Skiljer sig rationaliteten vid ett bostadsköp beroende på köparens ålder?

Skiljer sig rationaliteten vid ett bostadsköp

beroende på köparens ålder?

-

En kvalitativ studie om indiviers rationalitet vid ett bostadsköp

Does the rationality of a home purchase differ de

pending on the age

of the buyer?

-

A qualitative study

on the

rationality

of individual

s

when purchasing a

home

Andersson, Carl

Elisson, Anton

Hultman, Alec

Handledare: Peter Karpestam Fastighetsvetenskap,

Förord

Först och främst vill vi skribenter tacka samtliga personer som ställt upp och tagit sin tid att medverka i en intervju. Utan att ni delat med er av era historier om hur ni köpte er bostad hade det inte blivit något resultat. Vi vill även speciellt tacka vår handledare som hjälpt och guidat oss genom hela processen från att välja ämne att studera till avslutandet av arbetet. Tack!

Sammandrag

Då det är många faktorer som väger in vid köp av bostad är det inte alltid lätt att veta hur man ska tänka när man troligtvis står inför sitt livs största köp. Det finns mycket forskning om vilka faktorer som väger tyngst och vad som ökar betalningsviljan hos konsumenterna, men köper konsumenter bostad utifrån hjärnan eller hjärtat? Denna studie undersöker hur

rationellt eller emotionellt bostadsköpare tänker under köpprocessen och om det finns ett samband mellan detta och köparens ålder. Detta har studerats genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer där de intervjuade varit i blandade åldrar och kön som köpt bostad inom de senaste fem åren. Intervjuerna analyserades sedan och sammanställdes emot befintlig forskning. Resultaten från de genomförda intervjuerna visade att rationalitet minskar med åldern. De yngre tenderar att tänka övervägande rationellt och strävade efter att göra en säker investering medan de äldre agerade mer emotionellt och hade större fokus på den emotionellt perfekta bostaden för dem.

Abstract

There are a number of factors that weigh in when buying a home and it is not always easy to know how to think when you are facing what will probably be the biggest purchase of your life. There is a lot of research on what factors weigh most and what increases the willingness to pay by consumers, but do consumers buy housing with their brain or their heart? This study examines how rationally or emotionally, home buyers think during the buying process and whether there is a connection between this and the buyer's age. This has been studied through semi-structured qualitative interviews where the interviewees were of mixed ages and genders who bought housing within the last five years. The interviews were then analyzed and compiled against existing research. The results of the interviews showed that rationality decreases with age. The younger ones tend to think predominantly rationally and strive to make a safe investment while the older participants acted more emotionally and had a greater focus on the emotionally perfect home for them.

Innehållsförteckning

FÖRORD ... 1 SAMMANDRAG ... 2 ABSTRACT ... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4 1. INTRODUKTION ... 6 1.1BAKGRUND ... 6

1.2SYFTE OCH PROBLEMDISKUSSION ... 6

1.4HYPOTES ... 7

1.5ARBETETS AVGRÄNSNINGAR ... 7

1.5MÅLGRUPP ... 8

1.6UPPSATSENS DISPOSITION ... 8

2. TEORI ... 9

2.1TEORIER OM DET RATIONELLA ... 9

2.1.1 The economic man ... 9

2.1.2 Rational choice theory / rational action theory / choice theory ... 9

2.1.3 Brukarkostnad ... 10

2.1.4 Kalkylering vid bostadsköp ... 11

2.2TEORIER OM DET ICKE-RATIONELLA ... 11

2.2.1 Irrationalitet ... 11

2.2.2 Teori om praktiken ... 12

3. LITTERATURÖVERSIKT OCH TIDIGARE FORSKNING ... 13

4. METOD ... 16

4.1KVALITATIV METOD ... 16

4.2INSAMLING AV MATERIAL ... 16

4.3AVGRÄNSNING AV TID SEDAN KÖP ... 16

4.4VAL AV RESPONDENTER ... 17

4.5PLATS FÖR INTERVJU ... 17

4.6STUDIENS INTERVJUER ... 17

4.7FALLGROPAR OCH UTMANINGAR MED INTERVJUMETOD ... 18

4.8ETISKA ASPEKTER ... 19

5. EMPIRI OCH ANALYS ... 21

5.1HUR DEFINIERAS KÖPARNAS BETEENDE? ... 21

5.2ÖVERGRIPANDE RESULTAT ... 21

5.3TEMA ETT:INNAN KÖPET ... 22

5.4TEMA TVÅ:UNDER KÖPET ... 23

5.5TEMA TRE:EFTER KÖPET ... 24

5.6RANGORDNINGSFRÅGOR ... 26

5.7SJÄLVANALYS ... 27

6. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE DISKUSSION ... 28

7. EGNA REFLEKTIONER OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 29

REFERENSER ... 30 BILAGOR ... 33 BILAGA 1-INTERVJUMALL ... 33

1. Introduktion

1.1 Bakgrund

I dagsläget finns en del forskning om vilka faktorer som påverkar ett bostadsköp mest. Detta ämne är ofta studerat och det finns ett antal artiklar och rapporter som ofta pekar på samma resultat. Något som dessa studier inte behandlar är köparnas rationalitet. Trots att alla resultat pekar på att en viss faktor väger tyngst utforskar man inte den bakomliggande anledningen till varför denna faktor är så viktig för köparen, samma svar kan innebära olika saker. Sammanfattningsvis kan man säga att den tidigare forskningen fokuserat på vilka faktorer som väger tyngst oavsett ålder, kön etcetera. Likt en studie gjord av Sundrani (2018) kommer man ofta i liknande studier fram till samma resultat där det visar sig att bostadens geografiska placering väger tyngst vid ett belutfattande om att köpa bostad. Dessa studier, såsom bland annat Zalejska-Jonsson (2013) samt Rachmawati, Shukri, Azam & Khatbi (2019), behandlar som sagt vilka faktorer som anses mest betydande men studerar sällan vidare inom området.

För att vidare bidra till ämnesforskningen görs därför denna studie då forskning om

rationalitet och hur detta förändras beroende på köparens ålder är något som saknas, speciellt inom Sverige. Genom att undersöka rationaliteten och den bakomliggande anledningen till de val köpare tagit finns förhoppningar om att ett samband mellan rationalitet och ålder kan upptäckas. Information om personers olika boendepreferenser kan komma till intresse för bland annat fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare, fastighetsföretag med mera. Detta då det kan ge insikt i hur företags marknadsföring kan förändras för att bättre nå den målgrupp man är ute efter.

1.2 Syfte och Problemdiskussion

Idag föreligger tidigare forskning kring vilka faktorer som väger tyngst vid ett bostadsköp. Denna forskning behandlar sällan det rationella tänkandet bakom dessa faktorer vilket skapar en kunskapslucka i forskningen och motiverar syftet för denna studie. Studiens syfte är att väcka intresse, skapa insikt och ökad förståelse inom hur människor tänker vid ett bostadsköp samt om detta kan skilja sig åt beroende på köparens ålder. Fortsättningsvis har arbetet som syfte att utforska om det finns ett samband mellan rationellt tänkande och ålder vid ett bostadsförvärv.

1.3 Hypotes

Vi som utfört studien är fullt medvetna om att varje person som medverkat vid intervjuerna har agerat både utifrån rationellt samt emotionellt tänkande då det ena nödvändigtvis inte utesluter det andra. Dock har vi som hypotes att de äldre personer som intervjuas har agerat övervägande emotionellt, det vill säga mindre rationellt vid sitt bostadsförvärv jämfört med de yngre. Detta grundas i skäl och tro om att personer i olika åldersgrupper väljer bostad annorlunda beroende på vilket stadie i livet man befinner sig i. Det kan finnas ett antal underliggande faktorer till varför detta händer men något som antagligen har ett starkt

samband är individens ekonomiska situation. Detta kan förklaras då en persons ekonomi ofta stärks med åldern som därmed gör att äldre personer “har råd” att basera sitt val av bostad i det emotionella, jämfört med en yngre person med vanligtvis sämre ekonomi.

