Segregation som konsekvens av en bristfällig fysisk stadsplanering i Miljonprogrammet

Segregation som konsekvens av en bristfällig

fysisk stadsplanering i Miljonprogrammet

Segregation as a consequence of an inadequate physical

urban planning in the Million Programme

Farzad Daraee

Vincent Ta

EXAMENSARBETE

2020

Examinator: Amjad Al-Musaed Handledare: Bengt Erlandsson Omfattning: 15 hp

“First life, then spaces, then buildings – the other way around never works”

Abstract

Purpose: The Million Programme was a reform program that arose as a result of the housing shortage of that time, but also the deficient housing standard in Sweden. The reform aimed to have one million homes built during the ensuing decade, while at the same time reforming the existing housing standard. In connection with the construction of these dwellings, criticism and a bad reputation began to arise about these residential areas. More recently, these homes have become associated with geographical segregation and social exclusion in society. The social sustainability aspects have many times ended up in the cloud and have not been as important. The purpose is to find remedial solutions in a residential area that is characterized by social exclusion and geographical segregation in society.

Method: The methods implemented in the study are literature studies, interviews, document analysis and observations. Since social sustainability is difficult to measure and difficult to define, a qualitative and a quantitative approach has been applied in order to obtain a holistic perspective on the problem area and further answer the issues. Findings: In the present study, the impact of an inadequate physical urban planning on segregation in a Million Programme area was analysed. The study also analysed the physical urban planning in a newly built residential area as a starting point. It turned out that the physical urban planning in the Million Programme area created good conditions for social interaction and activity that were less good in the newly built residential area. The obvious shortcomings in the Million Programme area were mainly the monotonous concrete housing which lacked a variety of forms of housing and types of houses. This led to a socio-economic and demographic segregation.

Implications: The conclusion that could be drawn in the study was, by only paying attention to the physical factors in a residential area is a narrow way to evaluate the social sustainability of a city, and not least a residential area. A decent city must create conditions for activity, interaction, outdoor life, promoted health and quality of life, etc. Achieving social sustainability requires a balance of these factors. Attractive housing with a variety of forms of lease and housing types is also important. Finally, it is important to involve the resident’s views on the issue of physical urban development. Limitations: A major limitation of the study was the analysis of physical urban planning with regard to social sustainability. This is in connection with previous occurrence of a considerable number of theories regarding social sustainability and a wide variety of interpretations and specifications of the area. This entailed an enormous amount of pilot studying on the subject which was time consuming. Furthermore, a limiting factor was the lack of involvement of key people working on these issues. Keywords: Physical urban planning, Social sustainability, Segregation, Urban development, The Million programme, Physical factors, Råslätt, Munksjöstaden. Content is described in Swedish below.

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Miljonprogrammet var ett reformprogram som uppkom till följd av den dåvarande bostadsbristen men likaså den påtagligt bristande bostadsstandarden i Sverige. Reformen syftade till att under det påföljande decenniet låta uppföra en miljon bostäder och samtidigt reformera den dåvarande bostadsstandarden. I samband med uppförandet av dessa bostäder har det alltsedan uppkommit kritik och ett illa anseende om dessa bostadsområden. På senare tid har dessa bostäder övergått till att förknippas med geografisk segregation och socialt utanförskap i samhället. De sociala hållbarhetaspekterna har många gånger hamnat i skymundan och inte haft lika stor bemärkelse. Syftet är att påträffa åtgärdande lösningar i ett bostadsområde som präglas av socialt utanförskap och geografisk segregation i samhället.

Metod: De metoder som implementerats i följande studie är litteraturstudier, intervjuer, dokumentanalys samt observationer. Eftersom social hållbarhet är svårmätbart och svårdefinierat har ett kvalitativt men likaså ett kvantitativt angreppsätt valt att utföras i syfte att erhålla ett helhetsperspektiv över problemområdet och vidare besvara studiens föreliggande frågeställningar.

Resultat: I innevarande studie analyserades den bristfälliga fysiska stadsplaneringens påverkan på segregation i ett miljonprogramsområde. I studien analyserades även den fysiska stadsplaneringen i ett nybyggt bostadsområde som ett utgångsläge. Det visade sig att den fysiska stadsplaneringen i miljonprogramsområdet skapade goda förutsättningar för sociala interaktion och aktivitet som var mindre bra i det nybyggda bostadsområdet. De påtagliga brister i miljonprogramsområdet var huvudsakligen de monotona betongbostäderna som saknade mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Detta medförde till en socioekonomisk- och demografisk segregation.

Konsekvenser: Den slutsats som kunde dras i innevarande studie var att enbart beaktan på de fysiska faktorerna i ett bostadsområde är ett trångsynt sätt att värdera den sociala hållbarheten i en stadsdel, och inte minst ett bostadsområde. En god stad måste skapa förutsättningar för aktivitet, interaktion, friluftsliv, främjad hälsa och livskvalité, etc. vilket innefattar de icke-fysiska faktorerna i stadsplanering. För åstadkommandet av social hållbarhet krävs en balans mellan dessa faktorer. Det är även viktigt med attraktiva bostäder med mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Avslutningsvis är det av vikt att involvera de boendes synpunkter i frågan om fysisk stadsutveckling. Begränsningar: En stor begränsning i studien var analyserandet av den fysiska stadsplaneringen med avseende på social hållbarhet. Detta i samband med förekomsten av en ansenlig mängd teorier beträffande social hållbarhet och stor mängd olika tolkningar och konkretiseringar av området. Detta medförde en stor mängd förstudie om ämnet vilket var oerhört tidskrävande. Ytterligare en begränsning är involverandet av nyckelpersoner i studien som arbetar med dessa frågor.

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

2

Metod och genomförande ... 6

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 6

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 7

2.2.1 Frågeställning 1 ... 7

2.2.2 Frågeställning 2 ... 8

2.2.3 Frågeställning 3 ... 8

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 8

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 9

2.4.1 Observation ... 9 2.4.2 Litteraturstudie ... 9 2.4.3 Intervju ... 9 2.4.4 Dokumentanalys ... 10 2.5 ARBETSGÅNG ... 11 2.5.1 Observation ... 11 2.5.2 Litteraturstudie ... 14 2.5.3 Intervju ... 15 2.5.4 Dokumentanalys ... 15 2.6 TROVÄRDIGHET ... 16

3

Teoretiskt ramverk ... 17

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE ... 17

3.1.1 Fysiska faktorer i sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling ... 18

Innehållsförteckning

3.1.3 “Staden i ögonhöjd” ... 19

3.1.4 Social hållbar stadsutveckling ... 19

3.1.5 Segregation ... 20

3.2 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 21

4

Empiri ... 22

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 36

5

Analys och resultat ... 37

5.1 ANALYS ... 37

5.2 FYSISKA FAKTORER I SOCIALA DIMENSIONEN AV HÅLLBARSTADSUTVECKLING ... 39

5.2.1 Gestaltning... 39

5.2.2 “Staden i ögonhöjd” ... 40

5.2.3 Social hållbar stadsutveckling ... 40

5.2.4 Segregation ... 41 5.3 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 42 5.3.1 Råslätt ... 42 5.3.2 Munksjöstaden ... 42 5.4 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 43 5.5 FRÅGESTÄLLNING 3 ... 43

6.4 S ... 47

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 48

Referenser ... 49

Inledning

1 Inledning

Följande avhandling innefattar Examensarbete i byggteknik V20 (15hp), skriven vid Tekniska Högskolan i Jönköping, vårterminen 2020. Avhandlingen orienterar sig kring byggnadsteknik och arkitektur som del i utbildningsplanen för programmet Byggnadsteknik, byggnadsutformning med arkitektur, 180 högskolepoäng.

Föreliggande arbete är närmare bestämt en utredning kring bemärkelsen av fysisk stadsplanering ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i bostadsområden uppförda under Miljonprogrammet, som del i arbetet mot hållbar stadsutveckling. I innevarande kapitel ges en bakgrund samt problembeskrivning till arbetet och vidare redogörs arbetets mål och frågeställningar, avgränsningar och slutligen dispositionen för rapportens innehåll.

