EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:65
Upplevd arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade
sjuksköterskor
Första tiden i yrket
CHARLOTTE BLOMGREN
LINN PETTERSSON
Examensarbetets titel:
Upplevd arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor: Första tiden i yrket.
Författare: Charlotte Blomgren och Linn Pettersson Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18V Handledare: Anders Sterner
Examinator: Thomas Eriksson
Sammanfattning
Arbetsrelaterad stress kan utvecklas av arbetsbelastningar som sjuksköterskor erfar. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress kan leda till att långtidssjukskrivningar ökar. Att komma ut i arbetslivet som nyutexaminerad sjuksköterska kan vara överväldigande, påfrestande och stressande. Den nya professionen är kunskapskrävande, medför stort ansvar och hög arbetsbelastning. En stor del av arbetsverksamma nyutexaminerade sjuksköterskor övervägde att säga upp sig från arbetet. Uppsatsens syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. En litteraturöversikt med integrerad analys genomfördes vilket resulterade i ett urval av nio vetenskapliga artiklar. Efter analys och sammanfattningar bildades huvud- och subkategorier. Den första huvudkategorin var ny roll med subkategorier övergångsfasen,
ansvars och skyldighet och emotionell upplevelse. Den andra huvudkategorin var arbetsplatsens betydelse med handledning, arbetsteamet och arbetsbelastning som
subkategorier. Resultatet redogör olika stressorer och faktorer som är bidragande till upplevd arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Resultatet betonar att det fanns brister och otillräcklighet gällande handledning för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Vikten av en god handledning under övergången från student till arbetsverksam sjuksköterska var en avgörande faktor till upplevd arbetsrelaterad stress. Diskussionen belyser problematiken vid ett dåligt samarbete och bristande stöd för nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom studiens resultat kan en hållbar utveckling gynnas och därmed bidra till en välfungerande och arbetsverksam sjuksköterska.
Nyckelord: Nyutexaminerade sjuksköterskor, arbetsrelaterad stress, upplevelser,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Stress ____________________________________________________________________ 1 Stressnivåer ____________________________________________________________________ 1 Långvarig stress _________________________________________________________________ 2 Arbetsrelaterad stress ______________________________________________________ 2 Patientsäkerhet ___________________________________________________________ 2 Sjuksköterskans profession _________________________________________________ 3 Den nya rollen som sjuksköterskan ___________________________________________ 3PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Datainsamling ____________________________________________________________ 4 Dataanalys _______________________________________________________________ 5 RESULTAT __________________________________________________________ 5
Tabell 1: Översikt av huvudkategori och subkategori. ___________________________________ 5
Ny roll ___________________________________________________________________ 6
Övergångsfasen _________________________________________________________________ 6 Ansvar och skyldighet ____________________________________________________________ 6 Emotionell upplevelse ____________________________________________________________ 7 Arbetsplatsens betydelse ____________________________________________________ 7 Handledning ___________________________________________________________________ 7 Arbetsteamet ___________________________________________________________________ 8 Arbetsbelastning ________________________________________________________________ 9 DISKUSSION _______________________________________________________ 10 Metoddiskussion _________________________________________________________ 10 Resultatsdiskussion _______________________________________________________ 11 Tidsbrist ______________________________________________________________________ 11 Samarbete ____________________________________________________________________ 11 Handledning __________________________________________________________________ 12 Patientsäkerhet_________________________________________________________________ 12 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 13 SLUTSATSER _______________________________________________________ 13 REFERENSER ______________________________________________________ 14 Bilagor __________________________________________________________________ 18 Bilaga 1. Sökhistorik. ___________________________________________________________ 18 Bilaga 2. Artikelmatris. __________________________________________________________ 19
INLEDNING
Denna litteraturstudie kommer beröra nyutexaminerade sjuksköterskors (NUS) upplevelser av arbetsrelaterad stress. Med en ökad arbetsbelastning och orimligt höga prestationskrav är det konstaterat att stress och utmattningssyndrom ökar i samhället (Åsberg et al. 2010). Arbetsmiljöverket (2017) redovisar att drygt 53 % av arbetsverksamma individer upplever att de har hög arbetsbelastning som också är präglad av stress. Drygt 70 % av sjuksköterskor har under år 2015 upplevt att de har ett psykiskt påfrestande arbete. Vi vill med denna uppsats få en djupare förståelse hur NUS upplever arbetsrelaterad stress. Detta för att mentalt förbereda oss inför vår kommande profession som sjuksköterskor, och för att bidra med kunskap om NUS psykiska hälsa.
BAKGRUND
Stress
Stress är en komplicerad sinnesstämning att definiera (Mcewen 2013, s. 89). Begreppet stress kommer ursprungligen från Hans Selye som under 1940-talet beskrev forskningen kring stress som människors reaktion på olika påfrestningar, som kallades för General
Adaptation Syndrome (GAS). Forskningen pekade på att negativa episoder som olyckor,
livskriser, långa arbetsdagar, överväldigande ansvar och extrema temperaturer i längden kan leda till hälsoproblem. Längre fram på 1970-talet kom forskarna fram till att många människor inte blir sjuka trots att de har blivit utsatta för allvarliga situationer. Stressen beror snarare på förbindelsen mellan de resurser och belastningar vi har och hur vi gör för att hantera dem, det är sambandet mellan dem som avgör reaktionssättet. Ett sätt att förklara stress är bristen på balans och resurser som en individ har, samt hur personen hanterar dessa faktorer (Socialstyrelsen 2003). Fenomenet stress har flera betydelser, varav en av dem kallas stressorer eller stresstimuli som baseras på individuella erfarenheter. Dessa erfarenheter avgör om situationen är hotfull, inbjudande eller ansträngande. Stresstimuli är personliga, men vad som är gemensamt för de flesta är att den på något sätt signalerar avsaknad eller tvivel (Eriksen & Ursin 2013, ss. 26-27).
Stressnivåer
Det finns tre typer av stressnivåer; positiv stress, tolerabel stress och negativ stress. Den positiva stressen upplevs när en individ ställs inför en utmaning där personen senare känner sig belönad av framgången. Resultatet vid positiv stress är en känsla av kontroll, bra självkänsla samt beslutsförmåga. Dessa känslor är viktiga delar i en ”frisk hjärnarkitektur”. Om personer har en bra förmåga att anpassa negativa upplevelser till utvecklande erfarenheter så blir även negativa upplevelser positiva. ”Tolerabel stress” inriktar sig på dåliga tillfällen, men om individen har en frisk hjärnarkitektur besitter personen förmågan att hantera situationen. Hantering av dåliga situationer kan ofta ske med stöd från anhöriga. Vid tolerabel stress kan individen hantera stressen och ha tid för återhämtning. Vid tillfällen där negativa händelser inträffar och individen saknar ett stort socialt stöd anspelas detta på en negativ stress. När en individ har varit med om många negativa upplevelser kan detta leda till en skada på hjärnarkitekturens tillväxt. Exempelvis kan omdömesförmågan, användningen av en god självkänsla samt en god impulskontroll påverkas av det fysiologiska stressystemet. Utslaget av negativ stress är
en sämre livshantering och bristfällig återhämtning. Detta kan leda till att individen får en ökad risk för livslång psykisk och fysisk sjukdom (Mcewen 2013, s. 88).
