• No results found

En kunskapslucka hos lärare kring ätstörningar : En kvantitativ studie om hur lärare arbetar kring ätstörningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En kunskapslucka hos lärare kring ätstörningar : En kvantitativ studie om hur lärare arbetar kring ätstörningar"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En kunskapslucka hos lärare kring

ätstörningar

- En kvantitativ studie om hur lärare arbetar

kring ätstörningar

Olle Gibson & Bea-Lina Holmberg

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete avancerad nivå 112:2020

Ämneslärarprogrammet 2015-2021

Handledare: Josefin Englund

Examinator: Susanne Johansson

(2)

A knowledge gap about eating disorders

among teachers

- A quantitative study about how teachers are

working with eating disorders

Olle Gibson & Bea-Lina Holmberg

SWEDISH SCHOOL OF SPORT

AND HEALTH SCIENCES

Master Degree Project 112:2020

Teacher Education program 2015-2021

Supervisor: Josefin Englund

Examiner: Susanne Johansson

(3)

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Studien undersöker hur lärare i idrott och hälsa och lärare i andra ämnen i Stockholms län arbetar kring ätstörningar i skolan. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som sätter ramar för arbetet med ätstörningar. Studiens frågeställningar är: 1. Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 2. Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 3. Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län?

Metod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvantitativ metodteori, med en deskriptiv ansats. Studien utfördes genom enkäter digitalt. Urvalet bestod av 137 lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskolan i Stockholms Län. En pilotstudie utfördes på fyra nyutexaminerade lärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska ramverk är det salutogena perspektivet, för att kunna förstå studien utifrån ett hälsoperspektiv. Datan analyserades i Google Spreadsheet och presenteras i stapeldiagram.

Resultat

Lärarens ålder och yrkesverksamma år har ett samband med hur högt man skattar sin kunskap om ätstörningar, hur bekväm man är att bemöta elever som visar varningssignaler samt veta hur man ska gå tillväga. Kvinnor skattar sin kunskap om ätstörningar och tillvägagångssätt högre än män, dock anser män att de är mer bekväma i mötet med elever med ätstörningar. Lärare i idrott och hälsa skattade sina kunskaper, bemötande och tillvägagångssätt lägre än lärare i andra undervisningsämnen. Det framkommer en kunskapslucka gällande ätstörningar hos lärare som arbetar i Stockholms Län.

Slutsats

De slutsatser man kan dra är att studiens olika faktorer påverkade hur högt eller lågt lärare skattade sig själva i de olika värderingsfrågorna. Lärarnas tillvägagångssätt tyder på ett patogent synsätt, men hur de ser på människans hälsa är mer utifrån ett salutogent perspektiv. Ett samband kunde ses mellan ålder och yrkesverksamma år.

(4)

Abstract

Aim

The study examines how physical education teachers and teachers in other subjects in Stockholm County work with preventing eating disorders in school. The purpose of this is to give a better picture of which factors that set the framework for the work around eating disorders. The questions we’re studying is: 1. How does the teacher's age and gender affect hers/his work around eating disorders in schools within Stockholm County? 2. How does the teacher’s subject affect hers/his work around eating disorders in schools within Stockholm County? 3. How does the number of years in the profession affect how teachers work around eating disorders in schools within Stockholm County?

Method

To answer the study's purpose and questions, a quantitative method theory was used, which had a descriptive approach. The study was conducted through digital surveys. The sample consisted of 137 teachers who teach in primary or secondary school in Stockholm County. A pilot study was conducted on four newly graduated physical education teachers. The theoretical framework of the study is the salutogenic perspective, in order to be able to understand the study from a health perspective. The data was analyzed in Google Spreadsheet and presented in bar graphs.

Results

Age and professional years are related to how well you consider your knowledge to be of eating disorders, how comfortable you are to respond to students with warning signals and the knowledge of how to act. Women considered their knowledge of approaches to be higher than men, however, men considered themselves to be more comfortable in meeting students with eating disorders. Teachers in physical education rated themselves lower than teachers of other subjects. There was a knowledge gap about eating disorders.

Conclusions

The conclusion of the result is that the different factors of the study had an influence on how high or low one teacher valued one self. A correlation could be seen between age and working years. Teachers' approach indicates that they see human health from a pathogenic point of view, but at the same time, how they are really seeing human health is more from a salutogenic perspective. There is a knowledge gap that needs to be filled.

(5)

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.2 Begrepp 2 1.2.1 Kroppsideal 2 1.2.2 Ätstörningar 4 2 Kunskapsöversikt 7 2.1 Tidigare forskning 7

2.1.1 Ätstörningar bland ungdomar och i samhället 7

2.1.2 Kroppsideal och sociala mediers påverkan 9

2.1.3 Kunskaper om ätstörningar hos skolpersonal 10

2.2 Teoretiskt ramverk och begrepp 12

2.2.2 Salutogent Perspektiv 12

3 Syfte och frågeställningar 15

3.1 Syfte 15

3.2 Frågeställningar 15

4 Metod 16

4.1 Ansats och val av metod 16

4.2 Datainsamling 16

4.3 Urval 17

4.4 Genomförande 17

4.5 Pilotstudie 18

4.6 Analysmetod och databearbetning 18

4.7 Bortfall 19

4.8 Reliabilitet och validitet 20

4.9 Etiska överväganden 20

5 Resultat 22

5.1.1 Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan? 22 5.1.2 Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i

skolan? 26

5.1.3 Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan? 29

5.2 Sammanfattning av resultat 30 6 Diskussion 32 6.1 Resultatdiskussion 32 6.2 Metoddiskussion 35 7. Slutsatser 37 7.1 Vidare forskning 37 Käll- och litteraturförteckning 39 Bilaga 1 1

(6)

Litteratursökning 1

Bilaga 2 - Enkäten 2

Tabell- och figurteckning

Diagram 1​ Lärares ålder och kunskaper och bemötande av ätstörning (medelvärde skattning)

23

Diagram 2 ​Lärarens ålder och synen på hälsa, antalet svar angivet i %. 23

Diagram 3 ​Lärares ålder och åtgärder vid signaler om ätstörning hos elev, antal svar angivet

i % 24

Diagram 4 ​Lärares ålder och kunskap om olika former av ätstörning, angivet i %. 25

Diagram 5 ​Lärares kön och kunskaper och bemötande av ätstörning (medelvärde skattning)

26

Diagram 6 ​Undervisningsämne och lärares kunskap och bemötande av ätstörning

(medelvärde egenskattning). 27

Diagram 7 ​Undervisningsämne och lärares tillvägagångssätt vid signal om ätstörning hos

elev, antalet svar angivet i %. 28

Diagram 8 ​Yrkesverksamma år och lärares kunskap och bemötande vid ätstörning hos elev

(7)

1 Inledning

Emma var 17 år då hon började banta, trots att hon vägde normalt. Hon gick snabbt ner i vikt och efter ett tag uteblev menstruationen. Hon tyckte själv inte att hon var mager utan var tvärtom nöjd med sig själv - >> smal och fin <<.- Hon vägde då 37 kilo (Hwang & Nilsson, 2019, s. 323).

Barn och ungdomar befinner sig under en majoritet av sina ungdomsår i skolan. Under dessa år ökar antalet ätstörningar bland unga, men en stor andel blir aldrig diagnostiserade. Detta medför ett ansvar för lärare och övrig skolpersonal att vara lyhörda för varningssignaler om ätstörningar i ett tidigt stadium samt bemötande av elever med ätstörningar, för att kunna förebygga psykisk ohälsa (Leivo & Lång, 2020; Berg & Larsson, 2020). Eftersom många ätstörningar är svåra att upptäcka framhäver det ett ytterligare ansvar hos lärare i bemötandet av elever, för att upptäcka psykisk ohälsa och för att kunna göra det måste man ha kunskap inom ämnet och få utbildning i frågorna. Ätstörningar är ett ökande problem i samhället och tillsammans med vår erfarenhet av en bristande utbildning om ätstörningar inom ämneslärarutbildningen gör att kartläggningen av lärares erfarenheter och kunskaper om ätstörningar till ett intressant, men även vetenskapligt och didaktiskt relevant problemområde att studera vidare.

I styrdokumenten (Skolverket, 2011a; 2011b) kan man läsa att idrottslärare har ett särskilt ansvar att förmedla hälsans betydelse för individen och samhället. Åtminstone om man ser på vad som står i kursplanen för idrott och hälsa i både grundskolans- och gymnasieskolans styrdokument. I grundskolans kursplan uttrycks det så här: ”Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt” (Skolverket, 2011a, s. 49) och i gymnasieskolan så här: ”Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.” (Skolverket, 2011b, s. 2). Det betonar att vi som idrottslärare har ett ansvar för hälsans betydelse för individen och samhället.

