Rektorers syn på elevinflytande

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Rektorers syn på elevinflytande

Principals view on pupil influence

Maria Andersson

Louise Carnheimer

Lärarexamen 210hp

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande. 2009-01-05

Examinator: Nils Andersson Handledare: Lilian Waldenström

Abstract

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka rektorers uppfattning om vad elevinflytande är utifrån styrdokumentens direktiv. Vi har använt kvalitativa intervjuer med fyra olika rektorer på skolor i och i utkanten av en stor stad. Utifrån intervjuerna har vi jämfört rektorernas svar och studerat likheter och skillnader i förhållande till syftet och frågeställningarna. Resultatet visar att rektorerna jobbar med elevinflytande på olika sätt och att de i vissa fall har olika syn på vad elevinflytande är och hur man ska jobba med det. Rektorernas fokus ligger till stor del på det formella inflytandet, så som klassråd och elevråd. Rektorerna har däremot inte så stor inblick i hur elevinflytandet fungerar i undervisningen. De tycker inte att det finns så mycket svårigheter med att jobba med elevinflytande. Vår slutsats är att de rektorer som vi har intervjuat till viss del är insatta i arbetet med elevinflytande på sina skolor, men inte tillräckligt insatta för att se svårigheterna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.3 Elevinflytande i läroplanen ur ett historiskt perspektiv 11

2.3.1 Läroplanen 1962 11

2.3.2 Läroplanen 1969 11

2.3.3 Läroplanen 1980 12

3 TIDIGARE FORSKNINGAR 12

3.1 Makt i skolan 15

4 SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING 17

5 METOD 18

5.1 Val av metod 18

5.2 Urval 18

5.3 Reliabilitet och validitet 19

5.4 Forskningsetik 20

5.5 Genomförande 21

6 RESULTAT, ANALYS OCH TEORETISK TOLKNING 23

6.1 Resultat från intervjuerna 23

6.2 Sammanfattning och analys av intervjuerna 29

6.2.1 Hur tolkar rektorerna det som står om elevinflytande i läroplanen? 29 6.2.2 Vad finns det för svårigheter med att genomföra elevinflytande i skolan? 30 6.2.3 Vilka möjligheter erbjuder skolan för att genomföra elevinflytande? 30

6.3 Teoretisk tolkning av resultatet 30

7 SLUTSATS OCH DISKUSSION 33

7.1 Diskussion 33

7.3 Hur våra slutsatser påverkar oss som framtida lärare 36

7.4 Förslag på vidare forskning 37

8 REFERENSLISTA 38

1 Inledning

Vi kommer i den här undersökningen att granska vad olika rektorer har för syn på elevinflytande och hur de jobbar med det. Flera tidigare undersökningar visar att många skolor har svårt att införa elevinflytande i undervisningen. Vi återkommer till dessa undersökningar i vår kunskapsbakgrund. Lärarna har svårt att leva upp till det som står om elevernas rätt till inflytande i styrdokumenten. Eftersom det redan finns många undersökningar där lärare berättar om sin syn på elevinflytande så vill vi istället granska rektorers uppfattning.

Under vår praktik har vi upplevt att många lärare har svårt med att få med elevinflytande i sin undervisning. Det är viktigt för oss att reflektera över hur vi kan jobba med elevinflytande när vi blir färdiga lärare. Utifrån våra egna erfarenheter från vår praktik så har vi sett att elevinflytande är ett bra sätt att motivera eleverna. Ett exempel som vi har sett på vår praktik är de barn som deltar i elevrådet, barnen känner sig stolta och duktiga när de ska berätta för klassen vad de har kommit fram till i elevrådet. Även under lektionerna har vi sett att vid uppgifter som inte är så styrda av läraren så tänker eleverna mer själva och tycker att det är roligare. De elever som vi har mött som är ointresserade av skolan har inte haft mycket att säga till om när det gäller sin egen undervisning.

2 Kunskapsbakgrund

2.1 Vad är elevinflytande?

Enligt Skolverket (1998) så kan elevinflytande både vara något formellt och informellt. Det formella inflytandet sker vid elevråd, klassråd och skolkonferenser, det informella inflytandet gäller inflytande över det egna arbetet och undervisningen.

Elevinflytande har i vardagsspråket kommit att fungera som en samlingsbeteckning på en rad olika företeelser. Elevinflytande knyts till både formella och informella beslutsprocesser, valmöjlighet, elevaktiva arbetssätt, eget arbete, tema med fördjupning samt ansvarstagande (Danell m.fl. 1999).

Skolverket menar att ”Skolan är en viktig del i vårt demokratiska samhälle. Elever har rätt till inflytande och ansvar i skolan” (Skolverket, 1998). Elevinflytande är något som ska finnas med i skolans vardag och dess verksamhet, eleverna ska vara med och påverka innehållet i undervisningen och hur det ska presenteras. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer för eleverna. Eleverna ska ta ansvar för sitt arbete i skolan och resultatet som blir. Läraren ska tala om för eleverna vilka rättigheter och skyldigheter som de har enligt Skolverket (1998). ”Lärarna skall se till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll oavsett kön och social och kulturell bakgrund samt att elevernas inflytande ökar med stigande ålder.”(Skolverket, 1998).

Undervisningen skall bedrivas i demokratiska former. Elevernas möjligheter till elevinflytande påverkas mycket av hur rektorn, lärare och elever förhåller sig till det. I läroplanerna kan man tydligt läsa hur vikten läggs på elevernas ansvar och deras inflytande i skolan, att eleverna har rätt till inflytande och ansvar för sitt arbete och lärande (Skolverket, 1998).

Svenska kommunförbundet anser att det är viktigt för ungdomarna att få vara med och bestämma hur undervisningen ska läggas upp, vilka arbetssätt de ska ha och vilka läromedel som de kommer att jobba med. ”För att känna engagemang och entusiasm krävs också känsla av delaktighet och inflytande” (Svenska kommunförbundet, 1995, s. 26). Eleverna lär sig mer

ju mer de får vara med och påverka. Ju mer inflytande eleverna får i undervisningen ju mer intresserade blir de för både materialet som skall användas och arbetssättet som de kommer att använda (Svenska kommunförbundet, 1995).

Enligt Danell så anser Sundgrenattdemokratin i skolan har tre huvudsakliga innebörder. Den första utgörs av att eleverna tränar sitt inflytande genom klassråd och elevråd. Det handlar då om skolans miljö eller administrering som berör skolan. Allt handlar om att eleverna ska träna sina demokratiska färdigheter. Den andra innebörden handlar om att inflytandet ska gynna elevernas lärande. Läraren knyter an till elevernas uppfattningar (Danell, 2003). Skolans överordnade uppgift är att underlätta lärandet för individer som strävar efter att utvidga sin omvärldsförståelse. Intresset knyts då till hur enskilda ämnen är uppbyggda och hur de kan läras ut samt till elevernas spontana tänkande uppfattningar (Svedberg och Zaar, 1998). Den tredje handlar om elevens maktkunskapsprocess och vilket innehåll som hjälper elevernas kunskapsutveckling samt hur den framtida demokratiske samhällsmedborgaren kan formas i skolan. Viktiga aspekter är i vilken utsträckning eleverna tar ansvar och får inflytande över sitt eget lärande och i vilken utsträckning de utvecklar egna tankar och idéer (Danell, 2003). Fokus ligger på elevernas erövrande av självständighet. Frågan om vilket innehåll som bäst bidrar till den enskildes utveckling och förmåga och hur den gode medborgaren formas är i centrum. Frågorna som uppstår gäller i vilken mån eleven får lära sig ta ansvar för sitt eget lärande, har möjlighet att utveckla egna erfarenheter och tankar i kontakt med lärare, litteratur och verksamhet kan erbjuda, enligt Svedberg och Zaar (1998).

