Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
VAL-projektet
Examensarbete
15 poängGrundnivå
1-till-1-datorer i skolan
– ett nytt arbetssätt
(One-to-one-computers in school – a new way of work)
Fredrik Norberg
Linus Törngren
Lärarexamen 180 hp Handledare: Jan Härdig
Lärarutbildning 90 hp
Sammanfattning
I denna studie söker vi svar på vilka föreställningar som finns kring 1-till-1-datorer. Vad
vet man och vad tror man sig veta? Vilka problem förutser man vid införande av 1 till 1-datorer? Vilka är motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1-datorer?
Fyra personer med olika anknytning till 1-till-1-projekt har intervjuats i en öppen samtalsform i syfte att få ett kvalitativt resultat. Intervjuerna har sedan analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. De teman och vissa av de kategorier som framkom efter denna analys har sedan diskuterats vidare tillsammans med observation som författarna gjort i sin yrkesroll som gymnasielärare.
Resultatet av intervjuerna visar att våra intervjupersoner tänker mycket kring risker
och möjligheter samt nya sätt att arbeta. Det uttrycks stor oro inför den förändring som
ett 1-till-1-projekt innebär samtidigt som man har positiva förväntningar.
Verkligheten är väldigt komplex och utvecklingen går snabbt framåt vilket gör att det är svårt att med enkla samband beskriva den förändring som skett och hur den påverkar undervisningen i skolan.
Innehållsförteckning
BAKGRUND) 3) SYFTE) 5) Problemformulering) 5) Avgränsning) 5) LITTERATUR) 7) Centrala)begrepp) 7) Tidigare)forskning) 7) METOD) 11) Urval)av)intervjupersoner) 11) Kvalitativ)innehållsanalys) 12) Kritik)mot)metoden)kvalitativ)innehållsanalys) 12) Trovärdighet)och)tillförlitlighet) 13) Generaliserbarhet) 13) Genomförande) 13) RESULTAT) 17) Risker)och)möjligheter) 17) Nytt)sätt)att)arbeta) 20) DISKUSSION) 25) Risker)och)möjligheter) 25) Nytt)sätt)att)arbeta) 27) SLUTSATS) 35) BIBLIOGRAFI) 37) BILAGOR) 39)Bakgrund
Författarna arbetar som lärare på en gymnasieskola och har i huvudsak kurser inom ämnet datorteknik men även inom ämnena elektronik och styrteknik. Vi intresserar oss särskilt för diskussionen om 1-till-1-datorer då vi många gånger har datorn som vårt huvudsakliga verktyg och ser en del av de problem som det för med sig. Samtidigt ser vi entusiastiska skolledare och lärarkollegor som framställer det som något väldigt positivt som kommer med lösningen på alla våra pedagogiska, praktiska och administrativa problem. Dessa personers motiv till att införa 1-till-1-datorer är säkerligen i de flesta fall helt legitima men räcker det med att ge eleverna var sin dator för att lösa dessa problem?
Det finns många yrkesverksamma i skolan som har mycket god datorvana samtidigt som många av dessa har en bristande uppfattning om hur datorn ska eller kan användas som verktyg för att förändra och utveckla – och förhoppningsvis förbättra – undervisningen.
Genom alla tider har det funnits en önskan att utveckla skolan, förhoppningsvis kommer denna önskan från insikten om att utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ett välfärdssamhälle. De senare åren har utvecklingen av skolan blivit allt tydligare i takt med, eller på grund av, skollag, förordningar och läroplaner.
[…] in the belief that if technology were introduced to the classroom, it would be used; and if it were used, it would transform schooling. (Cuban, 2001)
Är det kanske så att beslutsfattare, rektorer, lärare och elever tror att bara för att det finns datorer i skolan så håller undervisningen automatiskt en högre kvalité och våra elever får solidare kunskaper?
De studerande måste ges större möjligheter till inflytande och till att ta ansvar för sin egen inlärning. Det är viktigt att studeranderollen ändras till en mera aktiv deltagare och lärarrollen omvandlas till mera av en mentor och handledare. (Utbildningsdepartementet, 2002)
Det finns dessutom en trend att den gamla sortens undervisning där läraren föreläser och redogör för de kunskaper som eleven förväntas besitta inte längre anses lämplig. Dessa uppfattningar är tydliga tecken på att lärare i skolan idag förväntas använda tekniken och att det dessutom ska ge en radikalt annorlunda skola. Däremot finns det inte kunskap om hur denna teknologi ska användas i den utsträckning som skulle vara nödvändig för ett bra resultat.
Det finns en förhoppning om att eleverna ska lära sig själva, inte bara i skolan utan hela tiden.
Samtidigt finns det exempel på hur videoföreläsningar och datorstödd undervisning kan ge bättre resultat som dessutom inkluderar alla och ger eleven möjlighet att lära sig i sin egen takt. (Khan, 2011)
Syfte
Vi vill ta reda på vilka föreställningar och förväntningar som finns för att bättre förstå motiven bakom införandet av 1-till-1-datorer. Dessutom vill vi försöka skapa oss en bild av vilka hinder och problem som man kan stöta på vid införandet av 1-till-1-datorer.
Problemformulering
Frågeställningar vi söker svaren till lyder på följande vis.
• Vad vet man om 1-till-1-datorer och vad tror man sig veta om hur de används? • Vilka problem förutser man vid införande av 1-till-1-datorer?
• Vilka är motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1-datorer?
Avgränsning
Vi har inte för avsikt att komma med några svar på hur man löser eller konkret förebygger risken för att de negativa effekterna av 1-till-1-datorer utan är intresserade av de uppfattningar och föreställningar som finns kring ämnet.
Vi ser att forskningsområdet är mycket komplext och det är orimligt att dra några djupare, generella, slutsatser utifrån vårat perspektiv. Vi kan bidra med en bild av en liten del av verkligheten utifrån vad våra intervjupersoner förmedlar och vad vi själva ser.