Även skolan i den större bemärkelsen, ​skolan som samhällsorgan​, har ett ansvar att undervisa och prägla undervisningsmiljön utifrån läro- och kursplaner. I de allmänna kunskapsmålen för hela grundskolan står det ”att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället” (Skolverket 2011a, s.12). Eftersom det inte finns mycket material över ämnet utifrån lärarnas synvinkel inom den svenska skolan anser vi att uppsatsen kommer att kunna ge nytta och kunskaper till

(8)

framtida lärare och andra vuxna som arbetar inom skolans organisation, till exempel genom att öka lärarnas kännedom om det ökande problemet. Studien kan synliggöra behovet av att fortbilda lärare om psykisk ohälsa och ätstörningar.

Begreppet kroppsideal framkommer i kursplanen för idrott och hälsa. Vi har valt att fokusera på ätstörningar inbegripet i kroppsideal, eftersom kroppsideal är ett brett begrepp som innefattar många aspekter, därav ligger fokuset på ätstörningar.

Det finns ett behov av kunskaper om ätstörningar hos verksamma lärare i idrott och hälsa samt inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot idrott och hälsa. Skolämnet idrott och hälsa tar upp social, psykisk och fysisk hälsa, samt kost. Studien kommer dock utföras på lärare i alla ämnen, för att se om det finns skillnader. Utifrån vad det står i styrdokumenten och vad vår erfarenhet av ämneslärarutbildningen är, tycker vi det finns ett behov av att kartlägga kunskaperna om ätstörningar bland lärare i Stockholms Län. Studien bidrar till en sammanfattning av hur kunskapen ser ut hos lärarna i skolvärlden. Har lärarna kunskap om ätstörningarnas olika former, hur dessa kan spegla sig, vad ätstörningar innebär, hur de kan upptäcka eller förebygga dessa?

1.2 Begrepp

Härnäst kommer begrepp som har en relevans för studien att presenteras. Begrepp som används i studien och kommer att definieras och diskuteras är: kroppsideal och ätstörningar. Begreppet kroppsideal framkommer i kursplanen för idrott och hälsa, vilket medför att kroppsideal blir ett relevant begrepp som bakgrund för studien. Rådande kroppsideal har en påverkan på ungdomarnas kroppsuppfattning, vilket i sin tur kan påverka uppkomst av ätstörningar. Efter kroppsideal presenteras begreppet ätstörningar, olika formerna av ätstörningar och vilka faktorer som kan påverka förekomsten av dessa, eftersom studien har sitt fokus på ätstörningar.

1.2.1 Kroppsideal

I boken Projekt perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning (Frisén et al., 2014) beskrivs de olika utseendeideal som finns i samhället och hur de utvecklats över tid. De behandlar även ämnet utifrån hur idealen ser ut utifrån ett kvinno- och mansperspektiv. Vi kommer först att ta upp definitioner om kvinnoidealet och sedan mansidealet. Dessa ideal har en relevans för studien, eftersom rådande kroppsideal har en stor påverkan i uppkomsten av ätstörningar bland ungdomar.

(9)

Frisén et al. (2014) beskriver kvinnoidealet i dag som en strävan efter smalhet, sexighet och ungdomlighet. De skriver om hur internet och media har medfört en eftersträvan av perfektion som hela tiden ökar, eftersom man kan redigera bilder, därav kan knappt fotomodeller uppnå dessa ideal i verkligheten. Det nya normala är nu den retuscherade bilden i media. Kvinnokroppen betraktas ofta som olika delar istället för en helhet och att olika delar har olika ideal, till exempel ska man ha mellanrum mellan låren, du ska vara solbränd, i ansiktet vill man gärna ha kindben och inte finnar, eller så vill man sträva efter tjockt hår. Smalhet har varit länge det dominerande idealet, idealet kan variera från att man ska vara smal men med kurvor eller mer mot det så kallade raka formen på kroppen, utan att glömma idealet om att vara smal men med muskler, det så kallade vältränade idealet (Frisén et al., 2014).

Mansidealet präglas idag av ett ideal som handlar om att vara smal men muskulös, längd och behåring skriver Frisén et al. (2014). En term som kopplas till idealet för att vara smal men muskulös heter lean muscularity, därför finns det en stark koppling till mäns muskler även i dag. Längd däremot förknippas med pondus och kompetens. Oftast kopplas långa män till framgång - de är aktiva och självsäkra. Det har framkommit till exempel i olika undersökningar att män som är längre har högre position samt högre lön än kortare män. Behåring hos män handlar om att man ska ha olika mängd behåring på olika delar på kroppen. Man ska ha hår på huvudet, gärna en del, vilket har lett till att håravfall är något som många män fruktar och behandlar mot. Hår på resten av kroppen ska gärna vara i det minimala, precis som hos kvinnor. Dock ansiktshår ändrar sig under olika tider och är mer kopplat till kultur (Frisén et al., 2014).

Det är bra som lärare i idrott och hälsa att vara medveten om de rådande idealen, för att kunna diskutera och analysera dessa med sina elever i undervisningen och skapa en medvetenhet om dem. Det är viktigt med en medvetenhet om vad eleverna exponeras av och vad är det som påverkar deras syn på kropp och hälsa.

1.2.2 Ätstörningar

Ett citat från boken Projekt perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning skriven av Frisén et al. (2014, s. 98) lyder: ”Ätstörningar hör tveklöst till de mest allvarliga konsekvenserna av ungdomars kroppsmissnöje”. Citatet i sig sammanfattar väldigt bra hela problemet och hur viktigt det är för skolpersonal att vara medvetna om fenomenet. Men även

(10)

om de olika formerna av ätstörningar och hur de kan se ut, för att lärare ska kunna förebygga ätstörningar i skolan och se det hela som en helhet. Det är även viktigt som lärare eller skolpersonal vara medveten om olika faktorer som kan påverka förekomsten av ätstörningar. Dessa faktorer är individfaktorer, psykosociala faktorer, sociokulturella faktorer och presenteras på slutet av avsnittet (Frisén et al., 2014). Vi kommer först presentera och diskutera definitioner på de olika formerna av ätstörningar och går sedan över till de olika faktorerna. Att vara medveten om de olika faktorerna är minst lika viktigt som att vara medveten om de olika formerna av ätstörningar.

Det finns olika aspekter som präglar ungdomarnas hälsa, skriver Berg och Kelly (2014). I boken tar de upp ätstörningar, som innebär ett matproblem som drabbar framför allt ungdomar. Ätstörningar är ett samlingsnamn för anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning UNS (utan närmare specifikation) och påverkas ofta av yttre faktorer, till exempel kroppsideal eller viktkontroll inom olika idrotter. Anorexia nervosa är en av de mest kända och det har gjorts första anteckningar över det redan på 1600-talet. Dock finns det mer dokumentation av anorexia nervosa från de senaste 100 åren. Bulimia nervosa blev en diagnos först under 1970-talet.

Anorexia nervosa (AN) betecknas oftast som den allvarligaste diagnosen, eftersom det innebär undernäring. Det som är kriterierna för att AN ska diagnostiseras är: begränsat energiintag kontra behov vilket leder till en betydande låg vikt, stark rädsla för att gå upp i vikt och att individen har en störd kroppsuppfattning. Anorexia nervosa framträder för första gången främst hos tonårsflickor, cirka en tiondel av patienterna är män (Berg & Kelly, 2014).

Bulimia nervosa (BN) framträder oftast efter tonåren och är vanligare än anorexia nervosa. För att BN ska diagnostiseras är dess kriterier: återkommande perioder av hetsätning, opassande kompensatoriskt beteende vilket innebär till exempel kräkningar för att inte gå upp i vikt eller överdriven motion och att individens självkänsla är överdrivet påverkad av kroppsform och ens vikt. Ofta kan personer med BN känna att de förlorar kontrollen över sitt ätande under perioden det sker (Berg & Kelly, 2014).

Ätstörning utan närmare specifikation (UNS) är betydligt vanligare. Om alla kriterier inte uppfylls inom andra kategorier av ätstörningar går dessa under UNS. Till exempel en mildare

(11)

variant av anorexia nervosa, om du uppfyller en eller två kriterier men uppnår inte alla (Berg & Kelly, 2014).

Det som oftast kan vara varningssignaler för olika typer av ätstörningar är till exempel att individen ändrar sina matvanor, byter kost till mer vegetariskt och ökar mängden träning. Ibland kan unga distansera sig från familj och vänner samt kan nedstämdhet framkomma. Att diskutera mat, vikt eller träning är ett känsligt ämne. Oftast kan oro, ångest och depression framkomma i olika former och i olika mängd. Alla former av ätstörningar kan medföra frusenhet, oregelbunden menstruationscykel, trötthet och magproblem. Som lärare är det viktigt att inneha kunskap om olika symptom för att kunna märka av eventuella varningssignaler (Berg & Kelly, 2014).