Skolverket menar att ”de statliga styrdokumenten definierar och sätter gränser för vilket inflytande barn och elever har rätt till samt i vilka former de ska uttryckas. För att tydliggöra elevers "inflytandearena" kan två dimensioner ställas mot varandra” (Skolverket, 2008-12-02). Dessa dimensioner kan enligt Skolverket vara ett hjälpmedel för att organisera diskussioner om elevinflytande. Det formella inflytandet definieras av både nationella och lokala styrdokument och regleringar. Det informella berör elevens möjligheter att påverka sin lärmiljö utanför formella strukturer. Det kollektiva inflytandet är kopplat till formella strukturer, såsom elevråd, men kan även vara informellt inflytande om en grupp elever på egen hand vill förändra sin tillvaro i skolan. Det individuella berör både arbetsmiljön genom exempelvis elevskyddsombudens formella ställning men även individens möjligheter att påverka sin lärprocess, s 9 Bild 1, (Skolverket, 2008-12-02).

Bild 1. Skolverkets uppdelning av elevinflytandets olika dimensioner. (Skolverket, 2008-12-02)

2.2 Vad står i styrdokumenten?

I arbetsmiljölagen och skollagen står det tydligt att elevinflytande skall finnas i skolplanen. I styrdokumenten kan man tydligt läsa om elevers rättigheter till inflytande. Det som står i styrdokumenten och i skollagen är något som skall följas och dessa innehåller grundläggande bestämmelser för vad skolor i Sverige ska bedriva enligt Arbetsmiljöverket (2008-11-27). I skollagen kan vi läsa följande: ”Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad” (Skollagen 4Kap. 2§). I skollagen har man fastställt att elever har rätt till att ha större utsträckning till inflytande i skolan, i förhållande till ålder och mognad. I skollagen kan man även läsa att: ”eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas” (Skollagen 11Kap. 4§).

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Skolverket, 1998, s. 5).

Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger eleverna rätt till inflytande. I skollagen och i läroplanerna betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och

arbetsmiljön i vid mening. För eleverna är det viktigt att konkret kunna se att deras inflytande ger resultat i frågor som rör deras vardag. Det kan t.ex. gälla att ta fram skolans värdegrund, hur antimobbningsarbetet ska ske på skolan, hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen i skolan ska se ut (Skolverket, 2008-11-27).

2.2.1 Lpo 94

Lpo 94 stadgar att

de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning ( Lpo 94, s. 13).

Skolan skall sträva efter att varje elev:

Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och

Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former (Lpo 94, s. 13).

Det står även att alla som arbetar i skolan skall ”främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.”( Lpo 94, s. 13).

Lpo 94 förtydligade hur elevernas inflytande skulle komma till uttryck och pekade på undervisningens innehåll, planering m.m. Läroplanerna har alltmer framhållit elevinflytande men olika utredningar har visat på att det har gått långsamt enligt Danell (2003).

I Lpo 94 står det även att rektorn ansvarar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Rektorn är ansvarig för hur mycket lärarna jobbar med elevinflytande och rektorn måste se till att det finns elevinflytande på skolan (Lpo 94). I Lpo 94 står följande om rektorns ansvar inom elevinflytande:

Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas ( Lpo 94, s. 21).

Alla som arbetar i skolan skall tillsammans med de studerande ta ansvar för såväl den fysiska som den sociala miljön. Med inflytandet kommer också det ökade ansvaret, och ju mer inflytande en elev har över sin utbildning, desto mer ansvar för sina egna studier har också denne enligt Lpo 94.

2.3

Elevinflytande i läroplanen ur ett historiskt perspektiv

Efterkrigstidens skolreformer har inneburit en fortlöpande demokratisering av skolan. Redan 1946 slog skolkommissionen fast att skolans främsta uppgift var att fostra demokratiska människor och att det skulle ske genom att låta eleverna praktisera demokrati. Tanken var och är att skolan skulle fungera som ett litet samhälle (Skolverket, 1993). Efter andra världskriget skapades ett nytt politiskt och psykologiskt klimat i Sverige. Det vansinne som världen bevittnat skulle aldrig få upprepas. Fostran till demokrati och internationell förståelse skulle förebygga. Skolans inre arbete skulle demokratiseras (Selberg, 2001).

2.3.1 Läroplanen 1962

I grundskolans första läroplan Lgr 62, återkommer skolkommissionens tankar om att eleverna bör få bära ansvar för skolan och klassens gemensamma angelägenheter samt att elevrådet är viktigt enligt Skolverket (1993). Man går dock ett steg längre än skolkommissionen ifråga om elevinflytande på undervisningen och vill ”låta eleverna vid starten av ett arbete allt efter sina förutsättningar medverka i planeringen av detta och skaffa sig en överblick över det stoff som skall inhämtas eller bearbetas” (Skolverket, 1993, s 77).

2.3.2 Läroplanen 1969

Lgr 69 markerar en tydlig förstärkning av elevinflytandet och skolan skall nu ge eleverna möjlighet att påverka sina arbetsvillkor och sin arbetsmiljö. Det står tydligt att planeringen av undervisningen, valet av lärostoff, materiel och arbetssätt bör ske i samråd med eleverna. Elevråd, klassråd och samarbetsnämnd anges vara viktiga former för elevinflytande.

Införandet av fritt valt arbete är ytterligare en förstärkning av elevinflytandet enligt Skolverket (1993). I Lgr 69 står det att eleverna som går på högstadiet i samråd med föräldrarna ska bestämma valet av studieväg samt vilka studiemål som eleven skall försöka uppnå (Lgr 69). I Lgr 69 så finns inte ordet elevinflytande med, man kan dock hitta ordet medinflytande. Medinflytande är dock vanligt i relationen till elevers ansvar eller medansvar. Lgr 69 har inte tagit hänsyn till är barnens ålder och elevens mognad (Danell, 2003). I Lgr 69 fastslogs att ”skolan skall vara demokratisk… Ett individuellt medinflytande i skolsamhället måste följas av ett motsvarande individuellt medansvar” ( Danell, 2003, s.33).

2.3.3 Läroplanen 1980

I Lgr 80 befästes elevernas medverkan i den pedagogiska planeringen ännu tydligare. ”Planeringen av undervisningen – val av stoff och arbetssätt – är en uppgift för lärare i samråd med eleverna i klasser och arbetsenheter” (Skolverket, 1993, s. 77). Man gav även eleverna möjlighet att ha representanter när skolan fattade beslut som rörde verksamheten enligt Skolverket (1993). Lgr 80 menade att skolans arbete ska präglas av en demokratisk samhälls- och människosyn. Där påpekades att ”skolans har skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad”(Selberg, 2001, s. 63). I Lgr 80 uttalades också följande;

Kravet på elevaktiva arbetssätt utesluter en ensidig katederundervisning, dvs. en undervisning som enbart består av att läraren redogör för att stoff, som sedan eleverna memorerar med hjälp av anteckningar och lärobok varefter de förhörs muntligt och skriftligt (Selberg, 2001, s. 64).

3 Tidigare forskningar

Under de senaste 25 åren har det funnits många gemensamma resultat i de empiriska undersökningarna om elevinflytande i det dagliga arbetet i skolan. Det har konstaterats att eleverna ofta har begränsat inflytande över sitt eget lärande och att elevernas engagemang ökar om de ges möjlighet att påverka sin arbetssituation. Genomgående vill eleverna öka sitt inflytande i skolan enligt Selberg (2001). I Skolverkets undersökning nr 72 (1994) svarade eleverna på frågor kring deras inflytande. Det viktigaste för eleverna var att kunna påverka hur man ska arbeta på lektionerna samt att kunna välja ämnen och skola. Det som var minst

viktigt för eleverna var att ha inflytande över klasstorlek, normer och regler samt att välja lärare.