Litteratur
Centrala begrepp
Begreppet 1-till-1 (eng. one-to-one) har sitt ursprung i begreppet ubiquitous computing som användes först 1991. (Weiser, 1991). Weiser beskriver begreppet som framtidens teknik som en försvinnande teknik, en teknik som fungerar utan användarens medvetande och även när användaren inte har sitt fokus på den.
The most profound technologies are those that disappear. They weave themselves into the fabric of everyday life until they are indistinguishable from it. (Weiser, 1991, s. 94)
Datorn som verktyg har sedan begreppet ubiquitous computing uppstod utvecklats mycket i den riktning som Weiser beskrev. Dagens datorer är mycket mindre, mer portabla, betydligt kraftfullare och med batterier som klarar en hel dags användande.
Definitionen av 1-till-1-datorer är: (1) eleven har tillgång till en dator med lämplig mjukvara, (2) möjliggör för eleven att komma åt internet via skolans trådlösa nätverk och (3) att undervisningen har sitt fokus på att använda denna dator för att genomföra de akademiska uppgifter eleven har. (Penuel, 2006)
I Sverige idag brukar 1-till-1-begreppet innebära att datorn är en bärbar modell där eleven är ensam brukare och fritt disponerar maskinen under sin skolgång, oftast gymnasiet. Det finns dock inget som hindrar att datorn är en stationär modell.
Tidigare forskning
Det finns i Sverige inte särskilt mycket forskning om 1-till-1-datorer, däremot finns det betydligt fler utvärderingar av olika projekt. En möjlig orsak till denna situation kan vara dels att våra lärosäten lider av publication bias då man genomfört utvärderingar av 1-till-1-projekt och fått ett positivt resultat inte sedan gärna kan bedriva dyr och
tidskrävande forskning där man konstaterar motsatsen. Problemet förstoras sedan av att beslutsfattare och politiker riskerar att tolka utvärderingar som om de vore forskning. Dels består problematiken i att det sällan är pedagoger som genomfört utvärderingen – utan en informatiker – men även att utvärderingar till sin natur dessutom tenderar att vara mer positiv än forskning. (Fleischer, Ingen säker forskning säger att betygen blir bättre, 2011) (Fleischer, What is our current understanding of one-to-one computer projects: A systematic narrative research review, 2011)
Det finns många studier som rör 1-till-1-datorer vid universitet och högskolor (särskilt i USA). De flesta studierna fokuserar på lärare och elevers uppfattning av 1-till-1-datorer i undervisningen och redogör för positiva resultat. Många studier med positivt resultat har även berört tekniska utbildningar eller kurser som särskilt anpassats för 1-till-1-datorer.
Studier med vanliga kurser (stor andel föreläsningar) utan anpassning har gett negativt resultat.
Studie som visar att bärbara datorer kan ge förutsättningar att tillämpa aktiv inlärning. Denna studie är gjort utifrån en teknisk kurs (programmering).
Få studier är objektiva och kan visa att användandet av 1-till-1-datorer ger en faktisk förbättring av elevernas kunskaper. (Samma kurs med kontrollgrupp, etc.) Inga studier som undersöker hur man på bästa sätt utnyttjar bärbara datorer i undervisningen.
Studier har konstaterat att lärare, elever och skolledare måste vara överens för att en satsning på datorer i undervisningen ska få gott utfall.
Bärbara datorer kan användas i stora föreläsningssalar för att skapa en miljö som uppmuntrar ett aktivt lärande hos eleven (Barak, Lipson, & Lerman, 2006). Samtidigt finns det studier där man finner att elever som använder en bärbar dator i undervisningen distraherar både sig själva och sina klasskamrater. Det finns där en negativ koppling mellan användandet av den bärbara datorn och elevens inlärning, förståelse och resultat (Fried, 2008).
Datorer kan vara en källa till distraktion och störa eleverna i undervisningssituationen (Barak, Lipson, & Lerman, 2006). Ett strukturerat, medvetet användande av datorn i undervisningen minskar dock dramatiskt risken för att eleven ska använda datorn till sådana aktiviteter som inte främjar den aktuella undervisningen (Kay & Lauricella, 2011).
Det finns också de som frågar sig om inte dagens datorsystem i sig själva är distraherande. Många delar av ett modernt datorsystem är avsiktligt konstruerade för att
kräva vår uppmärksamhet när någon händelse inträffar, oavsett om det intresserar och är rätt tillfälle för oss som användare.
Metod
Befintlig litteratur har sitt fokus på dator eller inte dator vilket förvisso kan vara intressant men vår frågeställning fokuserar på individernas uppfattning av fenomenet 1-till-1-dator för att på så vis försöka få insikt om problem och möjligheter kring fenomenet.
Eftersom denna studie har sitt utgångsläge i ett tämligen outforskat område och vi snabbt vill försöka ta reda på vilka frågeställningar och problem som det skulle finnas intresse av att fortsätta undersöka så har vi valt att använda oss av intervjuer.
De genomförda intervjuerna analyseras på två vis. Först för intervjuaren anteckningar under samtalets gång då vi tror att dessa anteckningar är viktiga eftersom en dialog är så mycket mer än bara orden som sägs. Intervjuerna har – om intervjupersonen medgivit det – spelats in med hjälp av en diktafon och sedan transkriberats till skriven text.
Vi har sedan användt oss av metoden kvalitativ innehållsanalys så som den beskrivs av (Graneheim & Lundman, 2004).
Sannolikt finns det ett samband mellan anteckningarna som gjorts under intervjuerna och de kategorier och teman som den kvalitativa innehållsanalysen resulterat i.
Urval av intervjupersoner
För att fånga upp så många olika insikter och föreställningar kring 1-till-1-datorer som möjligt har vi intervjuat personer som har erfarenhet av; beslutande, planerande och införande av 1-till-1-datorer, bedrivande av undervisning med 1-till-1-datorer och även deltagande i undervisning med 1-till-1-datorer.