En form av ätstörning som inte togs upp i boken som diskuteras ovan är ortorexia nervosa. Lin och Grigorenko (2014) har författat boken ”Ortorexi: fixering vid mat och träning.” Ortorexi innebär en fixering av mat (speciellt nyttiga livsmedel) förknippat med stora mängder träning. Ortorexi kan ses mer som ett samhällsfenomen i stället för en sjukdom, jakten på den perfekta kroppen och prestation på hög nivå. Fysiska symptom som kan framkomma är lågt blodtryck, vilopuls och blodsocker, minskning av hormoner i kroppen, undervikt (normalvikt förekommer) och frusenhet. Andra symptom som kan framkomma är ångest, depression, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, allt-eller-inget-tänk, mat-och kroppsfixering. Det är viktigt som lärare att ha medvetenhet om ätstörningar mat-och dess mångdimensionella former.

En av bakgrundsfaktorerna till ätstörningar kan vara individfaktorer, vilket handlar till exempel om du som person är i riskzonen att utveckla en ätstörning. Det kan handla om att exempelvis försöka få kontroll över en situation för att dämpa stress eller ångest genom att ta kontroll över kroppens intag av mat. Om du har insjuknat i anorexi kan det hända att du svälter din kropp för att få kontroll över din ångest, medan om du istället lider av bulimi försöker du kontrollera din ångest genom hetsätning. Det finns även lite forskning om att ätstörningar kan vara ärftligt, som oftast är kopplad till temperament och personlighet (Hwang & Nilsson, 2019).

Psykosociala faktorer handlar om trygga relationer i familjen och trygga och fungerande övriga relationer i en persons liv. Man vet att trygga och fungerande relationer med viktiga

(12)

personer i ens liv motverkar psykisk ohälsa och därmed även ätstörningar. Logiskt sätt om dessa inte fungerar kan det utveckla psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, som kan uttryckas i form av ätstörningar. Det som är viktigt att inte glömma är att uppmärksamma extremt idrottande. Idrottsanorexi eller ortorexi är kopplade till idrottare, speciellt inom idrottsgrenar som kräver en hög kondition. Här kan låg kroppsvikt kombinerat med bibehållen muskelstyrka kopplas till högre prestationsnivå (Hwang & Nilsson, 2019). Därav måste lärare vara lyhörda för om det händer något i elevens familj, kompisrelationer eller till exempel framgång inom idrott, så att elevens beteende inte går åt fel håll.

Sociokulturella faktorer handlar mycket om hur samhället och ens sociala liv påverkar utvecklandet av ätstörningar. Ätstörningarna har ökat i samhället och är vanligare bland kvinnor jämfört med män. Kan då de olika villkoren för könen i samhället påverka varför det är kvinnor som har en högre tendens att utveckla ätstörningar? Sedan har de olika utseendeidealen i samhället en stor påverkan - vilken kropp är det jag strävar efter? Är den hälsosam eller ohälsosam (Hwang & Nilsson, 2019)?

(13)

2 Kunskapsöversikt

I detta kapitel presenteras först forskningsläget tematiskt utifrån kroppsideal, forskning om ätstörningar bland unga och forskning om ätstörningar i skolan. Därefter kommer det teoretiska ramverket för studien att presenteras.

2.1 Tidigare forskning

Under följande avsnitt kommer tidigare forskning att presenteras. Först kommer det att lyftas fram hur till exempel olika dieter och hur olika ätstörningar kan te sig bland ungdomar. Även om studiens målgrupp är lärare, är det aktuellt då det påvisar behovet av kunskaper om ätstörningar. Därefter presenteras kroppsideal och hur sociala medier kan påverka den, eftersom det är aktuellt i dagens läge och en markant faktor för ett ökat kroppsmissnöje. Kapitlet avslutas med en översikt om vilken kunskap som lärare har om ätstörningar och vilka behov som har framkommit.

2.1.1 Ätstörningar bland ungdomar och i samhället

Berg och Larsson (2020) har undersökt dietens förändring över tid hos svenska ungdomar och hur diet och missnöje med kroppsvikt är relaterat till självskattad hälsa, välbefinnande och hälsobeteenden. De tittade även på hur bantning och hur nöjda ungdomarna var med sina kroppar relaterade till självrapporterad övergripande hälsa, hälsobeteenden, BMI och olika fysiska, psykologiska och sociala aspekter av hälsa.

Berg och Larssons (2020) slutsats blev att det är viktigt att stödja pojkar och flickor i samtliga ”viktklasser” för att bibehålla sin vikt och en hälsosam kroppsbild. Vidare tar de upp att man bör beakta missnöje med kroppsvikt samt bantning, när uppmuntran till hälsa sker bland barn i skolan, eftersom att de i alla åldersgrupper såg en ökande trend av bantning mellan åren 1994 och 2014, både för flickor och pojkar. År 2014 var det 8% av samtliga pojkar som bantade aktivt och för flickor var motsvarande siffra 14%. 69% av pojkarna ansåg sig vara nöjda med sina kroppar, motsvarande siffra var 65% för flickorna. Något man kunde se i alla olika ”viktklasser” var att de som självrapporterade låg hälsa även tenderar att ägna sig åt någon form av negativt associerat hälsobeteende samt någon form av aktiv viktminskning/bantning. De kunde å andra sidan, efter att ha justerat för ålder, kön och kroppsvikt, även se andra tendenser. Elever som svarade att de var nöjda med sin kroppsvikt

(14)

jämfördes mot elever med självrapporterad låg hälsa. Hos de elever som bantade fick man då kvoten 3,4. Hos elever som upplevde ett behov av att gå ner i vikt fick man 4,9 samt 2,1 hos dem som upplevde ett behov av att gå upp i vikt

Som vi kan läsa av Berg och Larsson (2020) så är ätstörningar en utmaning bland alla som har något med ungdomar att göra. Det verkar heller inte bli bättre om man kollar på trendlinjen för åren 1994-2014. Sammanställningen av data, som den Berg och Larsson (2020) har gjort, kan fungera som en bra grund och ge god validitet för att göra en undersökning som den vi har för avsikt att genomföra. Vår undersökning kan även fungera som ett bra komplement genom att kartlägga hur lärare, som har mycket kontakt med ungdomar, arbetar kring problemet på ett salutogent sätt.

Som Berg och Larsson (2020) visar med sina resultat, verkar det som att tjejer i större grad utvecklar ätstörningar än killar. Däremot har Kotwas et al. (2020) gjort en enkätundersökning bland 1750 stycken tjejer i gymnasieålder i Polen. De fann att ökad ålder hos eleverna verkar korrelera starkt med minskande risk att utveckla en ätstörning. En tjej under första året på gymnasiet löpte ca 21 gånger högre risk för att utveckla en ätstörning jämfört med en tjej under andra året. Detta visar även vikten av att vara på tårna som lärare med sina elever under till exempel första året på gymnasiet, för att kunna förebygga uppkomsten av ätstörningar. Vi väljer att spänna vår studie över hela grundskolan och gymnasiet. Jämfört med studierna av Berg och Larsson (2020) och Kotwas et al. (2020) är studiens målgrupp lärare istället för elever. Ett lärarperspektiv om ätstörningar i skolan saknas i den existerande forskningen, därav kommer vi ha en bredare datainsamling då vi har en annan målgrupp och ett annat syfte med studien. Lärare har ofta behörigheten att jobba i både grundskole- och gymnasienivå och med båda könen, därför gör vi den bedömningen att relevansen på våra frågor inte korrelerar med elevernas ålder.

På samma tema som Berg och Larsson (2020) om dietens förändring hos ungdomar och dess hälsobeteenden har Håman (2016) skrivit en avhandling som handlar om extrem jakt på hälsa. Det avhandlingen visar är att det finns två sidor av ortorexi i vårt samhälle, både en svensk populärversion och en vetenskaplig version av ortorexi. Avhandlingens syfte är att belysa, utforska och problematisera hur ortorexia nervosa beskrivs, förstås och rapporteras. Ortorexia Nervosa är en inriktning på en form av diet och hälsobeteende. Populärversionen innebär med andra ord de överdrivna och besatta förhållningssätt i anknytning till mat och ätande,

(15)

ohälsosam och överdriven träning och en strävan efter en perfekt kropp, med andra ord en vältränad kropp. Den svenska populärversionen är viktig att vara medveten om då dessa förmodligen präglar dagens unga och deras tankesätt på kroppen. Dessutom blir den ännu viktigare att vara medveten om eftersom den vetenskapliga kunskapen är begränsad och medför att man måste vara kritiskt mot det man läser och den information man tar sig an över ortorexin (Håman, 2016).