Under 1970- och 1980-talen har studier om elevinflytande främst fokuserat på elevens kollektiva och formella inflytande, under 1990- talet har studierna istället främst handlat om elevens individuella och informella inflytande i skolans vardag, framför allt när det gäller planering och utvärdering av verksamheten (Danell, 2003), (Se bild 1). Enligt Skolverket så har tidigare studier visat på brister i måluppfyllelse inom det informella inflytandet. Eleverna upplever ofta att de har ett begränsat inflytande över det vardagliga skolarbetet. Formella organ för inflytande är vanligt förekommande, dessa organ fungerar dock oftast som ett nyttigt hjälpmedel för reellt inflytande enligt Skolverkets utbildningsinspektion. Lärare efterfrågar ofta stöd, ledning och riktlinjer i hanteringen av inflytandefrågor (Skolverket, 2008-12-01). I Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan från 2003 anger 70 % av eleverna att klassråden ofta handlar om frågor som rör elevernas fritid (skolresor, klassfester etc.) och ordningsregler. 55 % av eleverna svarar att frågor som rör olika problem i undervisningen, elevernas situation i klassen samt arbetsformer och innehåll i undervisningen tas upp varje gång eller ibland. 10 % av eleverna svarar däremot att sådana frågor aldrig tas upp på klassråden (Skolverket, 2004).

Offentliga utredningar under 1980- talet visar att eleverna inte tilldelats det inflytande som formuleras i styrdokument enligt Danell (2003). Besluten som fattades i skolorna var ofta begränsade till ärende om skolresor och val av arbetskamrater, när det gällde besluten om undervisningen så fattades de ofta utan elevernas deltagande. Eleverna fick vara delaktiga och delta med inflytande i en viss mån men det levde inte upp till läroplanernas ambitionsnivå. ”De flesta kommuner och skolor jämställer demokratiarbete med elevinflytande, men uppfattningen om vad elevinflytande egentligen är och vad man avser varierar”(Danell, 2003, s. 35).

Skolverket ville under 1990- talet försöka stimulera utvecklingen av elevers inflytande, det gjordes olika satsningar från samhällets sida för att få igång elevinflytande i skolorna. Det var rektorns och lärares arbetssituation som påverkade hur mycket skolorna tilldelade eleverna inflytande. Svårigheterna var hur gränserna skulle gå för hur mycket inflytande eleverna skulle ha. Vad skulle eleverna få vara med och bestämma och i vilka situationer skulle de inte få vara med att bestämma? (Danell, 2003). Skolverket bjöd under hösten 1995 in skolor till att

vara med i projektet ”Skola i utveckling” (Skolverket, 1999). Projektet innehöll sju utvecklingsområden varav ett var ”Elevers inflytande och arbete i skolan”, som även kallades Elias-projektet. 41 skolor deltog i Elias-projektet. De utvalda skolorna utvecklade nya mötesplatser där läraren och elever fick möjligheter att samtala om undervisningens innehåll och upplägg för att få mer elevinflytande. Resultatet visar en splittrad bild av hur skolor arbetar med elevinflytande men vissa typiska drag kan urskiljas. Skolorna strävade efter att arbeta tematiskt där eleverna har möjlighet att välja fördjupning. En annan strävan var att eleverna i större grad skulle lägga upp sina studier individuellt och själva bestämma när de skulle arbeta med olika ämnen. Vid en del av de skolor som deltog i projektet så skedde ingen utveckling i frågor som rör elevinflytande under de två åren. Det berodde bland annat på hierarkiska strukturer, splittrade kollegier, stora klasser, ekonomiska nedskärningar, rädsla, auktoritetstro samt ”väntan på direktiv”. Andra skolor införde till viss del självständigt arbete men enligt Skolverket så fanns det sällan någon ambition att fördjupa arbetet kring elevinflytande. Vissa skolor hade dock en positiv utveckling när det gäller elevinflytande. Där utvecklade skolledningen, lärare och elever nya former för elevinflytande som inflytandemallar, brukarstyrelser, bollplanksgrupper, demokratigrupper samt obligatoriska kurser i elevdemokrati. De skolor som präglades av ett demokratiskt klimat hade ofta en lyhörd och tydlig rektor eller skolledning. Rektorerna och ledningen la ner mycket arbete på att entusiasmera lärare och elever för att hela skolan skulle bli intresserad av elevinflytande (Skolverket, 1999).

Forsberg (2000) menar att de senaste decenniernas studier rapporterar om den stora skillnaden mellan statliga intentioner och skolpraktiken. Skolbildsundersökningarna från 1993/94 och 1997 pekar dock på att elevers inflytande över arbetssätt ökar och i viss mån också över undervisningens innehåll. En del resultat tyder på att elevers inflytande är större i praktiskt inriktade ämnen än i allmänna. Vissa studier visar att inflytande sjunker med stigande ålder, medan andra visar tvärtom.

Svenska kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) genomförde 18 konferenser med barn och ungdomar under 1994-1995. Här är några av de synpunkter som kom fram; i varje klass i grundskolan ska det finnas ett klassråd och samtliga elever i klassen är ledamöterna i klassrådet. Barnen och ungdomarna ifrågasatte om detta räcker för att eleverna ska stärka elevrådets och klassrådets makt på olika områden i skolan? De ifrågasatte även om eleverna får mer inflytande på sin utbildning och skola tack vare alla råden som de

har på skolan? Det viktiga är att göra eleverna engagerade så att de får det inflytande som behövs på skolorna och elevdemokrati enligt dem som deltog i konferensen. Klassråden gör att eleverna får träna sitt inflytande på skolans verksamhet och fostran till demokratiska medborgare. Ett klassråd som fungerar bra är ett bra steg mot elevdemokrati. Tanken är att elevrådet successivt ska få ökat inflytande på skolans verksamhet enligt Svenska kommunförbundet. Ett sätt att göra eleverna delaktiga och bedriva inflytande på skolorna är att låta dem vara representerade i konferenser som både rektorn och lärare deltar i enligt dem som deltog i konferensen. Skolan ska vara demokratisk, det är därför viktigt att ha en demokratisk organisation som möjliggör elevernas demokratiska rättigheter. Barnen och ungdomarna menade att om eleverna får inflytande på undervisningen samt vara med och planera för den, skapar läraren förutsättning att det blir mer meningsfullt och det blir elevdemokratiskt arbetssätt.

3.1 Makt i skolan

För eleverna har deras lärare stor makt, detta anser dock inte lärarna själva då de ofta har svårt att påverka klassrumssituation, scheman och lokaler. Det gäller att lärarna skall vara delaktiga i skolans hela verksamhet och känna att de kan vara med och påverka för att de ska vara beredda att släppa in eleverna i planeringen. ”Rätten till inflytande över sin arbetssituation och arbetsmiljö gäller för alla elever från förskoleklass till gymnasium och vuxenutbildning men måste naturligtvis anpassas efter ålder och mognad” (Arbetsmiljöverket, 2008-11-27). För att låta eleverna få möjlighet till inflytande på undervisningen och sina studieresultat så måste skolan klargöra för eleverna om utbildningens mål, innehåll och arbetsformer i dialog med eleverna. I läroplanen står det att läraren ska planera undervisningen tillsammans med eleverna, låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen (Arbetsmiljöverket, 2008-11-27).

Enligt Svenska kommunförbundet (1995) är inflytande och delaktighet i skolan en maktfråga. De vuxna har i alla dessa tider haft en makt för vad som ska finnas i undervisningen. Ungdomar måste idag känna att de är betydelsefulla och att lärare och övrig personal möter dem med respekt. Inflytande och delaktighet i skolans verksamhet handlar om att lärarna utgår ifrån ungdomars verklighet när de planerar deras utbildning. I stort sett alla skolor i Sverige har elevråd och klassråd.

Enligt en undersökning som Skolverket har gjort så tycker 84 % av lärarna att eleverna inte ska ha mer inflytande över hur de arbetar på lektionerna än de har nu. Samtidigt tycker 77 % av lärarna att eleverna ska ha mer inflytande över skolmiljöns utformning samt över skolans normer och regler. I samma undersökning fick allmänhet, föräldrar och lärare ta ställning till påståendet: ”Eleverna klarar att ta det ansvar som krävs för mer inflytande i skolan.” Svaren visade att ju närmare koppling någon har till skolan desto mer misstrogen var de. 48 % av lärarna trodde inte att eleverna klarar att ta det ansvar som krävs. Rektorer deltog inte i undersökningen, det framkommer dock inte varför. (Skolverket, 1998).