Långvarig stress
Stress är en essentiell och normal reaktion som gör att vi aktiverar en kroppslig och beteendemässig beredskap (Endresen Reme, Odeen, Eriksen & Ursin 2013, s. 194). En stressaktivering är nödvändig för att kunna förbättra prestationer samt för träning- och inlärning. Ifall stressaktiveringen däremot förblir konstant på samma nivå kan detta i längden leda till organskador i olika vävnader. Arv kan även öka risken för dessa skador. Om individen har en permanent stressaktivering kan detta ge konsekvenser på sömn och vila. Detta kan i sin tur leda till att personen får för lite energi för att kunna ta hand om sin vardag med exempelvis matvanor, sociala interaktioner och fysisk aktivitet (Eriksen & Ursin 2013, s. 31).
Arbetsrelaterad stress
Har arbetsplatsen högre krav än resurser för arbetet leder det till hög arbetsbelastning och stress hos arbetstagaren. Om obalans mellan resurser och hög arbetsbelastning varar över en längre tidsperiod kan den bli ohälsosam. Tecken på hög arbetsbelastning är omfattande övertid, ökad personalomsättning och högt arbetstempo under långa perioder. Arbetsbelastning kan leda till stressrelaterade besvär som försenat arbete, försämrat arbetsresultat, arbetsskador och sjukfrånvaro (Arbetsmiljöverket 2018). Antalet anmälningar om arbetssjukdomar som orsakats av hög arbetsbelastning och stress har mellan år 2012–2015 mer än fördubblats, från cirka 700 till cirka 1500 anmälningar (Arbetsmiljöverket 2017). Arbetsrelaterad stress som leder till psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem och ger upphov till långtidssjukskrivningar. Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2003). Ansvaret för att utveckla en bra arbetsmiljö åligger arbetsgivaren. Det uppnås genom systematiskt arbetsmiljöarbete i samråd med skyddsombud och arbetstagare för att åtgärda eller förebygga arbetsrelaterad stress. Detta genom att få till en fungerande balans mellan krav och resurser (Arbetsmiljöverket 2018).
Patientsäkerhet
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården sträva mot en jämställd och respektfull vård. Att arbeta för att förhindra ohälsa och lidande är något som ska eftersträvas. I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) står det att ”Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.” Patientsäkerheten kan påverkas av arbetsmiljön, eftersom både en fysisk eller psykisk påfrestning kan skapa en utmattning vilket i sig kan utgöra en risk för patientsäkerheten (Socialstyrelsen 2018). För att förutsätta att vården är vårdande och respektfull behöver sjuksköterskan kunna ha ett vårdande förhållningssätt. Att möta patientens livsvärld och kunna sätta sig in i hur hen mår i sin sjukdom är kärnan i ett vårdvetenskapligt vårdande (Ekebergh 2015, s. 123). För att kunna förse patienten med en säker och god vård behöver sjuksköterskan samla på sig olika typer av kunskaper, bland annat vårdvetenskapen som står till grund för det vårdande arbetet. Sjuksköterskan behöver dessutom ha kunskap kring det medicinska
kunskapsområdet för att kunna möta patienter i praktiken rent fysiskt och existentiellt (Ekebergh 2015, s. 16). Allt detta är grundbultar för sjuksköterskans profession.
Sjuksköterskans profession
För att kunna arbeta som legitimerad sjuksköterska krävs det 180 högskolepoäng, vilket generellt motsvarar en treårig utbildning på högskola eller universitet (SFS 1993:100). Svensk sjuksköterskeförening (2009) redovisade att sjuksköterskans profession kännetecknades av sitt ansvarsområde inom omvårdnad som innefattade det vetenskapliga kunskapsområdet samt det patientnära arbetet. I det vetenskapliga kunskapsområdet utgår sjuksköterskan från en humanistisk människosyn, vilket omfattar kunskap om människor, människans utveckling, hälsa och välbefinnande i relation till födelse, ohälsa, lidande och död. I Svensk sjuksköterskeförening (2017) framgick det att i sjuksköterskans profession ingår fyra grundläggande ansvarsområden; att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande. Sjuksköterskor skall arbeta utifrån International Council of Nurses (ICN) etiska kod. Den etiska koden innehåller fyra områden som sammanfattar riktlinjerna för hur sjuksköterskans skall handla etiskt i omvårdnaden. Enligt den etiska koden skall omvårdnad utövas med respekt för mänskliga rättigheter med hänsyn till människors värderingar, sedvänjor, trosuppfattningar och värna om patientens rätt till självbestämmande. Dessutom framställer den etiska koden vikten av att främja sjuksköterskans hälsa för att kunna utföra ett gott arbete och upprätthålla en god vård.
Den nya rollen som sjuksköterskan
Lindberg (2015, s. 274) belyser att arbetet som sjuksköterska är krävande och komplext. Sjuksköterskestudenter fick under de verksamhetsförlagda studierna tillägna sig sina teoretiska kunskaper i praktiken. Däremot upplevdes den nya arbetsplatsen som omtumlande och NUS hade svårt att omsätta sina teoretiska kunskaper till den kliniska verksamheten. Liang, Lin och Wu (2018) menar att sjuksköterskestudenter tog hand om få patienter, hade stöttning av handledare och mindre ansvar. Medans som NUS präglades arbetet av att ta hand om betydligt fler patienter, i genomsnitt sex till åtta patienter. Ansvaret blev mer betydande speciellt i avseende till omvårdnaden av patienter med kritiska sjukdomstillstånd eller inför oförutsägbara situationer. Övergången från student till anställd kan medföra känslor av rädsla och osäkerhet inför den nya professionen. I Wu, Fox, Stokes och Adams (2012) studie belyser de att cirka 30 % av NUS (n=154) hade under de två första åren övervägt att säga upp sig från sin arbetsplats. Det fanns ett starkt samband mellan en hög stressnivå och viljan att säga upp sig. Liang, Lin och Wu (2018) beskrev att under det tre första månaderna som anställd sjuksköterska upptäckte NUS i studien att deras tidigare erfarenheter som studenter inte räckte till. De upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap, otillräcklig praktisk erfarenhet i omvårdnad och kunde inte använda sig av teknologin på vårdavdelningarna. Detta resulterade i att NUS var rädda att begå misstag och saknade självförtroende när de vårdade patienterna.
Enligt Vårdförbundet (2019) måste det finnas utrymme att vara ny. Den nya sjuksköterskan behövde tid till att kunna ställa frågor, tid till reflektion och förankring av kunskap hos kollegor. Skillnaden mellan utbildningen och det vårdande arbetet är ofta stor och upplevdes ibland som mycket pressad. Därför är det av ytterst stor vikt att få en
ordentlig introduktion till den nya professionen och den nya arbetsplatsen. Vårdförbundet (2017) beskriver att syftet med en yrkesintroduktion är att dels stötta NUS att utvecklas i sin nya yrkesroll och känna sig trygg med att stanna kvar i verksamheten.
PROBLEMFORMULERING
Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa kan leda till långtidssjukskrivningar och är ett stort samhällsproblem. Att komma ut i arbetslivet som NUS kan vara överväldigande och påfrestande. Tidigare forskning redovisar att NUS uppfattade den första tiden på arbetet som stressande. Det nya yrket medför stort ansvar, stor arbetsbelastning och är kunskapskrävande. En stor del av arbetsverksamma NUS övervägde att säga upp sig den första tiden inom yrket. Vikten med att belysa hur stressen kan upplevas för NUS är väsentlig. En förståelse för hur den nya sjuksköterskan upplever arbetet kan leda till att eventuella brister upptäcks, förhindras och förbättras. Att redan på utbildningsnivå förbereda sjuksköterskor på stressen som kan uppkomma kan vara gynnsamt inför framtida arbeten.
SYFTE
Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress.
