Mälardalens högskola
Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling
Finns det empati på socialkontoren?
Amy Ingelman och Camilla Magnusson
C-uppsats i psykologi, VT 2008 Handledare: Jakob Eklund Examinator: Lena Almqvist
Finns det empati på socialkontoren?
Amy Ingelman och Camilla Magnusson
Empati är att kunna uppleva och förstå andra människors känslor. Tre studier gjordes för att undersöka socialsekreterares empati för sina klienter och hur de upplever sin professionella och genuina empati. Två studier var kvantitativa och en var en mixed design. Deltagarna var 26 socialsekreterare och 57 socionomstudenter. Studie 1 och 2 visade att socialsekreterare och studenter på socionomprogrammet hade mer empati för en sympatisk person än för en osympatisk. Studie 3 visade en tendens till att socialsekreterarna upplevde mer distans vid professionell än vid genuin empati. Ju fler antal år en socialsekretare har arbetat desto mindre spelar det roll hur klienten uppträder vid mötet, detta gäller även för socionomstudenterna.
Key words: empathy, social worker, social welfare, professional
treatment
Inledning
När vi har pratat med människor i vår närhet har vi upplevt att de saknar empati hos myndighetspersoner. De upplever att de blir illa bemötta och att myndighetspersonerna gömmer sig bakom regelböckerna. Vi har även läst tidningsartiklar om detta och då gällde det personal på socialkontoren. Det var främst en tidningsartikel av Althin och Strand (2008) som har gjort att vi blev intresserade att ta reda på om det finns empati på socialkontoren. Vi har även diskuterat om det kan vara skillnad på socialsekreterare och studenter som studerar till socialsekreterare i empatinivå. Diskussionen kring detta ämne har lett till att vi blev intresserade om det fanns skillnad mellan genuin eller professionell empati. Om det finns skillnad mellan genuin och professionell empati tänkte vi att det är därför som socialsekreterarna kan upplevas som kalla och hårda. För att kunna ta reda på våra diskussioner har vi gjort tre studier i denna uppsats.
Empati
Vad är empati? Det finns olika sätt att se på vad empati är för något. Håkansson har bland
annat studerat Stein och hennes syn på empati som är ”upplevelsen av främmande medvetande” (2006, s. 15). Han modifierade hennes definition till ”upplevelsen av främmande upplevelse” (2006, s. 18). Batsons (1991) syn på empati är känslomässig respons som överensstämmer med välbefinnande hos en annan person. Enligt Rogers (1975) är empati inlevelse, identifiering, förståelse, omsorg och att känna den andres känsla (Håkansson, 2006). Det är denna definition som vi valt att använda på genuin empati. Vi har dock inte hittat någon definition av professionell empati.
Vad spelar in när man känner empati? Batson et al. (2007) gjorde experiment om en
persons välbefinnande spelar in vid kännande av empati. En modell presenterades där den viktigaste komponenten för att känna empati för en person i nöd var att värdera dennes
välbefinnande. Det gällde att ta den andres perspektiv och när detta gjordes blev värderingen av välbefinnandet till empati. Handlingen är också viktig när det gäller empati vilket Håkansson och Montgomery (2002) studerat. När historien återberättades var det själva empatihandlingen som var det centrala. Givaren förmedlar via handlingen empati till tagaren som i och med denna handling för samman dessa personer. Denna studie ledde fram till en annan studie för Håkansson och Montgomery (2003) då de forskade om empati kan bli förstådd i termer som kommunikation, samarbete och delad verklighet. Resultatet på studien visade att både givaren och tagaren förstod att givaren förstod tagarens situation. Detta skedde genom att givaren visade sig bekymrad för tagaren.
Håkansson Eklund (2006) gjorde en studie där det var lättare att visa empati om den som fick empatin ses som ett subjekt istället för ett objekt. Att se den andre som ett subjekt kanske till och med var nödvändigt för att känna empati. Empati var också lättare att känna när den andre var i en negativ situation än om den var i en positiv situation. Slutsats på dessa två studier som gjordes visade att empati var relaterat till faktorerna, en person och en situation, när personen var i en svår situation.
Eklund, Andersson-Stråberg och Hansen (in press) gjorde en studie där de undersökte om en person kände mer empati för en annan om den själv har varit i en liknande situation. Deltagarna fick fyra olika berättelser som de fick läsa. De upptäckte att den berättelse som handlade om att mista en förälder var den berättelse som bemöttes med mest empati, medan den som handlade om att mista ett husdjur var den berättelse som bemöttes med minst empati. Deras studie gav resultatet att människor kände mer empati för personer som befinner sig i en situation liknande en situation de själva varit med om.
Olika sätt som kan mäta empati. Det finns olika sätt att mäta empati på och därför finns
också olika mätinstrument. Davis (1983) ser empati som flerdimensionellt fenomen. Han utvecklade Interpersonal Reactive Index (IRI) som mäter individuella skillnader. Syftet med IRI är att empati har skilda begrepp men att de är relaterade till varandra. Plank, Minton och Reid (1996) gjorde en studie bland försäljare och hur bra försäljare de var. Plank et al. utformade ett mätinstrument med åtta olika ämnen, fyra var kognitiva och fyra var affektiva. Resultatet på deras studie blev att försäljare som har mer empati säljer bättre än de försäljare som har mindre empati. Batson har utvecklat ett välbeprövat mätinstrument på empati, han använde det bland annat i studien beskriven ovan (Batson et al., 2007). I den studien var det 80 deltagare som fick läsa två olika berättelser där huvudpersonen var sympatisk i den ena och osympatisk i den andra. Efter att ha läst berättelsen fick deltagarna fylla i en skattningskala med 16 olika känslor varav sex av dem mätte empati. Det är på detta sätt som man använder Batsons mätinstrument, resultatet av denna undersökning finns att läsa ovan. Det är Batsons mätinstrument vi valde att använda i vår studie.
