• No results found

Barnlitteratur och lärande inom hållbar utveckling.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barnlitteratur och lärande inom hållbar utveckling."

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barnlitteratur och

lärande inom hållbar utveckling.

En studie med det ekokritiska perspektivet inom barnlitteratur.

Children’s literature and learning in sustainable development.

A study with the ecocritical perspective in children's literature.

Linnéa Andersson

Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap

Ämne/Utbildningsprogram: Pedagogiskt arbete/Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.

Handledarens namn: Tomas Saar Examinatorns namn: Kristin Ungerberg Datum: 2020-06-22

(2)

© 2019 – Linnéa Andersson

Barnlitteratur och lärande inom hållbar utveckling

[Children’s literature and learning in sustainable development] Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The author, Linnéa Andersson, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

(3)

Abstract

The essay focuses on analysing literature with a focus on climate questions aimed at kids in pre-school. Four books will be analysed through the means of qualitative writing analysis and the idea of sustainable development in lit-erature, including recycling and the portrayal of nature in the literature. The ecocritical perspective will be the theory through which the chosen literature will be analysed. The purpose of the essay is to question how recycling and nature is depicted in children`s literature.

The study found that all the books respond to the issues of recycling and na-ture in different ways. Especially in the books it is stated that rubbish does not belong in nature and that all people can help to recycle.

Keywords: Sustainable development, nature, children´s literature,

(4)

Sammanfattning

Undersökningen går ut på att analysera litteratur med inriktning mot klimat-frågor som är relevanta till barn som går på förskolan. Fyra böcker kommer att analyseras utifrån kvalitativ textanalys och genom begreppet hållbar ut-veckling i litteraturen samt återvinning och hur naturen framställs i böckerna. Det ekokritiska perspektivet är teorin som används för att analysera den valda barnlitteraturen. Syftet med arbetet är att lyfta frågor om hur återvinning och natur framställs i barnlitteratur. Undersökningen kom fram till att alla böck-erna svarar på frågeställningarna om återvinning och natur på olika sätt. Det framkommer speciellt i böckerna att skräp inte hör hemma i naturen samt att alla människor kan hjälpa till att återvinna.

(5)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1 1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 BEGREPPSDEFINITION ... 2 1.3 SYFTE ... 3 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 4

2.1 BAKGRUND ... 4

2.2 VIKTEN AV BARNLITTERATUR ... 4

2.3 TIDIGARE FORSKNING OM TEXTANALYS MED DET EKOKRITISKA PERSPEKTIVET ... 5

3 TEORI ... 9 3.1 DET EKOKRITISKA PERSPEKTIVET ... 9 3.2 BESKRIVNING AV TEORIN... 9 4 METOD ... 11 4.1 DATAINSAMLINGSMETOD ... 11 4.2 GENOMFÖRANDE ... 12 4.3 ANALYS ... 14

4.4 RELIABILITET OCH VALIDITET /REFLEXION OCH TILLFÖRLITLIGHET ... 16

4.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 17 5 RESULTAT ... 18 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 26 6 DISKUSSION ... 28 6.1 RESULTATDISKUSSION ... 28 6.2 METODDISKUSSION... 30 6.3 SLUTSATSER ... 32 REFERENSER ... 34 BILAGOR ... 37

(6)

1

1

INLEDNING

Klimatfrågor är högst aktuella i dagens samhälle världen över. På grund av detta är det viktigt att det finns relevant barnlitteratur som är riktad till barn på förskolan inom ämnet med klimatfrågor.

Denna undersökning kommer att analysera hållbar utveckling i vald barnlitte-ratur till undersökningen. Begreppet hållbar utveckling innefattar mycket och därför går undersökningen in och analyserar begreppen återvinning samt natur för att begränsa undersökningen. Vald metod till undersökningen är kvalitativ textanalys där fyra nutida bilderböcker kommer att analyseras utifrån begrep-pen återvinning och natur. Analysen på bilderböckerna kommer utgå ifrån det ekokritiska perspektivet där denna teori kommer att analysera närmare på hur människans relation till naturen framställs i vald litteratur. I Bamse och

skräp-tjuven berättar Skalman om sin återvinningsmaskin.

Ni menar min recirulationsobjektsökare. Den letar upp sådant som går att återvinna. Jag har uppfunnit en återvinningsmaskin. För att hushålla med naturens resurser och eliminera risken för förorening av miljön”. (Bamse och skräptjuven av Bamse – red-aktionen och Susanne Adolfsson, 2009, s.11).

Författaren sätter en viktig pusselbit på plats med citatet ovan, genom att be-skriva hur återvinning sparar på naturens resurser. Analysen på litteraturen ska svara på hur denna och några andra valda böcker svarar på återvinningen samt hur naturen framställs i den valda litteraturen till undersökningen.

1.1

Bakgrund

I skrivande stund får en svensk tonåring vid namn Greta Thunberg miljontals ungdomar världen över att demonstrera för klimatet och det ingår bland annat i svensk förskola att ta upp detta, det är även ett mål i förskolans läroplan:

Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl eko-nomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och glo-balt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen. (Skolver-ket, 2019, s.5)

Men vilken information förmedlas i barnböcker?

Edwards (2019 s.142 – 159) beskriver vikten av val av litteratur i förskolan. Barnen behöver en bredd i litteraturen, för detta krävs en genomtänkt planering

(7)

2

av pedagogerna på förskolan. Förskolan ska erbjuda barnen många ämnen inom litterära verk.

Ett ekokritiskt perspektiv kommer att användas för att analysera begreppen hållbar utveckling, återvinning samt hur naturen framställs i vald barnlitteratur. Utifrån läroplanen för förskolan som nämns ovan är det värdefullt att titta på hur hållbar utveckling framkommer i utvald barnlitteratur.

Förhoppningen är att en sådan undersökning kan komma att vara ett stöd för förskollärare i val av litteratur till förskolan i just detta ämne. Genom att få mer kunskap om ämnet kan pedagogerna på förskolan bidra till att nästa generation vuxna är bättre på att ta hand om vår jord.

1.2

Begreppsdefinition

Begreppen hållbar utveckling, återvinning samt hur naturen skildras i vald barnlitteratur kommer att genomsyra undersökningen genom att analysera kli-matfrågor i litteraturen. Återvinning är ett mer specifikt begrepp inom hållbar utveckling som kommer att användas i undersökningen och detta begrepp kommer analyseras i vald barnlitteratur. Återvinning skapar en större förståelse då alla människor kan återvinna och på det viset hjälpa till för en hållbar ut-veckling. Naturen som begrepp definieras för att se hur den skildras i barnlit-teraturen, samt förmedlar hur människan ska förhålla sig till naturen i text och bild.

FN-förbundet (2016 s.1 - 4) beskriver hållbar utveckling med tre dimensioner, det vill säga ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Arbetet för hållbar utveckling är en aktiv process utan färdig lösning, och det omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden för hållbar utveckling.

Naturen är ett viktigt begrepp för att förstå hållbar utveckling, barnen kan iden-tifiera sig med naturen och djuren som den innehåller. Begreppen kommer att granskas med hjälp av det ekokritiska perspektivet och relationen mellan män-niskan och naturen.

Tenngart (2016 s.153 - 164) beskriver ett antropocentriskt synsätt där männi-skans perspektiv står i centrum. Det är männimänni-skans handlingar som skapar kon-sekvenser av vad som anses vara rätt eller fel, detta förhållningssätt utgår ifrån människans egocentriska perspektiv. Perspektivet belyser människans behov, motsatsen till detta är ett ekocentriskt perspektiv där naturens behov placeras i centrum istället.

(8)

3

Undersökningen kommer att gå in med hjälp av frågeställningarna och det eko-kritiska perspektivet, samt titta på det som nämnts ovan som Paul Tenngart tar upp i sin bok Barnlitteraturen värden och värderingar.

I denna undersökning kommer störst fokus att läggas på begreppen natur och återvinning då hållbar utveckling är ett så stort begrepp och detta kommer att göras ur ett ekokritiskt perspektiv.

1.3

Syfte

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur frågor om hållbar utveckl-ing framställs för barn i barnlitteratur som är relevant för förskolan. Begreppet hållbar utveckling är ett stort begrepp, med detta kommer undersökningen att begränsa sig till att titta närmare på hur begreppen återvinning och natur fram-kommer samt illustreras i barnlitteraturen. Fyra bilderböcker är valda till denna undersökning.

1.4

Frågeställningar

Hur framkommer begreppet återvinning i vald barnlitteratur? Hur illustreras naturen i barnlitteraturen?

(9)

4

2

LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING

2.1

Bakgrund

I kommande kapitel så kommer det att lyftas fram tidigare forskning om håll-bar utveckling i litteraturen för håll-barn på förskolan.