Fortsättningsvis definierar vi vårt påstående “övervägande emotionellt” med att personen i fråga till största del valt bostad på grund utav bland annat bostadens känsla, utsikt, estetiska aspekter samt det emotionella. Detta kontra val av bostad baserat på pris, driftkostnad, lånekostnad, förväntad prisförändring med mera som i detta fall definieras som ett “övervägande rationellt” val.

1.4 Arbetets avgränsningar

Arbetet är avgränsat till den svenska bostadsmarknaden. Med detta i åtanke har respondenter som köpt bostad i utlandet valts bort. Detta har gjorts för att så exakt som möjligt kunna erhålla svar gällande hur man tänker vid ett förvärv på den svenska bostadsmarknaden. Fortsättningsvis kan förvärv av bostäder i utlandet dessutom innebära andra aspekter och faktorer såsom flygtid, flygkostnad med mera som studien inte tagit i akt.

Utöver geografisk avgränsning har även tiden sedan köpet avgränsats. I denna studie har endast respondenter som köpt sin bostad inom de senaste fem åren valts. Detta för att säkerställa att svaren som erhålls genom intervjuerna speglar verkligheten så mycket som möjligt samt att respondenterna inte glömt viktiga delar av processen.

1.5 Målgrupp

Uppsatsens målgrupp riktar sig främst mot fastighetsmäklare och företag inom

fastighetsbranschen men även till gemene man som kan vara intresserad över hur personer tänker vid ett bostadsförvärv.

1.6 Uppsatsens disposition

Uppsatsens disposition är uppbyggd enligt följande. Introduktionen presenterar ämnet som studeras samt förklarar vad detta bidrar med till ämnesforskningen. Vidare presenteras även här en problemdiskussion samt arbetets syfte där man ytterligare visar på varför studien görs.

I teoriavsnittet presenteras befintlig och relevant teori för att djupare skapa insikt inom ämnet och dess bakomliggande fakta. Här förklaras vad specifika teorier betyder, såsom bland annat teorin om economic man, samt vad innebörden av dessa teorier är.

Efter teoriavsnittet presenteras den tidigare forskning som gjorts i kapitlet "Tidigare studier". Här sammanfattas de olika studier, rapporter, avhandlingar med mera för att visa på den forskning som gjorts och vad man kommit fram till för resultat.

Fortsättningsvis presenteras i avsnittet "metod" hur man genomfört studien och vilka metoder man valt. Detta görs för att visa vilka metodval man tagit och förklara varför man gjort detta. Vidare skrivs här även vilka avgränsningar som gjorts för att göra studien genomförbar.

Studiens resultat presenterar i kapitel fem, empiri. Här analyseras även svaren som sedan diskuteras i avslutande diskussion.

I avslutande kapitel sju skrivs egna reflektioner som uppstått under arbetets gång, vad man kunde gjort annorlunda samt förslag till framtida forskning.

2. Teori

I teoriavsnittet kommer bakomliggande forskning och teori gällande rationellt och

ickerationellt bettende, brukarkostnad samt kalkylering av bostadsköp presenteras. Dessa teorier anses nödvändiga för genomförandet av studien samt för analys av de genomförda intervjuerna. För att tydligare presentera vilka studier samt teorier som behandlar vilket beteende har dessa delats in i rubrikerna “Teorier om det rationella” och “teorier om det ickerationella”.

2.1 Teorier om det rationella

2.1.1 The economic man

Termen economic man syftar på en person som agerar helt rationellt på marknaden. Personen bortser från alla personliga aspekter och grundar sina beslut helt och hållet utifrån vad som maximerar sin egennytta. Begreppet är framtaget av ekonomer och används som ett verktyg för att kunna analysera marknader där alla tänker rationellt. För att kunna agera fullständigt rationellt krävs dock att man har perfekt information om samtliga alternativ. Du måste även ha förmågan att bortse från alla medvetna och undermedvetna personliga preferenser. Detta är i praktiken omöjligt. Klas Eklund (2017) skriver att även om vi inte har den perfekta informationen så utnyttjar vi antagligen den information vi har så rationellt som möjligt. I boken “The wealth of Nations”, publicerad 1776 kommenterar Adam Smith teorin om att vara Economic man där han skriver:

“Every individual endeavors to employ his capital so that its produce may be of greatest value. He generally neither intends to promote the public interest, nor knows how much he is promoting

it. He intends only his own security, only his own gain. And he is in this led by an invisible hand to promote an end which was no part of his intention. By pursuing his own interest he frequently promotes that of society more effectually than when he really

intends to promote it.”

- Adam Smith, The Wealth of Nations (1776)

2.1.2 Rational choice theory / rational action theory / choice theory

Amadae (2016) beskriver att denna teori är baserad på antaganden om att varje individ gör val utifrån händelser som bäst kan jämföras med varje enskild individs preferenser. Teorin används för att kunna spegla hur och varför människor gör som de gör och bestämmer sig för

att göra ett visst val. Fortsatt kommer innehållet i denna del att förhålla sig till mikroekonomins småskaliga synsätt.

Teorin är ämnad för att ge ett större synsätt på sambanden mellan handlingar och rationalitet. Något som speglas utifrån flertalet konsistenta ageranden, eftersom handlingar som utgörs flertalet gånger anses vara baserade på preferenser och därmed utgå från rationalitet.

Teorin i sin helhet antyder att faktorer som attityd till risk, förbittring, sympatier, avundsjuka, lojalitet med flera är något som ingår i alla de känslor som kommer att påverka om val är utförda ur rationell eller emotionell synvinkel.

Teorin i sin helhet är dominant inom områdena nationalekonomi och i synnerhet inom mikroekonomin. Genom att använda sig av denna teori vill man få svar på och kunna

förutsäga i så hög grad som möjligt, den enskildes beteende och agerande i olika situationer. Grundantagandet är att varje beslut alltid görs utifrån en enskild individs egna preferenser och att det alltid är den egna individens egna val (Amadae, 2016).

2.1.3 Brukarkostnad

Brukarkostnaden är relevant för denna studie då det innebär den kostnad konsumenten har för att bo. Med detta menas den reala boräntan, bostadsrelaterade skatter, kostnader för drift, underhåll, avskrivning, riskpremie samt förväntad kapitalvinst. Just denna studie studerar rationaliteten vid ett bostadsköp där brukarkostnad kan anses som ännu en faktor att tänka på vid val av bostad. Inom brukarkostnadsteorin menar man på att det är just bostadens

brukarkostnader som väger in när man skall besluta om ett köp. Med detta menas att faktorer som boränta, riskpremie, förväntad kapitalvinst med mera kan vara avgörande och en

underliggande faktor till varför man väljer en bostad. Något som är värt att nämna är att de olika typerna av fastighetsskatter och övriga kostnader skattas separat. Under de senaste åren har brukarkostnaden varit negativ för majoriteten av hushållen. Detta på grund av att

bostadsmarknaden har haft en bra tillväxt där den förväntade kapitalvinsten har ökat mer än kostnaderna för bostaden. Konsumenterna har alltså i stor utsträckning tjänat pengar på att bo (Boverket, 2019).

2.1.4 Kalkylering vid bostadsköp

Vid ett bostadsköp finns många faktorer att beakta. För olika människor spelar dessa faktorer olika mycket roll vilket förändrar hur kalkylen ser ut från person till person. Detta medför oändligt många sätt att kalkylera inför ett bostadsköp där alla tänker och värdesätter olika. I detta perspektiv beskrivs köparens agerande som rationellt där man inte väger in känslor i sin kalkyl vid val av bostad.