Ett annat sätt att mäta empati på har Singer et al. (2006) forskat om, går det att se när någon kände empati? De gjorde experiment där deltagare fick se skådespelare som spelade ett kortspel, någon spelade ärligt och någon fuskade. Skådespelarna utsattes för smärta under experimentet. Deltagarnas empati visades i hjärnan i centret för smärta när den spelaren som spelade ärligt utsattes för smärtan. Resultaten visade också att det neurologiska systemet är inblandat vid empatiska känslor. När personen som fuskade utsattes för smärta aktiverades centret för belöning hos deltagaren. Singer et al. ville se om det var någon könsskillnad och det visade sig att det fanns könsskillnader i att känna empati och det var att männen tog mer hänsyn till personens personlighet det vill säga att de kände mindre empati för de som fuskade.
Professionellt bemötande
För att ett möte ska vara ett äkta och genuint möte måste båda parter gå till mötet och vara villiga att förändras skrev May (2005). Om någon av parterna vet hur mötet ska sluta är det inte ett äkta möte då de inte är villiga till förändring. Båda parterna måste våga visa sina sanna jag, våga lämna ut sina drömmar och möta varandra. Om de kommer till mötet öppna och villiga att lyssna på varandra kommer de tillsammans komma fram till bästa lösningen och de är båda på samma våglängd och ingen av parterna är förmer än den andra. När detta händer visar de respekt för varandra och varandras åsikter. Detta är viktigt för att klienten ska känna sig hörd och synlig.
Klienten är i beroendesituation till socialsekreteraren då det är klienten som önskar att socialsekreteraren gör något för denna (Holm, 2001). För att klienten ska vara trygg krävs det att det finns respekt mellan dem. Detta innebär att klienten bemöts som en vuxen människa och inte som ett barn som behöver tillrättavisas. För socialsekreteraren gällde det att vara medmänsklig och personlig i det professionella bemötandet till klienten i och med detta fick socialsekreteraren inte vara opersonlig och distanserad. Holm talade om att det var viktigt hur interaktionen hanterades mellan den professionella hjälparen och den hjälpsökande. Hon tog upp att det ställdes stora krav på den professionella hjälparen både när det gällde kunskap, förståelse och medvetenhet om hjälpsökandens reaktioner och sitt eget sätt att reagera och fungera i kontakten med den hjälpsökande. Professionell hållning är ett begrepp som hon använder sig av. Det begreppet innefattar alla dessa krav och är mer ett förhållningssätt än ett beteende eller en handling. Professionell hållning innebär enligt Holm att ha en ständig strävan i sitt yrkesutövande, att styras av det som hjälper klienten på lång och kort sikt. Socialsekreteraren får inte styras av sina egna behov och känslor, vilket bland annat innebär att de ska visa klienten respekt, intresse, medmänsklighet och ett personligt bemötande. Kunskapen den professionella hjälparen bör ha är kunskapen om psykologiska och sociala förhållanden och om interaktionella fenomen. Hur människor reagerar när de är i kris och konsekvenserna av olika sätt att hantera dem. Krav på självkännedom är grundläggande i professionell hållning. Egna känslor får inte påverka besluten vilket även innebär att klientens personlighet inte får spela in.
Goda kommunikationsfärdigheter är viktigt i en socialsekreterares arbete. I en studie om hur socialsekreterare talade med föräldrar till barn som behövde skydd visade det sig att det är viktigt att kunna kommunicera (Forrester, Kershaw, Moss & Hughes, 2007). Studien utfördes genom att socialsekreterare intervjuade föräldrar till barn som behövde skydd, eller rättare sagt till studenter som spelade föräldrar till dessa barn. De flesta frågor som ställdes under mötena var slutna frågor, vilket gjorde att socialsekreterarna inte fick utförliga svar. Socialsekreterarna pratade även under merparten av intervjun vilket medförde att de inte fick tillräcklig med information för att ta rättvisa beslut.
I en debattartikel av Althin och Strand (2008, 24 april) riktades det kritik mot personalen på socialtjänsten. Problem skylldes på systemfel men egentligen låg dessa problem på individnivå. Det har förekommit att det i utredningar har funnits felaktiga uppgifter men det har även saknats uppgifter som uteslutits, detta har bland annat lett till att föräldrar har förlorat vårdnaden om sina barn. Socialarbetarna tog hänsyn till kommunens ekonomi lika mycket som till klienternas bästa. De tog även upp att många utredningar innehåller direkta sakfel, som påverkar utredarnas slutsatser. Många av deras klienter berättade också att de möttes med arrogans och ovilja att hjälpa. Althin och Strand menade också att det krävdes ett brinnande intresse när arbetet har att göra med människor med problem.
Empati och professionellt bemötande
Kan utbildning ha någon betydelse för professionellt bemötande och empati? Holm (2002) har studerat detta med socialarbetare som har olika lång utbildning. Det visade sig att gruppen med medicinska socialarbetare har den lägsta frekvensen av icke professionell respons och den högsta frekvensen med emotionell kommunikation. Gruppen med assistenter som har låg professionell träning har tvärtom, högsta frekvensen med icke professionell respons och lägsta frekvensen med emotionell. Professionell träning hjälper att hålla en professionell hållning mot klienterna och även ha emotionell kommunikation i och med detta får alla klienter samma bemötande oavsett hur sympatiska de är.