Kvalitativ innehållsanalys
Vi har i vår forskning använt oss av kvalitativ innehållsanalys i en kontext med induktiv ansats.1 Den kvalitativa innehållsanalysen genomförs då i flera steg. Nedan följer en beskrivning av hur vi gått till väga för att genomföra vår kvalitativa innehållsanalys. 1. Hela textmassan läses flera gånger i syfte att få en uppfattning av helheten.
2. Fraser eller meningar som där för frågeställningen relevant information identifierats plockas ut ur texten. Det är viktigt att man förutom dessa fraser och meningar även tar med så mycket av texten före och efter att sammanhanget bevaras.
3. Kondensera fraserna och meningarna till meningsbärande enheter med syftet att underlätta hanteringen men ändå bevara betydelsen.
4. Koda och kategorisera de meningsbärande enheterna. En kod är en kortfattad etikett på en meningsbärande enhet. En kategori är en samling av flera koder med liknande innehåll. Kategorierna ska vara konstruerade så att varje kod bara förekommer i en kategori. Dessa kategorier som nu finns återspeglar den ursprungliga textmassans centrala innehåll.
5. Identifiera ett eller flera teman i kategorierna. Här finns en möjlighet att finna den underliggande, latenta, meningen i textmassan.
Kritik mot metoden kvalitativ innehållsanalys
Metoden har vissa svagheter och det handlar till stor del om de meningsbärande enheterna som väljs ur det insamlade materialet. Det finns en risk att de meningsbärande enheterna blir för breda och får flera meningar. Samtidigt finns risken för det omvända, de meningsbärande enheterna blir så snäva att det insamlade materialet blir kraftigt fragmentiserat.
Vidare finns det en risk att de kategorier och teman som framkommer inte täcker in hela materialet på ett bra sätt. Det finns här en risk för en subjektivitet där vi som forskare bara noterar det som stämmer med vår egen uppfattning och tolkning.
1 Induktiv ansats innebär att vår forskning kommer att ge en eller flera hypoteser om hur det ser ut i
Trovärdighet och tillförlitlighet
All forskning måste granskas och antingen anses trovärdig eller förkastas. För att försäkra oss om att vår studie ska vara trovärdig har vi använt välkända och erkända forskningsmetoder.
Detta till trots påverkas våra slutsatser som forskare alltid av våra egna erfarenheter och föreställningar, för att minska risken för feltolkningar har allt vårt insamlade material spelats in med diktafon. Efter transkribering och i bearbetningen av materialet i den kvalitativa innehållsanalysen har alla fraser och påståenden som plockats ut ur texterna getts ett ID som noterats i den transkriberade texten och vi har alltid kunnat gå tillbaka till den ursprungliga texten och dess sammanhang.
Våra intervjupersoner har alla samtyckt till att deltaga och har varit väl medvetna om studien syfte och garanterats anonymitet så långt det nu är möjligt.
Vårt val av analysmetod bidrar även den till att minska risken att vi missar eller misstolkar innehåll av betydelse för studien.
Generaliserbarhet
Detta arbete har ett lokalt perspektiv och en lokal förankring vilket kan leda till att det inte blir särskilt generaliserbart. Det är viktigt att tänka på att det är ett begränsat antal intervjupersoner.
Genomförande
Intervjupersonerna valdes ut så att de skulle täcka in de kriterier som vi ställt upp i vår frågeställning. Av praktiska skäl har de flesta anknytning till den skola författarna är verksamma på.
Intervjuerna genomfördes sedan i en den miljö som intervjupersonen befinner sig i till vardags för att denne ska känna sig så trygg och bekväm som möjligt i situationen. Samtalet spelades in och intervjuaren hade under tiden tillgång till intervjuguiden och även möjlighet att anteckna om det skulle behövas. Efter intervjuns genomförande transkriberades den för att kunna undersökas vidare.
Beskrivning av intervjupersonerna
Intervjupersonerna har valts ut utifrån deras olika roller i skolan. Vi har täckt in följande kategorier.
• Skolledare med ansvar eller åtminstone delaktighet i ett 1-till-1-projekt. • Erfaren lärare som använt datorerna i teknikutbildning.
• Erfaren lärare som använt datorer i teoretisk utbildning. • Elever i årskurs 1 på teknikprogrammet.
• Samtal med olika personer i olika roller.
Skolledaren
Skolledaren ansvarar för en provperiod inför ett planerat införande av 1-till-1-datorer.
Lärare 1
Lärare 1 har under flera år använt 1-till-1-datorer i sin undervisning. Projektet har drivits av läraren själv inom ramen för programmet.
Lärare 2
Lärare 2 har varit med om införande av 1-till-1-datorer på en gymnasieskola. Projektet har drivits uppifrån.
Elever
En intervju med två elever som använder datorer dagligen i skolan och hemma. De deltar inte i skolans utvärdering.
Samtal med olika personer
I vår roll som lärare har vi utnyttjat tillfällen som getts, att ställa frågor som är relevanta för detta arbete. Dessa samtal är inte en del i vår analys av intervjuerna, men de har ändå påverkat dialogen i intervjun och våra reflektioner.
Strukturering av intervjumaterial
Efter att ha genomfört våra intervjuer började arbetet med att analysera innehållet enligt vår metod. Först lästes intervjuerna flera gånger och efter det markerades viktiga fraser och stycken med överstrykningspenna. Dessa texter fördes sedan in i ett kalkylblad samtidigt som de fick ett eget id. För att lätt kunna hitta tillbaka fick de olika texterna id-nummer av typen L1-XX, L2-XX, R1-XX och E1-XX där den första delen identifierar intervjun och den andra delen är ett löpnummer i respektive intervju. Alla texter kortades sedan med omsorg ned till meningsbärande enheter. För att koda och kategorisera dessa meningsbärande enheter skrev vi ut dem på papper, klippte itu varje dessa så att varje meningsbärande enhet fanns på en egen pappersremsa. Vi samlade sedan ihop meningsbärande enheter med liknande innehåll och kunde enkelt flytta runt de olika pappersremsorna allteftersom uppdelningen blev allt tydligare. De olika kategorierna med koder analyserades sedan vidare och kunde delas in i två teman.
