Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Godkänt och examinerat: 2021-06-04
Sjuksköterskornas upplevelser av att
vårda patienter som lever med hiv och
aids.
Författare: Lilliane Sebuliba Nakasinde Emma Sofia Söderholm
Handledare: Charlotta Arwidson, Fil.Mag. Anna Stålberg, Högskolelektor Examinator: Berit Cronfalk, Docent, Lektor
Litteraturstudie
Nurse’s experiences of caring
for patients living with hiv and
aids.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv och aids är fortfarande högt. Högst prevalens
i Afrika, där en av tjugofem vuxna personer bär på viruset. Även om det inte finns något botemedel ännu, finns det antiretrovirala läkemedel som avsevärt förbättrar livslängden för personer som lever med hiv och aids. Personer med hiv och aids drabbas ofta av
stigmatisering och diskriminering, och det är därför viktigt för sjuksköterskorna att möta och behandla dessa personer respektfullt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos
sjuksköterskorna som vårdar personer som lever med hiv och aids.
Metod: Studien är en litteraturöversikt med tio originalartiklar, analyserade med tematisk
analys som sökts från Pubmed och Cinahl. Data analyserades baserat på tematisk analys med en kvalitativ metod. Resultat: Resultatet avslöjade sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda personer som lever med hiv och aids där två teman kom till; Utmaningar i den dagliga vården, och emotionellt påfrestande arbetssituation, med fyra kategorier, begränsade erfarenheter och kunskaper, bristande tid för patientmöten, känslomässiga upplevelser och faktorer som påverkar stress. Slutsats: Kunskap och utbildning behövdes för att minska stigmatisering kring personer som lever med hiv och aids, för att den bästa vården skulle kunna ges. Då det brast i kunskap blev patienternas vårdtillfälle lidande, detta skapade stress och utmattning hos sjuksköterskorna.
ABSTRACT
Background: The number of persons living with hiv and aids are still high with the highest
prevalence, one in twenty five adults found in Africa. Whilst there is no cure yet, there are antiretroviral drugs that substantially improve the life expectancy of people living with hiv and aids. However persons living with hiv and aids often face unfair stigma and
discrimination and it is therefore important for the nurses to treat and address their issues with respect aswell diginity. Aim: The purpose was to describe the experiences of nurses who give care to patients living with hiv and aids. Method: The study is a literature review with ten original articles, analyzed with thematic analysis searched from Pubmed and Cinahl. Data was analyzed based on thematic analysis with a qualitative approach. Results:The results
revealed that the experiences of nurse´s working with persons living with hiv and aids were twofold. The results are presented as the themes; Challenges in daily care, and emotionally stressful work situation, with four categories, limited experience and knowledge, lack of time for patient meetings, emotional experiences and factors that affect stress. Conclusion:
Knowledge and education were needed to diminish the stigma tailored around persons living with hiv and aids, in order to be able to provide the best care. When there was lack of
knowledge, people’s care opportunities suffered, this created stress and exhaustion among nurses.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING 1
ABSTRACT 2
INTRODUKTION 1
BAKGRUND 2
Förekomst av hiv och aids 2
HIV (Humant immunbristvirus) 2
AIDS (acquired immune deficiency syndrome) 3
Behandling av hiv och aids med antivirala mediciner 3
Personers upplevelser av att leva med hiv och aids 4
Sjuksköterskans ansvar 4
Teoretisk referensram - Stigma 5
PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 6 METOD 7 Design 7 Urval 7 Datainsamling 7 Dataanalys 9 Etiska aspekter 10 RESULTATREDOVISNING 10
Utmaningar i den dagliga vården 11
Begränsade erfarenheter och kunskaper 11
Bristande tid för patientmöten 12
Känslomässiga upplevelser 14
Faktorer som påverkar stress 14
DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 17 SLUTSATSER 19 REFERENSER 21 BILAGOR 28 Bilaga 1 Artikelmatris 28 Bilaga 2 31
1
INTRODUKTION
Omvårdnadsansvaret ingår i sjuksköterskerollen och det krävs goda kunskaper hos
sjuksköterskorna för att yrket skall kunna utövas på bästa sätt. Som sjuksköterska är mötet med personer en del av professionen, sjuksköterskan vårdar personer med olika sjukdomar i sin yrkesprofession och även personer bärare av blodsmittor. Författarna till denna
litteraturstudie har under praktik på olika sjukhus och avdelningar fått ökat intresse av hiv och aids då de upplevt att det fortfarande finns en omedveten stigmatisering och okunskap kring ämnet. Studien var tänkt från början att handla om sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter som bär på blodsmitta, dock valde författarna att begränsa ämnet till hiv och aids, och därefter kom författarna fram till att syftet med studien blev att analysera hur
BAKGRUND
Förekomst av hiv och aids
Sedan epidemin startade på 1980-talet så har 76 miljoner personer smittats med hiv-viruset, och 33 miljoner personer har avlidit. I slutet av 2019 levde 38 miljoner personer med hiv globalt. Det avled 690 000 personer år 2019 i hiv relaterade sjukdomar (aids) i världen
(Världshälsoorganisationen [WHO], a.u.). Högsta prevalensen av hiv och aids finns i regionen söder om Sahara, därefter kommer Östeuropa och Centralasien (Skolik, 2017, s. 326).
Belastningen av sjukdomen fortsätter att variera beroende på land och region. Afrikanska regionen är hårdast drabbad då 1 av 25 vuxna bär på viruset (WHO, u.å.). Det framkom att 25,5 miljoner personer lever med hiv i regionen söder om Sahara. I de andra Afrikanska länderna var ca 40 % av personerna som lever med hiv inte medvetna om att de var bärare av sjukdomen (Kulisewa et al., 2019, s.154). En tredjedel av alla nya hiv fall i Sydafrika varierar mellan åldrar 15 till 24 år (Filiatreau et al., 2020, s. 2606 -2615). År 2019 blev ca 1,7 miljoner människor smittade världen över (WHO, u.å.). Andra svårt drabbade länder är Indien, Kina, Brasilien och Mexiko (Joint United Nations Programme on HIV/AIDS [UNAIDS], 2020). I Sverige lever ca 8 000 personer med hiv. År 2019 rapporterades 449 nya fall av hivinfektion vilket är färre jämfört med 2018, då 481 nya fall av hiv rapporterades (Folkhälsomyndigheten, 2020). Av dessa samtliga fall så hade 78 individer blivit smittade i Sverige och resterande blivit smittade utomlands. Länderna som angavs som land där smittan har skett var Thailand, Etiopien och Eritrea (Folkhälsomyndigheten, 2020). De fall som rapporterade vara smittade var i ålder 30-39 år. De individer som fått sin infektion i Sverige var 74% män med högre medelålder (45 år) än dem som smittades utomlands. De flesta fall som rapporterades var från storstadsregionerna, 44% från Stockholm (Folkhälsomyndigheten, 2020).
HIV (Humant immunbristvirus)
Hiv (Humant immunbristvirus) är ett virus som tar sig in i cellen genom att binda sig till CD4 receptorer som finns på utsidan av värdcellen. En por öppnas och viruset tar sig in. Inuti cellen smälter viruset samman med cellens arvsmassa och omvandlar sig från RNA till DNA. Viruset använder värdcellen för att skapa nya kopior av viruset. Dessa nya viruskopior går in i vilofas. Viruset tar över värdcellen vilket resulterar i celldöd. Detta leder till att
immunförsvaret förstörs. När hiv-viruset tagit sig in i kroppen kan det upptäckas i blodet efter tre till sju dagar. Några månader efter smittotillfället blir virusnivån stabilare och kan ligga latent i flera år, personen kan känna sig frisk samt vara omedveten om sin hivinfektion (Ericson & Ericson, 2018, s. 403 - 404). Hiv är ett virus som finns i blod, sädesvätska, likvor, slidsekret, nervvävnad och eventuellt i saliv. Smittorisken ökar vid sexuell kontakt, vaginala och anala samlag eller orala sår. Högsta risk vid anala samlag. Viruset kan överföras från mor till barn, via blodtransfusioner samt vid stickskador. Av de personer som blivit smittade med hiv är ca 10–60 % symtomfria, andra kan få en primärinfektion med feber, hudutslag,
muskelvärk, halsont samt lymfkörtelförstoring ca 2-4 veckor efter att ha blivit smittad (Ericson & Ericson, 2018, s. 403-404).