För att varor, i detta fallet bostäder, skall kunna vara kalkylerbara krävs ett antal

förutsättningar. Callon och Muniesa (2005) beskriver i tre steg hur detta sker. Det första steget är att objektifiera varan. På bostadsmarknaden görs detta genom att bostadens

information offentliggörs för att möjliggöra jämförande mot andra objekt på marknaden. Steg nummer två innefattar en singularisering. Detta kan innebära att man jämför de objektifierade varorna med varandra för att kunna singularisera. Här kan man gruppera objekt som är

liknande med varandra eller välja ut en vara som sticker ut ur mängden. Detta görs för att slå ihop och sortera de varor som finns för att i detta fallet göra bostäderna jämförbara och olika.

När dessa två steg är gjorda kan varorna jämföras emot varandra och är därmed kalkylerbara vilket leder till det tredje steget. Detta steg innefattar summering av insamlad information samt att man slutligen kommer fram till ett värde på varan. Efter detta steg anses det som en kalkylering är gjord. Detta medför att man kommer fram till ett värde och kan därmed besluta om bostaden har ett tillräckligt personligt värde för vad man behöver betala för det.

Denna studie fokuserar på det tredje steget då det är vid detta tillfälle man sätter ett värde på bostadens olika faktorer. Detta har visat sig vara väsentligt för att studera hur rationellt en köpare agerat.

2.2 Teorier om det icke-rationella

2.2.1 Irrationalitet

Inom logiken syftar irrationalitet på bristande förmåga att agera och resonera logiskt och rationellt. Vidare avser psykologin att irrationalitet innebär oförtänksamhet eller handlande som missgynnar ens egna långsiktiga intressen. Detta kan förklaras som ett agerande där man främjar emotionella faktorer jämfört med rationella som därmed verkar till nackdel för

De klassiska teorierna om ekonomi har en tendens av att anta att individer är rationella. Trots detta har den verkliga världen visat på att även irrationellt beteende förekommer i stora omfattningar. Detta beteende kan bland annat leda till ett missgynnande i den personliga ekonomin för framtiden. Ett irrationellt beteende är något som inte bara visar sig hos vissa individer utan har även visat sig kunna föreligga som det mest dominanta beteendet hos majoriteten av människor. Ett irrationellt beteende har även visat sig kunna leda till ödesdigra konsekvenser såsom personlig konkurs, försämrade livsförhållanden med mera. Inte

nödvändigtvis enbart för den irrationella individen, utan även individer i dennes närhet (Pettinger, 2017).

2.2.2 Teori om praktiken

Något som studerats och skrivits mycket om är individers livsstil samt teorier och personers beteende. För att framföra kritik mot dåtidens sociala vetenskapliga metoder valde Bourdieu (1997) att framställa ett teoretiskt ramverk baserat på sammanslagningen av empiri från studerande av människors vardag samt relevant teori. Denna teori kom att utmana de

vetenskapliga metoder om människors beteende samt deras livsstil och visar på att individer inte agerar fullt rationellt utan även agerar enligt det emotionella så som sociala normer, egna preferenser etcetera. Detta ämne har Bourdieu studerat under större delen av sitt liv där han har gjort ett antal studier inom området. Efter framställandet av det teoretiska ramverket utvecklades ett intresse för hur människors status och sociala bakgrund reflekteras i val av bostad, något som han senare mellan 1967-1968 genomförde en studie om (Bourdieu, 1984).

3. Litteraturöversikt och tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning relaterat till ämnet presenteras. Diverse artiklar och avhandlingar kommer kort sammanfattas där resultaten presenteras.

Ämnet om vilka faktorer som väger tyngst vid ett bostadsköp är ofta omskrivet och studerat. Något som man inom detta ämne diskuterat flitigt och som ofta gäller som ett fastställt incitament för att investera ligger kring fastighetens geografiska placering. Detta har behandlats i en artikel skriven av Deepak Murlidhar Sundrani. Artikeln behandlar faktorer som influerar bostadsköp i Indien. Sundrani (2018) skriver i sin slutsats att resultatet från studien visar att den mest avgörande faktorn var bostadens pris följt av produkten och

geografisk placering. För privatpersoner ligger ofta intresset av sin framtida bostad just inom denna faktor. Till detta geografiska läge är faktorer som närhet till städer, centrum,

kommunikation eller skolor ett fåtal faktorer som får människor att vilja investera i just den fastigheten (Kumar & Khandelwal, 2018).

Något som ytterligare tillför resultat inom ämnet är Zalejska-Jonssons’s artikel (2013) där betalningsviljan för olika köpfaktorer mäts. I denna studie genomfördes en

enkätundersökning vilket omfattades av 733 deltagare som fick rangordna de olika faktorerna som spelat roll i köpet. Det framgår tydligt att precis som i Sundrani (2018) resulterade även denna studie i att det är lägenheten i sig samt den geografiska placeringen som är några av de viktigaste faktorerna. Båda dessa artiklar behandlar dessvärre inget kring hur rationellt köparna agerar utan mäter endas vilka faktorer som har störst betydelse. Man kan dock med dessa resultat tolka hur personer agerat baserat på vilka faktorer som varit viktigast för dem och därmed få en uppfattning om man agerat övervägande rationellt eller inte.

Kompletterande till dessa artiklar och dess resultat är att det är klarlagt att geografisk

placering inte är den enda faktorn som spelar roll för hur investeringsbenägen man är när det kommer till att köpa fastighet. Bland annat har storleken på fastigheten visat sig spela stor roll (Svensson, 2020).

Utöver läge och storlek tillkommer fler variabler som ofta påverkar fastighetsköp. Till exempel skicket av fastigheten. Detta tas upp i artikeln skriven av Rachmawati, Shukri, Azam & Khatbi (2019) där man även här studerat påverkande faktorer på bostadsköp, i detta

för renoveringar och dylikt vilket något som påverkar privatpersoner vid sitt initiala beslut angående en fastighetsinvestering. I sådana fall kan det komma att leda till att man helt enkelt bortser från att investera i fastigheten (Rachmawati, Shukri, Azam & Khatbi, 2019).

Avhandlingen “Mitt hem och min ekonomi, en studie av hur bostadsrättsköpare kalkylerar”, skriven av Birgitta Vitestam behandlar samma referensramar och ämnen som denna uppsats. I studien har personers vardagspraktik när de köper en bostadsrätt studerats där man

fokuserade på vilka faktorer som hade betydelse för köpet. Studien hade även extra betoning på bostadsrättsföreningens ekonomi. Studien resulterade bland annat i att många ansåg bostadens “allmänna känsla” som en viktig faktor. Förutom detta var bostadens pris och förväntad värdeförändring två faktorer som även spelade stor roll för köpare. Vitestam tar i avhandlingen samtidigt fram en modell för hur privatpersoner har tagit hjälp av olika

kalkyleringshjälpmedel för att komma fram till sitt köp. Här behandlas Habitus, olika former av kapital samt känslor (Vitestam, 2017).

Fortsättningsvis kan det finnas vissa faktorer som har ett direkt samband till

bostadsmarknaden. Englund skriver i sin rapport “Swedish house prices in an international perspective” om sambandet mellan brukarkostnader och bostadspriserna. I rapporten visar han genom ett diagram det nära samband brukarkostnader har med bostadspriserna. Diagrammet visar hur brukarkostnad grafen följer bostadsprisernas graf men relativt stor precision. Dessa resultat tyder generellt på att folk tänker på sina kostnader och är därmed till viss grad rationella vid ett bostadsköp (Englund, 2011).