Resultat
Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i två tydliga teman. De teman och kategorier som arbetet resulterade i redovisas här med en beskrivning av vad de innehåller och innebär.
Risker och möjligheter
Denna kategori karaktäriseras av att intervjupersonerna uttrycker en oro för att något inte ska fungera eller att man ska hamna i en problematisk situation. Det finns ofta drag av att dessa risker även kan innebära en möjlighet till något positivt.
I förändringsprojekt som 1-till-1-datorns införande så är det naturligt att deltagarna känner en viss oro. Många av 1-till-1-projektets förändringar har man dålig uppfattning om vad de kommer att innebära och troligtvis förstärker detta oron.
Mer försiktig med egen dator
Elever som upplever att datorn de använder är personlig är försiktigare med den och anstränger sig för att den även fortsättningsvis ska vara i gott skick. Det skulle bero dels på att eleven inte använder destruktiva metoder för att visa att den är duktig. Dessutom är man från skolans håll mycket tydlig med vilket personligt ansvar eleven har för den egna datorn.
Beslut baserat på utvärdering
Det framgår att beslutet att införa 1-till-1-datorer till stora delar är baserat på en utvärdering gjord av personal på en skola som haft bärbara 1-till-1-datorer.
Inget problem att bära med sig datorn
Intervjupersonerna anser inte att det innebär något problem att som elev bära med sig en dator till lektionerna.
Elevers förutsättningar
Det framkommer att 1-till-1-datorer anses vara en möjlighet att utjämna de skillnader i villkor som eleverna har hemifrån. Dels de ekonomiska förutsättningarna vad gäller tillgång till dator men även det att alla elever alltid har tillgång till specialpedagogisk mjukvara och därmed ökar möjligheten för eleven att ta till sig undervisningsmaterialet. Det finns även en insikt om att alla förutsättningar inte kan utjämnas.
Support
Att arbeta med en lärplattform innebär att man alltid måste ha tillgång till den och en fungerande dator. Support som är lätt att kontakta och få snabb hjälp av nämns i positiva ordalag av våra intervjupersoner.
Tekniska förutsättningar
Det talas en del om de tekniska förutsättningarna i sammanhanget. Dels ser man hur behovet av en del av de traditionella nätverkstjänsterna minskar, samtidigt som behovet av skrivarcentraler och scanners ökar. Det finns även ett behov av trådlös nätverksinfrastruktur och en installation anpassad till användandet av bärbara datorer.
Källkritik
Vikten av att alla arbetar aktivt med källkritik framhålls.
Tekniska risker
De intervjuade talar kort om vissa risker av teknisk karaktär. Det handlar om risken för otillräcklig nätverksprestanda, spridande av virus i nätverket, säker lagring och stöldrisken.
Lärplattform, införande
Under intervjuerna talas det väldigt mycket om vikten av att ha tillräckligt med tid vid införandet av en lärplattform. Det framkommer även att man som lärare behöver gott om tid under en förhållandevis lång period innan själva införandet av lärplattformen mot eleverna. Man ser också vikten av att skolledningen engagerar sig och deltar aktivt i införandet. Att dessutom ha en diskussion om hur tidskrävande den enskilda lärarens anpassning av den egna undervisningen till en lärplattform är nämns också.
Göra fel saker
Det finns en stor oro för att eleverna kommer att göra fel saker när de har tillgång till en 1-till-1-dator. En del kommer att skylla ifrån sig och skylla på att de inte haft tid. Särskilt oroar man sig för att svaga och omotiverade elever kommer drabbas extra hårt. Man noterar också att det kommer finnas olika stort engagemang hos lärarna för att arbeta med 1-till-1-datorer och en lärplattform.
Ta ansvar för tiden
Eleverna behöver få ansvar för sin egen tid och man anser inte att det motiverar att försöka hindra eleverna från att besöka fel sidor på internet eller spela ett visst spel.
Man tror att förändringar i elevernas förmåga att förutse, planera och sätta mål inte handlar om datorn i skolan utan snarare om datorns förekomst i samhället.
Positiva effekter
På grund av 1-till-1-datorerna når eleverna lite längre och kan lite mer. Många elever presterar väldigt väl på högskola och i arbetslivet. Samtidigt som de blir bättre på att uppskatta nuet.
Elever med svårigheter
Under intervjuerna framkommer uppfattningen av att elever som redan från början har det lite svårt ofta presterar lite sämre. Uppfattningen hos intervjupersonerna är att det inte är datorn som är orsaken till elevens låga prestation. Det nämns också att dagens elever är sämre på att planera och har sämre framförhållning.
Nytt sätt att arbeta
Kategorin kännetecknas av en tro på – oftast positiva – förändringar i sättet att lösa problem och genomföra olika arbetsuppgifter.
Precis som kategorin risker och möjligheter ger uttryck för en stor oro finns det även mycket uttryck för de möjligheter till positiv förändring som våra intervjupersoner ser. Man uttrycker en stor tilltro till att 1-till-1-datorn kommer ge stora möjligheter vad gäller nya arbetssätt.
Spontana inlärningstillfällen
Det framkommer att våra intervjupersoner har uppfattningen att verktyg som är lättillgängliga och tillräckligt enkla att använda kommer användas i större utsträckning.
Att använda verktygen, främst ordböcker och uppslagsverk ger i sin tur en möjlighet att lära sig något.
Träning för arbetslivet
Att ha en personlig 1-till-1-dator anses av de intervjuade vara en viktig träning inför ett kommande arbetsliv. Man ser att många framtida arbetsuppgifter kommer att utföras med datorns som verktyg och anser därför att det är rimligt att öva på att använda datorn som verktyg även i skolan.
Tillgång till verktyget
De intervjuade anser att det är en stor fördel att alla har sin egen dator eftersom mycket av undervisningen redan idag använder datorn som verktyg. Att slippa tänka på att boka särskilda datorsalar ses som en fördel men även att man slipper förflyttningen till datorsalen och kan komma igång med arbetet snabbare.