Holm och Aspegren (1999) inledde en artikel med att konstatera att flera tidigare studier visade på att flera medicinstuderande ökat sin cynism under sin utbildning och att empatin sjunkit. En slutsats som drogs i den här studien är att den pedagogiska modellen där studenten själva aktivt söker kunskap förstör utvecklingen av självbilden vilket innebar att de tog efter sina föreläsares och handledares attityder mot patienter. De behöver psykologisk support vilket de får från föreläsarna och handledarna vilket gör det viktigt att dessa håller en professionell hållning gentemot patienter och klienter. Föreläsarna och handledarna måste visa att det är patienterna och klienterna som kommer först och ska bli tagna på allvar och med förståelse.
Forrester et al. (2007) visade att det fanns ett samband mellan minskat motstånd och ökat slutförande av fall när socialsekreteraren visade mer empati. Socialarbetarens empati minskade klientens motstånd som blev mer mottaglig för lösningar. Det blev en bättre kommunikation mellan parterna vilket innebar att empatiska socialarbetare klarade av svårare fall. När socialarbetaren visade mer empati för klienten kände sig klienten hörd och synliggjord. Empatisk kommunikation mellan socialarbetare och klient ses som ett mål då detta gör att relationen dem emellan utvecklas (Freedberg, 2007). I och med att det är ömsesidigt undviks det att det blir socialsekreteraren blir dominant i deras möten. Freedberg skrev också att både klienten och socialsekreteraren måste kunna komma i kontakt med sina inre erfarenheter för att kunna komma i kontakt med andras inre.
Molin (2001) skrev att det finns gränser för vad behandlare kan ta in. Hon menade att det finns en gräns för hur empatisk socialsekreterare kan vara. Gränsen drogs beroende på hur behandlaren själv mår, både fysiskt och psykiskt och på hur mycket stöd behandlaren fick från sin omgivning. Hon skrev också att det är våra svagheter och behov som gör att socionomer kan bli bra behandlare och möta sina klienter på ett bra empatiskt sätt. Molin sade också att det är viktigt att socionomerna vågar vara svaga för att de ska kunna bli empatiska mot sina klienter. Hon påtalade vikten av att våga möta sin och andras smärta för att klara av arbetet som socionom.
Syfte, frågeställningar och hypoteser
Syftet med de tre studierna var att se hur mycket empati socialsekreterare har för sina klienter och blivande socialsekreterare har för sina medmänniskor. Vi ville även se om det finns något som kan kallas för professionell empati eller om det endast finns genuin empati. Något som även var intressant var om empatin hos socialsekreterare avtar med åren. Frågeställningarna var (a) har socialsekreterare som arbetat längre tid mindre empati än de som arbetat kortare tid? (b) skiljer empatigraden sig mellan studenter och socialsekreterare? (c) hur definierar socialsekreterare professionell empati?
Designen för Studie 1 och 2 var att deltagarna läste en av två versioner av en berättelse och sedan svarade på en enkät med kvantitativa frågor om sina känslor inför en person i berättelsen. Det var en mellangruppsdesign. Bland de kvantitativa frågorna fanns ett antal frågor avsedda att mäta empati, vi använde oss av Batsons empatiskala. Frågeställningar som vi tittade efter var om deltagarna i studierna kände olika mycket empati om personen i berättelsen var sympatisk eller osympatisk. Tittade även på om det var skillnad mellan studenterna och socialsekreterarna och till slut tittade vi på om det var skillnad på socialsekreterarna beroende på hur många år de arbetat.
Studie 3 var en mixad studie. Deltagarna fick i uppgift att med egna ord beskriva antingen professionell eller genuin empati. Önskade att hitta en definition på professionell empati utifrån hur socialsekreterarna i vår studie svarat. Frågeställningar i enkäten till Studie 3 var (a) hur upplevs genuin empati och (b) hur upplevs professionell empati.
Hypotesen var att avstånd hålls vid professionell empati. Detta grundade vi på Molins specialarbete (2001) där hon talar om hur viktigt det är med distans till klienterna för att orka med arbetet som socialsekreterare och även på vår egen förutfattade mening.
Metod
Deltagare
I Studie 1 och i Studie 3 bestod deltagarna av 27 socialsekreterare från fyra olika kommuner. Det var 3 män och 24 kvinnor. De hade arbetat olika länge inom yrket, från 2 år och upp till 23 år, med ett medelvärde på 9 år och varierade i ålder mellan 28 år och 59 år, med ett medelvärde på 41. En av dessa fick vi dock räkna som bortfall då det märktes tydligt i hennes svar att hon tittat på Studie 3 innan hon fyllde i enkäten för Studie 1. Hennes svar avvek mycket från alla andra svar vilket tydde på att hon förstått att studien handlade om empati och därför hade hon fyllt i extremt höga värden på alla känslor. Vi hade skickat ut 210 enkäter av vilka 183 inte besvarades. Detta gav ett externt bortfall på 87 %. Det var ett stort bortfall men de är en svår grupp att få svar ifrån. Deltagarna fick ingen kompensation för sitt deltagande men de fick erbjudande om en presentation av resultatet.
I Studie 2 bestod deltagarna av 57 studenter från socionomprogrammet på Mälardalens högskola. Alla deltagare var kvinnor och deras ålder varierade från 19 år till 45 år, medelåldern var 27 år. Vi valde dessa för att de är blivande socialsekreterare, för att kunna jämföra dem med färdigutbildade socionomer som arbetar som socialsekreterare. Detta för att vi skulle kunna se om de hade mer empati innan de börjar arbeta som socialsekreterare än de hade efter att ha arbetat som socialsekreterare under en tid
Material
I Studie 1 och i Studie 2 hade vi två olika versioner av en berättelse en med en sympatisk person och en med en osympatisk för att kunna se om det finns någon skillnad i empati beroende på hur personen är, i enlighet med Batson et al. (2007). Deltagarna fick sedan fylla i Batsons empati skala som översatts till svenska av Ankarfjäll och Selvik (2006). Skalan gick i steg 1 – 7, där 1 stod för inte alls och 7 för extremt mycket, frågorna var till exempel: Hur mycket sympati hade du för personen i berättelsen? Cronbach´s alpha låg i vår studie på .85.