1.1 Bakgrund

Under 1950 – talet var bostadsbristen men likaledes bostadsstandarden i Sverige ett kritiskt samhällsproblem som kraftigt yttrade sig i långa bostadsköer och otillfredsställelse. Detta var förvisso till följd av efterkrigstiden och inte minst den hastiga urbaniseringen, det förbättrade välståndet men likaså efterfrågan på högre bostadsstandarder. Följaktligen subventionerade Sveriges riksdag om långivning för byggandet av cirka en miljon bostäder under tidsperioden 1965 till 1974. Miljonprogrammet hade i syfte att under det påföljande decenniet låta uppföra en miljon bostäder och samtidigt reformera den dåvarande bostadsstandarden (Hall & Vidén, 2005).

Reformen kom att laga kraft och projektet genomfördes under det påföljande decenniet. Halvvägs in i projektet hade bostadsbristen omvandlats till ett bostadsöverskott i landet och snarligen började kritik för projektet att höras från olika håll med utlåtandet om enformighet och en ”värdelös” arkitektur. Frågan har alltsedan oavbrutet yttrat sig i en ansenlig mängd missnöjdheter men likaså olika debatter (Hall & Vidén, 2005).

Under året 1968 inleddes ett stort kritiserande av miljonprogrammet. Det var i synnerhet den storskalighet och sterila bostadsmiljö i Miljonprogrammets bostadsområden som omtalades. I samband med den substantiella bostadsbristen, förorsakades ett effektiviserat och produktionsanpassade byggande som blev följden av ett minimerat inflytande av de tillkommande hyresgästerna (Sveriges Allmännytta, u.å.).

Sveriges riksdag hade beslutat om att bygga många bostäder under den fasta tidsramen med ett rationaliserat och industrialiserat utgångsläge. Något större förarbete och reflektion om utformandet av goda bostadsmiljöer förutsågs därmed inte. I Miljonprogramsbostäderna uppstod snart en ansenlig mängd utflyttningar. Svenskar började snart söka sig till småhusen och landsbygderna, i takt med det ökade

Vid tidsperioden 1980 började Sverige få en ansenlig arbetskraftsinvandring där människor från andra länder började invandra för jobbmöjligheter. Invandrarna blev ofta utplacerade i de bostäder som uppfördes under Miljonprogrammet eftersom dessa stod tomma. Till följd av detta, eskalerade segregationen såväl ekonomiskt som socialt vilket ökade klyftan i den socioekonomiska indelningen. Bostadsmiljöerna och inte minst den fysiska stadsplaneringen försämrades snabbt i samband med att bostadsområdena misskötes och många butiksägare valde att flytta sina verksamheter (Sveriges Allmännytta, u.å.).

Hållbar stadsutveckling är ett internationellt arbete som hör till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. De riktlinjer och mål som eftersträvas av Sveriges regering är att reformera städers förutsättningar för bland annat tryggare och hälsosammare platser, ett grönare samhälle men likaledes en förbättrat fysisk planering som resulterar i minskad segregation och ökad social sammanhållning (Naturvårdsverket, 2020).

Tengbom i Jönköping erhöll diplom i kategorin god byggnadsvård i kommunens stadsbyggnadspris genom renoveringen av studenthuset i Råslätt, Jönköping. Tengbom menar på att fokus på Miljonprogrammet skulle kunna lösa många av dagens samhällsutmaningar, inte minst bostadsbristen, den rådande segregationen och integrationen i samhället (Tengbom, 2020).

1.2 Problembeskrivning

I rapporten ”socialt hållbar stadsutveckling” utgiven av Boverket (2010), redogörs åstadkommande av social hållbarhet i resurssvaga bostadsområden med utgångspunkt från de boende. Boverket menar på att arbetet mot social hållbarhet bygger på de boendes förtroende, uppfattning, lärdomar och erfarenheter om området. Sålunda innebär detta att tillvarata områdets identitet, de boendes känsla av samhörighet samt förtroendefulla relationer mellan involverade aktörer. Samtidigt vill Boverket tydliggöra att vid upprustning av bostadsområden, ska beaktan tas till de boendes behov samt ekonomiska förutsättningar. Den sociala hållbarheten i bostadsområden är till skillnad från den ekonomiska och ekologiska hållbarheten en abstrakt och invecklad aspekt som brister på en forskningsbaserad grad i frågan om faktorer som påverkar det sociala livet (Boverkets, 2010).

På senare tid har dessa bostadsområden övergått till att förknippas med geografisk segregation och socialt utanförskap i samhället. Till följd av det sociala utanförskapet i dessa områden, den påtagliga segregationen och den multietniska populationen finns det en strävan efter att involvera invånarnas deltagande i frågan och samtidigt arbeta mot en hållbar stadsutveckling (Gustavsson & Elander, 2016).

I ett tidigare uttalande från regeringen berörande hållbar stadsutveckling hamnade de sociala aspekterna i skymundan. Det finns närmare bestämt ett flertal faktorer som talar för bemärkelsen av de sociala hållbarhetsaspekterna, inte minst förutsättningar för god livsmiljö, integration, tryggare och hälsosammare områden, social sammanhållning, lek- och rekreationsplatser, m.m. Dessa faktorer är synnerligen angelägna i bostadsområden med stort utanförskap, inte minst bostadsområden som uppfördes under miljonprogrammet (Gustavsson & Elander, 2014).

Inledning

Uppbyggandet av Miljonprogrammet har lett till en ökad bostadsmarknad i Sverige. Dock blev repeterande, monotona byggnader och betongförorter effekten av programmet, vilket kritikerna antyder har kontribuerat till social segregation och ökad kriminalitet. Detta på grund av att regeringen under skapandet av Miljonprogrammet hade tunnelseende enbart på att lösa bostadsbristen utan någon slags eftertanke på människorna som eventuellt skulle leva i området (Gohardani, 2014).

Ur ett fenomenologiskt perspektiv representerade betongfasaderna, en plats med endast en begränsad mängd interaktion i den omgivande miljön. Dessa begränsningar blev även ett hinder gällande form, struktur och färgskala som sedan gav upphov till en inre isolerande kulturell miljö. Till skillnad från en mer kommunikativ plats som potentiellt kan vara utformade av glasgardinväggar eller större fönsterstorlek som skapar en mer öppenhet i området (Gohardani, 2014).

1.3 Mål och frågeställningar

Följande arbete har som målsättning att utreda samt belysa bemärkelsen av den fysiska stadsplaneringen i Miljonprogramsområdet Råslätt, Jönköping med avseende på ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet syftar till att påträffa åtgärdande lösningar i ett bostadsområde som präglas av socialt utanförskap och geografisk segregation i samhället. Arbetet ska komma att ligga till grund för vidare vetenskaplig forsknings- och utredningsarbete beträffande social hållbarhet som del i arbetet mot hållbar stadsutveckling.

Följande frågeställningar kommer ligga till grund för studien:

• Hur ser den fysiska stadsplaneringen ut i miljonprogramsområdet Råslätt och det nybyggda området Munksjöstaden i Jönköping?

• Vilka är de påtagliga skillnaderna mellan Råslätts fysiska stadsplanering jämfört med det nybyggda bostadsområdet Munksjöstaden?

• Vilka åtgärder i den fysiska stadsplaneringen kan implementeras för att främja Råslätts integration i arbetet mot social hållbar stadsutveckling?

1.4 Avgränsningar

Utredningsarbetet innefattar inte ekonomiska såväl som ekologiska hållbarhetsaspekter utan belyser enbart den fysiska stadsplaneringen med avseende på social hållbarhet. I studien kommer inte de icke-fysiska faktorerna i social hållbarhet att analyseras utan endast de fysiska faktorerna, (se Tabell 1). Detta eftersom de fysiska faktorerna är relevanta för skribenternas utbildning. Eftersom studien enbart orienterar sig kring den externa bostadsmiljön kommer ”Decent Housing” och ”Urbanity” att bortses. Inget annat bostadsområde förutom Råslätt samt Munksjöstaden i Jönköping kommer analyseras i studien. I studien ingår heller inte några kostnadskalkyler.

Tabell 1: Icke-fysiska faktorer och fysiska faktorer i den sociala dimensionen av hållbar statsutveckling (Dempsey, Bramley, Power & Brown, 2011).

Inledning

1.5 Disposition

Rapportens resterande huvudkapital innefattas av kapitel två till sex. Kapitel 2 – Metod och genomförande

Följande kapitel beskriver studiens arbetsgång samt de ingående metoder som implementerats för besvarandet av samtliga frågeställningar. Här ingår även en diskussion kring studiens trovärdighet.