2.2

Vikten av barnlitteratur

Paul Tenngart, författare och docent i litteraturvetenskap, beskriver i kapitlet Barnlitteraturens kognitiva värden (2016 s.23 – 38) vikten av barnlitteratur. Litteraturen skapar, bekräftar, medvetandegör och sprider ett tankemönster. I barnlitteratur tror de flesta att den används vid språkinlärning och det gör den. Ordförrådet blir bredare, barnen lär sig att uttrycka sina känslor som sedan le-der till att barnen lär sig att skriva. Litteraturförståelse innefattar även lingvist-isk aktivitet som går in och tittar på barnens språkliga färdigheter, att förstå litteratur innebär även en kognitiv och emotionell process. Lingvistiska sidan av litteraturläsning utvecklar barnens språkliga färdigheter. Kognitiva och emotionella aspekter utvecklar motsvarande hos barnen som det lingvistiska lärandet. Därför är valet av barnlitteratur viktigt på förskolan. Till denna under-sökning ska böckerna nå fram till barnen med begreppet hållbar utveckling, återvinning och natur.

Tenngart (2016) beskriver i texten ovan de lingvistiska, kognitiva samt emot-ionella aspekterna i barnlitteratur. Det är viktigt att detta är med i valet av böcker som görs till förskolor runt om i landet.

Skolverket (2019) beskriver att barnen på förskolan ska erbjudas en stimule-rande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning samt att samtala om litteratur och andra relevanta texter. Ed-wards (2019 s.14 – 29) beskriver även vikten av litteratur för barn, att läsa ger tillgång till information samt kunskap, det möjliggör även olika perspektiv och åsikter. Detta är en förutsättning för att kunna utöva kritiskt tänkande.

Edwards (2019 s.14 – 29) fortsätter beskriva att barn inte inväntar en speciell ålder för sin läs och skrivutveckling. Inlärningen har ingen speciell plats utan det kan ske vart som helst, i affären, på lekplatsen eller exempelvis på bussen. Barnen har textvärldar runt omkring sig redan som små, det kan till exempel vara skyltar eller mjölkpaket och detta skapar intresse för läsning och bokstä-ver. Edwards (2019) beskriver begreppet literacy eller på svenska litteracitet, detta är ett bredare sätt att se på läsning och läsförståelse. Begreppet i stort innebär att skrivande och läsande kan betraktas som sociala praktiker. Sociala

(10)

5

praktiker som läsning avger skönlitteratur samt andra texter sker tillsammans med varandra och innehållet bearbetas tillsammans, detta görs på grund av att det skapas förståelse och mening av innehållet. Förskolan ska ge barnen stra-tegier för att skapa mening att läsa och lära, barnen ska bygga förståelse till textläsning. Under läsning för barnen och genom boksamtal kan det visa på hur läsaren kan koppla bokens innehåll till egen erfarenhet och kunskap för att kunna förstå samt tolka berättelsen. Strategier som kan användas för att förstå vilken text eller bok vi har framför oss och vad som kan förväntas av en text och bok är en viktig kunskap att få med sig.

Edwards (2019 s.14 – 29) fortsätter att beskriva faktaböcker (sakprosa) som ett exempel på en text som urskiljer sig ifrån skönlitteratur. Läsförståelse på fak-taböcker kräver andra strategier än vid läsning av skönlitterär text. En faktabok innehåller många olika slags texter och bilder, i till exempel en sådan bok kan det finnas en faktaruta. Skolan använder sig av faktaböcker till stor utsträck-ning och då betyder det att det är av stor vikt att börja redan på förskolan med denna typ av text. Det kan förekomma likheter mellan faktaböcker och skön-litteratur. Andra exempel på litteracitetspraktiker är tidningar, viktigt att bar-nen får ta del av olika texter. Edwards (2019) fortsätter att beskriva visuell

litteracitet, detta begrepp betyder att få kompetens i att tolka och läsa av

bety-delser i bilder. Detta är viktigt för att kunna förstå sin omgivning.

Edwards (2019) hävdar att begreppet litteracitet tydliggör att det är så mycket mer än att förstå kodknäckning av bokstäver och texter. Förskolan har ett vik-tigt arbete med att lägga en grund för blivande läsare, viktigaste av allt är att förskolan väcker nyfikenhet hos barnen till böcker och skapar en vilja och lust till att läsa.

2.3

Tidigare forskning om textanalys med det

ekokri-tiska perspektivet

Pia Maria Ahlbäck (2010 s.5 - 18) beskriver i sin forskningsartikel vikten av att ta fram frågor som rör klimatet. Ahlbäck har analyserat Vi på Saltkråkan med Astrid Lindgren utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Forskningen tittar när-mare på hur relationen mellan människor och naturmiljöer skildras i böcker, i detta fall boken Vi på Saltkråkan. Ahlbäck (2010) menar att frågor om miljön som är högst aktuella i vårt samhälle nu kommer fram i Astrid Lindgrens bok

Vi på Saltkråkan. Artikeln pekar på att boken tydligt visar att de fiktiva litterära

karaktärerna har respekt för miljön de befinner sig i.

Ahlbäck (2010) förklarar att boken tar upp både de som tror på naturen och värnar om dem och de människor som anser att de ska ha kul och köra runt

(11)

6

med motorbåt. Boken tar även upp att sälstammen är hotad på ön på grund av jakt som människan utsätter sälarna för. Det finns även människor som försö-ker att få stopp på säljakten. Ekokritiken och miljökritiken lyfts fram på ett tydligt sätt som Ahlbäck antyder i Astrid Lindgrens verk. Väderkatastrofer är alltid ett hot och det lyfts fram i Vi på Saltkråkan.

Ahlbäck (2010) beskriver vidare att karaktärarena i boken är noga att påpeka att de tillhör platsen, i detta fall Saltkråkan, och de ska värna om den. Karak-tärerna respekterar naturen på Saltkråkan och förhåller sig till den. Artikeln lyfter klasskillnader då det kommer någon som vill köpa huset på Saltkråkan. Personen i fråga som vill köpa huset har mycket pengar och kan göra allt för att köpa ett ställe för utsikt och inte tänka på miljön. Det är inte bara klasskill-nad utan det är även att inte ha respekt till miljön då man enbart ser en fin utsikt och kan göra vad som helst för att bygga där utan att tänka på konsekvenserna. Boken vill visa på att respekten till naturen inte finns och att det skapar miljö-problem. Artikeln trycker på att huset inte blir sålt och det firas med både orts-bor och djur. Astrid Lindgren var före sin tid med denna bok till perspektivet ekokritik och miljökritik. Läsaren fångas i världen där naturen är viktig och det är vi som ska respektera den då vi inkräktar på miljön. Artikeln tar även upp att karaktärerna anpassar sig efter vädret på ön då det ofta är mer oväder så nära havet. Karaktärerna visar på att människan ska anpassa sig efter naturen och inte tvärt om. Det menar Ahlbäck är att ha respekt för naturen att man ska anpassa sig efter naturen och vädrets makter.

Edwards (2019 s.14 – 29) förklarar att barn deltar i samhället och med det utvecklar sin identitet i samspel med omvärlden, barn hör vad vuxna samtalar om, nyheterna får barnen också med sig samt att de iakttar vad som händer runt omkring dem. Barnen har också frågor och åsikter. Via läsning kan barnen ta in ett större perspektiv i detta fall är det samhället, där frågor handlar om hur demokrati och social rättvisa får utgöra innehållet i de texter som används till förskolan.

Anna Carin Billing (2009 s.58 – 73) beskriver i en vetenskaplig rapport texta-nalys med det ekokritiska perspektivet utifrån Kerstin Ekmans roman

Häxringen. Kerstin Ekman har behandlat i sin litteratur om människors

samex-istens med natur och miljö. I plats och tid förhåller sig människan centralt i Kerstin Ekmans litteratur. Till exempel Hunden (1986), Rövarna i skogen (1988) och Herrarna i skogen (2007) i alla dessa verk sker ett ifrågasättande av en antropocentrisk världsbild när författaren låter djuren som i till exempel

Hunden utgöra centrum och utgångspunkt i berättandet i litteraturen. Häxringen är en berättelse som utspelar sig 1870 – 1905, berättelsen kretsar

(12)

7

läsaren i hur jord och skogslandskap förvandlas till en modern stad. Berättelsen skildrar hur en plats, en bit jord tas i besittning och bebyggs. Marken runt järn-vägshållet trampas ned av människor och husdjur och allt fler skjul och av-fallshögar kommer fram. Läsaren får följa med på hur gatorna blir till sten istället för lera och riktiga sopanläggningar kommer fram. Skjulen rivs och det byggs hus av sten.

