BARNS DELAKTIGHET OCH
INFLYTANDE VID
MÅLTIDSSITUATIONER
En kvalitativ studie utifrån förskollärares perspektiv på barns delaktighet och inflytande
THERÉSE BERGLUND ALISA MUHOVIC
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Kristina Jonsson Examinator: Ingrid Engdahl
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod PEA098 15 hp
Termin VT År 2021
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Therése Berglund & Alisa Muhovic
Barns delaktighet och inflytande vid måltidssituationer En kvalitativ studie utifrån förskollärares perspektiv Children’s participation during meals
Preschool teachers’ perspectives
Årtal 2021 Antal sidor: 27
_______________________________________________________ Studiens syfte var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider utifrån förskollärares perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och datamaterialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att
måltidssituationer är en vuxenstyrd aktivitet där regler, normer och värderingar inverkar på barns inflytande och delaktighet. Via samtal görs barn delaktiga och ges inflytande. Slutsatsen är att förskollärares egen barnsyn och förhållningsätt påverkar hur barn görs delaktiga och hur mycket inflytande de ges.
__________________________________________________________________
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
1.2 Begreppsdefinitioner ... 2
1.3 Uppsatsens disposition ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Styrdokument ... 3
2.2 Inflytande och delaktighet ... 4
2.3 Kompentens och bristdiskurs ... 4
2.4 Tidigare forskning ... 5
2.4.1 Barns inflytande och delaktighet i förskolan ... 5
2.4.2 Arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolan ... 6
2.5 Teoretiskt perspektiv ...8
3 Metod ... 9
3.1 Datainsamlingsmetod ... 9
3.2 Urval ... 9
3.3 Genomförande ... 10
3.4 Bearbetning och analysmetod ... 11
3.5 Studiens tillförlitlighet ... 11
3.6 Etiska ställningstaganden... 12
4 Resultat ... 13
4.1 Barns delaktighet kring måltider ... 13
4.2 Barns inflytande vid måltider ... 14
4.3 Möjligheter till delaktighet och inflytande ... 16
4.4 Utmaningar vid måltider ... 16
5 Analys ... 17
5.1 Barns delaktighet och inflytande kring måltider ... 18
5.2 Förskollärares förhållningsätt ... 20
6.1 Resultatdiskussion ... 22
6.2 Metoddiskussion ... 25
6.3 Slutsats ... 26
6.4 Studiens relevans för vår framtida yrkesroll ... 27
6.5 Framtida forskning ... 27 Referenser ... 28 Bilaga 1 – Intervjuguide ... Bilaga 2 – Missivbrev ...
Tabellförteckning
Tabell 1 - Respondenter ... 101 Inledning
Under vår verksamhetsförlagda utbildning på förskolor har vi uppmärksammat att det kan variera hur mycket inflytande barnen får och hur delaktiga barnen är vid måltidssituationer. Då det är en situation som återkommer flera gånger om dagen, spenderas mycket tid av barnens dag i olika måltidssituationer. Därmed är
måltiderna i förskolan en del av verksamheten. Skolverket (2018) framhåller att barn har rätt till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet, där deras intressen och behov ska inkluderas i planeringen av förskolans miljö och undervisning. Förskolan vilar på en demokratisk grund och har som uppgift att uppmuntra varje barns lärande och utveckling samt att etablera en livslång lust att lära.
Ryberg (2019) beskriver att barn placeras med avstånd till varandra för att
personalens kontroll via måltidssituationens regler och rutiner ska upprätthållas. Detta resulterar i att barnen begränsas i sina möjligheter att vara aktiva deltagare under måltiden. På de allra flesta förskolor är måltidssituationerna styrda av regler och rutiner som förskolepersonal har bestämt, vilket ramar in och begränsar vad barnen kan och får göra. Barns ageranden vid måltidssituationer är att de för det mesta agerar utifrån vad som förväntas av dem. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) betonar att barn har en demokratisk rättighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Förskolebarn har rätt att förhandla och interagera med vuxna och andra barn, att vara med och besluta, bli respekterade och respektera andra sinsemellan på lika villkor. Inflytande och delaktighet handlar inte enbart om att få sin vilja igenom, det innefattar även att vara en del av en gemenskap och att kunna påverka sin vardag genom att uttrycka åsikter, tankar och känslor. Det är viktigt att förskollärare lyssnar på barnens egna tankar och initiativ på ett positivt sätt för att visa barnen att deras röster är betydelsefulla. Ryberg (2019) framhäver att när barn uttrycker ett eget initiativ till samtal vid måltidssituationer är det viktigt att förskollärare erbjuder stöd och stöttning i samtal där barns intressen, upplevelser och erfarenheter synliggörs. Ryberg belyser exempelvis att både äldre och yngre barn har ett begränsat utrymme att påverka var de ska sitta under måltider.
Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) framhåller att barns inflytande och
delaktighet ska genomsyra hela utbildningen i förskolan. Det har fått oss reflektera över hur delaktiga barn är och hur barn ges inflytande under en rutinmässig
måltidssituation som i de flesta fall är vuxenstyrd. Vi vill därför undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med att göra barn delaktiga och hur de ger barnen inflytande under måltidssituationer, genom att intervjua förskollärare om deras perspektiv på området.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider, ur förskollärares perspektiv.
Studiens frågeställningar:
• Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att göra barn delaktiga under måltidssituationer?
• Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att ge barnen inflytande under måltidssituationer?
1.2 Begreppsdefinitioner
Inflytande
I Nationalencyklopedin (2021) beskrivs begreppet inflytande där någon ges en chans eller har möjlighet att påverka en viss utveckling inom ett område. Utifrån ett barnperspektiv i en förskolekontext innebär inflytande enligt Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) rätten att få vara delaktig, påverka och förhandla i beslutsprocesser och sitt lärande. Inflytande sett utifrån ett förskollärarperspektiv handlar om att lyssna, ge barn stöd i att uttrycka sina åsikter och idéer samt förvalta dessa i verksamheten.
Delaktighet
I Nationalencyklopedin (2021) förklaras begreppet delaktighet som en aktiv medverkan i något sammanhang. Johannesen och Sandvik (2012) utvecklar begreppet vidare och skriver att delaktighet innebär dels att vara närvarande, dels vara en del av en social
gemenskap där man med sitt deltagande bidrar till att inkludera och respektera någon vars åsikter skiljer sig från ens egna.
Barns aktörskap
Begreppet aktör benämns av Nationalencyklopedin (2021) som en person som agerar och handlar i något sammanhang. Ryberg (2019) skriver att begreppet aktörskap i stort handlar om att barn med utgångspunkt utifrån sina egna erfarenheter aktivt deltar i och behärskar olika situationer de vistas i. Vidare kännetecknas barns aktörskap av att barns tankar, idéer och åsikter kommer till uttryck där en komponent är barns potential till att förändra något.
1.3 Uppsatsens disposition
I kapitlet Bakgrund presenteras styrdokument, litteratur och tidigare forskning relaterat till barns delaktighet och inflytande vid måltidssituationer. Vi beskriver också vilka begrepp från det sociokulturella perspektivet vi valt att använda i studien. I kapitlet Metod beskrivs studiens datainsamlingsmetod, urval, genomförandet, bearbetning, studiens tillförlitlighet och våra etiska ställningstaganden. I kapitlet Resultat presenteras en tematisk analys av studiens resultat från intervjuerna. I kapitlet Analys presenteras analysen av resultatet i relation till det sociokulturella perspektivet. I kapitlet Diskussion presenteras vår resultatdiskussion relaterat till
tidigare forskning. Avslutningsvis tar vi upp studiens slutsats, metoddiskussion samt studiens relevans för vår framtida yrkesroll och förslag för framtida forskning
presenteras.
2 Bakgrund
I kommande kapitel presenterar vi studiens bakgrund först med utgångspunkt i styrdokument. Därefter beskriver vi barns delaktighet och inflytande utifrån relevant litteratur med kompetens- och bristdiskurs som bakgrund. Vi presenterar tidigare forskning gällande barns delaktighet och inflytande vid måltidssituationer. Slutligen presenterar vi det teoretiska perspektivet vi valt att analysera utifrån.