Kapitel 3 – Teoretiskt ramverk

I följande kapitel presenteras teorier med stöd från vetenskapliga grunder som sammankopplas med respektive frågeställning. Samtliga teorier analyseras sedan med empirin i fjärde kapitlet.

Kapitel 4 – Empiri

Den insamlade data presenteras och förklaras objektivt i följande kapitel. Här framkommer även bilder som stöd för ett objektivt redovisande av empirin.

Kapitel 5 – Analys och resultat

I följande kapitel analyseras empirin och arbetets samtliga frågeställningar besvaras. Här analyseras och kopplas även teorier med stöd från vetenskapliga grunder med empirin.

Kapitel 6 – Diskussion och slutsatser

I det sista huvudkapitlet framgår en diskussion kring studiens resultat men även metod och angreppsätt. Begränsningar, slutsats men likaså förslag till vidare forskning presenteras även i följande kapitel.

2 Metod och genomförande

Under följande kapitel redogörs arbetets tillvägagångssätt samt de metoder som implementerats vid insamling av data. Arbetets datainsamlingsmetod följer ett vetenskapligt förhållningsätt med en tillförlitlig forskningsstrategi.

2.1 Undersökningsstrategi

De frågeställningar som står till grund för analysen och utredningen kommer att besvaras genom ett kvalitativt men likaså ett kvantitativt angreppsätt. Ett kvantitativt angreppsätt innefattar mätningar samt statistiska bearbetnings – och analysmetoder. Ett kvalitativt angreppsätt innefattar datainsamlingar i form av kvalitativa intervjuer samt tolkande analyser d.v.s. verbala analysmetoder (Patel & Davidson, 2003).

Den kvalitativa datainsamlingsmetoden kommer att utföras genom strukturerade observationer, intervjuer med låg grad av strukturering och hög grad av standardisering samt litteraturstudier av facklitterära böcker, forskningsartiklar, offentliga tryck samt artiklar. Den kvantitativa datainsamlingsmetoden kommer att utföras genom dokumentanalys med underlag från en myndighet.

Observationerna kommer att ske i samband med en platsstudie på Råslätt samt Munksjöstaden i Jönköping. Under platsstudien kommer fotografering samt anteckningar föras succesivt. Slutligen kommer den kvalitativa såväl som den kvantitativa datainsamlingen presenteras i empirin samt kopplas och analyseras med redan befintliga vetenskapliga teorier.

Metod och genomförande

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Nedan illustreras och redogörs sammankopplingen mellan metod som valts för att besvara frågeställningarna, (se Figur 1).

2.2.1 Frågeställning 1

Hur ser den fysiska stadsplaneringen ut i Råslätt och det nybyggda området Munksjöstaden i Jönköping?

Frågeställning 1 har besvarats med dokumentanalyser, observationer, intervjuer samt litteraturstudier. Observationer ska utföras under en platsstudie samtidigt som

Hur ser den fysiska stadsplaneringen ut i miljonprogramsområdet Råslätt och det nybyggda området Munksjöstaden i Jönköping? Vilka är de påtagliga skillnaderna mellan Råslätts fysiska stadsplanering jämfört med det nybyggda bostadsområdet Munksjöstaden?

Vilka åtgärder i den fysiska stadsplaneringen kan implementeras för att främja Råslätts integration i arbetet mot social

hållbarhet?

Litteraturstudie

Observation

Dokumentanalys

Figur 1: Koppling mellan frågeställningar och metoder.

2.2.2 Frågeställning 2

Vilka är de påtagliga skillnaderna mellan Råslätts fysiska stadsplanering jämfört med det nybyggda bostadsområdet Munksjöstaden?

Frågeställning 2 besvaras med dokumentanalyser samt litteraturstudie. I följande frågeställning jämförs de två bostadsområdena med varandra. Här jämförs litteraturstudien beträffande de fysiska faktorerna i den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling av respektive område för att sedan tolkas och beskrivas. Dokumentanalyser i form av statistiskt underlag tas fram och används som del i besvarandet av innevarande frågeställning.

2.2.3 Frågeställning 3

Vilka åtgärder i den fysiska stadsplaneringen kan implementeras för att främja Råslätts integration i arbetet mot social hållbar stadsutveckling?

Frågeställning 3 besvaras med dokumentanalyser, intervjuer samt litteraturstudier. Även här ska dokumentanalyser i form av statistiskt underlag att implementeras. Litteraturstudier används för att bestyrka empirinsamlingen. Intervjuerna klargör vilka behov och önskemål Råslätt invånare har.

2.3 Litteraturstudie

Vid insamling av litteraturstudie har olika databaser använts för ett större utbud av vetenskaplig litteratur. Databaser som ScienceDirect, Diva-portal, ProQuest och Taylor & Francis har nyttjats. I dessa databaser hittades sekundärdata i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar samt facklitterära böcker.

För detta användes sökord som: urban space, social sustainability, the million program,

urban design, sustainable urban planning, architecture, impact, Sweden, urban development.

Metod och genomförande

2.4 Valda metoder för datainsamling

I påföljande kapitel framförs och beskrivs de datainsamlingsmetoder som valts för besvarandet av studiens frågeställningar. Dessa datainsamlingsmetoder är dokumentanalyser, intervjuer, litteraturstudier samt observationer. I studien har insamlingsmetoderna utförts med hänseende till ett vetenskapligt arbetssätt.

2.4.1 Observation

I studien kommer strukturerade observationer att utföras med hänseende till kravet på vetenskapliga tekniker. Strukturerade observationer ställer kravet på ett väl preciserat och avgränsat problemområde (Patel & Davison, 2003). Under observationen kommer ett observationsschema att utformas. I observationsschemat kommer de fysiska faktorer i den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling med stöd i forskningsbaserade källor som beskriver och tolkar faktorerna att föreligga.

Observationerna kommer att utföras i miljonprogramsområdet Råslätt samt det nybyggda området Munksjöstaden. Här kommer en platsstudie på ömse områden att föreligga. I samband med platsstudien kommer även fotograferingar att tas succesivt för att styrka validiteten i observationsmetoden.

I boken ”Arkitekturevaluering i teori og praksis”, menar författaren Birgit Cold att en platsstudie är en arkitektonisk observation och bedömning av en specifik plats. Den metod som framgår i boken är uppdelad i tre steg. Metodens första steg inleds med en omgående överblick över platsen i samband med anteckningar. Det andra steget handlar om att utföra en närmare analysering och förklaring av platsens utformning och karaktär. Den sistnämnda metoden handlar om att utvärdera och kritiskt granska platsen (Cold, 1992).

2.4.2 Litteraturstudie

I den sociala hållbarhetsdimensionen finns det icke-fysiska och fysiska faktorer som gör att social hållbarhet blir diffust, svårt att mäta och måste därför konkretiseras. De fysiska faktorerna i den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling är viktigt då hög kvalitet av den fysiska miljön bidrar, i teorin, politiken och praktiken, till en ökad social aktivitet bland områdets invånare. En högkvalitativ fysisk miljö medverkar inte bara till en god struktur i samhället, utan anses även vara effekten av hälsa, lycka och god livskvalitet (Dempsey, Bramley, Power & Brown, 2011). För att göra studien mätbart och resultatet åtkomlig är valet att fokusera på endast de fysiska faktorerna. 2.4.3 Intervju

I följande studie kommer kvalitativa intervjuer att implementeras. Intervju är en datainsamlingsmetod som bygger på frågor. Frågorna syftar till att komma underfund

Intervjufrågorna som ställs kommer att vara frågor av hög standardisering och låg grad av strukturering. Hög grad av standardisering innebär att frågorna som ställs kommer att vara likartade och förekomma i samma strukturordning. Låg grad av strukturering innebär hur stort svarsutrymme de intervjuade får till sitt förfogande (Patel & Davidson, 2003). Intervjufrågor av hög standardiseringsgrad kommer att användas i syfte att kunna jämföra samt säkerställa en hög reliabilitet. Den låga graden av strukturering kommer att användas för att låta de intervjuade utrycka sig fritt och lämna sin fulla åsikt.

Intervjupersonerna kommer att utses genom ett slumpmässigt urval. De intervjuade kommer att låtas förbli konfidentiella i syfte att erhålla de intervjuades uppriktiga åsikt. I offentliga sammanhang påverkas människor av andras värderingar och rädslan för utfrysning uppstår. Människor tenderar följaktligen att låta sina sanna värderingar stanna bakom en ”fasad” (Eklund, 2011).

