Screening

Under information fakta presenterar natUrvårdsverket fakta i olika frågor

in

fo

r

m

at

io

n

fa

k

ta

screening

Sverige har under lång tid haft miljöövervakning av de ”klassiska miljögifterna” som PCB, DDT och dioxiner. Övervakningen har gett oss långa tidsserier över haltförändringarna. Nu dyker nya potentiella miljögifter upp tillsammans med andra möjliga problemämnen i sam-hället. Därför har miljöövervakningen kompletterats med ett screening-program.

Screeningundersökningar är ett första led i att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Screening är mät-ningar vid ett eller ett par tillfällen för att se om ett ämne finns i miljön och om människa och miljö påverkas.

Screeningen inleddes i liten skala 1996–97 och har efter hand ökat

i omfattning. Sedan starten har många ämnen screenats (se tabell nästa sida). En screeningstudie kan vara upplagd på olika sätt och omfatta olika matriser. Under senare år har ofta standardmässigt vissa matriser analyserats. Vilka ämnen som screenats i vilka typer av områden (men ingen uppgift om de hittades där) redovisas på sidan 3.

fakta

Vad är screening? screening är en invente-ring för att avgöra om ett

ämne eller en ämnes-grupp hittas i miljön och om människor riskerar att exponeras. screeningen kan löpa under ett eller flera år beroende på vil-ket ämne som undersöks.

fakta Matris

matris är det som analy-seras, t.ex. vatten, slam,

luft eller fisk

Strategi för screening enligt DPSir-modellen. (från föredrag av Henrick Blank, länsstyrelsen i jönköpings län, 2001)

ÄmneSgruPP År

BteX (bensen, toluen, etc), pesticider, ett större antal metaller 1996–1999 Hexabromocyklododekan (HBcdd) 2000

klorerade fenoler 2001

organiska tennföreningar 2001

oktylfenol 2001

fosforbaserade flamskyddsmedel 2001–2002 Högfluorerade ämnen (pfas) 2001–2003

myskföreningar 2002 triklosan 2002 tBBpa 2001-2002 antimonföreningar 2001 ftalater 2002–2003 vissa läkemedelsrester 2002

Hexaklorbutadien (HcBd) och klorerade bensener 2002

klorerade paraffiner 2002–2003

Bisfenoler och bis(4-klorfenol)-sulfon 2003–2005 antioxidanter, metylfenoler, alkylfenoler 2003–2004 mätningar i slam av diverse ämnen och ämnesgrupper 2002– adipater, limonen, mirex, isocyanater 2004–2005 oktaklorstyren, siloxaner, endosulfan 2004–2006 mätningar av vattendirektivets prioriterade ämnen i fisk 2001–2005 antibiotika, antiinflammatoriska ämnen, hormoner 2005–2007

vissa pfas-ämnen 2005–2007

Bronopol, resorcinol 2005–2007

organiska tennföreningar 2005–2007

Bensotiazoler, 4-klor-3-kresol, n-didecyldimetyl ammoniumklorid, propiko-nazol, parabener

2005–2005 vissa ytterligare läkemedelsrester, veterinärmedicinska produkter,

katalysa-tormetaller, vissa ftalater, cyklododekatrien, kromföreningar, zinkpyrition

2006–2007

mätningar av vattendirektivets prioriterade ämnen i vatten 2005-2008

vissa fenolära ämnen 2006-2008

vissa aminer, estrar och amider, vissa biocider, vissa organiska jonfören-ingar, vissa organiska halogener, pigmentfärger, betongtillsatser, sukralos, myskämnen, silver

2007-analys av vissa matriser, vissa biocider, oavsiktligt bildade ämnen, smörj-medel, nonylfenol

2008-se nästa tabell för redovisning av inom vilka typer av ormåden man mätt.

early-warning-system

En välplanerad screeningundersökning kan även användas i riskbedömningssam-manhang. Målet är en screening som kan fungera som ett ”early-warning”- sys-tem för nya miljögifter, där sedan ytterligare undersökningar kan behövas för att uppskatta ämnets källor och flöden. Det är också ett sätt att få information om alla de kemiska ämnen som finns med på olika internationella listor och som vi åtagit oss att kontrollera.