Trots att många av de publicerade artiklarna behandlar faktorers påverkan vid ett bostadsköp kommenteras sällan individernas köpbeteende gällande rationalitet. Många teorier, bland annat teorin om “economic man”, beskriver köpare som rationella. I boken finansiell ekonomi i praktiken skriver Gavelin och Sjöberg (2012) om finansiell beteendevetenskap. Detta studerar hur aktörer på finansmarknaden agerar i praktiken baserat på ett antal

psykologiska faktorer samt om aktörer verkligen agerar som teori påstår. Sammanfattningsvis strider dessa faktorer mot de traditionella antaganden om rationellt agerande. Bland annat spelar emotionella effekter så som grupptryck, konservatism, ångeraversion och psykologiska risker en stor roll i aktörers agerande vilket kan anses som ett icke-rationellt beteende.

artiklar skrivna av Fama och French (1992, 1993) som visar på empiriska undersökningar som motbevisar bl.a. hypoteser från modellen om “Capital Asset Pricing Model”. Med detta menas att dessa empiriska undersökningar pekar på att aktörer inte agerar fullständigt rationellt utan att ett antal emotionella faktorer även spelar in i deras agerande. Några av dessa faktorer kan vara grupptryck, känslor, rädsla etcetera (Gavelin & Sjöberg, 2012).

Som beskrivet ovan finns det många teorier som tyder på att bostadsmarknaden borde agera fullständigt rationellt. Som Gavelin och Sjöberg (2012) skriver så är detta inte fallet då det finns andra faktorer som spelar in vid ett beslutstagande. Dessa faktorer kan vara känslor och de personliga preferenser man har.

I en studie gjord av Bourdieu (2005) berörs vad en bostad innefattar. I studien konstaterar Bourdieus att bostaden inte endast är en ekonomisk investering utan kan även ses som en social enhet. Med detta menas att ett bostadsförvärv sällan är bara ekonomisk utan även en social investering då det handlar om ett hem där man ska bo, möjligtvis starta en familj eller en plats man ska avsluta sitt liv på (Bourdieu, 2005).

Avslutningsvis har Niedomysl (2006) genomfört en studie där syftet var att utforska vilka platsattribut som var av högt värde med särskild uppmärksamhet på olika demografiska, socioekonomiska och geografiska variabler. För att studera detta genomfördes en enkät där svar från 5000 svenskar samlades in. I rapporten diskuterar Niedomysl om bland annat hur arbetsmöjligheter, klimat, område och ålder påverkar en flytt. Relevant för denna studie var att man fann många märkbara skillnader i vilka faktorer som var viktiga mellan olika åldersgrupper. I studien kommenteras det inte fortsättningsvis om rationaliteten skiljt sig inom de olika åldersgrupperna men trots detta visar studien på att personer i olika

åldersgrupper sätter olika högt värde på olika faktorer vid ett bostadsköp.

4. Metod

I detta avsnitt beskrivs vilka metoder som använts vid bland annat framställandet av intervjufrågor, genomförandet av intervjuerna och hur man samlat information och

förkunskaper för att kunna genomföra studien. Intervjuprocessen och förarbetet pågick under ett antal veckor. Däribland ligger insamlande av material, konstruktion av frågor,

genomförande av intervjuer samt analyserande av svaren från intervjuerna.

4.1 Kvalitativ metod

Nationalencyklopedin (2019) beskriver att en kvalitativ metod utgår från en situation där forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som existerar och skall analyseras. Datainsamlingen samt analysen kommer till viss del att ske samtidigt och att syftet med att använda sig av en kvalitativ ansats är för att inte enbart förstå individers handlingar utan också innebörden av individens handlingar. Kvalitativa studier söker efter att få en

helhetsbeskrivning av vad som studeras och undersöks och har i förhållande till en kvantitativ undersökning ett mindre urval. Detta medför en mer personlig koppling till de medverkande personerna i undersökningen vilket också leder till mer personliga svar. Detta i förhållande till kvantitativa undersökningar som mestadels syftar på att hitta allmängiltiga slutsatser av insamlad data.

4.2 Insamling av material

Till underlag för arbetet ligger de utförda intervjuerna i fokus. Som komplettering har vi sökt relevant litteratur, uppsatser, doktorsavhandlingar med mera. Detta har till stor del gjorts genom Malmö Universitets bibliotek. För att hitta relevant teori har sökord som faktorer,

fastighetsköp, påverkan med mera använts.

4.3 Avgränsning av tid sedan köp

Vid studier gällande personers agerande kring ett bostadsförvärv krävs det att man avgränsar tiden gällande hur länge sedan köpet genomfördes. För vara säkra på att de medverkande i intervjuerna har ett relativt färskt minne av sitt köp har denna avgränsning satts på maximalt fem år. Detta då man ville erhålla svar som speglar verkligheten så exakt som möjligt.

4.4 Val av respondenter

Intervjuerna avgränsades till privatpersoner som under de senaste fem åren köpt fastighet eller bostadsrätt. För att utöka studiens legitimitet intervjuades så många respondenter som möjligt. Detta har tagits i åtanke när val av respondenter gjordes.

Majoriteten av respondenterna är bekanta till oss författare. Fördelningen mellan män/kvinnor och ålder har tagits till hänsyn i största mån där den yngsta medverkande vid intervjutillfället var 24 år gammal medan den äldsta var 87 år. Fördelningen där emellan försöktes göras så jämn som möjligt där ett antal respondenter i 40-60 årsåldern valdes samtidigt som ett antal som var 24-35 år gamla. Detta resulterades i en relativt jämn fördelning av åldrar.

4.5 Plats för intervju

Intervjuerna försöktes i största möjliga mån hållas fysiskt då detta medför bättre kvalité på intervjuerna (Krag Jacobsen 1993).

De intervjuer som kan hållas fysiskt kommer hållas på läglig plats för den medverkande. Detta innebär att några kommer hållas hemma i bostaden medan andra kan hållas på en neutral plats. Anledningen till att platsen kommer skilja sig åt och att inte en neutral plats är bestämd för samtliga intervjuer är för att alla ska kunna medverka. Under rådande

omständigheter med Covid-19 samt långa avstånd mellan de medverkande intervjupersonerna ligger det i åtanke att en del intervjuer kommer hållas över telefon eller videosamtal.

4.6 Studiens intervjuer

För att kunna framställa relevanta och givande frågor till de intervjuer som hölls behövde tidigare studier och litteratur granskas. Detta gjordes för att finna resultat från andra studier, kunna jämföra deras frågeställningar samt att hitta en bakgrund till vad denna studie behöver innefatta. Genom att ställa öppna frågor, till exempel frågor som inte kan besvaras med ja eller nej-svar, där de svarande får berätta relativt fritt kring ämnet öppnar man upp till ett mer komplext och nyanserat svar man annars inte hade fått. Detta möjliggör även för den

medverkande att förtydliga sina svar på de sätt de själva vill vilket i sin tur ger mer nyanserat, exakt och verklighetsbaserat resultat (Alvessons, 2010).

Intervjuerna genomfördes med minst 2 av studiens skribenter närvarande. Under intervjuns gång antecknades diverse kommentarer samt att hela samtalet spelades in och

transkriberades. Detta gav möjlighet att i efterhand kunna lyssna på svar igen för ytterligare analysering. Efter att intervjun avslutats hålls en öppen diskussion mellan skribenterna för att få en initial uppfattning om intervjuns svar och vad detta kan innebära för studiens resultat.