METOD
Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt enligt Friberg modell (2017, ss. 141-151) och innehöll tio vetenskapliga artiklar. En litteraturöversikt innebär att skapa en överblick samt samla relevant kunskap inom ett valt forskningsområde. Detta genom att analysera tidigare forskning och skapa en översikt kring studierna (Segesten 2017, s. 108). Initialt i planeringen av studien och dess utförande gjordes en övergripande artikelsökning om aktuell forskning. Stress visade sig vara ett omfattande forskningsområde och NUS upplevelser av stress framkom i en hög utsträckning från tidigare forskning. Därför bedömdes det att en litteraturöversikt var genomförbar i att sammanställa tidigare forskning och på så sätt öka kunskapen kring NUS problematik av upplevd arbetsrelaterad stress. Dessutom var metoden fördelaktig i förhållande till erhållen tid för att genomföra studien.
Datainsamling
Genom artikelsökningar i databaserna Cinahl och Medline kunde datainsamling genomföras. Sökord var ”newly qualified nurses”, ”newly graduated nurses”,
”experiences”, ”stress” och ”work”. Sökorden kombinerades med ”AND” för att
säkerhetsställa att alla sökord inkluderades i sökresultaten, se bilaga 1. Sökorden resulterade i sammanlagt 75 sökträffar. Samtliga titlar lästes igenom, av dessa var 24 artiklar inte förenliga med studiens syfte. Inklusionskriterierna på sökningen var att artiklarna inte skulle vara mer än tio år gamla (2010–2020), att de var peer-reviewed och
att artiklarna skulle finnas tillgängliga på antingen svenska eller engelska med abstract. Dessutom skulle artiklarna vara inriktade på grundutbildade NUS som har varit arbetsverksamma i max två år. Studier som var riktade mot specialistsjuksköterskor och inte inriktade sig utifrån NUS perspektiv exkluderades. Detta resulterade att 51 abstracts med dubbletter lästes igenom, en del av artiklarna var inte relevanta för syftet medan andra inte fanns tillgängliga att läsa i sin helhet. Detta gav ett första urval på 14 artiklar. Datainsamlingen omfattade slutligen nio artiklar, varav sex kvalitativa, två kvantitativa och en med mixad metod det vill säga med både kvalitativa och kvantitativa metoder och data. Studierna i de utvalda artiklarna utfördes i England, Filippinerna, Iran, Irland, Oman, Storbritannien, Sverige och Turkiet.
Dataanalys
Fribergs modell för artikelgransking (Friberg 2017, ss. 187–188) användes för att säkerställa att utvalda artiklar höll en god kvalitet. Det första urvalet bestod av 14 artiklar som var relevanta för studiens syfte och problemformulering. I ett första skede läste författarna igenom artiklarna var för sig och noterade stödord. Därefter diskuterades fynden från artiklarna och sammanfattades. Efter flera läsningar och sammanfattningar exkluderades fyra artiklar med anledning av att det antingen var svårtolkade, inte var etiskt försvarbara eller inte höll god kvalitet baserat på artikelgranskningen. Detta resulterades i nio kvarstående artiklar. Sedan gjordes en färgkodning av olika likheter, skillnader och kategorier som i sin tur kunde forma ett resultat utifrån studiens syfte. Färgkoderna översattes till svenska och sedan kunde huvudkategorier samt subkategorier bildas som redovisas i resultatet. Artiklarna redogörs i en artikelmatris, se bilaga 2.
RESULTAT
Resultatet utformades från nio artiklar som analyserats och resulterat i två huvudkategorier med sex subkategorier som beskriver NUS upplevelser av arbetsrelaterad stress i olika kontext, se tabell 1.
Tabell 1: Översikt av huvudkategori och subkategori.
Huvudkategori Subkategori
Ny roll Övergångsfas
Ansvar och skyldighet Emotionell upplevelse Arbetsplatsens betydelse Handledning
Arbetsteamet Arbetsbelastning
Ny roll
Övergångsfasen
Majoriteten av NUS upplevde övergångsfasen från sjuksköterskestudent till arbetsverksam sjuksköterska som stressande (Blomberg et al. 2016; Ebrahimi, Hassankhani, Negarandeh, Gillespie & Azizi 2016; Epstein, Söderström, Jirwe, Tucker, & Dahlgren 2019; Gellerstedt, Moquist, Roos, Karin & Craftman 2019; Halpin, Terry & Curzio 2017; Kumaran & Carney 2014; Labrague & Santos 2020; Stacey et al. 2020; Tastan, Unver & Hatipoglu 2013).
Vanliga orsaker till stress var upplevelser av otillräcklighet i avseendet kliniska färdigheter, rädslor för att göra misstag, ökat ansvar och bristande handledning (Kumaran & Carney 2014; Tastan, Unver & Hatipoglu 2013). Halpin, Terry och Curzios (2017) fann att den mest utmärkande stressfaktorn under det första tolv månaderna som NUS var arbetsbelastning. NUS upplevde att de stötte på diverse stressfyllda utmaningar när de lämnade rollen som student och skulle inta den nya yrkesrollen som sjuksköterska (Epstein et al. 2019; Gellerstedt et al. 2019; Halpin, Terry & Curzio 2017; Kumaran & Carney 2014; Labrague & Santos 2020; Stacey et al. 2020). En utmaning för NUS var att de hade otillräckliga kliniska erfarenheter och färdigheter som krävdes för det nya yrket (Gellerstedt et al. 2019; Halpin, Terry & Curzio 2017; Labrague & Santos 2020; Tastan, Unver & Hatipoglu 2013). Enligt Labrague och Santos (2020) identifierades en utmaning under övergångsfasen, där NUS upplevde misslyckanden i att dokumentera omvårdnaden samt att rapportera eller kommunicera om förändringar i patienternas tillstånd.
Majoriteten av NUS anpassade sig effektivt till sin nya roll och arbetsplats, men andra NUS chockades som ett resultat av förändringen från den akademiska till den verkliga kliniska miljön (Labrague & Santos 2020). NUS trodde att förberedelserna genom utbildning skulle räcka för den kliniska verksamheten, men väl ute i arbetet upptäcktes detta antagande var felaktigt (Stacey et al. 2020). Den upplevda chocken i övergångsfasen innefattade skeden av görandet, varandet och vetandet som kan vara upp till två år. Chocken inkluderade upplevelser av att inte känna sig tillräckligt förberedd för den nya rollen och heller inte att tillhandahålla säker vård (Gellerstedt et al. 2019). NUS som var anställda inom statliga sjukhus upplevde sig i högre utsträckning vara i övergångschock än sjuksköterskor anställda på privata sjukhus. Andra faktorer hos NUS som ålder, egenförmåga, bostadsort och antal lediga dagar kunde förklara att de fann sig i en chock under övergången (Labrague & Santos 2020).
Ansvar och skyldighet
Den nya yrkesrollen medförde ett ökat ansvar och skyldigheter, – NUS upplevde detta stressande (Kumaran & Carney 2014; Tastan, Unver & Hatipoglu 2013 2013) och som oväntat (Kumaran & Carney 2014). Rädslan att göra fel och således skada patienterna berodde på det ökade ansvaret som NUS upplevde när de började arbeta (Halpin, Terry & Curzio 2017). Patienter som lades in på sjukhus var ofta multisjuka, vilket innebar att de hade flera olika sjukdomar och besvär samtidigt. Detta förstärkte den nya rollen och NUS skyldigheter (Gellerstedt et al. 2019). När det var för få sjuksköterskor på ett skift kunde inte arbetsplatsen förse avdelningen med rätt balans av antal erfarna och oerfarna
sjuksköterskor. Därmed upplevde NUS ett ökat ansvar, de kände sig inte förberedda och fruktade konsekvenserna av att göra fel (Halpin, Terry & Curzio 2017).