Screeningen ger också underlag för att avgöra om ett ämne ska tas med i re-gelbundna tidsserier (monitoring) eller i alla fall om det bör mätas ännu en gång efter en tid. Framförallt bildar resultaten från screeningen underlag för andra åtgärder t.ex. regler för kemikalieanvändning och behov av efterbehandling.

Vi lk a m at r iS e r i no m o li k a t yP e r a V o m r Å D e n S o m a n a ly S e r at S f ö r D e o li k a Ä m n e n S o m S c r ee n at S . Ä m ne å r k us t & h av S öt va tt en te rr es t lu ft P unk tk äl la u rb an m änn is ka Ytv att en fis k ann an bio ta sed im ent Ytv att en gru ndv att en fis k sed im ent mar k väx ter Älg Bak gru ndl suft Bag r. n ede rb. /de p.. luf t mar k vat ten fis k/b iot a sed im ent /sl am Urban l uft Urban n ede rb. /de p. sla m arv vat ten a rv fis k/b iot a sed im ent dag vat ten /da gv. sla m råv att en /dr ick sva tte n lak vat ten - d epo ni liv sm ede l mod ers mjö lk Blo d / Urin B te X ( be ns en , t ol ue n, e tc .) 19 97 -1 9 9 8 X X X k lo re ra de p ar af fin er i 19 9 9 X p es ti ci de r 19 9 9 X X X X H ex ab ro m oc yk lo do de kan 2 0 0 0 X X X X X X X X X X X X X X X U tö ka t ant al m et al le r ( 5 5 g ru nd el em ent ) 19 9 9 -2 0 0 0 X X X X X o rg an is ka t en nfö re ni ng ar i 2 0 01 -2 0 0 3 X X X X X X X p ent ak lo rf en ol 2 0 01 -2 0 0 2 X X X X X X X X X X X X X X X p er flu or er ad e ä m ne n 2 0 01 -2 2 0 2 X X X X X X X X X X X te tr ab ro m bi sf en ol a 2 0 01 -2 0 0 2 X X X X X X X X X X X X X X X X tr ic lo san 2 0 0 2 -2 0 0 3 X X X X X X X X X X X X X X a nt im on 2 0 01 X X X X X X X X X X X ft al at er 2 0 0 2 -2 0 0 3 X X m us k i 2 0 0 2 X X X X H ex ak lo rb ut ad ie n, k lo re ra de b en se ne r 2 0 0 2 X X X X X X X X X X lä ke m ed el / ant ib io tik a 2 0 0 2 X X X X X X X X o rg an ofo sf at er 2 0 0 2 -2 0 0 4 X X X X X o kt yl -, n on yl - o ch d od ek yl fe no le r 2 0 0 3 -2 0 0 4 X X X X X X X X X X k lo re ra de p ar af fin er ii 2 0 0 3 -2 0 0 4 X X X X X X X X X B is (4 -k lo rf en ol -) su lfo n 2 0 0 3 -2 0 0 4 X X X X X X X X X B is fe no le r a o ch t et ra bu ty ld if en ol 2 0 0 3 -2 0 0 4 X X X X X X X X X m et yl fe no le r 2 0 0 3 -2 0 0 4 X X X X X X X X X X X