Avhandlingen poängterar vikten av att studera vidare kring ämnet, fortbilda sig och se vilka kunskaper lärare har och vad dessa kan präglas av. Ortorexi är ett relativt nytt fenomen och har ingen stark vetenskaplig grund, vilket kan påverka spridningen av kunskap om denna typ av ätstörning. Vad är egentligen ortorexi kan man fråga sig samt om alla är medvetna om den? Det medför även argumenten att lärare måste vara uppdaterade kring ätstörningar och hur de kan avspegla sig i samhället.

2.1.2 Kroppsideal och sociala mediers påverkan

Sociala medier kan i många fall vara en bakgrundsfaktor för ett ökat kroppsmissnöje och i värsta fall en orsak till ätstörningar. En Studie av Fernandez och Pritchard (2012) betonar vikten om att vara medveten om vad allt barn och ungdomar är omgivna av, hur sociala medier kan påverka kroppsbilden och hur den kan i värsta fall förvränga den. Studien lyfter upp hur kvinnor under de senaste åren har ökat ett kroppsmissnöje. Efter att olika medier vuxit fram under 2000-talet har det påverkat till exempel synen på kroppsideal och vad man vill sträva efter, både hos kvinnor och män. Urvalet inkluderade 294 universitetsstuderanden från USA, båda könen var representerade. Syftet med studien var att undersöka och hitta relationer mellan självkänsla, mediainflytande och strävan efter smalhet. Resultatet visade ett samband mellan mediepåverkan och strävan efter smalhet och ett samband mellan självkänsla och strävan efter smalhet. För båda könen var den primära orsaken modeller i medier som orsakade strävan efter smalhet. För kvinnor var det sekundära skälet socialt tryck, medan det för män var internalisering (Fernandez & Pritchard, 2012).

Det som framkommer i studiens avslutande text är även aktuellt för den svenska skolan, eftersom sociala medier ökar bland unga hela tiden och många elever har en stor strävan efter rådande kroppsideal. Studien tog upp att det kan vara bra för både vårdnadshavare och lärare att diskutera över medias påverkan på ens egna kroppsbild, för att öka medvetenheten samt öka den realistiska synen på kroppen. För att sedan kunna normalisera vad som är normalt

(16)

eller om det finns en normal kropp (Fernandez & Pritchard, 2012). Studien visar vikten av att diskutera kroppsideal och medias påverkan i skolan. Genom att öka medvetenhet hos elever kan man eventuellt öka deras förmåga att vara kritiska mot det de ser i sociala medier, vilket skulle kunna medföra en minskning av ätstörningar bland unga.

Jag tror att alla känner att de vill vara snygga när de tittar på till exempel världskändisar som är så här riktigt snygga som de. [..] Det är klart att du vill se ut som kändisar så du tittar på dem mycket (Frisén et al, 2014, s. 51).

Citatet ovan beskriver bra hur stort inflytande media av olika slag har när det handlar om att förmedla utseendeideal. Desto mer tid man lägger på media som förmedlar kroppsideal och/eller med utseenderelaterat innehåll, finns det ett samband med negativ kroppsuppfattning. I boken ​Projekt perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning (Frisén et al., 2014) tas det upp hur stor påverkan media har på barn och unga samt hur man ska arbeta kring det för att öka medvetenheten. Precis som Fernandez och Pritchard (2012) har tagit fram: media har en negativ påverkan på universitetsstuderande kroppsuppfattning, men fallet gäller även tonåringar. Det har utförts experimentella studier där kroppsuppfattning studerats innan och efter att ungdomar exponeras för utseenderelaterad media. Det som kan minska negativt inflytande är att öka ungdomarnas mediekritik, för att öka medvetenhet. Boken lyfter även upp samma som Fernandez och Pritchard (2012) om hur viktigt det är att implementera sådan undervisning i skolan. Till exempel att koppla undervisning om mediekunnighet med att höja självkänsla och skatta sig själv och sitt utseende, eftersom detta har påvisats ha positiv och långvarig påverkan på kroppsuppfattning. Den här typ av skolsatsningar är sällsynta i Sverige, jämfört med till exempel Australien och Kanada (Frisén et al., 2014).

Studierna ovan poängterar vikten av att inkludera mediekunnighet i arbetet om kroppsideal samt kroppsuppfattning för att öka ett långvarigt tankesätt och ett livslångt lärande. Studierna påminner även om hur stort kroppsideal och ätstörningar är och hur många bakgrundsfaktorer som ligger bakom allt.

2.1.3 Kunskaper om ätstörningar hos skolpersonal

Det framkom i en studie om lärarnas kunskaper om ätstörningar i skolan av Känsälä (2012) att skolor inte har någon gemensam handlingsplan om hur de ska gå tillväga kring

(17)

ätstörningar. Syftet med studien var att kartlägga lärarnas erfarenheter över ätstörningar samt kunskaper och attityder. Ett syfte med studien var även att ta reda på om ätstörningar framkommer i skolor och om skolor har en gemensam handlingsplan när det gäller att agera. Vidare var man även intresserad över att få information om lärarna har tillräckliga färdigheter och tillräckligt positiv inställning för att förebygga ätstörningar. Studien inkluderade 185 svar av lärare i olika undervisningsämnen, majoriteten av urvalet var kvinnor. Studien genomfördes genom en enkätundersökning och som metod användes en kvantitativ metod. Lärarna kände att de hade bristfälliga kunskaper av de mer sällsynta formerna av ätstörningar och de även önskar fortbildning över hur de ska bemöta elever med ätstörningar, hur de ska gå tillväga med att vägleda eleven till behandling samt kunskap om sällsynta former av störningar.

Det som är relevant är att alla lärare ansåg att det är ett viktigt ämne att arbeta kring men de ansåg samtidigt att vissa personer inom skolan har ett extra ansvar såsom skolvården, vårdnadshavare, lärare i idrott och hälsokunskap samt hem- och konsumentkunskapslärare (Känsälä, 2012). Studien påvisar ett liknande behov att undersöka ämnet även i Sverige och i den svenska skolan. Vår studie kommer att ha fokus på vilka kunskaper lärare har och om de olika faktorerna har en påverkan på dessa kunskaper, till exempel om år i yrket påverkar lärarens kunskap om ätstörningar.

Jämfört med studien som presenterats ovan har Leivo och Lång (2020) gjort en studie om idrottslärares upplevelser av elever med ätstörningar i den finska skolan. Studien utfördes med en kvalitativ metod och urvalet bestod av 6 idrottslärare. Varje lärare hade mött elever med en ätstörning, i de flesta fall elever med anorexia nervosa. Ytterligare ett syfte med studien var att öka kunskapen om ätstörningar för blivande och behöriga lärare. En viktig del i att förebygga och hitta varningssignaler är att våga se och våga agera.

Lärarna lyfte upp problemet att igenkänna andra ätstörningar än anorexia nervosa, då det är lättare att se om någon tappat väldigt mycket vikt eller om kroppsformen ändrats drastiskt. Vissa lärare anser att ingripa i situationen ingår i deras arbete, medan vissa var rädda över att göra situationen värre för eleven. Deltagarna upplevde att utbildningen knappt gett några verktyg alls att möta ätstörningar i skolan och betonade utbildningens ansvar att inkludera ämnet. Studien lyfter upp vikten av att utbilda blivande lärare om ätstörningar. (Leivo &

(18)

Lång, 2020). Vilket vidare styrker behovet av vår studie, att undersöka om det finns ett behov av fortbildning i den svenska skolan.

I jämförelse till Känsälä (2012) samt Leivo och Lång (2020) har Ehrling (2013) gjort en studie om kunskap om ätstörningar bland skolpersonal som också inkluderar skolsköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal arbetar förebyggande med ätstörningar och vilken kunskap som finns. Studien inkluderade både lärare i idrott och hälsa, samt skolsköterskor. Studien utfördes med en kvalitativ metod och urvalet bestod av fyra idrottslärare och fyra skolsköterskor. Det som framkom i resultatet är att både idrottslärare och skolsköterskor fått en bråkdel av sin kunskap om ätstörningar från deras utbildning. Kunskapen har kommit genom livserfarenhet. Båda urvalskategorierna kände att de har bristfälliga kunskaper om ätstörningar. Utifrån intervjun faller ansvaret mer på skolhälsovården då det ingår i deras profession, men idrottslärarna berör ämnet genom att undervisa om kost, motion och sömn (Ehrling, 2013).