AIDS (acquired immune deficiency syndrome)
Efter många år med obehandlad hiv-infektion så utvecklas aids, som betyder förvärvat immunbristsyndrom. Vid förvärvat immunbristsyndrom får personen följdsjukdomar som orsakas av allvarsamma förluster i immunförsvaret. En person med fullt utvecklad aids, har en dödlighet på 80 % efter 2 år, och 100 % dödlighet efter 5 år (Simonsen & Hasselström, 2015, s. 199–200). Sjukdomar som associeras till aids involverar vanligen hud och slemhinna, till exempel oral och vaginal candida, herpes, hårig leukoplaki i mun, eksem och HPV. Exempel på aids relaterade sjukdomstillstånd är bland annat candidainfektioner i bronker, lungor och trakea, cervixcancer, kaposis sarkom, mykobakterier, pneumoni, toxoplasmos i hjärnan (Ericson & Ericson, 2018, s. 405).
Behandling av hiv och aids med antivirala mediciner
Det finns inget botemedel mot hiv och aids, däremot finns det mediciner som bromsar sjukdomsförloppet. År 1996 introducerades antiretroviral behandling (ART) för första gången, detta ledde till en tydlig minskning av sjuklighet och dödlighet. Följsamheten vid behandling behöver följas upp regelbundet (Ericson & Ericson, 2018, s. 407–408). Antiviral behandling är extremt viktigt då behandlingen förbättrar individens livskvalitet, ökar
livslängden samt minskar symtomen. Om behandlingen följs som den ska så ges positiva effekter till patienten. Aspekter som spelar roll i behandlingen med ART är patientens
engagemang och sociala interaktioner med teamet i behandlingen (Souza et al., 2019, s. 1295– 1303).
ART är en behandling som alla personer som lever med hiv bör påbörja så fort som möjligt då de fått bekräftad hiv diagnos. Behandlingen bromsar infektionen och förlänger livslängden. Behandlingen sänker virusnivån i blodet och risken för att smitta viruset vidare är låg hos personer som följer behandlingen (Ericson & Ericson, 2018, s. 407). I slutet av 2019 hade ca 25,4 miljoner människor tillgång till behandling med antiretroviral terapi, det är en ökning från 6,4 miljoner 2009 (WHO, u.å.). Det har skett en minskning med 39 % av nya hiv infektioner mellan åren 2000–2019. Hiv relaterade dödsfall (aids) minskade 51 % med hjälp av ART och 15,3 miljoner personers liv gick att räddas på grund av behandling. Framgången varierar efter land, region och befolkning, då alla inte har samma tillgång till test, behandling och vård (WHO, 2020). Sydafrikanska unga kvinnor och tonårstjejer med hiv är en utsatt grupp och som ofta upplever stigmatisering, diskriminering och psykisk ohälsa, vilket kan vara orsak till att behandling uteblir (Filiatreau et al., 2020, s. 2606–2615). Hiv behandlingen i Sverige beskrivs så gott som optimal, vilket betyder att de flesta som är medvetna om sin hiv status är under behandling (Jallow et al., 2015, s.142).
Palliativ vård är åtgärder som strävar efter att förhindra lidande hos personer med livshotande sjukdom i livets slutskede, genom att ta hänsyn till socialt, fysiskt, psykiskt och existentiella faktorer (Friberg & Öhlen, 2009, s. 346). Vårdformen ger medicinsk behandling och
omvårdnad till personer i livets slutskede, med avsikt att bibehålla upplevelsen av god livskvaliteté hos den sjuke personen (WHO, u.å).
Personers upplevelser av att leva med hiv och aids
Personer som lever med hiv upplevde att sjukhuspersonal pratat öppet om deras sjukdom framför annan sjukhuspersonal på avdelningen, och antog att deras familj och vänner var medvetna om deras hiv status. Exempelvis optiker som nekat att rengöra kontaktlinser av rädsla att bli smittad. En annan person avslöjade sin hiv status före en tandbehandling där tandhygienisten inte längre ville vara närvarande i rummet (Brinsdon et al., 2017, s. 186). Personerna upplevde att fördomar ledde till att deras relation till vården och deras framtida hälsa påverkades negativt. Många personer upplevde att de inte vill berätta om sin sjukdom eftersom det riskerar att äventyra deras mentala hälsa och livskvalitet (Brinsdon et al., 2017, s. 186). Personer upplevde dåligt bemötande av vårdpersonal, samt av nära familjemedlemmar, vänner och kollegor. Upplevelserna kunde vara associerade med nedsatt mental livskvalité (Douab et al., 2003–2011, s. 29–40). Personer upplevde ensamhet, depressiva symtom, sämre sömn, känslor av ensamhet och social isolering. Upplevelserna stärktes ytterligare för dem som höll sin sjukdom hemlig (Fekete et al., 2018, s. 400–401).
Enligt Narasimhan et al., (2016, s. 243–249) upplevde kvinnor oro och depression efter att de hade fått sin diagnos, särskilt gravida kvinnor upplevde rädsla och oro kring fostrets hälsa. Kvinnorna upplevde att det var viktigt att bevara sitt barns hälsa då de beskrev att de hade ansvar som föräldrar. Vissa beskrev behovet av att fortsätta att vara friska själva för att sedan kunna ta hand om sina barn ända fram till vuxen ålder (Ware et al., 2020, s. 2633–2634). Även kvinnor i Sverige hade dubbelt så hög risk att drabbas av depression, och män hade tre till fyra gånger högre risk att drabbas av depression än allmänna befolkningen. Kvinnor hade 1,6 gånger högre risk för att drabbas av ångest, och män hade tre gånger högre risk att drabbas än den allmänna befolkningen. I Sverige upplevdes den psykiska hälsan hos personer med hiv sämre än för den allmänna befolkningen (Jallow et al., 2015, s.142).
Hos personer med hiv och aids var psykiska störningar, alkoholproblematik samt substansberoende förekommande, vilket innebar att de hade fler sjukhusinläggningar än övriga befolkningen. Personer som lever med hiv och som inte hade psykiska besvär eller substansberoende hade nästan alla upplevt att de blivit diskriminerade på grund av sin diagnos (Graham et al., 2020, s. 313). Personer upplevde att interaktion med andra personer som lever med hiv hjälpte dem att hantera sin egen diagnos, det hjälpte att se hur andra personer som haft diagnosen länge fortfarande mådde bra och verkade friska (Mendes da Silva, Aylla, Moura, Souza & Reis, (2020, s. 5).
Sjuksköterskans ansvar
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30, 3 kap, 1 §) ansvarar för mål samt riktlinjer genom att betrygga god hälsa samt vård på samma villkor för hela befolkningen. Vidare beskrivs vikten med att tillhandahålla vården med respekt till alla individer med värdighet genom att förebygga hälsa.
Enligt Patientsäkerhetslagens (SFS 2010:659, 1 kap, 1 §) bör hälso och sjukvårdspersonalen skydda patienter mot vårdskada. Detta sker genom att vårdgivaren bör planera, leda och kontrollera omvårdnadsarbetet för att uppnå personcentrerad vård. Detta innebär att
möjliggöra för patienten att få vara delaktig under sin behandlingsperiod samt behandlas med hänsyn till sitt tillstånd och respekt.
Smittskyddslagen (2004:168, 1 kap, 3 §) beskriver hur avseende sjukdomar som transmitteras till eller mellan människor kan vara livshotande mot människors hälsa, det kan även innebära svårt lidande som uppstår av långvarig sjukdom. Detta kan medföra allvarliga effekter för möjligheten att hindra smittspridningen samt att vidta åtgärder som är riktade till den smittade.
International Council of Nurses har konstruerat en etisk kod för sjuksköterskor vilket innebär att främja jämlik omvårdnad. Den etiska koden innefattar sjuksköterskans främsta
omvårdnadsansvar som är att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom samt återställa hälsa. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån professionella värden genom att vara lyhörd, ha medkänsla, visa trovärdighet och integritet. Värdegrunden definieras som ett aktivt stödjande för sjuksköterskor. Detta innebär att kunna erbjuda ett gott bemötande samt vägledning. Vikten av att arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv för att kunna se människan i helhet samt möjliggöra planeringen av behandling samt utföra den (ICN, 2012).
Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och omvårdnad beskrivs som en process där sjuksköterskans ansvar är att lägga fokus på patientens livskvalité genom att främja hälsa (Wiklund Gustin & Lindwall S.13). Svensk Sjuksköterskeförening [Swenurse] (2017) beskriver att omvårdnadsbehovet är globalt och inkluderar respekt för mänskliga rättigheter, kulturella rättigheter, rätten till egna val och eget liv samt att bli bemött med värdighet. Respektfull omvårdnad skall ges oberoende av hudfärg, tro, ålder, etnisk eller kulturell bakgrund, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, politiska eller sociala ställningar (Swenurse, 2017).
Teoretisk referensram - Stigma
Stigma valdes som teoretisk referensram eftersom det ansågs vara relevant till studiens syfte. Ordet stigma utformades av grekerna och symboliserade individers avvikelser. Brottslingar, slavar eller förrädare markerades med brännmärken eller ärr för att utmärka att de var mindre värda och därmed borde avstå från delaktighet i samhället (Goffman, 2020, s.23-24).