Billing (2009) fortsätter att förklara att ett teoretiskt ramverk för att analysera dessa texter är det ekokritiska perspektivet. Ekokritiken undersöker förhål-lande mellan text och natur, mellan språk, kultur/samhälle och natur. Detta le-der även till frågor rörande den teoretiska diskursen om natur som en social konstruktion och som ett språkligt maktbegrepp. Ekokritiken utgår ofta från platser som har betydelse för människan. Perspektivet är ett hjälpmedel att titta närmare på litterära texter som är relevanta inom ämnet människans relation med naturen.

Billing (2009) förklarar att ekokritisk läsning tar fasta på platsens betydelse men även hur människans sätt att se på hur natur och platser skildras i olika litterära verk. Detta kan ses i Kerstin Ekmans romaner ovan, läsaren får följa med på hur människan går in och ändrar på tillvaron de lever i och bebygger med hus och gator samt tar bort skog och lantbrukssamhällen. Läsaren får även se hur det till en början byggs stora avfallshögar men att det sedan blir sopstat-ioner.

Billing (2009) fortsätter att förklara ekokritisk läsning och tar fasta på platsen där en bok utspelar sig men även hur naturen skildrar sig i litteraturen. I roma-nerna beskrivna ovan så skildras sättet att se på omgivningen genom natur och platser på olika sätt samt över tid. Forskningen gjord på dessa litterära verk med ett ekokritiskt perspektiv väcker tankar och nyfikenhet om hur ett ekokri-tiskt perspektiv kan användas i litteraturanalys med ekokritiska glasögon. Eva Söderberg (2018) beskriver i sin vetenskapliga artikel ifrån Skolverket att det är viktigt med läsning för förskolebarn, barnen ska kunna möjliggöra för något från en annan tid eller plats att kommunicera med läsaren eller lyssnaren. Detta ska i sin tur kopplas till en egen erfarenhetsvärld. Bilderböcker i försko-lan bidrartill utveckling hos barnens litterära och visuella literacy som critical

literacy.

Med critical literacy menas ett kritiskt språk och kunskapsperspektiv. Bilder-böcker med ett färgstarkt sätt att vara på och väl valda bokstäver så fångar det upp till vidare nyfikenhet av skriftsystemet. Söderberg (2018) fortsätter att be-skriva att bilderboken kan vara ett sätt att kodknäcka möjligheter för lyssnaren eller läsaren att inta en roll som textkritiker. Till detta bidrar det att text och

(13)

8

bild kan komplettera varandra. Barnböcker kan väcka många frågor om vad det är som läsare eller lyssnare egentligen ser på bilden och i texten. Sinnet för kritisk hållning samt kreativ läsning väcks och uppmuntras. Detta leder till frå-gor, värderingar och normer i litteraturen.

Barnböcker med hållbar utveckling är viktig att föra in i förskolan så att barnen får en relation till ämnet via litteratur och får en förståelse för att ämnet är viktigt, och barnen måste få förståelse för att alla måste hjälpa till när det gäller miljön. Skolverket (2018 s.5) hävdar att utbildningen ska genomföras i demo-kratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos bar-nen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling. Detta kan föras in med hjälp av litteratur i förskolan.

Utifrån att jag tagit del av ovan beskrivna textanalyser utifrån det ekokritiska perspektivet kan jag lättare gå in och analysera mina valda böcker till under-sökningen. Textanalyserna ovan beskriver tydligt människan påverkan på mil-jön utifrån litteraturvetenskapliga glasögon, och det är just detta som det eko-kritiska perspektivet går in och tittar på.

(14)

9

3

TEORI

3.1

Det ekokritiska perspektivet

Det ekokritiska perspektivet är den teori jag valt till min undersökning för att analysera hållbar utveckling i barnlitteratur. Nedan beskrivs perspektivets historia samt användningsområde. Centrala begrepp i undersökningen kommer att presenteras i detta stycke.

3.2

Beskrivning av teorin

Henrik Görlin (2009 s.5 - 20) beskriver i en vetenskaplig rapport problemet med klimat och miljöförändringar som inte enbart uppkommer i media och debatter utan förekommer i litteraturvetenskap tillsammans med ekokritik. Ekokritiken är ett hjälpmedel att analysera texterna utifrån omgivningen med naturen och miljön, och även se hur människan ser på omgivningen i natur och miljösynpunkt. Det ekokritiska perspektivet har ursprunget i ekologin samt går in och analyserar relationen som människan har till naturen.

Paul Tenngart (2008 s.153 - 168) beskriver i sin bok Litteraturteori att det ekokritiska perspektivet är ett nytillskott i den internationella litteraturteore-tiska kartan. Ekokritiken växer sig bredare och starkare och det är ekologi som är ämnet som bidrar till ekokritikens grundförutsättningar.

Tenngart (2008) beskriver vidare om Ernst Haeckel som år 1866 myntade själva perspektivet om ekokritik. Perspektivet fick inte mycket gehör. På 1900-talet började perspektivet ta mer fart då ämnet blev mer aktuellt. Under 1960 och 1970 - talet utvecklades en filosofisk strömning som hade sin utgångspunkt i ekologin. Den kallades ekologisk filosofi, även kallad ekosofi. Tenngart (2008) fortsätter att beskriva hur begreppet ekokritik kom upp på en konferens i USA redan under 1970-talet vid namn Western Literature Association (WLA). Detta är en amerikansk sammanslutning som ägnar sig åt litteratur ifrån västra USA. Perspektivet ekokritik tog först riktig fart när forskaren Che-ryll Glotfelty använde perspektivet i sin studie nature writing. Glotfelty och en forskare vid namn Harold Fromm gav 1996 ut en antologi vid namn The

Ecocritical Reader som gav teorin om ekokritik sitt genombrott. Perspektivet

har vidgats och används nu till större områden inom litteraturen.

Hur ska en ekokritisk litteraturstudie definieras? Tenngart (2008) beskriver att en ekokritisk litteraturstudie har en relation mellan litteratur och den fysiska omgivningen. Ekokritiken går på detta vis in och hjälper till med vad som ska tittas på i sökande i litteraturen. Ekokritiken är en metodologi som går in och

(15)

10

undersöker olika sätt att ideologiskt, estetiskt och etiskt förklara naturen i lit-terära och i andra kulturella praktiker.

Tenngart (2008 s.153 - 168) beskriver att under de senaste åren har det varit många naturkatastrofer och på grund av det har ekologin fått ett uppsving. Allt fler rapporter om kärnreaktionshaverier, oljeutsläpp, jordbävningar, förödande orkaner, flodvågskatastrofer, skogsbränder, pandemier, atmosfäriska rubb-ningar och global uppvärmning skapar en större relation mellan människan och naturen. Tenngart (2008) fortsätter att beskriva att det är helt logiskt att littera-turvetenskapen anser att det är mer angeläget att studera hur relationen gestal-tas mellan människa och natur i relevant litteratur.

Tenngart (2008) beskriver att det ekokritiska perspektivet har ytterligare mål-sättning än att analysera litteratur för att se skildring på naturen. I grunden är tanken att lyfta upp litteraturvetenskapliga studiet till ett mycket centralt ämne i världen just nu, nämligen jordens överlevnad. Ett sätt att tänka på denna ka-tastrof som står framför oss är relationen mellan människan och naturen. Med detta är det hög tid att analysera tänkandet som gör detta så destruktivt och med hjälp av ett ekokritiskt perspektiv tänka om. Tenngart (2008) fortsätter att beskriva att perspektivet går in och tittar på frågor som ”hur gestaltas denna kris?” ”Vad har vi för litteratur som kan göra det begripligt vad som håller på att hända?”

I undersökningen förhåller sig det ekokritiska perspektivet till hur hållbart tän-kande framkommer i barnlitteraturen till barn på förskolan. Utifrån det ekokri-tiska perspektivet kommer jag speciellt att fokusera på hur böckerna förhåller sig till begreppen återvinning och natur.

(16)

11

4

METOD

Här nedan följer en beskrivning av undersökningens arbetsgång. Jag kommer att redogöra för hur valet av de analyserade texterna har gått till, hur valet av metod fastställdes, samt själva genomförandet steg för steg och analysen. Undersökningens reliabilitet och validitet samt etiska övervägande kommer också benämnas i detta kapitel.

4.1

Datainsamlingsmetod

I detta stycke presenterar jag varför denna litteratur är vald till undersökningen. Den valda barnlitteraturen är riktad till barn som är mellan 1 - 5 år som går på förskolan men den kan givetvis även användas av äldre barn. Litteraturen är kopplad till begreppen om hållbar utveckling, återvinning och hur naturen skildras i litteraturen.