Det som är gemensamt för både studien av Leivo och Lång (2020) samt den av Ehrling (2013), även om det skiljer sju år mellan dem, är att det inte bedrivits någon utbildning om ätstörningar under de intervjuades utbildning. Alla tre studier lyfter fram behovet av att fortbilda lärare och skolpersonal kring ätstörningar. Studierna som presenterats har både en kvalitativ, men även en kvantitativ metodansats. Dock har inte en studie, som genomförts i den svenska skolan, haft en kvantitativ metodansats. Det är där vår studie kommer in i bilden och förhoppningen är att studien kan bidra med ett nytt perspektiv. Eftersom studien har en kvantitativ metodansats kommer vi kunna se mer ett allmänt behov bland lärarna i den svenska skolan i Stockholms Län.

2.2 Teoretiskt ramverk och begrepp

I följande avsnitt kommer vi först presentera studiens teoretiska ramverk, det salutogena perspektivet. Därefter kommer vi gå igenom centrala begrepp som har en relevans för studien, såsom: kroppsideal, ätstörningar och utvecklingspsykologi.

2.2.2 Salutogent Perspektiv

Ofta ser man på en individ och dennes hälsa utifrån att man är antingen frisk eller sjuk. Det är en naturlig del av den medicinska patogena traditionen, för att kunna veta om du ska ha

(19)

medicin eller inte. Ett annat sätt att se på hälsa är utifrån ett salutogent perspektiv, vilket innebär att det finns olika nivåer och olika former av hälsa hos alla människor hela tiden, eftersom det är en naturlig del av livet och vardagen. ​Det salutogena perspektivet går ut på att en människa kan vara ”sjuk”, men ändå ha en del hälsa i sig. Utifrån det salutogena perspektivet ser man på hälsa genom ett ​kontinuum, ​det är en ständig process​. ​Du upplever din hälsa som en fysisk och upplevd kvalitet, som i perioder förändras etappvis mot ökad eller minskad hälsa. Människan pendlar mellan minimal hälsa och optimal hälsa och man kan söka efter olika förklaringar till varför man lutar mer åt någon av dessa två riktningar. Dessa förklaringar kan till exempel ses utifrån de resurser som individen har. Vilka resurser är det som bevarar min hälsa, vilka resurser har jag använt mig av i situationer som påfrestat mig eller vilka resurser har gjort så att jag förflyttat mig från optimal hälsa till minimal hälsa. Det sägs oftast att denna inriktning inom hälsa kan öka hälsa och välbefinnande (Eriksson, 2015; Hanson, 2010). Till exempel kan du se på en elev med ätstörning utifrån ett salutogent perspektiv och då väljer du att se på det som är friskt eller något som fungerar hos eleven. Vi vill ta vara på det som fungerar och förstå varför, för att kunna bevara det och samtidigt kunna dra nytta av den aspekten, för att nå en förbättring inom det som behövs för att uppnå en bättre hälsa och förflytta eleven mot optimal hälsa.

Det patogena perspektivet ​är motsatsen till det ​salutogena perspektivet​. ​Synsättet kännetecknas av att antingen är människan sjuk eller frisk. Här vill man förstå risker och sjukdomar; vad ska vi göra, för att förebygga en sjukdom och hur kan vi behandla den. För att vi ska ha en förståelse om vad som är hälsa och vad är ohälsa, måste vi känna till olika risker som kan skapa ohälsa. Om du har en elev med ätstörning och ser på det utifrån det patogena perspektivet kommer du se sjukdomen, som ska botas. I detta fall är det bra att känna till riskerna, till exempel vad gäller undernäring eller hur kan man förebygga en ätstörning rent medicinskt (Eriksson, 2015; Hanson, 2010). Men att sedan bemöta eleven som lärare kan det salutogena perspektivet vara ett mer tillämpat tillvägagångssätt.

I studiens enkät har det inkluderats frågor som möjligtvis kan förklara, vilket perspektiv lärare tillämpar, till exempel lärarens syn på människans hälsa eller hur läraren går tillväga om en elev påvisar ätstörningar. Därav har vi med vår studie för avsikt att se om lärare tillämpar sig utav det salutogena perspektivet eller utav det patogena perspektivet. Det är intressant att se om lärare kan tillämpa det salutogena perspektivet i deras arbets- och synsätt om de inte fått kunskap om det innan. Det intressanta är även de lärare som eventuellt fått kunskaper om det

(20)

salutogena perspektivet under sin utbildning, men tillämpar inte det i praxis. Därför har vi valt att använda oss av det salutogena perspektivet som en analysmetod, vilket medför att data kommer att analyseras utifrån ett salutogent perspektiv och vi kommer att försöka hitta samband till det salutogena perspektivet.

(21)

3 Syfte och frågeställningar

3.1 Syfte

Studien undersöker hur idrottslärare och lärare i andra ämnen i Stockholms län arbetar kring ätstörningar i skolan. Syftet med detta är ge en bild av vilka faktorer som sätter ramar för arbetet med ätstörningar.

3.2 Frågeställningar

● Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan?

● Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan? ● Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan?

(22)

4 Metod

I kapitlet beskrivs metoden och den problematiseras utifrån dess för- och nackdelar. I kapitlet presenteras en beskrivning över datainsamling, urval, genomförandet av studien och bortfall. Vi kommer att redogöra och argumentera för vårt dataurval och diskutera det. Vi kommer också diskutera och reflektera utifrån ett etiskt perspektiv samt diskutera dess reliabilitet och validitet. Avslutningsvis kommer vi beskriva vår analysmetod.

4.1 Ansats och val av metod

För att få svar på studiens syfte och frågeställningar kommer studien att utgå från en kvantitativ ansats. Genom att undersöka fenomenet kvantitativt kommer studien att ha fokus på ett större urval samt att generalisera svar, för att kunna se på problemområdet mer som en helhet. Utifrån den kvantitativa metoden kommer studien inte ha fokus på att gå djupt i fenomenet, utan att få en överblick hur det ser ut i skolor i Stockholms län. Studien kommer att ha en deskriptiv forskningsansats, vilket innebär att vi kommer att samla in data via en enkät​ ​(Hassmén & Hassmén, 2008).

4.2 Datainsamling

Enkäten innehåller olika typer av frågor; ja- och nejfrågor, flervalsfrågor samt frågor med en given skala. Genom enkäten kommer vi att samla demografiska data (ålder, kön, undervisningsämne och arbetserfarenhet), beteendefrågor och frågor som samlar in info om attityder och åsikter (Hassmén & Hassmén, 2008).

Vi har valt att använda oss av enkät, för att få in så mycket data som möjligt och som lämplig metod vid ett större urval. Eftersom då kan vi inkludera lärare i olika undervisningsämnen, men även få fler skolor runt om i Stockholms län att delta. Nackdelen med att samla in data med enkäter är om man inte får tillräckligt med data för att kunna generalisera och då tappar även studien sin trovärdighet (Hassmén & Hassmén, 2008). Vi har ett intresse för vilka kunskaper och vilka behov som finns bland lärare och därav är enkäter mest passande.

Datainsamlingen kommer att ske i första hand genom mailkontakt med skolor och lärare, för att undvika resor samt fysiska möten. Studien tar hänsyn till den pågående COVID-19 pandemin och rådande rekommendationer. Eftersom studien genomförs som en kvantitativ studie, vilket i sin tur bland annat kännetecknas av ett större urval kan det uppstå utmaningar att få kontakt med skolor och lärare jämfört om vi skulle vara på plats och samla data genom

(23)

papper och penna. Däremot ger det oss en möjlighet att samla in data från flera skolor eftersom vi genomför insamlingen digitalt.

4.3 Urval

Som det tidigare har nämnts är studiens population lärare i grund- och gymnasieskolor i Stockholms län. Studien begränsar sig geografiskt till Stockholms Län. Populationen till studien kommer att väljas genom ett bekvämlighetsurval, vilket betyder att vi kommer att kontakta skolor och lärare vars mejladresser är tillgängliga för allmänheten. Urvalet sker utifrån tid och resurser. Olika skolor i Stockholms län kommer att kontaktas och dessa kommer att vara både skolor i söderort, norrort och innerstan, för att få så stor bredd som möjligt i resultaten och för att kunna generalisera ett problem eller behov bland lärare i Stockholm Län. Datainsamlingen kommer att utföras med hjälp av datorer eller om möjlighet finns kommer vi besöka skolor för att samla in data med papper och penna.

Vi kommer samla in data av den tillgängliga populationen och med den syftar vi på de skolor vi får kontakt med och de lärare som kommer att ställa upp. Det finns alltid problem som måste tas hänsyn till när man gör ett bekvämlighetsurval samt använder sig av den tillgängliga populationen. Representativitet kan ifrågasättas och ska ifrågasättas då urvalet inte blivit valda av slumpen. Den tillgängliga populationen motsvarar inte alltid populationen, vilket leder till att studiens slutsatser är mindre tillförlitliga. Till exempel om deltagandet enbart skulle representeras av skolor i norrort eller i områden med hög socioekonomisk status kommer resultaten inte motsvara hela populationen och detta måste iakttas vid analys av resultat (Hassmén & Hassmén, 2008). Det kommer att medföra att vi inte kan jämföra vårt resultat eller generalisera det i jämförelse till alla skolor i Stockholm.