Människor delas in i olika kategorier och i varje kategori bestäms vilka egenskaper som anses vara naturliga och vanliga hos de individer som placeras där. En person som avviker från det normala inom den kategorin som denne är placerad i, kan ses som svag, värdelös och farlig. Detta leder till att personen nedvärderas och det betecknas som stigma (Goffman, 2020, s. 24).
Goffman (2020, s. 8) förklarar att stigma innebär när en person inte godkänns av sociala standarder för vad samhället ser som värde. Begreppet stigma utmärker personlighetsdrag
som avviker från det som anses vara naturligt och vanligt i samhället (Goffman, 2020, s. 23-24 ; Ha et al., 2013, s. 62). Stigma urskiljs mellan tre olika kategorier, grupp stigma, kroppslig stigma samt karaktär stigma, vilken kan beteckna att ändra riktning på ett negativt sätt från vad som anses vara normalt i samhället (Goffman, 2020, s. 26).
Förhållandet mellan stereotyp och karaktärsdrag kan leda till att stigma uppstår (Goffman, 2020, s. 26). Stigma handlar om fördomar och orättvis behandling av individer som uppfattas eller associeras med social status och värde. Stigma är förankrad i kultur och drivs av sociala och personliga värderingar, och är en grundläggande faktor för hur deras hälsa och livskvalitet påverkas (Tran et al., 2019, s. 1-2). Stigmatisering leder till förlust av förtroende, detta
påverkar personerna negativt (Wosko, Schnepp, Mayer & Pleschberger, 2021, s. 31-40). Stigma resulterar i minskat självförtroende och plågsamma känslor, vilket bidrar till att personen isoleras från samhället samt att personens hälsostatus försämras (Turan et al., 2016, s.199).
PROBLEMFORMULERING
Hiv är ett virus som förstör immunförsvaret, men det finns behandling som bromsar förloppet. Utan behandling utvecklas hiv till aids vilket leder till nedsatt immunförsvar då andra
sjukdomar utvecklas. Tillgång till behandling ser olika ut beroende på vilken del av världen du befinner dig i. I utvecklingsländerna finns begränsad tillgång till vård och behandling, exempelvis pga fattigdom, detta ger inte samma förutsättningar för personerna som lever med hiv i dessa länder. Personer som lever med hiv och aids drabbas av stigmatisering och
diskriminering, en konsekvens av detta blir skamkänslor som kan leda till att personer
undviker att söka hjälp för hiv testning, uppföljning och behandling, pga reaktioner och rädsla för att bli förknippad med negativa konsekvenser från samhället. Sjuksköterskorna har ett stort ansvar att möta personerna på ett respektfullt sätt, det kräver goda kunskaper. Har inte sjuksköterskorna kunskaper om patienten och inte heller kan visa förståelse för dennes situation, kan det bidra till att sjuksköterskorna känner rädsla inför patienten vilket kan leda till att omvårdnaden om patienten blir lidande. Det finns även risker kopplade till att
resurserna är otillräckliga, vilket kan resultera i att patienten får mindre tid till information och reflektion. Den här studiens författare ville sammanställa och analysera vald aktuell litteratur som i huvudsak inte var västerländsk, om sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer som lever med hiv och aids. Studien kan bidra med kunskap för att utveckla och ge bättre omvårdnad och förståelse till patienterna.
SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer som lever med hiv och aids.
METOD
DesignDenna uppsats är en litteraturstudie, som är en sammanställning av primärkällor gjord på tidigare forskning av ett valt område (Polit & Beck, 2017, s. 87-88). För analysmetod har tematisk analys valts och analyserats enligt nio stegs modellen (figur 1), där författarna i studien följde de olika stegen i processen (Polit & Beck, 2017, s. 89).
Figur 1. Niostegsmodellen av Polit och Beck (2017, s. 89). Fritt översatt av litteraturstudiens författare.
Urval
Inklusionskriterier bestod av artiklar som var kvalitativa studier, och fokuserade på
sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som lever med hiv och aids, oavsett ålder, kön samt artiklar som rapporterade originalartiklar och var begränsad till engelska språket, peer reviewed samt årsspannet 2013-2021. Artiklar från alla länder inkluderades.
Exklusionskriterier var andra typer av blodsmitta, sjuksköterskestudenter samt vetenskapliga artiklar äldre än nio år gamla. Detta för att få fram uppdaterad information och nya
upplevelser från sjuksköterskorna, och för att begränsa studien. Kvantitativa artiklar exkluderades.
Datainsamling
Inledningsvis utformades studiens syfte samt problemformulering med hjälp av Polit och Becks (2017, s.89) niostegsmodell (Figur 1). Formulering av olika sökord inför
artikelsökning gjordes för att få fram relevanta ord till studiens syfte, “Experience”, “Nurs”, “AIDS” och “HIV”. Med hjälp av sökorden har artikelsökningen skett i databaserna Cinahl
och Pubmed. Vid sökningar av artiklarna i Cinahl och Pubmed användes Booleska operatorer OR och AND. OR använts för att kunna ge en utbredning av sökningen och AND för att kunna avgränsa sökningen (Polit & Beck, 2017, 91). Trunkering, asterisk (*) och citattecken (“”) har också använts för att få fram relevanta artiklar inom det valda ämnet (Polit & Beck, 2017, 92-93). Cinahl databas innehåller artiklar med omvårdnadsperspektiv (Polit & Beck, 2020, s. 90). Fortsättningsvis vid sökningsprocessen användes Cinahl headings och fritext Nurs* OR ”Registered Nurse”, Experiences, Hiv* Aids*.
Vidare gjordes flera sökningar i databasen Pubmed där innehållet var bredare och inkluderade såväl medicinska artiklar, som omvårdnadsartiklar (Polit & Beck, 2020, s. 93). För att kunna tillämpa relevanta nyckelord i sökningen översattes svenska ord till engelska via MeSH [Medical Subject Headings]. Frisöktermer som användes var bland annat “Encounter”.
Begränsningar inför artikelsökning i Pubmed som användes var artiklar publicerade mellan år 2013- 2021, och “Abstract”.
Artiklarna bedömdes genom att läsa artikelns titel samt abstrakt. Via databasen Cinahl lästes trettio abstrakt, av dem valdes femton bort då de inte uppfyllde studiens inklusionskriterier. Vidare gjordes sökning i Pubmed där fyrtiofem abstrakt lästes, av dem valdes tjugo artiklar bort då de inte var relevanta för litteraturöversiktens syfte.
De valda artiklarna lästes i full text. De femton artiklar som inhämtas via databasen Cinahl lästes och därefter sorterades åtta artiklar bort och sju artiklar behölls. Via Pubmed lästes sju artiklar, av dessa exkluderades fyra och tre valdes, som var relevanta till studiens syfte. Alla inkluderade artiklar lästes både enskilt och tillsammans av båda författarna. Tjugotvå artiklar lästes i fulltext flera gånger, detta för att kunna få en djupare förståelse och därefter sammanfattades innehållet. Sedan granskades artiklarnas kvalitet med hjälp av SBU:s [Statens beredning för medicinsk och social utvärdering] kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier (2020).
Kriterier som fanns i mallen var ett stöd till att granska artiklarna utifrån huruvida kvaliteten av data var framförd och trovärdig. Tolv artiklar bedömdes inte vara relevanta att besvara syftet och valdes bort, tio artiklar bedömdes att vara relevanta och behölls. De originalartiklar som vidare inkluderades i föreliggande studie uppnådde kvalitet utifrån
kvalitetsgranskningen, och bidrog till studiens syfte. Data organiserades och sammanställdes i en artikelmatris (Bilaga 1).
Tabell 1. sökmatris
Databas: Sökning: 2020–04–06 Begränsningar
Sökord
Antal träffar Antal lästa abstract
Antal lästa artiklar
Valda artiklar
CINAHL S1: Peer-reviewed, 2013–2021 Nurs* OR”
Nursing Personnel” OR”Registered Nurse”
197,835
CINAHL S2: Peer-reviewed, 2013–2021 Experiences OR Encounter
194,632
CINAHL S3: Peer-reviewed, 2013–2021 Hiv* OR AIDS* 56,786
CINAHL S4: Peer-reviewed, 2013–2021 S1 AND S2 AND S3 442 30* 15** 7 ***
PubMed P1: 2013–2021 Abstract custom
range 2013 -2021
Nurs* OR”
Nursing Personnel” OR”Registered Nurse”
249,344
PubMed P2: Abstract custom range 2013–
2021
Experiences OR Encounter
412,091
PubMed P3: Abstract custom range 2013–
2021
Hiv* OR AIDS* 134,306
PubMed P4: 2013–2021 P1 AND P2 AND P3 381 25* 5** 2***
PubMed S1:Custom range, 2013–2021 Nurs* OR” Nurses
Nursing Personnel” OR”Registered Nurse”
235,069
PubMed S2:Custom range, 2013–2021 Attitudes, 203,255
PubMed S3:Custom range, 2013–2021 Hiv* OR AIDS* 134,306
S4:Custom range, 2013–2021 P1 AND P2 AND P3 624 20* 2** 1***
Summering 75* 22** 10***
* Ej relevanta abstrakt eller dubbletter lästes ej.