2.4.4 Dokumentanalys

Dokument används ofta som metod i studier i syfte att erhålla systematiska och kvantitativa data i offentliga eller icke-offentliga handlingar (Nationalencyklopedin, 2020). I en dokumentanalys är källkritik ett viktigt redskap för att identifiera underlagets källa samt för att ta reda på syftet bakom underlaget (Patel & Davidson, 2011). I följande studie har dokumentanalys av statliga verk implementerats i syfte att erhålla kvantifierbara data som tillsammans med kvalitativa data ger ett helhetsperspektiv i fallstudiens frågeställningar.

Metod och genomförande

2.5 Arbetsgång

I följande kapitel framgår de metoder som har tagits i anspråk för besvarandet av studiens förefintliga frågeställningar. Här klargörs de olika metoderna successivt samtidigt som analysverktygen presenteras.

2.5.1 Observation

Under en platsstudie i Råslätt samt Munksjöstaden genomfördes strukturerade observationer. De strukturerade observationerna följde ett systematiskt observationsschema som hade utformats för att precisera samt avgränsa observationsstudien och omfattade de fysiska faktorerna i den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling. Dessa faktorer rangordnades och analyserades systematiskt tillsammans med en kortare beskrivning som genomfördes på plats. Som framgår av figurerna 3–4, så delades områdena in i mindre delområden vilket underlättade observationsprocessen. I samband med platsstudien togs fotograferingar av de fysiska faktorerna. Den utrustning som fanns till förfogandet var observationsschemat, penna, anteckningsblock samt mobiltelefon för fotografering och GPS.

Figur 4: Karta över Munksjöstadens bostadsområde (Lantmäteriet, 2020).

Figur 3: Karta över Råslätts bostadsområde (Lantmäteriet, 2020).

Metod och genomförande

Nedanstående punkter som innefattar de fysiska faktorerna i den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling kommer att observeras och analyseras under platsstudien.

• Attraktivitet på allmänna platser

Här analyseras den arkitektoniskt avsikt på utformning, material, färgskala av det offentliga rummet samt byggnaders exteriör.

• Miljökvalitet och behaglighet

Här analyseras den känsla och sinnesintryck som uppfattas till följd av den fysiska miljön. Exempelvis, rent/smutsigt, underhållet/misskött, bullernivå, social och fysisk aktivitet, de offentliga rummets övergripande kvalité.

• Åtkomlighet

Här analyseras åtkomsten av vardagliga verksamheter och gemensamma ytor exempelvis, livsmedelsbutik, skolor, vårdcentral, grönområden, etc. Är dessa inom räckvidd?

• Hållbar stadsutformning

Här analyseras området efter Gehls tolv kvalitetskriterier (se Figur 5). Här utförs en objektiv analysering och bedömning med en 1–5 skala. Detta illustreras sedan i form av en värderos (se Tabell 2 och 3).

• Uppbyggnaden av grannskap

Här analyseras huruvida den fysiska miljön möjliggör för integration mellan invånarna. Är det lätt att interagera med sina grannar? Utformning, mötesplatser, etc.

• Gångvänlighet

Här analyseras tryggheten samt säkerhet på de olika gång och cykelvägarna, men likaså väglaget och tillgänglighetsanpassningen. Är det tryggt att promenera i området?

2.5.2 Litteraturstudie

Källor med vetenskaplig grund har hämtats från Jönköpings Universitets biblioteksdatabaser. Vetenskapliga källor har även hämtats från tidigare studier inom relaterat område. Databaser som primärt använts i sökningen på litteraturstudie är ScienceDirect, Diva-Portal, ProQuest, Taylor & Francis. I dessa databaser hittades sekundärdata i form av avhandlingar, tidigare studier och vetenskapliga artiklar. De sökord som användes var bland annat: urban space, social sustainability, the million

program, urban design, sustainable urban planning, architecture, impact, Sweden, urban development.

I samband med sökandet av vetenskapliga artiklar med användning av sökorden påträffades även facklitterära böcker relevant inom området. Några av de facklitterära böcker som använts i studien, i tryckt form såväl som elektronisk form, är bland annat:

”Forskningsmetodikens grunder”, ”Cities of people”, ”Arbeta i projekt – individen, gruppen, ledaren”.

Metod och genomförande

2.5.3 Intervju

Under platsstudien utfördes kvalitativa intervjuer av invånarna i områdena. Intervjufrågorna som hade en hög grad av standardisering och låg grad av strukturering resulterade i att frågorna ställdes likartade. Samtidigt fick de tillfrågade ett stort svarsutrymme att utrycka sina åsikter och tankar beträffande området. De frågor som ställdes vid intervjuerna omfattades av de fysiska faktorerna i den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling. Totalt intervjuades 14 personer slumpmässigt, 7 intervjuer i respektive område. Intervjuerna spelades in med en mobiltelefon för att sedan transkriberas. Innan påbörjandet av varje intervju försäkrades den intervjuade om att personens identitet skulle förbli konfidentiell. Kravet för deltagande av intervjun var att personen i fråga skulle vara bosatt i stadsdelen. Följande intervjufrågor ställdes (se Bilaga 1).

2.5.4 Dokumentanalys

Dokumentanalys innefattas av kvantitativa data. Underlagen som analyserats och implementerats kommer från Jönköping kommuns områdesfakta. Dokumentanalysen är ett kompletterande redskap till den kvalitativa data. Statistik har hämtats beträffande befolkning efter ålder, förvärvsarbete, upplåtelseformer samt bostäder (se Bilaga 18 - 21).

2.6 Trovärdighet

Validiteten för en studie innefattar huruvida det som mäts är relevant i sammanhanget samt hur väl de mätinstrumenten mäter det som påstås mätas (Patel & Davidson, 2011). Innehållsvaliditeten kan åstadkommas genom en logisk analys av innehållet i instrumenten. Analysen kopplas ofta till den teoretiska ramen för undersökningen (Patel & Davidson, 2011). I följande studie har arbetet avgränsats till fysisk hållbar stadsplanering. De faktorer som observerats och beskrivits för besvarandet av frågeställningarna i rapporten har stöd i vetenskapliga teorier. Följaktligen bekräftas innehållsvaliditeten för studien.

Till följd av det specificerade och avgränsade problemområdet har rätt data kunnat mätas och analyseras genom datainsamlingsmetoderna vilket säkerställer hög valdidet. Intervjuerna har enbart transkriberats för att undvika missförstånd men också för att säkerställa ett objektivt redovisande av resultatet. Intervjuer av hög standardisering och låg strukturering utfördes i syfte att låta den besvarande att uttrycka sina åsikter fritt utan att begränsas på något sätt. Fotografier som togs i samband med observationen kan påvisa att det som observerats är tillförlitligt och korrekt beskrivet. Detta ökar studiens trovärdighet för datainsamlingsmetoderna och säkerställer på så sätt validiteten. Validiteten för studien säkerställs även genom triangulering där diverse informationskällor, aktörer, samt datainsamlingsmetoder implementerats i studien. Reliabiliteten innefattas av hur trovärdigt undersökningen skett och mäts. En hög validitet förutsätter vanligtvis en hög reliabilitet (Patel & Davidson, 2011). I innevarande studie har hög reliabilitet åstadkommits genom ett objektivt analyserande och bedömande. Observationerna samt intervjuerna har utförts av två närvarande, vilket minskar uppkomsten av feltolkning och missförstånd. Detta resulterade i en hög reliabilitet. För att det inte skulle uppstå missförstånd i varje fråga fick samtliga intervjuade samma utgångspunkter att utgå från. Detta försäkrade om att tolkandet av svaren var korrekta.

Teoretiskt ramverk

Figur 6: Koppling mellan frågeställningar och område.

3 Teoretiskt ramverk

I det kapitel som innefattar arbetets teoretiska ramverk redogörs den vetenskapliga grund som bearbetats och analyserats för besvarandet av studien frågeställningar. Det vetenskapliga ramverket i arbetet kommer även vara utgångspunkt för analysen av arbetets empiriska insamling. Samtliga frågeställningar i studien har förankring i teori (se Figur 6).

