Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Godkänt och examinerat: 2020-11-10
Författare : Hanna Kempe Jack Larsson
Handledare: Leah Emegwa Okenwa, Docent, Högskolelektor Maria Christidis, Doktorand, Högskoleadjunkt Examinator: Tommy Carlsson, Med. Dr., Högskolelektor
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Inducerad abort innebär att avsiktligt avsluta en graviditet. Detta kan utföras
medicinskt eller kirurgiskt. Abort är ett vanligt förekommande ingrepp världen över, där det globala spektrumet av kulturer och uppfattningar gällande abort är mycket varierad.
Omvårdnadsbegreppen personcentrerad omvårdnad, bemötande och stöd är viktiga inom abortvården.
Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och psykosocialt
omvårdnadsbehov i samband med inducerad abort, oberoende av abortmetod eller graviditetslängd.
Metod: Detta är en allmän litteraturstudie där tidigare forskning har använts för att besvara
syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades tematiskt.
Resultat: Patienter och partners upplever starka känslor i samband med abortprocessen, varav
vissa är ambivalenta. Upplevelser av att bli dömd av vårdpersonalen förekommer också, samtidigt som vårdpersonalen tycks ha möjlighet att påverka upplevelsen med hjälp av
omvårdnadsåtgärder. Patienter och partners värderar ett gott bemötande och stöd samt bibehållen integritet och autonomi. Dessa faktorer bidrog till en god upplevelse vid inducerad abort.
Slutsatser: I en inducerad abortsituation kan patienter och partners uppleva starka känslor,
ambivalenta känslor och rädsla inför att bli dömd. Vårdpersonal har en viktig roll i om patienter och partners får en god abortupplevelse. Fortsatt forskning kring ämnet rekommenderas.
Nyckelord: Inducerad abort, upplevelser, omvårdnad, personcentrerad omvårdnad, bemötande, stöd.
ABSTRACT
Background: Induced abortion involves intentionally terminating a pregnancy. This can be done
medically or surgically. Abortion is a common procedure around the world, where the global spectrum of cultures and perceptions regarding abortion is very varied. Person-centered care, treatment and support are important aspects of the concepts of nursing-care.
Aim: The purpose of this study is to investigate experiences and psycosocial needs of care
related to induced abortion, independent of abortion method or length of pregnancy.
Method: This is a general literature study where previous research has been used to answer the
purpose. The articles were quality reviewed and analyzed thematically.
Results: Patients and partners experience strong emotions in connection with the abortion
process, some of which are ambivalent. Experiences of being judged by the care staff also occur, at the same time as the care staff seem to have the opportunity to influence the experience with the help of different nursing measures. Patients and partners value good treatment and support, while maintaining integrity and autonomy. These factors contributed to a good experience with induced abortion.
Conclusion: In an induced abortion situation, patients and partners may experience strong
emotions, ambivalent emotions and fear of being convicted. Healthcare professionals play an important role in ensuring that patients and partners have a good abortion experience. Further research on the subject is recommended.
Keywords: Induced abortion, experience, nursing care, patientcenterd care, professional-patient relations, support.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
BAKGRUND 2
Abortmetoder 2
Abort i världen 3
Stigma kring abort 3 Patienten och deras partner 4
Omvårdnad 5
Specifik omvårdnad vid abort 5
BÄRANDE BEGREPP 6 PROBLEMFORMULERING 8 SYFTE 9 METOD 9 Design 9 Urval 10 Datainsamling 11 Dataanalys 12 Etiska aspekter 13 RESULTATREDOVISNING 13 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 20 SLUTSATSER 23 REFERENSER 24 BILAGOR 30 Bilaga 1: Sökmatris 30 Bilaga 2: Artikelmatris 31 3
Bilaga 3: Granskningsmallar 43
INTRODUKTION
Varje år utförs ungefär 73,3 miljoner aborter runtom i världen (WHO, 2020). Abort är ett ämne som ofta väcker starka känslor. I samband med en abort kan många frågor väckas, bemötandet från både vårdpersonal, familj och närstående kan ändras av exempelvis stigma och okunskap och abortupplevelsen kan ofta påverkas negativt av dessa faktorer. Författarna till denna studie hade ett personligt intresse i området då en av författarna haft en praktikplats på en kvinnoklinik där bland annat inducerade aborter och omvårdnaden runt detta genomfördes. Intresset för patienters och deras partners upplevelser av omvårdnad och bemötande vid inducerad abort uppkom, vilket gjorde att författarna valde att studera ämnet vidare. Denna studie syftar till att undersöka vad patienter och deras partners upplever i samband med en inducerad abort och vad de anser som viktigt för att få en god abortupplevelse.
BAKGRUND
Abortmetoder
Graviditeter kan avbrytas på två olika sätt; medicinskt eller kirurgiskt. Vilken metod som används beror delvis på patientens preferens men även på hur långt gången graviditeten är. I Sverige är det enligt lag tillåtet att göra abort fram till vecka 18 vid förfrågan. Efter vecka 18 kan abort fortfarande utföras men enbart vid godkännande av Socialstyrelsen (Riksdagen, 2013).
Medicinsk abort innebär enligt Makenzius et al. (2013, s. 570) att man avbryter graviditeten med
läkemedel. Enligt Socialstyrelsen (2019) kan medicinsk abort göras under samtliga graviditetsveckor där abort är tillåtet utan att säkerheten förändras. Svensk Föreningen för Obestetrik och Gynekologi (SFOG) (2020) skriver att medicinsk abort till och med vecka 10 omfattar en behandling av 200 mg mifepriston för att avbryta graviditeten, sedan en behandling av 0,8 mg misoprostol efter 24 - 72 timmar för att ge patienten sammandragningar i livmodern samt en blödning som gör att graviditeten stöts ut. Om patienten inte blöder tre timmar efter första dos ges ytterligare 0,4 mg misoprostol. Görs aborten senare än vecka 10 men tidigare än vecka 12 ser processen ut ungefär densamma, skillnaden är enligt SFOG (2020) att tiden mellan mifepriston och misoprostol har ett kortare intervall, nämligen 36-48 timmar och en extra dos mifeprison ges efter 4 timmar av utebliven abort. Görs aborten senare än vecka 12 är skillnaden att upprepad dos av 0,4 mg misoprostol ges redan efter tre timmar av utebliven blödning. Det är viktigt att poängtera att doser av läkemedel kan skilja sig åt. Exempelvis skriver SFOG (2020) att patienter som tidigare genomgått ett sectio kan få en lägre dos misopriston om de genomgår en medicinsk abort efter vecka 12. Medicinsk abort kan göras i hemmet fram till vecka 10 enligt SFOG (2020). Andelen hemaborter ökar och är fördelaktigt jämfört med en abort på sjukhus enligt Makenzius et al. (2013, s. 570) eftersom man kan se att patienter upplever detta som mer naturligt än att genomföra hela aborten på ett sjukhus.
Kirurgisk abort är ett alternativ till medicinsk abort. Aléx och Hammarström (2004, s. 60)
skriver att denna metod innebär att patienten sövs eller lokalbedövas och att graviditeten avlägsnas vaginalt med kirurgi. Patienten kan vanligtvis åka hem samma dag som ingreppet. Enligt Socialstyrelsen (2019) administreras ett läkemedel som mjukgör livmodertappen innan
aborten äger rum och metoden som används kallas vakuumaspiration, vilket innebär att graviditeten sugs ut via livmodern.
Abort i världen
United Nations (2014, s. 5) klassificerar abortsituationen i världen i tre kategorier. Mest
restriktiv: där abort inte är tillåtet eller enbart för att rädda patientens liv. Mindre restriktiv: där
abort får genomföras för att bevara patientens fysiska såväl som psykiska hälsa samt vid våldtäkt och/ eller incest och vid fostermissbildning. Minst restriktiv: där abort utförs efter önskemål. I Sverige utförs abort efter önskemål och är säkert; det klassas därför som ‘minst restriktiv’ enligt United Nation’s definition. Globalt ser situationen inte likadan ut; olika länder och kulturer har olika regler och normer gällande abort. World health organization (WHO) (2020) skriver att 29% av alla graviditeter slutar i en inducerad abort. Således är ingreppet mycket vanligt globalt. Hur trygga aborterna är skiljer sig åt beroende på geografiskt läge och kultur. Där lagar och politik tillåter abort i större utsträckning är förekomst av osäker abort reducerad till ett minimum (WHO 2012, s. 23). Vidare noteras att oavsett om abort är tillåtet eller inte är prevalensen av kvinnor som gör abort ungefär densamma. I Afrika och Sydamerika är aborterna minst trygga (mest restriktiva respektive mindre restriktiva) och 3/4 aborter räknas som otrygga. Asien har också en stor andel otrygga aborter, 50%. Säkrast är aborterna i Europa och Nordamerika. En rapport skriven av WHO (2015) belyser vårdpersonalens stora roll i att öka antalet trygga aborter. Det beskrivs att bristen på kunnig vårdpersonal är en anledning till den höga andelen otrygga aborter globalt. Det som definierar en trygg abort är enligt WHO (2020) att aborten utförs i en miljö med tillräckliga medicinska standarder, att abortmetoden är lämplig för graviditetens längd samt att personen som utför aborten har tillräckliga kunskaper. Rapporten tar även upp stigma och ovillighet hos vårdpersonal att utföra aborter som viktiga faktorer.