** Artiklar som inte besvarade studiens syfte, valdes inte. *** Valda artiklar
Dataanalys
Artiklarna analyserades med tematisk analys enligt Polit & Beck (2017, s. 89). I analysen lästes artiklarnas innehåll individuellt. Vid läsningen fokuserade författarna på att identifiera sjuksköterskors upplevelser att vårda personer som lever med hiv och aids. Författarna har använt en tematisk analysmetod. Tematisk analys betyder att författarna identifierade likheter samt olikheter i data efter läsningen (Polit & Beck, 2017, s. 535). Med hjälp av en tabell som författarna skapade kunde alla meningsenheter sammanställas på en kolumn, några exempel redovisas i (Tabell 2). Alla meningsenheter var inriktade mot sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer som lever med hiv och aids. Därefter utfördes en kondensering av
meningsenheter för att kunna koda samt vidare kategorisera innehållet och bilda olika tema
(Tabell 3). Koderna, kategorier samt tema skrevs ner i sin respektive kolumn i tabellen (Polit
Tabell 2.Exempel från analysförfarandet.
Meningsenhet Kod Kategori Tema
They used their own experience and personality to make the information provided to every patient as acceptable as possible. Due to the sensitive nature of hiv, it was considered important to build trust from the beginning (Athley et al., 2018, s.23-24). Att erbjuda individuell information samt etablering av förtroende från debuten Begränsade erfarenheter och kunskaper Utmaningar i den dagliga vården
Participants reported that they are not offered emotional support regardless of the daily trauma they experience by witnessing the death of patients living with Hiv and offering the last office care
(A.A Mammbona et al., 2019 s.143).
Brist på emotionellt stöd trots upplevelsen av den dagliga psykisk påfrestning Känslomässiga upplevelser Emotionellt påfrestande arbetssituation Etiska aspekter
Författarna i denna studie försäkrade att artiklarna var godkända av etisk kommitté eller hade ett etiskt resonemang beskrivet i metoden. Författarna läste artiklarna först enskild och sedan tillsammans. Om meningsskiljaktigheter fanns hos författarna, kunde detta diskuteras till enighet kunde nås. Relevant information från artiklarna översattes från engelska till svenska. För att undvika plagiat har författarna säkerhetsställt att referera korrekt i text, samt
eftersträvat att bevara ett opartiskt förhållningssätt under arbetets gång, genom att avstå från att ha förutfattade åsikter som kan ge påverkan i resultatanalysen. Artiklar som bidrog till resultatet, valdes från ett globalt perspektiv och hade ett etiskt godkännande enligt
Helsingforsdeklarationen, där varje person prioriteras med omsorgs först istället för att lägga fokus på vetenskap (WMA, 2013).
RESULTATREDOVISNING
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer som lever med hiv och aids. Författarna valde två tema och fyra kategorier. De teman som identifierades var
utmaningar i den dagliga vården samt emotionellt påfrestande arbetssituationer.
Kategorierna som valdes var, begränsade erfarenheter och kunskaper, samt bristande tid för
Tabell 3. Tema och Kategorier
Utmaningar i den dagliga vården
Vårdandet av personer som lever med hiv och aids ansågs vara positivt av sjuksköterskorna som hade kunskap om patientgruppen. Kunskap var positivt för att sjuksköterskorna själva skulle kunna arbeta på ett säkert sätt, men även för att kunna ge bra vård till patienterna. Utmaningarna handlade om begränsningar och erfarenheter av kunskap. Sjuksköterskorna som inte hade tillräckligt med kunskap och utbildning ledde till att arbetet utfördes med otillräckliga kunskaper. Viljan att arbeta säkert fanns men kunskap behövdes för att
sjuksköterskorna skulle kunna utföra omvårdnadsarbetet på ett säkert sätt. Otillräcklig tid till patienten var också en utmaning som sjuksköterskorna dagligen fick handskas med.
Begränsade erfarenheter och kunskaper
Sjuksköterskorna upplevde en positiv känsla av stolthet i arbetet då kunskap gavs i form av kurser och workshops. Det gav dem en bredare kunskapsnivå med information som sedan med stolthet kunde vidarebefordras samt diskuteras med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att utbildning och kunskap hjälpte dem till att bättre vård kunde ges till patienterna (Naidoo, Ncama, Ngcobo & Brysiewicz, 2017, s. 6-8) ; De Munnik et al., 2017, s. 59) ; (Mutemwa et al., 2013, s. 4 ; Athley, Binder & Mangrio, 2018, s. 24 ; Puplampu, Olson, Ogilvie & Mayan, 2014, s. 257). En sjuksköterska beskrev:
I feel proud if I see my patients doing fine. I feel proud. Yes, I feel that, Okay at least I have given my knowledge and somebody has used it properly and they are happy. Of course, if you do something and you see the good result you feel proud and happy. (Athley et al., 2018, s. 26)
Utmaningar i den
dagliga vården.
Begränsade erfarenheter och kunskaper Bristande tid för patientenmötenEmotionellt
påfrestande
arbetssituation
Känslomässiga upplevelser Faktorer som påverkar stressKunskap bidrog till att sjuksköterskorna lättare kunde identifiera luckor inom vården. Detta möjliggjorde en förändring och förbättring av arbetet, och vården för personerna med hiv och aids kunde förbättras. För att sjuksköterskorna skulle kunna tillgodose kunskap, fanns en kurs som skulle hjälpa dem att få mer kunskap om behandlingen som gavs till patientgruppen, Nurse Initiated and Managed Anti-retroviral therapy (NIMART) (Naidoo, Ncama, Ngcobo & Brysiewicz, 2017, s. 6-8). Sjuksköterskorna upplevde att kunskap var en viktig del i arbetet mot stigma, och att kunskap var en mänsklig rättighet för att kunna arbeta med personerna på bästa sätt (Athley, Binder & Mangrio, 2018, s. 24).
Sjuksköterskorna upplevde utmaningar i det dagliga arbetet, det handlade främst om
otillräcklig och bristande kunskap i arbetet med patienterna. Utbildning behövdes för att bästa vården till patientgruppen skulle kunna ges (Mammbona & Mavhandu, 2019, s. 143; Naidoo, Ncama, Ngcobo & Brysiewicz, 2017, s. 6-8; De Munnik et al., 2017, s. 59; Puplampu, Olson, Ogilvie & Mayan, 2014, s. 257; Mutemwa et al., 2013, s. 4; Athley, Binder & Mangrio, 2018, s. 24).
Sjuksköterskorna upplever att begränsade erfarenheter och kunskaper gav rädsla för
sjukdomen (Puplampu, Olson, Ogilvie & Mayan, 2014, s. 257 ; Athley, Binder & Mangrio, 2018, s. 24).
Sjuksköterskorna upplevde att det var jobbigt att se patienterna försämras i sin sjukdom och det ökade deras rädsla att själva bli smittade. En sjuksköterska beskrev att hon kände så stor rädsla för att själv få hiv att det påverkade hennes sexuella liv negativt. Rädslan ökade vid halsont, huvudvärk och hosta, då tankarna om att ha blivit hiv smittad återkom. Det upplevdes så stressande att ett hivtest gjordes varje vecka. Det påverkade henne genom att inte längre vilja ha sexuell kontakt med sin partner (Mammbona & Mavhandu, 2019, s 144).
Sjuksköterskorna ansåg att de hade otillräcklig och bristande kunskap i att vårda personer som lever med hiv och aids i palliativt skede. Sjuksköterskornas roll i att vårda personer i
hemmamiljö upplevdes som viktig, men sjuksköterskorna ansåg att de inte hade tillräckligt med relevant utbildning i smärtlindring av den palliativa vården, vilket bidrog till att de inte kunde genomföra den vårdande rollen som sjuksköterskorna har på önskvärt sätt (Mojapelo, Usher & Mills, 2016, s. 1602). Brist på organiserade utbildningar eller workshops ansågs av sjuksköterskorna vara en bidragande faktor till ett försämrat patientarbete (Mammbona & Mavhandu, 2019, s. 143 ; Bernhed, Mollstedt & Rosengren, 2018, s. 191).
Sjuksköterskorna upplevde avsaknad av relevant kunskap om hiv och aids under
sjuksköterskeutbildningen (Mammbona & Mavhandu, 2019, s. 143). Sjuksköterskorna ansåg att specifik utbildning och kunskap om skyddsutrustning var nödvändigt för att undvika spridning av viruset samt kunna erbjuda säker vård för patienterna (Athley, Binder & Mangrio, 2018, s. 24).