Fyra böcker är valda att analyseras i undersökningen och de har valts på grund av deras innehåll. Bibliotekarien sökte i sin dator på orden hållbar utveckling inom förskolan och utifrån sökresultatet valde jag de böcker som presenteras i undersökningen för att de verkade mest intressanta och lämpliga för mitt än-damål. Boken om Bamse och skräptjuven valdes för att Bamse är en folkkär karaktär samt att budskapet i serien om Bamse är tydligt och lätt att förstå. Detta ligger till grund för analysen av denna serie. Barnboken om Burken Berta

och Flaskan Frans – en saga om pant tyckte jag var intressant att analysera för

att ”håll Sverige rent” tagit fram boken till barn på förskolan för att skapa ett hållbart tänk hos barnen. Lilla klimatboken – fakta som reder ut klimatfrågor en faktabok riktad till barn på förskolan, det var biblioteket som uppmärksam-made mig på faktaboken. Jag valde Lilla klimatboken för att det är intressant att analysera den, och se hur faktaboken presenterar klimatfrågor och hur det kan fånga barnens intresse. Även intressant att se hur skönlitteratur för barn jämfört med en faktabok kan uttryckas om samma frågor. Sopan – när

sophö-gen försvann är en barnbok som jag valde på grund av att den fångande mig

med både text och bild. Tydligt budskap förmedlas i boken inom frågor när det gäller klimatet, detta gjorde att jag ville ha med denna bok i analysen. Till undersökningen har jag valt en serietidning, en faktabok och två skönlitterära barnböcker för att få ett bredare resultat av analysen.

Böckerna ska även riktas mot barn 1–5 år som går på förskolan. Sökningen gjordes efter barnböcker till barn på förskolan inom klimatfrågor, det var ge-nom denna sökning den valda litteraturen dök upp. Litteraturen är framtagen utifrån begreppen hållbar utveckling, återvinning och hur naturen skildras och

(17)

12

valdes ut framför allt utifrån hur den skulle kunna fånga upp och uppfattas intressant av barnen. Den skulle även vara tydlig och lättfattlig i både ord och bild. Att granska källan och pålitligheten, reliabiliteten var en annan viktig aspekt då författare och innehåll noga gicks igenom. Det fick inte heller före-komma trakasserier eller mobbning, utan litteraturen skulle enbart inrikta sig på hur vi tillsammans kan göra skillnad och värna om vår natur. Bibliotekarien var till stor hjälp när källan granskades samt att hitta relevant litteratur för än-damålet som samtidigt inte är kränkande utan står för en god värdegrund.

4.2

Genomförande

Textanalys börjar med att hitta de texter som ska analyseras. Som nämnts ovan är böckerna i den här studien framtagna med hjälp av den lokala bibliotekarien. Nästa steg blir att välja metod för genomförandet av textanalysen. Den valda metoden till detta examensarbete är kvalitativ textanalys. Arbetet kommer att titta närmare på utvald barnlitteratur inom ämnet för utvalda forskningsfrågor. Boréus & Kohl (2018 s.49) beskriver kvalitativ textanalys som “innehåll-sanalys” där texten bryts ned systematiskt i olika kategorier för att besvara bestämda forskningsfrågor. Det är skillnad på kvantitativ textanalys och kvalitativ textanalys. Kvantitativ textanalys förstås som något som ska räknas eller mätas i texten som ska analyseras. Kvalitativ textanalys däremot beskriver innebörden av kvalitativdata där ofta ett kodschema används. Forskaren har ofta forskningsfrågor men behöver kategorier för att utföra analysarbetet på utvald litteratur.

Boréus & Kohl (2018 s.51) fortsätter med att beskriva att det viktiga i en tex-tanalys är inte att den är kvantitativ eller kvalitativ det viktigaste är att analysen svarar på bestämda forskningsfrågor till forskningsuppgiften.

Edwards (2019 s.32 – 85) beskriver narratologins analysverktyg som pusselbi-tar. Narratologins analysverktyg redogör för berättelsens struktur där texten bryts ned i små bitar för att titta på stil, form och mönster. Begreppen som radas upp nedanför kommer att vara till hjälp vid analysen av det ekokritiska perspektivet i valda barnböcker. Några pusselbitar som alltid används vid tex-tanalys vid skönlitterära berättelser är:

• Vad händer? = Handling.

• I vilken ordning händer det? = Kronologi. • Vem handlar det om? = Personerna. • Var utspelas det och när? = Miljö och tid.

• Hur lång tid tar det? = Den tid som förflyter under bokens händelser. • Vems/vilkas perspektiv får vi ta del av? = Berättarperspektiv.

(18)

13

Edwards (2019 s.32 - 85) fortsätter att beskriva handlingen i framför allt barn-litteratur där böckerna förhåller sig till ett spår. Handlingen som är skriven till barn återger inte flera parallella handlingar under berättelsens tid. Handlingen har färre episoder ju yngre barnen i fråga är. Kronologisk ordning utförs i näs-tan alla barnböcker, alltså i den följd som händelsen inträffar. Barn på försko-lan behöver ha en kronologisk tid, det blir svårt att greppa om kronologin bryts och om berättelsen gör hopp i handlingen. Karaktäreri barnlitteratur hålls be-gränsat på grund av att barnen ska kunna förhålla sig till karaktärerna. Barnen kan oftast förhålla sig till huvudkaraktärerna, de kan identifiera sig med dem. Karaktärerna kan vara både djur och barn. Djur, leksaker eller andra föremål är ofta förmänskligade så kallat antropomorfa. Ju äldre barnen blir desto fler karaktärer kan komma in i handlingen.

Edwards (2019) fortsätter att beskriva att det är lättare för barnen att förhålla sig till flera i berättelsen desto äldre barnen blir. Barnlitteratur förekommer ofta kollektivt med olika personlighetsdrag, någon kan vara modig eller rädd, den tredje kan vara klok. Personlighetsdrag ökar chansen att alla barnen i en barn-grupp på förskolan kan känna igen sig i en karaktär. Edwards (2019 s.32 - 85) förklarar att det kan vara upp till tolkning att se olika personlighetsdrag, det kan förekomma i både text och bild. Karaktärer kan förekomma i faktaböcker också, oftast som en ingång till ämnet och som en lots igenom handlingen i faktaboken. I böcker till barn skildras miljön och platser i princip uteslutande i bilderna som förhåller sig till texten i litteraturen. Tiden i barnlitteratur kan vara när en bok utspelar sig samt hur tiden förflyttar sig framåt och bakåt under läsningens gång. Tidmarkörer kan ge inblick till vilken tid som boken utspelar sig, då tittas det på kläder, teknik, leksaker, m, m. Edwards (2019 s.32 – 85) beskriver att det även tittas på tidsrymd, under hur lång tid en berättelse utspe-lar sig, men i barnlitteratur är det oftastså begränsat det kan bli. Det förekom-mer även att det utspelar sig över längre tid och då framkomförekom-mer det oftast i bilderna som hör till texten. För att bestämma berättare i litteraturen analyseras vilken nivå berättarperspektivet ligger på. Specifikt i barnlitteratur ligger be-rättarperspektivet oftast hos huvudkaraktären samt att det är huvudkaraktären som barnen oftast identifierar sig med.

Sammanfattningsvis kommer detta som Edwards (2019) tar upp i sin bok hur en kvalitativ textanalys ska gå till användas i undersökningen. Syftet till under-sökningen kommer att undersökas genom punkterna som jag beskrivit ovan utifrån Edwards (2019 s.32 – 85) beskrivning av narratologins analysverktyg, de kommer vara ett stöd för att hitta svar på frågeställningarna.

(19)

14

En av de valda böckerna är en faktabok, den är vald på grund utav att den skildrar ämnet på ett tydligt sätt. Faktaboken specificerar ämnet inom hållbar utveckling för barnen på ett enkelt sätt samt kompletterar övrig litteratur som valts till ämnet.

Uppgiften inom detta examensarbete är att utföra textanalys på valda böcker som förhåller sig till förskolan och då är det textanalys som passar bäst som metod. Utöver Edwards (2019) narratologiska analysverktyg kommer relat-ionen text och bild även att analyseras.

4.3

Analys

Här kommer den valda analysmodellen att presenteras samt litteraturveten-skapliga begrepp. De litteraturvetenlitteraturveten-skapliga begrepp som främst används vid textanalysen presenteras i en sammanfattning längst ned i avsnittet.

Bild tillsammans med text är ett begrepp som kommer att granskas närmare.

Bild och text går ihop med varandra. Edwards (2019 s.32 – 85) beskriver att

bilderna i barnböcker oftast är ikoniskt avbildande och då kan barnen läsa dem på egen hand utan att en vuxen är med och förmedlar. I böcker är det oftast detaljer i bilderna samt att bilderna erbjuder möjligheter att läsa mellan raderna alltså med fantasin kunna föreställa sig världen utanför bokens ramar.

Edwards (2019 s.32 - 85) fortsätter att beskriva begreppet literary nonfiction som används i faktaböcker som karaktäriseras av konstnärlighet i illustration-erna samt att det är ett vackert språk i kombination med grundlig forskning. Detta sammanfattas genom att författaren har en förmåga att vidga vår förståelse för världen.