NUS beskrev den utmanande övergången som en plötslig förändring från att övervakas och kontrolleras som student, till att göra sina egna bedömningar om klinisk vård och ansvara för dessa beslut och handlingar (Gellerstedt et al. 2019). NUS påträffade situationer som upplevdes vara stressande, exempelvis ansvaret att hantera och förmedla dödsbesked. Ansvaret inkluderade även förmågan att leda och organisera, tidsupplägg av arbetet och läkemedelsadministration (Tastan, Unver & Hatipoglu 2013). Ytterligare fann NUS ett ansvar att identifiera egna kunskapsluckor och ställa frågor om de tänkte eller kände att de inte hade nödvändiga färdigheter för en uppgift. Vissa kände att de kunde vända sig till en annan sjuksköterska eller läkare för svar (Gellerstedt et al. 2019). Ursprungligen upplevdes ansvaret som en börda, vilket senare kom att erkännas som en professionell nödvändighet. Att som NUS inta och behärska det självständiga ansvaret som professionen kräver var det största steget i övergångsfasen. Likaledes var betydelsen av handledning och tid till att anpassa sig till den nya rollen och tillhörande ansvarsområden (Kumaran & Carney 2014).
Emotionell upplevelse
Deltagarna uttryckte sina känslor som bland annat glada, uppspelta, lättade, stolta och mogna, som resultat av att ha uppnått sin examen och förtjänat sin legitimation. I samband med deras nya roll och tillhörande ansvar och skyldigheter ersattes det initiala känslorna av nervositet och sårbarhet. Nervositeten blev påtaglig vid ansvar för egna patienter, sårbarheten togs i uttryck av oron att ha förlorat den trygga studiemiljön och det plötsliga nytillkomna ansvaret (Kumaran & Carney 2014). Under övergångsfasen uppdagade känslor av stress, osäkerhet och rädslor (Blomberg et al. 2016). Detta på grund av bristen av kliniska erfarenheter och upplevd stress (Gellerstedt et al. 2019). NUS upplevde rädslor associerat till att göra fel samt att uppfattas vara för långsam i samband med utdelning av läkemedel. Med kontinuerligt upplevt stöd från arbetsteamet upplevde NUS att deras känslor av stress och rädslor reducerades (Halpin, Terry & Curzio 2017). NUS emotionella upplevelser i övergångsfasen varierade, däremot rapporterades ofta förekommande negativa känslor av frustration, ilska, utmattning, skuld, oro och besvikelse. I studien med NUS (n=234) upplevde 45,3 % besvikelse, 44,4 % utmattning och 39,3 % ilska (Tastan, Unver & Hatipoglu 2013). Den nya rollen medförde ett bristande självförtroende för NUS (Kumaran & Carney 2014; Tastan, Unver & Hatipoglu 2013). Det bristande självförtroendet relaterades till deras förväntningar och otillräckliga kunskaper. Däremot varade det initiala bristande självförtroendet inte länge, det återställdes med hjälp av erfarenheter och ökad kunskap (Tastan, Unver & Hatipoglu 2013).
Arbetsplatsens betydelse
HandledningChocken som kan uppkomma vid övergångsfasen kan underlättas med hjälp av ett handledningsprogram. Handledning kännetecknas som en vårdprocess där en personlig och professionell utveckling skall gynnas. I ett handledningsprogram ska en erfaren sjuksköterska delta och vara ett gott föredöme, inspirera samt undervisa NUS.
Handledningsprogram har visat sig främja en stödjande arbetsmiljö och på så sätt underlätta för NUS. Handledningsprogram kan skilja sig åt beroende på arbetsplats, exempelvis kan programmet pågå i över 18 månader och omfatta olika tillfällen för reflektion, studiebesök på olika sektioner, träningsdagar samt innehållsrika utvecklingsdagar (Gellerstedt et al. 2019; Kumaran & Carney 2014). Bristande handledning kan få NUS att känna sig osäkra och vilja avsluta sin tjänst (Gellerstedt et al. 2019). Handledning kan underlätta osäkerheten genom att bekräfta deras kunskaper och handlingsval. Handledaren bör ha en avslappnad kroppshållning och ett professionellt förhållningssätt för att det inte skall misstolkas som negativt och på så sätt bli en ytterligare stressfaktor (Ebrahimi et al. 2016). Enligt Kumaran et al. (2016) beskrev 147 norska NUS att de upplevde att handledning gav dem professionell utveckling av deras personliga yrkesidentitet. Dessutom beskriver Blomberg et al. (2016) att flera studier har visat en fördel med klinisk grupphandledning. Grupphandledning lindrar upplevelsen kring stress och är ett stöd för NUS. Upplevelsen av stress var betydligt lägre bland sjuksköterskorna som fick klinisk grupphandledning jämfört med dem som inte fick det. En bra och betydelsefull handledning för NUS är väsentligt för att skapa trygga sjuksköterskor som vill vara kvar i yrket (Gellerstedt et al. 2019).
Arbetsteamet
En utav stressfaktorerna som NUS kunde påträffa var arbetskollegor som inte var samarbetsvilliga vilket medförde ett bristande teamarbete. Stressen kunde istället minska vid en upplevd gemenskap med sina arbetskollegor (Blomberg et al. 2016; Halpin, Terry & Curzio 2017). I en studie av Halpin, Terry och Curzio (2017) lämnade två av 14 deltagare sin första anställning på grund av upplevd arrogans från sina kollegor. Dessa två deltagare hade senare en ny anställning där de numera upplevde att de var en del utav ett arbetslag, vilket gjorde att de kände en trygghet i sin roll som sjuksköterska. Ebrahimi et al. (2016) belyser att i en främmande miljö, där NUS upplevde en oro för att inte bli accepterade samt inte ha tillgång till en handledare, kunde medföra att de kände sig isolerade och ensamma. När kollegor bjuder in NUS till sin arbetsstation och samtalar med hen kan känslan av ett utanförskap minimeras. Kvinnliga kollegor ingav NUS ett emotionellt stöd i en tidigare utsträckning än manliga kollegor.
I arbetsgrupper där kompetensen utmanas av andra sjuksköterskor och läkare kunde detta bidra till att sjuksköterskor upplevde en större stressnivå oavsett arbetsplats (Blomberg et al. 2016). NUS upplevde att de blev disciplinerade framför andra kollegor samt fick negativ kritik när de ställde frågor (Halpin, Terry & Curzio 2017). Denna kritik kom främst från enhetschefer, andra sjuksköterskor samt vårdpersonal (Halpin, Terry & Curzio 2017). Enhetschefer har ett ansvar som ledare att hitta strategier för att kunna anpassa arbetsmiljön utifrån sjuksköterskans behov, detta genom exempelvis handledning (Blomberg et al. 2016). Enligt Gellerstedt et al. (2019) önskade erfarna sjuksköterskorna en trygg och patientsäker arbetsmiljö genom att bland annat erbjuda en god introduktion. NUS önskade även att chefen skulle kunna vara en god ledare och göra kompetenta val i sitt ledarskap. En god kommunikation mellan NUS och enhetschefer var väsentligt för att sjuksköterskan skulle kunna utföra sitt dagliga arbete och känna stöd från kollegor. Att ha en chef som kunde ge konstruktiv kritik, feedback samt skapa tillit mellan kollegorna ansågs vara nödvändig för sjuksköterskornas utveckling. Att trivas och
komma överens med sina arbetskollegor ansågs av många sjuksköterskor minska stressfaktorerna kring arbetet (Blomberg et al. 2016; Halpin, Terry & Curzio 2017).