Stigma kring abort
Betydelsen av begreppet stigma definieras av Ouedraogo och Juma (2020, s. 2) som negativa egenskaper och attribut som projiceras på en individ eller en grupp av omgivningen och samhället. Detta kan resultera i utanförskap och diskriminering. Vidare skriver Ouedraogo och Juma (2020, s. 2) att abort är ofta förknippat med stigma, vilket orsakar känslor av skam, skuld och rädsla. Aniteye et al. (2016, s. 6-9) har genomfört en studie i Ghana kring abort och stigma och beskriver att stigmat kring abort har en stor påverkan på vårdgivare och den vård som
bedrivs. Detta kan kopplas till kulturella och religiösa trosuppfattningar om att abort är likvärdigt med mord. Upprepade aborter är enligt Aniteye et al (2016, s.376) mer stigmatiserat jämfört med att stå inför sin första abort. Sjuksköterskor tenderar att vara mer dömande mot patienter som tidigare gjort en eller flera aborter och kan se dem som oansvariga.
Patienten och deras partner
I en inducerad abort är flera parter inblandade och behöver känna sig trygga i sin roll. Författarna av denna studie vill att terminologin ska vara inkluderande och undviker således att beskriva personen som gjort en abort för kvinna och partnern för man. I den här studien kommer framförallt begreppen patienter och partners användas istället:
Patienten definieras i denna studie som den person som blivit gravid, men som av olika
anledningar inte kan eller vill föda ett fullgånget levande barn. Aléx och Hammarström (2004, s. 160-161) skriver om abort ur ett feministiskt perspektiv och belyser att alla patienter som
genomgår abort har rätt att bestämma över sin egen kropp och att det är enbart dennes beslut i fråga om avslutandet av graviditet. Beslutet bör inte ifrågasättas, men patienten kan behöva moraliskt stöd i sitt beslut då beslutsfattandet kan väcka starka känslor. Vidare skriver Aléx och Hamren (2004, s.166) att patienter som genomgår abort upplever att beslutet är deras eget, men att olika sociala och ekonomiska faktorer kunde påverka deras beslut. Till exempel kunde det handla om att patienten inte hade någon partner eller inte var ekonomiskt kapabel till att försörja ett barn. Aléx och Hamren (2004, s. 160-161) skriver också att patienten i många fall blir
påverkad i sitt beslut av män i sin närhet, exempelvis manlig partner. Vidare skriver Aléx och Hamren (2004, s. 160-161) att detta grundar sig i en social struktur där kvinnor generellt är underordnade män i samhället. Denna struktur är olika stark i olika kulturer och västerländska kvinnor är i regel mindre påverkade än andra kvinnor. I många fall, men inte alla, har patienten en partner som är delaktig i graviditeten och aborten.
Partnern är oftast, men inte alltid, en man som är delaktig i graviditeten. Enligt en svensk studie
av Makenzius et al. (2012a, s.111) finns det inga siffror på antalet partners som följer med sin gravida partner för en abort. Det finns dock siffror som visar på att en ungefär en tredjedel (32%) av alla partners som deltar i en abortprocess också har tidigare erfarenhet av att vara partner vid
en abortsituation. En amerikansk studie genomförd av Coyle och Rue (2015, s. 141) menar på att partners ofta upplever starka känslor i samband med att deras respektive gör abort. Det kan handla om sorg, hjälplöshet och viktimisering med anledning av att de inte håller med om kvinnans beslut att göra en abort. Nguyen et al. (2018, s. 77-78) skriver att partners oftast uppskattar att vara delaktiga i abortprocessen och att de oftast lät den patienten fatta beslutet själv och därefter stöttade dem i det på olika sätt.
Omvårdnad
Omvårdnad är ett yrkesområde samt ett akademiskt ämne som syftar till människans helhet, det medicinska perspektivet samt det humanvetenskapliga perspektivet. Det medicinska perspektivet fokuserar på det fysiska hos människan, sjukdom och behandling, medans det
humanvetenskapliga istället fokuserar på förståelse för patientens egna upplevelser (Jakobsson Ung & Lützén, 2014, s. 28-29). Omvårdnad har som mål att patienten ska uppnå ett
välbefinnande och under omvårdnadens process finna hälsa (Snellman, 2014, s.448). Patienter kan nå välbefinnande genom ett äkta möte med vårdpersonal. Paterson och Zderad (1976) anger 12 aspekter som vårdaren kan använda sig av för att nå ett äkta möte. Vårdgivare bör använda patientens namn, ge ärlig information, förmedla acceptans för patientens känslor, visa acceptans, uttrycka egna känslor när lämpligt, stödja patientens rätt till kärlek, respektera patientens
autonomi, hjälpa patienten att få förståelse för sina känslor, uppmuntra patienten genom att ge uttryck för sina upplevelser, ha förståelse för patienten, uppmuntra hoppfullhet samt stödja patientens självuppfattning.
Specifik omvårdnad vid abort
Enligt SFOG (2018) är sjuksköterskans uppgift vid en medicinsk abort att se till att patienten och eventuell anhörig är välinformerad och att eventuella frågor besvaras. Omvårdnad vid medicinsk abort innebär också administrering av läkemedel, dels mifepriston och misoprostol, men även smärtlindring. Smärtlindring ges i förebyggande syfte samt vid behov enligt läkares ordination. Vidare beskrivs av SFOG (2018a) att smärtskattningsskalan VAS kan användas för att utvärdera patientens smärta och effekten av smärtlindringen. Andra smärtlindrande metoder, utöver analgetika, som kan användas är exempelvis rörelse, värme och massage, vilket patienten bör informeras om. Patienten får ett bäcken som denne använder vid varje toalettbesök och
vårdpersonal undersöker allt blodigt material tills dess att foster och placenta har identifierats. I de fall då placenta inte identifierats görs en gynekologiskt undersökning och eventuellt skrapning om en stor del av placenta bedöms finnas kvar i livmodern. Patientens allmäntillstånd undersöks också, och vid stor blödning i samband med aborten bör sjuksköterskan enligt SFOG (2018a) ta puls och blodtryck samt vidta åtgärder som exempelvis infusion med Ringer-Acetat, tippa sängens huvudända nedåt samt kontakta läkare vid behov. Efter att aborten är avklarad och patienten redo att skrivas ut bör sjuksköterskan erbjuda kuratorkontakt, samt ge information kring detta. Information kring eftervård samt infektionstecken ges också (SFOG, 2018a). Om den medicinska aborten genomförts i hemmet är omvårdnadsuppgiften enligt SFOG (2020) att administrera Mifepriston på sjukvårdsinrättning samt att vara behjälplig via telefon vid behov under aborten.
Omvårdnaden vid en kirurgisk abort innebär enligt SFOG (2020) administrering av premedicinering. Information och erbjudande om kuratorskontakt är en viktig del av
omvårdnaden för alla typer av aborter. SFOG (2018b) skriver att patienten ska erbjudas att se fostret efter aborten om så önskas. Vidare beskrivs att rutinen gällande abort efter vecka 18 omfattar kremering samt gravsättning vid minneslund. Andra möjligheter för omhändertagande är också möjliga.