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område

Socialt hållbar stadsutveckling Vilka åtgärder i den fysiska stadsplaneringen kan implementeras för att främja Råslätts sociala hållbarhet i arbetet mot hållbar stadsutveckling? Hur ser den fysiska

stadsplaneringen ut i miljonprogramsområdet Råslätt och det nybyggda området Munksjöstaden i Jönköping? Vilka är de påtagliga skillnaderna mellan Råslätts fysiska stadsplanering jämfört med det nybyggda bostadsområdet Munksjöstaden?

Fysiska faktorer i sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling

3.1.1 Fysiska faktorer i sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling Under de senaste decennier har hållbar utveckling i städerna fått en all större bemärkelse i samband med den växande populationen samt oupphörliga urbaniseringen. Under en längre tid har den sociala hållbarheten hamnat i skymundan och inte diskuterats i samma utbredning som de ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekterna. Orsaken till detta beror framför allt på att social hållbarhet är ett invecklat och svårdefinierat område som först måste konkretiseras för att sedan kunna analyseras. Det finns idag många olika koncept och teorier som talar för olika delar av den sociala hållbarheten. Den sociala dimensionen av fysiska såväl som icke fysiska faktorer av hållbar stadsutveckling har med stöd i många olika teorier påvisats att ha bidragande påverkan på social hållbarhet. I tolkandet av socialt hållbar stadsplanering är det viktigt att förstå de positiva såväl som de negativa dimensionerna av faktorerna. Att enbart se över de fysiska faktorerna och analysera området efter hur slitsamt och smutsigt, mängden grönområden samt hur attraktivt området är motsvarar ett trångsint sett att se på problemet (Dempsey, Bramley, Power & Brown, 2011).

Detta har bland annat setts i stadsplaneringens historia. Ebenezer Howard och Le Corbusier som var utopiska planerare kritiserades för fokuset av enbart den fysiska omgivningen och försummandet av den sociala omgivningen. Dem antog att enbart den fysiska miljön var avgörande för den sociala hållbarheten och negligerade att dem icke-fysiska faktorerna exempelvis inkomst, sociala nätverk, fattigdom, religion, kultur etc., som avgörande för det sociala livet (Dempsey, 2009).

Stadsplanering i ett socialt sammanhang handlar framförallt om människors intryck, erfarenheter och behov i samspel med det urbana rummet (Gehl, 2010). Det är även viktigt att betrakta social hållbarhet som ett dynamiskt koncept som ständigt förändras över tid (Dempsey et al., 2011).

3.1.2 Gestaltning

Arkitektur, form och design existerar överallt, från stadsplanering till minsta detalj. Det handlar inte bara om utformningen på byggnaderna utan även planeringen av den fysiska miljön. Med hjälp av arkitekturen kan människans vardag förändras och så småningom, kanske förändra världen (Boverket, 2019). De utmaningarna i frågan om hållbarhet exempelvis klimatförändringar, befolkningsökning, bostadsbrist, segregation och hälsa, kan förbättras genom en god arkitektur. Gestaltning har en stor betydelse på den sociala sammanhållningen då den fysiska miljön påverkar de boendes känsla kring vart de lever och hur de lever sina liv (Dempsey, 2009).

På både gott och ont kan gestaltningen påverka människans beteende och hälsa. En genomtänkt och välplanerad stadsplanering kan minska stressnivån och även öka hjälpsamheten genom att gestalta på ett sätt där bullernivån reduceras (Park & G. Evans, 2016).

Teoretiskt ramverk

3.1.3 “Staden i ögonhöjd”

Konceptet ”Staden i ögonhöjd” menar på att god stadskvalité är en grundläggande mänsklig rättighet för den som rör sig i det offentliga rummet. En av de mest grundläggande faktorerna i städer, är möjligheten till aktiviteter som att gå, sitta, stå, lyssna och prata. Följande koncept bygger på en systematisk sammanställning av de högst kritiska faktorerna för människors vistelse i städer. Konceptet bryts ner i de tre aspekterna skydd, behaglighet och tillfredställelse som tillsammans utgör städers kvalitéer ut ett socialt hållbarhetsperspektiv. Skyddsaspekten innefattar säkerhet för dem gående beträffande trafikolyckor, våld och kriminalitet samt skydd mot oväder. Behaglighetsaspekten innefattar möjligheten av aktiviteter som gå, stanna, sitta, se, prata och leka. Den sista aspekten handlar om tillfredställelse i form av god mänsklig skala i samspel med omgivande byggnader, möjligheten att åtnjuta alla klimatets aspekter samt förekomsten av positiva sinnesintryck. Dessa tre aspekter tillsammans delas in i tolv olika kriterier som kan implementeras som analysverktyg i ett område (Gehl, 2010).

En god stad måste kunna möjliggöra grundläggande aktiviteter, exempelvis gå, stanna, möta och sitta. Dessa aktiviteter avgörs gemensamt av den fysiska utformningen. Dock är den visuella kvalitén beträffande design av detaljer, färgskalor och material på en övergripande nivå och är långt från tillräcklig ifall den funktionella kvalitén inte uppfylls. Därför är åstadkommandet av balans mellan dessa kvalitéer betydelsefull i den fysiska utformningen för att uppnå en god gestaltning (Gehl, 2010).

3.1.4 Social hållbar stadsutveckling

Arbetet för att åstadkomma en god fysisk stadsplanering ska ske i analogi med de boendes villkor. Det fysiska stadplanerandet är avsedd för människor, deras vardagliga sysslor och behov, erfarenheter samt angelägenheter. Därav ska samordnandet och planerandet av det fysiska stadsplanerandet utföras med beaktan på de icke-fysiska faktorer i stadsplaneringen, exempelvis trygghet, hälsa, livskvalitet, social sammanhållning, etc. Det är viktigt för fastighetsägarna i ett område att utbyta synpunkter med de boende, beträffande boendemiljön, för djupare förståelse i utformandet av det fysiska rummet. Med stöd av enbart statistiskt underlag i planerandet av den fysiska stadsplaneringen förutsätter inte de bakomliggande orsakerna exempelvis segregation och sociala olikheter. Här måste ett kvalitativt angreppsätt kompletteras för djupare förståelse av orsakerna. Simultant medför detta till att de boende känner sig involverade och respekterade i utvecklingsarbetet och relation kan bildas mellan intressenterna (Boverket, 2010).

3.1.5 Segregation

Det har påvisats att främjande hälsa åstadkommits i bostadsmiljöer med sysselsättning, närhet till grönområden samt möjlighet till nära friluftsliv. En blandad bebyggelse med mångfald och variation i upplåtelseformer men även verksamheter kan med planerandet av förtätning öka den sociala tryggheten. I samband med förtätningen är det viktigt att samtidigt behålla natur – och grönområden som bidrar till rekreation och fysisk aktivitet för de boende (Boverket, 2010).

Ifall mångfald och variation av bebyggelser, hänsyn till natur- och grönområden i planerandet inte beaktas, kan förtätning i den fysiska miljön förstärka sociala olikheter och segregation (Boyko & Cooper, 2011). Den sociala olikheten och segregationen kan motverkas genom planering av blandad bebyggelse och god tillgång till kollektivtrafik (Boverket, 2010).

Boendesegregation innefattas av avskildhet i det geografiska läget och kan delas upp i demografisk-, etnisk- och socioekonomisk segregation. Demografisk segregation uppkommer på grund av exempelvis skillnader i ålder, hushållstyper och kön. Den etniska segregationen innefattar skillnader i religion, nationalitet och etnisk bakgrund. Socioekonomisk segregation inkluderar skillnader på inkomst-, yrkes eller socialgrupper. Motverkandet av boendesegregationen handlar inte främst om utbudet av attraktiva boendeformer i resurssvaga bostadsområden, utan handlar snarare om att integrera perifera stadsdelar med innerstaden eller andra bostadsområden. Genom att rusta upp och förnya de fysiska faktorerna i bostadsområden kan detta bidra till en stigmatiserad stadsdel och samtidigt förbättra områdets status. Upprustandet och förnyelsen av den fysiska strukturen som exempelvis fasader, entréer och gårdar kan förbättra förutsättningar för integration (Boverket, 2010) & (Tunström, Bradley & Gunnarson Östling, 2015).