Arbetsbelastning
Hög arbetsbelastning hos NUS skapade en negativ stress. De mest dominerande stressfaktorerna till detta var: höga krav, tidsbrist i relation till arbetsuppgifter och patientantal, att inte få tillräckligt med pauser på jobbet, personalbrist och skiftarbete (Blomberg et al. 2016; Epstein et al. 2019; Halpin, Terry & Curzio 2017; Kumaran & Carney 2014). Epstein et al. (2019) beskrev att ungefär 20 % av alla NUS någon gång hade upplevt symtom på utbrändhet. Studien visade att sömnproblematik kunde uppstå när kroppen inte fick tillräckligt med återhämtning. I Labrague och Santos (2020) studie upplevde NUS att övergångschocken bestod av skiftarbete, hitta balans mellan arbete och vardag samt uppleva en god relation till kollegor. Hos NUS anses skiftarbetet vara ett problem eftersom kroppens återhämtning försämrades (Epstein et al. 2019). NUS upplevde att de inte fick tillräckligt mycket tid för återhämtning i form av raster (Halpin, Terry & Curzio 2017). En bristande återhämtning kunde indikera ett samband mellan hälsoförsämring, stress och i längden till sömnproblematik. Bland sjuksköterskor som arbetade skift var sömnproblematik vanligare än bland de som enbart arbetade dagsturer. NUS har rapporterat att sömnkvalitén var allra sämst när de hade arbetat kväll och sedan arbetade dagstur dagen efter. De NUS som arbetade skift ansåg att efter ett arbetspass kunde det vara svårt att inte ta med sig tankar hem från jobbet. Detta resulterar i att många hade en oro inför nästkommande arbetsdag, inför vad som måste göras och vilka stressmoment som kunde uppkomma (Epstein et al. 2019). NUS beskrev ytterligare en stressor, vilket var att hitta tid för dokumentations- och pappersarbete. På grund av bristande tid för dokumentationen resulterade detta i att många NUS fick arbeta över, enbart för dokumentationens skull (Blomberg et al. 2016; Halpin, Terry & Curzio 2017). Hög ansvarsbörda, personalbrist samt ökad ansvarsskyldighet upplevs vara överväldigande för NUS (Halpin, Terry & Curzio 2017; Kumaran & Carney 2014). De ansåg att en bättre förberedelse under utbildningen hade varit en fördel inför deras kommande profession som sjuksköterskor (Kumaran & Carney 2014). Merparten av NUS upplevde olika tecken på trötthet, dessa uppvisade sig som koncentrationssvårigheter och minnesproblem vid skiftöverlämning. Även fysiska och psykiska symtom som yrsel, huvudvärk, fysisk utmattning, lättirritation samt ett ointresse kunde påvisas i samband med trötthet. Dessutom innebar det en svårighet att fatta beslut, prioritera rätt samt bibehålla en helhetsbild i vårdandet. Patientsäkerheten kan därmed påverkas på grund av sömnproblematik hos NUS (Epstein et al. 2019).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Litteraturöversikten formades utifrån Fribergs (2017, ss. 141–151) modell och gav en tydlig vägledning och tillförlitlighet över hur det valda forskningsområdet skulle bearbetas samt redovisas på ett funktionellt och strukturerat sätt. I metoden framkom det att datainsamlingen främst bestod utav kvalitativ forskning. En litteraturöversikt kan kartlägga både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Kvalitativa studier syftar till att ge förståelse för en person och dess livssituation (Segesten 2017, ss. 107–108). Det gjordes ingen begränsning av vilka empiriska studier som skulle inkluderas, däremot ansågs kvalitativ forskning mest lämplig eftersom det i större utsträckning kan förväntas fokusera på att beskriva NUS upplevelser samt erfarenheter. Kvantitativa studier fokuserade på att mäta, jämföra samt fastställa evidensbaserad vård och vårdhandlingar (Segesten 2017, s. 119). Detta kan förklara att majoriteten av de inkluderade artiklarna använde sig utav kvalitativ metod. Fördelen med att använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar var att det medförde vidgade synvinklar kring det aktuella forskningsområdet.
Sökorden och de kombinationer som utfördes under datainsamlingen var fördelaktig eftersom det gav ett lägre antal sökträffar, vilket gjorde arbetet hanterbart för vidare bearbetning. Sökorden hade kunnat utvecklas och byggas på, det initiala sökningarna med fler sökord gav betydligt mer sökträffar. De var däremot inte lika pricksäkra i relation till vad vi eftersökte. Databaserna Cinahl och Medline användes eftersom de är tillförlitliga och inriktade på vård- och omvårdnadsvetenskap. Datainsamlingen skedde först i Cinahl och senare i Medline med samma sökord för att inte gå miste om relevant forskning. Sökträffarna resulterade i ett stort antal dubbletter, utöver dessa inkluderades två artiklar från sökningen i Medline.
Under datainsamlingen var sökningarna tidsbegränsade på tio år för att endast granska ny forskning. Språket begränsades för att undvika missförstånd och misstolkningar av artiklarnas innehåll. Det gjordes inga begränsningar gällande länder där tidigare forskning utförts. Valda artiklar medförde forskning från olika delar av världen. Vilket kunde innebära kulturella skillnader och olika perspektiv på sjuksköterskan samt stress. Vi uppmärksammade inga tydliga kulturella skillnader eller skilda synsätt som enligt vår bedömning skulle påverka studiernas resultat och möjlighet till överförbarhet i relation till denna studies syfte. I studien har vi därför inkluderat dessa ovan beskrivna artiklar med NUS från olika länder, utbildningsnivåer, kulturer samt åldrar. Det har beaktats att valda artiklar har utförts i enlighet med de fyra forskningsetiska principerna samt erhållit ett etiskt godkännande (Vetenskapsrådet 2017). Artiklar som inte tydligt uttryckte att de hade applicerat de forskningsetiska principerna eller fått ett etiskt godkännande exkluderades från studien. Detta kan stärka kvaliteten på den data som analyseras. Dessutom lästes artiklarna ett flertal gånger, både enskilt och gemensamt. Detta kan ytterligare stärka en god kvalitet samt minimera misstolkningar av bearbetad forskning. Vi försökte sätta vår förförståelse åt sidan och vara neutrala i forskningens resultat för att öka studiens trovärdighet. Däremot kan egna erfarenheter av vården och stress omedvetet ha påverkat tolkningarna av studierna. Från dataanalysen kan det vara svårt att få med alla aspekter från tidigare forskningsresultat. Det kan innebära att viss komplexitet och
detaljrikedom går förlorad, vilket är risken när mycket forskning ska komprimeras i studiens begränsade omfång.
Resultatsdiskussion
Sammanfattningsvis visade resultatet i denna litteraturstudie på att det fanns ett flertal olika arbetsrelaterade stressfaktorer hos NUS. Exempelvis kunde stressfaktorerna vara tidsbrist (Blomberg et al. 2016; Kumaran & Carney 2014) och samarbetsproblem mellan kollegor (Blomberg et al. 2016; Ebrahimi et al. 2016; Halpin, Terry & Curzio 2017). I studien synliggjordes det att den mest framträdande stressfaktorn för NUS var hög arbetsbelastning (Halpin, Terry & Curzios 2017). Något som kan reducera denna stress är bland annat ett handledningsprogram, en god relation till arbetskollegor, minskat skiftarbete samt ett blandat arbetslag med erfarna och oerfarna sjuksköterskor för att NUS ska få rätt typ av stöd (Blomberg et al. 2016; Epstein et al. 2019; Gellerstedt et al. 2019; Halpin, Terry & Curzio 2017; Kumaran & Carney 2014). Resultatet förvånade oss inte mycket, då vi både inom arbete och VFU har fått uppleva dessa stressfaktorer. Under vår VFU har vi bevittnat arbetsrelaterad stress hos NUS som kunnat riskera patientsäkerheten. Diskussionen kommer att belysa tidsbrist, samarbete, handledning samt patientsäkerhet.