4 Syfte och problemställning

Vi vill undersöka rektorers uppfattning om vad elevinflytande är utifrån styrdokumentens direktiv. Vi vill samtidigt få en förståelse för rektorns arbete och ansvar. Utifrån detta syfte har vi ställt följande frågor:

1. Hur tolkar rektorerna det som står om elevinflytande i läroplanen?

2. Vad anser rektorerna att finns det för svårigheter med att genomföra elevinflytande i skolan?

5 Metod

5.1 Val av metod

Vi har valt att göra en kvalitativ studie med hjälp av fyra intervjuer med rektorer. Kvalitativa undersökningar skall användas om frågeställningen avser att förstå, hitta mönster samt att förstå människors sätt att resonera eller reagera. Kvantitativa studier ska istället användas då frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt (Trost, 2005). Vi vill med hjälp av vår metod förstå och hitta mönster kring hur rektorer tänker kring elevinflytande och hur de jobbar med det på deras skolor. Vi tror att med hjälp av en kvalitativ undersökning kan vi få en tydligare bild och en djupare förståelse av begreppet elevinflytande ur rektorers perspektiv än om vi hade gjort en kvantitativ undersökning. I kvalitativa intervjuer är intresset riktat mot intervjuarens ståndpunkter och forskaren vill ha fylliga och detaljerade svar. Kvantitativa intervjuer speglar forskarens intressen och syftet är då istället att generera svar som snabbt kan kodas och bearbetas. Vid kvalitativa intervjuer så kan intervjupersonen röra sig i olika riktningar då detta ger kunskap om vad intervjupersonen upplever som viktigt. I en kvantitativ intervju så uppfattas detta som en störning som ska undvikas (Bryman, 2007). Vi tror därför att vi genom intervjuer får en djupare förståelse för hur de olika rektorerna tänker och med hjälp av kroppsspråk och nyanser i talet kan få ytterligare uppfattning om deras relation till elevinflytande. Nackdelen med en kvalitativ undersökning är att vi endast intervjuar ett fåtal rektorer och vi får därför ingen överblick över hur en större mängd rektorer tänker (Trost, 2005). Kritik mot kvalitativa studier är att de i alltför stor utsträckning bygger på forskarens osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt och på de personliga förhållanden som de etablerar med intervjupersonerna. Kvantitativa forskare menar att kvalitativa studier är alltför impressionistiska och subjektiva (Bryman, 2007).

5.2 Urval

Vi valde att ta kontakt med olika skolor i våra partnerområden eftersom vi hade kontakter där. Många rektorer som vi kontaktade hade inte möjlighet att bli intervjuade men till slut så hittade vi fyra rektorer som kunde ställa upp. Tre av rektorerna har ansvar för F-5 skolor medan en av rektorerna har ansvar för en F-9 skola. Båda könen är representerade bland rektorerna som vi har intervjuat och rektorerna är mellan 35 och 65 år. I de flesta fall skiljer sig kategorierna män och kvinnor åt och därför är den variabeln alltid teoretiskt relevant,

samma sak gäller med ålder (Trost, 2005). Det är bra att begränsa sig till ett mycket litet antal intervjuer, kanske fyra eller fem. Med för många intervjuer blir materialet ohanterligt och man får inte en överblick och man ser inte alla viktiga detaljer. Ett fåtal väl utförda intervjuer är mycket mera värda än ett flertal mindre väl utförda intervjuer (Trost, 2005). Risken finns att om intervjuaren gör felaktiga val när det gäller intervjupersoner så kan undersökningen bli skev eller inte ge den kunskap som man är ute efter. När urvalet är större som vid kvantitativa intervjuer blir några udda val utan betydelse (Hartman, 2004).

Tre av skolorna ligger i utkanten av en stor stad och en skola ligger centralt i en stor stad. Skolorna ligger i liknande områden där eleverna oftast bor i villor. Eleverna har i stor grad samma sociala och kulturella bakgrund. Vi tyckte inte det var viktigt att skolorna skiljde sig från varandra, vi tror ändå att vi får en generell bild av hur rektorer tänker kring elevinflytande. Vid en kvalitativ intervju som skall generaliseras av de personer som intervjuas så är det viktigt att göra en urvalsundersökning. Resultatet av intervjuerna skall kunna representera en liknande grupp människor. Valet av människor och plats att undersöka är viktiga (Hartman, 2004). När vi har gjort vårt urval så har vi fokuserat på att intervjua rektorer med skiftande ålder och kön. Vi har däremot inte fokuserat på vilka områden skolorna ligger i då vi inte ansåg att det var viktigt i förhållande till vårt syfte. Men risken finns att det begränsar vår undersökning att skolorna ser snarlika ut. Rektorer kanske tvingas anpassa elevinflytandet efter området där skolan ligger.

5.3 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet innebär att en mätning är stabil genom att den inte är utsatt för t.ex. slumpinflytelser, alla intervjuare skall fråga på samma sätt och situationen ska vara likadan för alla (Trost, 2005). Vi har alltså använt samma frågor vid varje intervju (Bil.1) och samma person har ställt samma fråga vid varje intervju. Frågorna i intervjun är utformade utifrån examensarbetets frågeställningar. Vi har spelat in ljudet från intervjuerna med hjälp av en filmkamera och har därefter lyssnat av banden och skrivit ner svaren. Detta tillvägagångssätt är viktigt för att få en detaljerad analys och för att fånga intervjupersonernas svar i deras egna ordalag. Om man bara antecknar så är det lätt att speciella fraser och uttryck går förlorade (Bryman, 2007). Validitet innebär att intervjuaren ska mäta det som frågan är avsedd att mäta. Det är viktigt att mäta det som är relevant för undersökningen (Trost, 2005). Vi har i vår

undersökning fått avgöra vad som är relevant för vårt syfte genom att analysera det inspelade materialet.

Trovärdigheten är ett av de största problemen när det gäller kvalitativa intervjuer. Det är viktigt att sträva efter att vara objektiv vid kvalitativa intervjuer. Den som intervjuar kan aldrig vara helt nollställd från tidigare erfarenheter men det är viktigt att undvika att visa sina egna åsikter för den man intervjuar. Det är intervjuarens åsikter man vill få fram och förstå (Trost, 2005).

5.4 Forskningsetik

Vid all forskning så måste de etiska aspekterna noga övervägas. De som intervjuas har rätt till sin egen identitet och sin värdighet. Det är viktigt att den intervjuade vet alla förutsättningar kring intervjun och hur materialet ska användas. Den intervjuade ska i förväg få veta vad intervjun kommer att handla om men samtidigt ska de endast få den nödvändiga informationen så att intervjun är så lite styrd som möjligt. Om intervjupersonen är intresserad så kan intervjuaren istället berätta mer om undersökningens syfte efter intervjun. När man presenterar intervjupersonerna i arbetet ska man endast berätta information som är viktigt för undersökningen, t.ex. vilka årskurser han eller hon har ansvar för. Det är däremot inte viktigt att veta om personens privatliv. Vid analyserandet av intervjuerna så är det viktigt att inte formulera sig nedsättande om dem som är frånvarande. När man använder sig av citat från intervjuerna så ska man inte förvränga dem eller använda dem i fel sammanhang. Vissa forskare tycker att man alltid skall citera ordagrant medan andra menar att man kan ta bort ord som ”typ” och ”liksom” eller om det förekommer avbrutna meningar (Trost, 2005). Dessa forskningsetiska aspekter har vi tagit hänsyn till i vår undersökning. När vi tog kontakt med rektorerna berättade vi endast vilka vi var samt att intervjuerna skulle handla om elevinflytande. När vi ger information om intervjupersonerna så skriver vi endast sådant som är relevant för undersökningen utan att avslöja vilka de är.

Enligt Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning (2008-12-12) så skall fyra huvudkrav ställas på all forskning.