BÄRANDE BEGREPP
Personcentrerad omvårdnadOmvårdnad strävar idag mot att bli personcentrerad. Enligt vårdhandboken (2020) innebär personcentrerad omvårdnad att man som vårdgivare ska se till att patienten är delaktig i
planerandet och genomförandet av sin vård istället för en tyst mottagare. Som vårdgivare skapar man ett partnerskap till patienten och inkluderar även eventuella anhöriga. Detta förbättrar patienters och anhörigas upplevelser och gör således vården mer tillfredsställande och effektiv. Eldh (2014, s. 497) skriver att sjuksköterskan kan skapa delaktighet i vården under patientmötet genom att lyssna, förmedla information som bidrar till kunskap hos patienten samt visa respekt. Sjuksköterskan bör också vara aktiv och inkännande i varje nytt patientmöte samt ha en
förståelse för att olika patienter har olika behov. Vidare beskriver Eldh (2014, s. 492) att
patientens möjlighet till deltagande i beslut är primärt avgörande i samband med hur pass god kontakt patienten får till vårdpersonal. Eldh et al. (2010, s. 31) beskriver i en rapport att delaktighet enligt patienten omfattar ett utbyte av information och att visa ömsesidig respekt mellan patient och vårdpersonal, där de gemensamt strävar efter en dialog.
Stöd
Stöd är en omvårdnadsåtgärd som kan vara emotionell eller social. Vårdpersonals närvaro, tillsyn och uppmuntran kan fungera som stöd för patienter som upplever svårigheter (Björkvell & Thorell-Ekstrand, 2014, s.127). Enligt Svensk lag (Riksdagen, 2013) ska en patient som står inför en abort erbjudas stödsamtal. Patienten ska också erbjudas stödsamtal efter aborten och det är den som ansvarar för verksamheten där ingreppet gjorts som är ansvarig för att stödsamtal erbjuds. Partnern finns inte nämnd i lagen om stödsamtal. Enligt en studie av Beja och Leal (2010, s. 329-330) består samtalen av olika delar som tillsammans syftar till hjälpa och stödja. De består av att ta emot patienten och få förståelse för dennes situation, att ge information om abortprocessen, stödja i beslutsfattandet, få förståelse för emotionella och psykologiska
svårigheter, ge preventivmedelsrådgivning, fråga patienten om en tredje part, exempelvis partner, önskas vara inblandad, erbjuda kuratorsamtal, informera om vilka olika sociala stöd som
patienten har rätt till. Baggens och Sandén (2014, s. 526) skriver att stödjande samtal som omvårdnadsåtgärd kan betyda att vårdpersonal finns nära, lyssnar aktivt och eventuellt berör patienten med syfte att bidra med känslomässig styrka och få patienten att känna sig kapabel till att hantera situationen. I dessa stödjande samtal är ömsesidig respekt, icke-verbal kontakt och empati viktiga komponenter.
Bemötande
Att skapa en vårdrelation innebär ett möte mellan vårdgivare och patient, ett bemötande. Snellman (2008, s. 440) skriver att vårdrelationen i ett möte mellan patient och vårdgivare är asymmetrisk, det vill säga att det blir en maktobalans, där patienten är beroende av vårdgivarens hjälp. Vårdrelationen behöver inte upplevas som vårdande av patienter, utan i vissa fall upplever patienten att mötet med vårdgivaren blir en negativ upplevelse som inte är stärkande. Enligt Snellman (2008, s. 443) kan detta resultera i att patienter upplever maktlöshet, osäkerhet och till
följd saknar engagemang, information, tillgänglighet och kontinuitet i vården kring sitt tillstånd. Vidare skriver Snellman (2008, s. 442-443) att patienter önskar att vårdgivaren är engagerad, respektfull, empatisk, modig, varm samt bekräftande i sitt bemötande. Patienter önskar att vårdgivaren tar sig tid att prata med och lära känna patienten samt inte är objektifierande. Personcentrerad omvårdnad där patienten själv får vara med och bestämma och vara delaktig i sin egen vård värderas högt. När patienter upplever en god vårdrelation där ovanstående begrepp är närvarande minskar maktobalansen enligt Snellman (2008, s. 462) mellan patient och
vårdgivare, vilket är viktigt för att patienten ska uppleva vårdrelationen som vårdande. Vårdhandboken (2020) beskriver att sjuksköterskors bemötande av patienter bör utgå från en humanistisk människosyn där alla är lika värda oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Patienter ska behandlas respektfullt och med hänsyn till integritet och autonomi. Hur man som patient och partner blir bemött av vårdpersonal i samband med en inducerad abort är mycket viktigt. Ett gott bemötande innebär också att patienter ska behandlas personcentrerat och få möjlighet att vara delaktiga i sin vård.
Upplevelser
Med upplevelse syftar författarna på en händelse som patienten, partnern eller sjuksköterskan har varit med om samt hur de uppfattat händelsen. Wiklund Gustin och Lindwall (2012, s. 293) skriver att hälsa inte enbart kan likställas vid frånvaro av sjukdom, utan i stor utsträckning också innebär upplevelser av helhet och harmoni. Upplevelser är alltså en viktig del av patienten och deras partners hälsotillstånd. Vidare skriver Wiklund Gustin och Lindwall (2012, s. 293) att sjuksköterskans upplevelse av patienten och dess tillstånd inte enbart bör grunda sig i data, utan i dennes egna uppfattning av patienten som erhållits genom samtal där ett utbyte av kunskap och erfarenhet äger rum. Det kan tolkas att upplevelser är viktiga både från patienter, partners och vårdpersonalens sida för att en ömsesidig och god vårdrelation ska uppstå.
PROBLEMFORMULERING
Abort är ett känslomässigt laddat, komplext och stigmatiserat ämne. Stigmatisering och
komplexa känslor kan leda till att abortupplevelsen försämras för patienter och deras partners. En negativ abortupplevelse kan orsakas av att vårdrelationen inte upplevs som vårdande utan istället
blir en negativ upplevelse som skapar maktlöshet, osäkerhet och att patienten och partnern till följd saknar engagemang, information, tillgänglighet och kontinuitet i vården. Partners
exkluderas ibland från abortvården; de får exempelvis inte alltid stödsamtal från vårdgivaren trots att det kan behövas. Det är viktigt att belysa alla upplevelser av abort för att få en förståelse för vad som saknas och vad som är viktigt i abortvården. Således anser författarna att det finns anledning att undersöka ämnet.
SYFTE
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och psykosocialt omvårdnadsbehov i samband med inducerad abort, oberoende av abortmetod eller graviditetslängd. Följande frågeställningar avses besvaras i arbetet:
1. Hur upplever patienter och deras partners en inducerad abort, med utgångspunkt från patientens, partnerns och vårdpersonalens erfarenheter?
2. Vilket psykosocialt omvårdnadsbehov finns i samband med en inducerad abort (med fokus på bemötande och stöd)?
METOD
Design
Detta är en allmän litteraturstudie där tidigare forskning använts för att undersöka samt besvara syftet. De studier som använts har varit till övervägande del kvalitativa med anledning av att undersöka patienters och partners upplevelser kräver djupgående och personliga reflektioner för att kunna besvaras. Kvantitativa artiklar har också använts, men i mindre utsträckning, för att få en tydlig beskrivning av abortsituitonen i sin helhet. Studien är utarbetad efter Polit och Becks (2012, s,96) niostegsmodell. Vid steg ett ska syftet för studien formuleras. Steg två omfattar sökningsstrategi, såsom val av databaser och sökord. Steg tre innebär att hitta och identifiera primärkällor, vilka är forskningsrapporter skrivna av de som gjort forskningen. Dessutom inbegriper steg tre dokumentation av sökutförande och beslut. Vid steg fyra sållas artiklar ut
efter en lämplighet- och relevansgranskning av titlar och abstrakt. Steg fem omfattar läsning av artiklarna i sin helhet. Här kan ytterligare lämpliga sökord samt fokusområden tas fram i
samband med att man fördjupar sig i ämnet. Vid steg sex summers informationen. Steg sju består av att kritiskt granska och utvärdera varje artikel. Steg åtta omfattar att analysera artiklarna och söka teman. Sista steget, steg nio, innebär en kritisk summering av artiklarna sammanfattat till ett resultat. Niostegsmodellen sammanställs enligt Polit och Beck (2012, s. 96) i figur 1.
Figur 1: Polit och Beck (2012, s. 96) niostegsmodell, fritt översatt av författarna.