Tidsbrist
Resultatet pekar på att tidsbrist anses vara en utav stressorerna som en NUS kan uppleva (Blomberg et al. 2016; Kumaran & Carney 2014). Tidsbrist bekräftats av Odland, Snelvedt och Sörlie (2014), då de talar om sjuksköterskans upplevda svårighet med att hinna med alla olika arbetsuppgifter. Detta är något som vi också upplevt under verksamhetsförlagd utbildning inom vårdverksamheter på sjukhusen. En tidsbrist som uppfattas som mer påtaglig än vid verksamhetsförlagd utbildning utanför sjukhuset. I resultatet påvisade Labrague och Santos (2020) att NUS som arbetade inom den privata sektorn upplevde mindre stress jämfört med statligt anställda sjuksköterskor. Detta motsäger sig Wu, Fox, Stokes och Adam (2012) eftersom de indikerade på att höga stressnivåer inte hade någon större betydelse beroende på vilken instans NUS arbetade på. Däremot rådde det meningsskiljaktigheter i tidigare forskning gällande vilken avdelning som hade högst stressnivå. Resultatet visade att den högsta känslan av stress för NUS återfanns inom kirurgin (Blomberg et al. 2016). I kontrast till detta beskrev Wu et al. (2012) att den högsta nivån av stress upplevdes inom akutsjukvård.
Samarbete
Resultatet i studien påvisade bristande samarbete mellan NUS och arbetsgruppen som en stressfaktor. Vid ett gott samarbete och upplevd gemenskap kunde stressen som NUS upplevde reduceras (Blomberg et al. 2016; Halpin, Terry & Curzio 2017). Tong och Epeneter (2017) instämmer med resultatet och menar att relationen mellan NUS och kollegor har blivit bättre mellan åren 2003–2015, detta ledde till att sjuksköterskorna var mindre benägna att känna sig utmattade. Dessutom har sjuksköterskan ett ansvar att visa respekt för sina kollegor samt arbeta för att gynna ett gott lagarbete. Om patientens hälsa hotas av kollegors beteende och handlande har NUS en skyldighet att ingripa och vidta lämpliga åtgärder (Svenska Sjuksköterskeförening 2017).
Handledning
Studiens resultat belyser fördelen med handledning för NUS (Blomberg et al. 2016). Dessutom beskriver resultatet att många NUS lämnade yrket till följd av otillräckligt stöd från kollegor (Halpin, Terry & Curzio 2017). Detta bekräftar Duchscher och Windey (2018) och tillägger att det redan på 1960-talet synliggjordes fördelar med stöd och mentorskap från erfarna sjuksköterskor till NUS under övergångsfasen. I resultatet presenterades det att genom sin utbildning trodde NUS att de var tillräckligt förberedda inför att komma ut på arbetsplatserna – detta motbevisades väl ute som färdiga sjuksköterskor (Stacey et al. 2020). Detta bekräftas i en studie av Teoh, Pua, och Chan (2012), som belyser problemet där många sjuksköterskeprogram har dåligt fokus på att få sjuksköterskestudenter att hantera flera saker samtidigt. Dessutom hade tidigare utbildning misslyckats med att förbereda NUS på att vara noggranna samt organiserade under tidspress. Fastän erfarenhet kan komma att förbättra deras färdigheter bör sjuksköterskestudenter under studieperioden lära sig att hantera och prioritera rätt. Detta utslag motsäger sig dock Hatzenbuhler (2019) i sin studie, som beskrev att NUS upplevde att de har fått tillräckligt med kunskap och färdigheter under sjuksköterskeprogrammet. Det är emellertid omöjligt för skolorna att kunna förbereda sjuksköterskestudenterna tillräckligt. Det var svårt att få NUS förberedda inom alla omvårdnadsområden som kan uppkomma under deras första yrkesverksamma år. Många områden som skolan inte kan undervisa rent teoretiskt behöver upplevas praktiskt. Vi drar slutsatsen att övergången från student till färdig sjuksköterska alltid kommer vara en utmaning. Därför anser vi att en längre praktikperiod kan vara gynnsam och förberedande inför sjuksköterskornas kommande examen. Under vår utbildning har det varit för lite fokus på att lära sig hantera, prioritera och organisera under tidspress. Detta kan vara något som framtida studier behöver belysa mer.
Patientsäkerhet
Vi valde att skriva om detta ämne med anledning av att vi under utbildningen har fått möta många situationer, både under VFU och genom hypotetiska situationer, som har väckt många tankar. Under utbildningen ansåg vi att mycket av sjuksköterskans tid gick ut på dokumentation och medicindelning, och till följd av detta uteblev dessvärre mötet med patienterna. Studiens resultat beskrev att många NUS upplevde att de inte hittade tid för dokumentation- och pappersarbete (Blomberg et al. 2016; Halpin, Terry & Curzio 2017). Dahlberg och Ekebergh (2015, s. 129) beskrev att när NUS går miste om att kommunicera med patienterna kan det innebära att de inte får tillfälle att möta patientens livsvärld och på så sätt inte minska lidandet hos patienten. Vi upplevde att samtalen med patienterna var väldigt korta och snabba, information kunde på så sätt missas. Att missa viktig information kan därmed leda till en bristande patientsäkerhet. Detta bekräftas av Socialstyrelsen (2018) som skildrar att kommunikation och otillräcklig bemanning var den vanligaste anledning till att vårdskador förekom. Dålig kommunikation orsakade inte sällan känslor av otrygghet bland patienter, närstående och vårdteamet.
Hållbar utveckling
Regeringskansliets (2016, s. 15) 17 globala mål för en hållbar utveckling innefattar att alla människor oberoende av ålder ska kunna leva ett hälsosamt liv. Detta inkluderar inte minst sjuksköterskans välbefinnande. Utifrån ett hållbart utvecklingsperspektiv synliggör resultatet att många NUS övervägde att säga upp sig på grund av olika stressorer som uppkommer i den nya rollen som sjuksköterska. Den allmänt kända bristen på sjuksköterskor hotas ytterligare av upplevd arbetsrelaterad stress vilket kan ha förödande konsekvenser för resten av arbetsgruppen – men även för patientsäkerheten. Studiens resultat kan leda till en bättre förståelse kring NUS uppfattning och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Studien kan ligga till grund för aktuella förbättringsarbeten som kan utformas för att bidra till en hållbar utveckling. Detta kan medföra bättre arbetsvillkor, lägre arbetsbelastning, stöd från arbetsgivare och arbetskamrater för att gynna sjuksköterskans hälsa. Dessutom kan förbättringsarbeten bidra till en mer gynnsam vårdkvalitet för patienterna. Samtidigt som sjuksköterskor kan bibehålla en hälsosam arbetsplats. Detta medför ekonomiska vinster i form av mindre kostnader för sjukluckor, sjukskrivningar och minskad vidtagen upplevd psykisk påfrestning i form utav stress. Den nämnda hållbara utvecklingen kan appliceras globalt, eftersom studien belyser NUS upplevelser av arbetsrelaterad stress med data från flera olika länder. Sjuksköterskans professions finns globalt, vilket möjliggör för studiens resultat att vara av intresse för framtida förbättringsarbeten.