Bristande tid för patientmöten
Sjuksköterskorna upplevde otillräckligt med tid till patienternas rådgivning och reflektion. Resursbrist och hög arbetsbelastning var en annan faktor till att patientens vårdtillfälle
drabbades, och sjuksköterskorna kände sig otillräckliga i arbetet (Athley, Binder & Mangrio, 2018, S. 24-26 ; Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 10 ; Madolo, 2020, s. 6).
Sjuksköterskorna ansågs att kvalitetstid till varje patient bör ges och att varje patient har rätt att få svar på sina frågor. Det var orättvist mot patienterna att inte ge dem den tiden som de behövde. Ibland skickades patienter hem utan kunskap och information. Alla patienter hade inte möjlighet att åka fram och tillbaka till kliniken pga ekonomisk utsatthet och blev då utan information (Madolo, 2020, s. 6-7). Sjuksköterskorna upplevde att de inte fick tillräckligt med tid till att samtala om viktiga punkter som behandling och uppföljning, då en del patienter bara kom två gånger per år till kliniken och andra ringde istället för att ta sig till kliniken (Madolo, 2020, s. 6-7).
En sjuksköterska beskrev: “We are not more than 10, but the number of patients is more than 50,000. You see? It is two different things. The staff are few, but the number of patients is high.” (Athley, Binder & Mangrio, 2018, S. 24-26).
Sjuksköterskorna upplevde att otillräckligt med tid gavs till personer med hiv och aids inom palliativ vård i hemmiljö. Sjuksköterskorna arbetade hårt och var alltid upptagna och tid fanns inte för patienterna. Sjuksköterskorna fick inte alltid tid till att bedöma smärta hos personen pga resursbristen och den höga arbetsbelastningen. Detta resulterade i att personernas släktingar kom till kliniken med deras patientkort för att hämta ibuprofen och paracetamol som smärtlindring, även om personen skulle ha behövt morfin (Mojapelo, Usher & Mills, 2016, s. 1601).
Sjuksköterskorna upplevde att de ofta arbetade övertid då de inte hunnit med sina arbetsuppgifter, och för att hinna med dokumentationen så fick personerna då vänta
(Mutemwa et al., 2013, s. 6). Sjuksköterskorna upplevde att otillräckligt med tid ledde till att procedurer såsom vändning av patient, blodtryckskontroll och läkemedelsförsörjning blev drabbat och felaktig dokumentering skedde. Ibland dokumenterades inget alls pga tidsbrist. Vårdandet av sjuka personer med hiv och aids utan tillräckliga resurser bidrog till en
överväldigande situation för sjuksköterskorna, vilket resulterade till ökad frånvaro, och även att sjuksköterskorna sa upp sig (Mutemwa et al., 2013, s. 7 ; Mammbona & Mavhandu, 2019, s 144).
Emotionellt påfrestande arbetssituationer
Sjuksköterskorna upplevde en emotionellt påfrestande arbetssituation i dagliga arbetet med att vårda personer som lever med hiv och aids. Det var viktigt för sjuksköterskorna att skapa en ömsesidig relation och ett förtroende med personen eftersom det kunde hjälpa personens fortsatta vård och behandling. Ibland gick det inte att uppnå ett samarbete mellan
sjuksköterska och patient. Stressrelaterade faktorer ledde till emotionella upplevelser hos sjuksköterskorna.
Känslomässiga upplevelser
Sjuksköterskornas känslomässiga upplevelser ledde till en emotionellt påfrestande
arbetssituation. De upplevde att dem inte kunde upprätthålla professionella gränser och att empatin de kände för patienterna gjorde att de fortsatte tänka på patienterna även efter
avslutat arbetspass (Madola, 2020, s. 9-10). Känslomässiga upplevelser resulterade i negativa konsekvenser som trötthet och utmattning även under ledig tid, då de inte orkade ta hand om sin familj och sina barn (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 9-10). Sjuksköterskorna upplevde även att följden av utmattning resulterade i att de ibland avsiktligt var frånvarande från arbetet (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 9 ; Madola, 2020, s. 7 ; Mammbona & Mavhandu, 2019, s 144).
Sjuksköterskorna upplevde även skuldkänslor. En sjuksköterska beskrev: “If things were done differently maybe the patient would still be alive” (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 9-10).
Sjuksköterskornas känslomässiga upplevelser påverkade dem mentalt. En sjuksköterska förklarade: “When you are alone, You’ll think about the patient and its is affecting you
mentally”. Sjuksköterskor upplevde att de blir känslomässigt påverkade då deras patienter dör av hiv/aids (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 9 ; Mammbona & Mavhandu, M., 2019, s 144). Sjuksköterskorna upplevde det jobbigt att se barn infekterade med hiv och aids. De kunde vara vara svårt sjuka och inte förstå innebörden av sjukdomen. Sjuksköterskorna upplevde empati med anhöriga när barn testas positivt. Att lämna ett positivt resultat bidrog till känsla av nedstämdhet (Madola, 2020, s. 11-13). Sjuksköterskorna förklarar känslan som hjärtekrossande då många patienter var väldigt unga, och de upplevde också oro kring mödrar med hiv. Oro för att barnet kommer att förlora sin förälder (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 8). En del av sjuksköterskorna upplevde också att passionen för arbetet, samt medkänslan för patienterna minskade då samarbete mellan patient och sjuksköterska inte kunde uppnås. Det handlade bland annat om att patienter inte kom till kliniken för att diskutera resultat eller för att få medicin, inte svarade i telefon eller medvetet uppgav felaktigt telefonnummer (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 9 ; Madola, 2020, s. 11-13). Sjuksköterskorna upplevde också utmattning och frustration då patienterna vägrar att använda kondom (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 9-10). En bidragande faktor till att sjuksköterskorna upplevde trötthet och utmattning var när patienter inte uppskattade deras arbete (Mammbona & Mavhandu, 2019, s 142).
Faktorer som påverkar stress
Sjuksköterskorna upplevde hög stress under långa perioder i arbetet som vidare ledde till fysiska och psykiska stressrelaterade faktorer som ångest, sömnlöshet, muskelsmärta, högt blodtryck samt försvagat immunsystem. Stressen upplevdes som smärtsamma känslor och ledde till utbrändhet. Yrkesmässig stress upplevdes av sjuksköterskorna som rädsla för exponering av hiv infektionen (Madola, 2020, s. 9-10 ; Mammbona & Mavhandu, 2019, s 144). Vidare upplevde sjuksköterskorna stressrelaterade faktorer då patienterna inte hade någon anhörig att vända sig till för att dela sina tankar med vid det tillfälle de testats positivt för infektionen (Madola, 2020, s. 9-10). Sjuksköterskorna hade ett stort ansvar, var ofta
överarbetade i en stressad miljö (Athley, Binder & Mangrio, 2018, S. 26 ; Madola, 2020, s. 9-10).
Sjuksköterskorna upplevde stressrelaterade faktorer till följd av otillräckliga resurser samt att de inte fick stöd från arbetsgivare med att hantera jobbiga känslor, som att dagligen vårda patienter som avlider. En sjuksköterska beskriver:
The condition of HIV positive patients is so unpredictable. One minute you will be talking with a patient, then, within a second the patient just gasps for air once and stop breathing. This is so stressful. There is no counseling service in the ward. We are not even debriefed. (Mammbona & Mavhandu, 2019, s 144)
Vidare förklarar sjuksköterskorna att det upplevdes stressande när avdelningen tog in patienter under mycket kritiska förhållanden (Mammbona & Mavhandu, 2019, s 144). Sjuksköterskorna upplevde stress i bemötandet med patienten då de inte ville riskera att patienten skulle förlora förtroendet för dem. Stress över att patienterna inte längre skulle komma på avtalade mötestider om de inte kände sig väl bemötta (De Munnik et al., 2017, s. 58).
DISKUSSION
MetoddiskussionI detta examensarbete har författarna gjort en litteraturstudie. En litteraturstudie ansågs
lämpligt att använda av författarna för att kunna sammanfatta forskning om ett specifikt ämne. Ämnet var sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer som lever med hiv och aids. Enligt Polit och Beck (2017, s. 733) är litteraturstudier en sammanfattning av tidigare utförd forskning inom ett problemområde. Författarna har valt att använda originalartiklar, detta för att kunna samla in primärkällor inför studiens resultat, vilket ökade studiens trovärdighet och
autenticitet (Polit & Beck, 2017, s. 560). Författarna valde att utföra en litteraturöversikt på
grund av den begränsade tiden för att göra examensarbetet. Denna metod ansågs relevant samt adekvat för att besvara studiens syfte.
Författarna har valt att noggrant följa niostegsmodellen för att utföra studien.