Vi lk a m at r iS e r i n o m o li k a t yP e r a V o m r Å D e n S o m a n a ly S e r at S f ö r D e o li k a Ä m n e n S o m S c r ee n at S . Ä m ne Å r k us t & h av S öt va tt en te rr es t lu ft P unk tk äl la u rb an m änn is ka ytv att en fis k ann an b iot a Sed im ent ytv att en grun dva tte n fis k Sed im ent mar k Väx ter Älg Bak grun dls uft Bag r. n ede rb. /de p.. luf t mar k Vat ten fis k/b iot a Sed im ent /sla m urb an l uft urb an n ede rb. /de p. Sla m arv Vat ten a rv fis k/b iot a Sed im ent Dag vat ten /da gv. sla m råv att en /dr ick sva tte n lak vat ten - d epo ni liv sm ede l mod ers mjö lk Blo d / u rin inn em iljö va tt en di re kt iv et s p ri or it er ad e ä m ne n 2 0 0 3 -2 0 0 4 X X X X X X is oc yan at er 2 0 0 4 X X X m ir ex 2 0 0 4 X X X X X X X X X X li m on en 2 0 0 4 X X X X X X X X X X X X X e nd osu lf an 2 0 0 4 X X X X X X X X X X a di pa te r 2 0 0 4 -2 0 0 6 X X X X X X X X X X X X X X X k lo re ra de o ch b ro m er ad e s ty re ne r 2 0 0 4 -2 0 0 6 X X X X X X X X X X X X X X s ilo xan er 2 0 0 4 -2 0 0 6 X X X X X X X X X X X X X B io ci de r ( B en so tia zo le r, B ro -n op ol , 4 -k lo r-3 -k re so l, p ro pi co na zo l, r es or ci -no l, n -d id ec yl di m et yl am m on iu m kl or id , p ar ab en er ) 2 0 0 5 -2 0 0 6 X X X X X X X X X X X X X X X X X X a nt ib io tik a, ant iin fl am m at or is ka ä m ne n, ho rm on er 2 0 0 5 -2 0 0 6 X X X X X X X X vi ss a p fa s -ä m ne n 2 0 0 5 -2 0 0 6 X X X X X X X X X X X X X X X o rg an is ka t en nfö re ni ng ar ii 2 0 0 5 -2 0 0 6 X X X X X X X X X X X X d ib en so ti of en er ( p c d t) 2 0 0 5 -2 0 0 6 X X X X X X X X X X X X m ät ni ng ar s la m a v d iv er se ä m ne n o ch äm ne sg ru pp er 2 0 0 4 -X ve te rin är m ed ic in sk a p ro du kt er X X X X X X X

Vi lk a m at r iS e r i n o m o li k a t yP e r a V o m r Å D e n S o m a n a ly S e r at S f ö r D e o li k a Ä m n e n S o m S c r ee n at S . Ä m ne Å r k us t & h av S öt va tt en te rr es t lu ft P unk tk äl la u rb an m änn is ka ytv att en fis k ann an b iot a Sed im ent ytv att en grun dva tte n fis k Sed im ent mar k Väx ter Älg Bak grun dls uft Bag r. n ede rb. /de p.. luf t mar k Vat ten fis k/b iot a Sed im ent /sla m urb an l uft urb an n ede rb. /de p. Sla m arv Vat ten a rv fis k/b iot a Sed im ent Dag vat ten /da gv. sla m råv att en /dr ick sva tte n lak vat ten - d epo ni liv sm ede l mod ers mjö lk Blo d / u rin inn em iljö ft al at er ( di n p, di d p ) 2 0 0 6 -2 0 07 X X X X X X X X X X X X Zi nk py ri to n 2 0 0 6 -2 0 07 X X X X X X X X X X X lä ke m ed el / p sy ko fa rm ak a 2 0 0 6 -2 0 07 X X X X X X X X X k ro m fö re ni gn ar 2 0 0 6 -2 0 07 X X X X X X X X X X X X X X 1, 5 ,9 -c yk lo do de ka tr ie n 2 0 0 6 -2 0 07 X X X X X X X X X X X X va tt en dire kt iv et s p ri or it er ad e ä m ne n ii 2 0 0 6 -2 0 07 X k at aly sa to rm et al le r 2 0 0 6 -2 0 07 X X X X X X X X X vi ss a f en ol är a ä m ne n 2 0 0 6 -2 0 0 8 X X X X k lo re ra ad e p ar af fin er ii i 2 0 07 -2 0 0 8 X vi ss a a m in er 2 0 07 -X X X X X X X X X X X X vi ss a e st ra r 2 0 07 -X X X X X X X X X X o rg an is ka j on fö re ni gn ar 2 0 07 -X X X X X X X X X X p ig m ent fä rg er 2 0 07 -X X X X X X X X X vi ss a b io ci de r 2 0 07 -X X X X X X X X X X vi ss a o rg an is ka h al og en 2 0 07 -X X X X X X X X X X X X B et on gt ill sa ts er 2 0 07 -X X X X X X X X X s uk ra lo s 2 0 07 -X X X X X X X X X X X X X X m ys kä m ne n ii 2 0 07 -X X X X X X X X X X X X s ilv er 2 0 07 -X X X X X X X X X X X X