Urval
Författarna ville ha artiklar från olika perspektiv såsom patientens, partnerns och sjuksköterskans för att få ett större perspektiv och kunna se olika dimensioner i hur abort och bemötande vid abort kan upplevas olika. Artiklar från olika delar av världen valdes för att se hur upplevelser av abort kan skilja sig åt globalt samt för att höja studiens överförbarhet och generaliserbarhet. Artiklarna valdes ut genom att författarna först sökte fram artiklar med hjälp av sökord i olika sökmotorer (se bilaga 1 Sökmatris). Totalt gjordes 15 sökningar som resulterade i totalt 461 träffar. Rutan peer reviewed och årtalsbegränsningar användes för att begränsa sökresultatet. Därefter lästes artiklarnas abstrakt; totalt lästes 135 olika abstrakt. Om abstrakten upplevdes som
relevant för denna studies syfte läste författarna hela artikeln. Författarna läste sammanlagt 46 hela artiklar. De artiklar som fortfarande upplevdes som relevanta kvalitetgranskades då med hjälp av granskningsmallar från SBU (2020). Om artiklarna fortsatt var relevanta för studien samt uppfyllde granskningen inkluderades de i studien. 19 vetenskapliga studier användes i hela arbetet. Av dessa utgör 13 stycken denna studies resultat. Författarna hade kriterier för inklusion och exklusion. Artiklar skrivna i andra språk än engelska och svenska exkluderades, likaså artiklar som inte var tillgängliga i full text. För att inkluderas behövde artiklarna vara skrivna år 2000 eller senare. Till en början användes årtalen 2010-2020 vilket innebär att en övervägande del av artiklarna är yngre än tio år gamla. Årtalen sänktes därefter till år 2000 med anledning av att författarna ville ha ett större underlag. Artiklarna behövde också handla om upplevelser i relation till abort från antingen ett patient-, partner- eller sjuksköterskeperspektiv. Dessutom behövde artiklarna vara peer reviewed och ha genomgått författarnas kvalitetsgranskning enligt SBU (2020). Om inklusionskriterierna inte uppfylldes så exkluderades artiklarna från studien.
Datainsamling
Enligt steg två i Polit och Becks niostegmodell (2012, s. 96) valdes databaserna Cinahl, Pubmed, Wiley Online och PsycInfo för att söka artiklar. Databasen Cinahl har varit i huvudfokus då den har en inriktning på omvårdnad, vilket är vad studien syftar att studera. Pubmed och Wiley online har ett mer medicinskt fokus vilket också kan vara en intressant och relevant aspekt att inkludera trots att huvudsyftet är omvårdnad. Databasen PsycInfo har ett fokus på psykiatri, som författarna också ansåg som en intressant aspekt att inkludera. Författarna använde sig av sökord som matchade studiens syfte. Sökningarna var inledningsvis enkla sökningar som sedan blev mer specifika med ett mer begränsat sökresultat med hjälp av fler sökord samt begränsningar.
Författarna började med att komma på nyckelord på svenska, då främst ‘inducerad bort’ , ‘upplevelse och ‘bemötande’. Nyckelorden översattes sedan till engelska. Då ‘bemötande’ inte har någon direkt översättning till engelska användes liknande ord. Exempel på dessa ord är ‘patient meetings, ‘experience’, ‘satisfaction’ och ‘reception’. Exakta sökord för varje använd artikel finns beskrivna i Bilaga 1 sökmatris. Trunkeringar användes regelbundet på sökorden. En trunkering innebär att symbolen * skrivs ut efter ett ord som kan sluta på flera ändelser,
exempelvis ‘nurs*’ vilket skulle kunna bli ‘nurse’, ‘nursing’ eller ‘nurse’s’. Detta har potential att öka antalet relevanta artiklar.
Steg 3 enligt Polit och Beck (2012, s. 96) innebär att söka och identifiera primärkällor. Under
detta steg genomfördes ett flertal sökningar i de valda databaserna utefter nyckelord och
avgränsningar. Totalt 46 lästa i fulltext. Under steg fyra sållades artiklar ut utefter sin lämplighet och relevans. Författarna läste titlar, och i de artiklar med intressanta titlar lästes även abstract. I de fall abstract upplevdes relevant samt var på engelska eller svenska, lästes artiklarna i sin helhet, vilket är steg fem i Polit och Beck’s (2012, s. 96) niostegsmodell. Under detta steg i samband med att författarna fördjupat sig i ämnet blev sökningarna mer specifika, vilket även nämnts i steg tre. Under steg sex summerades artiklarna, främst utifrån resultat och slutsats, och en första sammanställning av datan gjordes.
Dataanalys
Steg sju omfattade en kvalitetsgranskning av samtliga artiklar med hjälp av SBUs
granskningsmallar (se bilaga 3 och 4). Samtliga artiklar som inkluderats i denna studie har uppnått en godkänd nivå enligt granskningsmallarna. I enlighet med steg åtta i Polit och Becks niostegsmodell (2012, s.96) se figur 1. analyserades artiklarna. En strategi omfattad av en kritisk granskning och sammanställning av de relevanta aspekterna av artiklarna implementerades och sedan granskades sammanställningen och kategoriserades i teman. Författarna som tidigare sökt fram och sållat ut artiklarna efter lämplighet och relevans bytte nu sinsemellan och påbörja denna sammanställning av relevant data. Detta gjordes genom att noggrant läsa artiklarna och digitalt markera text som kunde kopplas till upplevelser och psykosociala omvårdnadsbehov. Sedan kopplades dessa fynd till generella teman. Artiklarna analyserades utifrån de bärande begreppen som finns presenterade i bakgrunden. Teman som definierar de bärande begreppen i relation till resultatet presenteras under resultatredovisningen. I diskussion bearbetade författarna den sammanställda datan och teman jämfördes. Efter ytterligare ett utbyte av artiklar mellan författarna upprepades denna process tills den slutligen resulterade i arbetets nuvarande teman som summeras och presenteras under steg nio i resultatet.
Etiska aspekter
Forskare bör enligt Polit och Beck (2012, s.169) vara medvetna om de etiska aspekterna av forskning som förekommer under en studie samt ta dem i beaktning under studiens gång. I denna studie har totalt 19 artiklar använts, varav 13 i resultatredovisningen och sex i bakgrunden; med kvalitativ-, kvantitativ- samt mixed method som ansats. World Medical association (WMA) (2018) har sammanfattat generella etiska principer rörande forskning med människor och beskriver bland annat att all vetenskaplig forskning som inkluderar människor skall godkännas utifrån en etisk granskning innan studien påbörjas. Vidare beskriver WMA (2018) att det är forskarens plikt att skydda liv, hälsa, värdighet, integritet, självbestämmande samt rätten till anonymitet hos studiedeltagarna. Således är det en plikt hos varje forskare att säkerställa att studien är etisk samt skyddar deltagare från lidande. Då studier har ett etiskt godkännande eller ett ethical statement kan det antas att forskarna har bejakat detta. Författarna till denna studie har kontrollerat att samtliga artiklar har ett etiktillstånd eller har ett ethical statement.
RESULTATREDOVISNING
Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar, genomförda år 2002-2015, varav åtta har kvalitativ ansats, fyra har kvantitativ ansats och en använder mixed method som ansats. Bedömningen av de kvalitativa artiklarnas kvalitet utfördes i enlighet med SBUs
granskningsmallar. De artiklar med obetydliga och mindre brister inkluderades. De kvantitativa och mixed method studier som ingår i studien är granskade och bedöms ha god extern och intern validitet. Artiklarna har olika perspektiv som utgångspunkt. Majoriteten av artiklarna, åtta stycken, fokuserar på patientens perspektiv. Två artiklar hade ett fokus på både patienter och partners, och en artikel hade ett fokus på enbart partnern. Två artiklar hade ett fokus på sjuksköterskors perspektiv. I det flesta av artiklarna var abortmetoden inte specificerad
alternativt inkluderades både medicinsk och kirurgisk abort. En av artiklarna innehöll data om enbart medicinsk abort.Vilken graviditetsvecka som aborterna utfördes var ospecificerad i nio av artiklarna, och i övriga fyra artiklar hade aborterna genomförts i graviditetens första trimester. Artiklarna har ett brett geografiskt ursprung; fyra från skandinavien, tre från övriga Europa, tre från Afrika, två från Nordamerika och en från Sydamerika. Denna studies resultat är uppdelat i
två delar baserade på syftets frågeställningar: hur upplever patienter och deras partners en inducerad abort, med utgångspunkt från patientens, partnerns och vårdpersonalens
erfarenheter? och vilket psykosocialt omvårdnadsbehov finns i samband med en inducerad abort
(med fokus på bemötande och stöd)? Resultatet har därefter delats upp efter teman som
författarna identifierat och presenteras som titlar på underrubrikerna, se tabell 1. Tabell 1: struktur för resultatredovisning
Hur upplever patienter och deras partners en inducerad abort, med
utgångspunkt från patienten, partnerns och vårdpersonalens erfarenheter?