I studien deltog 137 lärare varav 88 (64,2%) var kvinnor och 49 (35,8%) män. 122 av lärarna har en lärarlegitimation. Av lärarna jobbar 25 st med idrott och hälsa, 12 st med idrott och hälsa kombinerat med ett annat ämne och 100 st i andra ämnen.

4.4 Genomförande

Det första som gjordes var att identifiera ett problemområde och vad som ska undersökas. För att få fram vårt problemområde och om dess relevans har en litteratursökning gjorts. Därefter formulerades syfte och frågeställningar, för att få svar på det som efterfrågas. När alla dessa aspekter var klara blev det dags att välja ansats, val av metod och teoretiskt ramverk. Som

(24)

metod valdes en kvantitativ metod och som datainsamlingsmetod valdes enkäter. Denna metod ansågs vara mest tillämpad för vår studie, för att kunna generalisera istället för att gå på djupet. Eftersom vårt syfte med studien var att få en bild över problemområdet, snarare än att få en förklaring på problemet (Hassmén & Hassmén, 2008).

Nästa steg var att skapa en enkät som kan utföras på urvalet. För att säkerställa att enkäten svarar på det studien undersöker gjordes en pilotenkät, vilket besvarades av fyra nyutexaminerade idrottslärare, som både undervisar i ämnet idrott och hälsa samt idrott och hälsa kombinerat med ett annat ämne (IHK). Varje deltagare gavs möjligheten till att ge återkoppling på enkäten och därefter reviderades enkäten. Det som framkom var till exempel att en svarsfunktion i en fråga inte fungerade, så att detta kunde åtgärdas.

Efter pilotstudien kunde insamlingen påbörja. Vi kontaktade skolor och lärare runt om i Stockholms Län. Vi e-postade de lärare vars kontaktuppgifter var tillgängliga, majoriteten av lärarna som var tillgängliga arbetade för Stockholm Stad i kommunala skolor. Efter en veckas insamling bestämde vi oss för att nöja oss med urvalet och började därefter analysera den data vi fått.

4.5 Pilotstudie

Pilotstudien innebar en prövning av enkäten. Pilotstudien genomfördes för att säkerställa att enkäten ställde relevanta frågor i relation till våra frågeställningar och syfte. Pilotenkäten besvarades av en väsentlig grupp för vår studie. Urvalet till pilotstudien var fyra nyutexaminerade lärare från Gymnastik- och idrottshögskolan. Efter besvarad enkät fick deltagarna möjlighet att komma med synpunkter och ge återkoppling på enkätens utförande. Till exempel om någon teknisk del inte skulle fungera, eller om de ansåg att det fattades svarsalternativ på någon eller några av frågorna. När återkopplingen var insamlad modifierades enkäten och därefter gjordes datainsamlingen på studiens population (Hassmén & Hassmén, 2008; Patel & Davidson, 2011). Pilotstudien bidrog till en ökad mängd data som har relevans för studien, eftersom det bidrog till att frågorna i enkäten fungerade som de skulle.

4.6 Analysmetod och databearbetning

Analys av datainsamlingen kommer att ske genom en statisk metod och resultat kommer att analyseras och presenteras genom Google spreadsheet. Vi använder denna metod för att

(25)

kunna ordna, beskriva, bearbeta och analysera den data som samlats in. Resultatet kommer att redovisas i form av grafisk framställning, vi har valt stapeldiagram. Genom att presentera materialet med stapeldiagram kommer vi kunna jämföra olika variabler med varandra. (Patel & Davidson, 2011). De faktorer som analyseras och som är variabler i studien är: ​kön, ålder,

undervisningsämne, år i yrket och lärarlegitimation. ​Informationen kan sedan användas för

att jämföra variablerna mot varandra och se om det framkommer olika mönster eller om det är något särskilt som sticker ut, till exempel om det skulle vara stora skillnader mellan könen.

Studiens resultat kommer att struktureras utifrån studiens frågeställningar. Analysen och diskussionen kommer att utgå ifrån att se på resultatet kopplat till tidigare forskning och det salutogena perspektivet, utifrån skalan optimal - minimal hälsa. Eftersom ämneslärarprogrammet på GIH präglas av ett salutogent perspektiv är studien utformad för att exponera olika mönster i lärarnas arbets- och synsätt kring ätstörningar, om dessa präglas av ett salutogent eller patogent synsätt eller en blandning av dessa två.

4.7 Bortfall

Fyra av deltagarna i studien föll under studiens gång bort, eftersom dessa deltog i pilotstudien. Pilotenkäten var lite annorlunda, till exempel var skattningsskalorna 1-8 i pilotstudien men 1-6 i ordinarie insamling, vilket medför om dessa skulle inkluderas kommer dessa värden inte ge en korrekt bild av studiens resultat eftersom de kunde svara betydligt högre värden än de som endast hade skalan 1-6 att välja på. Det har en liten påverkan på resultatet som handlar om undervisningsämne, då dessa ingick i kategorierna lärare i idrott och hälsa och IHK.

Vi har i fråga nio ” ​På vem ligger störst ansvar att agera på en elev som visar tecken på ätstörningar?”, ett bortfall på 14 personer. Svarsalternativen var inte stängda för fråga nio även om det skulle vara så, vilket medförde att dessa personer kunde svara vad de ville. Vi stängde svarsalternativen mitt under insamlingen och det resulterade i att de 14 som redan hade hunnit svara inte passade in i tänkt kategorisering. Det är en andel på 10,2% i fråga 9. Det kommer dock inte påverka studiens resultat då vi inte inkluderar denna fråga i resultat- eller diskussionsdelen. Övriga frågor påverkas inte av bortfallet annat än i korrelationsberäkningar där det svaret jämförs med ett annat.

Vi har även bortfall i två kategorier i enkäten. Ingen data samlades in av lärare som ingår i ålderskategorin <23, vilket var förväntat då många lärare är äldre än det då många

(26)

lärarutbildningar är 5 år och man börjar studera direkt efter gymnasiet och börjar därefter är man runt 24 år när man börjar arbeta.

4.8 Reliabilitet och validitet

Studien kommer att hålla en hög reliabilitet genom att beskriva eventuella bortfall och hur dessa kan påverka resultatet som presenteras. Metod och urval kommer att beskrivas utförligt samt kritiskt granskas. Även en pilotstudie har genomförts, vilket ökar både reliabiliteten men även validiteten genom att faktiskt fånga det som är syftet och intresset i studien och som vi kan dra slutsatser ifrån (Hassmén & Hassmén, 2008).

Studien kommer att försöka behålla en hög validitet genom praktiknära frågor i enkäten. Frågor som är relevanta och tydliga för deltagarna och med fasta svarsalternativ, för att minska mängden bortfall. Vi kommer även att kritiskt granska vår externa validitet. För att den ska vara hög måste studiens resultat vara generaliserbara utöver deltagarna i studien, resultatet ska med andra ord kunna generaliseras utanför undersökningskontexten. Detta skapas med ett brett urval (Hassmén & Hassmén, 2008).

4.9 Etiska överväganden

Författarna till studien tar ett medvetet ansvar och följer olika forskningsseder som forskaretiken innefattar. Under processen kommer vi vara ärliga, vi kommer öppet redovisa olika delar i uppsatsen, vi kommer vara ordningsamma med dokumentation och arkivering, vi kommer ta hänsyn till andra för att ingen ska komma till skada i vår studie (Hassmén & Hassmén, 2008).

I vår studie skyddar vi våra undersökningsdeltagare i enlighet med olika krav. Datainsamlingen kommer att ske utifrån ett informationskrav, då deltagarna blir upplysta om studiens syfte och varför studien utförs. Enkäten besvaras digitalt, vilket leder till att varje deltagare får kryssa i ett samtycke att delta i studien, vilket fungerar som en samtyckesblankett. I början av enkäten går deltagarna med på att delta i studien, att delta är frivilligt och den enskilda deltagaren får avbryta undersökningen under vilken stund som helst. Alla deltagare kommer att vara anonyma, inga personuppgifter krävs för att fylla i enkäten. Genom enkäten insamlas inga e-postadresser, för att varje deltagare ska få vara anonym. Data som samlas in används enbart för studien i fråga och inte för andra ändamål. Alla dessa krav ska varje deltagare få veta innan hen deltar i studien. Varje deltagare får även

(27)

kontaktuppgifter till både författarna, men även till uppsatsens handledare (Hassmén & Hassmén, 2008).