screening – studie i 4 delar

steg 1: val av ämnen

Redan i valet av ämne bör det finnas tankar om vad resultaten ska användas till. Myndigheternas syfte med screeningen är inte i första hand att stötta forskning om nya miljögifter utan att leva upp till krav på rapportering av vissa substan-ser i olika EU direktiv och internationella konventioner. Många av dessa ämnen är inte relevanta för Sverige och screeningen skulle i dessa fall kunna hjälpa till att visa detta, så att vi i fortsättingen inte lägger en massa resurser på att mäta dessa. Ett annat syfte är att följa upp arbetet i riktning mot en giftfri miljö, vilket omfattar även andra ämnen än ”klassiska miljögifter”. Ämnen som hittas i höga halter kan följas upp under en längre tid i tidsserier. Ett syfte kan vara att hitta ämnen som påverkar människors hälsa och som kan ingå i en hälsorelaterad miljöövervakning vilket kräver ett annat sätt att välja ämnen.

Ytterligare ett skäl till att välja ett visst ämne kan vara att använda resultaten till att fylla i luckor i data för riskbedömning eller för att motivera en riskreduce-rande åtgärd.

Val aV Ämnen frÅn ProDuktregiStret

Miljöövervakningen har utvecklat en metodik för att välja ut kandidater för screening ur Produktregistret, d.v.s. bland kemikalier som används i stor volym. Denna metod testas nu genom att ämnen från listan valts ut för litteraturstudier inför screening 2007.

ExPonERingS- och hantERingSinDEx

Metoden bygger på en metod att bearbeta konfidentiell information i Kemika-lieinspektionens produktregister så att man kan få fram ett ickekonfidentiellt Exponeringsindex som bygger på den svenska kemikaliehanteringen. Detta index kompletterar befintlig kunskap om industriella punktkällor genom att främst fokusera på diffusa spridningar.

FaKta ProduKtregistret

produktregistret innehåller information om kemikalie-sammansättning av kemiska

produkter, funktion och an-vändningsområde, kvantiteter,

konsumenttillgänglighet samt farosymbol på etiketten.

regist-ret innehåller årligen uppdate-rad information om 65 000

produkter innehållande ca 15 000 olika ämnen

en screeningstudie kan delas in i flera delar, från det att man väljer ämne till att man vidtar åtgärder utifrån resultaten. (från rapport 2003:37, länsstyrelsen, jönköpings län.)

göra föroreningarna mer kÄnDa

Ett annan viktig aspekt är att göra nya miljöföroreningar mer kän-da. att informera allmänheten utan att skrämmas är viktigt, men en ännu viktigare aspekt är att leverera data till de som arbetar med riskreducerande kemikaliearbete d.v.s. myndigheter av olika slag. Ett syfte är att fylla på de listor med möjliga miljöföroreningar som finns – t.ex. svarta listor och listor för olika typer av rapportering, ämnen man beaktar i tillsyn etc. Det görs regelbundet en genomgång och prioritering av ämnen för screening. Detta resulterar i ett antal kandidater som man därefter försöker beta av.