2.1 Styrdokument
Skolverket (2018) framhåller att förskolan grundar sig i och vilar på demokratiska grunder. Med det som bakgrund ska utbildningen bedrivas utifrån demokratiska former som ska stimulera barn att aktivt visa intresse och vilja ta ansvar i samhället. Förskolans läroplan lyder under skollagen (SFS 2010:800) som under paragraf 2 framhåller att förskolans verksamhet ska bedrivas och utformas utifrån ett
helhetsperspektiv för barnet. En bidragande faktor innebär enligt skollagen att barnets behov ska tas i beaktande och ligga till grund för utformningen av
utbildningen. I skollagen kapitel 4 paragraf 9 beskrivs barns inflytande mer specifikt och det framhålls att barn kontinuerlig ska ges inflytande över utbildningen genom att aktivt bli informerade om och inkluderade i att delta i beslut om frågor som rör dem. Det förtydligas att barns inflytande ska stimuleras på så sätt att deras
deltagande och bidrag ska leda till att utveckla utbildningen i förskolan. De
demokratiska värden som här beskrivs speglar även artikel 12 i FN:s barnkonvention: Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (UNICEF, 2018, s. 18)
I samband med att FN:s barnkonvention blev del av Sveriges lag 1 januari 2020, publicerade UNICEF (2021) en handbok vars syfte är att sprida och stärka kunskaper om barns inflytande och delaktighet. Den uttrycker att barns röster behöver bli hörda och att vi aktivt behöver skapa förutsättningar för barn att delta och känna inflytande över sina liv. Detta för att fortsätta bygga en stabil och hållbar framtid som gynnar och inkluderar alla. UNICEF (2018) tar upp att barns rättigheter kan komma att stärkas då de genom lagen får högre status i samhället. I läroplanen för förskolan föreskriver Skolverket (2018) mål och riktlinjer kopplat till barns delaktighet och inflytande. Läroplanen betonar vikten av barns rätt till inflytande och delaktighet och det understryks att förskollärare ska se till att varje barn får inflytande över den utbildning och de arbetssätt som bedrivs. Barns åsikter och funderingar blir synliga genom att deras inflytande och delaktighet ska främjas men också tillvaratas och manifesteras i utbildningen.
2.2 Inflytande och delaktighet
Arnér (2009) tolkar innebörden av begreppet inflytande genom att beskriva det utifrån ett undervisningsperspektiv. Hon skriver att barn ska ges utrymme till inflytande genom att erbjudas en möjlighet att påverka sin tillvaro på ett tydligt och märkbart sätt. Detta involverar ett arbetssätt där lärare aktivt väljer att planera utbildningens innehåll utifrån barns idéer, handlingskraft och erfarenhet.
Johannessen och Sandvik (2012) drar liknade slutsatser och framhåller att barns deltagande sker helt utifrån vuxnas premisser. Barns delaktighet accepteras men deras deltagande leder sällan till att innehållet eller relationer i förskolan påverkas nämnvärt. Vidare framhåller Johannessen och Sandvik att den vanligaste
uppfattningen i förskolan kopplat till barns delaktighet och inflytande är rätten att få välja, vara med och bestämma samt ta beslut. De invänder sig mot detta och skriver att rätten till delaktighet och inflytande handlar om mer än att bestämma och få sin vilja igenom. Det handlar snarare om att bli inkluderad i en gemenskap på så sätt att ens uttryck, handlingar och åsikter gör skillnad och spelar roll i det som händer.
2.3 Kompentens och bristdiskurs
Johannesen och Sandvik (2012) lyfter olika diskurser som kan ha haft betydelse för hur barns delaktighet och inflytande ser ut och har sett ut i förskolans praktik. Författarna menar att det finns spår av olika diskurser både inom förskolans praktik och i styrdokumenten. Det handlar i grunden om barnsyn och vilka teorier den grundar sig i. Att betrakta barn utifrån en kompetensdiskurs handlar inte om att betrakta barn som tomma kärl som fylls med social kompentens och lärdom. Det handlar om att erkänna barn som kompententa individer som är experter på sina upplevelser, med egna viljor, åsikter och intuitioner. Barns röster betraktas som viktiga och en viktig aspekt i en lärandesituation är att lyssna på dessa. Det är också detta synsätt som tagit alltmer utrymme i diskursen om barns delaktighet och inflytande de senaste åren. Johannesen och Sandvik (2012) understryker att detta synsätt kan öka barns möjlighet att bli mer delaktiga och få inflytande.
Arnér (2009) lyfter fram att synen på barnet utifrån ett utvecklingspsykologiskt förhållningssätt länge varit framträdande i olika institutioner för barn. En diskurs som har kopplingar till detta förhållningssätt och som kan vara aktuell att känna till i sammanhanget är bristdiskursen. Arnér skriver att just bristtänkandet är något som är mer förekommande i svenska förskoletraditioner. Utifrån detta synsätt ligger fokus mer på de kompentenser barnet saknar och de kunskaper barnet ännu inte
behärskar. Barns bristande kompentenser diskuteras utifrån vad som är en normal kompentensutveckling ställd utifrån allmängiltiga och universella normer. Detta kan leda till att man inte ser och uppmärksammar barns kompentenser eftersom fokus ligger på bristerna.
2.4 Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande i förskolan gällande måltidssituationer som knyter an till studiens syfte och
frågeställningar. Inför studien och under studiens gång söktes vetenskapliga artiklar via olika sökmotorer som Eric (proquest), Swepub och Google scholar. När vi
verifierade de vetenskapliga artiklarnas trovärdighet och tillförlitlighet, använde vi oss av peer reviewed-filter vartefter vi dubbelkollade i Ulrichsweb. De sökord vi använt oss av som gav flest träffar var children and influence, participation and
mealtime, mealtime and preschool och children and kindergarten. Vi har även sökt
artiklar analogt när vi har tittat i referenslistan på liknande arbeten.
2.4.1 Barns inflytande och delaktighet i förskolan
En svensk studie av Ryberg (2019) syftar till att ta reda på hur stort utrymme barns aktörskap har vid förskolans måltider. Studiens resultat presenteras utifrån hur barn positioneras och förhåller sig till regler och normer som existerar under måltiderna. Studien visar att barns utrymme att agera som aktörer i anslutning till måltid är begränsat. De rutiner, regler, villkor och strukturer som omger en måltidssituation styr och därmed begränsar barnet att uttrycka och agera ut sitt aktörskap. Studien visar att reglerna kring måltiden uteslutande utformats av vuxna och att detta sätter ramar för vad barn kan och inte får göra. Studiens resultat visar dessutom att
reglerna inte är förhandlingsbara och att barn förväntas följa dessa. Ett exempel på en sådan regel är att vuxna i förväg bestämt barnens sittplatser. Det bord som fick ta mat först var det bord med lägst samtalsvolym. I detta fall belönades barn med lägst samtalsvolym att ta mat först medan barnen med högst samtalsvolym fick vänta till sist med att ta mat. Detta visar enligt Ryberg att barn har ett begränsat utrymme till delaktighet och inflytande och att de hamnar i en underordnad ställning gentemot vuxna.
Ryberg (2019) belyser en upptäckt i sitt resultat och det är hur barn förutom att anpassa sig till regler och normer också tydligt visar på motsatsen, genom att de tillämpar olika strategier för att utmana dessa. Detta synliggörs exempelvis i att barn visar motstånd genom att bryta mot reglerna. Exempel på det är att inte vilja vara tyst och vägra smaka på den mat som erbjuds, eller genom att på olika sätt kringgå regler, som att lägga upp mat på sin tallrik men inte äta av den. I resultatet framkommer det att de olika förväntningarna vuxna har på barn leder till att barn själva skapar
utrymme för sitt aktörskap. Medan de äldre barnen i högre utsträckning använder sig av olika strategier för att omforma eller protestera mot reglerna, accepterar och följer de yngre barnen de vuxnas regler i större utsträckning.