Niostegsmodellen bidrog till en stegvis struktur inför datainsamlingen, analysen och resultatredovisningen (Polit & Beck, 2017, s. 88-89). Författarna valde att använda denna modell eftersom den bidrog till en tydlig struktur vilket har hjälpt författarna vid studiens process. Studiens transparency/transparent ökade genom beskrivning av studiens metod, utifrån niostegsmodellen (Polit & Beck, 2017, s. 569). Niostegsmodellen hjälpte författarna att dokumentera information stegvis, vilket minimerade risken för bias under arbetsprocessen. Bias är ett systematiskt fel och kan leda till att studiens resultat påverkas och minskar
Databaserna Cinahl och Pubmed valdes till användning för att få tillgång till artiklar som var relevanta inom medicin och omvårdnadsvetenskap, Pubmed innehåller MEDLINE där man hade tillgång till alla omvårdnads artiklarna (Polit & Beck, 2017, s. 92-93). Användning av två olika databaser som innehöll omvårdnadsforskning ansågs lämpligt för att kunna komma fram till flertal artiklar relevanta till syftet. Inför artikelsökning har författarna använt svenska MESH, detta för att kunna skapa olika sökord relaterade till studiens syfte. Vid den första artikelsökning hade studiens författare ett annat syfte som var riktat mot sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer som lever med blodsmitta. Sökningen av detta ämne bidrog till begränsat antal artiklar. Därefter har författarna valt ett annat syfte som var specifikt inom detta ämne, vilket var sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer som lever med hiv och aids. Det nya syftet bidrog till bredare antal träffar av artiklar. Författarna smalnade därefter av antal träffar genom att använda olika begränsningar, en av dessa begränsningar var tidsram mellan året 2013 - 2021. Tidsramen användes för att kunna få fram aktuellt samt relevant forskning inför resultatredovisning. Författarna valde att exkludera ordet “patient” som sökord eftersom de ansåg att antal träffar var för brett samt orelevant till studiens syfte.
Studiens valda artiklar har publicerats i Tanzania, Brasilien, Botswana, Sydafrika och Namibia, vilket visar på ett perspektiv från utvecklingsländerna av problemområdet. Artiklarna som inkluderades i studien var utförda i utvecklingsländer, där brist på kunskap och erfarenheter fanns bland sjuksköterskorna som vårdade personer med hiv och aids, Det hittades två artiklar från industriländer, Nederländerna och Kanada, men det mesta i resultatet bygger på utvecklingsländer, och det kunde då bli svårt att jämföra samt identifiera likheter och olikheter med industriländer eftersom att tillräckligt med forskning inte kunde hittas därifrån.
Författarna har valt att använda artiklar med kvalitativ ansats, detta för att kunna få fram sjuksköterskors egna upplevelser vid vårdande av personer med hiv och aids. Författarna valde att kvalitetsgranska de valda artiklarna utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall (Bilaga
3). Därefter utfördes en bedömning av trustworthiness/pålitlighet på de valda artiklarna med
stöd av olika kvalitetskriterier. Credibility/trovärdighet var en av de fyra kriterierna som författarna valde att använda. Författarna utförde bedömningen av credibility/trovärdighet genom att identifiera om de valda artiklar motiverade valet av design samt metod utifrån syftet, och om datamängd som redovisades var tillräckligt. Bedömningen av
Transferability/överförbarhet utfördes genom att granska artiklarnas kontext och urval (Polit
& Beck, 2017, s. 559–560). Analys av denna litteraturstudie har utförts med hjälp av en tematisk analysmetod. Med hjälp av denna metod har författarna identifierat datans likheter samt olikheter i de valda artiklarna, vilket bidrog till utformning av olika koder, kategorier och teman (Polit & Beck, 2017, s. 535). Med hjälp av dessa teman samt kategorier (Tabell 3) kunde författarna sammanställa likheter i data och utforma resultatredovisning med
Resultatdiskussion
Stigmatisering beskrivs av Goffman (2020, s. 24) som då en person avviker från det normala. Personen kan ses som svag, värdelös eller farlig och leder till att personen nedvärderas. Detta betecknas som stigma (Goffman, 2020, s. 24). En orsak till att personer som lever med hiv inte vill berätta om sin sjukdom är av rädsla över att stigmatiseras, som stärks i den kvalitativa artikeln av Akhtar (2017, s. 256) där det beskrevs att personerna inte vågade berätta för sin familj om sin sjukdom, utan valde att endast berätta till andra personer som lever med hiv pga rädslan för stigmatisering. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att kunskap var en mänsklig rättighet samt att kunskap behövdes i arbetet mot stigma (Athley, Binder & Mangrio, 2018, s. 24). Stigmatisering kan bidra till att personer som lever med hiv och aids inte får omvårdnadsbehovet uppfyllt. Personer som lever med hiv och aids avstår ibland från vård för att de vill hålla sjukdomen hemlig, och därmed slippa stigmatisering (Brinsdon et al., 2017, s. 186), vilket leder till att viktig behandling inte heller kan påbörjas, och eftersom att obehandlad hiv utvecklas till aids, förkortas även livslängden för personen (Ericson, 2018, s. 407-408). Då aids utvecklats pga obehandlad hiv, är immunförsvaret så försvagat att personen får sjukdomar som är relaterade till aids. Aidsrelaterade sjukdomar som cancer leder till palliativ vård, där sjuksköterskan behöver smärtlindra personen för att minska lidandet i livets slutskede (Friberg & Öhlén, 2010, s. 348).
Resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att dem inte har tillräckligt med kunskap inom vården av patienterna med hiv och aids, och att det bidrog till ett stigmatiserat bemötande av patienterna. Detta överensstämmer även med resultatet från en beskrivande tvärsnittsstudie av Hoq, Moriyama, Harris, Shirin och Rahman (2019, s. 18) som visade att när sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet, så bemöttes patienterna med ett
stigmatiserande bemötande. Detta stärks ytterligare i en beskrivande kvalitativ studie av Nyangu & Nkosi (2019, s. 1) som bekräftar att det fortfarande finns mycket stigmatisering kring patientgruppen i Sydafrika.
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos sjuksköterskor som vårdar personer som lever med hiv och aids. Resultatet i studien visade att det fortfarande fanns kunskapsluckor inom vården av personer som lever med hiv och aids i Tanzania, Brasilien, Sydafrika, Botswana och Kenya. Kunskapsluckorna upplevdes som en utmaning av
sjuksköterskorna i arbetet med patienterna, detta försvårade omvårdnadsarbetet av
patienterna. Kunskap och utbildning behövdes för att kunna arbeta säkert med patienterna, samt för att ge en god vård till dem. Tidsbrist var en stor utmaning, såsom stressrelaterade faktorer i arbetet. En ytterligare utmaning kunde handla om att sjuksköterskorna hade viljan att arbeta säkert men pga resursbrist gick inte arbetet att utföra på önskvärt sätt,
sjuksköterskorna upplevde olika emotionella upplevelser i arbetet med patientgruppen. I resultatet beskrivs att sjuksköterskorna upplevde att arbetsbelastningen var hög och det inte fanns tillräckligt med resurser bland sjuksköterskorna. Tidsbrist och stressrelaterade symtom hos sjuksköterskorna uppkom, som frustration och utmattning. Detta stärks även i artikeln av Seron, Rodrigues de Souza, & Silva Lima, (2018, s. 276) som betonar bristen på resurser, och svårigheter att möta patientens förväntningar, rädsla samt hög arbetsbelastning bidrog till
stress och utbrändhet hos sjuksköterskorna. Tidsbrist gjorde att sjuksköterskorna kände sig otillräckliga, deprimerade och inte tillräckligt kunniga i hur de skulle vårda patienterna på ett önskvärt sätt. Resultatet stärks i den kvalitativa studien av Campbell, Scott, Madenhire, Nyamukapa och Gregson (2011, s. 797-802) där det fanns frustration över otillräckligt med tid till patienterna för att kunna utföra högkvalitativ omvårdnad i fattiga miljöer som i Afrika, speciellt under ART behandling då detta krävde både resurser och tid. Tidsbrist i arbetet gjorde att sjuksköterskorna registrerade procedurer som inte var utförda (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 9), vilket kunde äventyra patientsäkerheten eftersom att misstag skedde. Detta kunde leda till att patienten inte fick den vård den hade rätt till. Patienterna kunde försämras i sin sjukdom om läkemedel inte togs som det skulle. Författarna av denna studie diskuterade att stress och tidsbrist kunde minskas genom att locka fler sjuksköterskor att arbeta med personer som lever med hiv och aids. Dessa sjuksköterskor skulle kunna få högre lön eller förbättrade arbetsvillkor, som tid för återhämtning, stödsamtal och regelbundna
arbetslagsmöten där viktiga punkter kan diskuteras och allas röst får bli hörd, detta skulle kunna skapa trygghet i arbetet, som kan bidra till att de som redan arbetar inom vården av personer med hiv och aids stannar kvar, och de nyanställda skulle få en bra start med känsla av att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt utan att behöva stressa.