I berättelse 1 är personen vänlig och hjälpsam:
En klient kommer in till sin socialsekreterare. Socialsekreteraren har sett att klienten i väntrummet, har rest sig för en gammal dam och erbjudit henne sin plats. Han har även letat reda på en tidning till damen som hade svårt att resa sig sedan hon satt sig. När klienten kommer in på rummet är han trevlig. Han berättar om sin svåra situation som arbetslös och med ett stort huslån. Han ber socialsekreteraren om hjälp med att söka skuldsanering. Hon talar om att det är konsumentvägledningen som har hand om detta, men hon lovar att ta reda på mer och att skaffa fram blanketter som hon ska skicka hem till honom. När klienten går från socialkontoret blir han påkörd av en lastbil och blir inlagd på sjukhuset i många veckor. Han ringer till socialsekreteraren och ber henne att komma över med blanketterna till sjukhuset eftersom han inte har någon som kan hämta posten åt honom.
I den andra berättelsen är han sur och otrevlig:
En klient kommer in till sin socialsekreterare. Socialsekreteraren har sett att klienten tittat elakt och surt på en gammal dam i väntrummet som frågat om hon kan få hans stol då hon har problem med sina ben. Klienten sitter kvar på sin stol och säger till den gamla damen att hon får stå eller skaffa en rullstol. När klienten kommer in till sin socialsekreterare är han otrevlig. Han berättar om sin svåra situation som arbetslös och med ett stort huslån. Han kräver att hon ska hjälpa honom med att ansöka om skuldsanering. Hon talar om att det är konsumentvägledningen som har hand om detta, men hon lovar att ta reda på mer och att skaffa fram blanketter som hon ska skicka hem till honom. När klienten går från socialkontoret blir han påkörd av en lastbil och blir inlagd på sjukhuset i många veckor. Han ringer till socialsekreteraren och ber att hon ska komma över med blanketterna till sjukhuset eftersom han inte har någon som kan hämta posten åt honom.
De två varianterna av samma berättelse hade vi för att kunna jämföra om de kände mer empati för en sympatisk person än för en osympatisk person, och för att kunna bedöma empati hos socialsekreterare. Enkäten innehöll även frågor angående ålder, kön och hur länge de hade arbetat som socialsekreterare. Frågan hur länge de arbetat som socialsekretare fanns inte med på enkäten till studenterna. .
Deltagarna i Studie 3 fick en öppen enkät med instruktionen:
Vi är intresserade av hur du upplever din professionella/yrkesmässiga empati i arbetet. Beskriv vad som kännetecknar när du upplever professionell/yrkesmässig empati mot en klient. Du avgör själv vad som menas med empati. Det ska inte vara en teoretisk analys utan dina egna spontana upplevelser av professionell/yrkesmässig empati i din vardag på arbetet. Var snäll och fyll raderna!
De deltagare som fick svara på enkäten om den genuina/äkta empatin fick en likadan enkät där endast typen av empati var utbytt. Deltagarna skrev sina svar för hand med uppmaningen att fylla de femton raderna. Vi hade inkluderat rader för att de skulle veta hur långa svar som förväntades.
Procedur
Beträffande Studie 1 och 3 tog vi kontakt med en socialsekreterare i varje kommun och på vissa kommuner skötte de utdelandet av enkäterna och på andra kommuner blev vi hänvisade till en högre chef som delade ut enkäterna. Sammanlagt delades cirka 210 enkäter ut till fem olika kommuners socialkontor. Av dessa var det fyra kommuner som några av socialsekreterarna svarade i, sammanlagt fick vi svar från 27 socialsekreterare. Vi hade med ett missivbrev till varje deltagare där de informerades om att studien följde humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådets etiska riktlinjer (Humanistisk-vetenskapliga forskningsråd, 1999). De erbjöds att få ta del av studien när den blivit klar.
Databearbetning
Data i Studie 3 hanterades i sex steg:
1. Alla handskrivna svar skrevs in i datorn. Detta för att dels det skulle bli lättare att läsa och dels för att inte bli påverkad av de olika handstilarna.
2. Grundläggande enheter togs ut ur berättelserna såsom känna med, känna värme och medkänsla.
3. De grundläggande enheterna sattes ihop till begrepp. De ovanstående enheterna blev begreppet känsla, de andra begreppen var förståelse, närvaro, distans och respekt.
4. De olika enkätsvaren lästes på nytt och de olika grundläggande enheterna markerades med färger som de olika begreppen fått.
5. Begreppen skrevs in i SPSS för att beräkna hur många gånger begreppen använts. Om en deltagare skrivit förståelse på flera ställen i svaret räknades endast ett av dem. I detta steg togs även hänsyn till vilken av empatisorterna deltagaren svarat på då det markerades i SPSS. 6. Chi-två-test gjordes på alla fem begrepp i SPSS.
Resultat
Tabell 1 visar medelvärden för de känslor som ingår i variabeln empati. Det högsta medelvärdet fick känslan av medkänsla. Därefter kom sympati, berörd, medlidande och omsorg, sist kom känslan av ömhet. Dessa sex variabler slogs samman till den nya variabeln empati, genom att beräkna medelvärdet för dessa sex känslor.
Tabell 1
Medelvärden och standardavvikelser på känslorna som mäter empati (n = 26)
Känsla Medelvärde Standardavvikelse
Berörd 3.12 1.37 Sympati 3.35 1.50 Medlidande 2.85 1.54 Ömhet 1.38 0.70 Medkänsla 3.65 1.33 Omsorg 2.65 1.26 Genomsnitt 2.83 1.28
Dessa känslor delades in i en skala från 1 – 7, där 1 stod för inget alls medan 7 stod för extremt och besvarades av deltagarna efter hur mycket de kände för personen i berättelsen de läst.