En annan studie som påvisar liknade resultat är en måltidsstudie gjord av Munck Sundman (2013) i vilken fokus ligger på att studera hur barn gör måltid. Hon analyserar samtal som pågår mellan barn under olika måltidssituationer. Även här visar studiens resultat att det finns måltidsregler som i förväg upprättats av vuxna
som barnen förväntas att följa. Samtidigt påvisades att barnen erbjöds en viss mängd ansvar och möjlighet till självständighet kopplat till förberedelser inför måltider. Exempelvis kan barnen i studien hjälpa till att duka borden samt vägleda, korrigera och påminna andra barn om måltidsrutiner och regler. Vidare tillåts äldre barn att sitta utan en vuxen i sällskap och det är enligt författarens slutsats just här barns aktörskap och delaktighet blir framträdande. Resultatet visar på barns medvetenhet kring de regler och direktiv som bestämts av vuxna, som att exempelvis inte ta fler än två ostskivor per barn. Barnen i studien uttrycker och tolkar reglerna beroende på hur de själva förstår detaljerna kring dem. Vidare utvecklas detta genom att barn samtalar, omförhandlar men också utmanar de måltidsregler som redan finns. Munck Sundmans (2013) slutsats är att samtal fungerar som ett slags underlag för barn att föra vidare sin argumentation men också att göra sin röst hörd. Barnen tillåts av pedagoger att engagera sig i frågor som rör regler som bestämts av vuxna samt diskutera och reflektera över dessa i kamratgruppen. Dock framgår det att ingen av de pedagoger som deltagit i studien gav vika för de regler och direktiv som finns. Barns delaktighet synliggörs genom att de ges talutrymme och ansvar under måltidssituationer, men också möjlighet att genom ett ömsesidigt samspel och diskussion om reglernas vara eller inte vara bidra till att skapa egna måltidskulturer. Resultatet i en mindre studie från Nya Zeeland av Mortlock (2015) visar att barn redan vid 20 månaders ålder uppvisar tecken på motstånd mot regler och rutiner. I en sekvens ur en måltidssituation uppmärksammas detta genom att ett barn tog av sig sin haklapp vilket resulterade i att resterande barn vid bordet gjorde likadant. Handlingen kan enligt Mortlock (a.a.) symbolisera en ömsesidig överenskommelse mellan barnen att utmana de regler och rutiner som reglerade måltidssituationen. Hon skriver att barns tillvägagångsätt i studien visar ett behov och vilja över att ha makt och inflytande i sin egen situation. Genom att gå samman och tillsammans utmana dessa regler skapar barnen inte bara en känsla av samhörighet sinsemellan utan utmanar också maktpositionen mellan barn och vuxen.
2.4.2 Arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolan
Mortlock (2015) hävdar att regler, rutiner och värderingar kring vad en acceptabel måltidskultur är i regel styrs av vuxna. Resultatet i Mortlocks studie visar att barn uppvisar motstånd i att följa dessa och i stället ägnar sig åt att skapa utrymme att agera annorlunda. Vidare beskrivs att pedagoger har ett synsätt som innebär att de är lyhörda och öppna inför barns uttryck, idéer och tankar samt accepterar och
tillvaratar barns perspektiv av tillvaron. Kultti (2014) skriver att det som
kännetecknar en högkvalitativ förskola är att barn i måltidssituationer tillåts på olika sätt vara självständiga och engagerade i måltiden, medan förskolor där barn regleras strikt kring måltidssituationer med färre möjligheter att agera självständigt betraktas som lågkvalitativa.
Westlund (2011) undersöker vilka arbetsformer förskollärare använder sig av i arbetet med barns inflytande utifrån ett helhetsperspektiv. I resultatet framgår att
förskollärare använder flera olika arbetsmetoder. Bland annat försöker de på olika sätt skapa och frigöra handlingsutrymme för barn med syftet att göra barn oberoende av pedagoger. En arbetsform kunde innebära att förskollärare försökte initiera och skapa ett gynnsamt samtalsklimat i barngruppen men också mellan vuxna och barn. Exempelvis delade de in barn i smågrupper för att alla skulle få en chans att få sin röst hörd. Barnen gavs stöd till sina försök att interagera med andra barn genom att aktivt stimulera dem att kommunicera. En annan arbetsform handlade om att inkludera och ge barn inflytande indirekt genom att använda sig av barns behov och intressen i planering av utbildningen. Westlund (2011) konstaterar att den vanligaste arbetsformen är att erbjuda barn valmöjligheter i form av valalternativ baserat på barns förslag, men också baserat på vuxnas förslag. Pedagogerna i studien såg även till att uppmuntra och erbjuda ansvarsmöjligheter till barn. En annan aspekt som framträder är hur pedagogerna resonerar och betonar förhållningssättets betydelse kopplat till barns inflytande och delaktighet.
Westlund (2011) förklarar att förhållningssättet gentemot barn kan ha betydelse för hur pedagoger väljer att agera i en situation som involverar barns inflytande och delaktighet. Dolk (2013) har i sin doktorsavhandling studerat konflikter och spänningar som förekommer mellan barn och vuxna med fokus på
värdegrundsarbete. I sin studie har hon undersökt vilka möjligheter barn har till delaktighet och inflytande i förskolan. Under en sekvens i en aktivitet där barn håller barnråd diskuteras val av maträtt där barnen får komma med förslag och önska maträtt till lunch och mellanmål. Resultatet visar att barn ges möjlighet att utöva inflytande och påverka måltidssituationer. Dock visar det också att barns val sträcker sig till en viss gräns där de inte får möjlighet att välja vad som helst. Detta visar på ett dilemma enligt Dolk (a.a.) eftersom barns val ändå i slutändan resulterar i de val som ligger i linje med de vuxnas intuitioner och önskemål. I samband med detta påvisas även att barns uttryck, som går emot vuxnas önskemål, har svårare att få gehör av de vuxna.
En kvalitativ observationsstudie av Bae (2009) av hur förskollärare och barn samspelar i interaktion med varandra visar hur barns delaktighet förverkligas i praktiken. Studiens resultat har sammanställts, analyserats och beskrivits utifrån två kontrasterade metaforer, smala och rymliga interaktionsmönster. Det rymliga
interaktionsmönstret hade för avsikt att verifiera och bekräfta barns delaktighet genom att inkludera och redogöra för deras rätt att delta. Det smala
interaktionsmönstret hade för avsikt att bekräfta bristen av barns delaktighet.
Observationerna genomfördes i olika vardagliga sammanhang på förskolorna. Bland annat observerades en måltidssituation. I den väljer förskolläraren att bekräfta och följa upp ett barn som bjuder in till en egeninitierad lek med ett livsmedel.
Förskolläraren i fråga väljer att besvara och bekräfta detta barns inbjudan till lek genom att själv delta i leken. Enligt författaren signalerar detta scenario att hon skapar utrymme för barnet att delta och uttrycka sig. Ur resultatet framgår flera olika förhållningsätt som enligt Bae (2009) verkar vara av särskild vikt för barns
delaktighet och yttrandefrihet. Dessa är att följa upp de initiativ barn ger uttryck för, att vara lyhörd inför barns behov och uttryck, en lekfull attityd, en förmåga att ändra sitt synsätt och slutligen att kunna ta barns perspektiv i anspråk.
2.5
Teoretiskt perspektiv
Vi har valt att använda oss av ett sociokulturellt perspektiv utifrån Säljös (2014) definition av teorin för vår studie. Säljö beskriver att lärande kan utvecklas och ske både i ett kollektivt och i en individuell kontext. Människans lärande sker i många former och innefattar en förmåga att använda sig av tidigare erfarenheter i framtida sammanhang. Dessa tidigare erfarenheter införskaffar sig människan genom att samspela med varandra och leva i olika kulturer. Säljö (2014) skriver att kultur som begrepp är värderingar, idéer, lärdomar och olika resurser som människan möter och hanterar i samspel med andra och med sin omvärld. Kultur omfattas av olika
dimensioner, såsom abstrakta och materiella, som samspelar i interaktion med
varandra och människor. Ett materiellt redskap benämns som artefakter, vilket enligt Säljös definition innefattar olika typer av redskap som av människan uppfunnits för att göra vardagen mer hanterbar. Artefakter betraktas utifrån det sociokulturella perspektivet därför som ett levande objekt vars historia och värde samspelar med människor. Detta kan beskrivas som olika former av teknologi, verktyg eller redskap. Människans intellektuella kunskaper och nya idéer är kopplade till utvecklingen av nya verktyg, såsom artefakter.