Nya användningsområden
Det framkommer en hel del nya användningsområden. Att använda datorn och en lärplattform till PM och anslag av information, kommunikation med elever i andra länder och att kunna anteckna är konkreta exempel som ges. Man anser att läraren måste tänka till för att hitta nya användningsområden men även att läraren måste vara villig att lära sig den nya tekniken. Det uttrycks även en viss oro för att de nya användnings-områdena inte kommer att främja undervisningen.
Datorn som sökverktyg
Datorn anses vara ett bra verktyg för att söka och inhämta information. Det finns goda möjligheter att komplettera andra källor med färsk information och intervjupersonerna
anser att det finns användningsområden inom alla ämnen. Biblioteket tas upp som en bortglömd källa till information.
Kommunikation
Det framkommer att man kan man använda en lärplattform och 1-till-1-datorer för att kommunicera och lära sig mer om hur dessa verktyg kan användas i undervisningen.
Förändring av arbetsmiljön
1-till-1-datorer ger en del möjligheter till förändring av arbetsmiljön samtidigt som det kan komma att ställa särskilda krav på arbetsmiljön. En intervjuperson talar om vikten av att eleverna är placerade på ett sådant vis att de känner att läraren har koll på dem för att kunna fokusera på arbetet. Biblioteket utnyttjas mer med 1-till-1-datorer.
Tillgång till lärplattform
Intervjupersonerna ser positivt på effekterna av att använda en lärplattform och betonar framför allt nyttan av ständig tillgång till material, oavsett plats och tid. Dessutom tror man att det finns ett användningsområde för alla elever oavsett utbildning.
Datorn behövs inte alltid
Datorn ersätter inte alla tidigare verktyg utan är ett nytt verktyg, ibland behövs den inte och det blir lärarens uppgift att vara tydlig gentemot eleverna när datorn faktiskt inte ska användas. Man tror inte att datorn kommer ersätta traditionella läromedel, möjligtvis kan utvecklingen av läromedel leda till att det är lättare att ha och betala för det faktiska användandet.
Marknadsföring
1-till-1-datorer ska användas som ett pedagogiskt verktyg och inte för att kunna användas för att marknadsföra skolan. Intervjupersonerna är skeptiska till 1-till-1-datorns marknadsföringsvärde och tror mer på pekplattan för marknadsföring. Man tror inte att elevernas val av gymnasieskola påverkas av huruvida man har 1-till-1-datorer.
Lärplattform, fortbildning
Det talas mycket om vikten av att utbilda lärarna kontinuerligt efter införandet av en lärplattform. För att få tid till detta menar våra intervjupersoner att man måste prioritera och begränsa tiden som andra arbetsuppgifter får uppta och arbeta mer effektivt med dem. För att lära sig utnyttja fördelarna med lärplattformen och se möjligheterna den ger behövs utbildning – både intern och extern.
Medvetna om sitt beteende
Det finns en medvetenhet hos eleverna om sitt egna beteende och som elev förstår man när man gör fel saker och gör så för att motivation saknas.
Deadlines
Våra intervjupersoner ser att en lärplattform kan göra det lättare för läraren att sätta en deadline och lämna över ansvaret till eleven. Man ser även en fördel i att administrationen av inlämnat material kan underlättas då allt lämnas in via lärplattformen.
Nya arbetssätt
Intervjupersonerna ger uttryck för att man tror att införandet av 1-till-1-datorer och en lärplattform kommer att skapa nya arbetssätt. Det finns större möjligheter att arbeta
multimedialt och undervisningsmaterial och läromedel kan utvecklas och förändras för att utnyttja den nya tekniken. Den personliga datorn gör att alla arbetsuppgifter kan göras individuellt. Intervjupersonerna nämner att man tror att lektionen och dess förberedelsearbete kommer att förändras. Möjligheten att med det snabbare informationsflödet få en undervisning som är mer spontan och aktuell. Samtidigt tror man att en lärplattform i längden ger en mindre arbetsbörda.
Diskussion
Över lag har våra intervjupersoner en väldigt positiv syn på 1-till-1-datorer. De ser möjligheterna i den nya situationen samtidigt som de även är medvetna om att det innebär stora risker att genomföra en förändring av denna omfattning. Intervju-personerna ger uttryck för en stor oro inför vissa av de förändringar som man tror att införandet av 1-till-1-datorer kommer att innebära.
Risker och möjligheter
Detta tema präglas av en uttryckt oro för hur det ska genomföras och hur resultatet ska bli. Vi tror att det är av största vikt att alla inblandade känner att de får ge uttryck för och får gehör för denna oro. I denna oro gömmer sig många tankar om hur man ska och kan göra och det är troligtvis en av de viktigare tillgångarna i ett projekt av denna typ. Om man inte tar den på allvar finns det en mycket stor risk att denna oro utvecklas till ovilja och att man motsätter sig förändringen.
Källkritik
Våra intervjupersoner nämner källkritik som en viktig fråga att arbeta med tillsammans med eleverna. Vår erfarenhet är att elevernas uppfattning om vad det innebär att vara källkritisk går ut på att man tittar lite på hur hemsidan, boken eller flygbladet ser ut och ser den bra ut är nog informationen okej. Att det skulle handla om att ställa sig frågor kring från vem och varför har långt ifrån alla elever förstått. När det är så enkelt att publicera på internet och nå ut till så många mottagare så har vikten av god källkritisk förmåga knappast minskat.
Med aktörer som Google och Facebook som har affärsmodeller som bygger på att den huvudsakliga produkten ges bort måste man vara väldigt medveten om att det innehåll som presenteras med stor sannolikhet har valts ut för att passa mig.
Nyheter på TV eller i dagstidningen är utvalda för att de anses intressera oss tittare eller läsare, med blandade bakgrunder och intressen men fortfarande som en stor grupp människor. När vi läser eller ser nyheter på internet finns det en helt annan möjlighet för avsändaren att styra innehållet för att passa mottagaren, en individ, mycket väl.