Tabell 2 visar medelvärdet för empatin uppdelat i om berättelsen var sympatisk eller osympatisk och på hur länge man arbetat som socialsekreterare.
Tabell 2
Medelvärden för empatin hos socialarbetare
Berättelse Arbetat kortare tid Arbetat längre tid Totalt
Sympatisk 4.08 2.81 3.44
Osympatisk 2.40 2.21 2.31
Totalt 3.18 2.49
Arbetat kortare tid stod för de socialsekreterare som arbetat mindre än sju år, arbetat längre tid stod för de socialsekreterare som arbetat sju år eller mer. Empatiskalan gick från 1 – 7, där 1 stod för inget alls medan 7 stod för extremt.
Vi använde oss av en 2 X 2 ANOVA med arbetsgrupp och berättelse som oberoende variabler och empati som beroende variabeln.
Medelvärdet för empati var 2.83. Det lägsta värdet för empati var 1.67 och det högsta var 4.67. Det varierade mycket mellan den personen som hade lägst empati och den som hade mest empati.
Resultatet på uträkningarna visade att hur länge de hade arbetat var signifikant för hur mycket empati de kände F = 6.84, p = .016, df = 1. Det visade sig att även berättelsen hade betydelse för hur mycket empati de kände F = 16.34, p = .001, df = 1. Det finns även en tendens till interaktion mellan antal arbetade år och berättelse, F = 3.75, p = .066, df = 1. När vi beräknade detta på de tjugofyra första deltagarna så fick vi fram att p = .051 så då var det på gränsen till att vara signifikant. De 24 första var de socialsekreterare som lämnade in sina enkäter först. Då det var få deltagare var det stor risk för typ 2 fel. De som arbetat kortare tid hade mer empati för den sympatiska personen än för den osympatiska personen. De som har arbetat kortare tid har mer empati totalt än de som arbetat längre tid. Det visar sig också att de som har arbetat längre gör mindre skillnad på om personen är sympatisk eller osympatisk (se
Tabell 2). När vi undersökte korrelationen mellan antal arbetade år och empatiförmågan fick vi fram en korrelation på -.346, p = .08. Denna korrelation styrker vår hypotes att de som arbetat längre tid har lägre empati.
Resultatet av Studie 2 presenteras i jämförelse med Studie 1 och resultatet visas genom tre tabeller och två diagram och sedan redovisar vi resultatet på våra analyser där sysselsättning och berättelser är oberoende variabler och empati är den beroende. Tabell 3 visar medelvärden för de ord som ingår i variabeln empati hos både studenter och socialsekreterare. Det högsta medelvärdet fick känslan av medkänsla. Därefter kom sympati, berörd, medlidande och omsorg, sist kom känslan av ömhet. Dessa sex variabler slogs samman till den nya variabeln empati.
Tabell 3
Medelvärden på orden som indikerar empati uppdelat på studenter, socialsekreterare som arbetat kortare tid och socialsekreterare som arbetat längre tid
Känsla Studenter n = 57 Kort tid n = 13 Längre tid n = 13
Berörd 3.68 3.31 2.92 Sympati* 4.16 3.85 2.85 Medlidande* 3.72 3.31 2.38 Ömhet* 2.26 1.54 1.23 Medkänsla 4.11 4.15 3.15 Omsorg 3.19 2.92 2.38 Totalt 3.52 3.18 2.49
*= signifikant skillnad på signifikansnivån 0.05 mellan studenter och socialsekreterare som arbetat sju år eller längre. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de som arbetat kortare tid än sju år och studenterna eller de som arbetat längre än sju år.
Arbetat kortare tid står för socialsekreterare som arbetat mindre än sju år, arbetat längre tid står för socialsekreterare som arbetat sju år eller mer.
Vi beräknade empatigraden hos de två grupperna beroende på vilken berättelse de hade läst. De två grupperna var studenter och socialsekreterare.
Tabell 4
Medelvärdet på empati uppdelat på om berättelsen var snäll eller elak och sysselsättning
Berättelse Studenter Socialsekreterare Totalt
Sympatisk 3.76 3.44 3.67
Osympatisk 3.24 2.33 2.91
Totalt 3.52 2.83
Tabell 4 visar att studenterna hade mer empati än socialsekreterarna totalt och gjorde mindre skillnad på om personen är sympatisk eller osympatisk. Den visar även att studenterna hade mer empati än socialsekreterarna vid båda berättelserna.
Figur 1. Medelvärdet för empati hos socialsekreterare och studenter beroende på vilken
berättelse de läste.
I Studie 2 undersökte vi om socionomstudenter hade mer empati för sympatiska personer än för osympatiska och om de generellt hade mer empati än färdigutbildade socionomer som arbetat en tid som socialsekreterare. Det visade sig att vår hypotes kunde bekräftas, studenter på socionomprogrammet hade mer empati än socialsekreterare och denna skillnad var signifikant. F = 6.53, p = .013, df = 1. Vi använde oss av en 2 X 2 ANOVA där berättelse och sysselsättning var oberoende variabler och empati var beroende variabeln. Det var också av betydelse vilken berättelse deltagarna läst F = 11.62, p = .001, df = 1. Det fanns ingen interaktion mellan sysselsättning och berättelse. Vi fann en korrelation på -.415 mellan ålder och grad av empati, detta var signifikant på .01 nivå p < .000. Vilket betyder att graden av empati minskade med åldern på deltagarna.
Enligt denna uträkning hade studenter mer empati än socialsekreterare och gjorde mindre skillnad på hur personen i berättelsen var. Vi ville kontrollera hur resultatet blir om man delar upp socialsekreterarna i två grupper, de som arbetat kortare tid än sju år och de som arbetat sju år eller mer. När vi gjort det blev resultatet följande.