Säljö (2014) framhåller att utveckling och lärande är direkt förknippat med en kommunikativ process inom en viss kultur, där människor hämtar nya erfarenheter. När ett barn hör andra tala blir barnet nyfiket och medvetet om sin omvärld och genom att bli delaktigt inhämtas nya färdigheter och kunskaper. När barn iakttar detta kan de upptäcka ett antal erfarenheter som de skulle kunna använda sig av i olika situationer. Med språket som redskap menar Säljö (2014) att vi kan förmedla information till den vi samtalar med om vad vi vill uppmärksamma denne på. Genom att behärska språket blir människor delaktiga och samtalar i aktiviteter med andra individer. Språket fungerar därför både som ett individuellt och ett kollektivt redskap. De som behärskar språket kan förmedla sina egna tankar och upplevelser men det går inte fullt ut att sätta sig in i berättarens upplevelser av situationen. Gester, bilder och mimik kan vara en hjälp för att få en djupare förståelse. När människor medverkar i sociala samspel och kommunicerar med andra lär de sig. Människans sätt att hantera olika situationer utgår ifrån den sociala värld och kultur den befinner sig i för att få nya tankar och idéer. Säljö (2014) beskriver mediering som begrepp och med detta gör han gällande att människor inte framstår i kontakt med varandra som omedvetna, utan samspelar med varandra med hjälp av olika fysiska och psykiska intellektuella redskap. Vi har därför valt att använda oss av mediering för att förklara hur kunskap förmedlas mellan barn och vuxna i vår studie. Detta genom att analysera hur normer och värderingar förmedlas till barn som kan inverka på deras inflytande och delaktighet.
Som stöd för att förklara hur verktyg vid måltidssituationer kan ha betydelse för barns delaktighet och inflytande har vi presenterat begreppet artefakter. Säljö (2014) framhåller att i det sociokulturella perspektivet bär dessa verktyg gemensamma insikter, värden och kunskaper som dels samspelar, dels inverkar på människan i dennes agerande och handlingar. Utifrån det sociokulturella perspektivet betraktas människans lärande och utveckling som något som är beroende av ett kommunikativt samspel och den kultur som omger den. Med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt har vi valt att utifrån förskollärares beskrivningar om måltider i förskolan, analysera barns delaktighet och inflytande där barn och vuxna samspelar med varandra.
3 Metod
I detta kapitel presenteras studiens datainsamlingsmetod, urval av respondenter, genomförande, bearbetning och analys. Studiens tillförlitlighet och etiska
ställningstaganden kommer också att beskrivas.
3.1 Datainsamlingsmetod
Vi valde en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Bryman (2018) framhåller att med semistrukturerade intervjuer har respondenten stor frihet att formulera svaren på sitt eget sätt. Intervjuaren har då specifika teman som ska beröras och intervjun blir flexibel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under måltidssituationer. Därav vårt val av semistrukturerade intervjuer, för att ge förskollärarna möjlighet att beskriva hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltider. När vi utformade intervjuguiden (bilaga 1) utgick vi från studiens syfte och frågeställningar. Vi förberedde även följdfrågor för att, i mån av tid och behov, kunna inhämta en större mängd information. Intervjuguiden (bilaga 1) bestod av fem bakgrundsfrågor och sedan elva huvudfrågor som var utformade i egenskap av öppna frågor.
3.2 Urval
Vi valde att intervjua åtta förskollärare och har använt oss av ett målstyrt urval eftersom förskollärare har ansvar för undervisningen i förskolan och måltiderna i förskolan är
pedagogiska måltider. Detta i enlighet med Brymans (2018) beskrivning av målstyrda urval där deltagare väljs ut på ett strategiskt sätt som är relevant för studiens syfte och
frågeställningar. För att få en variation av svar i studiens resultat, valde vi att intervjua förskollärare som arbetar på olika arbetsplatser med olika åldrar i barngruppen. Ett missivbrev (bilaga 2) skickades ut till förskollärarna och alla utom två tackade ja till att delta. Vi fick då skicka ut två missivbrev igen vilket medförde att ytterligare två tackade ja
till att delta. Deltagarna representerar verksamheter från fem förskolor i tre olika kommuner.
Tabell 1 visar fiktiva namn på respondenterna samt vilken ålder på barngrupp de arbetar med:
Tabell 1 - Respondenter
Fiktiva namn Ålder på barngruppen
Majken 2–5 år Lena 3–6 år Ylva 1–3 år Pia 2–6 år Maja 2,5–6 år Suzanne 1–6 år Vivianne 3–5 år Britt 5–6 år
3.3 Genomförande
Vi kontaktade de åtta förskollärarna via mejl, telefon och samtal och skickade sedan missivbrev (bilaga 2) till dem. Efter att muntligt samtycke inhämtats från
förskollärarna bokades respektive intervju in. Fyra intervjuer genomfördes på plats i förskolorna, tre via zoom och en via telefon. Då det fanns restriktioner i samhället på grund av Coronapandemin kunde inte alla intervjuer genomföras på plats. Vi spelade in intervjuerna för att sedan transkribera samtalen. Detta för att kunna vara med i samtalet. Samtliga intervjuer spelades in med lösenordslåsta mobiltelefoner för att inga obehöriga skulle kunna ta del av materialet.
Bryman (2018) skriver att intervjuaren behöver vara flexibel och en god lyssnare vid intervjuer och inte visa att en tar avstånd eller håller med vid intervjun. Vi strävade efter att vara neutrala under intervjuns gång och lyssnade aktivt. Efteråt skrev vi kortfattat ner hur vi upplevde intervjun. Bryman (2018) framhåller att det finns möjligheter att göra internetbaserade intervjuer med kamera då man fortfarande kan se respondenten. Det liknar en intervju med ett fysiskt möte ansikte mot ansikte. Det kan få människor som i en del fall hade nekat en intervju att ställa upp. I dagens samhällssituation med Coronarestriktioner ville en del av våra respondenter inte ställa upp på ett fysiskt möte. Detta medförde att vi utförde tre intervjuer via konferensverktyget Zoom. Vi intervjuade respondenterna en och en för att få deras egna beskrivningar av arbetet med barns delaktighet och inflytande vid
3.4 Bearbetning och analysmetod
Efter att vi gjort intervjuerna transkriberades de löpande genom att vi transkriberade de intervjuer vi individuellt genomfört. Vi delade sedan med oss av
transkriberingarna till varandra för att kunna utläsa teman utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi färgkodade i transkriberingarna för att kunna identifiera likheter och skillnader. Utifrån detta kunde specifika teman hittas och dessa teman baserades på studiens syfte och frågeställningar. Transkriberingarna resulterade i följande teman: hur förskollärare beskriver att de gör barnen delaktiga under måltider, hur förskollärare beskriver att barnen får inflytande under måltider, möjligheter till delaktighet samt inflytande och utmaningar under måltider.
Dalen (2015) framhåller att kodning tar tid och för att få en förståelse för det insamlade materialet behövs kodning. Det handlar om att ta reda på abstrakta
kategorier som kan organisera och sammanlänka det insamlade materialet på ett nytt sätt. Bryman (2018) framhåller att när något blir återkommande i det insamlade datamaterialet kan det ses som ett tema.
Vi använde oss av en tematisk analys med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar. Det mynnade ut i tre teman där syftet var att synliggöra barns delaktighet och inflytande i datamaterialet. Det presenteras under rubrikerna delaktighet och inflytande kring måltider, förskollärares förhållningsätt och
möjligheter och utmaningar. Datamaterialet analyserades därefter i relation till det sociokulturella perspektivet med fokus på utveckling via kommunikation, språk som redskap, kultur, socialt samspel, artefakter och medierande redskap.
3.5 Studiens tillförlitlighet
Bryman (2018) framhåller att en studies tillförlitlighet granskas genom fyra
delkriterier som består av trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Bryman (2018) skriver att när man skapar en trovärdighet i en studie är det viktigt att skapa en trovärdighet i resultatet och att man i studien
förhåller sig till de regler som finns. Vi har förhållit oss till de forskningsetiska regler som Vetenskapsrådet (2017) och Bryman (2018) framhåller. Vi har i vår studie haft för avsikt att skapa en trovärdighet då vi har intervjuat yrkesamma förskollärare på olika förskolor i två olika städer och alla på olika avdelningar. Vi har även spelat in alla intervjuer och vi har noga lyssnat igenom alla intervjuer och sedan transkriberat dem.