Den semistrukturerade intervjutekniken som användes skapade mer öppna samtal där de intervjuade fick utrymme att gå in på andra teman än vad intervjuaren tänkt på (Alvesson 2010). De frågor som konstrueras kommer ställas till de deltagande under en intervju med en eller flera av skribenterna. Intervjuerna försöktes till största möjliga mån genomföras genom fysiska möten. Detta skapar enligt Krag Jacobsen (1993) ett mer tillförlitlig samtal samt det ger möjlighet för intervjuaren att observera svaren på ett annat sätt än vad ett telefonsamtal möjliggör. Den kvalitativa ansatsen med semistrukturerade intervjuer tar avstamp i att observera svaren inom samtalen man för, och är något som ska ge mångsidighet i svaren (Svensson & Starrin. 1994; Kvale. 1997).

Dock skapade det rådande läget med spridningen av viruset COVID-19 i den tid detta arbete genomförs problem med att träffa de medverkande i intervjuerna fysiskt. Därför kommer en del av intervjuerna behöva göras digitalt via videosamtal eller telefon. Detta öppnar dels upp möjligheter till att genomföra en större kvantitet av intervjuer men kan dock begränsa svarens kvalité då intervjun inte sker fysiskt. Detta på grund av att i intervjuer förmedlas mycket av det som sägs med omedvetet kroppsspråk som tillsammans med det verbala ger ett mer nyanserat svar som beskriver verkligheten. Med intervjuer som inte sker fysiskt, exempelvis över telefon, kan förmågan att tolka svaren rätt reduceras (Krag Jacobsen 1993).

4.7 Fallgropar och utmaningar med intervjumetod

Genom att basera arbetet på gjorda intervjuer begränsar man sig ofta till kvantiteten.

Intervjuerna kräver ofta mycket arbete och medför därför att tid ofta blir en avgörande faktor. Vid användande av en annan metod, till exempel en enkätundersökning hade man troligtvis sett ett större antal medverkande i studien. Detta hade medfört ett resultat som mer exakt reflekterar verkligheten. Dock görs detta ofta på bekostnad av svarens kvalité och

En annan svårighet med intervjumetoden är tolkande av de medverkandes svar. Då svaren ofta är långa och mer komplexa kan tolkningen av dessa svar anses som en fallgrop. Den svarande kan med sitt svar antyda något som tolkas felaktigt vilket därigenom medför ett felaktigt resultat som inte speglar verkligheten eller vad den svarande faktiskt menade.

4.8 Etiska aspekter

Samtliga intervjuade har före intervjun fått godkänna sin medverkan och att intervjun spelades in. De blev informerade om att intervjun skulle användas till vår uppsats samt att anonymitet råder i uppsatsen. Intervjuerna genomförs i överensstämmelse med

Vetenskapsrådets individskydd för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002).

4.9 Intervjuguide

Som förberedelse för intervjuerna sammanställdes en intervjuguide (Se Bilaga 1). Grundtanken med denna guide och dessa frågeställningar var att vid en intervju få de medverkande att själva berätta fritt kring ämnet utan några restriktioner. Intervjun delades upp i olika teman som innefattar inför köpet, under köpet samt efter köpet. Tema ett, inför köpet, menas som början av köpprocessen. Detta innebär initialt letande efter potentiella bostäder medan tema två, under köpet syftar på bland annat budgivning. Tema 3, efter köpet, behandlar frågor gällande om man i efterhand är nöjd eller om köpet var optimalt.

Anledningen till att man delade upp intervjun i olika teman var att få en tydligare uppdelning i intervjun samt enklare bild av svaret och hur processen såg ut inför, under och efter köpet. Intervjun avslutades med ett antal rangordningsfrågor där de medverkande skulle på en skala från 1-6 uppskatta i vilken grad de olika faktorerna såsom driftkostnad/avgift, räntekostnad, läge med mera betydde för dem.

Inför intervjun fick de medverkande vetskap om vad man skulle använda svaren till, vad uppsatsen handlar om och varför man valt just dem. Detta gjordes för att förbereda de

intervjuade på ämnet och få dem att tänka på köpprocessen redan i förväg. Intervjuns faktiska frågor valdes att inte delas med de medverkande i förväg. Detta för att inte möjliggöra ett uttänkt svar som konstruerats i förväg.

4.10 Tolkning av materialet

Tidigare studier, relevant litteratur med mera från insamlad teori ställs mot de svar som erhållits från intervjuerna för att kunna bilda en uppfattning om vad svaren faktiskt innebär. Genom att analysera samtlig insamlad data och sedan ställa det mot litteratur, tidigare studier samt betydande teorier som beskriver individers beteende kommer en väsentlig förståelse om vilka faktorer och huruvida individer agerar rationellt vid fastighetsköp att visa sig.

4.11 Reliabilitet

Med tanke på att resultatet är till fullo baserat på de intervjuer som gjorts kan det anses som svårt att replikera vid en ytterligare undersökning. Detta då svaren från de olika medverkande skiljer sig från varandra vilket kan resultera i en helt annan slutsats. Antalet intervjuer som genomförts i studien kan anses som i minsta grad, baserat på att ta fram en akademisk försvarbar slutsats då man ska försöka spegla det generella svaren en större folkgrupp hade svarat. Detta uppnås inte till fullo då antalet intervjuer får anses som för lite för att kunna klassas som generella svar för ett större antal. Det är därför inte säkert att samma resultat och slutsats hade kvarstått om antalet intervjuer hade varit av väsentligt högre antal.

4.12 Validitet

I studien försöker man fastställa om det finns någon korrelation mellan de medverkandes ålder samt hur rationellt man agerar vid ett bostadsförvärv. Genom att intervjua ett antal personer skapas en bild om hur man tänkte och vilka faktorer som vägde tyngst vid valet av bostad. Intervjuerna utformades öppet för att ge de medverkande stort utrymme för egna tankar och åsikter.

Genom den använda metoden av intervjuer ges ett resultat av hur rationellt de medverkande agerat och tänkt vid bostadsköpet vilket sedan kan analyseras och utformas till en slutsats.

5. Empiri och Analys

Från samtliga nio intervjuer har svaren sammanställts och generaliserats för att bilda en uppfattning om hur de medverkande svarade i det stora hela. Samtliga svar från de individuella intervjuerna har valts att inte delas i denna uppsats. Dock finns samtliga svar transkriberade och finns tillgängliga för den som vill läsa dessa genom att maila oss skribenter.

Något vi ser gemensamt från samtliga intervjuer är den enskilda faktorn geografiskt läge. Denna faktor var onekligen den mest avgörande faktorn för samtliga och något alla medverkande tyckte var viktigast.

5.1 Hur definieras köparnas beteende?

Då intervjun innehåller ett flertal öppna frågor såsom “Hur gick ni tillväga för att välja ut objekt” och “Vad spelade mest roll när ni letade bostad” blev det tidigt i intervjuerna rätt tydligt om den intervjuade agerade emotionellt eller rationellt. Ett emotionellt beteende definierades som svar där den intervjuade gick mer på känslan om vad som kändes bra eller rätt medan de rationella definierades då den intervjuade fokuserade mer på kostnader och avkastning. På frågan “Var priset en avgörande faktor” blev det i många fall mer tydligt då de antagande emotionella svaren ofta gick i linje med “Priset var inte avgörande” och “Priset

spelade klart roll men inte viktigt”. De rationella svaren definierades genom svar som“Ja, priset spelar stor roll”. På rangordningfrågorna i intervjuns slutskede där de intervjuade

rankade olika faktorer från 1 (inte viktigt) till 6 (extremt viktigt) ansågs höga värden på driftkostnad, förväntad värdeförändring, räntekostnad och amortering som rationellt agerande. Den allmänna känslan, bostadens estetiska omgivning och kvarterets känsla tolkades som mer emotionella faktorer. Vid sammanställning av de öppna frågorna samt rangordningsfrågorna kunde en tolkning göras gällande om personen i fråga har övervägande agerat rationellt eller emotionellt.