Görlin (2009 s.5 - 20) beskriver i sin vetenskapliga rapport om hur det ekokritiska perspektivet går in och tittar på hur människan förhåller sig till na-turen samt hur relationen ser ut människan och nana-turen emellan. Begreppet hur

människan förhåller sig till naturen betyder i detta fall att naturen förändras

och att det är människan överlag som bidrar till att naturen ändras samt att nya saker händer och sker.

Återvinning är begreppet som analyseras till största del i primärlitteraturen.

Återvinning är något alla kan göra för klimatets skull.

Naturen kommer in som ett begrepp på grund av att klimatfrågor ofta skildras

i naturen och i miljöer. I barnlitteratur där texten och bilden har en stor sam-hörighet är skildringen på bilderna viktig för innebörden av boken som ska analyseras. Hur framställs bilderna i de valda böckerna i undersökningen för barnen på förskolan? Ahlbäck (2010 s.5 – 18) beskriver tidigare i stycket med

(20)

15

tidigare forskning om miljöfrågor utifrån boken Vi på Saltkråkan. Boken pekar på de människor som inte har respekt för naturen samt de som har respekt för den. Människan kan inte styra över hur naturen fungerar utan behöver visa re-spekt för den och det gör människorna i allmänhet på Saltkråkan.

Hållbar utveckling är ett stort begrepp och därför har undersökningen

specificerat sig på begrepp som återvinning och natur. Hållbar utveckling är dock fortfarande ett övergripande ord inom detta område samt att begreppet genomsyrar mycket i undersökningen. Likt som FN-förbundet (2016 s.1 – 4) beskrev ovan i texten är helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande grunden för hållbar utveckling.

Visuella literacy är ett begrepp som Söderberg (2018) i sin vetenskapliga

artikel anser ska lära barnen att kommunicera från den tid och plats som beskrivs i textens handling med läsaren eller lyssnaren. Barnen ska kunna kop-pla detta till en egen erfarenhetsvärld.

Critical literacy är också ett begrepp som är beskrivet i stycket från tidigare

forskning. Söderberg (2018) beskriver att begreppet går in och analyserar kriti-skt språk och kunskapsbild. Bilderböcker kan vara kodknäckande för barn att inta ett intresse för att vara textkritiker. Detta leder till att barnen får frågor och skapar värderingar i litteraturen samt skapar kritiskt tänkande utifrån texten i litteraturen.

Antropomorfa är ett begrepp som Edwards (2019) beskriver i stycket metod.

Begreppet är ett samlingsnamn när djur, leksaker eller andra föremål förmänskligas och är en huvudkaraktär. Detta förekommer ofta i barnlitteratur för förskolan.

Tenngart (2016 s.153 – 164) beskriver tidigare i undersökningen om

antropo-centriskt synsätt där perspektivet redogör för konsekvenser av handlingar som

ligger till grund för om en handling ska bedömas vara rätt eller fel. Detta förhållningssätt utgår från människans egocentriska perspektiv där människans behov och synsätt står i centrum.

Narratologins analysverktyg är ett begrepp som används för att kunna

re-dogöra för om frågor är relevanta vid en textanalys på vald primärlitteratur. Edwards (2019 s.32 - 85) beskriver att narratologins analysverktyg går in och analyserar texten som bryts ned i små bitar för att titta på stil, form och mönster i litteratur. Narratologins analysverktyg är beskriven i metodkapitlet mer ingående hur det används i just denna undersökning.

(21)

16

Analysmodellen använder narratologins analysverktygen för att smidigast få en struktur på textanalysen till valda böcker. Sammanfattningsvis används an-tropomorfa samt antropocentriskt begrepp för att analysera litteraturen. Be-greppen sammanflätas med det ekokritiska perspektivet och på detta vis skapar en större möjlighet att få svar på valda frågeställningar till undersökningen. Frågeställningarna till undersökningen går in och analyserar begreppen återvinning samt natur i litteraturen som valts till textanalysen då det är dessa två begrepp som genomsyrar hela undersökningen i litteraturen.

4.4

Reliabilitet och validitet / Reflexion och

tillförlitlig-het

När det gäller innebörden av begreppen reliabilitet och validitet skriver Skol-verket (2011 s.90–92) att de används för att tala om kvalitet i forskning. Reli-abilitet kan beskrivas som mätsäkerhet och validitet i vilken utsträckning det som mäts är avsett att mätas.

För att undersöka och försöka fastställa om det som mäts är det som är tänkt att mätas samt om bedömningens resultat är trovärdigt används det vetenskap-liga begreppet validitet (Skolverket s.27).

Vidare skriver Skolverket (2011 s.34) när en bedömning anses ha en hög vali-ditet behövs den också vara reliabel, tillförlitlig. Reliabilitet handlar om att mätningen är stabil och har ett litet inslag av slumpmässig påverkan samt att resultatet blir detsamma om det upprepas.

Ämnet litteraturvetenskap valdes då jag tycker litteratur är ett av de viktigaste pedagogiska verktygen för att förmedla kunskap till barnen på förskolan. Min relation till litteraturvetenskap var inte stor då mina erfarenheter sträcker sig till några timmars föreläsning vid Karlstads universitet. Tidigt under arbetet med undersökningen upptäckte jag att det förekom många litteraturvetenskap-liga begrepp som jag var tvungen att lära mig mer om. Att jag har valt hållbar utveckling med inriktning återvinning och natur då hållbar utveckling är ett för stort begrepp kommer sig av att jag anser hållbar utveckling vara ett viktigt ämne inom förskolan. Att det blev just det ekokritiska perspektivet kom sig av att jag blev tilldelad det av en adjunkt inom litteraturvetenskap vid Karlstads universitet. Det ekokritiska perspektivet hade jag ingen förkunskap om då jag aldrig hört det tidigare. Det blev en intressant resa att få ta del av ett nytt per-spektiv som passar bra till den typ av textanalys jag ska göra.

Litteraturen har valts utifrån innehåll samt är riktad mot en åldersgrupp. Med hjälp av ortens bibliotek söktes och hittades barnböcker som var relevanta för

(22)

17

undersökningen. På detta sätt blir insamlingen valid genom att den är insamlad på ett systematiskt och hederligt sätt. Den blir också reliabel då resultaten av barnböcker vuxit fram i en process tillsammans med bibliotekarien.

Det valda materialet är i varierande grad representerat i förskolan då Bamse till exempel är en karaktär som de flesta barn känner till och Håll Sverige rent är en stiftelse som tar fram material inom hållbar utveckling för förskolan och skolan. Lilla klimatboken och Sopan är inte lika kända verk men är ett bra alternativ för att förmedla kunskap om hållbar utveckling. Det är bra att inte fastna i enbart kända verk utan få med mindre kända verk också för att få ett bredare urval av litteratur och olika synsätt.

4.5

Etiska överväganden

Vid till exempel intervju är det viktigt att uppmärksamma den som intervjuats om hur och vad materialet ska användas till. När det gäller intervju av min-derårig måste vårdnadshavare kontaktas då dessa ska ge sitt samtycke att bar-net får intervjuas samt delges syftet med intervjun.

I valet av kvalitativ analys berör analysen andra personers verk. Det är viktigt att framställa dessa på ett sakriktigt sätt och undvika subjektivitet som kan verka kränkande för originalförfattaren. I undersökningen är det noga att det refereras till författaren som skrivit böckerna, då en textanalys går in och tittar på någon annans verk. Denna undersökning berör på detta vis inga etiska över-väganden då den använder verk som redan är publicerade för allmänheten samt att undersökningen visar på att man går in med frågeställningar som man vill ha svar på i valda litterära verk.

(23)

18

5

RESULTAT

Så hur framkommer begreppet återvinning i vald barnlitteratur och hur illustre-ras naturen i barnlitteraturen? Analysen visar att begreppet återvinning bear-betas på ett bra och tydligt sätt i den analyserade barnlitteraturen, även naturen illustreras så att barnen har goda möjligheter att ta till sig av budskapet från berättelserna på egen hand. För att barnen ska förstå vidden av budskapen i de analyserade verken krävs det dock en pedagog som kan hjälpa till att förklara händelseförloppen.

I kommande avsnitt kommer resultatet att presenteras utifrån Edwards (2019) punkter, som presenterats ovan. Det ekokritiska perspektivet genomsyrar tän-ket för analysen av barnlitteraturen.

Bamse och skräptjuven.