(28)

5 Resultat

I detta kapitel kommer studiens resultat att presenteras. Resultat presenteras i form av diagram systematiskt utifrån studiens frågeställningar. Kapitlet avslutas med att presentera bortfall och en sammanfattning av resultatet. Resultatpresentationen är strukturerad efter studiens frågeställningar och diagrammen kommer att presenteras utifrån den data vi har samlat in. Frågeställningarna kommer att behandlas i den ordning de presenterats tidigare: ”Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan?”, för att sedan gå över till ”Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan?” och slutligen ”Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan?”. De resultat som presenteras kommer sedan att analyseras och diskuteras utifrån tidigare forskning och det teoretiska ramverket under kapitel 6. Resultatet kommer att presenteras antingen utifrån procent eller med ett medelvärde på skalan 1-6. På skalan motsvarar 1 det sämsta medan 6 motsvarar det högsta du kan svara.

5.1.1 Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan?

Ålderskategorin 45-50 verkar vara minst bekväma med att bemöta elever med ätstörningar samtidigt som de har svarat näst högst av samtliga vad gäller om de vet hur de ska gå tillväga (se diagram 1). Man kan se att störst skillnad mellan två svar hade ålderskategorin 45-50 där de svarade i snitt 3,19 (på skalan 1-6) på frågan ”Jag känner mig bekväm med att bemöta elever med ätstörningar.” och 4,23 på frågan ”Jag vet hur jag ska gå tillväga med elever med ätstörning eller varningssignaler som kan betyda ätstörning.”, med en total skillnad på 1,04 i sina svar. Högst skattning, sett till ett snitt på samtliga frågor, verkar de mellan 31-37 och 38-44 göra med ett medelvärde skattat till 4.22 respektive 4.25.

De som känner sig mer bekväma att bemöta dessa elever än vad de anser sig veta hur de ska gå tillväga i en sådan situation är de tre yngre åldersgrupperna (24-30, 31-37 & 38-44). Däremot har ålderskategorin 50+ angett att de vet hur de ska gå tillväga, men anger ett lägre värde för hur bekväma de är att bemöta dessa elever (i snitt 4,13 respektive 3,84 på skalan 1-6). Trots att ålderskategorin 24-30 har skattat sig lägst på samtliga frågor med ett snitt på 3,38, vilket kan jämföras med 4,22 som åldersgruppen 31-37 direkt ovanför hade som snitt, verkar de dock känna sig mer bekväma än de i åldrarna 45-50.

(29)

Diagram 1.

Anmärkning: I diagrammet presenteras hur personer i olika åldrar skattat sig i de tre olika värderingsfrågorna. Y-axeln står för svarsalternativen (1-6) och x-axeln står för de olika ålderskategorierna.

Av samtliga ålderskategorier väljer majoriteten att svara att de ser på människans hälsa utifrån skalan optimal - minimal hälsa” (se diagram 2). Ålderskategorierna 24-30 samt 45-50 har båda den högsta andelen på 84%. Man kan även se att ålderskategorin 38-44 har högst antal personer (30%) som svarat att de ser på hälsa utifrån skalan ”sjuk - frisk”.

Diagram 2.

I diagrammet presenteras hur lärarna ser på människans hälsa, antingen utifrån ett mer salutogent perspektiv (optimal hälsa - minimal hälsa) eller utifrån ett mer patogent synsätt (sjuk-frisk). Y-axeln står för antalet svar i % och x-axeln står för de olika ålderskategorierna.

(30)

Alternativet ”Jag pratar om detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk” är det vanligaste att svara hur man ska gå tillväga med elever som visar varningssignaler, oberoende av ålder. Totalt sett till alla svarande var det 43,1% som valde det alternativet (se diagram 3). Detta i kontrast till diagram 2 som visar att de flesta (77,4%) snarare ser på människans hälsa utifrån skalan ”optimalt - minimalt” istället för ”sjukt - friskt”. Vidare ser man att det näst vanligaste alternativet i samtliga ålderskategorier är ett mer passivt tillvägagångssätt. Det minst vanliga alternativet är aktiv handling som inte involverar sjuksköterska eller annat stöd.

Diagram 3.

Anmärkning: I diagrammet presenteras hur personer beroende på ålder har valt att svara på frågan ”Om du börjar se varningssignaler på en ätstörning hos en elev gör jag följande”. Y-axeln står för antalet svar i % och x-axeln står för de olika ålderskategorierna.

Det som var gemensamt för samtliga ålderskategorier var igenkännandet av anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN) (se diagram 4). Medan de andra formerna av ätstörningar var mindre igenkända. AN och BN har även varit de första formerna av ätstörningar i samhället.

Det finns en kunskapslucka när det gäller sällsynta ätstörningarna i de yngre kategorierna. I ålderskategorin 24-30 var ätstörning utan närmare specifikation (UNS) den minst igenkända och enbart 44% svarade detta jämfört med AN (96%). Hetsätning valdes av 60% och ortorexi av 56%. Så enbart runt hälften kände igen de tre resterande formerna. I ålderskategorin 31-37 kände de flesta igen AN, BN och UNS. Enbart 52% i ålderskategorin igenkände ortorexi och 63% hade kunskap om hetsätning.

(31)

Det finns en stor spridning mellan åldrar i kunskap om olika ätstörningar, och ortorexi var det få som kände till. Ålderskategorin 38-44 hade mest kunskap om de olika ätstörningarna. Varav 100% kände igen AN och BN. Till och med 78%-82% av gruppen kände igen alla de olika formerna av ätstörningar. I ålderskategorin 45-50 kände majoriteten igen AN och BN, men även UNS och hetsätning.

Det finns en kunskapsbrist om ortorexi, speciellt bland ålderskategorierna 31-37, 45-50 och 50+. Av kategorin 31-37 kände 52% igen ortorexi, kategorin 45-50 var det 57% och av kategorin 50+ var det enbart 40% som hade kunskap om ortorexi.

Diagram 4.

Anmärkning: I diagrammet presenteras hur personer beroende på ålder har valt att svara på frågan ”Vilka av dessa alternativ är olika former av ätstörningar?”. Y-axeln står för antalet svar i % och x-axeln står för ålderskategorierna.

Kvinnor skattar sig högre än män både gällande kunskap om ätstörningar (4,38 kontra 3,5 på skalan 1-6) och gällande vetskap om hur de ska gå tillväga med elever som visar varningssignaler (4,23 kontra 3,47 på skalan 1-6) (se diagram 5). I frågan om h ​ur bekväma lärarna kände sig med att bemöta elever med ätstörningar visade det sig dock att män skattade sig högre än kvinnor, med ett medelvärde på 4 kontra 3,92, även om skillnaderna däremellan var minimala.

(32)

Diagram 5.

Anmärkning: I diagrammet presenteras hur personer beroende på kön har skattat sig i de tre olika värderingsfrågorna. Y-axeln står för svarsalternativen (1-6) och x-axeln står för

frågorna.

5.1.2 Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan?

Lärare i idrott och hälsa skattar sig lägre i samtliga frågor jämfört med lärarna i de andra kategorierna (se diagram 6). De har ett medelvärde på 3,45 (skala 1-16) i samtliga frågor. Vilket i sin tur är intressant då undervisning om kroppsideal ingår i yrkeskategorins undervisning och kursplan. Om man jämför svaren på frågorna bland idrottslärarna skattade de sig högst i frågan om hur bekväm man är att bemöta elever med ätstörningar.

När man ser på de andra yrkeskategorierna ligger lärare i IHK högre i frågorna om kunskap och hur bekväm man är att bemöta elever med ätstörningar jämfört med lärarkategorin ”annat”. IHK hade ett medelvärde på 4,18 i båda dessa frågor medan kategorin “annat” hade 4,16 och 3,83 (på skalan 1-6). Däremot ligger kategorin ”annat” högre i frågan om man vet hur man ska gå tillväga med ett medelvärde på 4,13 jämfört med IHK som hade ett medelvärde på 3,91. Man kan fråga sig om detta beror på att lärare som också undervisar i idrott och hälsa har en utbildning i dessa frågor eller intresse för det.

(33)

Huruvida lärarna hade legitimation eller inte spelade ingen avgörande roll i skattningen av de tre faktorerna: sin kunskap om ätstörningar, bemötandet av elever och kunskapen om hur man ska gå tillväga, även om det var 63,5% av alla som svarat som svarade att de hade fått information om ätstörningar under sin utbildning.

Diagram 6.

Anmärkning: I diagrammet presenteras hur lärare i olika undervisningsämnen skattat sig i de tre olika värderingsfrågorna. Y-axeln står för svarsalternativen (1-6) och x-axeln står för frågorna.