Tabell 5
Medelvärde i empati uppdelat på studenter, socialsekreterare som arbetat kort tid och socialsekreterare som arbetat längre och på berättelse
Berättelse Studenter Kort tid Längre tid
Sympatisk 3.76 4.08 2.81
Osympatisk 3.24 2.40 2.21
Genomsnitt 3.52 3.18 2.49
Figur 2. Visar medelvärdet på empati hos studenterna, de socialsekreterare som arbetat en
kortare tid och de socialsekreterare som arbetat en längre tid beroende på vilken berättelse de läst.
Resultatet visar att de som hade mest empati för den sympatiska var de som arbetat en kortare tid som socialsekreterare, dessa gjorde även mest skillnad på hur personen i berättelsen var. De som hade minst empati var de som hade arbetat längst tid som socialsekreterare. Studerande var de som hade mest empati för den osympatiska personen och studenterna gjorde minst skillnad på person, studenterna hade mest empati i genomsnitt.
Det fanns också en signifikans när det gällde berättelse F = 11.20, df = 1, p = .001 och när det gällde om man var student, hade arbetat kort tid eller hade arbetat en längre tid som socialsekreterare, F = 5.12, df = 2, p = .008. Det fanns dock ingen interaktion mellan berättelse och sysselsättning. Vi utförde ett posthoctest för att se om det fanns en signifikant skillnad hos deltagarna för de sex olika känslorna som ingår i empati fann vi en signifikant skillnad mellan de som arbetat som socialsekreterare under en längre tid och studenterna (.004) på signifikansnivå .05 för känslan medlidande.
Det fanns inte så stor skillnad mellan genuin och professionell empati när socialsekreterarna själva beskrev hur de upplevde genuin eller professionell empati i Studie 3. Det fanns en tendens till skillnad angående distans, se Tabell 6.
0 1 2 3 4 5 Sympatisk Osympatisk Berättelse M ed e lv är d e e m p at i Studenter
Arbetat kort tid (<7 år) Arbetat längre tid (>7 år)
Tabell 6
Antal gånger varje begrepp förekom vid varje empatisort
Begrepp Professionell empati n = 15 Genuin empati n = 12
Förståelse 8 7 Närvarande 1 3 Distans* 8 2 Känna 7 5 Respekt 5 1 Totalt 29 18
* Tendens till skillnad mellan professionell och genuin empati
Tabell 6 visar att det är relativt lika på varje empatisort förutom just distans där den förekommer oftare i den professionella empatin. Vi utförde ett chi-två-test för att undersöka om skillnaden mellan professionell och genuin empati på begreppet distans var signifikant. Det var 10 av deltagarna som upplevde distans i empati. Det var fler deltagare som upplevde distans i professionell empati (n = 8) än det var för genuin empati (n = 2). Det visade sig vara en tendens till signifikans mellan dessa (X2 = 2.83, df = 1, p = .093). Det är risk för typ 2 fel
eftersom vi hade få deltagare. Ordet respekt visade enligt tabellen på skillnad men den var inte signifikant när vi testade den genom ett chi-två-test (X2 = 1,85, df = 1, p = .174).
”Såklart försöker jag ha ett empatiskt förhållningssätt i mitt arbete. För mig innebär det att inte att jag tar över och styr mina klienters val. Jag tar heller inte på mig ett personligt ansvar om mina klienter gör andra val än de jag tycker är lämpliga”. Detta var ett exempel på vad en socialsekreterare skrev om professionell empati, i det citatet togs det upp två grundläggande enheter som tillhör distansbegreppet. De grundläggande enheterna som togs upp var ”inte personligt ansvar” och ”att inte ta över”. Den socialsekreteraren nämnde inte något annat än just begreppet distans. En annan socialsekreterare skrev ”För mig innebär empatisk förmåga att känna med personens situation utan att för den skull bli känslomässigt indragen i personens situation”. Det är en fin balans att känna med personen men inte att bli känslomässigt indragen. Många av socialsekreterarna som beskrev den professionella empatin tog just upp det att inte känna åt klienten, ”Att skilja på mig själv och klienten så att jag inte känner åt någon annan”. Nu är det bara skrivet citat från den professionella empatin som bevisar att det behövs distans för att klara av jobbet men som en socialsekreterare skrev ”Ett stort hjärta är ett måste i arbete med människor”.
Diskussion
De här tre studierna visade att studenter på socionomprogrammet kände mer empati än socialsekreterare. Socialsekreterares empati påverkades mer än studenterna av klientens personlighet. Det som verkar skilja professionell empati från genuin empati är att de betonar distans.
Studenterna kände mer empati än socialsekreterare
Resultatet av Studie 1 och 2 bekräftade frågeställningen att studenter har mer empati än socialsekreterare. Frågeställningen om en sympatisk person bemöts med mer empati än en osympatisk bekräftades också då alla tre grupperna hade mer empati för den sympatiska personen än för den osympatiska.
Socialsekreterare som arbetat längre tid gör mindre skillnad mellan sympatiska och osympatiska personer men studenterna gjorde minst skillnad på personligheten. Socialsekretare som arbetat längre tid inom yrket är mer objektiva inför klienterna och lär sig hålla distans. Studenterna som ännu inte kommit i kontakt med klienter reagerar enligt böckerna att de inte ska göra skillnad på personligheter. Det bekräftades däremot att socialsekreterare som arbetat kortare tid gjorde större skillnad på sympatiska och osympatiska. Detta stämmer med Holms (2001) resultat att de som utbildar sig inom vårdyrken har mer empati i början av sin utbildning än i slutet av utbildningen. Resultatet att socialsekreterare som arbetat längre tid gör mindre skillnad på personligheten hos klienten kan även höra samman med studien som Singer et al. (2006) gjorde som visade att män gör mer skillnad på personlighet än kvinnor. Dessa socialsekreterare som arbetat längre tid har blivit mer bekväm i sin yrkesroll och därmed också ser bortom personligheten när de träffar klienten.
