskärmen, mer än deras rädsla på grund av den tid som deras barn tillbringar i samma praxis: "Ja, smarta telefoner har lyckats underlätta och utveckla våra liv, men de har orsakat många negativa effekter som: ökade bilolyckor, sömnproblem, brist på sympati, svaga personliga relationer och misslyckande med att uppmärksamma vad som händer omkring oss”. (R 3)

Fetma. Alla föräldrar påpekade den negativa och skrämmande effekten av elektroniska spel på barns mentala och fysiska hälsa. Föräldrar påpekade att de långa timmarna de spenderade framför smarta apparater påverkade allt och det orsakade också en tydlig ökning av fetma:

När mitt barn använder skärmar de är vanligtvis inaktiva och använder lite energi. så det kan lider av den fysisk smärta som reflekterar över hans beteende och slutar inte med hans kontinuerliga ätande för varor med ohälsosam mat, och därmed viktökning. (R8) R2 förklarade hur det har sett ut förut och hur det är i dagsläget: "mina barn är ständiga sittande framför sina Ipad eller Tv och hans brist på rörelse gör att han är mycket behövande av att äta mat, särskilt matten som är mättade med fett." Som R2 understrykte i citatet ovan leder ständigt sittande framför skärm oftast till att barnet inte rör på sig vilket i sin tur kan resultera i fetma, då den väljer att äta i större utsträckning.

Detta är något R3, R4 och R6 talade om, där de kopplade samman förhållandet mellan att spendera mycket tid framför surfplattor och TV- skärmar till fetma. Intervjupersonerna menade

att det är ett stort hälsoproblem i dagens samhälle som jagar våra barn. När barn sitter fastklistrade framför skärmarna och är inaktiva tenderar de att äta mellanmål, de kastas också med reklam som uppmuntrat dem att äta ohälsosam mat så som chips, potatis eller kalorifyllda läskedrycker som ofta blir deras favoritmellanmål.

Stillasittande. Att sitta i samma position under en lång tid kan leda till smärta i nacken och ryggen. Många föräldrar ansåg att stillasittande kan leda till olika sjukdomar vilket är varför barn behöver fysisk aktivitet under en period av inte mindre än 60 minuter om dagen, eftersom barn som deltar i fysisk aktivitet under en period av minst en timme varje dag är friskare, deras kroppar är starkare och vikterna mer idealiska och att deras utbildningsresultat är bättre och risken för sjukdom är mindre. Tre av föräldrarna talade om att fysisk aktivitet är en av de faktorer som främjar barns hälsa och utveckling i tidig barndom. R5 beskrev fysisk aktivitet på följande sätt:

På grund av mitt barn sitar i långa timmar och vissa positioner och ohälsosamma på dessa spel, vilket orsakar fysiska skador såsom krökning i ryggraden och smärta i nacken och axlarna, och att sitta under långa perioder och brist på rörelse försvagar musklerna och lederna avsevärt.

Föräldrarna håller med om att rörelseaktiviteter ger en värdefull möjlighet för barnet att uttrycka sig själv, utforska sina förmågor och ibland även för att utmana sig själv. Alla föräldrar menade att bör uppmana sina barn till fysisk aktivitet, speciellt de barn som sitter stilla under en lång period framför skärmen.

Synfel, Ännu ett subtema som förekom under intervjuerna med föräldrarna var synfel. Sex av föräldrar ansåg att synfel var en konsekvens av för hög skärmtid bland barnen. R3, R4 och R6 var alla övertygade om att föräldrar bör hålla sina barn borta från den överhängande faran som kan orsaka dem många problem rent fysiskt och psykiskt. Samtliga föräldrar påstod att barnens syn var en av de hårdast drabbade hälsoproblemen. R3 beskrev sitt barns skärmtid på följande sätt:

Barn använder surfplattor för att spela, chatta, bläddra eller titta på filmer, och är vanligtvis beroende av att stanna framför skärmen, så att de inte uppmärksammar tid, avstånd mellan dem och skärmen eller ljusstyrka, vilket påverkar deras syn.