Positiva upplevelser fanns hos sjuksköterskor som hade tidigare erfarenhet, samt hade fått kunskap om patientgruppen. Dock hittades i denna litteraturöversikt flest artiklar som handlade om att sjuksköterskorna upplevde att det var brister i kunskap och utbildning inom vården av personer som lever med hiv och aids. De som upplevde att de fick kunskap och information kände stolthet, och kände sig viktig i personens vård och kunde känna sig som ett bra stöd för personen. Detta visade på hur viktigt kunskap var för att kunna ge patienterna rätt vård. Stödet som sjuksköterskan ger, kan göra skillnad för personens fortsatta vård. För en del personer var sjuksköterskor den enda som de hade att få stöd av, då en del inte hade familj eller vänner att dela med sig av tankar samt få stöttning av i sin sjukdom pga stigmatisering. Detta stärks i artikeln av Vance & Denham (2008, s. 65) som skriver om stigma som är förknippad med hiv och aids bidrar till förseningar av testning samt försening av vård, då personerna inte vågade testa sig för oron att få ett positivt svar. Det kunde upplevas svårt att vidare berätta om sin sjukdom för familj och vänner. Stigma som skapas av fördomar och diskriminering, bidrog till negativ effekt på livskvaliteten för personerna som lever med hiv och aids. Sjuksköterskorna upplevde hopplöshet då de ibland inte fick tag på patienterna, då de medvetet lämnade felaktigt telefonnummer eller inte kom på avtalade tider för uppföljning och medicin (Tellie, Van Wyk & Leech, 2020, s. 9 ; Madola, 2020, s. 11-13). Detta väcker tankar hos författarna om stigmatisering kring sjukdomen, att dessa personer är så oroliga för vad vänner och familj ska tänka och tycka, samt oro för att bli utfrysta och ensamma och inte vill förknippa sig med sjukdomen.
Författarna till denna litteraturstudie anser att det är av stor betydelse att sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av att vårda personer med hiv och aids för att kunna utföra en bra omvårdnad för dem, och att utbildning kring denna patientgrupp bör ges innan anställning sker av ny sjuksköterska på arbetsplatsen för att minska stigmatisering och rädsla.
Då ännu inget botemedel finns mot hiv (Ericson & Ericson, 2018, s. 407) så förknippades sjukdomen med döden, speciellt i de länder som påträffades i studien, då alla människor inte hade tillgång till behandling och information kring sjukdomen. Detta ledde till stigmatisering kring sjukdomen och sjuksköterskor som arbetade med patientgruppen kunde vara rädda och oroliga att utsättas för smitta, då tillräckligt med skyddsutrustning inte heller fanns att utnyttja på alla ställen.
Idag finns dock behandling som kraftigt minskar dödligheten hos personer som bär på hiv, och om behandlingen tas som den ska kan personen vara i stort sett inte smitta viruset vidare (Ericson & Ericson, 2018, s. 407). I en kvalitativ studie av Dudina, Judina och King (2017, s. 268-270) beskrevs en okunskap om rädslan för biverkningar, samt rädsla om
livsstilsförändringar som behandlingen ART kan ge (Dudina, Judina och King (2017, s. 268-270). Biverkningar som ART kan ge är ökning av hjärt och kärlsjukdomar och njursjukdom, samt inverkan på emotionella välbefinnandet och livskvalitet (Matza et al., 2017, s. 1785-1798). Men för patienter som har hiv är behandlingen ART en räddning då obehandlad hiv leder till aids som resulterar i att personen avlider.
Alla personer har dock inte tillgång till ART, beroende på vilket land och region man lever i (WHO, 2020). Det finns olika faktorer till att behandling inte tas. Detta stärks i artikeln av Gari, Martin-Hilber, Malungo, Musheke, & Merten (2014, s. 1261) som beskrev att i Zambia var andelen som valde att inte ta sin behandling fler män än kvinnor, trots att de visste om sin hiv status. Antalet personer som deltog var 1024, av dessa var 735 personer under behandling och 289 motsade sig behandling trots att de blev erbjudna. Orsaker till att inte acceptera behandling kunde handla om att inte vilja avslöja hiv-diagnosen, samt att behandlingen ART innebar att man behövde tänka mer på sin hälsa, genom att besöka vården på avtalade tider, samt ha en bra kost och ta sin mediciner. Detta kunde störa mäns uppfattning om maskulinitet. Kvinnors behandling hindrades oftare av fattigdomsrelaterade faktorer (Gari et al, 2014, s. 1261).
Vården behöver arbeta effektivt för att skapa förtroende så att patienternas upplevelser blir mer positiva och att dem skall vilja stanna inom vården och förbättra deras hälsostatus (Graham et al., 2020, s. 313).
SLUTSATSER
Författarna i denna litteraturstudie drar slutsatsen utifrån studiens resultat att personer som lever med hiv och aids fortfarande stigmatiseras och diskrimineras i samhället.
Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda personer som lever med hiv och aids var
varierande, beroende på vart i sjukdomen personen befann sig. Omvårdnaden kring personen upplevdes som en utmanande del av arbetet och sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress utifrån olika omständigheter, som tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning samt brist på kunskap och utbildning i arbetet med personerna. Detta kunde medföra effekt på
Författarnas tolkning av resultatet i studien är att ökad kunskap behövs för att minska stigmatisering och kunna förbättra bemötandet och omvårdnaden kring personer som lever med hiv och aids. Alla personer skall mötas med respekt och värdighet oavsett sjukdom eller vilket land man bor i. Vidare arbete behövs för att sprida kunskap om hiv och aids för att minska diskriminering och stigmatisering som personer som lever med sjukdomen upplever. Det behövs mer kunskap och utbildning för sjuksköterskorna som arbetar med
patientgruppen, för att bästa personcentrerade vård skall kunna ges, samt att rädslor kring att bli smittade av personerna skall minska.
REFERENSER
*= Artiklar inkluderade i resultatet
Akhtar, N. F., Garcha, R. K. & Solomon, P. (2017). Experiences of women aging with the human immunodeficiency virus: A qualitative study. Canadian Journal of Occupational
Therapy, 84(4/5), 253–261.doi:10.1177/0008417417722574
*Athley, H., Binder, L. & Mangrio, E. (2018). Nurses' experience working with HIV
prevention: A qualitative study in Tanzania. JANAC: Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 29 (1), 20–29 doi: 10.1016/j.jana.2017.06.005
*Bernhed, J., Mollstedt, M. & Rosengren, K. (2018). Dare to Care: A Qualitative Content Analysis Regarding Nursing Students’ View on HIV in Vietnam. Home health Care
Management & Practice, 30(4), 187-194 doi:10.1177/1084822318787773
Brinsdon, A., Abel, G. & Desrosiers, J. (2017). ”I take control ”: how people living with HIV / AIDS deal with stigma in health interactions. AIDS Care , 29 (2), 185–188.
doi:10.1080/09540121.2016.1204420
Dudina, V. I., Judina, D. I. & King, E. J. (2017). Fears about antiretroviral therapy among users of the internet forum for people living with HIV/AIDS in Russia. AIDS Care, 29(2), 268–270. doi:10.1080/09540121.2016.1211607
Campbell, C., Scott, K., Madenhire, C., Nyamukapa, C. & Gregson, S. (2011). Sources of motivation and frustration among healthcare professionals administering HIV antiretroviral treatment in rural Zimbabwe.AIDS Care, 23 (7), 797802.doi:10.1080/09540121.2010.525622 *Colaco, A. D., Hörner Schlindwein Meirelles, B., Schulter Buss Heidemann, 1. T. & Vieira Villarinho, M. (2019). Care for the person who lives with Hiv/ Aids in primary health care. Texto & Contexto Enfermagem, 28, 1-14 doi:10.1590/19802650339
*De Munnik, S., Den Daas, C., Ammerlaan, H. S. M., Kok, G., Raethke, M. S. & Vervoort, S.C. J. M. (2017). Let’s talk about sex:Aqualitative study exploring the experiences of hiv nurses when discussing sexual risk behaviours with hiv -positive men who have sex with men.
International journal of nursing studies, 76, 55-61. doi: 10.1016/J.IJNURSTU.2017.09.002
Douab, T., Marcellina, F., Vilotitcha, A., Protopopescua, C., Préaua, M., Suzan-Montia, M.,Sagaon-Teyssiera, L., Lerte, F., Carrieria, M P., Dray-Spirae, R. & Spirea, B.
France: comparing trends and correlates between 2003 and 2011. AIDS Care, 26 (1),29–40. doi: 10.1080/09540121.2014.906553
Ericson, E. & Ericson, T. (2018). Klinisk mikrobiologi: infektioner immunologi vårdhygien. Stockholm: Liber.