Professionell kontra genuin empati
I både professionell och genuin empati upplevs begreppen förståelse, närvaro, känsla och respekt. Det som verkar skiljer professionell och genuin empati åt verkar ligga i begreppet distans där det finns en tendens till skillnad vilket dock ska tolkas med försiktighet. Socialsekreterarna verkar välja att ha en skyddande mur omkring sig för att kunna klara av sitt arbete. Distansen som socialsekreteraren håller mot klienten kan vägas upp med att denna visar respekt, omsorg och medkänsla med klienten. Det gäller att inte glömma bort att de andra begreppen i empatin som finns hos både den professionella och den genuina för att vara en medmänniska. ”Empati är att känna med personer, känna värme och medkänsla utan att förlora vilket uppdrag jag har. Mitt jobb är att jobb är service och råd och stöd och att arbeta upp en relation är viktigast” ett exempel på vad en engagerad socialsekreterare skrivit om professionell empati. Goda kommunikationsfärdigheter som Forrester et al. (2007) beskrev är något som en socialsekretare enligt honom bör ha, att få klienten att öppna sig och berätta om sin situation, vilket lättast sker med öppna frågor. Socialsekreteraren kan fortfarande ha sin skyddande mur omkring sig men ändå få ett lyckat möte med klienten om socialsekreteraren är beredd att förändra sig under mötets gång och inte ha resultatet klart när denna kommer till mötet då känner sig klienten mer delaktig och att denna har mer att säga till om. Detta innebär att socialsekreteraren inte får vara dominant i mötet (May, 2005; Freedberg 2007). Det är handlingen som gör hur mycket empati klienten känner att socialsekreteraren känner för denna (Montgomery & Håkansson, 2002). I och med detta kan en socialsekreterare hålla distans men även uppfattas som empatisk då socialsekreteraren i handling försöker hjälpa klienten. Socialsekreteraren får inte bli dominant mot klienten i sin yrkesroll
Detta resultat att det ska vara distans i professionell empati är helt emot vad Holm (2002) tycker, såsom vi har skrivit i inledningen. Om socialsekreteraren vill hålla en professionell profil ska hon tvärtom vara medmänsklig och visa personlighet och inte alls visa distansering. Spekulation till detta är att Holm tänker mer på klienten i detta läge, att klienten ska känna sig respekterad och inte känna sig i underläge då denna känner att socialsekreteraren är närvarande.
Resultatet i denna studie visar att en definition av professionell empati eventuellt ska innehålla distans för att spegla hur socialsekreterare upplever fenomenet. Baserat på detta resultat skulle definition av professionell empati bli, inlevelse, identifiering, förståelse, omsorg, distans och att känna den andres känsla, vilket är en omformulering av Rogers (1975) definition av empati som togs upp i inledningen.
Empatin minskar med antal arbetade år
”När jag känner att jag är på samma våglängd som klienten och kan förstå utifrån klientens berättelse. De känslor som omnämns på föregående sida har för min del ingenting med empati att göra.” Detta svarar en socialsekreterare angående genuin empati och syftar på Batsons empatiskala. Hon var en av socialsekreterarna som arbetat lång tid inom yrket detta bekräftar
vår frågeställning om att socialsekreterare som arbetat lång tid har mindre empati. Althin och Strand (2008) skrev i sin debattartikel att personer som arbetar med problemfyllda människor behöver ge dem positiv energi. Detta kräver engagerade socialsekreterare som har klientens välbefinnande i åtanke. Ju längre tid en socialsekreterare har arbetat ju mer har denna redan hört om klienters problem och situationer vilket kan göra att de känner mindre empati men de behöver vara okänsliga för det. Det finns gränser för hur mycket en socialsekreterare kan ta in som Molin (2001) skrev i sitt specialarbete, vilket kan vara en orsak till att empatin hos socialsekreterare minskar med åren.
Studenterna visar sig ha mer empati än socialsekreterarna. Studenterna kände mest empati i genomsnitt även om de två personligheterna sammanslogs. Enligt Holm (2001) så avtar empatin redan under utbildningen. Studien visade detta då vi fått fram att studenter på socionomutbildningens första år hade mer empati än färdiga socialsekreterare. Det hade förstås varit en fördel om vi hade haft fler socialsekreterare som besvarat vår enkät
Validitetsproblematik
För att minska det externa bortfallet i framtiden är det bra att ha studien fast förankrad hos arbetsledarna som kan motivera de anställda att svara på enkäterna. En idé kan vara att försöka komma på ett möte och dela ut och informera på plats om studien. Detta gjordes inte i den här studien då en av studieorterna låg för långt bort och då valdes det att göra på samma sätt på alla orterna för att det skulle bli så lika förutsättningar som möjligt.
I missivbrevet stod det att deltagarna inte skulle titta på hela studien på en gång utan svara en enkät i taget. Några av deltagarna kanske tittade på enkäten till Studie 3 och därmed förstod att studien handlade om empati. Detta kan ha påverkat resultatet i Studie 1. Det vore därför bra att ge deltagarna en enkät i taget men då gäller det att vara på plats.
Socialsekreterarna var en svår grupp att få med på att få delta i studierna, antagligen för att de har stor arbetsbelastning. Vilket Molin tog upp i sitt specialarbete. (2001) Det vi inte vet är om det är de socialsekreterare som har mest eller minst empati som har engagerat sig och deltagit i studien. Vi vet inte om de är representativa för gruppen socialsekreterare. Det kanske är ett tecken på empati för oss att de ställde upp? Eftersom det var stor skillnad på antalet deltagare i grupperna och det dessutom var få deltagare i varje grupp så fanns det risk för typ 2 fel.