R8 uttryckte att elektroniska skärmar under längre perioder orsakar obehag, torra ögon och svårigheter att koncentrera sig ett tag. R5 påpekade att: "mitt Barn tillbringar timmar framför tv, bärbara datorer eller till och med smarta telefoner som utsätter barnet för strålningen från dem, vilket leder till dålig syn som de har och ögonkänslighet". Vidare menade hen att effekten av att spendera för mycket tid framför skärmarna är inte begränsad till ögonen ensamma, bortsett från symtom som torra ögon eller brännande känsla, dubbelsyn och suddiga syner utan barnet klagade också på huvudvärk och nack- och ryggsmärta. Medan R1 anser att:

Att titta på elektroniska apparater som mobiltelefoner och datorer under långa perioder, särskilt i närheten av ögonen, påverkar direkt ögonens hälsa och leder till att de drabbar vissa hälsoproblem, varav de mest framstående till exempel ögonbelastning. Svullnad runt ögat och utseendet på svarta cirklar - Suddig syn och dubbelsyn.

R7 understrykte att: ”naturligt ljus gör mitt barns ögon fuktiga och rena medan hög ljusstyrka och ökat flimmer orsakar torra ögon och irriterar dem”. Vidare belyste intervjupersonen att risk varierar beroende på hur många timmer barnen använder skärmtid , till exempel förorsakar videospel ögon belastning eftersom de ständigt tittar på skärmen och följer allt som händer där. citatet syftar till att barns ögon och syn påverkade negativt då ljusstyrkan på skärmen irriterar ögonen och torkar ut de.

Försämrade Sociala relationer

De flesta föräldrarna talade om hur deras barns sociala relation påverkades på ett negativt sätt på grund av den för höga skärmanvändningen. De konsekvenser som uppstod av att barnen satt framför en skärm länge var isolering och oförmåga att socialisera och interagera med andra. De förklarade hur barnen fann det mer intressant och tillfredsställande att spendera sin tid med att spela spel eller sitta framför datorn, detta då de upplevde en högre kontroll över dessa enheter och det fanns bredare alternativ i den typ av underhållning de söker sig till:

Teknologi driver mitt barn att isolering från sin familj och vänner, och involverar i en virtuell elektronisk värld, så de upptäcker att han tillbringar timmar framför TV- eller iPad-skärmen, antingen för att titta på filmer eller spela spel, så att barnet föredrar att tillbringa större delen av sin tid med elektroniska apparater istället för att spendera sin tid med sin familj. (R1)

Fem av föräldrar ansåg att teknologi sätter en stor press på barn då de vill hänga med i de nya trenderna för att inte hamna utanför. Barnet kommer på så sätt att isolera sig från sin familj och vänner och föredra att spendera större del av sin tid framför elektroniska apparater såsom data eller TV skärmen. R3 var en av de föräldrarna som tog upp detta och förklarade det på följande sätt: ” mitt barn lever i social okunnighet till följd av den isolering som resulterade från deras beroende av att använda sig av den senaste tekniken, till exempel mobiltelefoner, surfplattor, elektroniska spel etc”.

R3 menade att den moderna tekniken och alla elektroniska apparater bidrar till att barnens sociala kapacitet minskar och tiden som istället borde läggas på att umgås med familj och vänner läggs på att sitta och spela framför skärmen. En liknande situation beskrev av R7 där hen förklarade att:

Tyvärr mitt barn använder mycket teknik, särskilt med internetrevolutionen, spel och underhållning påverkar mitt barn på ett väldigt negativt sätt. Mitt barn vet inte hur man ska interagera med den yttre miljön, och utan att inse hur länge timmar mitt barn tillbringar med dessa enheter, särskilt när det gäller deras hälsa, påverkar de deras normala utveckling.