Det finns såväl positiva som negativa konsekvenser av boendesegregationen. En känsla av trygghet kan uppkomma i att bo bland människor som befinner sig i liknande situation som en själv. Att relatera, knyta kontakter och bilda relationer blir lättare vilket främjar den sociala hållbarheten. Det bildas en känsla av gemenskap och samhörighet till bostadsområdet. Dem negativa konsekvenserna är att dessa människor isolerar sig från resten av samhället har svårt att relatera till stadens sociala kultur. Följaktligen blir bostadsområdet integrerat men samtidigt segregerat från resten av samhället. Arbetet mot åstadkommandet av social integration handlar i huvudsak om att integrera olika delar av staden och samtidigt skapa förutsättningar i det fysiska stadsplanerandet där människor kan mötas och känna sig delaktiga. Genom att människor kommer i kontakt med andra delar av staden och blir mer öppen till att flytta till andra stadsdelar kan integrationen förbättras och främlingskapet minimeras (Boverket, 2010).

Teoretiskt ramverk

3.2 Sammanfattning av valda teorier

Fokus i arbetet har varit att analysera hur den fysiska stadsplaneringen påverkar sociala hållbarheten i resurssvaga bostadsområden. Här analyseras vilka fysiska faktorer i bostadsområdens offentliga rum som har avgörande påverkan i frågan om segregation. Arbetet mot främjad integration och minskad segregation är ett mål i social hållbar stadsutveckling. Koppling mellan teoriernas samband illustreras i figur 7.

Socialt hållbar stadsutveckling Fysiska faktorer i sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling Gestaltning ”Staden i ögonhöjd” Segregation

4 Empiri

I följande kapitel framförs studiens empirinsamling av kvalitativa såväl som kvantitativa datainsamlingsmetoder. Dessa datainsamlingsmetoder utfördes i form av observationer, intervjuer, litteraturstudier samt dokumentanalyser i de två stadsdelarna Råslätt samt Munksjöstaden.

4.1 Observation

Råslätt är belägen i södra delen av Jönköping och uppfördes under början av 1970-talet som del av Miljonprogrammet. I Råslätt finns det 2300 lägenheter och 550 studentrum (Vätterhem, 2020).

• Attraktivitet

Området är med beaktan på bostadsbebyggelse enformigt och monotont. Här saknas det mångfald av hustyper. Flerbostadshusen är lika i utformning och material. Fasaderna är huvudsakligen utformade i betong. Samtliga betongfasader avviker från varandra genom färgsättning av diverse kulörer (se Figur 9a). Fasaderna är i övrigt slitna, smutsiga och gamla där material och färg hade föråldrats, vissa mer än andra (se Figur 9b). Enstaka hus skiljer sig med burspråk samt utformning av entréer. Flerbostadshusen med studentbostäder genomgår en renovering där fasad och entréer förnyats med nytt material, utformning och färgskala (se Figur 9c).

Figur 8: Råslätts bostadsområde och Karta över Råslätt (Råslätts församlingsgemenskap, 2020) & (Lantmäteriet, 2020).

Empiri

Vissa innergårdar är större än andra varav samtliga har sittplatser och lekplatser (se Figur 9a). Utöver det finns fler större och allmänna sitt-och lekplatser i den centrala delen av området. Här finns även väl underhållna aktivitetsbaserade platser som exempelvis fotbollsplaner, en basketplan och ett offentligt utomhusgym (se Figur 10b). Området består till stor del av naturlig grönska med god tillgång på grön- och naturområden (se Figur 10a).

• Miljökvalitet och behaglighet

Det fanns livlighet i området med invånare av olika åldersgrupper som vistades utomhus. Invånarna var socialt och fysiskt aktiva. Buller från trafik kunde inte höras då området var bilfritt. Det främsta ljuden som kunde uppfattas var bl.a. fågelkvitter samt invånare som samtalade. Området var stort och transparant med stora glesa ytor (se

Figur 9: Illustrationer av attraktivitet i Råslätts bostadsområde.

Figur 10: Illustrationer av attraktivitet i Råslätts bostadsområde.

a b c

• Åtkomlighet

Råslätt centrum är ett mindre torg med diverse verksamheter. Här finns grundläggande verksamheter som bland annat vårdcentral, folktandvård, bibliotek, skolor, m.m. Busstrafiken var placerade under marken av Råslätt centrum (se Figur 12a). Verksamheterna är belägna inom gångavstånd från de omkringliggande bostäderna. I området fanns det även flera offentliga gemensamma ytor som kan utnyttjas av såväl äldre som unga (se Figur 11a).

Figur 12: Illustrationer av åtkomlighet i Råslätts bostadsområde. Figur 11: Illustrationer av miljökvalitet och behaglighet i Råslätts bostadsområde.

a b

Empiri

• _{Hållbar stadsutformning}

Illustrationen av tabell 2, visar på en god hållbar stadsutformning i helhet. Det faktorer som fick särskilt högt betyg är möjligheterna för aktivitet som exempelvis att stå, sitta, lyssna, prata, träna, leka, etc. Faktorn ”positive sensory experiences” som innefattar god utformning och detaljering, bra material, utsikt samt grönområden var bristande på grund av de monotona, åldrade och slitna byggnaderna i området. Samtliga faktorer har förklarats och diskuterats vidare fram i studien.

• Uppbyggnad av grannskap

Det finns goda möjligheter för interaktion bland invånarna genom den fysiska stadsplaneringen. Här finns det gott om mötesplatser och aktivitetsbaserade funktioner som förenar invånare av olika åldersgrupper. Utformningen av fasaden består av massiv betong och isolerade balkonger (se Figur 13). Området som är uppdelad i olika kvarter har egna innergårdar.

Tabell 2: Gehls 12 kvalitetskriterium för Råslätt i from av en värderos. 0 1 2 3 4 5 Protection against traffic and accidents

-Feeling safe _{Protection against} crime and violence

-Feeling secure Protection against unpleasant sensory experiences Opportunities to walk Opportunities to stand/stay Opportunities to sit Opportunities to see Opportunities to to talk and listen Opportunities for plan and exercise

Scale Opportunities to enjoy the positive aspects of climate

Positive sensory experiences

• _{Gångvänlighet}

Det strukturella vägnätet som sträcker sig igenom området är bred nog för bilar att köra igenom (se Figur 14a). Dock är vägen primärt avsedd för gång och cykel, men färdtjänstfordon och förvaltningsfordon kan vistas sporadiskt. Eftersom privatbilism är oinbjudet in till området är vägarna i princip avskilt från biltrafiken. Detta bidrar till en ökad säkerhet då exempelvis barnen ska promenera till skolan. Det asfalterade väglaget är jämnt och underlättar för exempelvis rullstolsbundna att ta sig fram på. Väglaget i torget är utformad i kullersten och stenplattor (se Figur 14b).

Figur 13: Massiv betongfasad med isolerade balkonger.

Figur 14: Illustrationer av gångvänlighet i Råslätts bostadsområde.

Empiri

4.1.2 Munksjöstaden

Munksjöstaden är belägen väster om Munksjön som vävs samman med stadsdelarna Torpa och Söder. Stadsdelen är cirka 50 hektar med 2900 invånare (Södramunksjön, 2020).

• Attraktivitet

Munksjöstaden är ett pågående byggprojekt med nya och fräscha bostäder. Här finns moderna bostäder som skiljer sig i material, färg och form. Fasaderna är försedda med stora glaspartier vilket optimerar dagsljusinsläppet och vyn mot Munksjön (se Figur 16a). Grönområden och parker är begränsad i området. Det finns dock ett mindre grönområde som sträcker sig längst Munksjön som på grund av bebyggelse inte kan användas av fotgängare (se Figur 18a). Det finns tillplanterade grönområden i bostadsområdet till följd av bristande naturlig grönska (se Figur 17b). De höga bostäderna skapar förutsättning för vy mot Munksjön (se Figur 17a). Väglagen och bostadsområdet i helhet är rent och nytt (se Figur 16b).

Figur 15: Munksjöstadens bostadsområde och karta över Munksjöstaden (Husmanhagberg, 2020) & (Lantmäteriet, 2020).

• Miljökvalitet och behaglighet

Områdets belägenhet intill en högtrafikerad bilväg bidrar till en ökad bullernivå, kontaminerad luft och minskad trygghet. Genomfartstrafik är blandat med gång- och cykelvägarna i området. Området är mindre livligt eftersom det finns brist på parker, lekplatser, rekreationsområden. Området är försett med bra belysning och väglag. Här finns det bra vy mot Munksjön för stadsdelens invånare. Området är fräscht och rent då det är nybyggt. De höga byggnaderna ligger tätt intill varandra vilket påverkar dagsljusinsläppet (se Figur 18b). Som tidigare nämnt finns det brist på grön- och naturområden som har försökt kompletteras med tillplanterade ytor.