Vi har utgått ifrån dessa krav i vår undersökning:

 Informationskravet. Vi har informerat alla berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

 Samtyckeskravet. Alla deltagare i undersökningen har godkänt sin medverkan.  Konfidentialitetskravet. Alla deltagare skall ges största möjliga konfidentialitet och

personuppgifterna skall förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem.

 Nyttjandekravet. Våra insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

5.5 Genomförande

Enligt Trost kan tre steg i processen kring kvalitativa och kvantitativa studier urskiljas. Datainsamlingen är det första steget i denna process. Det andra steget blir bearbetningen eller analysen av data och det tredje steget blir tolkningen av analysen/bearbetningen (Trost, 2005). Vi har därför valt att dela upp vårt genomförande i dessa tre steg.

Datainsamlingen

Vi började med att leta material inom ämnet elevinflytande. Det fanns gott om litteratur inom ämnet så nästa steg var att se vilket material som var bra att använda. Vi hittade även tidigare examensarbeten där vi kunde hitta ännu mer litteratur samt se vilka olika inriktningar som det fanns inom ämnet. Vi hade först tänkt intervjua lärare men då det redan fanns många examensarbeten inom det området så valde vi att istället intervjua rektorer. Nästa steg var att kontakta olika rektorer som vi ville intervjua och fyra tackade ja. Sedan började vi skriva ner våra intervjufrågor som vi ville få svar på. Vi utgick ifrån våra tre huvudfrågor och skrev sedan underfrågor till dem (se Bil.1). Samtidigt började vi att skriva vårt syfte och vår problemställning. Vi letade även information till kunskapsbakgrunden samt gjorde vissa smådelar på arbetet. Vid samtliga intervjuer så åkte vi ut till rektorernas skolor och intervjuerna gjordes i deras arbetsrum. Vi var båda närvarande vid alla intervjuer. Intervjuerna tog ungefär 20-30 minuter. Alla rektorer gick med på att intervjun blev inspelad.

Bearbetning och analys av data

Efter samtliga intervjuer lyssnade vi på banden och skrev ner allt som sagts. Vi gick även igenom likheter och skillnader och vad vi tyckte var viktigt att ta med i vår undersökning. Vi skrev ut alla intervjuerna och gick sedan igenom alla svar för sig för att lättare få en överblick över vad vi ville ha med. För att få en tydlig struktur i vår resultatdel så valde vi att skriva ner alla intervjufrågor och vad de olika rektorerna svarade under varje fråga. Därefter analyserade vi allt material och vad varje rektor hade för syn på elevinflytande samt skrev en

sammanfattning av intervjuerna. Avslutningsvis så tolkade vi resultatet i förhållande till vår teoretiska bakgrund.

Tolkning av analysen/bearbetningen

I vår tolkning av intervjuernas resultat så har vi utgått ifrån det som står om elevinflytande i läroplanen. Vi har funderat kring om rektorerna lever upp till det som står i läroplanen eller om de kan göra mer.

6 Resultat, analys och teoretisk tolkning

6.1 Resultat från intervjuerna

Vi kommer att presentera resultatet från intervjuerna genom att skriva om varje intervjufråga för sig. Rektorerna som vi har intervjuat kommer vi att kalla R1, R2, R3 och R4 (rektor 1, rektor 2 osv.). I texten kommer vi att benämna rektorerna, Rektor 1 osv. För att inte avslöja rektorernas kön så kallas vi alla rektorer för hon/henne.

1. Vad är elevinflytande för dig?

R1: Rektor 1 anser att elevinflytande är väldigt viktigt och att barnen känner att det de tycker

och vill är betydelsefullt.

R2: Rektor 2 tycker att elevinflytande är frågor och saker som berör eleverna. Hon tycker att

eleverna ska få ha en åsikt både om de stora saker som rör hela skolan, om saker som rör den direkta undervisningen och om saker som rör sådant som är utanför skolan.

R3: Rektor 3 menar att elevinflytande är två olika saker, dels det formella inflytandet och dels

det dagliga arbetet. Hon tycker att de har ett bra fungerande elevråd där alla klasser utom ettan är representerade. De har även en styrelse där elever från fyran och femman sitter med. Rektor 3 berättar att skolan även har matråd, IT råd och miljöråd. IT rådet där några duktiga elever hjälper två IT ansvariga lärare. Miljörådet träffas några gånger per termin och en gång per år har skolan en miljövecka, enligt Rektor 3. Hon berättar att då är det jätteviktigt att barnen får vara med och planerar konkreta saker som de kan göra. Sedan handlar det mycket om arbetssättet i klassrummen, elevinflytandet handlar mycket om att vara delaktig i det dagliga arbetet och känna att det är meningsfullt, enligt Rektor 3. Hon varnar nya lärare om att ”man får inte låta barnen ha större inflytande än vad de kan ta ansvar för”. Hon tycker att om elevinflytande innebär att eleverna har egen planering så kan detta medföra att de duktiga kör iväg medan de svaga inte klarar det utan hjälp. Rektor 3 menar att med inflytande så följer också ett ansvar, annars får man ta tillbaka inflytandet.

R4: Rektor 4 anser att elevinflytande handlar om att barnen ska finnas med i planeringen och

2. Vad anser du om det som står om elevinflytande i läroplanen?

R1:

Rektor 1 tycker att elevinflytande är en av de viktigaste frågorna. Hon har däremot ingen

åsikt om det som står i läroplanen. Vi uppfattar att hon tycker att frågan är jobbig, hon undrar vad det är vi tänker på.

R2: Rektor 2 skrattar lite och när vi ställer denna fråga och säger med glimten i ögat ”jag vet

knappast vad det står”. Hon säger sedan att det som står i läroplanen är bra och att det säkerställer den demokratiska fostran för eleverna. Hon tycker att elevinflytande är ett jättesvårt område då man praktiskt ska få det att fungera. Rektorn säger att vad elevinflytande är, är inte helt givet. Elevinflytande är inte att man alltid får som man vill, utan inflytande är att man blir lyssnad på.

R3: Rektor 3 tycker att det till grunden är viktigt med inflytande, att man har påverkan på det

man gör. Hon tror att det skapar större engagemang om man kan påverka sin omgivning och sitt arbete. Så i grunden tycker hon att det som står i läroplanen är riktigt. Hon menar dock att inflytande kräver en kraftig styrning, så det inte går åt fel håll.

R4: Rektor 4:s tolkning av läroplanen styrks av hennes egna åsikter om elevinflytande. Det

har att göra med barnens totala inflytande över sin skolsituation.

3. Hur arbetar ni med elevinflytande på din skola?

R1: Rektor 1 berättar att de har klassråd, elevråd, matråd, miljöråd och biblioteksråd.

Miljörådet har arbetat för att få grön flagg och det är inte något som man får för alltid, utan man måste varje år sätta upp nya mål och arbeta mot dem. Alla klasser är representerade i miljörådet och alla elever är engagerade i det. Biblioteksrådet har startat i samarbete med Statsbiblioteket. Barnen får vara med och välja bokinköp och så hjälper de bibliotekarien med att ställa i ordning böcker och med boktransporterna. Väldigt många barn har velat vara med i biblioteksrådet och det är lyckat. Rektorn berättar att skolan till våren skall skolan starta upp ett fritidsråd, en av fritidspedagogerna skall leda det rådet och det kommer att handla om fritid och idrott. ”Man skall kunna vara med och påverka både arbetssätt och arbetsformer och val av stoff.”

Rektorn tycker att elevinflytande skall ske med ökad ålder, de som går i förskoleklass och ettan och tvåan kan ju naturligtvis inte vara med på samma sätt som i femman, men de skall ju tränas till det.

R2: På Rektor 2:s skola så har de olika råd så som elevråd, klassråd, matråd och biblioteksråd.

Sedan berättar hon att många lärare använder sig av elevutvärderingar och attitydundersökningar. Hon tycker också att utvecklingssamtalen är en form av inflytande då

man som elev har möjlighet att uttrycka i vilken riktning man vill och vad man vill utveckla som elev.