Beräkningen sker i flera steg. Först beräknas ett s.k. hante-ringsindex som beskriver en kemikalies generella potential att spridas från en viss typ av kemikaliehantering. Detta görs för varje specifik kemikaliemängd i respektive produkt. Därefter adderas hanteringsindex ihop för respektive ämne till ett ämnesspecifikt hanteringsindex. Det sista steget är att räkna in kvantitativa upp-gifter för respektive ämne till ett s.k. Exponeringsindex. Expone-ringsindex har tagits fram för cirka 10 000 ämnen och är ett grovt mått på sannolikheten för att ett specifikt ämne exponerar en viss typ av recipient.

SPRiDningSPRognoSER

Metodiken beräknar index för fem olika recipienter – ”ytvatten”, ”jord”, ”luft”, ”reningsverk” och ”människa”. Eftersom kemiska och fysikaliska data inte kan inkluderas för så många ämnen är metodens förmåga att prognostisera spridning begränsad till närmiljöer kring olika kemikaliehanteringar. Därför benämns dessa ”primärrecipienter”.

De ämnen som får högst index för hantering och exponering förväntas ha störst chans att uppträda som mätbara föroreningar i olika matriser miljön. ge-nom att jämföra resultat från kända föroreningar och gege-nom att mäta de nya för-oreningar som vaskas fram med metoden i screening kan den verifieras. Metoden verkar lovande för att välja ut ämnen där man lägger stor vikt vid den faktiska användningen vilket kan fånga upp nya ämnen påväg att bli stora problem och fungera som ett early warning system. Ämnen som vaskats fram med metoden och som inte tidigare screenats har från och med 2006 valts ut för screening.

steg 2: förberedande teoretisk

undersökning

För att kunna lägga upp provtagning och analys inom mätstudien behövs viss in-formation om ämnets egenskaper, användning och spridning. Det kan dessutom behövas andra basfakta för att kunna svara på de frågor som ligger till grund för val av ämne. Källorna till data som presenteras ska förstås anges så att det går att bedöma kvaliteten på dem.

Den teoretiska undersökningen bör även samla data om olika typer av ef-fekter för ämnet. Då kan man i riskbedömningen avgöra om de halter man mäter bör leda till åtgärder eller ej. Utifrån ämnenas egenskaper kan man också t.ex. jämföra halter med andra mer kända ämnen eller ämnesgrupper, t.ex. PcB för att få ett ”uppskattat screeningriktvärde” som jämförelse när en halt är hög.

kunSkaPSSammanStÄllning

Screeningen ger alltså en kunskapssammanställning om aktuella ämnen som innefattar hur och var ämnena används, deras egenskaper och något om möjliga effekter. Detta kan vara användbart även för andra syften än för själva mätstu-dien. Sedan 2003 görs en litteraturstudie på de ämnen som man planerar att screena året efter. De ämnen som hittills har litteraturstuderats redovisas i tabellen på nästa sida.

Ämnen Som litteraturStuDeratS innan eVentuell ScreeningSunDerSökning

inför år litteraturstuderade ämnen referens*

2007 pigmentfärger sWeco 2007 - Uppdrags- nummer 1270201000 osmium och osmiumföreningar

aminer Biocider estrar Heterocykliska föreningar organiska fosfater organiska halogener organiska jonföreningar nanopartiklar Betongtillsatser