Bryman (2018) tar upp att överförbarheten i studier med kvalitativa resultat fokuserar på kontextuellt unika betydelser eller angelägenheter av den sociala verklighet som studeras. Utförliga beskrivningar av olika detaljer som ingår i en kultur förespråkas. Detta medför möjlighet att använda resultatet till liknande kontexter. De noggrant beskrivna kontextuella aspekterna i vår studie kan bidra till överförbarhet vilket innebär att resultatet kan användas i andra verksamheter med
liknande kontexter. I vår studie har åtta förskollärare från olika arbetsplatser intervjuats och under intervjuerna framkom data om respondenternas specifika kontexter kopplat till sociala och kulturella sammanhang. Denna studies
överförbarhet innefattar att resultatet visar olika förskolors och förskollärares kontextuella upplevelser. Kontexter framkom relaterat till regler och rutiner,
värdegrund, det fysiska rummets utformning samt hur den verbala och icke-verbala kommunikationen såg ut. Vi hade även förberett extra följdfrågor i mån av tid och behov för att få täta och fylliga svar (bilaga 1). Vi har fått fylliga och täta beskrivningar av hur de arbetar med att göra barnen delaktiga och ge dem inflytande under
måltider.
Med pålitlighet menar Bryman (2018) att studien ska ha en fullständig och tillgänglig beskrivning av alla faser, att de som har genomfört studien har haft ett granskande synsätt. Vi har haft ett granskande synsätt när vi genomfört studien och när vi läst vetenskapliga artiklar och avhandlingar till vår studie. Vår studie har granskats och diskuterats i grupphandledning med andra studenter. Vi beskriver studiens
förutsättningar och processen så detaljerat som möjligt. I bakgrund beskriver vi hur vi har sökt tidigare forskning och presenterar relevant litteratur vi läst och vårt val av teoretiskt perspektiv. I detta kapitel beskriver vi datainsamlingsmetod, hur vi gjorde urval, genomförande av studien och hur vi bearbetat och analyserat datainsamling. Med möjlighet att styrka och konfirmera tar Bryman (2018) upp att den som utfört studien handlat i god tro, inte haft personliga värderingar eller har låtit teoretisk inriktning påverka studien. Vi har haft för avsikt att inte låta personliga tankar, egna värderingar eller bakgrundsinformation påverka studien under hela processen. För att säkerhetsställa detta har vi haft för avsikt att vara noggranna när vi samlat in, sammanställt resultatet och analyserat datamaterialet. Vi har kontinuerligt aktivt reflekterat på egen hand och i dialog med varandra för att observera och identifiera eventuell bias. Vi har i möjligaste mån försökt vara opartiska under intervjuerna och vid bearbetning av datamaterialet.
3.6 Etiska ställningstaganden
Vi har i denna studie förhållit oss till de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2017) och Bryman (2018) redogör för. Detta innefattar informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Med informationskravet menas enligt Vetenenskapsrådet (2017) och Bryman (2018) att den som forskar ska informera respondenterna om studiens syfte, att respondenternas deltagande är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sitt deltagande utan några konsekvenser. Vi informerade om detta via vårt missivbrev (bilaga 2) som skickade ut innan intervjuerna kunde påbörjas. Där beskrev vi vilket syfte vår studie hade, att
Med samtyckeskravet menas enligt Vetenenskapsrådet (2017) och Bryman (2018) att deltagarna har rätt att bestämma om de vill medverka eller inte. Deltagarna i vår studie har fått godkänna muntligt att de ville medverka. Vi informerade att de fick medverka så länge de ville under intervjun och att de kunde avbryta utan några negativa konsekvenser.
Konfidentialitetskravet menas enligt Vetenenskapsrådet (2017) och Bryman (2018) att personuppgifter om deltagarnas identitet hanteras konfidentiellt så att utomstående inte kommer i kontakt med dem. Vi informerade i vårt missivbrev (bilaga 2) att
respondenternas deltagande hanteras konfidentiellt och att allt material till
datainsamlingen kommer att raderas efter att det självständiga arbetet är godkänt.
Intervjuerna har spelats in med våra telefoner som har pinkod och det är bara den som har utfört intervjun som har transkriberat materialet. Efteråt har inspelningen raderats. För att bibehålla konfidentialitet har vi i studien använt oss av fiktiva namn och nämner inte vilka förskolor som varit aktuella.
Nyttjandekravet avser enligt Vetenenskapsrådet (2017) och Bryman (2018) att de uppgifter och datamaterial som samlats in endast kommer att användas till studien som uppgetts. Vi informerade våra respondenter om att deras medverkan kommer att användas till denna studie och att de är anonyma. De blev även informerade om att det självständiga arbetet utformas som en uppsats och publiceras i portalen DIVA när den är färdigställd.
4 Resultat
I detta kapitel presenteras studiens resultat. Resultatet har bearbetats utifrån en tematisk analys och sammanställts under rubrikerna Barns delaktighet kring måltider, Barns inflytande vid måltider, Möjligheter till delaktighet och inflytande samt Utmaningar vid måltider.
4.1 Barns delaktighet kring måltider
Resultatet visar att barnen får agera som duk- eller matvärd inför måltiderna. Detta beskrevs av respondenterna som att barnen får ställa fram tallrikar, glas, bestick, mjölk, smör och liknande. Respondenterna framhåller att barnen då får en kännedom om rutiner innan måltider och vet vad som kommer att hända. Respondenterna beskriver att barnen är delaktiga och dukar av sin tallrik, sina bestick och sitt glas när måltiden är färdig. De får även skrapa av sina tallrikar i en kompostpåse. Detta illustreras i följande citat:
Men det finns ju också delaktighet, att man får agera dukvärd och hjälpa till att duka fram bestick, tallrikar och glas, och att man efter maten får man gå och balansera sin tallrik och skrapa av den. Vi har såna där bruna matavfallspåsar och där skrapar man ner sina rester. (Maja)
Resultatet visar att förutsättningarna för barns delaktighet vid matbordet anses ha förändrats i samband med den rådande Coronasituationen i samhället. Respondenterna beskriver att de måste lägga upp maten på barnens tallrikar och att det begränsar barnens möjlighet till delaktighet. Det framgår av resultatet att barnen tidigare fått ta mat själva och
gjort en avvägning av hur mycket mat de själva orkar äta. Barnen får fortfarande välja vad de vill äta och vad de vill smaka på. Respondenterna beskriver att det är viktigt att inte tjata på barnen att smaka på mat som de inte tycker om. De framhåller att de behöver vara observanta på att det är de som lagt upp maten till barnen och därför behöver vara lyhörda inför barns önskemål om mängd och i en del fall val av mat. Av resultatet framgår det att samtal anses vara en bidragande komponent till att göra barn delaktiga vid
måltidssituationen. Resultatet visar att det anses viktigt att föra samtal med barnen under måltiderna, ge barn talutrymme och guida dem där de får möjlighet att tala fritt. Det framkommer i resultatet vikten av att göra barnen delaktiga i det sociala samspelet genom att vägleda dem i att lyssna på varandra, men också av att vuxna tar ett steg tillbaka och inte tar över samtalsutrymmet. Följande citat illustrerar detta:
Att det inte bara är du och jag som sitter och pratar och barnen sitter och har sina egna monologer, utan hur hjälper vi barnen att kunna vara delaktiga i det sociala samspelet vid matbordet. (Pia)
Resultatet visar att äldre barn får ansvaret att sitta själva och äta vid bordet för att
förberedas för förskoleklass. Respondenterna beskriver sitt arbete med småbarn och hur de görs delaktiga vid matbordet. Vidare visar resultatet att respondenterna måste vara uppmärksamma på att inkludera alla barn i samtal och se till att inkludera barn som inte deltar i samtal. När barn inte har det verbala språket att tala om vad de vill ha eller medverka i samtal, kan de fortfarande nicka eller peka för att göra sig förstådda. Detta förtydligas i citatet:
Vill du börja med potatisen då? Då säger de ja och nickar. Då tar de potatisen med någon grönsak kanske men efter den portionen pekar de på fisken så där har man gjort sitt att verkligen ge dem utrymme för att vara delaktiga. På det viset tänker jag, för de har ju inte det verbala heller. De flesta saknar ju språket på småbarnsavdelning men jag tycker att våra måltider är mycket pedagogiska och vi är bra på det. (Ylva)