5.2 Övergripande resultat

För att tydligare presentera hur vi intervjuare tolkat köparnas ageranden ur teorier om

beteendevetenskap samt underlag för studien presenteras här de övergripande resultaten från varje intervju. Det är dock anmärkningsvärt att säga att samtliga köp har baserats på både emotionella och rationella beteenden. Här visas enbart vilket av dessa beteenden köparen har

Tabell 1:

Övergripande resultat av studien

Intervju: Ålder: Beteende:

Intervju 1: 54 & 57 år Emotionell beteende. Intervju 2: 24 år Rationellt beteende. Intervju 3: 25 år Rationellt beteende. Intervju 4: 23 år Rationellt beteende. Intervju 5: 32 & 32 år Emotionellt beteende. Intervju 6: 31 & 34 år Rationellt beteende. Intervju 7: 51 år Emotionellt beteende. Intervju 8: 82 & 86 år Emotionellt beteende. Intervju 9: 67 & 69 år Emotionellt beteende.

Kommentar: Bedömning av varje individuell intervju gällande köparens beteende.

Baserat på vår tolkning av deras agerande kan man här se en tydlig trend att äldre personer agerat övervägande emotionellt jämfört med yngre personer som agerat rationellt. Detta kan bero på ett antal olika anledningar som tydligare kommer förklaras mer djupgående i

kommande kapitel.

5.3 Tema ett: Innan köpet

Tema ett behandlar köparens process inför ett köp. Här ställs frågor om faktorer som spelade roll när man började leta en bostad man potentiellt skulle köpa. I intervjuerna ställdes bland annat frågan “Varför började ni leta ny bostad”. Här fick den svarande berätta öppet om den underliggande faktorn till varför man ville flytta. Detta gav svar som samtliga varierade från varandra. Dock kan ett antal svar kopplas ihop till samma underliggande anledning. Med detta menas att svar som “Jag skulle börja studera i Göteborg, sökte därför bostad” och

“Fått arbete på en annan ort, behöver ha någonstans att bo” kan anses som någorlunda

samma anledning till att köpa ny bostad. Svar som dessa skiljer sig mot andra svar så som

“Ville ha ett riktigt hus i stadsmiljö” då detta har en helt annan underliggande faktor.

Sammanställt visas en trend att yngre personer ofta hade en underliggande faktor till köpet såsom utbildning eller jobb på annan ort jämfört med äldre personer som ofta hade en mer

även en social investering. En bostad är någonstans man ska bo, där man ska starta en familj eller avsluta sitt liv på.

De intervjuade fick även frågan hur de gick tillväga för att välja ut en bostad. Här visar svaren om personen letade bostad ur ett övervägande rationellt eller emotionellt beteende. Många av de insamlade svaren pekar mot ett emotionellt beteende då de flesta köpare valde objekt beroende på emotionella faktorer. Svar som “Vi letade bara efter ett gammalt 20-tals

hus. Tidigt 30-tal var också attraktivt men vi sållade bort allt annat. Vi tittade också bara specifikt på ett område i Borås. Vi gillade det området och visste att vi ville bo där.” är ett

exempel på svar som pekar mot emotionellt beteende. Fortsättningsvis erhölls även några svar från yngre köpare som visar på ett övervägande rationellt beteende. Exempel på detta är svar som “Det var viktigt att vara nära skolan” och “Kollade på bostad inom en radie från

kontoret. Ville slippa betala tunnelbana. Var egentligen beredd att köpa vad som helst bara det var inom rätt avstånd till kontoret”. Detta visar på att dessa köpare åsidosätter sina

emotionella preferenser för en bostad för att kunna bo nära skola eller jobb. Detta beteende kan kopplas till teorin om economic man där man åsidosätter sina personliga preferenser för att försöka uppnå maximal egennytta, i detta fall för att inte behöva betala tunnelbana eller buss för att komma till skolan och jobbet.

Avslutningsvis ställdes frågan om vilken faktor som var mest avgörande när man letade bostad. Här svarade samtliga av de medverkande att det geografiska läget var viktigast. Det är här värt att notera att trots de liknande svaren var det olika underliggande faktorer till varför läget var så viktigt. Medan några svar om att läget var viktigast tyder på emotionellt beteende kan ett liknande svar tydligt peka mot rationellt beteende. Den geografiska placeringen var ofta viktigt för äldre då det innebar att man fick bo i ett område man tyckte om, naturskönt område eller grannar man gillade. För de yngre innebar den geografiska placeringen istället att man kunde undvika kostnader såsom att betala bussbiljett till skolan eller jobb. Dessa ger samma svar, att läget var viktigast, men med underliggande faktorer som skiljer sig åt gällande rationellt och emotionellt beteende.

5.4 Tema två: Under köpet

I det andra temat behandlas processen under köpet samt budgivningen. Här tas det reda på hur stor påverkan priset hade, hur tankegången gick till när de intervjuade bestämt sig för en

intervjuade. De har alla kollat på flera fastigheter eller bostadsrätter där många har varit intressanta. Flera av dessa har dock gått till en budgivning som stuckit iväg alldeles för högt och tvingat de intervjuade att dra sig ur. Här börjar man se att de yngre och äldre agerar på olika sätt. Flertalet av de intervjuade som varit över 50 år har förklarat att efter de hittat en bostad de verkligen vill ha har de bokat in en privat visning. Efter visningen har de lagt bud med krav på att kontrakt ska skrivas direkt . På så sätt kommer inte objektet till allmän visning och hamnar inte i ett budkrig. En av de intervjuade säger att “Många intressanta

objekt gick upp så mycket i pris under budgivningen, så när jag hittade en som kändes rätt ville jag inte låta den gå till budgivning”. De yngre tenderar dock till att fortsätta på samma

bana, att gå på visningar och vara med i budgivningar tills de hittar ett objekt som passar både ur rationella och emotionella synpunkter.

Detta går hand i hand med den avslutande frågan om hur stor påverkan priset hade. Här tenderar de äldre att bry sig betydligt mindre om priset än de yngre. Vi har av de äldre fått svar som “Så länge vi hade råd så är det ok” eller “Priset spelade klart roll men inte

viktigt”. Detta medans de yngre och förstagångsköpare har gett svar som “Priset spelar stor roll” eller “Ja, priset var en avgörande faktor”. De i medelåldern har varit mittemellan med

svar som “Vi har en budget men det är inte helt avgörande”.

Utifrån de intervjuer som gjorts kan det ses som att med åldern blir man mer emotionell. De äldre har generellt sett bättre ekonomi och har då möjligheten att bortse från det rationella. De äldre tenderar även till att investera i en bostad där de kommer bo länge medans de yngre som inte planerar att bo kvar lika länge.

5.5 Tema tre: Efter köpet

Under tema tre behandlas hur det har sett ut för individen efter det att köpet är fullbordat. Med det menas om individen i sig anser sig agerat ur ett optimalt perspektiv där denne trivs med sin nya bostad eller om den kommer att flytta därifrån inom en snar framtid.

En övergripande princip som verkar stå sig är att desto äldre, och mer etablerad i sin

livssituation varje individ är, desto mer emotionellt har de ansett sig vara vid köpet. I något fall har man till exempel bortsett från att göra rationella val som att undersöka bostaden innan

Ett annat återkommande exempel under detta tema som behandlar tankegångar efter köpet beskriver hur individerna tänker angående att flytta återigen. Även här föreligger ett

upprepande beteende i form av att desto äldre och mer etablerad, desto mindre tankar på att förflytta sig än en gång. Detta medan de yngre individerna har en tendens att leta nya

bostäder för framtiden eller som de kan ha som alternativ till investeringar att göra vinst på.

Detta går att koppla till rational choice theory, som beskriver ett förlopp där varje aktion är baserad på en preferens vid givet tillfälle, samt att varje val kommer vara grundläggande i ett egenansvar (Amadae, 2016).