Tre teman ‘nöjda med omvårdnaden men upplever ambivalenta känslor’, ‘patientens skam och
vårdens dömande attityder/ bemötande’ och ‘geografiska skillnader i upplevt bemötande’
presenteras nu med intention av att beskriva patienter och partners upplevelser under en inducerad abort. Generellt är de nöjda med den omvårdnad de får av vårdpersonal men kan samtidigt uppleva ambivalenta känslor, känslor av skam samt rädsla för att bli dömd. Det finns även vissa skillnader i upplevelserna beroende på geografiskt läge.
Nöjda med omvårdnaden men upplever ambivalenta känslor
I en svensk studie av Makenzius et al. (2012b, s. 266) skrivs att både patienten och partnern
14
Frågeställningar Teman
Hur upplever patienter och deras partners en inducerad abort, med utgångspunkt från patienten, partnerns och vårdpersonalens erfarenheter?
Nöjda med omvårdnaden men upplever ambivalenta känslor
Patientens skam och vårdens dömande attityder/ bemötande
Geografiska skillnader i upplevt bemötande Vilket psykosocialt omvårdnadsbehov finns
i samband med en inducerad abort (med fokus på bemötande och stöd)?
Ett gott bemötande: behov av stöd och engagemang
Behov av bibehållen autonomi och integritet i vårdrelationen
generellt upplever att de är nöjda med omvårdnaden från vårdgivare, dock var patienter mer nöjda än partners och fick mer bemötande och omvårdnad i studien än partners. Enligt Makenzius et al. (2012b, s. 266) blir partners känslomässigt påverkade av att deras partner, patienten, gör en inducerad abort. Patienterna i studien beskrevs som mer ambivalenta i sina känslor än deras partners. Kjelsvik et al (2019, s.2142) håller med om att ambivalenta känslor förekommer frekvent bland patienter som söker aborttjänster och skriver att det är särskilt vanligt i samband med beslutsprocessen. Aléx och Hammarström (2004, s. 165) skriver också att
abortprocessen skapat ambivalenta känslor hos en tredjedel av patienterna som deltagit i deras studie. Aléx & Hammarström (2004, s. 165) föreslår att detta kan bero på att det är ett svårt beslut att ta huruvida man ska ha ett barn eller inte. Svårigheter med beslutsfattandet kan bero på yttre påverkan från omgivningen och vården.
Patientens skam och vårdens dömande attityder/ bemötande
Patienter upplever känslor av skam när vårdpersonalen öppet visar att de inte håller med om patientens beslut att genomgå en inducerad abort. Makleff et al (2019, s.5) som genomfört en studie i Uruguay skriver att en stor andel patienter, 85% av studiedeltagarna, upplever rädsla över att bli dömda med anledning av deras beslut att genomgå en inducerad abort. Medans 24% av deltagarna uppgav att vårdpersonalens bemötande var dömande under abortprocessen. Vidare visar Makleff et al (2019, s.7) på att patienter som genomgått mer än en abort har tre gånger så hög risk att uppleva ett dömande bemötande av vårdpersonal i jämförelse med patienter som skulle genomgå sin första abort. Chiweshe och Macleod (2017, s.861-862) som genomfört en studie i Zimbabwe bekräftar stigmatiseringen i samband med abort. I studien beskrivs att många patienter som genomgått abort i landet upplevt extremt negativa och dömande attityder från vårdpersonal och Chiweshe och Macleod (2017, s.861-862) föreslår att orsaken kan vara starka religiösa och kulturella värderingar. Aniteye et al (2016, s. 8) stärker detta påstående med att religiösa och kulturella värderingar i samhällen orsakar stigma. Studien är gjord i Ghana, där stigmat kring abort är mycket starkt. Vidare beskrivs det att stigmat kan tas i uttryck genom att det blir mycket höga kostnader för aborttjänster eller att vårdpersonal vägrar att utföra
omvårdnad åt patienter relaterat till abort. Många sjuksköterskor och barnmorskor i Ghana är upplärda i en miljö där abort ses som en synd. Samtidigt spelar vårdpersonalens bemötande en stor roll i hur god patienten och partnerns upplevelse av aborten blir.
Geografiska skillnader i upplevt bemötande
Det finns en viss variation i upplevelser relaterat till vart i världen studien är genomförd. I flera afrikanska länder tycks upplevelser vara till stor del negativa, vilket Chiweshe och Macleod (2017, s.862) kopplar till stigma. Patienter i studien, som utförts i Zimbabwe, upplevde rädsla inför bemötandet med vårdpersonalen på abortkliniken. Mokgethi et al. (2006, s. 37) beskriver också patienters upplevelser som negativa i sin studie utförd i Sydafrika och drar kopplingen till det starka stigmat i samhället vilket bland annat påverkat vårdpersonalens och omgivningens attityder och approach till abortsökande patienter. Liknande upplevelser tycks även finnas hos sydamerikanska patienter, vilket en mexikansk studie av Becker et al (2011, s. 198) skriver. Stigmat kring abort beskrivs som starkt, möjligen till följd av kulturella värderingar. Patienterna upplevde dock att de var nöjda med sin upplevelse och att de hade blivit väl behandlade av vårdpersonalen. Detta trots att endast 48% av deltagarna fått prata om känslor i samband med abortprocessen. Resultatet i den sydamerikanska studien stärks av Makleff et al (2019, s. 7) som skriver att en stor del av patienterna upplevt ett gott bemötande, men att en fjärdedel upplevt att vårdpersonal varit dömande mot dem. I Skandinavien tycks upplevelserna hos patienter samt partners vara övervägande positiva. Makenzius et al (2012b, s. 265) skriver att 74% av patienter och 52% av partners gav abortvården ett mycket högt betyg. Upplevelser av att inte få tillräckligt emotionellt stöd av vårdpersonalen tycks dock vara relativt utbrett i Skandinavien, vilket Aléx och Hammarström (2004, s. 166) också skriver i sin svenska studie.
En god personal-patientrelation är mycket viktig i samband med abortprocessen. Patienter som upplever någon form av moralisk konflikt anser sin relation till vårdpersonal som värdefull om de möts med respekt och att deras beslut bekräftats som moraliskt (Altshuler et al., 2017 s.112). När bemötandet inte blir tillräckligt kan patienter få en sämre upplevelse. Aléx och
Hammarström (2004, s.165) skriver att flera av deltagarna upplevde att bemötandet av vårdpersonalen var kallt och inte tillräckligt uppmuntrande, vilket orsakade känslor av skam, sorg, ensamhet och osäkerhet.
Vilket psykosocialt omvårdnadsbehov finns i samband med en inducerad
abort (med fokus på bemötande och stöd)?
Två teman ‘ett gott bemötande: behov av stöd och engagemang’ och ‘behov av bibehållen
autonomi och integritet i vårdrelationen’ kommer nu att presenteras med syfte att beskriva vad
patienter och deras partners anser som viktigt för för att få en god abortupplevelse. De värderar ett gott bemötande där vårdpersonalen är omhändertagande, stöttande och engagerade. Samtidigt har patienterna ett behov av att autonomin och integriteten bibehålls.
Ett gott bemötande: behov av stöd och engagemang
I en svensk studie av Makenzius et al., (2012b, s.268) vars syfte var att granska patienter och partners tillfredsställelse av vård vid inducerad abort ansågs ett fokus på empati och den mänskliga aspekten av vård vara en av de viktigaste faktorerna för att nå en hög grad av tillfredsställelse för både patienter och deras partners. Vidare skriver Makenzius et al (2012b, s.264-265) att patienter värderade att bli väl bemötta och omhändertagna av personal, att få hjälp och stöd vid behov, tillräckligt med smärtlindring, adekvat information gällande gynekologiska undersökningar samt preventivrådgivning efter abortbehandling. Partners värderade att bli väl bemötta och omhändertagna av personal samt att få adekvat information gällande
abortprocessen. Aléx och Hammarström (2004, s. 166) beskriver att patienter önskar ett varmt, positivt och stöttande bemötande från vårdpersonalen för att lättare hantera känslorna som följer en inducerad abort. Liknande beskrivs i en engelsk studie av Lipp (2010, s. 375) där patienter anser att bland det viktigaste för en god abortupplevelse är att vårdpersonalen inte är dömande. Kjelsvik et al (2019, s. 2142) lyfter fram att patienter vill ta beslutet självständigt men att de ändå upplever ett behov av att bli bemötta av vårdpersonal med respekt och engagemang i deras beslutsprocess. När vårdpersonalen upplevs som stöttande och visar intresse för patienten skriver Kjelsvik et al (2019, s. 2142) att patienter kan uppleva att de får ett större utrymme för sin autonomi, vilket underlättar beslutsförfattandet. Beja och Leal (2010, s. 329-330) skriver också att patienter vill och bör ta sitt beslut själva, men att vårdpersonalens roll är att förse patienten med en öppen miljö där denne kan föra en diskussion och reflektion till sitt beslut. Patienterna kan behöva emotionellt stöd i samband med denna reflektion. Detta stärks av Altshuler et al.