Reliabilitetsmässigt är studien bra eftersom vi har använt oss av ett känt mätinstrument, som bevisligen mäter empati. Deltagarna hade inga svårigheter att förstå frågan i Studie 3. Studien tog inte allt för lång tid att genomföra för deltagarna.
Framtida forskning
Ett förslag till framtida forskning är att utföra den mixade studien, Studie 3, i både skriftlig och i intervjuform, vilket medför ett större djup i svaren då det går att ställa följdfrågor. Ett annat förslag är att utföra studierna på nytt men med fler deltagare för att se om det vi fått fram stämmer även i andra grupper. Det vore intressant att se om socialsekreterarnas empati påverkar deras utlåtanden. Påverkas klienterna av hur empatisk socialsekreteraren är? Det kan även vara intressant att genomföra studien på andra yrkesgrupper som arbetar med människor.
Implikationer för samhället
Denna forskningsstudie kan förmodligen hjälpa till med att öppna ögonen på dem som arbetar inom socialtjänsten och inom andra yrkesgrupper som arbetar med människor. Det är viktigt att lyfta frågan om empati och att det kan vara en bristvara på arbetsplatsen. Detta kan leda till att de inför empatiutbildningar för att ventilera dessa frågor. Det är viktigt att alla som arbetar med människor har förmågan att känna och visa empati för andra. Redan under utbildningen på socionomprogrammet föreslår vi att empati borde vara en viktig del i undervisningen. Det är förstås viktigt att de människor som behöver hjälp bemöts med empati och får stöd från hjälparen.
Referenser
Althin, P., & Strand, A. (2008, 24 april). Inkompetenta socialarbetare ödelägger liv.
Aftonbladet. Hämtad 22 maj, 2008, från http://www.aftonbladet.se.
Ankarfjäll, C., & Selvik, T. (2007) Är det lättare att känna empati för en person som är
snäll än elak? C-uppsats, Mälardalens högskola, Eskilstuna, Institutionen för Samhälls-
och Beteendevetenskap.
Batson, C. D. (1991). The altruism question. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.
Batson, C. D., Håkansson Eklund, J., Chermok, V. L., Hoyt, J. L., & Ortiz, B. G. (2007). An additional antecedent of empathic concern: Valuing the welfare of the person in need. Journal of Personality and Social Psychology, 93, 65-74.
Davis, M. H. (1983). Measuring individual differences in empathy: Evidence for a multidimensional approach. Journal of Personality and Social Psychology, 44, 113-126.
Eklund, J., Andersson-Stråberg, T., & Hansen, E. (in press). Empathy and prior experience.
Scandinavian Journal of Psychology.
Forrester, D., Kershaw, S., Moss, H., & Hughes, L. (2007). Communication skills in child protection: How do social workers talk to parents? Child and Family Social Work 2008,
13, 41-51.
Freedberg, S. (2007). Re-examining empathy: A relational – feminist point of view. Social
Work, 52, 251-259.
Holm, U. (2001). Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och kultur.
Holm, U. (2002). Empathy and professional attitude in social workers and non trained aides. The International Journal of Social Welfare, 11, 66-75.
Holm, U., & Aspegren, K. (1999). Pedagogical methods and affect tolerance in medical students. Medical Education, 33, 14-18.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. (1999). Forskningsetiska principer i
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm:
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsråd.
Håkansson, J. (2006). Empati: att uppleva främmande upplevelser. Filosofisk Tidskrift, 4, 9-26.
Håkansson Eklund, J. (2006). Empathy and viewing the other as a subject. Scandinavian
Journal of Psychology, 47, 399-409.
Håkansson, J., & Montgomery, H. (2002). The role of action in empathy from the perspective of the empathizer and the target. CRISP, 8, 50-61.
Håkansson, J., & Montgomery, H. (2003). Empathy as an interpersonal phenomenon.
Journal of Social and Personal Relationships, 20, 267-284.
May, R. (2005). Den omätbara människan. Stockholm: Natur och Kultur.
Molin, A. M. (2001). Empatin inom socialtjänsten. Specialarbete, Socialhögskolan, Stockholm.
Plank, R. E., Minton, A. P., & Reid, D. A. (1996). A short measure of perceived empathy.
Psychological Reports, 79, 1219-1226.
Rogers, C. R. (1975). Empathic: An unappreciated way of being. Counseling Psychologist,
5, 2-10.
Singer, T., Seymor, B., O´Doherty, J. P., Stephan, K. E., Dolan, R. J., & Frith, C. D. (2006). Empathic neural responses are modulate by the perceived fairness of others.
Appendix
För varje känsla som finns här nedanför, var vänlig ringa in den siffra som beskriver Dina känslor för den klient vars berättelse Du läst. Bli inte orolig om Du inte känner alla dessa känslor som står nedanför, det är bara ett fåtal personer som gör det.
Inte alls Extremt
sorg 1 2 3 4 5 6 7 berörd 1 2 3 4 5 6 7 chockad 1 2 3 4 5 6 7 förnärmad 1 2 3 4 5 6 7 sympati 1 2 3 4 5 6 7 förvirrad 1 2 3 4 5 6 7 medlidande 1 2 3 4 5 6 7 irritation 1 2 3 4 5 6 7 ömhet 1 2 3 4 5 6 7 upprörd 1 2 3 4 5 6 7 medkänsla 1 2 3 4 5 6 7 störd 1 2 3 4 5 6 7 omsorg 1 2 3 4 5 6 7 bedrövad 1 2 3 4 5 6 7 bekymrad 1 2 3 4 5 6 7 ledsen 1 2 3 4 5 6 7