2006 färgpigment structor 2005, rapport 25 lantanider

diisononylftalat (dinp) cyclododekatrien

veterinärmedicinska preparat

2006 prioriterade ämnen i bilaga 10 till ramdirektivet för vatten

2005 polyklorerade dibensotiofener (pcdts) Wsp 2004, rapport 28 styren Bensen 1,2-dikloretan diklormetan tetrakloreten trikloreten Hexaklorbutadien Xylener trimetylbenser tennorganiska föreningar merkaptobensotiazol 2-(tiocyanometyltio)bensotiazol (tcmtB) Bronopol 4-klor-3-kresol symklosen n-didecyldimetylammoniumklorid krom n,n’-bis(2-aminoethyl)-1,2-ethanediamine Bisfenoladiglycidyleter 2-Benzyl-2-dimetylamino-4-morfolinobutyrofenon metansulfonamid

polyflourerade alkylsulfonat (pfas)-ämnen

2004 adipater, akrylnitril, oktaklorstyren med flera, limonen, siloxaner, mirex, klorerade naftalener, endosulfan, isocyanater

environplanning 2003, rapport 29

steg 3: screeningundersökningen –

mätstudien

Utifrån det som är känt om ämnenas egenskaper samt den information som finns om spridningsförutsättningar och vägar bör man välja typ av matris (det som analyseras, t.ex. vatten, slam, luft, fisk) samt provtagningsstrategi. Under-sökningens syfte och varför man valt just detta ämne påverkar valet av plats och matris. i de flesta fall vill man dock spegla både källor, bakgrundshalter och eventuell human exponering, vilket tydligt bör framgå i studien.

Vid val av prover bör man hitta en avvägning mellan att kartlägga så många olika matriser som möjligt, spridning av mätdata över landet, eller om man vill kunna upptäcka statistiska skillnader. Även här ger orsaken till valet av ämnet en ledning till vad som bör prioriteras i just denna studie.

utmananDe analySutVeckling

att analysera ämnen på det sättet som görs i screeningen är svårt. Man har hit-tills försökt välja ämnen som man vet att det finns analysmetoder för. Screening-en är inte tänkt att fungera som analysmetodutveckling. MScreening-en eftersom mätstu-dien ofta kräver analyser av nya ämnen är det ofta så att man mer eller mindre behöver utveckla analysmetoden. Det gäller främst den förbehandlande delen av analysen med provupparbetning och rening inför den kemiska analysen. Även om analysmetoder finns så ställs de på svåra prov. Man kan t.ex. behöva analysera i olika, många gånger komplicerade matiser och det är stor risk för förorening eller störning av andra ämnen. Dessutom krävs ofta en låg detektionsgräns som ligger med marginal under den lägsta kända effektgränsen.

i många screeningstudier blir ofta resultaten försenade och i vissa fall har inte de provsvar man önskat kunnat levereras på grund av svårigheter med analyserna. Det fungerar dock förvånansvärt bra med tanke på vad som skulle kunna hända och detta tack vare utförarnas kompetens och genuina intresse för screening.

VaD SÄger reSultaten?

Mätstudien i detta fallet är inte bara själva analysen som producerar mätdata utan är även den stora del som handlar om att utvärdera data och att skriva sam-man en rapport som beskriver situationen. Vad säger egentligen resultaten? Är värdena höga eller låga utifrån den kunskap om effekter som finns? Stämmer de värden som uppmätts med analyser från andra länder och andra mätningar?

Utvärderingen görs med littera-turstudien som grund samt med de frågeställningar i bakhuvudet från vilka ämnet valdes ut för screening. Det är också viktigt att all den information om proverna, matriserna, lokaler samt metoder-na som kan tänkas vara intres-sant för framtiden är väl doku-menterade i rapporten. Eftersom resultaten är av internationellt intresse har rapporterna under senare år skrivits på engelska.

steg 4: Uppföljning av undersökningen

En viktig del av screeningundersökningen, är utvärderingen. Kan screeningen anses vara slutförd eller behövs andra data för att man ska kunna dra slutsatser och svara på frågorna man ställde sig vid valet av ämnet? Det är också viktigt att resultaten sprids och att man funderar över om resultaten ska leda till någon form av åtgärd? Vem som bör nås av de förslag som lämnas?