4.2 Barns inflytande vid måltider
Enligt respondenterna är inflytande under måltider något som kan vara svårt att applicera. Det framkommer i resultatet att inflytande beskrivs som något barn får genom bestämmanderätt om val av mat, efter att vuxna lagt upp maten på tallriken, det vill säga att vuxna lägger upp maten och barnen får välja vad de ska äta. I
resultatet framkom det att i samband med att barnen agerar som matvärdar
diskuteras även vad de tyckte om maten för att sedan sammanställa olika önskemål och vidarebefordra till kökets kock. Respondenterna beskriver att inflytande också handlar om de val barn gör i olika situationer och betonar möjligheten att kunna välja. De hänvisar till konkreta handlingar för att beskriva hur detta ter sig i praktiken. De val som involverar barn och ständigt återkommer vid
måltidssituationerna är enligt respondenterna att barn presenteras olika matalternativ och därefter uppmuntras att smaka på maten. Dock förtydligar
respondenterna vikten av att inte tvinga barn att äta upp maten. I nedanstående citat synliggörs detta motstånd:
Att jag aldrig utövar någon makt genom att på något sätt tvingar barn att äta upp det de har på tallriken, eller att tvingar barn att smaka, på något de inte vill smaka på, att våga smaka. (Vivianne)
I resultatet framkommer att flexibilitet är en egenskap som betraktas vara av hög prioritet i arbetet med barns inflytande under måltidssituationerna. Detta genom att i sitt handlande försöka bemöta och anpassa situationen utifrån barnets behov. De får exempelvis välja om de vill äta med sked eller gaffel. Resultatet visar att det
förekommer ett arbetssätt för att skapa förutsättningar för barn att själva få välja andra matalternativ om de av olika anledningar matvägrar. Det kan handla om att bli erbjuden en smörgås som komplement eller som ersättning till den mat som redan erbjuds, vilket nedanstående citat visar:
Behöver någon knapra i sig fem smörgåsar för att de inte tyckte om maten så får man göra det utan problem hos oss. (Britt)
I resultatet framkommer vikten av att uppmuntra och väcka nyfikenhet samt ha en positiv attityd till mat genom att föra en dialog med barnen. Det framgår av resultatet att det används en utarbetad metod för detta syfte med hänsyn och respekt för barns rätt att välja, så som följande citat synliggör:
En annan form av inflytande är att vi försöker jobba med att man ”tittsmakar”. Det betyder att man lägger en liten prick av maten på kanten av tallriken eller på sidan, men man väljer om man vill titta eller smaka, som ett sätt att locka barnen att våga prova. (Britt)
Resultatet visar att det förekommer ett tillåtande förhållningssätt kring
måltidssituationerna. Vid måltidssituationerna behöver barnen inte äta upp all mat innan de får ta mer. Respondenterna framhåller att det är viktigt att hela tiden göra det på rätt sätt så att barns inflytande inte inskränks, genom att låta barns röster träda fram i form av en gemensam dialog. Respondenterna beskriver konkret hur de går till väga för att stimulera barns inflytande vid måltidssituationerna men även hur de skulle vilja utöka barns inflytande under måltidssituationerna. Ett tillvägagångsätt som beskrivs går ut på att skapa trygghet. Detta anses som en viktig aspekt och en förutsättning för att öka barns motivation till att vilja ha inflytande. Av resultatet framgår att måltider bör upplevas med en positiv känsla och inte bara präglas av vuxna som bestämmer. Nedanstående citat beskriver det:
För det första så måste det ju vara en positiv situation för dem, det vill säga att trygghet är A och O för att utvecklas och få inflytande. Om du känner att allt bara är skit och du är jättearg och att du inte vill vara där då utvecklas du ju ingenting. Och då tänker jag då blir det ju inte… då har du inte någon inflytande överhuvudtaget. (Lena)
Resultatet visar att respondenterna utövar ett arbetssätt som innebär att fokusera och initiera till ett rikt samtalsklimat kring matbordet, samt att arbeta vidare med den information som framkommer i samtal med barn. Vidare beskrivs att barns
inflytande tydliggörs genom att varje enskild individ ges plats att känna sig delaktig och därmed våga ställa frågor, berätta och reflektera. Resultatet visar att det anses viktigt att skapa förutsättningar som kan bidra till att barn får inflytande. I resultatet
synliggörs ett flertal exempel på hur respondenterna arbetar konkret med barns inflytande kring måltiderna. I ett av exemplen nämns samtal och diskussioner om matens ursprung. Ett annat exempel på hur arbetet med inflytande kan se ut är att tillåta barnen att leka med maten där de fick lov att vara kreativa på sitt sätt. Nedanstående citat illustrerar hur en matsituation kan göras lek- och lustfylld:
Så det inte bara är det här att nu måste vi äta för att få i oss energi, utan vi försöker göra det lustfyllt runt omkring det. Vår kock är ju ganska flexibel. Då kan man ju fråga, kan du ge oss några stavar eller runda gurkskivor så vi kan göra olika figurer. (Majken)
4.3 Möjligheter till delaktighet och inflytande
Respondenterna beskriver att de har en möjlighet att själva bidra till ett trevligt måltidsklimat genom att uppmuntra barnen till att hjälpa varandra och benämna kompisar och föremål vid namn. Resultatet synliggör vikten av att kunna göra alla barn delaktiga genom att uppmuntra och initiera till samtal under måltiderna och utifrån barns olika intressen öka deras inflytande över samtalen. Nedanstående citat beskriver detta:
Jag kan exempelvis välja vad jag vill samtala om… samtala om det som intresserar barnen. Jag kan skapa möjligheter för barnen att bli engagerade, skapa möjligheter att barnen känner att deras röster får bli hörda. (Vivianne)
Det framkommer i resultatet att barnen får inflytande via matråd som respondenterna har möjlighet att anordna. Dessa arrangeras två gånger per termin. Där blir barnen delaktiga genom att bidra med önskemål om olika maträtter de vill äta. Synsättet på barns
delaktighet och inflytande påverkar i vilken omfattning barn tillåts ha inflytande och vara delaktiga under måltider. Respondenterna beskriver sitt eget förhållningssätt och barnsyn som en möjlighet för att erbjuda barn delaktighet och inflytande vid matbordet, vilket följande citat synliggör:
Det handlar ju om mitt förhållningsätt om vilken barnsyn jag har, samt vilken syn jag har på måltiden och dess syfte. Jag har ju mina egna värderingar vad jag anser är bra bordsskick till exempel. (Britt)
4.4 Utmaningar vid måltider
I resultatet framgår det att samtal anses vara viktigt för att göra barn delaktiga och ge dem inflytande under måltider. Respondenterna uttrycker att det finns utmaningar med att hantera och bemöta barn som uppvisar svårigheter att delta i samtal vid måltidsituationer. I och med detta förklarar respondenterna att en del barn kan ha svårt att uttrycka sin åsikt medan en del barn har svårt att stå tillbaka och lyssna. Resultatet visar att det blir en utmaning att skapa en möjlighet för alla barn att delta och göra sina röster hörda och genom detta få inflytande. Följande citat ger ett perspektiv på ett förhållningsätt till utmaningar:
Det är en utmaning att få barnen delaktiga men det är också en möjlighet att göra dem
delaktiga. Jag tänker att så iallafall. Det är en utmaning men hur kan vi göra det till något bättre då? (Pia)
Resultatet visar att en del barn kan ha svårt att sitta still vid måltidssituationer och vänta in varandra. Utmaningen med det sägs vara att hitta lösningar för att få barnen att stanna kvar vid matbordet. Respondenterna beskriver att det är en utmaning att få barn att smaka på en del maträtter och tillbehör. De framhåller att det är viktigt att göra
måltidssituationerna lustfyllda och kopplar detta till sina egna förhållningssätt där utmaningen ligger i att agera kreativt och kunna anpassa situationen utifrån vad den kräver. Resultatet visar vikten av att ge barnen tid till att prova något nytt. Maten kan dukas upp flera gånger innan de vågar testa, vilket beskrivs av respondenterna som barns inflytande att själva avgöra om de vill smaka av maten eller inte.