Figur 17: Illustrationer av attraktivitet i Munksjöstadens bostadsområde.

Figur 18: Illustrationer av miljökvalitet och behaglighet i Munksjöstadens bostadsområde.

a b

Empiri

• _Åtkomlighet

I Munksjöstaden finns det grundläggande verksamheter utspridda i området. Byggnaderna har en blandning av kommersiella verksamheter på entréplan och boende i dem övre. Här finns verksamheter som exempelvis livsmedelsbutik, postombud, apotek, vårdcentral, gym, frisör, café, förskola och restauranger. Verksamheterna ligger inom gångavstånd för samtliga boenden. Området som är centralt beläget har nära till andra omkringliggande verksamheter i staden. Busshållplats är lättillgänglig för dem boende. Aktivitetsbaserade funktioner är bristande (se Figur 19b). Områdets största lekplats hittas vid förskolan (se Figur 19a).

Figur 19: Illustrationer av åtkomlighet i Munksjöstadens bostadsområde.

• _{Hållbar stadsutformning}

Illustrationen av tabell 3, visar på en mindre bra hållbar stadsutformning med flera bristande faktorer. Det faktorer som fick särskilt högt betyg var ”positive sensory experiences” som innefattar god utformning och detaljering, bra material, utsikt samt grönområden. Naturlig grönska var bristfälliga men eftersom tillplanterade grönområden hade försetts som kompensation samtidigt som området i dagsläget var under konstruktion så erhölls ett högt betyg. Även möjligheten för att gå fick högt betyg på grund av promenadstråket längst Munksjön. Faktorer som var bristfälliga innefattade skydd mot obehagligt sinnesintryck som exempelvis buller, kontaminerad luft, etc. Detta på grund av områdets placering intill en högtrafikerad väg men även välkomnandet av biltrafik in i området. Möjligheterna för aktivitet som exempelvis att stå, sitta, lyssna, prata, träna, leka, etc. var bristande på grund av bristande gemensamma ytor och grönområden. Samtliga faktorer har förklarats och diskuterats vidare fram i studien. 0 1 2 3 4 5

Protection against traffic and accidents - Feeling safe

Protection against crime and violence - Feeling secure

Protection against unpleasant sensory experiences Opportunities to walk Opportunities to stand/stay Opportunities to sit

Opportunities to see Opportunities to to talk and

listen Opportunities for plan and

exercise Scale Opportunities to enjoy the positive aspects of climate

Positive sensory experiences

Munksjöstaden

Tabell 3: Gehls 12 kvalitetskriterium för Munksjöstaden i form av en värderos.

Empiri

• _{Uppbyggnad av grannskap}

Offentliga mötesplatser och aktivitetsbaserade funktioner är begränsat i det fysiska stadsplanerandet. Varje byggnad delar innergård med de omkringliggande byggnaderna. Innergårdarna är, trots under det soliga väderförhållandet, tomt och outnyttjad (se Figur 20a). Ett flertal sittplatser låg utspritt och distanserad från varandra längst med bilvägen (se Figur 20b). Fasaderna är utformade på ett öppet och transparant sätt med stora glasade balkonger. Byggnaderna varierar i höjd och form (se Figur 21a).

Figur 20: Illustrationer av uppbyggnad av grannskap i Munksjöstadens bostadsområde.

Figur 21: Illustrationer av uppbyggnad av grannskap i Munksjöstadens bostadsområde.

a b

• _{Gångvänlighet}

Gång- och cykelvägar är separerad från bilvägarna. Extra uppmärksamhet behövs på grund av det konstanta fordonsflödet som tillåts in till området. Bilvägarna som går längst området är breda. Området ligger längst med en högtrafikerad väg (se Figur 21b). Vägmarkeringar och trafikskyltar är bristande. Väglaget är jämnt och asfalterad. Gångvägarna är inte alltid tillgänglighetsanpassade och här finns branta trappor och ramper (se Figur 22ab).

Figur 22: Illustrationer av gångvänlighet i Munksjöstadens bostadsområde.

Empiri

4.2 Intervju

Intervjuer utfördes i Råslätt samt Munsjöstaden. Totalt intervjuades 14 personer. 7 personer i respektive stadsdel. Av de 14 intervjuerna utfördes ett slumpmässigt urval av 6 intervjuer för vidare analys. Dem 6 respondenternas svar, 3 respondenter i vardera stadsdelen kommer i följande delavsnitt att sammanfattas. Samtliga intervjuer kommer att transkriberas och föreligga i rapportens avsnitt för bilagor (se Bilaga 2 - 17). 4.2.1 Råslätt

• _{Respondent 1 (Kvinna 29 år gammal)}

Respondent 1 anser att byggnadernas utformning optimerar nyttjandet av interiörens ytor. Detta bidrar till rymliga boareor och biytor. De färgglada fasaderna ger ett positivt intryck, men behöver förnyas för att följa med i den arkitektoniska utvecklingen. Råslätts grönområden är aktivt förvaltade och anpassade för olika målgrupper. Respondenten tycker att renligheten i området är väldigt bra då förvaltningspersonalen ständigt arbetar med städning, reparation, ommålning, etc. Varje trapphus säkras i form av portlås. Detta för att minska obehörigt tillträdande. Det är bra kvalité på belysning runt hela området, vilket bidrar till en ökad säkerhet och syn. Det finns gott om verksamheter och föreningar tillgängligt för alla målgrupper, från små barn till seniorer. Interaktionen bland grannarna är positivt. Gemenskapen är stor då respondenten märker och ser att barn leker tillsammans, vuxna grillar tillsammans och seniorer umgås i områdets parkmiljöer. Det finns mötesplatser som centrum, Stadsgården, sportanläggningar och offentliga parkmiljöer. Dock anser respondenten att en större mötesplats skulle kunna utvecklas då seniorer ses sitta inne i Råslätts centrum, detta kan också bero på platsens konstanta mängd av människor i rörelse. Miljön är aktiv med lekande barn under de lediga dagarna. Under kvällar och arbetsdagar är det lugnt och skönt. Respondenten känner personligen en oerhört stor trygghet i området då det alltid finns människor ute med bra belysta, breda och stora gator. Respondenten tycker att områdets attraktivitet ligger i den fysiska stadsplaneringen.

• Respondent 2 (Kvinna 42 år gammal)

Respondent 2 tycker att det är viktigt att grönområden inklusive kolonierna, både inom och runt om Råslätt, bevaras. Därför anser respondenten att det inte bör byggas mer flerbostadshus, vilket leder till minskad parkyta per person. Respondenten upplever att Råslätt i allmänhet är tryggt och säkert, dock kan otrygghet uppstå beträffande biltrafiken. För att motverka biltrafiken inom området behövs det tillsättas fler bommar. Respondenten tycker att de verksamheterna som finns i området är tillfredsställande, dock behöver biblioteket flyttas ut från Stadsgården. Ett förslag på vart biblioteket ska flyttas är där den nuvarande folktandvården tar plats. Respondenten anser att

• _{Respondent 3 (Man 23 år gammal)}

Respondent 3 anser att byggnaderna i Råslätt är gamla och slitna och i behov av renovering. Vid det ombyggda studentområdet har det skett en stor förändring och ser helt annorlunda ut från resten av området. Respondenten ser byggnaderna i området som det huvudsakliga problemet i det fysiska stadsbyggandet. Det finns gott om natur-och grönområdet vilket skapar harmoni. De allmänna platserna har goda tillgångar på funktioner och aktiviteter som invånare av alla åldrar kan utnyttja. Respondenten anser att byggnaderna är likformiga och trots sin färgsättning inte är attraktiva. Respondenten hävdar att det sker en stor mängd underhållning, rengöring och skötsel av den utvändiga miljön. Respondenten tycker att de i övrigt är god miljö med fina grön- och naturområden som går att njuta av.