Kronologi och berättarperspektiv

Denna berättelse är skriven i en serietidning och det resulterar i att det är många bilder som kompletterar texten. Det är många bilder på varje sida men det är lätt att se vilken ruta med bild som man ska börja läsa för att gå vidare till nästa. Varje karaktär som pratar har en pratbubbla över huvudet så att man ser vem det är som pratar. Det är en berättarröst som förklarar handlingen och den tex-ten sitter uppe i hörnet på varje bild och är gulmarkerad så att läsaren ska förstå. Beskrivet tidigare i undersökningen tar Edwards (2019 s.32 – 85) upp att bil-derna i barnböcker oftast är ikoniska samt avbildande och då kan barnen läsa dem på egen hand utan att en vuxen är med och förmedlar. Barnen kan uppfatta mer av en bild än en vuxen då de kan hitta mer detaljer i bilden. Tillsammans med en nyfiken vuxen går det att hitta ännu fler detaljer på bilderna med bar-nen. Precis som med textförståelse behöver barnen öva på att se och förstå och träna på att tolka bilden. Bilder till en text kan hjälpa till att läsa mellan raderna. Gemensam utforskning av bilder hjälper barnen att utveckla verbal och visuell

litteracitet. Detta sätt att läsa kan skapa en större förståelse över boken för

bar-nen.

Bilderna till serietidningen är tydliga och enbart genom att titta på dem kom-mer man långt i handlingen. Kompletteringen text och bild i denna berättelse är väldigt bra och tydligt, det blir större förståelse över handlingen genom att bilderna är en avbildning till texten i detta fall.

(24)

19 Miljö och tid

Tiden i berättelsen utspelar sig över några dagar då berättarrösten hjälper till att beskriva exempel lite senare, och i ett stycke i berättelsen så är det natt då Bamse och Lille Skutt ska vaka över Lille Skutts sopor och se vem det är som tog dem. Tiden är fortfarande kronologisk men utspelar sig över några dagar. Hur många dagar är tolkningsbart för läsaren. Tiden är kronologisk och det bidrar till att det är lättare att förstå handlingen i texten, det sker inga hopp i tiden.

Miljön är beskriven i form av bilderna, texten tar inte upp hur omgivningen ser ut. Bilderna formulerar miljön och det syns tydligt vad som händer i texten. Hela berättelsen genomsyrar att det är fint väder. Karaktärerna illustreras på bilderna genom att de är konfunderade över vad som händer med deras sopor, någon blir arg då hen tycker att det är hens sopor. Det illustreras även när folket samlas i staden och diskuterar vad det är som händer med deras sopor. Bilderna till texten målar tydligt upp vilket humör karaktärerna i berättelsen är på. Nå-gon målas upp som arg, förvånad och glad.

Det blir spännande när det blir natt och Bamse och Lille Skutt vaktar på den som tar sopor. Bamse och Lille Skutt somnar, Lille Skutt vaknar dessutom först och det gör spänningen extra stor därför att Lille Skutt är så rädd och ängslig för det mesta. Spänningen fortsätter då Bamse och Lille Skutt förstår att mack-apären de hittat är på väg till Skalman med soporna.

På framsidan till Bamse och skräptjuven får läsaren se en soptunna som håller på att välta, Bamse och Lille Skutt står bakom och försöker att fånga soptun-nan. Bilden ger en inblick i vad berättelsen om Bamse och skräptjuven kommer att handla om.

På första sidan har Skalman en egen pratbubbla: ”Istället för att kasta bort en använd förpackning eller tidning kan man återvinna den. Då tas materialet till vara och blir till nya produkter. Glas, metall, plast och papper går att använda många gånger.” Bamse och skräptjuven av Bamse – redaktionen och Susanne Adolfsson (2009 s. 1).

Karaktären Skalman inleder med citatet ovan att det är enklarare för barnen att identifiera sig med karaktären. Citatet ovan är riktat mot återvinning och det kan alla människor hjälpa till med.

Naturen i berättelsen illustreras med höga berg och stora skogar och det är fint väder genom hela berättelsens gång. Bilderna visar även tydligt att det är fel att kasta skräp i naturen.

(25)

20 Karaktärer

Karaktärerna har tydligt framkommit i berättelsen och det är lätt att förstå vilka som är huvudkaraktärerna. Bamse är den modige björnen som har dunderho-nung så att han kan bli jättestark. Lille Skutt är rädd och vill helst alltid gå efter Bamse för att Bamse är stark och modig. Skalman är klok och uppfinningsrik. Det är lätt att ha en karaktär att identifiera sig med i denna berättelse. Skalman är huvudkaraktären i berättelsen då det är han som uppfinner återvinningsma-skinen, det är även hos Skalman mysteriet med soporna hör hemma. Bamse och Lille Skutt är karaktärerna som försöker att få svar på varför soporna för-svinner spårlöst. Karaktärerna hittar svaret på frågan hemma hos Skalman. Skalman berättar för Bamse och Lille Skutt att han kom på idén att man kan återvinna gamla sopor istället för att kasta dem. Skalman som karaktär är upp-finningsrik och introducerar sina kompisar till sina idéer. I berättelsen får man följa med och se hur en återvinningsmaskin fungerar och vad som går att åter-vinna. Skalman som karaktär är noga med att poängtera att det kommer ut nå-got bra om man återvinner och i detta fall var det en röd liten bil som är gjord utav kapsyler och är driven på lingonsaft. Huvudkaraktären som i berättelsen är Skalman berättar i slutet att planeten jorden mår bättre utav att alla återvin-ner saker som går att återvinna.

Frågeställningen om återvinning är det som illustreras övergripande i texten, då det börjar med att Skalman får en idé och det slutar med att han har gjort en återvinningsmaskin. Naturen illustreras genom bilder men uttrycks inte expli-cit i texten.

Burken Berta och flaskan Frans Kronologi och berättarperspektiv

Berättelsen om burken Berta och flaskan Frans har ”Håll Sverige rent” tagit fram för barn på förskolan. Berättelsen är skriven kronologiskt och vi får följa med på resan hur det går till när en burk och en flaska återvinns. Berättelsen börjar med att någon har kastat flaskan Frans ute i naturen och han uttrycker att han har ont. Detta skapar direkt en nyfikenhet om vad som har hänt och vad som kan ha orsakat att någon kastat honom där. Texten skapar hela händelsen, då bilderna är få och inte så relevanta till texten.

Handlingen i berättelsen utger ett viktigt budskap hur återvinning går till, i detta fall för burkar och flaskor. Berättelsen skapar två huvudkaraktärer varav flaskan Frans är den som läsaren får följa när han blir återvunnen. Burken Berta blir också återvunnen men hennes berättelse får vi ta del av först i slutet då hon berättar om sin resa för Frans.

(26)

21

Berättarperspektivet i berättelsen är att flaskan Frans tar med läsaren och för-klarar vad som händer vid pantning och återvinning. Den som läser berättelsen går in i rollen som flaskan Frans som ska återvinnas.

Syftet och frågeställningarna till vald undersökning kommer fram i berättelsen, även i denna bok är det mest i frågan om hur återvinning illustreras. Naturen skildras i små frekvenser men mestadels framkommer den genom text. Karaktärer

Karaktärerna är tydligt framskrivna i texten och här är det flaskan Frans och burken Berta. Båda karaktärerna ligger i diket efter en väg när berättelsen bör-jar och det uttrycks tydligt med bilder att det är synd om dem. Det kommer en flicka och plockar upp dem och återvinner dem. Det är flaskan Frans som lä-saren får följa när han återvinns och det förklaras i detalj hur en pantåtervinning går till. Karaktären Frans är framställd på ett sådant sätt att det finns goda möj-ligheter för läsaren att identifiera sig med honom då Frans humör visas tydligt i framför allt text men också i bild.

Karaktärerna Frans och Berta är en flaska och en burk som tar med läsaren på en resa som visar pantens väg för att komma tillbaka och stå i affären genom återvinning.

Miljö och tid

Miljön speglar i texten hur det ser ut innanför en pantmaskin och hur det går till när samma flaska som har varit i affären en gång kan komma tillbaka. Mil-jön på en bild visar när flickan pantar flaskan Frans och burken Berta. Sedan är det inte en tydlig bild förrän i slutet då burken Berta och flaskan Frans har återförenats i affären och kan återberätta vad som har hänt sedan sist de sågs. På första sidan till berättelsen ser läsaren flaskan Frans och burken Berta stå på en stubbe mitt emellan skogens djur, älg, räv, lodjur samt fler djur. Läsaren får sedan se en bild när flaskan Frans och burken Berta sitter på en stubbe och ser rädda ut, på bilden har de inga djur runt sig. Här finns en tydlig koppling till det antropocentiska synsättet då människan påverkar naturen så att djuren inte längre trivs i den.

Bilden som kommer till texten nu, visar på att flaskan Frans och burken Berta blir pantade. Läsaren behöver läsa texten som ett komplement till bilderna. Vi-dare i texten är det pratbubblor som bilder. Texten måste läsas för att man ska förstå hur karaktären Frans blir pantad.