Först och främst bör man bedöma om screeningens mätstudie har lyckats rent tekniskt d.v.s. om man har fått fram resultat av tillräcklig mängd och bra kvalitet.

ÅtgÄrDer

Det finns en mängd åtgärder som man kan göra för olika ämnen om dessa ämnen bara uppmärksammas på rätt ställe vid rätt tid. En åtgärd behöver inte vara ett förbud som tar åtskilliga år att få igenom. i myndigheternas arbete med tillsyn och prövning har man t.ex. chans att påverka företagens val av ämnen i både processer och produkter.

En åtgärd kan också vara att ta fram relevant effektdata för att man ska kunna göra en riskbedömning, speciellt om ämnen förekommer i flera olika mil-jöer eller om halterna är höga på någon speciell plats eller i någon speciell matris. En annan åtgärd kan vara att besluta om att infoga ämnet i tidsserier, ny scre-ening om exempelvis fem år eller att ta ut prover från provbanken och analysera några år gammalt material för att kunna visa på en eventuell trend. Det är svårt att uppskatta hur många av de screenade ämnena som kommer att kvalificera sig för övervakning och för vilka det behövs tätare mätintervall för att följa åtgärder. För vissa ämnen räcker det kanske med någon enstaka uppföljande mätning.

Slutgiltigt Pm

när en screeningundersökning är rapporterad dras slutsatser om den genom-förda studien och informationen samlas i en slutligt PM. Slutsatserna dras av de ansvariga myndigheterna tillsammans med de konsulter/forskare som genomfört studien. De PM som hittills skrivits har legat som underlag för de mer populära skrifterna om resultat från screeningen som naturvårdsverket givit ut med syftet att informera om resultaten av screeningen.

resultat fram till idag

Under de snart 10 år som screeningen pågått har verksamheten byggts upp och mognat i sin roll. Den har systematiserats, samtidigt som det är viktigt att behålla lite av flexibilitet och nytänkande för att fungera optimalt. De första årens screening hade väl definierade frågor att besvara, t.ex. Var man ska mäta bekämpningsmedel i jordbruksområden? Vilka fler metaller är relevanta att mäta? Nutida och framtida screening innebär komplettering av dataluckor och beskrivning av halter av kända miljögifter i vissa matriser.

Kompletteringen av dataluckor har exempelvis fortsatt i takt med internationella krav gällande bland annat vattendirektivets prioriterade ämnen, eller andra krav som som gäller mätningen av ämnen för att beskriva förhållandena i Sverige. Undersökningar som letar efter potentiella nya miljögifter eller miljöföroreningar har ökat under senare år. ibland beror detta just på internationella krav men det kan också vara efter larmrapporter och forskningsrapporter. En del undersök-ningar har också genomförts där ämnen vaskats fram pga särskilda användnings-mönster och möjliga problematiska egenskaper.

”osäkra kort” hittas inte

Resultaten när mer ”osäkra” kort screenas blir ofta att ämnena inte hittas. Scre-eningen kan framstå som mindre lyckad. Men resultatet borde tolkas mer positivt då vi med dagens analysteknik inte kan detektera dem. För att vara helt säker bör dock halten vara lägre än kända effektnivåer. att hitta uppgifter om effekter är dock mycket svårt.

reSultat aV Screeningen för miljööVerVakningenS Planering Ämnen som infogats

i tidsserier På gång att infogas i löpande övervakning upprepad screening om några år Vidare studier för senare beslut

Behöver inte följas regelbundet organiska tenn-föreningar – blå-mussla, fisk HBcdd – fisk, modersmjölk antibiotika – slam triclosan – slam pfc – slam, sillgrissleägg, fisk siloxaner – slam endosulfan – luft och deposition siloxaner – slam vattendirektivets prioriterade ämnen – slam