(2017, s. 112) som skriver att vissa patienter uttryckte att de upplevde moraliska konflikter och därför behövde emotionellt stöd från vårdpersonalen för att hantera dessa känslor. Vidare beskriver Altshuler et al. (2017, s. 112) att patienter var tacksamma när vårdpersonal validerade deras beslut att avbryta havandeskap och därigenom gav stöd till deras moraliska dilemma. Makenzius et al. (2013, s. 575) betonar att även partners kan uppleva känslor av oro och är därtill mycket involverade i patientens abortprocess. Dessa partners också har ett behov att bemötas av vården samtidigt som även de kan agera som emotionellt stöd till patienten. Detta utesluter inte patienternas behov av en bibehållen autonomi och integritet under abortprocessen, behoven under abortprocessen kan vara mycket individuella.
Behov av bibehållen autonomi och integritet i vårdrelationen
Patienters behov av bibehållen autonomi är något som Makenzius et al. (2013, s. 575) adresserar i sin studie. Patienternas autonomi kunde bevaras genom att vårdpersonal hjälpte och guidade patienten, partnern och omgivningen till att skapa en trygg miljö där autonomin kunde
respekteras. I samma studie sammanfattar Makenzius et al. (2013, s. 577) vikten av patientens rätt till beslut gällande abort och abortmetod. Detta omfattade även patienten och dess partners behov av att behandlas med empati och respekt och att informationen de tar del av är anpassad till dem. Patienter anser således personcentrerad vård där autonomi bibehålls som viktigt. Makenzius et al. (2013, s. 575) noterar att patientens beslut kring abort baseras på deras egen vilja, även om de kan bli influerade av sina partners.
Becker et al (2011, s. 198) skriver att personal-patientrelationer ansågs vara starkt kopplade till patienternas bedömningar av den övergripande vårdkvaliteten och patienterna i studien uppgav att de uppskattade läkarnas försök till att få dem att känna sig bekväma. När vårdpersonal respekterade deras privatliv och när receptionisterna visade dem respekt skattade patienterna upplevelsen som god.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Vid sökförfarandet användes en kombination av ord från syftet i samband med de bärande begreppen för att hitta relevant forskning kopplat till författarnas ämne. Ord som bemötande som är ett av studiens nyckelbegrepp har inte någon direkt översättning till engelska, vilket orsakade vissa svårigheter att finna relevanta artiklar inledningsvis. För att hitta relevanta artiklar som handlar om bemötande användes engelska begrepp som reception, perception och experience vilket upplevdes fungera väl. Polit & Beck (2012, s. 496) skriver att det är viktigt att se till begreppets underliggande betydelse vid översättningar snarare än exakta översättningar, vilket författarna gjorde. Vidare beskriver Polit och Beck (2012, s, 126) att kvalitativ forskning ger en förståelse för människors olika upplevelser. De flesta av de inkluderade studierna hade kvalitativ ansats. Dock har ett fåtal kvantitativa källor använts, då i form av statistiska rapporter.
Anledningen till att vi valt att inkludera dessa är för att vi ska få en helhetsbild i hur situationen idag ser ut. För att få en helhetsbild var det viktigt att kunna zooma ut från de personliga berättelserna i de kvalitativa artiklarna och därmed få ett större perspektiv.
Författarna har försökt att i möjligaste mån undvika att studien blir påverkad av bias. Abort väcker starka åsikter och kan för det mesta dela upp människor i två “sidor”; för eller emot abort. Alla artiklar i studien har inte samma slutsatser och står inte på samma “sida” och enligt Polit & Beck (2012, s. 176) är det en viktig faktor för att minska risken för bias. Forskarna har således varit objektivt inställda till ämnet och till den tidigare forskningen vilket minskar risk för bias. Författarna anser att studien svarar till sitt syfte. Syftet är att undersöka upplevelser och
psykosocialt omvårdnadsbehov i samband med inducerad abort, oberoende av abortmetod eller graviditetslängd. Studien har också innefattat strukturella faktorer som stigma för att förklara upplevelser av inducerad abort. Studiens pålitlighet är en viktig aspekt att diskutera då det omfattar hur pass konsekvent och specifik studien lyckas vara. För att säkerställa studiens pålitlighet har forskarna kvalitetsgranskat samtliga artiklar som medverkar i studien. Samtliga artiklar är även peer reviewade för att säkerställa att andra forskare har läst och godkänt studien. En brist i studien är att flera av artiklarna (två stycken) är äldre än 10 år gamla. Detta skulle
kunna innebära att resultaten har förändrats sedan artikeln skrevs och således inte längre är relevant. Författarna valde att ha med dessa artiklar ändå, då för att beskriva upplevelser, samhällsstrukturer och faktorer som kan påverka upplevelser. Anledningen till att författarna valde att ha med dessa var för att resultaten liknade andra, nyare artiklars resultat samt att de upplevdes som mycket relevanta för syftet. Ingen statistik har dock använts från dessa artiklar, utan detta har tagits från artiklar yngre än 10 år.
Studiens resultat skulle kunna överföras på andra grupper. Upplevelser vid bemötande av vård och omsorg samt upplevelser av att vårda kan variera kraftigt; en upplevelse är inte den andra lik. En upplevelse kan således inte överföras på någon annan. Dock har studien även inkluderat vad som behövs för att skapa en god abortupplevelse samt förklaringar till sämre
abortupplevelser. Dessa är mer generella och författarna anser att dessa delar ur resultatet har en överförbarhet. Denna studie har en generaliserbarhet, vilket innebär att studiens resultat kan stämma för en större grupp än undersökningsgruppen (Polit & Beck, 2012, s.729). Artiklarna kommer från olika delar av världen vilket gör resultatet mer generaliserbart. En brist i denna studie är dock att det inte har inkluderats några artiklar från asien. Anledningen till detta är att författarna, trots flera försök gjorda, inte kunde hitta relevanta artiklar från Asien skrivna på engelska. Detta innebär att studiens resultat inte kan generaliseras i Asien, vilket är en brist. Artiklar har inkluderats från övriga delar av världen; Skandinavien, Europa, Afrika, Australien, USA och Sydamerika. För att stärka både studiens generaliserbarhet och överförbarhet hade fler artiklar behövt användas, framförallt från Asien, Afrika, Oceanien och Sydamerika, där antalet artiklar var mindre än från Europa och USA.
Resultatdiskussion
Syftet i denna studie har varit att undersöka patienter och deras partners upplevelser i samband med inducerad abort samt att identifiera vad de anser som viktigt för att få en god
abortupplevelse. Patienter och partners upplevelser i samband med inducerad abort är mycket känslosamma. Känslor av ambivalens, känslor av skam, ensamhet, osäkerhet. De kan känna en rädsla över att bli dömda. Bemötandet från vårdpersonal upplevdes ibland vara kallt och otillräckligt för att få patienten att känna trygghet i situationen. Patienter och deras partners uttrycker behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, stöd, samt bibehållen integritet och
autonomi för att känna sig trygga och säkra under abortprocessen. Det finns vissa skillnader i fynden beroende på geografiskt läge, men det finns också många likheter.
Genomgående visar föregående forskning på att inducerad abort väcker starka känslor hos både patienter och deras partners, vilket Kjelsvik (2019, s. 2142), Aléx och Hammarström (2004, s. 165) och Makleff et al. (2019, s. 5) exemplifierar i sina studier. Det finns flera olika känslor som upplevs och många tycks orsaka osäkerhet samt otrygghet vilket bidrar till en sämre upplevelse för patienten och partnern. Gemensamt för samtliga starka känslor som upplevs är att de verkar behöva adresseras och diskuteras tillsammans med vårdpersonal för att patienten och partnern ska kunna hantera känslorna och därigenom få en bättre upplevelse.