(27)

22

Likadant som tidigare nämnts i undersökningen hävdar Edwards (2019 s. 32 - 85) att i böcker är det oftast detaljer i bilderna och hur bilderna erbjuder möj-ligheter att läsa mellan raderna, att med fantasin kunna föreställa sig världen utanför bokens ramar.

Genom att föreställa sig denna värld som burken Berta och flaskan Frans målar upp blir det svårt utan förklarande text runt bilderna då det är få bilder i berät-telsen.

Tiden är tolkningsbar då det inte på ett tydligt sätt framkommer hur lång tid det tar att återvinna en flaska och en burk. Det som gör att berättelsen utspelar sig på några dagar är att i slutet så står det att flaskan Frans och burken Berta får stå i affären några dagar innan de blir köpta och återvunna igen. Tiden är kronologisk, inget hopp fram och tillbaka i tiden.

Begreppet hållbar utveckling utrycks inte explicit i texten men är ett implicit budskap då berättelsen handlar om återvinning och att människan inte ska skräpa ner i naturen.

Lilla klimatboken – fakta som reder ut klimatfrågor Handling

Faktaboken i detta fall inleder med att förklara ett växthus genom att solljus lyser på glaset i växthuset och värmer upp luft och jord. På så sätt stannar vär-men kvar där och då växer det bättre i växthuset. Läsaren får sedan läsa att det är samma effekt på planeten med växthuseffekten och att glaset i detta fall är atmosfären. Boken inleder med hur det ska vara, och hur det ska fungera. Lä-saren får sedan följa med på vad som händer om växthuseffekten blir för kraf-tig.

Edwards (2019 s.88 – 139) beskriver att barnen själva gärna väljer faktaböcker men att det sällan förekommer att pedagogerna läser dessa böcker för barnen. Nyfikenheten blir större med en faktabok, genom att de vill förstå hur saker och ting fungerar och hänger ihop. Edwards (2019) hävdar att det alltid ska finnas ett urval av faktaböcker på förskolan så att barnen kan välja att titta i dem själva och att en pedagog ska kunna läsa dem för barnen.

Denna faktabok är beskrivande över ämnet med hållbar utveckling och går in på fakta om vad som händer och hur alla i världen kan hjälpa till för att minska på fossila bränslen samt att återvinna.

Miljö och tid

Bilderna som illustreras till texten är ett komplement till innehållet och hän-delserna i faktaboken. Bilderna är ett viktigt komplement till texten då bilderna

(28)

23

är tydligt illustrerade medan texten innehåller svåra begrepp. Budskapet blir tydligt genom att det är samma karaktärer på bilderna som beskrivs i textens handling.

Bilderna till texten målar upp hur världen ska se ut när den mår bra och vad som händer med världen om människan inte sköter den som den ska sköttas. Karaktärerna i bilderna är både djur, barn och växter som lever, det gör det lättare för läsaren att hitta en karaktär att identifiera sig med. På varje sida är det stora bilder så det inte blir för mycket text. Innehållet i texten är svår men med bildernas hjälp blir det tydligare vad som menas med innehållet. Karaktä-rerna som är illustrerade i form av djur är med på varje bild till texten och de besöker platser på planeten jorden som inte mår bra. Bild och text kompletterar varandra på ett bra sätt och bilderna målar upp en tydlig bild av klimatföränd-ringar och vad det gör med växter, djur och människor på planeten. Lilla

kli-matboken - fakta som reder ut klimatfrågor står för sin titel och reder ut frågor

om klimatet på ett begripligt sätt. Bilderna som illustreras till texten är ett tyd-ligt komplement och ger svar på frågorna om klimat som då kan besvaras i denna barnbok.

I den här boken syns begreppet antropomorfa väl då alla karaktärer, både djur och växter, är levande och har känslor. Det antropocentriska synsättet genom-syrar texten då naturen framställs utifrån människans behov.

Berättarperspektiv

Berättarperspektivet är att texten är riktad till den som lyssnar eller läser själv. Återvinning är ett begrepp som används i texten, gamla sopor kan bli till något nytt och vi spar på naturens energi om vi återvinner sopor. Texten trycker på att de sopor som blir ska sorteras så att de kan återanvändas igen. Matrester kan till och med återvinnas och användas som biobränsle till bussar och bilar. Begreppet återvinning används som en definition av att alla människor kan hjälpa till att återvinna gamla förpackningar och liknande och även slänga mat-rester på rätt plats.

Edwards (2019 s.32 - 85) beskriver faktaboken med att den skiljer sig ifrån skönlitteraturen genom att faktaboken förklarar hur världen fungerar medan skönlitterära böcker låter läsaren uppleva världen. En faktabok behandlar ett ämne mer på djupet, böckerna riktar sig till en allmän och åldersmässig relativt bred läsarkrets. Faktaböcker behandlar ämnet ingående och har en prägel av estetisk ambition.

Edwards (2019 s.32 – 85) begrepp literary nonfiction som beskrivit tidigare i undersökningen används i faktaböcker som karaktäriseras av konstnärlighet i illustrationerna samt att det är ett vackert språk i kombination med grundlig

(29)

24

forskning. Detta sammanfattas med att författaren har en förmåga att vidga vår förståelse för världen. Edwards (2019) fortsätter att beskriva hur faktaböcker kan kopplas till förskolans läroplan genom att förskolan ska ge barn möjlig-heter att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgi-vande miljö samt till natur och samhälle.

Faktaboken berör ämnet hållbar utveckling och specificerar sig på återvinning och att hela världen behöver hjälpa till så att växthuseffekten minskar. Boken går in på djupet med vad som håller på att hända i världen i detta nu.

SOPAN – när sophögen försvann Kronologi och berättarperspektiv

Boken inleds med att läsaren får följa med och se vart Sopan bor och hon för-klarar att det inte alltid har sett så fint ut som det gör just nu. Sopan berättar för läsaren att det har varit ett berg med sopor utanför hennes dörr, läsaren får följa med på hur det stora berget med sopor förvann.

Handlingen har en ramberättelse då det börjar med att huvudkaraktären Sopan befinner sig i nutid för att sedan berätta hur det såg ut tidigare i skogen där hon bor. Berättelsen har en kronologisk handling där läsaren får följa utvecklingen med sophögen från att två tanter kommer och säger att den måste bort tills den är borta. Det antropocentriska synsättet illustreras på så sätt att läsaren tydligt förstår att människan påverkar naturen på ett negativt sätt när hon skräpar ner i naturen och tror att hon får göra vad hon vill med den.

Berättarperspektivet är för det mesta ur Sopans perspektiv. Det är Sopan som pratar och det är karaktären Sopan läsaren får följa. Sopan tar med läsaren på en resa hur man sorterar sopor och sedan hur och var soporna ska återvinnas. Syftet och frågeställningarna till vald undersökning får svar i denna bok. Åter-vinning är även i denna bok det som genomsyrar händelsen i berättelsen och hur man går tillväga för att återvinna. Naturen skildras med mänskliga drag, antropomorfa, så att läsaren lättare ska förstå hur det mänskliga beteendet ska-dar naturen, till exempel illustreras det att träden gråter på grund utav allt gift de har fått i sig.

Miljö och tid

Texten och bilderna kompletterar varandra och skapar en mening, bilderna må-lar upp vad som kan hända om det ligger glas i skogen och en människa eller ett djur trampar på det. Bilderna är tydliga nog för att barn på förskolan ska ha möjlighet att själva kunna titta i boken och förstå innehållet. Varje bild till tex-ten har många detaljer och läsaren behöver granska bilden länge för att kunna

(30)

25

upptäcka allt. Det är allt från kryp till större djur och träd som illustreras som levande i berättelsen. Karaktärerna som illustreras i bilderna och i texten vågar inte ta upp med Sopan att de mår dåligt över alla sopor som hon kastar runt sig. Miljön i berättelsen utspelar sig framförallt i skogen hemma hos Sopan men läsaren får även följa med till staden när Sopan och barnen återvinner det stora sopberget som Sopan hade hemma hos sig. Återvinning framställs som något roligt i berättelsen och läsaren får förklarat att genom att återvinna gamla sopor så får den som återvinner pengar tillbaka.

Tiden för berättelsen är tolkningsbar men för läsaren får man se att Sopan för-söker att sova en natt men orkar inte då hon är rädd för den stora grävmaskinen. Berättelsen är kronologisk då den har en början och ett slut. Läsaren får först reda på att Sopan har det rent och fint hemma hos sig men att det inte alltid har varit så. Sedan får läsaren följa med på hur det kom sig att den stora sophögen utanför Sopans hem försvann. Tiden på detta sätt har betydelse för att skapa en mening till boken och kunna sätta sig in i karaktärernas roller.