Något som föräldrarna belystes under intervjuerna var kommunikation. De berättade alla om deras erfarenheter av att fördela tiden mellan att sitta framför en skärm och umgås med familjen eller vännerna. Många av dem lät deras barn sitta en timme eller max två om dagen detta för att deras relationer med omgivningen och familjen inte skulle komma till skada. De menade att de är viktigt att begränsa tiden och inte låta barnen sitta allt för länge. R2 förklarade att: ”det

handlar inte bara om de konsumerar något digitalt innehåll, utan också om ditt förhållande till teknik och den roll de spelar i ditt familjeliv”. Hen menade att tekniken tar för mycket tid från barnet vilket påverkar barnets roll i familjen. Barnet är inte med och umgås med familjen så som hen egentligen borde.

R5 ansåg att genom tekniska apparater och internet kan ett barn utsättas för innehåll som är olämpligt för sin ålder. Det är en öppen värld som inte har några begränsningar eller villkor och med småbarnsåldern inser de inte hur man kan skilja mellan vad som är rätt och fel, vilket naturligtvis påverkar deras beteende:

Som ett resultat för mitt barn när de titta på vissa filmer som visar våldsscener på ett eller annat sätt, eller genom spel som involverar krig eller mord, och barnet påverkas vanligtvis av det han tittar på och till och med försöker öva på det i verkliga livet.

Teknik en viktig del av dagliga livet

Teknik är mycket viktig för att underlätta kommunikation mellan människor ansåg föräldrar. Detta eftersom det effektivt har bidragit till att den stora världen verkar vara en liten by. Detta uppnåddes tack vare den teknik som tillhandahålls människor med hjälp och sätt att förbättra och underlätta kommunikationen mellan dem, så dessa metoder varierade från att sträcka sig från fast telefon och mobiltelefon. Internet och dess relaterade förmåga för människor att kommunicera med varandra över olika kontinenter och länder inom några sekunder. R2 förklarade: " jag och mitt barn kan prata med mina syskon som bor i ett annat land genom ljud-och videosamtal nästa värja dag". Men fyra av föräldrar nämnde att två personer kan använda samma teknik på olika sätt.

Föräldrar anser att det finns en positiv sida som man måste titta på när man talar om skärmtid. Teknik har en obestridlig roll i att utbilda ett barn och utveckla dennes intelligens. Genom moderna enheter som iPads och smartphones för barn kan de lära sig en hel del saker, som exempelvis att tala och läsa med hjälp av e-böcker, de kan lära sig olika språk osv. Det ger även barn möjlighet att läsa böcker enkelt var som helst och när som helst istället för att de ska köpa eller gå till bibliotek vid speciella tidpunkter.

R8 beskrev att utveckling av barnets sociala färdigheter, genom modern teknik och apparater ger barnet sociala färdigheter som krävs för att utveckla sociala relationer. Om dessa enheter används på rätt sätt kan barnet kommunicera med sina vänner och släktingar genom kommunikationsprogram som Skype. R8 förklarade på följande sätt: " mina barn pratar med mina föräldrar som bor i gamla hemlandet genom sociala media och mitt barn har blivit jättebra att prata sitt modersmål". Citatet tydliggör att den moderna tekniken hjälper många barn men också vuxna att ta kontakt med släktingar och familj som bor andra sidan jorden, vilket inte var vanligt förut.

R7s förklaring och erfarenhet av modern teknik går i linje med det R8 beskrev, det vill säga att tekniska apparater hjälper till att utveckla barnets färdigheter avsevärt . De hjälper barnen att utveckla talanger eller stödja dem med nödvändig information och utvidga läsningen om områden som barnen intresserar sig för. Intervjupersonen förklarade även att tekniken har gjort

barnet mer medveten om andra kulturer men också bidragit med en hel del nödvändiga kunskaper. R7 understrykte att:

Det finns många spel och aktiviteter som kan övas med en bärbar dator eller applikationer på smartphones som bidrar till att lära barnet hur den ska fullgöra sina uppgifter. Det är som ett spel där man behöver klara av en nivå för att komma vidare till den andra nivå. Detta innebär att sådana spel kan hjälpa barnet att förstå hur den ska tänka när den ska utgöra vissa skoluppgifter. Vissa spel kan lära ut barnet på ett pedagogiskt sätt vilket kan underlätta för många föräldrar som inte vet hur de ska förklara på ett bra sätt för att deras barn ska förstå. Under intervjuerna talade alla föräldrar om de negativa aspekterna som de ansåg påverkade barnen. Tre av föräldrar ansåg att skärm kunde utveckla barnets färdigheter. Vilka färdigheter? R1 beskrev att man måste titta på den positiva sidan av skärmanvändning:

De moderna tekniska apparaterna hjälper till att utveckla barnets färdigheter avsevärt, det hjälper honom att utveckla sina talanger eller stödja honom med nödvändig information och utvidga läsningen om områden han bryr sig om och som säkert utvidgar hans medvetenhet och information inom olika områden.

Diskussion

Resultatdiskussion

Av deltagarnas utsagor framgår det att de uppmärksammar att det finns påverkning av skärmtid , båda positiva och negativa påverkningar. Cadoret et al. (2016) har i sin studie om att en av det vanligaste förhållandet mellan skärmtid och barns, barn med lägre motoriska kunskaper saknar kompetens och förtroende att röra sig och delta i aktiviteter då de inte tror på att de kan klara av det. De tyder på att förebygga eller minska skärmtid hos barn kan vara ett mycket effektivt sätt att stödja barnens utveckling av motoriska kunskaper. Ändå är detta en kritisk fråga eftersom barns motoriska utveckling beror på deras motoriska erfarenhet och att alltför stor skärmtid minskar möjligheterna att delta i fysiska aktiviteter och förbättra motoriska färdigheter. Resultatet av denna studie visar att deltagarna är mycket medvet na om att barn måste ha fysisk aktivitet för normal tillväxt och utveckling och att fysisk aktivitet har flera fördelar för hälsa och välbefinnande. Enligt Keane et al. (2017) rekommenderar världshälsoorganisationen också att barn ska delta i minst 60 min måttlig fysisk aktivitet dagligen. Med tekniska framsteg har många barn nu tillgång till flera typer av skärmar som kan användas för aktiviteter, inklusive fritid. Detta gjorde livsstilen enklare och mer bekväm, men i gengäld hade dessa enheter en direkt inverkan på alla aspekter av våra liv. En stor andel barn använder sociala plattformar, Keanea et al. (2017) där de menar att små barn som tyder på att en ökad skärmtid kan påverka barnets sociala relation med sin familj på ett negativt sätt.

Barnen föredrar att spendera tid på elektroniska spel, snarare än att använda sin barndom på ett sunt sätt. Lloyd et al. (2014) kom fram till att skärm och digitala enheter inte ledde till ett sunt och hälsosamt liv utan de försämrade användarnas hälsa. Författarna menar att det finns en koppling mellan skärmtid och dess inverkan på fysisk, psykisk och social hälsa. Många

föräldrar upplevde att det blivit allt svårare att uppfostra barn nu jämfört med de senaste 10 åren eftersom videospel, surfplattor och elektroniska apparater har blivit en stor del av barnens liv. Den tidigare forskningen (Lloyd et al. ,2014) och denna studies resultat visar båda hur skärmtid påverkar barns fysiska tillstånd.

I rubriken hälsoproblem från resultatet beskriver föräldrarna hur den långa tiden barn spenderar framför skärmar kan vara oroväckande. Barnen använder sina surfplattor för att spela, titta på filmer, chatta med andra barn mm, och glömmer bort tiden de har spenderat framför surfplattan. De uppmärksammar inte heller avståndet mellan sig själva och skärmen eller ljusstyrkan vilken kan påverka deras syn på ett negativt sätt. Resultat förklarade att det är viktigt att andra föräldrar är medvetna om surfplattors negativa effekter på deras barns syn. Resultatet av denna studie visar att deltagarna är mycket medvetna om hur den långa tiden som barn spenderar framför skärmen är oroväckande.