Respondenten känner sig hyfsat säker i området och har aldrig utsatts för fara. De bilfria vägarna gör det säkert att promenera och cykla på. Ute känner man sig ofta iakttagen av grannarna då husen har god utsikt mot de allmänna platserna och känner sig därför ofta trygg. De vardagliga behov kan tillgodoses med de verksamheter som finns. Busshållplatserna ligger inom gångavstånd och bussarna går ofta. Respondenten menar på att interaktionen är god mellan grannarna. Respondenten menar på att det stora utbudet av mötesplatser skapar goda förutsättningar för interaktion mellan grannarna. Området känns tryggt och lugnt att promenera igenom. Även skogsområdet känns tryggt då vägarna är breda och de finns god belysning. Det har enstaka gånger varit otryggheter i området men som respondent inte själv har vittnat om, utan hört i media.

4.2.2 Munksjöstaden

• Respondent 1 (Man 26 år gammal)

Respondent 1 anser att bostäderna var bra men innergårdarna uppfattades som tråkiga hade kunnat utnyttjas på ett bättre sätt. Dessa områden kunde ha haft fler gräsmattor och samlingsytor som exempelvis grillplats och plats för att spela kubb på sommaren. Här saknas det även cykelställ i området och de som finns är mindre attraktiva. Miljön är god, dock byggs det för tillfället mycket i området vilket skapar rörlighet och det finns skräp som flyger runt i luften. I samband med byggandet så kan det vara högljutt ibland. Interaktionen mellan grannarna är bra. Respondenten påstår att han personligen inte har stor interaktion med sina grannar utöver dem han känner till väl. Det finns brist på grönområden som i annat fall hade varit trevligt och hade kunnat utnyttjats bättre. Området har väldigt stor potential.

• Respondent 2 (Man 21 år gammal)

Respondent 2 anser att det bör finnas fler allmänna parker och inte enbart grönområden i innergårdarna. Byggnaderna har väldigt god utformning dock kan det kännas väldigt tätt mellan lägenheterna. Bor man mot innergården så har man mycket insyn till andra grannlägenheter. Har man dock tur och skydd mot insyn så är det toppen och balkongerna har ofta god utsikt. Respondenten anser att det bör finnas fler parker och gärna en liten brygga längst vattnet. Området har god renlighet och säkerhet. Det känns trygg i området.

Empiri

Respondenten anser att sopsorteringen i miljörummet är svåråtkomlig. Det finns en bra blombutik, pizzerior i närheten och ett omtyckt café. Det är synd att det inte finns någon annan typ av restaurang i närhet till området. Utbudet av verksamheter är tillfredställande med postombud och Hemköp. Området är väldigt svenskt. Respondent menar på att grannarna hälsar på varandra men inte mer än så. Dock finns det ingen otrevlig stämning. Det som kan förbättras i området är framförallt parker och sittplatser vid vattnet. Det finns mycket biltrafik i området som hörs mycket. Dock känns det fortfarande tryggt och fint.

• Respondent 3 (Kvinna 32 år gammal)

Respondent 3 anser att utformningen av byggnaderna är goda. De allmänna platserna är okej. Byggnaderna är tätt bebyggda vilket påverkar utformningen av grönområdena på ett negativt sätt genom brist yta. Respondenten tror att området i helhet kommer bli bättre när södra Munksjöstaden blir färdigställt. Det bör finnas mer utrymme för större parker. Gatorna är väl städade och det känns rent vilket är bra för sinnet. Interaktionen mellan grannarna är god.

Tosito har utvecklat en gemensam applikation som kan användas av grannarna för att kommunicera med varandra. Detta anser respondenten är modernt och behövligt i det svenska samhället för ökad interaktion mellan grannarna. Respondenten anser att Munksjöstaden som är en ”blandstad” bör ha fler mötesplatser eller så kallade ”tredjeplats” områden dvs. där folk träffas utanför hemmet och arbetet för att umgås. I området finns fina stråk där man kan se Munksjön. Det känns tryggt då det är många olika människor som går där dagligen. Vattnet ger en lugnande känsla.

4.3 Dokumentanalys

De dokument som har hämtats består av områdesfakta över Råslätt och Munksjöstaden (Jönköping kommun, 2020) (se Bilaga 18 - 21).

De statistiska underlag som analyserats är: • Befolkning efter ålder

• Folkmängd • Bostäder

4.4 Sammanfattning av insamlad empiri

Innevarande studie följde att abduktivt förfaringssätt att relatera teori och empiri i ett vetenskapligt arbete. Följande tillvägagångsätt är en kombination av induktion och deduktion (Patel & Davidson, 2011).

Arbetet inleddes med en omfattande teoriundersökning för djupare förståelse av området men också bättre uppfattning om de aktuella problemområdena. Med stöd från teorin kom studenterna till insikt om att problemområdet erfordrar ett kvalitativt såväl som ett kvantitativt angreppsätt. Teorin talar för att social hållbarhet måste åstadkommas genom individorienterade faktorer som utgångspunkt. Följaktligen har empirinsamlingen primärt baserats utifrån de boendes perspektiv och uppfattning av företeelsen. Detta har huvudsakligen skett genom kvalitativa intervjuer som innefattar studiens primärdata. Primärdata har kompletterats med observation som ett ytterligare kvalitativt angreppsätt. Här analyserades den fysiska stadsplaneringen med ett objektivt förhållningsätt med fotografier som påvisar detta.

Sekundärdata har samlats in genom dokumentanalys och litteraturstudier. Dokumentanalysen bidragit studien med kvantitativa data som komplement till primärdata. Studiens främsta sekundärdata omfattas av litteraturstudier av såväl vetenskapliga rapporter som facklitterära böcker, forskningsartiklar, offentliga tryck av myndigheter samt myndighetsrapporter. Studiens primär-och sekundärdata kommer sedan att sammankopplas och stå till grund för besvarandet av föreliggande frågeställningar men även analys och diskussion.

Analys och resultat

5 Analys och resultat

I följande avsnitt introduceras analys och resultat av studiens empirinsamling med stöd från det teoretiska ramverket. Samtliga frågeställningar i arbetet kommer att besvaras utifrån analysen.

5.1 Analys

Fysisk stadsplanering är i ett socialt hållbart sammanhang ett subjektivt värderande som explicit ligger i var och en individs perception i ett offentligt rum. Människor har olika uppfattningar om vad som betraktas som tilltalande men också motbjudande. Dock återfinns de fundamentala element som historiskt men även teoretiskt påvisats ha essentiell medverkan för ett funktionellt samhälle. Social hållbarhet har i teorin implicit konkretiserat de faktorer som beskriver ett väletablerat samhälle. Samtidigt är det av vikt att i åtanken betrakta samhället som ett konstant utvecklande system i ett dynamiskt förlopp.

Vid uppförandet av bostäder under Miljonprogrammet låg avsikten i att reformera bostadsstandarden i ett storskaligt bebyggande. På grund av den föreliggande tidsramen och den begränsade budgeten så hamnade de icke-fysiska faktorerna i skymundan. Dessa icke-fysiska faktorer talar för människan välmående och behov i det offentliga rummet. Detta yttrade sig i ett påtagligt kritiserande och rykte för miljonprogramsområdena. Det uppstod en stor utflyttning av dessa bostäder som med tiden kom att stå tomma. Den stora invandringen av arbetskraft som kom till Sverige bosatte sig i dessa områden.

Med tiden har dessa området förblivit isolerade och utfrysta från resten av samhället. Analysen innefattar det fysiska stadsplanerandet i miljonprogramsområdet Råslätt relativt den nybyggda stadsdelen Munksjöstaden. Analysen har strukturerats efter det föreliggande avsnitt i det teoretiska ramverket.

I empirin utfördes ett objekt bedömande av respektive bostadsområde som sedan illustrerades i form av värderosor baserat på Gehl 12 kvalitetskriterium (se Tabell 4–5). Vidare i studien utfördes ytterligare bedömningar av respektive bostadsområde som denna gången baserades på författarnas egna bedömningar och upplevelser. Dessa bedömningar utfördes med hänseende till det teoretiska underlaget, empirin samt verkligheten (se Tabell 4–5).

Illustration av väderosen över Råslätt (se Tabell 4) visar på goda möjligheter till aktivitet på grund av förekomsten av grönområden och gemensamma ytor. Faktorerna ”poitive sensory experiences” samt ”scale” fick mindre bra betyg på grund av bristfällig utformning och detaljering, slitna och föråldrade material och byggnader samt mindre bra vy till följd av storskaliga, monotona och massiva bostäderna. Illustrationen av värderosen över Munksjöstaden (se Tabell 5) visar på sämre möjligheter för aktivitet

Tabell 4: Gehls 12 kvalitéts kriterium för Råslätt i form av en värderos.