R3: Skolan är uppdelad i klasserna F-2 och 3-5, i de grupperna så pågår pedagogiska

diskussioner där de försöker lyfta ett ämnesområde varje gång. Enligt Rektor 3 så diskuteras elevinflytande i princip varje termin, man går då igenom hur olika klasser jobbar och ger varandra tips. Rektorn anser även att elevinflytande ingår i de individuella utvecklingsplanerna. Eleverna kan följa sin utveckling och vara med och påverka sina mål. Rektorn berättar även om sin inställning till elevens val. Hon är skeptisk till upplägget då hon menar att det egentligen ingår i de ordinarie ämnena.

R4: Rektor 4:s skola har de sedan några år jobbat mycket med att tydliggöra målen i

läroplanen för barnen så att de vet vad som förväntas av dem. I de yngre åldrarna skriver lärarna upp målen för terminen på moln som man sätter upp på klassrumsfönsterna. Lärarna för en tydlig dialog med barnen och utvecklingssamtalen är fokuserade på hur barnen uppnår målen. Rektorn tycker att det är viktigt att barnen är medvetna om målen från början. När barnen blir äldre så gör de matriser när de jobbar med ett tema. Matriserna talar om vad som förväntas av eleverna. Barnen är hela tiden med i dialogen och medvetna om hur de lär sig och varför man gör olika saker.

4. Vad gör du för att motivera och inspirerar lärarna till att få med elevinflytande i undervisningen?

R1: Vid den här frågan så bad rektorn oss att stänga av bandspelaren då hon ville ha tid att

tänka igenom svaret. Hon sa sedan att hon har drivit på de olika råden. Deras skola var först i stadsdelen med miljöråd och biblioteksråd. Hon berättar att Skolverket gjorde en undersökning på skolan för tre år sedan, där svarade barnen att de inte har så mycket elevinflytande. Men rektorn tror att det berodde på att lärarna behöver vara tydliga med att berätta för eleverna när de har inflytande. Skolan har även en årlig utvärdering som kan vara ett underlag inför samtal med lärarna.

R2: Rektor 2 motiverar lärarna genom att föregå som gott exempel. Hon lyssnar mycket på

eleverna och är ute bland dem för att höra vad de säger. Hon hjälper lärarna genom att ha tydliga rutiner, bland annat kring mobbningsarbetet samt handlingsplaner kring elevinflytande.

R3: Rektor 3 försöker stimulera och motivera genom att ta upp de här diskussionerna i

ledningsgruppen och genom att plocka fram aktuell forskning, vissa böcker samt vad som sägs i skoldebatten. Hon tycker att skolminister Björklund inte fokuserar så mycket på

elevinflytande utan mer är ute efter hårdare tag. Rektorn säger också att då det är en stor skola med 25 klasser så är det svårt att vara med överallt, man får lita på lärarna annars hör man alltid signaler om det är något.

R4: Rektor 4 håller läroplanens övergripande frågor så som elevinflytande, trafikundervisning

och antimobbningsarbete levande i olika sammanhang så att lärarna inte bara fokuserar på kursplanernas mål. Rektorn har även riktade kompetensutvecklingsinsatser inom dessa frågor.

5. I vilken grad upplever du att lärarna jobbar med elevinflytande?

R1: Rektor 1 frågar om vad vi menar att hon skall svara. Hon tror att lärarna jobbar väldigt

aktivt och att det har sin betydelse att skolan fick elevinflytande som förbättringsområde när Skolverket gjorde sin inspektion. Rektorn säger att därför är det ju bra med sådana inspektioner.

R2: Rektor 2 anser att lärarna jobbar rätt mycket med elevinflytande genom att lyssna på

eleverna och tar elevernas åsikter på allvar. Men sedan kan allting bli bättre såklart. Rektorn säger att skolans former för elevinflytande inte är helt utarbetade ännu. Det är sällan som de hör att eleverna tycker att de har för lite inflytande. Ibland tycker eleverna att de har för mycket prov och sådant och där tycker rektorn att de kanske behöver lyssna mer på eleverna.

R3: Rektor 3 vet att alla lärare på skolan har en bra grundinställning till elevinflytande. Det

hör man via deras resonemang och man märker att det är god stämning på skolan. Hon säger att ”det är ju det här med fingertoppkänsla det är svårt att säga på ett annat sätt”. Rektorn berättar att skolan har kvalitetsrapporter varje år och då är elevinflytande med.

R4: Rektor 4 tycker att lärarna jobbar med elevinflytande i allt högre grad. Ursprungligen så

handlade elevinflytande om roliga timmen och om saker på skolgården. Nu pratar de mer om undervisningens innehåll. Det beror mycket på att några lärare på skolan har gått en utbildning och leder nu konferenser tillsammans med andra lärare. Rektorn berättar också att skolan naturligtvis har klassråd och elevråd. Men hon tycker att det ofta blir vissa ärenden som tas upp där och sällan det som hon tycker är mest väsentligt. Det är ju ett sätt att barnen i formell form ska få föra fram sina åsikter. Rektorn tycker att lyhördheten i vardagen och inflytande över den direkta undervisningen är viktigare. Hon berättar också att treorna och femmorna får göra en enkät varje år där de bland annat får uttala sig om hur de uppfattar att vi lyssnar på dem. Glädjande nog så har siffrorna ökat att det är mer positiva svar.

6. Finns det svårigheter med att jobba med elevinflytande som är kopplade till: Styrdokumentens formuleringar?

R1: Rektor 1 tycker att det är svårt att jobba med elevinflytande med de yngre, men å andra

sidan får man göra det på den nivån och kräva mer och mer av dem.

R2: Rektor 2 tycker att det är bra att varje skola kan utveckla elevinflytandet utifrån eleverna,

personalen och omgivningen. Varje skola har ju sin egen särart. Rektorn tycker att styrdokumenten är fullt tillräckliga.

R3: Rektor 3 menar att elevinflytande skall genomsyra all verksamhet och hon tycker att

styrdokumenten tydligt visar att eleverna skall vara delaktiga i det dagliga arbetet. Rektorn säger att svårigheten är att man måste vara realistisk i förhållande till de elever som man har och samtidigt har modet att utöka inflytandet efter hand beroende på vad de klarar av. Det är viktigt att ha som målinriktning att barnen ska bli mer och mer delaktiga, enligt rektorn.

R4: Rektor 4 tycker inte att styrdokumentens formuleringar medför svårigheter.

Skolans organisation?

R1: Rektor 1 tycker inte att skolans organisation medför några svårigheter.

R2: Rektor 2 tycker att skolans traditionella schema med schemaläggning i tydliga

uppdelningar gör elevinflytande svårare. Det är svårt att få gemensam tid över årskursgränser. Rektorn menar att organisationen kanske kan vara annorlunda, men det krävs mycket av elev, lärare och rektor för att hitta hur den formen skulle kunna se ut.

R3: Rektor 3 tycker inte att skolans organisation medför en svårighet. Hon menar att de själva

bestämmer hur skolans organisation skall se ut genom bland annat ansvarsgrupper. Hon tycker att de har stor frihet att utforma verksamheten i den inriktning som de vill ha.

R4: Rektor 4 tycker att det faktum att det är en stor skola medför att det blir svårt att som

elevråd ha barn får alla delar av verksamheten. Nu har skolan en elevrådsrepresentant från varje avdelning, det finns sju avdelningar på skolan. Det barnet ska representera två eller tre klasser och samla in synpunkter från deras klassråd samt informera klasserna om beslut från elevrådet. Rektorn berättar att skolan tidigare hade ett större elevråd med barn från trean till sexan. Nu är det en F-5 skola och då kände de att de ville anpassa sig till att det var yngre barn.

Undervisningen?

R2: Rektor 2 tycker att det blir svårt att samla eleverna då undervisningen delas in i moment

över dagen. Det blir inte enklare då skolan har 16 olika ämnen och varje ämne har egen kursplan att göra en organisation som möjliggör träffar över klasser och över ämnesgränser.

R3: Rektor 3 tycker inte att undervisningen för med sig några svårigheter.