Sjuksköterskan och annan vårdpersonal verkar spela en stor roll för patienter och partners upplevelser. Som Altshuler et al. (2017 s.112) skriver så är en god patient-personal relation mycket viktig i abortprocessen, framförallt i de fall där inre moralisk konflikt präglar
abortprocessen. Enligt bakgrunden i denna studie kan sjuksköterskans omvårdnad delas upp i personcentrerad omvårdnad, bemötande samt stöd och dessa kan sjuksköterskan använda för att bidra med en god omvårdnad. Altshuler et al. (2017, s. 112) menar på att vårdpersonalens roll i bemötande är viktig för att hjälpa patienter att hanter känslor och för att ge emotionellt stöd. Detta belyser även Aléx och Hammarström (2004, s. 166) samt Beja och Leal (2010, s. 329-330) med att sjuksköterskans omvårdnad tycks således vara av stor betydelse för patienter och
partners upplevelser i abortvården. I resultatet noteras vikten av att vårdgivaren är engagerad, respektfull, empatisk, varm samt bekräftande i sitt bemötande med patienter och partners under en abortprocess. Kjelsvik et al. (2019, s.2142) beskriver hur en omtänksam attityd från
vårdpersonal kan vidga rummen för reflektion och dialog samt att (s. 2144) vårdpersonal bör agera efter en moralisk känslighet i möten med patienter, något som kräver tid, närvaro, förmåga till dialog och engagemang. Detta går i hand med vad som lyfts fram i bakgrunden. Det framgår även i resultatet att patienter upplever att personcentrerad vård är viktigt för deras upplevelse vilket Makenzius et al. (2013, s. 577) belyser. Personcentrerad omvårdnad som gör patienten delaktig i sin vård kan bidra till att patientens autonomi bibehålls, vilket bland annat Makenzius et al. (2013, s. 575) beskriver som viktigt. Detta gör sjuksköterskan genom att lyssna, förmedla
information, visa respekt samt vara aktiv och inkännande i bemötandet av patienter (Eldh, 2014, s.497).
Enligt de granskade artiklarna har även geografiskt läge stort inflytande på patienters och partners upplevelser vid inducerad abort. Dessa upplevelser kan skilja sig åt eller vara liknande beroende på vart i världen abortprocessen sker. Något som vara liknande världen över är att abortprocessen skapar ett emotionellt behov som behöver tillfredsställas för att upplevelsen ska bli god. Vårdpersonal på abortkliniker behöver bemöta patienters känslomässiga behov, något som både Makenzius et al. (2012b, s.266) och Becker et al. (2011, s. 198) lyfter fram i sina studier trots att studierna är gjorda på varsin sida av världen där de kulturella och religiösa värderingarna skiljer sig åt. I samtliga delar av världen tycks även stigma kring abort finnas närvarande, om än i olika grad. Stigma i västvärlden uttrycker sig till exempel i Purcells et al. (2017, s. 1991) rapport gällande upprepade aborter i Skottland. Patienterna i studien upplevde mer stigma om de genomgått en abort tidigare de två senaste åren i jämförelse med patienter som inte har genomgått abort tidigare de två senaste åren. I afrikanska länder tycks stigmat generellt sett vara starkare och påverka upplevelser mer negativt än i västvärlden. Skandinaviska (norska och svenska) sjuksköterskor verkar även vara mer bekväma med att arbeta med abortvård och ser arbetet som en självklarhet (Lindström et al, 2011) (s.547) medan sjuksköterskor från Sydafrika upplever större moraliska konflikter inombords i samband med vårdandet (Mokgethi et al, 2006) (s.37-38). Vidare belyser Mokgethi et al. (2006, s. 37) och Chiweshe och Macleod (2017, s.862) att patienter upplever rädsla inför mötet med vårdpersonalen. Detta kan vara kopplat till stigma och starka kulturella värderingar som råder i delar av Afrika och även vissa andra delar av världen. Skillnader globalt ses även i andelen trygga aborter. I Europa och Nordamerika är abort som tryggast enligt WHO (2015), medans Afrika och Sydamerika har en högre andel otrygga aborter. Vidare belyser WHO (2015) stigma som korrelerande faktor till otrygga aborter, vilket tyder på att stigma är som starkast där abort är som otryggast. Då andelen otrygga aborter är låg i Europa och Nordamerika kan det möjligen antas att stigmat är mindre där. Dock är stigmat existerande världen över. Detta kan ses genom att titta på upplevelser av upprepade aborter globalt. Genomgående tycks patienter som har flera aborter i bakgrunden få ett sämre bemötande och få en sämre upplevelse då vårdpersonal enligt Aniteye et al. (2016, s.376) tenderar att bli mer dömande mot patienter i dessa fall.
SLUTSATSER
Inducerad abort är ett laddat ämne som kan väcka starka känslor vilka om de inte bemöts korrekt, leder till att patienter och partners får en sämre upplevelse. Patienter och partners kan uppleva starka känslor i samband med abortprocessen. Ambivalenta känslor tycks vara vanligt, men även känslor av rädsla inför att bli dömd över sitt beslut. Behovet av emotionellt stöd är stort. Det är önskvärt att vårdpersonal har ett gott bemötande där känslor diskuteras för att det emotionella behovet ska tillfredsställas. Vårdpersonal har en viktig roll i patienters och partners upplevelser vid inducerad abort då de ansvarar för bemötande, bibehållandet av patientens autonomi och -integritet, samt till stor del även det emotionella stödet. Det emotionella stödet kan även i vissa fall komma från patientens partner. Ovanstående omvårdnadsinsatser tycks vara avgörande för huruvida patienten och partnern får en god abortupplevelse eller inte. Behovet av emotionellt stöd och gott bemötande är genomgående världen över, men vissa skillnader kan trots allt ses globalt. En stor skillnad ligger i andelen otrygga aborter, som kan härledas till olika kulturella värderingar och graden av stigmatisering i världen. Slutligen anser författarna att det behövs mer forskning kring detta ämne. Förslag på framtida forskning gällande sjuksköterskors inflytande och olika omvårdnadsåtgärders betydelse under en inducerad abortprocess rekommenderas, likaså vidare forskning kring partnerns roll i en inducerad abortsituation.
REFERENSER
* = Artiklar som är inkluderade i resultatredovisningen.
*Alex L, & Hammarstrom A. (2004). Women’s experiences in connection with induced abortion -- a feminist perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2), 160–168.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1111/j.1471-6712.2004.00257.x
*Altshuler, A. L., Ojanen-Goldsmith, A., Blumenthal, P. D., & Freedman, L. R. (2017). A good abortion experience: A qualitative exploration of women’s needs and preferences in clinical care.
Social Science & Medicine, 191, 109–116.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1016/j.socscimed.2017.09.010
*Aniteye, P., O’Brien, B., & Mayhew, S. H. (2016). Stigmatized by association: challenges for abortion service providers in Ghana. BMC Health Services Research, 16, 1–10.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1186/s12913-016-1733-7
Baggens, C & Sandén, I. (2014) Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. F. Friberg & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl., s. 485-506). Lund: Studentlitteratur.
*Becker, D., DÃaz-Olavarrieta, C., JuÃ, rez, C., GarcÃa, S. G., Sanhueza, P., & Harper, C. C. (2011). Clients’ Perceptions of the Quality of Care in Mexico City’s Public-Sector Legal Abortion Program. International Perspectives on Sexual & Reproductive Health, 37(4), 191–201.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1363/3719111
*Beja V, & Leal I. (2010). Abortion counselling according to healthcare providers: A qualitative study in the Lisbon metropolitan area, Portugal. European Journal of Contraception &
Reproductive Health Care, 15(5), 326–335.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.3109/13625187.2010.513213
*Chiweshe, M., & Macleod, C. (2017). “If You Choose to Abort, You Have Acted As an
Instrument of Satan”: Zimbabwean Health Service Providers’ Negative Constructions ofWomen Presenting for Post Abortion Care. International Journal of Behavioral Medicine, 24(6),
856–863.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1007/s12529-017-9694-8
Coyle, C., & Rue, V. (2015). A Thematic Analysis of Men's Experience With a Partner's Elective Abortion. Counseling and Values, 60(2), 138-150.
https://doi.org/10.1002/cvj.12010
Eldh AC, Ekman I, & Ehnfors M. (2010). A comparison of the concept of patient participation and patients’ descriptions as related to healthcare definitions. International Journal of Nursing
Terminologies & Classifications, 21(1), 21–32.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1111/j.1744-618X.2009.01141.x
Eldh, A. (2014) Delaktighet i rollen som patient. F. Friberg & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl., s. 485-506). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier värdering, analys
och presentation av omvårdnadsforskning. Johanneshov: MTM.