Teknik
Det finns en teknisk diskussion som till viss del kommer upp men som vi skulle vilja utveckla ytterligare. Intervjupersonerna väcker en del frågor om vad som händer då den tekniska utrustningen inte fungerar som den ska. Eftersom mycket information ska lagras och bearbetas av elever och lärare känns det angeläget att diskutera just datasäkerheten i 1-till-1-projektet.
Problemet återfinns på två olika plan, dels handlar det om de data som eleven och läraren lagrat på sin dator men det är även intressant att reflektera över de data som lagras i lärplattformen. Detta material är det som sedan till stor del ska ligga till grund för elevens betyg.
När det gäller datasäkerhet finns det två viktiga aspekter: (1) jag som brukare ska ha tillgång till data och (2) ingen obehörig ska ges tillgång till dessa data. Att lösa det första problemet har traditionellt varit mycket enkelt men med personliga datorer som inte använder skolans nätverk till mer än internetanslutning blir detta lite svårare, även om det finns många tänkbara tekniska lösningar. På elevens dator blir det i princip omöjligt att garantera att inte utomstående får tillgång till data eftersom elevens brukande av datorn sker i en miljö där det är mycket lätt att skaffa sig fysisk åtkomst till datorsystemet. Frågan är dessutom hur nödvändigt det är att lösa det problemet. Diskussionen kring datasäkerhet blir mer intressant då man inkluderar en lärplattform med betygsunderlag, omdömen och andra personliga uppgifter. Att garantera att data är åtkomligt är inte enkelt och det kräver stor vaksamhet och kunnighet hos beställaren av ett system för att se till att det verkligen ingår och sköts på ett sätt som också möjliggör en återställning av data om det skulle behövas. Med den mängd personliga uppgifter som lagras i dessa system blir det viktigt att reda ut om och hur leverantören av
Det finns dessutom en risk i att låta någon annan hantera och ansvara för vår information i det avseendet att man aldrig vet vad som händer med denna part i framtiden. Vad händer med våra data om företaget byter ägare eller tvingas lägga ner sin verksamhet på grund av ekonomiskt obestånd?
Nytt sätt att arbeta
Datorn som verktyg
Datorn har för dagens skolungdomar blivit ett verktyg. Detta verktyg är mycket komplext och att beskriva det som en avancerad skrivmaskin eller en databashanterare eller en stor miniräknare ger en väldigt förenklad bild av vad en modern dator är. Det går att göra fantastiskt mycket med en modern dator och för eleven är det ett verktyg som kommit dit att det inte märks (Weiser, 1991). Datorn är en så naturlig del av elevens vardag att denne inte reflekterar över sitt användande.
Detta utvecklas till lite av ett problem när elevens och lärarens syn på datorn skiljer sig åt, särskilt om datorn för läraren inte uppnått denna status av obemärkthet. Läraren i egenskap av pedagog och ansvarig för lektionen har dessutom en tanke kring hur och vad eleven bör göra för att tillgodogöra sig de kunskaper som kursen ska leda till.
It is tempting, if the only tool you have is a hammer, to treat everything as if it were a nail.
Abraham Maslow, 1966
Det kan vara bra att minnas att eleven använder verktyget datorn för att lösa många av sina problem i vardagen och det kan då kännas naturligt att använda den till det problem man stöter på just nu. Den typ av övertro till det verktyg man är mest bekant med kan vara en del av förklaringen till att skolans elever mycket gärna använder datorn i första hand.
En del argumenterar att vi ska blockera exempelvis webbsidor som facebook.com, flashback.org och existenz.se för att eleverna spenderar för mycket tid på dem. Författarna tror att det skulle vara negativt att försöka censurera och begränsa eleverna utan att det är lämpligare att inleda en diskussion om ifall användandet är felaktigt och
icke önskvärt eller om det faktiskt är legitimt och en del av undervisningen. Diskussionen om hur det påverkar elevens kunskapsutveckling och betyg tror vi är mycket mer meningsfull än att blockera innehåll på internet. Anledningen som vi ser den är att om vi nu ska arbeta med 1-till-1-datorer eller datorer i allmänhet och vill hitta nya arbetssätt och möjligheter till att använda datorn så kan vi inte begränsa oss eller eleverna. Att det dessutom går emot skolans styrdokument i det avseendet att vi ska fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare i en demokrati, är inte förenligt med att begränsa yttrandefrihet och informationsfrihet.
Både när datorn – och för den delen mobiltelefonen – är en del av undervisningen men även när den inte är det finns det en stor risk att en spänning uppstår. Dagens elever – förmodligen elever i alla tider – använder den teknik som skolan erbjuder för att arbeta på sin egen agenda. Ibland sammanfaller elevens och skolans agendor och arbetet fortskrider relativt smärtfritt men när uppfattningarna går isär kan det uppstå en konflikt.
Beroendeproblematik eller autonomt beteende
I media jämförs ofta datorspelande personers beteende med beroende av droger som alkohol eller till och med narkotika. Vi tvivlar på en sådan koppling eftersom det borde vara skillnad på att tillföra droger till kroppen eller att kroppens eget system stimulerar hjärnans belöningsmekanismer.
Kan det istället vara så att dator eller mobil blivit en del i det inlärda autonoma beteendet, som när man kör bil? En van bilförare tänker inte på hur man ska styra, växla eller anpassa farten. Man bara gör det och efteråt kommer man inte ihåg vad man gjorde.
En stor del av dagens elever har vuxit upp med mobil och dator. De vet inget annat sätt att fungera.
Ett exempel på hur det kan gå till: Efter att ha tittat på en film om hackare, där hackarnas lägenhet jämfördes med en knarkarkvart, fick eleverna till uppgift att i smågrupper, diskutera ifall detta var en bra jämförelse, vände sig samtliga elever mot datorerna vid sin arbetsplats, för att starta upp webbläsaren. Ingen vände sig till kamraten vid sidan. Situationen blev lite komisk och vi fick omgående ett konkret exempel på frågeställningen.