R4: Rektor 4 anser att undervisningen inte hindrar elevinflytande. Hon säger att det finns ju

vissa undervisningsmål som är väldigt styrande men då får man tala om för barnen att detta står i läroplanen och att de kan påverka inom den ramen.

7. Är du nöjd med hur din skola arbetar med elevinflytande?

R1: Rektor 1 är mycket nöjd med hur skolan arbetar med elevinflytande. Det har blivit ett

stort intresse kring råden, barnen tycker att det är roligt och det ger mycket till skolan. Råden gör att eleverna känner sig viktiga och behövda. Rektorn berättar om ett exempel, en av pojkarna i femman som vanligtvis är ointresserad av skolan fick vara med i biblioteksrådet. Rektorn såg honom på rasten, han var jätteglad och satt och bläddrade i en katalog över vilka böcker som biblioteket ska köpa in.

R2: Rektor 2 är halvnöjd med hur skolan arbetar med elevinflytande. Rektorn vill lyssna på

eleverna i andra former, omforma organisationen på något sätt. Hon tänker framförallt på proven, skulle man kunna göra det till ett annat innehåll? Hon har ingen lösning men tycker att det är ett fält som behöver diskuteras.

R3: Rektor 3 är nöjd med hur de jobbar med elevinflytande förutom när det gäller elevens val.

Rektorn tycker att det är viktigt att det inte blir för mycket inflytande. Hon menar att då tappar man vissa elever, särskilt de svaga. Hon tycker därför att det är viktigt med struktur och att man inte bara släpper iväg barnen. Rektorn berättar att vissa lärare tidigare hade för mycket elevinflytande men att de nu har hämtat hem det och har fått en bra balans.

R4: Rektor 4 säger att ”det kan alltid bli ännu bättre man kan ha med barnen ännu mer. Vi får

inte slå oss till ro”.

8. Skulle du vilja arbeta mer eller annorlunda med elevinflytande?

R1: Rektor 1 tycker att de är bra igång med elevinflytande och att personalen också är med på

det.

R2: Rektor 2 tycker att det är en balansgång med hur mycket man ska släppa in eleverna i

lärandeprocessen. Rektorn vill eventuellt att eleverna ska ha egna planer som de jobbar efter.

R3: Rektor 3 tycker att det känns ganska bra som de arbetar nu och är jättestolt över det

ständig process. Det är en bra balans på skolan mellan ledarskap och inflytande, lärarna har landat i pedagogiken. Rektorn tycker att de har skapat trygga pedagoger som vågar ge inflytande.

R4: Rektor 4 tycker att de är på rätt spår. Rektorn känner att de har påbörjat någonting men

att det kan genomsyra ännu mer i alla avseenden och att det är fortfarande mycket som görs som de brukar göra utan att reflektera och lyssna på barnen. Rektorn menar att barnen kan vara med och bestämma kring betydligt fler frågor än vad de lyfter just nu. Hon tycker att elevinflytande handlar om att ge barnen trygghet, att de upplever att de känner alla på skolan. Rektorn försöker därför vara synlig för eleverna i olika sammanhang.

6.2 Sammanfattning och analys av intervjuerna

Vi sammanställer här resultatet från intervjuerna och kopplar det till våra tre problemställningar.

6.2.1 Hur tolkar rektorerna det som står om elevinflytande i läroplanen?

Tre av rektorerna anser att det som står om elevinflytande i läroplanen är bra. En rektor förstod inte riktigt frågan och hade ingen åsikt om det. Alla rektorer som vi har intervjuat tycker att elevinflytande är viktigt och att barnen ska få vara med att planera undervisningen samt att få göra sina röster hörda i olika frågor.

Frågan om rektorernas ansvar om elevinflytandet på skolan var det skiftande svar. En av rektorerna försökte driva på de olika råden och tyckte att de var en viktig del i skolans utveckling när det gäller elevinflytande. En av de andra rektorerna försöker vara en god förebild för lärarna genom att vara ute bland eleverna, lyssna på dem och ha tydliga rutiner kring mobbningsarbetet samt handlingsplaner kring elevinflytande. En annan rektor försöker motivera lärarna genom diskussioner och genom att ta fram aktuell forskning. En av rektorerna berättar att kompetensutveckling samt att hålla frågorna om elevinflytande levande är viktigt.

6.2.2 Vad finns det för svårigheter med att genomföra elevinflytande i skolan?

Två rektorer ansåg att det inte finns några svårigheter med elevinflytande som är kopplat till skolans organisation. En av rektorerna tyckte dock att den traditionella schemaläggningen medförde vissa svårigheter. En annan av rektorerna tyckte att det faktum att skolan var stor gjorde att det blev svårt att låta elever från alla klasser vara med i elevrådet. När det gäller svårigheter med elevinflytande kopplat till undervisningen så tyckte tre av rektorerna att det inte fanns några svårigheter. En av rektorerna tyckte däremot att det faktum att dagen är indelad i många olika moment medför vissa svårigheter.

Alla rektorerna anser att lärarna på deras skolor jobbar aktivt med elevinflytande. Flera av rektorerna anser att de blir allt bättre på att lyssna på eleverna. Alla rektorerna är nöjda med hur de jobbar med elevinflytande men i olika grad. En av rektorerna är mycket nöjd med hur de jobbar med flera olika råd. Övriga rektorer vill förbättra olika saker och till exempel lyssna mer på eleverna. En av rektorerna säger att det är fortfarande mycket som görs som de brukar göra utan att reflektera och lyssna på barnen. En av rektorerna påpekar att det är viktigt att eleverna inte får för mycket inflytande, det ska finnas en balans.

6.2.3 Vilka möjligheter erbjuder skolan för att genomföra elevinflytande?

Alla rektorerna pratade om formellt och informellt inflytande. På deras skolor finns både klassråd och elevråd och två av skolorna hade dessutom flera andra råd så som miljöråd, biblioteksråd och matråd. Rektorerna var inte så insatta i hur elevinflytandet fungerade i klassundervisningen, det var mest upp till lärarna att se till att detta fanns med. Skolorna jobbade med elevinflytande på olika sätt. Två av skolorna använder sig utav elevutvärderingar för att ta reda på vad eleverna tycker om olika saker. En annan skola har jobbat mycket med att tydliggöra målen i läroplanen för eleverna så att de vet vad som förväntas av dem och varför de lär sig olika saker. På en annan skola har lärarna pedagogiska diskussioner, där de varje termin träffas och diskuterar elevinflytande.

6.3 Teoretisk tolkning av resultatet

Lpo 94 visar tydligt att rektorn har ett stort ansvar över att ett elevaktivt arbetssätt gynnas på skolan. De rektorer som vi intervjuade var medvetna om deras ansvar när det gäller elevinflytande. Då det som står i läroplanen är övergripande om elevinflytande finns det

utrymme att tolka innehållet. Intervjupersonerna tyckte att det som står i läroplanen är bra men några av dem påpekade att det kunde tolkas på olika sätt. En av intervjupersonerna berättade att skolans former för elevinflytande inte var helt utarbetade ännu. Med tanke på direktiven i Lpo 94, borde inte alla skolor ha utarbetade metoder för elevinflytande?

Undersökningar från de senaste 25 åren har visat att elevernas engagemang ökar om de ges möjlighet att påverka sin arbetssituation. En av rektorerna som vi intervjuade berättade om en pojke som vanligtvis var ointresserad av skolan men som genom att få vara med i biblioteksrådet fått nytt intresse för skolan.