På framsidan av boken får läsaren se huvudkaraktären Sopan och bakom henne så ligger det skräp på marken. Läsaren får redan på framsidan en bild av vad berättelsen kommer att innehålla.

Karaktärer

Karaktärerna i boken är tydligt framställda i såväl text som bild. Huvudkarak-tären är Sopan som alla tycker om men hon slänger för mycket skräp runt sig och det kan hon inte fortsätta med då hon förstör naturen när hon gör på det viset. Sopan som karaktär behöver hjälp med att förstå att naturen tar skada när det slängs sopor i naturen. Övriga karaktärer är tanterna som hämtade renlige Sven på grund av att Sopan inte vet hur sopor ska sorteras och slängas. Sven är den som är ansvarig för att kommunen ska hållas ren. Tanterna är arga och stränga på grund av sopberget. Barnen är karaktärer som hjälper Sopan med att få bort sopberget, barnen tycker synd om Sopan och vill hjälpa henne. Ren-lige Sven är karaktären som kommer hem till Sopan och avgör att sopberget ska bort och även Sopans hus, renlige Sven anser ju att Sopan inte klarar sig själv och då bestämmer Sven att allt ska rivas och försvinna. Skogen och djuren är också karaktärer i berättelsen, de säger inte så mycket men de illustreras på ett levande sätt i bilderna som förhåller sig till texten. Läsaren får en uppfatt-ning att skogen och djuren vill Sopan väl men det blir förödande för dem om Sopan fortsätter att slänga sopor i naturen. En karaktär som är ett träd berättar till slut för Sopan vad det gör med naturen om hon fortsätter att slänga sopor runt sig. Skogen kommer att dö och djuren kan bli skadade.

(31)

26

Sopan går igenom många känslor under berättelsens gång, Sopan upplever många känsloaspekter som läsaren kan identifiera sig med. Sopan vet inte hur hon ska förhålla sig till alla sopor och hon vet inte vad återvinning är innan hon träffar på barnen i skogen som vill hjälpa henne. Sopan som karaktär är tolkningsbar vad hon egentligen är. Det är upp till läsaren själv att skapa sig en uppfattning om vem eller vad Sopan är.

5.1

Sammanfattning av resultat

Bamse och skräptjuven

Bamse och skräptjuven är, som nämnts tidigare, en serietidning. Naturen illu-streras genom bilderna och inte i texten, bilderna ger en tydlig bild hur förfat-taren vill visa naturen och det framgår genom bilderna att skräp inte hör hemma i naturen. Begreppet återvinnig finns även det implicit med genom hela tid-ningen genom bilderna och explicit då berättelsens kärna handlar om att Skal-man ska uppfinna en maskin som ska återvinna stadens sopor. Både i text och bild framgår det att invånarna i Bamses värld bryr sig om naturen och vill värna om den.

Burken Berta och Flaskan Frans

I denna berättelse illustreras naturen i både text och i bilder. Läsaren får se hur Berta och Frans är ute i naturen bland skogens djur och genom texten förstår läsaren att de inte hör hemma där. Analysen visar att temat för den här berät-telsen är att skräp inte hör hemma i naturen utan de ska återvinnas istället. Begreppet återvinning är således implicit med från början till slut.

Lilla klimatboken

Detta är en faktabok som handlar om växthuseffekten så närläsningen av denna bok blev således lite annorlunda gentemot de andra analyserade verken. Natu-ren illustreras genom tydliga bilder med förklarande text som visar hur växt-huseffekten fungerar och hur det påverkar vår miljö. Begreppet återvinning används explicit i texten då det förklaras att sopor behöver återvinnas för att spara på naturens resurser.

Sopan – när sophögen försvann

Naturen illustreras genom bilder och skogen har förmänskligats för att barnen bättre ska ta till sig av berättelsens budskap att naturen blir ledsen om det slängs sopor i den. Återvinning är också närvarande genom både bilder samt i texten. Hela handlingen i berättelsen går ut på att sopor ska återvinnas för att göra

(32)

27

naturen glad igen. Analysen visar antropomorfism då naturen har förmänskli-gats.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis svarar alla böckerna på frågeställningarna om återvinning och hur miljön illustreras i böckerna. Begreppen framkommer på olika sätt men frågeställningarna blir ändå besvarade i varje bok. I analysen av böckerna upptäckte jag att frågorna om återvinning samt hur miljön illustreras i böckerna varierar. Böckerna har olika förklaringar hur man ska återvinna och hur det påverkar miljön, alla böcker menar på att det är skadligt för miljön att kasta skräp i naturen. Intressant aspekt som faktaboken tar upp är att den pekar på hur det ser ut i världen i detta nu och i de skönlitterära böckerna beskrivs åter-vinning och miljö på ett lekfullt sätt. Det är en bredd i böckerna i miljösynpunkt då ingen bok var den andra lik fast att de beskrev samma ämne. (För en längre sammanfattning av böckerna se bilaga).

(33)

28

6

DISKUSSION

I det här kapitlet diskuteras resultat och metod samt så presenteras slutsatsen.

6.1

Resultatdiskussion

Syftet med denna undersökning är att urskilja hur begreppet återvinning och natur framkommer i barnlitteratur riktat mot förskolebarn. Resultatet av detta är att begreppen speglas i vald litteratur till undersökningen.

Begreppen skildras på olika vis i barnlitteraturen och det var intressant att ta in en faktabok för att analysera hur frågor om klimatet kom fram i boken. Naturen skildras på olika vis i vald litteratur, i några böcker framkommer det med tydlig bild hur naturen framställs och i några böcker kommer naturen enbart fram i texten till berättelsen. Det är intressant att analysera fyra olika böcker och alla hade betoning på återvinning, samt hur det går till när man återvinner. Böck-erna anser jag kompletterade varandra på det planet då burken Berta och

flas-kan Frans – en saga om pant handlade om återvinning på burkar och flaskor

medan övrig litteratur speglade all sorts återvinning. Lilla klimatboken – som

reder ut klimatfrågor tryckte extra på att alla kan hjälpa till med att återvinna

och sortera, till och med gamla matrester kan återvinnas och bli biobränsle. Det ekokritiska perspektivet återspeglas i de fyra valda böckerna till undersök-ningen. Beskrivet ovan i texten hävdar Görlin (2009 s.5 - 20) att det ekokritiska perspektivet går in och tittar på hur relationen mellan människan och naturen ser ut. Relationen mellan människan och naturen syns genom ett tydligt möns-ter i vald litmöns-teratur. De fyra böckerna beskriver relationen människan har till sopor i världen, slänger människan sopor i naturen blir naturen förorenad och då blir växthuseffekten kraftigare, samt som Lilla klimatboken – som reder ut

klimatfrågor tar upp att världen släpper ut för mycket fossila bränslen. Allt

detta är människans verk och det hör hemma i relationen människan har till naturen. Vart finns respekten till ett hållbart tänkande?

I tidigare forskning på litteratur med det ekokritiska perspektivet beskriver Ahlbäck (2010 s.5 – 18) vikten av att ta fram frågor som rör klimatet. Likt det som skrivits i avsnittet med tidigare forskning så har Ahlbäck gjort en ekokri-tisk textanalys på Vi på Saltkråkan, där undersökningen tittar på relationen mellan människan och naturen. Undersökningen visar på att Astrid Lindgren var före sin tid och att frågor om klimatet som är aktuella idag kommer fram i boken Vi på Saltkråkan. Boken visar att människorna som befinner sig på Salt-kråkan har en enorm respekt för ön, och de förhåller sig till vädret och naturen de har runt sig.

References

Related documents

Syftet med vår studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lärande för hållbar utveckling kan ha för förskollärare verksamma i förskolan, samt hur de

De har även ett litet bredare perspektiv när de förklarar hållbar utveckling, och säger att det inte är något som går att lära in hos barnen utan mer är ett

Den skulle dessutom kunna bli vägledande för de lokala arbetsplanerna, så att när man skall planera för schema, ökas möjligheterna för ämnesöverskridande undervisning, något

Den teoretiska populationen skulle man kunna säga är alla som är verksamma med hållbar utveckling inom gymnasieskolvärlden, med detta menas alltså inte bara gymnasielärare utan

Hon beskriver dock att det inte framkommer hur lärarna aktivt arbetar för barnens förståelse av begreppet hållbar utveckling vilket Björneloo anser bidrar till att de kanske

grundläggs under barndomen och vikten av att introducera barnen till hållbar utveckling på ett bra sätt så att detta intresse finns kvar och växer sig starkare. Jag tror att jag

En utgångspunkt för Strängs (UNESCO, 2008) syn på barns lärande om Hållbar utveckling är att små barn ofta uppmärksammar olika fenomen i vår miljö. Det handlar om

Förskolläraren bör ha en förståelse för hur barn formas i både en social och kulturell kontext då undervisningen för redan de yngsta barnen ligger till grund för deras