*Kjelsvik, M., Sekse, R. J. T., Moi, A. L., Aasen, E. M., Nortvedt, P., & Gjengedal, E. (2019). Beyond autonomy and care: Experiences of ambivalent abortion seekers. Nursing Ethics, 26(7/8), 2135–2146.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1177/0969733018819128
Lindström, M., Wulff, M., Dahlgren, L., & Lalos, A. (2011). Experiences of working with induced abortion: focus group discussions with gynaecologists and midwives/nurses.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 542–548.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1111/j.1471-6712.2010.00862.x
*Lipp A. (2010). Conceding and concealing judgement in termination of pregnancy; a grounded theory study. Journal of Research in Nursing, 15(4), 365–378.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1177/1744987109347031
*Makenzius, M., Tydén, T., Darj, E., & Larsson, M. (2013). Autonomy and dependence - experiences of home abortion, contraception and prevention. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 27(3), 569–579. https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1111/j.1471-6712.2012.01068.x
Makenzius, M., Tydén, T., Darj, E., & Larsson, M. (2012a). Risk factors among men who have repeated experience of being the partner of a woman who requests an induced abortion.
Scandinavian Journal of Public Health, 40(2), 211–216.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1177/1403494811435496
*Makenzius M, Tydén T, Darj E, & Larsson M. (2012b). Women and men’s satisfaction with care related to induced abortion. European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 17(4), 260–269. https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.3109/13625187.2012.688149 *Makleff, S., Labandera, A., Chiribao, F., Friedman, J., Cardenas, R., Sa, E., & Baum, S. E. (2019). Experience obtaining legal abortion in Uruguay: knowledge, attitudes, and stigma among abortion clients. BMC Women’s Health, 19(1), N.PAG.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1186/s12905-019-0855-6
*Mokgethi NE, Ehlers VJ, & van der Merwe MM. (2006). Professional nurses’ attitudes towards providing termination of pregnancy services in a tertiary hospital in the North West province of South Africa. Curationis, 29(1), 32–39.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.4102/curationis.v29i1.1037
Nguyen, B. T., Hebert, L. E., Newton, S. L., & Gilliam, M. L. (2018). Supporting Women at the Time of Abortion: A Mixed-Methods Study of Male Partner Experiences and Perspectives.
Perspectives on Sexual & Reproductive Health, 50(2), 75–83. https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1363/psrh.12059.
Ouedraogo, R., & Juma, K. (2020). From the shadows to light. Perceptions of women and healthcare providers of post-abortion care in Burkina Faso. Social Science & Medicine, 260, N.PAG. https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1016/j.socscimed.2020.113154
Paterson, J.G. & Zderad, L.T. (1976). Humanistic nursing. New York: Wiley.
*Purcell, C., Riddell, J., Brown, A., Cameron, S., Melville, C., Flett, G., Bhushan, Y., McDaid, L., & Cameron, S. T. (2017). Women’s experiences of more than one termination of pregnancy within two years: a mixed-methods study. BJOG: An International Journal of Obstetrics &
Gynaecology, 124(13), 1983–1992. https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1111/1471-0528.14940
Riksdagen (1974). Abortlag (1974:595). Hämtad 20 september 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/abortlag-197 4595_sfs-1974-595
Safe Abortion: Technical and Policy Guidance for Health Systems. 2nd edition [Elektronisk
resurs]. (2012). World Health Organization.
Snellman, I. (2014) Vårdrelationer - en filosofisk belysning. F. Friberg & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl., s. 439-466). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2020). Statistik om aborter 2019. Hämtad den 30 oktober 2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6806.pdf
Svensk förening för obstetrik & gynekologi (2018a). Medicinsk abort efter v 18+0 -riktlinjer för omvårdnad. Hämtad 1 november 2020 från
https://www.sfog.se/media/335920/omva-rdnadsriktlinjer-sen-abort-sfog-svenska-barnmorskefo-rbundet-20180529.pdf
Svensk förening för obstetrik & gynekologi (2018b). Information till dig som ska genomgå en medicinsk abort efter v.18+0. Hämtad 1 november från
https://www.sfog.se/media/335918/information-till-dig-som-ska-genomga-en-medicinsk-abort-eft er-18-veckor-20180529.pdf
Svensk förening för obstetrik & gynekologi (2020). SFOG-råd för Inducerad abort, FARG 2020. Hämtad 1 november från https://www.sfog.se/media/337027/abort-sfog-raad-20200826.pdf
United Nations (2014). Abortion policies and reproductive health around the world. Hämtad den 16 oktober 2020 från
https://www.un.org/en/development/desa/population/publications/pdf/policy/AbortionPoliciesRe productiveHealth.pdf
Vårdhandboken (2020). Bemötande i vård och omsorg, värdegrund -Översikt. Hämtad 1 september 2020 från
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i -vard-och-omsorg-vardegrund/oversikt/
Vårdhandboken (2020). Personcentrerad vård. Hämtad 1 september 2020 från
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i -vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/
World Health Organization. Department of Reproductive Health and Research (2015). Health worker roles in providing safe abortion care and post-abortion contraception. Hämtad 30 september 2020 från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/181041/9789241549264_eng.pdf;jsessionid=7D B95BE6493F654C82C476A3DE13DB1C?sequence=1
World Health Organization (2020). Preventing unsafe abortions. Hämtad den 10 oktober från
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/preventing-unsafe-abortion
BILAGOR
Bilaga 1: sökmatris
30 Sökning, datum, databas (15) Sökord Antal träffar och lästa titlar (461) Lästa abstract (135) Lästa artiklar i fulltext (46) Inkluderade artiklar i bakgrunden och resultatet (19) Cinahl 2020-03-03Abortion AND experience AND women’s needs
6 4 2 1
Cinahl 2020-03-03
abortion AND experiences AND autonomy
14 3 2 1
Cinahl 2020-09-01
Induced abortion AND men AND support
38 20 5 1
Cinahl 2020-09-02
Induced abortion AND men AND experience 29 12 3 1 Cinahl 2020-09-02 Abort* AND satisfaction AND Sweden 7 2 1 1 Cinahl 2020-09-02
Abort* AND nurs* 138 27 5 1
Wiley Online Journals 2020-09-04
Abortion counselling (avgränsning
‘Keywords’) 17 5 1 1
Cinahl 2020-09-17
Attitude to abortion AND health personnel
3 1 1 1
Bilaga 2: artikelmatris
31 2020-09-17 attitudes
Cinahl 2020-09-18
Attitude to abortion AND nurse 9 9 3 2
Cinahl 2020-09-27
Abortion AND nurses experience 2 2 2 1
Cinahl 2020-09-30
Induced abortion AND stigma AND
provider 65 12 7 1
Cinahl 2020-09-30
Professional- patient Relations
AND induced abortion 30 12 6 4 Cinahl
2020-10-01
Healthcare AND patient descriptions AND patient participation
3 1 1 1
Cinahl 2020-10-10
Stigma AND induced abortion 87 19 5 1
1. Författare 2. Titel 3. Land 4. År
Syfte Metod Resultat
1. Catherine T. Coyle & Vincent M. Rue 2. A Thematic Analysis of Men’s Experience With a Partner’s Elective Abortion Att undersöka amerikanska mäns upplevelser av att deras partner genomgått en inducerad abort.
Kvalitativ metod där 89 män fått svara på en enkät bestående av kryssfrågor och öppna frågor där deltagarna kunde reflektera själva. Deltagarnas svar analyserades sedan tematiskt.
Loss, grief, helplessness, victimization och spiritual healing var de återkommande teman som författarna kunde se att deltagarna upplevt i samband med den inducerade aborten.
32 3. USA 4. 2015 1. Anna L. Altshuler, Alison Ojanen-Goldsmith, Paul D. Blumenthal och Lori R. Freedman
2. A good abortion experience: A qualitative exploration of women's needs and preferences in clinical care
3. USA 4. 2017
Att undersöka vad kvinnor som genomgår en inducerad abort vill ha och behöver för att få en bra upplevelse på abortkliniker.
Kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med 20 kvinnor.
Resultatet i studien pekar på att kvinnor behöver moraliskt stöd från omgivningen samt personalen på abortkliniken för att känna sig trygga i sitt beslut. Vissa av kvinnorna ville vara nedsövda under aborten för att underlätta både psykiskt och fysiskt, medans andra föredrog att vara vakna då de inte litade helt på personalen. Vissa kvinnor uppgav också att de önskade diskret omvårdnad med så få inblandade som möjligt för att undvika att bli dömda av andra. Detta kunde innebära att man inte ville sitta i väntrum tillsammans med andra till exempel. Några av kvinnorna höll dock inte med om detta, utan menade på att vara tillsammans med andra minskade känslan av isolering och skapade en känsla av samhörighet och gav moraliskt stöd