Av resultatet framgår ytterligare en utmatning vid måltidssituationer och det är att kunna argumentera för sin sak för att få igenom önskemål som bottnar i barns bästa. Detta resulterar enligt respondenterna i motsättningar kring arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltidsituationer. Ett exempel var när det bestämdes att barn ska få
möjlighet att äta en smörgås trots att frukosten är bortdukad. Nedanstående citat tydliggör detta resonemang:
Vi fick dessvärre ta emot ganska mycket skit från kolleger runt omkring men vi höll i och höll ut och det var mycket samtal och med ledning, och våran den här lilla morgonsmörgåsen, den var till och med uppe och snurrade i kommunhuset. Men vi hade nöjda vårdnadshavare och barn som var nöjda. (Britt)
I resultatet framkommer det regler och ramar kring måltidssituationer, där barnen i förväg placeras ut vid bestämda sittplatser. Respondenterna beskriver att barnen blir delaktiga vid det bord de sitter men får inte inflytande över var de ska sitta. Anledningen är enligt
respondenterna att de haft barnperspektivet i åtanke, med kännedom om barnens
relationer till varandra, men också barnens individuella behov. I resultatet framgår behovet av regler för att få ett lugnt klimat under måltiderna. Reglerna beskrevs som ett
förhållningssätt med värdegrund i hur man bemöter varandra i en måltidssituation, jämsides ett gott bordsskick, låg ljudnivå och att sitta kvar och vänta, vilket följande citat visar:
Ja men…. Det låter lite konstigt att säga att man hade regler men vi hade, det var ju mera att man hjälptes åt att ha en trevlig måltidssituation. Ja men att man skickar maten vidare och hjälper varandra. Vi kallade det här med att man jobbar med hjälpsamhet när man stöttade och hjälpte varandra vid matbordet. Men hjälpsamhet var ett verktygsord som vi använde
tillsammans med barnen och såg att deras kompentens kom till användning. (Britt)
5 Analys
I detta kapitel presenteras studiens analys i relation till det sociokulturella
perspektivet. Begrepp från det sociokulturella perspektivet som används i analysen är kommunikation, språk som redskap, kultur, socialt samspel, artefakter och
medierande redskap. Analysen presenteras under följande rubriker: Barns delaktighet och inflytande kring måltider, Förskollärares förhållningsätt och Möjligheter och utmaningar.
5.1 Barns delaktighet och inflytande kring måltider
Resultatet av studien visar utifrån det respondenterna ger uttryck för att barn på olika sätt delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper, som exempelvis att diskutera dagens måltid och sedan framföra sina reflektioner och önskemål till förskolans kock, eller att be en kompis att skicka det föremål som hen behöver vid bordet. Det synliggör det teoretiska perspektivets (Säljö, 2014) syn på
språkanvändning som betraktas som ett verktyg som överför information och
fungerar som en länk mellan omgivningen och barnet. Detta inom ramen för en viss kultur och de språk och kommunikation som omger den rådande kulturen. De normer, värderingar och regler som omger måltidssituationerna i vår studie förstås utifrån det sociokulturella perspektivet som måltidssituationernas kultur.
Det framgår av resultatet att respondenterna på olika sätt gör barn delaktiga kring måltiderna genom att exempelvis involvera barn i dukning av bord och låta dem agera matvärdar. Detta speglar ett arbetssätt där barn inte endast förväntas att närvara och göra som de blir tillsagda av de vuxna, utan snarare visar
respondenternas val av handling ett tillåtande förhållningssätt, där barn aktivt bjuds in till delaktighet. Respondenterna beskriver att de stimulerar barnen att delta i samtal vars syfte exempelvis handlar om att reflektera kring matsvinn och den mat som serverats. Detta kan bidra till att utöka barns handlingsutrymme, vilket kan leda till ökat inflytande där barns erfarenheter uttrycks via kommunikation och därmed resulterar i att skapa och utveckla nya kunskaper. Utifrån beskrivningarna tolkas det som att barnen ges inflytande med hjälp av den kommunikation som dels uppstår, dels uppmuntras av förskollärare. Utifrån det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) är det ett exempel på hur lärande och utveckling betraktas med utgångspunkt i kommunikation.
Respondenterna betonar vikten av att göra barn delaktiga i samtal och att samspela med varandra vid måltider. Detta genom att vara lyhörd och se varje barn utifrån deras egna behov och förutsättningar. Det tolkas utifrån det sociokulturella
perspektivet (Säljö, 2014) som att språket är en länk som möjliggör för människan att kommunicera, utbyta och samla in ny information. Resultatet av studien visar från beskrivningar värdet av att förskollärare och barn samspelar med varandra, då det kan öka barns delaktighet och inflytande vid måltidssituationer. Utifrån det
sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) är samspel och utbyte av varandras kunskaper och erfarenheter via en kommunikativ process en förutsättning för att kunna delta och interagera i olika aktiviteter. Resultatet av studien visar hur
respondenterna beskriver att de gör barnen delaktiga via samtal. Detta belyser den kommunikativa processen som det sociokulturella perspektivet framhåller. Genom att respondenterna ger barn samtalsutrymme där de delar med sig av sina
erfarenheter och på så sätt erbjuder inflytande över samtalet, kan detta bidra till att barn i större utsträckning uttrycker och delar med sig av sina erfarenheter till varandra och skapar mening. Detta kan i sin tur resultera i nya kunskaper i enlighet
med det sociokulturella perspektivet (Säljö 2014) som framhåller att ord i egenskap av utsagor förmedlar vår omvärld och gör den begriplig och meningsfull.
I resultatet framgår det att barnen görs delaktiga i måltidssituationerna genom att de får vara mat- och dukvärdar. Barnen tilldelas ansvar som att duka fram glas, bestick, tallrikar, mjölk, smör med mera, vilket tolkas som en kultur. Kultur inom det
sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) är inte bara en uppsättning av värderingar, normer och andra kunskaper. I kultur ingår även fysiska redskap, så kallade
artefakter, som består av olika typer av verktyg för att underlätta vardagen. Tallrikar, glas och bestick, som barnen i respondenternas beskrivning använder sig av, kan betraktas som artefakter utifrån det sociokulturella perspektivet. Redskapen i studien fungerar i detta fall inte bara som ett symboliskt kulturvärde, utan förmedlar även med sitt innehåll vidare kunskaper i samspelande interaktion mellan barn och vuxna. Tallrikar, glas och bestick på matbordet representerar inte bara redskap som
underlättar måltidssituationen, utan medierar även information till deltagarna. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014) handlar det om att erkänna att vår världsbild och vårt tänkande är resultatet av och, färgat av, en rad olika redskap och vår kultur. Mediering som begrepp innebär att människor inte framstår i kontakt med varandra som ovetande, utan samspelar med varandra med hjälp av olika fysiska och psykiska intellektuella redskap. Det medierade i studien kan ses i de strategiskt utvalda placeringarna av tallrikar, bestick och glas som preciserar var barnen ska positioneras vid matbordet.
Om man i vår studie betraktar tallrikar och bestick som de artefakter som det
sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) förespråkar kan deras medierande funktion innebära att vidareförmedla hur verktygen kommer till användning i hantering av mat, men också hur barn i hantering av dem kommunicerar med och till varandra. Detta till exempel i bedömning var glaset ska placeras eller var besticken ska läggas. För att kunna förstå hur människor fungerar, lär och utvecklas i sociala sammanhang kan vi enligt det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) inte ignorera det faktum att kunskap och lärande är intimt sammanflätat och beroende av medierande redskap.
De olika redskapen vid måltidssituationerna i respondenternas svar kan betraktas som hjälpmedel som kan bidra till barns delaktighet då barn i interaktion med dessa mer eller mindre samspelar på olika sätt. Respondenterna tydliggör dock att barns inflytande och delaktighet delvis har inskränkts då barnen inte kan ta mat själva på grund av rådande Coronapandemin. Detta tolkas följaktligen som att barnen i studien ges färre chanser att interagera med artefakter och därmed mindre delaktighet.
Utifrån det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) är användning av medierade redskap något som tillskriver mening och betydelse i det människan är i färd med att förstå. Vår omvärld får mening och betydelse när den medieras för oss via de redskap som används vars syfte är att bistå med ytterligare kunskaper för att förstå och
Resultatet visar strategier för att göra barnen delaktiga, genom att visa vilken mat som finns på bordet. Barnen får nicka eller säga ja innan maten läggs upp på barnens tallrikar. Respondenternas beskrivningar av arbetssättet tillåter barnen att
kommunicera genom att använda språket utifrån sina egna förutsättningar. Det kan bidra till att barn får inflytande även om de inte behärskar det verbala språket. Med språket som redskap utifrån det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) kan respondenterna förmedla information till barnet de samtalar med om vad de vill uppmärksamma barnet på, med hjälp av gester och mimik.