Fekete, EM., Williams, SL. & Skinta, MD (2018).Internalized HIV stigma, loneliness,
depressive symptoms and sleep quality in people living with HIV. Psykologi & hälsa , 33 (3), 398–415. doi : 10.1080/08870446.2017.1357816
Filiatreau, LM., Wright, M., Kimaru, L., Gómez-Olivé, FX., Selin, A., Twine, R., Kahn, K. & Pettifor, A. (2020). Correlates of ART Use Among Newly Diagnosed HIV Positive
Adolescent Girls and Young Women Enrolled in HPTN 068. AIDS & Behavior , 24 (9), 2606-2615. doi : 10.1007/s10461-020-02817-1
Folkhälsomyndigheten (2020) Hivinfektion . Hämtad 5 maj 2021 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/hivinfektion/
Friberg, F. & Öhlén, J. (2010). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Kristianstad: Studentlitteratur AB.
Gari, S., Martin-Hilber, A., Malungo, JRS, Musheke, M. & Merten, S. (2014). Gender differences in antiretroviral therapy in Zambia. AIDS Care , 26 (10), 1258–1262. doi:10.1080/09540121.2014.897911
Goffman, E. (2020). Stigma : Den stämplades roll och identitet . Lund: Studentlitteratur AB. Graham, L. & Flynn Makic, MB (2020).Care considerations for patients with HIV in critical care settings. AACN Advanced Critical Care , 31 (3), 308–317. doi : 10.4037/aacnacc2020969 Ha, P.N., Chuc, N.T., Hien, H. T., Larsson, M. & Pharris, A (2013). HIV-related stigma: Impact on healthcare workers in Vietnam. Global public health, 8 Suppl 1,S61 -S74. doi:10.1080/17441692.2013.799217
Huq, K. A. T. M. E., Moriyama, M., Harris, E. E., Shirin, H. & Rahman, M. M. (2019). Evaluation of nurses' knowledge and attitudes towards HIV-infected patients in Barbados. Journal of the International Association of Providers of AIDS Care, 18, N.PAG.
doi:10.1177/2325958219880592
International Council of Nurses (2012). The ICN code of ethics for nurses. Geneva: International Council of Nurses. Hämtad från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Jallow, A., Ljunggren, G., Wändell, P. & Carlsson, AC. (2015). Prevalence, incidence, mortality and co-morbidities amongst human immunodeficiency virus (HIV) patients in Stockholm Country, Sweden -The Greater Stockholm HIV Cohort Study.AIDS Care , 27 (2), 142-149. Doi: 10.1080/09540121.2014.963012
Kulisewa, K., Stockton, MA, Hosseinipour, MC, Gaynes, BN, Mphonda, S., Udedi, MM. & Pence, BW. (2019). The Role of Depression Screening and Treatment in Achieving the UNAIDS 90-90-90 Goals in Sub-Saharan Africa. AIDS & Behavior, 23, 153-161. Doi: 10.1007/s10461-019-02593-7
*Madolo, A. N. (2020). Registered Nurses’ Lived Experiences of HIV Counselling and Testing in Rural Primary Healthcare Clinics in Eastern Cape, South Africa. Africa Journal of Nursing & Midwifery, 22(2), 1–15. doi:10.25159/2520-5293/6962
*Mammbona, A. A. & Mavhandu, M. A. H. (2019). Enrolled nurses’ experiences of caring for patients living with HIV in a South African rural hospital. International Nursing Review, 66(1), 139–146. doi:10.1111/inr.12480
Matza, L., Chung, K., Kim, K., Paulus, T., Davies, E., Stewart, K., McComsey, G., Fordyce, M., Matza, LS, Chung, KC, Kim, KJ, Paulus, TM, Davies, EW, Stewart, KD, McComsey, GA & Fordyce, MW (2017). Risks associated with antiretroviral therapy for human immunodeficiency virus (HIV): qualitative analysis of social media data and health status assessment. Quality of life research, 26 (7), 1785–1798. doi:10.1007/s11136-017-1519-3 McNally, GA (2019).HIV and cancer: An overview of AIDS-defining and
non-AIDS-defining cancer in patients with HIV. Clinical Journal of Oncology Nursing , 23 (3), 327–331. doi : 10.1188/19.CJON.327-331
Mendes da Silva, C., Aylla Pereira dos Santos, A., Moura Soares de Souza, E., de Souza Alves, R. & Reis, R. K. (2020). Social representations of individuals over 50 years old living with HIV. Revista Brasileira de Enfermagem, 73, 1–7. doi:10.1590/0034-7167-2019-0332 *Mojapelo, T. D., Usher, K. & Mills, J. (2016). Effective pain management as part of
palliative care for persons living with HIV/ AIDS in a developing country: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 25(11–12), 1598–1605. doi:
10.1111/jocn.13145
*Mutemwa, R., Mayhew, S., Colombini, M., Busza, J., Kivunaga, J. & Ndwiga, C. (2013). Experiences of health care providers with integrated HIV and reproductive health services in Kenya: a qualitative study. BMC health services research, 13, 18. doi: 10.1186/1472-6963-13-18
*Naidoo, J. R., Ncama, B., Ngcobo, S. & Brysiewicz, P. (2017). Experiences of Nurse
Graduates of an Integrated Hiv Curriculum from a Selected University in South Africa. Africa Journal of Nursing & Midwifery, 19 (2), 1–12. doi:10.25159/2520-5293/1228
Narasimhan, M., Orza, L., Welbourn, A., Bewley, S., Cronee, T., & Vazquezf,M. (2016). Sexual and reproductive health of women living with HIV. Bull World Health Organ,
94(2016). 243–249. doi: 10.2471/BLT.14.150912
Nyangu, I. & Nkosi, ZZ (2019).Experience of patients and registered and registered nurses regarding antiretroviral therapy programs.Africa Journal of Nursing & Midwifery , 21 (1), 1– 15. doi :10.25159/2520-5293/4328
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. USA: Wolters Kluwer Health.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2020). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. USA: Wolters Kluwer Health.
Polit, D. F., Beck, C. T. (2017). Figur 5,1[Tabell]. I D. F. Polit, C.T. Beck, Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (s. 89). USA: Wolters Kluwer Health.
*Puplampu, G. L., Olson, K., Ogilvie, L. & Mayan, M. (2014). Attracting and retaining nurses in HIV care. The Journal of the Association of Nurses in AIDS Care: JANAC, 25 (3), 253–261. doi: 10.1016/j.jana.2013.01.002
Raymond, JM. & Zolnikov, TR. (2018).AIDS-affected orphans in sub-Saharan Africa: A comprehensive review of differences in performance in rural and urban areas. AIDS &
Behavior , 22 (10), 3429–3441.doi:10.1007/s10461-018-2134-1
SBU (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Hämtad 21 April 2021 från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Segesten, K. (2017). Användbara texter. Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl.). (s. 49–58). Lund: Studentlitteratur AB.
Seron Sanches, R., Rodrigues de Souza, A. & Silva Lima, R. (2018).Factors related to the development of stress and burnout among healthcare professionals who work with the care of people living with HIV / AIDS.Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental , 10 (1), 276– 282. doi:10.9789/2175-5361.2018.v10i1.276-282
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. [Broschyr]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad från Bedömning av studier med kvalitativ metodik (sbu.se)
SFS 2004:168 Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 21 April 2021 från https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattningssamling/smittskydds lag-2004168_sfs-2004-168
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 21 April 2021 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 21 April mars 2021 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Simonsen, T & Hasselström, J. (2015). Illustrerad farmakologi: Sjukdomar och behandling Stockholm: Natur & Kultur
Skolnik, R. (2017). Global health 101 (Third edition). Burlington: Jones and Bartlett Learning.
Souza, H. C., Mota, M. R., Alves, A. R., Lima, F. D., Chaves, S. N., Dantas, R., Abdelmur, S. & Mota, A. (2019). Analysis of compliance to antiretroviral treatment among patients with HIV/AIDS. Revista brasileira de enfermagem, 72(5), 1295–1303. doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0115
Svensk Sjuksköterskeförening [Swenurse] (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från
https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor
*Tellie, M., van Wyk, N. & Leech, R. (2020). Compassion Fatigue among Nurses: The Cost of Having a Relationship with HIV-Positive Patients. Africa Journal of Nursing & Midwifery, 22(2), 1–19. doi:10.25159/2520-5293/6937
The Joint United Nations Programme on Hiv/Aids (u.å.). People living with hiv receiving art. Hämtad 28 Maj 2021 från https://aidsinfo.unaids.org/
Tran, BX., Than, PQT., Tran, TT., Nguyen, CT. & Latkin, CA (2019).Change sources of stigma against HIV / AIDS patients in rapid expansion of antiretroviral treatment services in Vietnam. BioMed Research International , 1–9. doi:10.1155/2019/4208638