Detta resultat stämmer med tidigare studier (The community Preventive Service Task Force, 2016) visade ett samband mellan närsynthetsproblem och skärmanvändning. För mycket skärmsittande påverkar inte bara barns ögon utan det är fler hälsoaspekter som påverkas. En del föräldrar beskrev hur för mycket tid framför surflattor och TV kan kopplas till fetma hos deras unga. Barnen glömmer oftast bort hur länge de har suttit stilla och tenderar att äta väldigt mycket under de timmarna vilket på lång sikt kan resultera i fetma. Tidigare forskning (Hewit et al., 2018; Rosen et al., 2014) beskriver att dubbelt så många barn och tre gånger så många ungdomar lider av fetma jämfört med för 30 år sedan. Skärmtid har kopplats till ökad fetma bland barn och ungdomar.

Resultatet av denna studie visar att deltagarna mycket medvetet om att det finns den positiva och negativa sida av skärmtid då barn växer upp i en värld omgiven av olika medier som är lätt och lättillgängliga. Föräldrar kan ha svårt att hålla jämna steg med det snabbt utvecklande innehållet, funktioner och nya applikationer som ständigt introduceras. Även om dessa snabba framsteg kan vara produktiva och gynnsamma för kommande generationer, kan det ibland orsaka oro. Dessa aspekter belyses även i tidigare forskning (Sharkins et al., 2016) där de menar att föräldrar bör vara försiktiga med att låta deras barn använda MeTS för mycket då det kan leda till en hel del konsekvenser bland annat minskade sociala relationer med kamrater och föräldrar.

Metoddiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas egna erfarenheter av sina barns skärmtid samt att ta reda på hur föräldrarna ser på detta. Studiens syfte är även att lyfta upp vilken roll skärmtiden har i barns liv och hur föräldrarna ser på detta både utifrån ett positivt men också ett negativt perspektiv. Alla intervjuer genomfördes på grundval av samma intervjuguide, där uppföljningsfrågor också identifierades, vilket ökar möjligheten till upprepad studie. För att uppnå bra kvalitet i form av tillförlitlig information från deltagarna ställdes en bred första fråga om ämnet i början av intervjuerna för att skapa förståelse och bakgrund för nästa frågor. Intervjuns giltighet avser huruvida deltagarnas data är tillförlitliga och om själva intervjuerna har en bra kvalitet (Kvale & Brinkmann, 2014). Ett interbedömarreliabilitetstest genomförde

för att förstärka analysens tillförlitlighet. En kollega till författaren gick igenom intervjuerna och bedömde huruvida de olika teman som förekom var lämpliga till studien.

Ett hot mot validiteten skulle kunna utgöra av att det är ett litet stickprov som författaren använder som kan påverkat resultatet. Ett annat hot mot validiteten skulle kunna utgöra av att skillnader mellan deltagarna som var från olika religion, länder och kultur som kan påverkat resultatet för att vajar deltagarna hade olika förståelse och uppfattning om skärmtid. En kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer vallades i denna studie i och med att vikten ligger i att skapa en förståelse och beskrivning utifrån föräldrarnas beskrivningar. I och med att det var en kvalitativ studie som gjorde så var antalet deltagare begränsade till åtta personer vilket gör att det inte går att diskuteras som det går att göra med att använde ett större antal av deltagare. Ännu en begränsning var den korta tiden som fanns att utföra studien själv vilket gjorde att det inte gick att intervjua fler föräldrar.

Det skulle vara intressant att genomföra samma studie fast med förskola- och grundskolelärare som har erfarenheter av barn som spenderar mycket tid framför skärmar.

Slutsats

I dagens samhälle är det allt mer vanligt att föräldrar ger sina barn surfplattor, smartphones och låter de tittar på TV i stor mängd. Skärmtid och teknologiska verktyg är inte enbart ensidigt och negativt utan det förekommer även en del positiva effekter av det. Barnen kan lära sig alfabetet med hjälp av teknologin, och det finns även pedagogiska spel som de kan få spela båda hemma men också i skolan. Ungdomar kan använda sig av internet när de vill söka efter information som är svårt att hitta. Deltagarnas uppfattning och beskrivning av sociala relationer tyder på att tekniken har en stor påverkan på barns sociala liv. De beskriver även att ett barns förmåga att bilda sociala relationer försvagas då de väljer att spendera mer tid åt att sitta vid dataskärmen istället för att gå ut och leka med andra barn.