SLUTSATSER
Första tiden som yrkesverksam sjuksköterska är en utmanande tid som präglas av otillräcklig kunskap, osäkerhet, ökad ansvarsbörda samt hög arbetsbelastning. I litteraturstudien uppmärksammades bristen av stöd på arbetsplatsen och avsaknad av handledning. Handledning är en betydande faktor för NUS och bör därför appliceras i den kliniska verksamheten. För att gynna NUS utveckling kan det vara betydande med en nationell riktlinje för handledarskap. Detta kan forma en säkrare och mer stresstålig NUS, vilket förbättrar kvaliteten på vården och därmed högre patientsäkerhet.
REFERENSER
* Artiklar som är inkluderade i resultatet
Arbetsmiljöverket. (2018). Hantera arbetsbelastning med hjälp av systematiskt
arbetsmiljöarbete [broschyr].
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/hantera-arbetsbelastning-broschyr-adi701.pdf
Arbetsmiljöverket. (2017). Stress och hög arbetsbelastning [faktablad].
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-stress-och-hog-arbetsbelastning-faktablad-2017-02.pdf
*Blomberg, K., Isaksson, A., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullén Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A. & Gustafsson, M. (2016). Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal
of Nursing Management, 24(1), ss. 80–87. doi: 10.1111/jonm.12274
Duchscher, W. & Windey, M. (2018). Stages of transition and transition shock. Journal
for Nurses in Professional Development, 34(4), ss. 228–232. doi:
10.1097/NND.0000000000000461
*Ebrahimi, H., Hassankhani, H., Negarandeh, R., Gillespie, M. & Azizi, A. (2016). Emotional support for new graduated nurses in clinical setting: a qualitative study.
Journal of Caring Sciences, 5(1), ss. 11–21. doi: 10.15171/jcs.2016.002
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). En livsvärldsorienterad etik. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 95-103.
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129-144.
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 122-128.
Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 16-24.
Endresen Reme, S., Odeen, M., Eriksen, H. & Ursin, H. (2013). Behandling av kognitiva stressåkommor. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: gen, individ,
samhälle. Stockholm: Liber, ss. 194-202.
*Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2019). Sleep and fatigue in newly graduated nurses — experiences and strategies for handling shiftwork.
Eriksen, H. & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressteori. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.)
Stress: gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber, ss. 25-34.
Friberg, F. (2017). Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.187-188.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F (red.) Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur,
ss.141-151.
*Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B., & Craftman, Å. (2019). Newly graduated nurses’ experiences of a trainee programm regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study. Journal of Clinical
Nursing, 28(9-10), ss. 1685–1694. doi: 10.1111/jocn.14733
*Halpin, Y., Terry, L., & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods
investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing, 73(11), ss. 2577–2586. doi: 10.1111/jan.13344
Hatzenbuhler, K. (2019). Educational preparation for clinical practice: reflections of newly graduated RNs. Nurse Educator, 44(2), ss. 93–97. doi:
10.1097/NNE.0000000000000550
*Kumaran, S., & Carney, M. (2014). Role transition from student nurse to staff nurse: facilitating the transition period. Nurse Education in Practice, 14(6), ss. 605–611. doi: 10.1016/j.nepr.2014.06.002
*Labrague, S., & Santos, J. (2020). Transition shock and newly graduated nurses’ job outcomes and select patient outcomes: a cross‐sectional study. Journal of Nursing
Management, 28(5), ss. 1070–1079. doi: 10.1111/jonm.13033
Liang, H., Lin, C., & Wu, K. (2018). Breaking through the dilemma of whether to continue nursing: newly graduated nurses’ experiences of work challenges. Nurse
Education Today, 67, ss. 72–76. doi: 10.1016/j.nedt.2018.04.025
Lindberg, E. (2015). Formella krav på sjuksköterskan att leda vårdandet. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 268-277.
Mcewen, B. (2013). Stressfaktorers skyddande och skadliga effekter. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber, ss. 87-96.
Odland, L-H., Snelvedt, T. & Sörlie, V. (2014). Responsible but unprepared:
experiences of newly educated nurses in hospital care. Nurse Education in Practice, 14(5), ss. 538-543. doi:10.1016/j.nepr.2014.05.005
Regeringskansliet (2016). Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm:
Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-for-hallbar-utveckling/ [2020-11-14]
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.105-108.
Segesten, K. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I Friberg, F (red.) Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.119-127.
SFS 1993:100. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet: hur brister i
bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-15.pdf
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf
*Stacey, G., Cook, G., Aubeeluck, A., Stranks, B., Long, L., Krepa, M., & Lucre, K. (2020). The implementation of resilience based clinical supervision to support transition to practice in newly qualified healthcare professionals. Nurse Education Today, 94, ss. 104564–104564. doi: 10.1016/j.nedt.2020.104564
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns %20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2009). Svensk sjuksköterskeförening om sjuksköterskans
profession. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.21c1e38d17597745926153c6/1605101079996/S juksk%C3%B6terskans%20profession.pdf
*Tastan, S., Unver, V., & Hatipoglu, S. (2013). An analysis of the factors affecting the transition period to professional roles for newly graduated nurses in Turkey.
Teoh, Y.-T., Pua, L.-H., & Chan, M.-F. (2012). Lost in transition - A review of
qualitative literature of newly qualified registered nurses’ experiences in their transition to practice journey. Nurse Education Today, 33(2), ss. 143–147. doi:
10.1016/j.nedt.2012.08.016
Tong, V. & Epeneter, B.-J. (2017). A comparative study of newly licensed registered nurses‘ stressors: 2003 and 2015. The Journal of Continuing Education in Nursing, 49(3), ss. 132-140. doi:10.3928/00220124-20180219-08
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vårdförbundet (2019). När du är ny på jobbet. Stockholm: Vårdförbundet. https://www.vardforbundet.se/sidor-for/student/redo-for-framtiden/ny-pa-jobbet
Vårdförbundet (2017). Sjuksköterska 360 grader. Stockholm: Vårdförbundet. https://www.vardforbundet.se/siteassets/f.4.a.4-sjukskoterska-360-fs-jan17.pdf
Wu, T.-Y., Fox, D.-P., Stokes, C. & Adam, C. (2012). Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses. Nurse Education Today, 32(6), ss. 669-674. doi: 10.1016/j.nedt.2011.09.002
Åsberg, M., Grape, T., Krakau, I., Nygren, Å., Rodhe, M., Wahlberg, A. & Währborg, P. Stress som orsak till psykisk ohälsa. (2010). Läkartidningen, 107(19-20), ss. 1307-1310.
Bilagor
Bilaga 1. Sökhistorik.
Databas Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Inkluderad e i arbetet Cinahl (201016) Newly qualified nurses AND experiences AND stress 15 15 9 3 Cinahl (201016) Newly graduated nurses AND work AND stress 26 26 13 4 Medline (201018) Newly qualified nurses AND experiences AND stress 12 12 11 1 Medline (201019) Newly graduated nurses AND work AND stress 22 22 18 1
Bilaga 2. Artikelmatris.