Vi ser att det finns vissa elever som sitter med till synes störande aktiviteter på mobilen. Ofta är det ett ganska enkelt och banalt spel. När man sedan undersöker om budskapet nått fram verkar det som allt finns på plats. De eleverna påstår själva att de lär sig bättre på detta sätt. Deras problem är ofta att de inte möter särskilt god förståelse för detta.
Hur vi än kämpar emot kommer detta att vara ett problem att förhålla sig till både i skolan och i arbetslivet. Vi ser att det finns stora klyftor i synsätt mellan olika generationer. Vi anar att många arbetsgivare kommer att gå miste om god kompetens på grund av att man tolkar beteendet på fel sätt.
Elevernas förutsättningar
Det finns en tydlig uppfattning om att införandet av 1-till-1-datorer skulle innebära en socioekonomisk utjämning då vissa elever kanske inte annars skulle ha tillgång till en dator.
Denna socioekonomiska utjämning kan mycket väl tänkas exkludera elever med svårigheter. Samtidigt som datorn blir ett allt viktigare verktyg i undervisningen finns det en tendens att läraren förlitar sig allt mer på det skrivna ordet. Det som tidigare bestod i en talad instruktion som samtidigt skrevs ner på tavlan och som det dessutom kunde ställas frågor kring riskerar nu att omvandlas till endast en skriven instruktion i en lärplattform.
Elever som har svårigheter att läsa och skriva riskerar här att drabbas hårdare. Denna risk finns troligtvis även om det i datorn finns bra hjälpmedel för att läsa upp texter och kanske även möjligheter att få datorn att skriva det talade ordet.
Med rätt teknisk utrustning och goda kunskaper hos läraren kan man säkerligen undvika en del av dessa risker eftersom det går att arbeta med andra medier, till exempel det talade ordet eller video.
Förändringar i kontext
Genetiskt är vi och våra elever likadana som våra förfäder som levde på stenåldern. Vi tror inte att det har skett någon evolutionell utveckling de senaste åren trots att man kan se och mäta stora skillnader i elevernas kunskaper. Det talas mycket om försämrade
matematikkunskaper i media. Sannolikt beror skillnaderna på den miljö vi lever i och vad vi faktiskt lägger vår tid på. Vi har gjort ett försök att se hur olika förutsättningar har ändrats under de senaste 30 åren. Det finns ett flertal olika företeelser som påverkar vårt sätt att leva.
Media
Ett område som har förändrats i väldigt hög grad, är tillgång och användande av massmedia. Ursprungligen var massmedia en nationell angelägenhet, till för information och folkbildning. Det fanns några få radio- och TV-kanaler som sände på tider då det fanns lyssnare eller tittare. Idag kan man dygnet runt välja mellan ett närmast oändligt antal program via olika kanaler.
Idag styr andra ambitioner än den folkbildande. Det som presenteras för oss är det som man tror att vi vill se och höra, det som ger flest tittare och mest reklamintäkter.
Inte minst på Internet har det utvecklats en miljardindustri i att analysera våra vanor och att presentera den reklam som vi förmodas vara mest mottagliga för.
Kommunikation människor emellan
För 30 år sedan var man tvungen att ta sig till en telefon för att kunna prata med någon på distans. Det krävdes en planering från båda parter för att vara på rätt plats i rätt tid för att kunna upprätta en förbindelse.
Med mobiltelefonen har vi blivit nåbara oberoende av tidpunkt och plats. Inte minst har SMS-funktionen gjort att man kan meddela sig med andra oavsett om tekniska förutsättningar inte finns för ögonblicket.
Sociala medier har, för många blivit ett viktigt sätt att kommunicera med sina vänner. Internet har flyttat in i mobiltelefonen och man kan därför ständigt vara uppkopplad. Nästan vad som helst som man vill veta något om, finns på några knapptryckningars avstånd. Detta påverkar förstås behovet av planering och att lära sig saker utantill.
Enkelheten att kommunicera har också medfört att vi möter fler människor varje dag, genom de olika kanalerna.
Kunskapssynen
Efterhand som tillgängligheten till information ökat har synen på kunskap och vad som ska läras in, förändrats. Från att man har sett kunskap som något man har pluggat in, till ett vidare synsätt där man mer ser till förmågan att söka kunskap och att ha ett kritiskt
Forskning på området har medfört en vidare syn på vad som är kunskap och intelligens. Frågan är, om skolan har hängt med i utvecklingen så att man på ett konkret sätt, kan mäta kunskaperna på ett rättvist sätt. Många skolor jobbar med problematiken för att hitta metoder. Samtidigt som detta görs decentraliserat från skolverket, finns det en ambition att alla ska få ett rättvist betyg.
Arbetsmarknad och ungdomskultur
Ungdomskultur är inget nytt fenomen. Det har i alla tider funnits ett behov av att göra annat än vad de vuxna gör. Allt ifrån att träffas i vägkorsningen och dansa till fiolmusik, till jazz, rock, disko eller LAN-party. Det som vi ser, är att man är ung längre idag än tidigare. Det är inte lika givet att man ska söka sommarjobb, ens om man är 17 – 18 år.
En av orsakerna skulle kunna vara att arbetsmiljölagarna har skärpts under senare tid. Idag har arbetsgivaren ett större personligt ansvar för verksamhetens miljöpåverkan och för de anställdas hälsa. Den som inte fyllt 18 år, har stora begränsningar i vad de får jobba med. Det är alltså inte intressant att anställa en yngre person, samtidigt som det inte erbjuds lika spännande arbetsuppgifter för de som ändå får jobb.
Det verkar vara en allmän tendens, att flytta ansvaret från individ till arbetsgivare eller skola.
Teknikutvecklingen
En miljöfaktor som vi kanske inte märker så mycket av, men som är en realitet, är vårt förhållningssätt till teknik. Förr var en teknisk apparat något som var uppbyggt av komponenter som kunde bytas ut eller repareras. Idag är tekniken så avancerad och integrerad att det ofta inte finns förutsättningar – varken praktisk eller ekonomiskt – att reparera. Samtidigt som gränsen mellan människa och maskin är lätt att lära sig, har tekniken bakom blivit allt mer komplex.