5.2 Förskollärares förhållningsätt
Av resultatet framgår att respondenternas egna förkunskaper och erfarenheter är något som diskuteras och anses ha betydelse i deras arbete med barns delaktighet och inflytande. Respondenterna problematiserar sina egna förkunskaper och erfarenheter i relation till bemötandet och förväntningar på barnen. De redogör för hur de
bemöter barn som av olika anledningar visar motstånd till de regler och normer som dominerar en måltidssituation. Exempelvis genom att göra undantag från en regel vid måltidssituationer som vanligtvis följs. Utifrån det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) framhålls det att människor handlar och upplever förväntningar av en situation olika beroende på vilka förkunskaper och erfarenheter de bär med sig. I detta fall kan orsaken till att respondenterna valt att bemöta barnens motsättningar av regler bero på de erfarenheter och kunskap de själva bär med sig. Exempelvis vilka konsekvenser den specifika regeln kan innebära och ge vid matsituation. Utifrån respondenternas beskrivningar rörande barns möjlighet att uttrycka sitt motstånd får barnen
inflytande genom att få sin vilja respekterad.
Respondenterna uttrycker att det är av stor vikt att visa flexibilitet i arbetssättet samt att ha en förmåga att möta upp och anpassa situationen utifrån barnens behov. Det kan exempelvis handla om att erbjuda barnet något annat att äta om hen inte vill äta det som serveras. Respondenterna beskriver ett förhållningsätt som kan tolkas som en slags kultur där respondenterna väljer att agera på ett ödmjukt sätt som inte inskränker på barns rättigheter genom att vara lyhörda inför deras önskemål. Utifrån det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) krävs en reflektion över en uppsättning av kunskaper en individ har för avsikt att förmedla och samtidigt utvärdera deras relevans i olika situationer. Respondenterna i studien tycks inte bara bära kunskaper som de förmedlar till barnen utan reflekterar även kring deras värde och innehåll. Respondenternas tillvägagångsätt speglar det sociokulturella perspektivet, att människans tänkande inte är frikopplad från omgivningen och att dessa två komponenter både förklarar individens förutsägbarhet och flexibilitet i sitt handlande.
Respondenterna beskriver dessutom ett arbetssätt som syftar till att skapa förutsättningar för barns inflytande genom att arbeta för att främja en trygg
motivation till att vilja ha inflytande. Resultatet i vår studie påvisar att regler och strukturer är en påtaglig aspekt i flera situationer. Detta kan ha inverkan på barns delaktighet och inflytande om en verksamhets rådande kultur förespråkar just regler och struktur. Detta då förskollärares synsätt på barns delaktighet och inflytande kan färgas av den kultur de arbetar i. Det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014)
förespråkar att kultur är de värderingar, uppsättning av idéer, normer, kunskaper och resurser som vi med tiden införskaffat oss i samspel med andra.
5.3 Möjligheter och utmaningar
Det framgår i resultatet att det finns regler, exempelvis att barnen har bestämda platser som i förväg valts ut av personalen. Respondenterna framhåller detta ur ett barnperspektiv där barnen strategiskt placerats ut med hänsyn till deras relationer till varandra och utifrån deras behov och förutsättningar. Resultatet visar att måltiderna mestadels är styrda och strukturerade av vuxna, där barnen inte ges mycket inflytande över exempelvis var de vill sitta. Respondenternas behov av att delvis styra och reglera måltidssituationen kan förstås utifrån det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) gällande kunskap och makt, där kunskapens utveckling är en process i dubbel bemärkelse som både kan vara negativ och positiv. Någon
riskerar att stå i beroendeställning till den som har kunskap och makt. Detta kan i sin tur leda till utanförskap betraktat utifrån ett demokratiskt perspektiv.
Respondenternas beskrivning av regler som tillämpas vid måltiderna kan bidra till indirekt utanförskap i form av mindre inflytande för barnen, då respondenterna uttryckt att reglerna bestämts av dem själva. Respondenterna i studien förväntar sig att barnen ska följa de regler som finns och därmed kan detta förstås som att deras kunskaper är av högre värde. Utifrån det sociokulturella perspektivets (Säljö, 2014) sätt att förstå och uppfatta omvärlden betraktas vissa kunskaper som mer giltiga och tilldelas därmed högre värde och status där en individ förväntas följa.
I resultatet framhåller respondenterna indirekt vikten av den kunskap som reglerna de praktiserar grundar sig i. De beskriver att barn behöver regler dels för att få lugn och ro att äta, dels för att måltidssituationerna ska upplevas meningsfulla för alla. Utifrån det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) tolkas det som att reglerna kan kopplas till ett formaliserad lärande, som innebär att vissa kunskaper behöver läras ut för att människan ska kunna ta del av sociala privilegier och möta upp samhällets krav.
Möjligheter som framkommer i resultatet är att respondenterna uppmuntrar barnen att benämna varandra vid namn, benämna föremål på bordet samt hjälpa varandra vid behov. Respondenterna uttrycker också att det bidrar till att få en lugn måltid med låg ljudvolym när barnen delas in i mindre grupper runt matbordet.
Tillvägagångssättet kan bidra till att utöka barns delaktighet genom att barn tillåts samspela med varandra och få möjlighet att göra sin röst hörd genom att uppmuntras till delaktighet och samspel med varandra i mindre grupper. Utifrån det
sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) betraktas tillvägagångssättet som en förutsättning för att samspelet mellan barn ska fungera. Att barn lär sig genom att observera och delta och därmed ta efter och lära genom olika aktiviteter. Man lär sig regler för socialt samspel och att ta hänsyn i mindre grupper. Respondenterna
upplever att det är en utmaning att få en del barn att sitta kvar och vänta tills alla har ätit färdigt. Då en del barn lämnar bordet i förtid kan möjligheten för barn att lära sig regler i socialt samspel minska. Dessutom kan en del barn ha svårt att argumentera för sin sak. Detta kan i sin tur påverka barns inflytande och delaktighet då regler för socialt samspel kan ha betydelse för hur delaktig ett barn blir och hur mycket
inflytande ett barn får vid matbordet. Inom det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) anses sampel i grupper hjälpa individen att utveckla sin kompetens och lära genom att betrakta och se hur andra gör. Detta kan dock bli till en begränsning om barnen väljer att lämna bordet.
6 Diskussion
I detta kapitel kommer studiens resultatdiskussion att presenteras, där vi kommer att diskutera tidigare forskning i förhållande till studiens resultat. Därefter diskuterar vi studiens metodval i metoddiskussionen. Efter det redovisas studiens slutsats samt studiens betydelse för vår framtida yrkesroll. Avslutningsvis ges förslag för framtida forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider. Frågeställningarna syftar till att svara på hur förskollärare beskriver att de arbetar för att göra barn delaktiga under måltidssituationer och hur förskollärare beskriver att de arbetar för att ge barnen inflytande under måltidssituationer.
Resultatet visar att det anses krävas en viss kreativitet och flexibilitet i arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltidssituationer under rådande restriktioner i samhället på grund av rådande pandemi. Dessa speciella förhållanden skiljer sig från de förhållanden som beskrivs i tidigare studier och kan därmed påverka barns
delaktighet och inflytande vid måltidssituationer på olika sätt. Barn får inte möjlighet att vara delaktiga genom att ta mat själva och får därmed inte inflytande i samma utsträckning som tidigare. Barnen får i stället bestämma vad de vill ha på sin tallrik genom att tacka ja eller nicka. Dock visar vår studie att det beskrivs som ett problem att tillgodose denna självständighet i och med att restriktioner kräver vuxnas närvaro vid hantering av mat. Westlund (2011) beskriver att pedagoger behöver vara kreativa för att arbeta med barns inflytande och skapa tillfällen för det. I likhet med vår studie delar förskollärarna medvetet upp barnen i små grupper vid matsituationerna. Detta i syfte att öka barns delaktighet och inflytande genom att mindre grupper bidrar till ett öka samtalsutrymme. På samma sätt framhåller Westlund (2011) att barn delas in i