Författare, årtal, titel, tidskrift, land
Syfte Metod Resultat
Blomberg, K., Isaksson, A., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullén Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A., & Gustafsson, M. 2016
Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.) Sverige Att undersöka arbetsrelaterad stress bland nyutexaminerade sjuksköterskors i relation till arbetsplatsen och klinisk gruppstöd. En kvantitativ tvärsnittsstudie med jämförande design. I studien deltog (n=113) nyutexaminerade
sjuksköterskor som tagit examen på tre olika universitet i Sverige. Frågeformulär med svarsalternativ med en numerisk skala 1–10 samt ja och nej svar. Svaren analyserades med SPSS.
Deltagare upplevde hög stress på sin arbetsplats, oavsett vilket arbetsplats de arbetade på. Stressen upplevdes mest påtagligt på sjukhusens kirurgavdelningar. Stressen uppskattades vara lägre för deltagarna som fått klinisk gruppövervakning jämfört med deltagarna som inte fick det.
Ebrahimi, H., Hassankhani, H., Negarandeh, R., Gillespie, M., & Azizi, A. 2016 Emotional Support for New Graduated Nurses in Clinical Setting: a Qualitative Study. Journal of Caring Sciences Iran
Syftet med studien var att undersöka
erfarenheter från erfarna sjuksköterskor och hur de kan ge stöd till nyutexaminerade sjuksköterskor.
En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med (n=18) legitimerade sjuksköterskor. Studien pågick mellan år 2014– 2015 på sex stycken olika universitetssjukhus i nordvästra Iran.
Resultatet visade att erfarna sjuksköterskor kunde hjälpa NUS genom fyra punkter: 1. Stöd och acceptans.
2. Ha en avslappnad, tålmodig och trevlig ton bland kollegor. 3. Uppmuntran i form av ingiva hopp om yrket & främja andlig motivation.
4. Emotionell tillhörighet och delaktighet. Epstein, M., Söderström, M., Att undersöka nyutexaminerade Kvalitativ semistrukturerade
NUS upplevde ofta
Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. 2019
Sleep and fatigue in newly graduated nurses—Experiences and strategies for handling shift work. Journal of Clinical Nursing Sverige & Storbritannien sjuksköterskors strategier och upplevelser av sömnproblem och fatigue när de börjat arbeta skift.
Samt att identifiera vilka faktorer som upplevdes vara bidragande till deras sömnproblem och fatigue. intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor (n=11) från olika svenska sjukhus. Tio kvinnor, en man i åldrarna 22–51. Inklusionskriterie: max ett år arbetsverksamma som sjuksköterskor.
jobbet. Många saknade effektiva strategier för att hantera svårigheter med sömn och fatigue i relation till skiftarbete. För kort återhämtningstid mellan arbetspassen, hög
arbetsbelastning och att inte kunna varva ner inför sömn försvårade problemen.
Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B., & Craftman, Å. 2019 Newly graduated nurses’ experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study. Journal of Clinical Nursing Sverige
Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av introduktionsprocessen och ledarskap för traineeprogram (kliniskt basår) på sjukhus.
Kvalitativ design med en deduktiv metod. Fyra fokusgrupper bildades. I studien deltog (n=19) NUS. Data analyserades med kvalitativ
innehållsanalys.
Resultatet beskrev övergångsfasen som en utmanande period, då kan ett traineeprogram vara gynnsamt för NUS. Dessutom redogör resultatet att NUS hade ett behov av en bra introduktion och att ha en engagerad och öppen enhetschef.
Halpin, Y., Terry, L., & Curzio, J. 2017 A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress
Att undersöka övergången och de stressfaktorer och stressupplevelser som uppkommer under de första 12 månaderna som färdig sjuksköterska. Samt hur faktorerna förändrades under 12
Mixad metod med kvalitativ samt
kvantitativ data. Men en sekventiell design (tvärsnittsstudie och longitudinell studie). 1. n=288 vid examination. 2. n=107 sex månader efter examination.
Arbetsbelastning var den största källan till upplevd stress. Den kvalitativa
dataanalysen identifierade tre teman;
1. Känns för stort ansvar och rädsla.
2. Det är inte jobbet utan personerna du arbetar med.
experiences during transition
Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.)
England månader som arbetsverksam sjuksköterska. 3. n=86 12 månader efter examination. Stress mättes via ”the nursing stress scale”.
3. Hantera
arbetsbelastningen.
Kumaran, S., & Carney, M. 2014 Role transition from student nurse to staff nurse: Facilitating the transition period. Nurse Education in Practice Irland Undersöker upplevelsen av övergången mellan yrkesrollerna från nyutexaminerade sjuksköterskor till färdig sjuksköterska ur ett Irländskt perspektiv. Kvalitativ hermeneutiskt design med djupintervjuer med NUS (n=10) från Dublins akademiska sjukhus.
NUS kände från början en positiv anspänning inför sitt nya yrke. Hög ansvarsbörda och ansvarsskyldighet
upplevdes som överväldigande för deltagarna och de upplevde frustration över otillräckligt stöd under övergångsfasen.
Labrague, S., & Santos, J. 2020 Transition shock and newly graduated nurses' job outcomes and select patient outcomes: A cross‐ sectional study. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.) Filippinerna & Oman
Undersökta chocken som kan uppkomma vid övergångsfasen hos nyutexaminerade sjuksköterskor.
Samt hur inflytandet är på arbetsresultat (trivsel,
stress,utbrändhet och avsikt att lämna sin arbetsplats) och valt behandlingsresultat.
En tvärsnittsdesign användes. I studien deltog (n=176) NUS (med mindre än ett års arbetserfarenhet). Deltagarna kom från sju olika sjukhus. Data samlades in med sju standardiserade skalor. I Studien användes Perceived Stress Scale (PSS) för att mäta stressnivån.
Studiens resultat förutsåg en övergångschock.
Sammanfattningsvis
rapporterade NUS att de största utmaningarna var när det handlade om deras
förväntningar på arbetsmiljön samt urskilja sitt privatliv från sitt arbetsliv. Graden av chock ökade, vilket var relaterat med negativa patienthändelser. Stacey, G., Cook, G., Aubeeluck, A., Stranks, B., Long, L., Krepa, M., & Lucre, K. 2020 The implementation of resilience based clinical supervision Att undersöka acceptansen, genomförbarhet och erfarenheten av Resilience Based Clinical Supervision (RBCS) som används för att stödja övergången. Studien är kvalitativ och data samlades in direkt efter sex stycken RBCS-sessioner via åtta fokusgrupper med (n=42) NUS.
Resultatet av RCBS upplevdes vara stärkande för deltagarna. Dessutom för att bemöta de dåliga arbetsförhållandena bör det tillämpas egenvård.
to support transition to practice in newly qualified healthcare professionals. Nurse Education Today Irland RBCS är en reflekterande diskussion som ska underlätta: -
Identifiering av de unika grupp förhållanden som behövs för att skapa en trygg plats.
Tastan, S., Unver, V., & Hatipoglu, S. 2013
An analysis of the factors affecting the transition period to professional roles for newly graduated nurses in Turkey. International Nursing Review Turkiet Att identifiera de faktorer som påverkar övergångsperioden för nyutexaminerade sjuksköterskor in i yrkeslivet.
Kvantitativ studie med en beskrivande och tvärsnittsdesign. Studien genomfördes mellan 2009–2011 vid ett militärt utbildnings- och forskningssjukhus i Ankara, Turkiet. I studien deltog (n=234) NUS. SPSS användes för att utvärdera datan som samlats in.
Resultaten tyder på att NUS upplevde vissa svårigheter under övergångsfasen, med hjälp av erfarna sjuksköterskor kunde svårigheterna
underlättas. Nästan hälften av NUS upplevde en besvikelse under det första året av sitt yrkesliv.