Hur lärarna besvarat hur de skulle agera utifrån scenariot ”Om du börjar se varningssignaler på en ätstörning hos en elev gör jag följande” framkom olika utvägar (se diagram 7). Lärare som undervisar enbart i idrott och hälsa hade högst tendens (32%) att besvara: ” ​Jag pratar om detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk”. Näst högst svarsprocent (24% per fråga) hade svaren: ”Jag pratar med eleven hur hen mår och om allt är som det ska” och ”Jag avvaktar och kollar med elevens mentor om hen sett något liknande”.

Lärare som undervisar i IHK hade högst tendens (41%) att besvara: ”Jag pratar om detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk”. Näst högst svarsprocent (25% per fråga) hade svaren: ”Jag avvaktar och kollar med elevens mentor om hen sett något

(34)

liknande” och ”Jag avvaktar och följer elevens beteende med ett extra öga, om hen äter skolmat och om hen ändrat sina träningsrutiner”.

Lärare som undervisar i ett annat ämne hade högst tendens (46%) att besvara: ”Jag pratar om detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk”. Därefter var det jämnt mellan dessa svarsalternativ: ”Jag avvaktar och följer elevens beteende med ett extra öga, om hen äter skolmat och om hen ändrat sina träningsrutiner” (18%), ”Jag avvaktar och kollar med elevens mentor om hen sett något liknande” (17%) och ”Jag pratar med eleven hur hen mår och om allt är som det ska” (16%).

Det som var gemensamt för alla kategorier var att majoriteten valde svaret: ”Jag pratar om detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk”. Likaså som det kunde ses i diagram 3 när man jämförde tillvägagångssättet utifrån ålder.

Diagram 7.

 

Anmärkning: I diagrammet presenteras ett diagram om vilket tillvägagångssätt lärare har valt och beroende på undervisningsämne. Varje färg representerar ett

scenario/svarsalternativ. Y-axeln står för mängden svar i % och x-axeln står för undervisningsämne.

(35)

5.1.3 Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan?

Yrkeskategorin 10-15 år var den kategorin som skattat sin kunskap högst av alla, de fick högst medelvärde när man räknade ut ett genomsnitt av samtliga frågor (se diagram 8). Samma yrkeskategori var även den enda som fick ett medelvärde över fyra i frågan: ”Jag känner mig bekväm att bemöta elever med ätstörningar”.

Yrkeskategorin 25+ år har mest kunskap om ätstörningar. Yrkeskategorin som varit ute i arbetslivet mer än 25 år fick högst skattade medelvärde om deras kunskaper om ätstörningar, med ett medelvärde på 4,24. Intressant i frågan är om kunskaperna är då erfarenhetsbaserade. Dock i frågorna som handlar om hur bekväm man är över att bemöta elever och kunskapen om hur man ska gå tillväga låg medelvärdet enbart på 3,76 respektive 3,95.

Yrkeskategorin 15-20 år har mest kunskap om hur de ska gå tillväga med elever som påvisar varningssignaler och hade ett medelvärde på 4,47. Dock i de andra frågorna ligger yrkeskategorin under ett medelvärde på 4. Det som är intressant och som kan ses i tabellen är att yrkeskategorin ligger näst sist i jämförelse till de andra när det handlar om ens kunskaper om ätstörningar och har ett medelvärde på enbart 3,93.

Yrkeskategorin 1-5 år ligger lägst i nästan varje fråga, förutom i frågan: ”Jag känner mig bekväm att bemöta elever med ätstörningar” där yrkeskategorin ligger högre upp med ett medelvärde på 3,73. Jämfört med yrkeskategorierna 5-10 år och 20-25 år i samma fråga, vilka har ett medelvärde på 3,47 respektive 3,71. Man kan se att de som varit minst i arbetslivet är även i snitt yngre. Det som är intressant att se är att i yrkeskategorierna 1-5 år, 10-15 år och 15-20 år var kunskap och bemötande starkt kopplade till varandra, då dessa medelvärden låg i väldigt nära varandra.

(36)

Diagram 8.

Anmärkning: I diagrammet presenteras hur lärare skattat sig i de tre olika

värderingsfrågorna utifrån antalet år i yrket. Y-axeln står för svarsalternativen (1-6) och x-axeln står för hur många år lärarna hade jobbat.

5.2 Sammanfattning av resultat

Studiens resultat kommer att sammanfattas utifrån studiens frågeställningar. Först sammanfattar vi resultat angående kön och ålder, därefter undervisningsämne och sedan yrkesverksamma år. Avsnittet avslutas med en sammanfattning i punktform.

Vi kan se en ökning av kunskaperna om ätstörningar i och med en ökande ålder, speciellt när det handlar om att skatta sin egen kunskap. Eftersom ålderskategorin 24-30 låg lägst när man tittar på medelvärdet i alla tre värderingsfrågorna, med ett medelvärde på 3,38 medan resterande ålderskategorierna låg över ett medelvärde på 4,0 (skala 1-6), med ett undantag då ålderskategorin 45-50 hade ett medelvärde 3,74.

Hur man ser på människans hälsa i relation till ålder finns inga stora skillnader, majoriteten av alla grupper ser på hälsa utifrån ett salutogent perspektiv, eftersom de ser på människans hälsa utifrån skalan optimal hälsa - minimal hälsa. Andelen som ser på människans hälsa utifrån ett patogent perspektiv var lägst i ålderskategorierna 24-30 och 45-50.

(37)

Vi kunde se skillnader mellan kunskaper om de olika formerna av ätstörningar. De vanligaste formerna (AN och BN) var de mest igenkända, däremot kunde vi se bristfälliga kunskaper om de mer sällsynta formerna av ätstörningar. Vi kan sammanfatta att det finns en kunskapslucka om ätstörningar bland lärare.

Sammanfattningsvis när man tittade på skillnader mellan kön och skattning över kunskaper, bemötande och tillvägagång låg kvinnor generellt högre än männen. Dock låg männen försumbart högre upp än kvinnor när det gällde hur bekväm de var att bemöta elever med ätstörningar.

Lärare i idrott och hälsa skattade sig i genomsnitt lägre än andra lärare i frågorna som handlade om att skatta sin kunskap, bemötande och tillvägagång. Om man tittar på medelvärdet för alla undervisningsämnen i varje undervisningskategori ligger idrottslärarna på 3,45, lärarna i IHK ligger på 4,09 och lärare i andra ämnen ligger på 4,04 (skala 1-6). Det påvisar en stor skillnad från idrottslärare till de två andra lärarkategorierna. Däremot i frågan om hur man går tillväga om man ser en elev med varningssignaler hade alla kategorier liknande svar.

Hur länge man varit ute i arbetslivet har ett samband med kunskaper om ätstörningar och om man anser sig veta hur man ska gå tillväga. Desto fler år i yrket desto mer kunskap. Dock är det relativt jämnt mellan åldrarna när det handlar om hur bekväm man är att bemöta elever med ätstörningar.

Sammanfattningsvis kan vår undersökning, utifrån frågeställningarna: 1. Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan inom Stockholms Län?, 2. Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms Län? och 3. Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms Län?, presentera följande huvudresultat:

● Det finns en kunskapslucka om ätstörningar. ● Kunskaperna är erfarenhetsbaserade.

● Det finns skillnader mellan könen.

● Det finns skillnad mellan yrkeskategorierna.

References

Related documents

Socialt stöd visade sig även ha stor betydelse i anpassning efter bröstcanceroperation, i de situationer där kvinnor rapporterade håravfall som upprörande,

and voltage scaling have a positive impact on dynamic power (when increas- ing the core count from 2 cores to 8, all executions showed an average of 43 % decrease of dynamic power),

We have evaluated the suggested quasi-Newton primal-dual method (QN) and compared it with H IFOO version 2.0 (using the default mode and the fast mode option, respectively), see

Föräldrarna beskrev att om de fick vara delaktiga i sina barns vård, stärktes deras självförtroende och de blev mer motiverade till att hjälpa till.. Genom att föräldrarna

(2008b) studie visade att bland BN hade ett medelvärde för pH i stimulerad saliv lägre (7.04) än för kontrollgruppen (7.14) och för ostimulerad saliv (6.54) respektive

Även i denna observation blir det en personalbrist då Elin har ansvar för omvårdnadssituationen vilket enligt Abrahamsen (2006, s. 65-77) är en väsentlig del i

Eftersom syftet med studien var att undersöka resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn, ansågs en litteraturstudie vara ett lämpligt

Det finns även olika mål i SSR:s rapport från 2015 som en skolkurator ska arbeta efter till exempel bidra till att elever som behöver särskilt stöd för sin emotionella och