Referenser

Alejandrina, C., & Amanda, S. (2015). Parental reports on touch screen use in early childhood. PLOS ONE.doi:10.1371/journal.pone.0128338 J

Bjereld.Y., Daneback, K., Löfstedt, P., Bjarnason,T., Tynjäla, J., Välimaa, R., & Petzold, M. (2016). Time trends of technology mediated communication with friends among bullied and not bullied children in four Nordic countries between 2001 and 2010. Health and Development, 451-457. doi:10.1111/cch.12409

Cadoret, G., Bigras, N., Lemay, L., Lehrer, J., & Lemire, J. (2016). Relationship between screen-time and motor proficiency in children: A longitudinal study. Early Child Development and Care, 188, 231-239. doi:10.1080/03004430.2016.1211123

Cao, H., Qian, Q., Weng, T., Yuan, C., Sun, Y., Wang, H., & Tao, F. (2011). Screen time, physical activity and mental health among urban adolescents in China. Preventive Medicine, 53, 4–5, 316-320. doi:10.1016/j.ypmed.2011.09.002

Community Preventive Services Task Force. (2016). Reducing children’s recreational sedentary screen time: Recommendation of the Community Preventive Services Task Force. American Journal of Preventive Medicine, 50, 416-418. doi:10.1016/j.amepre. 2015.09.014 Hewitt, L., Benjamin-Neelon, S. E., Carsonc, V., Stanley, R. M., Janssen, I., & Okely, A. D. (2018). Child care centre adherence to infant physical activity and screen time recommendations in Australia, Canada and the United States: An observational study. Infant Behavior and Development, 50, 88-97. doi:10.1016/j.infbeh.2017.11.008

Keane, E., Kelly, C., Molcho, M., & Nic Gabhainn, S. (2017). Physical activity, screen time and the risk of subjective health complaints in school-aged children. Preventive Medicine, 96, 21-27. doi:10.1016/j.ypmed.2016.12.011

Lloyd, A. B., Lubans, D. R., Plotnikoff, R.C., Collins, C. E., & Morgan, P. J. (2014). Maternal and paternal parenting practices and their influence on children's adiposity, screen-time, diet and physical activity. Appetite, 79, 149-157. doi:10.1016/j.appet. 2014.04.010

Norman, Å., Bohman, B., Nyberg, G., & Schäfer Elinder, L. ( 2017). Psychometric properties of a scale to assess parental self-efficacy for influencing children’s dietary, physical activity, sedentary, and screen time behaviors in disadvantaged areas. Health Education & Behavior, 45, 132–140. doi:10.1177/1090198117699506

Przybylski, A. K., & Weinstein, N. (2019). Digital screen time limits and young children’s psychological well-being: Evidence from a population-based study. Child Development, 90, e56–e65. doi:10.1111/cdev.13007

Rosen, L. D., Lim, A. F., Carrier, L. M., Cheever, N. A., Lara-Ruiz, J. M., Mendoza, J. S., & Rokkum, J. (2014). Media and technology use predicts ill-being among children, preteens and teenagers independent of the negative health impacts of exercise and eating habits. Computers in Human Behavior, 35, 364-375. doi:10.1016/j.chb.2014.01.036

Sharkins, K. A., Newton, A. B., Albaiz, N. E. A., & Ernest, J. M. (2016). Preschool children’s exposure to media, technology, and screen time: Perspectives of caregivers from three early childcare settings. Early Childhood Education Journal, 44, 437–444. doi: 10.1007/s10643-015-0732-3

Tandon, P., Grow, H. M., Couch, S., Glanz, K., Sallis, J. F., Frank, L. D., & Saelens, B. E. (2014). Physical and social home environment in relation to children's overall and home-based physical activity and sedentary time. Preventive Medicine, 66, 39-44. doi:10.1016/ j.ypmed.2014.05.019

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: vetenskapsrådet. Hämtad från www.vr.se