Bcps, adipater organofosfater – hal-ter i miljön längre från källor och human exponering

endosulfan – påverkan från varor med ämnet organiska tennfören-ingar – inte bara en marin fråga styrener – mer data om sprid-ning och transport klorparaffiner – utreda höga halter i luft siloxaner – mätningar i blod och moders-mjölk

Biocider

vissa fenolära ämnen (t.ex. nonylfenol, oktylfenol) limonen, mirex, tetrabutyldifenol, antimon, butyl-fenoler, isocya-nater, bisfenol a, veterinärmedicin-ska substanser, polyklorerade dibensotiofener, tetrabrombisfenol a, pentaklorfenol

skapa tidsserier

De resultat som lyfts fram av miljöövervakningen vid rapporte-ring är ofta, förutom halter i olika medier förstås, om tolkningen av dessa lett till att om ämnet bör tas med i löpande övervakning för att skapa en tidsserie. innan detta beslut kan man förorda fler analyser i andra matriser, ytter-ligare utveckling av analys eller en retrospektiv studie i lämplig matris. några ämnen t.ex. orga-niska tennföreningar i blåmussla, PFaS-ämnen i slam, hBcD i fisk och modersmjölk, antibiotika och triclosan i slam har infogats i tidsserier.

eXemPel PÅ förSlag PÅ Ämnen aktuella för Screening lämpliga ämnen från tidigare lit-teraturstudier

fortsätt beta av ämnen från produkt-registerprojektet.

dechlorane – flamskyddsmedel med okänd spridning i miljön

analys av vissa matriser, t.ex. dag-vatten, slam

tillsatsämnen i varor

från stockholmskonventionens lista: toxafen, dieldrin, klordan, endrin upprepad screening aktuell: adipater, Bcps

screening humant på parabener i en fortsättningsstudie

3-nitrobenzanthrone - potent mutagen från dieselavgaser

mätningar efterfrågas av triclocarban – antibakteriell substans (liknande triclosan)

ökad kunskap om nya ämnen

Ett mycket viktigt resultat av screeningen är den kunskapsuppbyggnad om fler ämnen än de klassiska miljögifter som gjorts. Både sakrapporter och de olika populära sammanfattningsrapporter om screening som skrivits samt inte minst de littertursammanställ-ningar som gjorts är mycket bra underlagsmaterial som är viktigt att göra mer kända och tillgängliga för att kunna användas av en större publik användarkrets. Kompetensen hos utförare och på naturvårdsverket har ökat och ett regionalt deltagande i screeningen har dessutom medfört att kunskaperna även spridits till regional nivå.

För ytterligare några ämnen har det gjorts en rekommendering att föra in ämnena i tidsserier. Detta gäller bland annat PFaS i sillgrissla, endosulfan i luft och deposition och siloxaner i slam. En hel del ämnen måste studeras vidare – antingen som en förnyad screening om några år eller med en breddad screening. Ämnen som Limonen, Mirex, tetrabutylfenol, antimon, metyl- och butylfenoler, tBBPa har man kunnat avskriva från att följas regelbundet.

information fakta

screening inom miljöövervakningen janUari 2008 isBn 978-91-620-8305-2

naturvårdsverket se-106 48 stockholm. Besöksadress: stockholm - valhallavägen 195, östersund - forskarens väg 5 hus Ub, kiruna - kaserngatan 14. tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: natur@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se postadress: cm-gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

data från screeningen

En av de grundläggande strategierna för naturvårdsverkets datahantering är att data bör lagras så nära källan som möjligt. Därför har vi inrättat ett system med datavärdar som på vårt uppdrag svarar för kvalitetskontroll, lagring och presen-tation av data. Data som finansierats av naturvårdsverket kan som regel laddas hem eller beställas över internet utan kostnad. Manuella specialbeställningar kan i vissa fall vara förenade med kostnader beroende på mängden data som önskas och vilken form man vill ha resultaten.

Datavärd för screening är iVL, Svenska Miljöinstitutet aB. Data och rapporter kan laddas ner via screeningdatavärdskapets hemsida