Även om svaren på frågor som “var detta det mest optimala köpet för dig ”ofta avslutar i samma generella svar: “ja det var det”, “ja det får jag väl säga” med mera, märkte man som intervjuare olika beteenden hos varje intervjuad individ innan svaren delgavs. De äldre

deltagarna var väldigt snabba i sina svar och var helt säkra på att köpet var optimalt och att de ville ändra på så lite saker som möjligt i sin köpprocess. De yngre deltagarna var dock mer eftertänksamma i sina svar, som ofta ändå i slutändan landade i att de slutfört ett optimalt köp. Det är även i detta hänseende man till viss del kan kartlägga hur varje individ har kalkylerat värdet för bostaden. Som beskrivet i teorin om kalkylering vid ett bostadsköp är det i steg tre man jämför olika utvalda objekt för att kunna kalkylera hur högt eller lågt man värdesätter bostaden baserat på samtliga attribut och faktorer. Det är först i efterhand man kan uttrycka sig om denna kalkylering var korrekt eller inte vilket var en av anledningarna till varför frågan om köpet var optimalt eller inte ställdes.

Tankarna här tar då avstamp i en situation som är grundad på olika nivåer av rationalitet. Med detta menas att även om svaren angående ett optimalt köp på pappret går att likställa, finns det ändå en tendens som grundar sig i olika livserfarenheter, stadier i livet eller anledningar att flytta. Ur denna aspekt visar svaren i intervjuerna på att äldre individer flyttat till en viss geografisk plats, av en anledning som mer pekar på endast viljan av att bo där, eller en emotionell koppling till sitt beslut. I samma situation har yngre deltagare svarat utifrån att de tagit en rationell väg för att främja karriär utifrån jobbmöjligheter eller studier. Svar som

“Hade fått arbete på annan ort och behövde någon annanstans att bo, inte lika behövligt idag, men behövde köpa just då för att ha någonstans att bo” eller “Trivdes inte i den gamla bostaden”, visar på helt olika beteenden och grundanden i sina beslut.

Även om man kan se en skillnad i beteende och agerande utifrån varje individs val i dessa situationer finns där även likheter i deras tankegångar. På frågan “Något ni vill ändra i processen i efterhand?” har mer eller mindre samtliga deltagare svarat “Nej, processen var

bra, nöjd med allt”, “ Nej, allt gick bra och det kändes som att allt gick perfekt”, “Nej det var en bra process, kanske kollat var gymmen låg”.

Trots att svaren har en likhet i sina grundläggande attribut, är det av vikt att inte glömma bort att huruvida varje individ är nöjd med sitt köp eller processen kring köpet, i högsta grad är kopplat till kringliggande faktorer som även rört tankarna kring om de varit rationella eller emotionella.

5.6 Rangordningsfrågor

Denna tabell presenterar svaren från de faktorer de intervjuade fick rangordna på en skala från ett till sex. Här betyder ett svar med siffran ett att faktorn inte alls var av betydande för köpet medans en sexa innebar extremt viktigt.

Tabell 2:

Resultat från rangordningsfrågor

Intervju: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

Ålder (År) 54&57 24 25 23 32&32 31&34 51 82&86 67&69

Driftkostnad 2 3 3 6 1 5 4 6 4 Förväntade värdeförändringar 1 6 4 5 5 3 3 1 3 Räntekostnad 4 4 4 3 3 6 4 2 3 Amortering 4 5 2 5 6 6 3 2 3

Den allmänna känslan 6 6 5 4 6 4 6 4 6 Avstånd till jobb/matbutik

med mera

1 2 6 6 6 5 5 6 4

Bostadens estetiska omgivning

Då man kan anse att för få intervjuer har gjorts för att ett akademiskt försvarbart medelvärde ska kunna sammanställas har samtliga resultat istället publicerats. Det framgår att oavsett ålder är de emotionella faktorerna högt rankade och det går inte hitta någon speciell avvikelse baserat på ålder. Precis som Kumar & Khandelwal (2018) och Zalejska-Jonsson (2013) skriver i sina artiklar är läge och själva bostaden de viktigaste faktorerna. Detta stämmer väl med rangordningsfrågorna då samtliga intervjuade lade stort fokus på att hitta en bostad de trivdes med.

De avvikelser som blir tydliga när tabellen studeras är faktorerna om brukarkostnaden jämfört mot åldrarna. Det framgår att de yngre har lagt betydligt större fokus på de ekonomiska faktorerna och framför allt på förväntad avkastning. Detta kan förklaras av att flera av de yngre intervjuade var förstagångsköpare och hade antagligen sämre ekonomi medan de äldre har haft mer tid på sig att bygga upp en stabil ekonomisk grund. De yngre är även i ett tidigare stadie i livet och måste tänka långsiktigt för att inte förlora sin investering medan de äldre kanske har köpt sin sista bostad och ser därför bostaden mer som en social enhet istället för en ekonomisk investering, något som kommenterats och studerats av Bourdieu (2005). Sammanfattningsvis kan man utifrån rangordningsfrågorna se att oavsett ålder agerade samtliga i stor grad emotionellt. Medan de yngre även agerade betydligt mer rationellt än de äldre.

5.7 Självanalys

Samtliga som medverkade i en intervju fick även en fråga om självanalys. Här ställdes de frågan vad de själva tyckte om hur de agerat nu i efterhand. Här visade det sig att de flesta hade en ganska klar bild om hur de tyckte de själva hade agerat. En övervägande del av de medverkande hade samma uppfattning som oss skribenter med några få undantag.

6. Slutsatser och Avslutande diskussion

Studiens huvudsyfte var att undersöka om det finns en koppling mellan personens ålder, rationellt och emotionellt tänkande vid ett bostadsköp. För att bättre förstå vad som låg bakom olika tankegångar var information kring beteendevetenskap sammanvävt med teorier om rationellt beteende avgörande. Teorier såsom rational choice theory och economic man, var väsentliga för att studien i sin helhet skulle kunna komma fram till ett potentiellt svar.

Utifrån en satt hypotes, de semistrukturerade intervjuerna samt den sammanställda datan från tabellen kan man se att hypotesen till viss del går att anse som trovärdig. Den data som samlats i studien visar på att de attribut som har satts upp som rationella respektive emotionella, föreligger olika mycket hos olika deltagare. Bland annat ser vi fler tendenser som pekar på emotionella agerande hos de äldre deltagarna. På samma gång ser vi också motsatsen. De yngre deltagarna följer de attribut som i studien definierats som rationellt beteende genom att övervägande fokusera på det ekonomiska vid ett bostadsköp gentemot de emotionella attributen.

Genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer har vi som författare fått en större helhetsbild över vad individer av olika åldrar anser vara av vikt vid ett bostadsköp. Som intervjuare har denna metod medfört möjligheten att se de underliggande faktorerna till svaren som därmed skapat möjlighet att tolka samma svar på olika sätt. Med detta menas att två initialt liknande svar kan grundas i två helt olika underliggande tankegångar som därmed kan tolkas som två olika svar.

Avslutningsvis kan en djupare analys av resultaten utforskas. Detta kan studera tydligare köparnas handlingar och dess betydelse. Eftersom många av svaren ofta varit detsamma, som exempelvis att deltagande personer ansett att sina köp varit optimala, kan man till viss grad anse att olika individer agerat utifrån liknande attribut av rationalitet eller känslomässiga samband. Utifrån denna aspekt har det varit viktigt att till viss del kunna särskilja på den bakomliggande anledningen till att det varit ett optimalt bostadsköp. För de yngre individerna har det ofta kretsat kring att det har varit en nödvändighet, medan det för äldre individer handlade mer om en vilja att förflytta sig eller köpa nytt. Händelseförloppet och

7. Egna reflektioner och förslag till

framtida forskning

I efterhand när studien är genomförd ser vi några saker vi gärna kunde gjort annorlunda. Bland annat hade vi velat intervjuat fler personer för att få ett mer exakt resultat som speglar verkligheten. Fortsättningsvis hade frågorna som ställdes på intervjun kunnat ändras och omformuleras för att få bättre och mer lättolkade svar. Över lag tyckte vi skribenter att ämnet var intressant att studera samt att resultatet som sammanställdes var ett spännande bidrag till forskningen.