Datortekniken har gett förutsättningar för en allt snabbare utveckling av produkter. Detta medför att det endast är ett fåtal personer som har tid och förmåga att lära sig tekniken i grunden. De flesta blir användare av färdiga tekniska lösningar som de inte kan påverka själva.
Skolan
Skolan har förändrats på flera sätt. En viktig skillnad är att huvudmannaskapet gått från statligt till kommunalt. Det är en omtvistad fråga, vad detta har inneburit för eleverna. Enligt somliga har det inte ändrat något, medan det för andra är en grundorsak till
försämrade kunskaper hos eleverna. Huruvida eleverna fått sämre kunskaper eller om de fått andra kunskaper som skolan inte ännu lärt sig värdera, är en ännu obesvarad fråga.
Att kommunaliseringen har fått konsekvenser för lärarna råder det större enighet om. Det har länge funnits en avundsjuka mot lärarnas arbetstider och det långa sommarlovet. Detta har succesivt medfört att man idag har upp till 50 % längre undervisningstid. Dessutom upplever många lärare att man fått ett ökat socialt ansvar för eleverna.
Politiska ambitioner och en tilltro till marknadskrafternas positiva effekter, har öppnat för privata skolor. Detta har säkert många positiva effekter, men det har också gjort att de kommunala skolorna blivit tvungna att konkurrera om eleverna.
Samtidigt som ansvaret för elevens studier alltmer förskjutits åt skolan, har statens ansvar delegerats till kommunerna, som i sin tur skickat ansvaret vidare till skolan och lärarna.
Idag är lärarnas status ett hett debattämne. Kommunerna som arbetsgivare har sin planekonomiska modell att förhålla sig till. Lärarna konkurrerar med andra grupper om de medel som finns till löner. Detta har under lång tid hållit tillbaka lärarlönerna. Vad detta betyder för undervisningens kvalitet, är en känslig fråga. De lärare som finns i skolan gör troligen ett så gott jobb man kan. Men, på lång sikt måste det ha betydelse att betygskraven för att komma in på lärarutbildningar, ligger på en relativt låg nivå. Kan det vara så att man får vad man betalar för?
Utanförskap
Det är lätt att tro att tekniken är till för alla. Så är det inte. Teknik kostar pengar, så det finns en skillnad mellan olika elevers ekonomiska förutsättningar.
Man bör inte heller förutsätta att alla vill ha tekniken. Motiven till att ta avstånd från den kan vara vitt skilda, men resultatet blir oavsett att man hamnar i ett utanförskap. Många tjänster i samhället förutsätter att man har tillgång till dator och internet.
Hur påverkar det oss?
Vår ambition med denna skrift är inte att komma med svar på frågorna vi ställt. Vi kan bara ge en bild av ett komplext sammanhang.
Troligtvis har datorerna kommit för att stanna. Weisers tes om att den mest använda tekniken är den vi inte längre är medvetna om passar väldigt väl in på gymnasieskolans elever som alla mer eller mindre växt upp med mobiltelefonen och en internetansluten
deras möjligheter inte skulle få användas även i skolan. Det är för dagens elever lika självklart att använda datorn och mobiltelefonen som det var för gårdagens elever att använda penna och papper.
Slutsats
Denna uppsats har fått oss att ändra uppfattning kring den nya tekniken i klassrummet vilket även återspeglas i detta arbete. Under resans gång har vi insett att det inte finns några enkla samband när det gäller 1-till-1-datorer i skolan och elevernas beteende, prestationer och resultat. Att arbeta med 1-till-1-datorer handlar inte om att köpa in dyra datorer och dela ut till eleverna och sedan inte göra något mer. Datorn i skolan är ett verktyg precis som alla andra och verktygets nytta är beroende av hur det används och av hur användarna uppfattar det.
Det är så mycket i samhället som ändrat sig de senaste åren och frågan är inte längre
om vi ska ha datorer, smarta mobiltelefoner och läsplattor i skolan utan hur. Det är
dessutom omöjligt att jämföra förr och nu och då definitivt säga vilka faktorer som påverkat och på vilket sätt. Därför är det mycket svårt och kanske inte heller meningsfullt att ställa särskilt många frågor om hur datorn förändrat skolan och undervisningen. Våra elever är uppvuxna i en värld där denna utrustning är en självklarhet och de använder den ofta utan att tänka på det.
Bibliografi
Barak, M., Lipson, A., & Lerman, S. (2006). Wireless Laptops as Means For Promoting Active Learning In Large Lecture Halls. Journal of Research on Technology in
Education , 245-263.
Cuban, L. (2001). Oversold and underused: computers in the classroom. Camridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Fleischer, H. (den 20 10 2011). Ingen säker forskning säger att betygen blir bättre. Sveriges Radio. P4 Jönköping.
Fleischer, H. (den 25 November 2011). What is our current understanding of one-to-one computer projects: A systematic narrative research review. Educational Research
Review .
Fried, C. B. (2008). In-class laptop use and its effects on student learning. Computers &
Education , 50, 906-914.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:. Nurse Education Today , 105-112.
Kay, R. H., & Lauricella, S. (2011). Unstructured vs. Structured Use of Laptops in Higher Education. (L. Jeffrey, Red.) Journal of Information Technology Education:
Innovations in Practice , 10, 33-42.
Khan, S. (2011). Let's use video to reinvent education. Long Beach, California.
Penuel, W. R. (2006). Implementation and Effects Of One-to-One Computing Initiatives: A Research Synthesis. Journal of Research on Technology in Education ,
38 (3), 329-348.
Utbildningsdepartementet. (2002). Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i
Östersjöområdet - Baltic 21E, U02.007. Stockholm.
Weiser, M. (September 1991). The Computer for the 21st Century. Scientific American , 94-95, 98-102, 104.