Studier från 1980- talet visar att då var elevinflytandet begränsat och handlade främst om skolresor och val av arbetskamrater. Våra intervjuer visar att rektorerna har en annan syn på elevinflytande idag och att de vill att elevinflytande ska genomsyra hela verksamheten. Under 1990-talet så startade Skolverket det så kallade Elias-projektet, målet var att försöka stimulera utvecklingen av elevers inflytande. 41 skolor deltog i projektet. Resultatet visar en splittrad bild av hur skolor arbetar med elevinflytande men vissa typiska drag kan urskiljas. Vid vissa skolor skedde ingen utveckling alls. Det berodde bland annat på hierarkiska strukturer, splittrade kollegier, stora klasser, ekonomiska nedskärningar, rädsla, auktoritetstro samt ”väntan på direktiv”. En av rektorerna tyckte att det faktum att skolan är stor medför vissa problem. Rektorn ansåg att det på grund av det inte gick att ha representanter från alla klasser i elevrådet. De andra rektorerna nämnde inga stora svårigheter med elevinflytande men det kanske finns vissa svårigheter som rektorerna inte ser utifrån sin position som rektor. Andra skolor i projektet hade en mer positiv utveckling. De skolor som präglades av ett demokratiskt klimat hade ofta en lyhörd och tydlig rektor eller skolledning. Då vi endast har intervjuat rektorer så vet vi inte vilken syn lärarna och eleverna har på sin rektor.

Skolbildsundersökningarna från 1993/94 och 1997 pekar på att elevers inflytande över arbetssätt ökar och i viss mån också över undervisningens innehåll. Rektorerna som vi intervjuade ansåg att deras skolor hade en positiv utveckling inom elevinflytande. Flera av dem påpekade dock att de ville fortsätta utveckla skolans arbete med elevinflytande. Enligt Forsberg (2000) så visar vissa studier att inflytande sjunker med stigande ålder, medan andra visar tvärtom. Flera av våra intervjupersoner antyder att de anser att elevinflytandet skall öka med åldern.

Enligt Skolverket så har tidigare studier visat på brister i måluppfyllelse inom det informella inflytandet, det vill säga inflytandet över det vardagliga skolarbetet. Det formella inflytandet genom klassråd och elevråd är vanligt förekommande och fungerar ofta som ett nyttigt hjälpmedel. Vår undersökning visar att rektorerna är mest insatta i det formella inflytandet. Det informella inflytandet ligger mer på lärarnas ansvar enligt rektorerna som vi har intervjuat. Rektorerna följer på olika sätt upp hur elevinflytandet fungerar i klassrummen. Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan från 2003 visar att 70 % av eleverna att klassråden ofta handlar om frågor som rör elevernas fritid och ordningsregler. En av rektorerna som vi intervjuade ansåg att det som tas upp på klassråd och elevråd sällan är det som är mest väsentligt.

Enligt Arbetsmiljöverket (2008-11-27) så måste skolan klargöra för eleverna om utbildningens mål, innehåll och arbetsformer i dialog med eleverna för att eleverna ska få möjlighet till inflytande på undervisningen och sina studieresultat. En av rektorerna berättade att skolan hade utarbetat tydliga mål för barnen så att de vet vad som förväntas av dem. Rektorn ansåg att det är viktigt att barnen är medvetna om målen från början samt hur och varför de lär sig olika saker.

En undersökning som Skolverket har gjort visar att många lärare tycker att eleverna inte ska ha mer inflytande över hur de arbetar på lektionerna än de redan har. En av rektorerna som vi intervjuade hade samma tankar och menade att det får inte bli mer ansvar än eleverna klarar av, det måste finnas en balans. Rektorn påpekar dock att inflytandet ska öka med åldern. En annan av rektorerna tycker det är viktigt att man lyssnar på eleverna men att det inte innebär att de alltid ska få sin vilja igenom.

7 Slutsats och diskussion

I vår diskussion så kommer vi att reflektera över de resultat som vi har fått från våra intervjuer samt dra slutsatser över hur våra resultat kommer att påverka oss som framtida lärare. Vi kommer även att diskutera vår metod samt ge förslag på vidare forskning.

7.1 Diskussion

Vår undersökning visar att alla rektorer som vi har intervjuat tycker att elevinflytande är viktigt. Men följer rektorerna direktiven i styrdokumenten? Det står i Lpo 94 att ”Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas” ( Lpo 94, s. 21). De rektorer som vi intervjuade var mest insatta i det formella inflytandet men överlät ansvaret om elevinflytande i undervisningen till lärarna. Vi tycker inte att det styrker det som står i läroplanen, rektorerna ska ha ansvar för skolans arbetsformer och det omfattar både formellt och informellt inflytande. Vi anser att det som står om elevinflytande i läroplanen är bra men då formuleringarna kan vara svårhanterliga så tycker vi att personalen på alla skolor behöver gå igenom vad som står och hur de kan arbeta med det.

Två av rektorerna berättade att på deras skolor så hade de förutom elevråd och klassråd även andra råd såsom miljöråd, biblioteksråd, IT råd och matråd. Detta tycker vi är ett bra sätt att göra fler elever aktiva inom det formella inflytandet. Vi tror även att eleverna blir mer engagerade om de får vara med och bestämma sådant som de är intresserade av. De får också en stärkt självkänsla när lärarna lyssnar på dem och bryr sig om deras åsikter. Vi tror även att motivationen ökar om eleverna blir mer medvetna om sin skolgång. En av rektorerna berättade att skolan varje år hade en miljövecka där eleverna fick bestämma vad de skulle göra. Vi tror att en sådan miljövecka är ett bra tillfälle för eleverna att ta ansvar och fundera kring vad som är viktigt för dem. Vi har sett andra exempel på temaveckor där lärarna planerar i stort sett allt, vi tror då att elevernas engagemang och intresse till viss del försvinner.

En av rektorerna berättade att skolan hade utarbetat tydliga mål för barnen så att de vet vad som förväntas av dem. Vi tycker att det är ett bra sätt att göra eleverna medvetna om sitt

lärande. Detta tycker vi är en viktig del av elevinflytande. Eleverna ska ha inflytande över både sin egen utveckling samt över andra frågor som berör eleverna.

Vid våra intervjuer så hände det vid flera tillfällen att rektorerna inte svarade på frågan som vi ställde. Rektorerna sa då istället något annat om elevinflytande som inte var relevant för vår fråga. Vi undrar varför. Vi fick intrycket att rektorerna inte hade funderat så mycket kring elevinflytande, vissa hade dock mer utvecklade tankar än andra. Vid intervjuerna så tyckte inte rektorerna att det fanns så mycket svårigheter med elevinflytande. Tidigare undersökningar visar att elevinflytande är svårt att få med i skolans olika arbetsformer och att många skolor har problem med att få med elevinflytande i den grad som det står i läroplanen. Det faktum att rektorerna såg få svårigheter ger oss intrycket att rektorerna inte är så insatta i ämnet.

Våra erfarenheter från vår praktik är att lärarna ofta känner sig styrda av målen som barnen ska uppnå. Dagens skola blir allt mer fokuserad på resultaten, vilken roll har då elevinflytande i detta? Vi tror att lärarna har svårt att hitta en undervisningsform som är måluppfyllande samtidigt som det består av elevinflytande. Vi tror därför att lärarna behöver hjälp av rektorerna att hitta nya former för undervisning som omfattar elevinflytande, många lärare fastnar i gamla vanor och behöver nya idéer. Kompetensutveckling kan vara ett bra sätt att få nya tankar och idéer. Endast en av rektorerna berättade att deras skola hade haft kompetensutveckling om elevinflytande. Vi tror att genom fler diskussioner bland lärarna så hjälper de varandra med tips och idéer om hur de kan få med elevinflytande i undervisningen. En av rektorerna berättade att lärarna diskuterar elevinflytande i princip varje termin och ger varandra tips.

Alla rektorerna sa att de tycker att elevinflytande är viktigt men vår uppfattning är att de inte har gjort mycket för att utveckla det informella inflytandet. Men samtidigt så funderar vi över vad som är realistiskt när det gäller rektorernas ansvar. Elevinflytande är trots allt endast ett av alla deras ansvarsområden. Det är omöjligt för rektorn att vara inblandad i allt på skolan. Vi tror att en av de viktigaste aspekterna är att rektorn sänder tydliga signaler till lärarna om hur viktigt de tycker det är med elevinflytande.

En stor del av ansvaret ligger självklart hos lärarna också men det är viktigt att rektorn ställer krav på lärarna att ha med elevinflytande i undervisningen. Vi upplever att de rektorer som vi