I studiens första skede var det för oss ett problem att hitta en nisch inom ämnet som samtliga tyckte var tillräckligt intressant att studera. Detta gjorde att det tog längre tid att hitta ett ämne att skriva om och därmed hade vi mindre tid att genomföra studien när vi väl bestämt oss för vad som skulle studeras. Något annat som kom att påverka studien och möjligtvis studiens resultat var utbrottet av viruset COVID-19. Detta limiterade arbetet gällande de intervjuer som skulle genomföras. Det planerades att samtliga intervjuer skulle genomföras fysiskt för att främja det personliga mötet och utnyttja intervjuerna till fullo. Detta fick ändras totalt pågrund utav viruset och istället fick alla intervjuer göras över telefon.

Avslutningsvis skulle vi gärna se vidare forskning inom detta ämne. Då med fler personer intervjuade för att få ett tydligare och mer akademiskt försvarbart resultat. Vi hade även sett vidare forskning inom området gällande rationaliteten vid personers köp i vissa stadie i livet. Detta eftersom många av de personliga reflektioner som gjorts efter utvunnet resultat bygger mycket på i vilket stadie intervjupersonerna har varit i. Exempel på detta kan vara när man starta familj, går i pension, ska flytta för första gången etcetera. Ämnet är intressant och kan komma till intresse i framtiden för marknadsförare, fastighetsmäklare med mera.

Referenser

Alvesson, M. (2010). Intervjuer - genomförande, tolkning och reflexivitet (1). Malmö: Liber AB.

Amadae, S.M. (2016). Rational Choice Theory. Hämtad 2020-04-20 från https://www.britannica.com/topic/rational-choice-theory

Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice, trans. R. Nice. Cambridge: Cambridge University Press.

Bourdieu, P. (1984). Distinction. A social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge.

Bourdieu, P. (2005). The social structures of the economy. London: Polity Press.

Boverket. (2019). Kostnaden för att bo (2019:14). Karlskrona: Boverket internt.

Callon, M. & Muniesa, F. (2005). Peripheral Vision: Economic Markets as Calculative Collective Devices. Organization Studies, 26(8), p. 1229-1250.

doi: 10.1177/0170840605056393

Eklund, K. (2017). Vår ekonomi (14:1). Lund: Studentlitteratur AB.

Englund, P. (2011). Development of Swedish housing prices. The Riksbank´s inquiry into the

risks in the Swedish housing market. Stockholm: Åtta.45 Tryckeri AB/Sveriges Riksbank.

Fama, E. F., & French, R. K. (1992). The cross-section of expected stock returns, Journal of

Finance June, 47:2, p. 427-465.

Fama, E. F., & French, R. K. (1993). Common Risk Factors in the Returns on Stock and Bonds, Journal of Financial Economics 33, p. 3-56

Gavelin, L., & Sjöberg, E. (2012). Finansiell ekonomi i praktiken (2:1). Lund: Studentlitteratur AB.

Kumar, Y., & Khandelwal, U. (2018). Factors affecting buying behaviour in the purchase of residential property: A factor analysis approach. International Journal on Customer

Relations, 6(2), p. 37-32.

doi: https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/2297148602?accountid=12249.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopendin. Irrationalitet. Hämtad 2020-05-13 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/irrationalitet

Nationalencyklopedin. Kvantitativ metod. Hämtad 2020-03-26 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvantitativ-metod

Niedomysl, Thomas. (2008). Residential Preferences for Interregional Migration in Sweden: Demographic, Socio-economic and Geographical

Determinants. Environment and Planning A(40), 1109–1131. doi: 10.1068/a39177

Pettinger, T. (2017). Irrational Behaviour. Hämtad 2020-05-16 från

https://www.economicshelp.org/blog/132942/economics/irrational-behaviour/

Rachmawati, Shukri, Azam, Khatbi. 2019. Factors influencing customers’ purchase decision of residential property in Selangor, Malaysia. Management Science Letters, 9, p. 1341-1348. doi: http://www.growingscience.com/msl/Vol9/msl_2019_129.pdf .

Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Sundrani, D. M. 2018. Factors influencing home-purchase decision of buyers of different types of apartments in india. International Journal of Housing Markets and Analysis, 11, p. 609-631. doi: 10.1108/IJHMA-06-2017-0062

Svensson, F. (2020). Uppskatta bostadens värde. Hämtad 2020-03-26 från http://www.boupplysningen.se/kopa/uppskatta-bostadens-varde.

Vitestam, B. (2017). Mitt hem och min ekonomi. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54542

Zalejska-Jonsson, A. (2013). Impact of energy and environmental factors in the decision to purchase or rent an apartment: The case of sweden. Journal of Sustainable Real Estate, 5(1), p. 66-85 doi:

https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/2305948234?accountid=12249.

Tabeller:

Tabell 1. Övergripande resultat.

Tabell 2. Resultat från rangordningsfrågor

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjumall

Faktorer & rationalitet vid ett bostadsförvärv

En kvalitativ intervju

Syftet med intervjun är att skapa förståelse om vad eller vilka faktorer som spelar mest roll för en bostadsköpare. Fortsättningsvis kan utifrån de insamlade svaren en diskussion startas gällande hur rationellt de olika köparna tänkte vid köpet samt om detta skiljer sig åt mellan åldrarna.

Frågorna i kursivt innebär delfrågor som ställs till de intervjuade för att bygga vidare på de svar man fått. Dessa frågor ställs inte direkt till den medverkande utan finns till, om det behövs, för ett mer nyanserat svar.

Inledande frågor:

- Hur länge har ni bott? När köpte ni? - Ålder/kön?

- Civilstatus?

TEMA 1 - Inför köpet

- Varför började ni leta ny bostad? Berätta varför ni ville flytta.

- Hur gick ni tillväga för att välja ut vilka objekt ni ville gå vidare med? - Olika preferenser? Faktorer?

- Skiljde sig de olika objekten mycket från varandra eller var samtliga liknande? - Vad spelade mest roll för er när ni letade bostad?

- Vad anser ni var den viktigaste och mest avgörande faktorn?

TEMA 2 - Under köpet/budgivning etc

- Hur gick tankegången när ni bestämde er för att försöka köpa denna bostad? - Visste ni direkt på visning? Väntade ni och avgjorde senare?

- Varför valde ni denna bostad? - Fler bostäder ni var påväg att köpa? - Hur gick budgivningen till?

- Enda budgivaren? första budet? - Var priset en avgörande faktor?

TEMA 3 - Efter köpet

- Något ni vill ändra i processen i efterhand?

Rangordningsfrågor:

På en skala mellan 1-6, hur viktiga var dessa faktorer vid ert köp där 1 innebär inte alls viktigt och 6 är extremt viktigt.

- Driftskostnader/Avgift

- Förväntade värdeförändringar - Lånekostnad - Ränta

- Lånekostnad - Amortering

- Den allmänna känslan (Här vill jag bo) - Avstånd till jobb/matbutik m.m.

- Bostadens estetiska omgivning (utsikt m.m.) - Kvarteret (grannar, etniciteter m.m.)

Självbedömning

Avlutningsvis, hur bedömmer ni att ni agerade utifrån ert egna perspektiv? Agerade ni rationellt eller emotionellt?