Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan : Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan Dalarna

Full text

(1)

Att arbeta med lärande för hållbar

utveckling i förskolan

Farhana Borg, Lektor i pedagogiskt arbete Ledare, Förskolepedagogiskt kollegium

Projektledare, Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan Dalarna

(2)

Inledning

• Skolutvecklingsprojektet

• Hållbar utveckling och den nya läroplanen Lpfö18

• Globala mål för hållbar utveckling • Praktiska exempel

• Planering för 2019 • Utvärdering

(3)

PUD skolutvecklingsprojekt

• Syfte: Samskapa kunskap om förskolans

pedagogiska verksamhet kring hållbar utveckling. • Period: Ht 2017- Vt 2019

• Medverkande: En Grön flagg-förskola

• Ingår i projektet: Förskolor i en kommun; LHU-nätverk

• Aktiviteter: föreläsning, workshop,

fokusgruppdiskussioner, observationer och intervjuer.

(4)

Kartläggning 2017 – på nätet

• Undersöka pedagogers behov av och

intresse för kompetensutveckling i ämnet lärande för hållbar utveckling i förskolan. • 32 pedagoger från 11 förskolor i en

kommun deltog i undersökningen - 59% förskollärare och 38% barnskötare

(5)

Utbildning och erfarenheter

31% har 21 år eller mer 16% har 11-20 år 16% har 6-10 år 22% har 2-5 år 16% har 0-1 år 52% förskollärarutbildning 27% barnskötarutbildning 18% annan utbildning 66% Nej 34% Ja

(6)

Pedagogernas definitioner av HU

• Återvinning, återanvändning, kompostering, var rädd om miljön, miljömedvetenhet,

miljötänk och sopsortering, att värna om

miljö, naturens kretslopp, energiförbrukning • Konsumtion, att spara på resurser inom alla

plan, att ta hand om den ekologiska,

sociala och ekonomiska utvecklingen på jorden.

(7)

Pedagogernas förväntningar

• Mer konkreta förslag på hur man praktiskt kan arbeta med ämnet

• Enkla förslag och upplägg

• Mer konkreta exempel och tips på hur man enkelt kan arbeta med hållbar utveckling i verksamheten/barngruppen.

(8)

Hållbar utveckling

Social Miljö Ekonomi Hållbar utveckling

I slutet av 1980-talet definierades HU: ”Hållbar utveckling är en utveckling som möter behovet hos nuvarande generation utan att kompromissa med möjligheten för framtida generationer att tillgodose sina behov.”

(9)

Läroplanen Lpfö 2018

I förskolan möter barn världen och världen möter barnet.

Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling.

(10)

Läroplanen Lpfö 2018

Förändring i läroplanen

- Begreppen ’undervisning’ och ’utbildning’ är nya - Begreppen ’fostran’ och ’förskoleverksamhet’ är

borta

- Hållbar utveckling nämns för första gången - ’Rektor’ används istället för ’förskolechef’

(11)

Läroplanen Lpfö 2018

Hälsa och välbefinnande samt hållbar utveckling

- En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna

sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt

till sin omgivande miljö och till natur och

samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar

(12)

Läroplanen Lpfö 2018

• Sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt

(13)

Barns delaktighet i läroplanen

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter

förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet

och inflytande. De behov och intressen som

barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.

(14)
(15)

De globala målen (SDGs)

• 4.2: Att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet på barnomsorg och förskola så de kommer till skolan färdiga för att lära.

• 4.7: Att alla kan ha erhållit kunskap och

färdigheter som behövs för att bidra till hållbar utveckling, inkluderande hållbara livsstilar,

mänskliga rättigheter, jämlikhet, kulturell fred och icke-våld, global medborgarskap och

uppskattning av kulturell mångfald och av kulturens bidrag till hållbarhet.

(16)

Förskoleutbildning i Japan

Diskussion:

Varför är det viktigt för barnen att veta

ursprunget för livsmedel? Handlar det om Lärande för hållbar utveckling? Är det relevant för förskolan? Är det relevant för de 17 globala målen?

(17)

Lärande för hållbar utveckling

Barnen lär sig att leva på ett hållbart sätt • engagera sig för naturen

(18)

Hur arbetar en förskola för

hållbar utveckling?

(19)

Earth hour: 24 mars 2018

• Förberedelser påbörjades tre månader

i förväg

• Pedagoger engagerade barn och

föräldrar

• Sånger, illustrationer, aktiviteter inne

och ute, lek, gruppdiskussioner,

(20)
(21)

Tema: Hälsa och välbefinnande

Att involvera

föräldrar/vårdnads-havare i barnens

lärande för hållbar

utveckling

(22)
(23)
(24)
(25)

Viktiga aspekter enligt pedagoger

• Planeringstid för pedagoger

• Möjligheter för kompetensutveckling, t ex en timme varje vecka för att träffas och prata om relevanta frågor eller läsa och diskutera en text, eller möjlighet att vara med på olika föreläsningar eller

utbildningsdagar

(26)

Viktiga aspekter enligt pedagoger

• Nätverk – inom kommunen, mellan kommunen och med andra länder

• Samarbeta mellan avdelningar inom en förskola

• Möjligheter för nya anställda att vara med LHU arbete

• Inkludera hela skolan inklusive kökspersonal i arbete

(27)

Referenser

Borg, F. (2017). Caring for people and the planet : preschool children’s knowledge and practices of sustainability. (79 Doctoral thesis, comprehensive summary), Umeå University, Umeå. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138098 DiVA database.

Brundtland, G. H. (1987). World Commission on environment and development: Our common future. New York, NY: Oxford University Press.

Davis, J. (1998). Young Children, Environmental Education, and the Future. Early Childhood Education Journal, 26(2), 117-123.

Inoue, M. (2015). Beyond traditional nature-based activities to education for sustainability: A case study from Japan. In J. M. Davis (Ed.), Young Children and the Environment, Early education for sustainability [Second Edition] (pp. 264-275). Port Melbourne: Cambridge University Press.

McCrea, N.. (2015). Food First: Beginning steps towardschildren’s sustainable education. In J. M. Davis (Ed.), Young

Children and the Environment, Early education for sustainability [Second Edition] (pp. 187-208). Port Melbourne: Cambridge

University Press.

Pramling Samuelsson, I. (2011). Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education. International

Journal of Early Childhood, 43(2), 103-118.

Skolverket. (2018). Curriculum for the Preschool 2018. The Swedish National Agency for Education. Förordning (SKOLFS

2018:50) om läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

UNESCO. (2015). Education 2030: Incheon Declaration and Framework for Action. Towards inclusive and equitable quality

education and lifelong learning for all Retrieved from http://unesdoc.unesco.org/images/0024/002432/243278e.pdf accessed

2016-05-19

Ärlemalm-Hagsér, E., & Engdahl, I. (2015). Caring for oneself, others and the environment: Education for sustainability in Swedish preschools. In J. M. Davis (Ed.), Young Children and the Environment, Early education for sustainability [Second Edition] (pp. 251-262). Port Melbourne: Cambridge University Press.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :