Det spelar roll / It matters

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Det spelar roll

- En kvalitativ studie om samverkan mellan

pedagoger och vårdnadshavare

It matters

- A qualitative study on the interaction between educators and

guardians

Elin Lindberg

Josefin Wijk

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn – unga - samhälle

Abstract

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett urval av vårdnadshavare och pedagoger i den svenska förskolan beskriver den samverkan som enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/16) ska bedrivas mellan hem och förskola. Som teoretisk utgångspunkt används Bourdieus begrepp socialt rum, kapital och habitus med vilka förutsättningarna för samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare kan förstås. För insamlandet av material har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger på två olika förskolor samt fyra vårdnadshavare med barn på fyra olika förskolor. Resultatet av vår studie visar att synen på förskolan, engagemang och bemötande är avgörande för förtroendet, vilket i sin tur har betydelse för hur samverkan mellan pedagog och vårdnadshavare upplevs. Relationen mellan pedagog och vårdnadshavare tycks påverkas av statussymboler som även tillskrivs värde i andra sammanhang. Slutsatsen är att även om pedagogers och vårdnadshavares kapital skiljer sig från varandra förenas de genom det habitus som intresset för barnet bildar.

Nyckelord: Barnskötare, Bemötande, Bourdieu, Engagemang, Förskola, Förskollärare, Förtroende, Habitus, Kapital, Pedagog, Samverkan, Socialt rum, Vårdnadshavare

Förord

“Step by step and the thing is done” - Charles Atlas

Ett citat som mer än väl sammanfattar processen med detta arbete. Med gemensamma krafter har vi ord för ord och med stor eftertänksamhet åstadkommit ett examensarbete vars innehåll vi blygsamt erkänner oss väldigt stolta över. Stolthet är något vi även känner över varandra då prestationen att under så lång tid hålla ett gemensamt fokus är en bragd i sig. Arbetet med materialinsamlingen gjordes tillsammans, därefter delades ljudfilerna upp och vi transkriberade hälften av intervjuerna var. Empirin tematiserades tillsammans varefter vi renskrev hälften var. Dessa delar omarbetades dock senare gemensamt vilket utmynnade i ett nytt material som vi båda är ansvariga för. Skrivandet i uppsatsens alla delar har gjorts gemensamt då vi alltid suttit tillsammans och skrivit i ett delat dokument. Vi har gemensamt arbetat med ett avsnitt i taget och har alltid arbetat med samma textstycke samtidigt. Vi har båda läst igenom allt källmaterial och gemensamt diskuterat fram innehållet i arbetet. Vi har kompletterat varandra väl i diskussioner och resonemang under skrivandets gång och stöttat varandra på vägen.

Ett examensarbete är mer än att bara skriva och vi vill därför rikta ett stort tack till alla vårdnadshavare och pedagoger som ställt upp på intervjuer. Vår handledare, Peter Lilja, har visat ett stort engagemang för vårt arbete och för det är vi evigt tacksamma. Vi vill även tacka nära och kära för all stöttning och tålmodighet under alla timmar framför datorn. Slutligen måste vi framhäva vår resevattenkokares roll för möjliggörandet av detta arbete. Utan snabbkaffe hade denna uppsats troligen aldrig blivit färdig.

Tack,

Innehållsförteckning

Abstract ... 2

Förord ... 3

Innehållsförteckning ... 4

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Professionen i mötet med hemmet ... 10

2.2 Kommunikation ... 11

2.3 Faktorer för samverkan ... 12

3. Teoretiskt perspektiv ... 14

3.1 Kapital ... 15

3.2 Habitus ... 15

3.3 Det sociala rummet ... 16

3.4 Bourdieu i vår studie ... 16

4. Metod ... 18

4.1 Metodval ... 18

4.2 Urval och genomförande ... 19

4.3 Forskningsetiska överväganden ... 21

5. Resultat och analys ... 23

5.1 Respondenternas beskrivning av förskolorna ... 24

5.1.1 Pedagoger ... 24

5.1.2 Vårdnadshavare ... 25

5.5 Förskolans uppdrag, engagemang och bemötande som faktorer för förtroende ... 35

5.5.1 Slutsats ... 35

6. Diskussion ... 37

6.1 Studiens resultat i förhållande till tidigare forskning ... 38

6.2 Metoddiskussion ... 39

6.2.1 Bourdieu och klassperspektivet ... 40

6.3 Framtida forskning ... 41

Referenser ... 42

Bilaga A ... 46

1. Inledning

Tanken om en allmän förskola har funnits i Sverige sedan 1930-talet. I drömmen om en välfärdsstat gjorde den allmänna barnomsorgen det möjligt för kvinnor att möta den växande arbetsmarknaden. Den demokratiska andan reflekterades i synen på barn och barndom då barns sociala och känslomässiga utveckling betonades jämsides med strävan att fostra goda samhällsmedborgare. 1962 övertog staten ansvaret för förskollärarutbildningen och sedan 1977 bedrivs den som en högskoleutbildning, vilket stärker uppfattningen om att utbildning för yngre barn är av betydelse för en demokratisk samhällsbyggnad. Förskolan har gått från att vara en avlastning för förvärvsarbetande föräldrar till en plats för barn att påbörja ett livslångt lärande, där utveckling och uppfostran sker i samverkan mellan förskola och hem (Lohmander, 2004).

I det här examensarbetet belyses den samverkan som, enligt läroplanen för förskolan, ska bedrivas mellan förskola och hem. Bakgrunden till problematiseringen ligger i den decentralisering som genomfördes i det svenska skolsystemet under början av 1990-talet och som medförde att finansieringen och ansvaret för ledningen i skola och förskola övertogs av kommunerna (Jarl & Pierre, 2012). 1992 genomfördes friskolereformen vilken gjorde det möjligt för andra aktörer än kommunerna att bedriva skolverksamhet. I samband med detta infördes det fria skolvalet, en reform som innebar att eleverna nu inte längre var bundna till en speciell skolenhet utan själva kunde välja skola. För att finansieringen skulle bli mer rättvis infördes skolpengen, en summa pengar som betalas ut till den skola eleven väljer. Intentionen med denna reform var att öka variationen av skolor samt att skapa konkurrens mellan olika enheter för att höja kvalitén på utbildningen. På så sätt blir skolorna tvungna att i större utsträckning anpassa sig efter elever och föräldrar. Dessa reformer kom även att gälla förskolan. (Jarl & Rönnberg, 2015)

Införandet av skolpeng innebar att elever och föräldrar blev kunder på utbildningsmarknaden (Persson, 2012). Denna relation har påverkat förhållandet mellan hem och skola på så sätt att vårdnadshavare fritt kan förflytta sina barn mellan olika enheter och därmed även skolpengen. Detta gör relationen mellan skola och hem, sett ur ett maktperspektiv, problematisk. Skolan måste med de medel som finns att tillgå hålla en god kvalitét. Inte bara gällande undervisningen utan också i hur skolan uppfattas av vårdnadshavare. Markström (2013) lyfter att faktorer som makt, olika intressen och befogenheter påverkar samarbetet mellan hem och förskola och skapar en konflikt mellan ett jämlikt samarbete och ett upprätthållande av lärarprofessionen.

Erikson (2011) diskuterar hur denna decentraliserade styrning mot en marknads och konkurrensorienterad skola skapade utrymme för en ny syn på hur relationen mellan hem och skola skulle vara. Han menar att föräldrar, från att i de offentliga dokumenten beskrivits som resurser, istället tillskrivs rätt att utöva inflytande över såväl det egna barnets val av skola som över förhållandena på den valda enheten. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska vårdnadshavare för barn i förskolan idag erbjudas möjlighet till inflytande över verksamheten. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/ 16) beskrivs detta i avsnitt 2.4 under vilken riktlinjerna för hur samverkan mellan förskola och hem ska bedrivas.

Idag förs konkurrenskraft, valfrihet och likvärdighet fram som ledande ord inom utbildningspolitiken (Dahlstedt & Olsson, 2013). Tallberg Broman (2013) menar att föräldrars ökade inflytande och delaktighet är en förutsättning för att möta de utmaningar som finns inom det marknadsanpassade skolväsendet. Det ökade samarbetet med vårdnadshavare bidrar till en demokratisering som framhäver vikten av interaktion, kommunikation och dokumentation i styrningen av förskolor och skolor (ibid). Englund (2010) tar upp motsättningar i samarbetet mellan förskola och hem och menar att institutionens kollektiva ansvar för allas rätt till utbildning står emot vårdnadshavares intressen och frihet att välja åt sina barn.

Med hjälp av Bourdieus begrepp kring det sociala rummet och agenters kapital och habitus problematiserar denna studie samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare ur ett relationellt perspektiv. Bourdieu, som arbetade som sociolog och kulturantropolog i Frankrike under 1900-talets senare del, utvecklade en teori kring hur människor positionerar sig i relation till varandra beroende på kapital och habitus. I begreppet kapital lade Bourdieu in materiella och sociala värden såsom yrke, ekonomisk status, utbildning och kontakter. Med begreppet habitus ämnade Bourdieu beskriva livsstilar och intressen och hur dessa antingen skiljer eller förenar individer åt. Begreppet “det sociala rummet” beskriver den tillfälliga verklighet som uppstår då människor möts.

Med dessa begrepp, vilka beskriver och rangordnar människors materiella och sociala tillgångar, ville Bourdieu skapa ett system för hur relationer mellan människor påverkas av deras olika bakgrunder. Bourdieu menar att teorin inte är kontextbunden utan kan användas för att förstå relationer i alla sammanhang. Med utgångspunkt i ovanstående resonemang menar vi att teorin är applicerbar i den här studien där upplevelsen av samverkan mellan pedagog och vårdnadshavare undersöks.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att ur ett relationellt perspektiv belysa hur ett urval av pedagoger och vårdnadshavare upplever den samverkan som sker i mötet mellan hem och förskola.

Frågeställningar

1. Hur beskriver ett urval av pedagoger samverkan mellan förskola och hem? 2. Hur beskriver ett urval av vårdnadshavare samverkan mellan hem och förskola? 3. På vilket sätt kan förutsättningarna för samverkan mellan pedagoger och

2. Tidigare forskning

1990- talets skolreform och införandet av förskolans läroplan innebar nya riktlinjer för pedagoger att förhålla sig till i mötet med vårdnadshavare. Vårdnadshavare tillskrevs en större möjlighet att påverka arbetet i förskolan och det blev pedagogernas uppgift att göra verksamheten tillgänglig (Vuorinen et al., 2014). Samverkan mellan hem och förskola har i och med detta blivit ett grundbegrepp inom den svenska barnomsorgen. I detta kapitel redogörs för ett urval av den världsomspännande forskning som finns på området med avsikt att föra fram relevansen för vår studie.

2.1 Professionen i mötet med hemmet

Vuorinen et al. (2014) har, i en svensk kontext, genomfört en kvalitativ studie där 30 kvinnliga pedagoger intervjuats. Med utgångspunkt i vad skolreformen inneburit för lärarprofessionen undersöks det ökade ansvaret kring föräldrasamverkan. Pedagogerna i studien upplever att medan de försöker upprätthålla värdet av förskollärarprofessionen genom att förmedla sin yrkeskunskap värdesätter vårdnadshavare kvaliteter såsom social kompetens och personlig erfarenhet. I studien framkommer att ett fungerande samarbete mellan hem och förskola ofta är något som tas för givet och att forskningen inom området är relativt begränsad. Även Ejrnaes och Monrad (2013) har studerat relationen mellan pedagoger och vårdnadshavare. I en kvantitativ studie har en allmän uppfattning om att värdekonflikter kan vara en orsak till oenigheter i relationen mellan pedagoger och vårdnadshavare undersökts. Studien, genomförd inom dansk barnomsorg, utgick från den teoretiska ansatsen att en profession sammanför yrkesutövare i en gemensam syn på kunskap, etik och praxis. I undersökningen fick vårdnadshavare och pedagoger svara på frågor utifrån fiktiva fall där olika värdekonflikter iscensattes varefter svaren sedan kvantifierades i tabeller. Till skillnad från Vuorinen et al (2014), vars resultat visade på en enighet inom professionen, indikerade Ejrnaes och Monrads (2013) studie på ett splittrat förhållningssätt inom

Denna delade uppfattning om föräldrasamverkan speglas också av Sims- Schouten (2016) som belyser hur brittiska pedagoger och vårdnadshavare pratar om sitt eget och varandras engagemang när det gäller samverkan mellan hem och förskola. I intervjuer med olika fokusgrupper, där pedagoger och vårdnadshavare deltog både tillsammans och var för sig, visade sig meningsskiljaktigheter i samarbetet mellan förskola och hem. I de grupper där endast pedagoger deltog framkom en bild av vårdnadshavare som den bristande samarbetsparten. Det fanns en uttalad irritation bland pedagogerna som ansåg att vårdnadshavarna satte sin egen bekvämlighet före barnets behov när det kom till val av förskola. Samtidigt fanns det en skam hos vårdnadshavare då de upplevde att pedagogerna bedömde deras föräldraskap utifrån barnens beteende.

Ytterligare en aspekt på komplexiteten i förhållandet mellan förskollärarprofessionen och vårdnadshavare visas i Addi-Raccah & Arviv-Elyashivs (2008) studie vilken utförts i Israel. Genom intervjuer med verksamma lärare i grundskolan framkom det att den skolreform som genomförts i Israel, i likhet med Sverige, givit vårdnadshavare ökad makt att påverka verksamheten. De intervjuade lärarna i studien, som arbetar i ett område med välutbildade och resursstarka vårdnadshavare, menar att de känner sig övervakade och granskade av vårdnadshavare och framhäver att skolan blivit deras arena.

2.2 Kommunikation

I en enkätstudie redogör Hirsto (2010) för hur lågstadielärare i Finland arbetar med samverkan mellan hem och skola. Studien visar på att vårdnadshavare oftast fungerar som mottagare och avsändare av information snarare än beslutsfattare eller medhjälpare i undervisningen. Resultatet visade dock på att lärare som har barn i samma ålder som sina elever i större utsträckning stödjer vårdnadshavare i föräldraskapet och är mer aktiva med att involvera vårdnadshavarna i skolans utvecklingsarbete. Även om studien behandlar samverkan i skolan anser vi att resultatet är relevant även för förskolan.

Genom att använda sig av isärhållandets princip och partnerskapsprincipen har Erikson (2013) studerat hur lärare bygger förtroendefulla relationer till vårdnadshavare. Isärhållandets princip innebär att familjen ses som en enhet där barnets behov av trygghet och närhet tillgodoses och att skolan är en offentlig institution där barnet ska utvecklas socialt och intellektuellt. Partnerskapsprincipen syftar på det motsatsen, det vill säga, att hem och skola ses som en enhet med barnets bästa i fokus. Partnerskapsprincipen uppmärksammar likheterna i relationen och bygger på samarbete (Erikson, 2013). Erikson (2013) finner, genom ostrukturerade intervjuer med lärare, öppen kommunikation som en användbar strategi i arbetet med att skapa goda relationer med vårdnadshavare.

2.3 Faktorer för samverkan

Sims- Schouten (2016) lyfter ett resultat som visar att hemsituationen spelar en stor roll för i vilken utsträckning vårdnadshavare engagerar sig. Mahmood (2013) visar på ett liknande resultat i en studie där pedagogers uppfattning om vårdnadshavares engagemang i förskolan undersöks. Av de genomförda intervjuerna framkom en uppfattning om samarbetet som utmanande och svårarbetat. Faktorer som vårdnadshavares socioekonomiska status, engagemang, lärarutbildningens utformning och professionens status uppgavs spela stor roll för relationen mellan hem och förskola.

Faktorer som påverkar samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare belyses också av Kocyigit (2015). I semistrukturerade intervjuer studeras, av lärare och vårdnadshavare, upplevda svårigheter kring samverkansaktiviteter i förskolan. I studien framkom att vårdnadshavares låga deltagande beror på ovilja, brist på tid, negativ attityd och kommunikationsproblem. Lärarna menar att de använder sig av olika strategier för att bemöta vårdnadshavares engagemang. Strategier som att sätta av tid, använda effektiv kommunikation och försöka anpassa sig efter vårdnadshavare är exempel på faktorer som lärarna ansåg viktiga i samverkan med föräldrarna.

Murray et al (2015) studerar hur kommunikation och samverkan mellan lärare och vårdnadshavare förändras mellan de olika årskurserna. Studien, genomförd i Australien, använder redan utförda intervjuer med vårdnadshavare och enkäter med lärare som underlag med syfte att undersöka sambandet mellan föräldrasamverkan och socialt och kulturellt kapital. Resultatet påvisar att vårdnadshavares engagemang inom skolan påverkas av faktorer som socioekonomisk status, språkkunskaper, familjebakgrund och familjens engagemang för lärandeaktiviteter hemma.

Den forskning som ovan redogjorts för visar på att förutsättningarna för en god samverkan mellan hem och förskola tenderar att bero på utomstående faktorer såsom socioekonomisk status och synen på förskollärarprofessionen. Sims-Schouten (2016) menar att det behövs mer forskning för att skapa en djupare förståelse för samspelet mellan lärare och vårdnadshavare och pekar på att relationen mellan dem behöver studeras utifrån begrepp som etnicitet, klass och social bakgrund. Dock pekar Vuorinen et al (2014) på att forskningen kring yrkeskompetensen kring föräldrasamverkan är relativt begränsad vilket kan försvåra samarbetet. Genom att undersöka hur pedagoger och vårdnadshavare förhåller sig till varandras roller kan denna studie, i en svensk kontext, bidra till en ökad förståelse för samspelets villkor.

3. Teoretiskt perspektiv

Pierre Bourdieu (1930–2002) var en fransk sociolog och kulturantropolog som under sin karriär utvecklade en teori utifrån sin relationella syn på vetenskap. En vetenskapsfilosofi som tar sin utgångspunkt i relationer mellan agenter, det vill säga individer och grupper. Bourdieu menade att dessa relationer måste erövras, konstrueras och göras giltiga genom vetenskapligt arbete för att förstås (Bourdieu, 1999).

Bourdieu kallar sin handlingsfilosofi dispositionell vilket innebär att en agents bakgrund hela tiden påverkar hur denne befinner sig hierarkiskt i relation till andra agenter. I sin teori behandlar Bourdieu positioner och dispositioner i och mellan grupper av människor. Positioner, menar Bourdieu, kännetecknar och erkänner agenters tillgångar i ett visst sammanhang, vilket i sin tur gör att en hierarkisk ordning formas. Dispositioner visar hur agenters olika ställningstagande förenar eller differentierar dem från andra. Teorin beskriver hur sociala grupper kan identifieras beroende på något Bourdieu kallar socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt kapital. Kapital som beskriver agenters tillgångar inom utbildning, arbete, ekonomiska tillgångar och social status. Genom sin teori visar Bourdieu hur agenter med olika kapital positionerar sig eller agerar i olika kontexter beroende på relationerna mellan grupperna men också beroende av de strukturer som finns inom gruppen (Bourdieu, 1999). Bourdieu (1999) utformade teorin på 1970-talet där han genom kvalitativa och kvantitativa studier studerade det franska samhället men menar att teorin kan användas i alla sammanhang där sociala utbyten sker, oavsett tid och plats. För att beskriva sin teori utformade Bourdieu en rad olika begrepp vilka beskrivs nedan.

3.1 Kapital

Kapital kännetecknar de tillgångar hos en individ, grupp eller institution som av andra sociala grupper ses som åtråvärda. För att kunna se och erkänna ett kapital som värdefullt krävs en erfarenhet och kunskap om dess inre struktur. Bourdieu använde begreppet för att beskriva hur attribut som till exempel utbildningsgrad, titlar, arbeten, konstnärliga produktioner gör att vissa tillgångar erkänns som mer värdefulla, aktningsvärda och överlägsna än andra. Bourdieu sammanfattade de attributen i olika kapitalformer, till exempel ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital.

Inom varje kapital finns en inbördes disposition. Dispositionen visar hur agenter inom samma kapitalart förhåller sig till varandra (Bourdieu, 1999). Enligt Bourdieus modell hade en lantarbetare i 1970-talets Frankrike högre ekonomiskt kapital än en kulturarbetare men lägre än en företagsledare inom handel. Viktigt att poängtera är att Bourdieus modell inte enbart utgår från materiella tillgångar utan också ifrån den status som yrkestiteln tillskrivs.

Genom att väga de olika kapitalen mot varandra blir skillnader mellan olika sociala grupper tydliga vilket också är en av teorins grunder. Genom att utgå från olika kapital kan strukturer i relationer urskiljas (Bourdieu, 1999). Ett kapital ska inte ses som fast, de är föränderliga och Bourdieu menar att individer kan göra aktiva val, som att välja utbildning åt både sig själv och sina barn, välja partner ur ett visst samhällsskikt för att öka, minska eller förändra sitt kapital (Broady, 1998).

3.2 Habitus

Habitus är en enhetsskapande princip som sammanför människor med liknande erfarenheter och intressen. Bourdieu (1999) talar om habitus som egenskaper vilka beskriver vad olika individer tänker och gör men lägger största vikt vid hur saker görs. Med hjälp av habitus kan människor delas in i grupper där livsstil både är det som förenar dem men också skiljer dem åt. Bourdieu (1999) skriver att habitus fungerar som en sammanbindande länk mellan en

Habitus kan, precis som de olika kapitalen, uppfattas som mer eller mindre attraktiva och värdefulla av andra människor (Bourdieu, 1999). Gyts Olesen (2004) har tolkat Bourdieu och menar att habitus är begreppet för det praktiska sinnet genom vilket människan orienterar sig i sin omvärld. Vidare skriver han att habitus inte ska tolkas som en substans utan är något som utvecklas i relationen till andra inom det sociala rummet.

3.3 Det sociala rummet

Det sociala rummet används för att beskriva den relationella struktur som uppstår då agenter med olika kapital möts. Det sociala rummet uppstår mellan de människor som för tillfället befolkar en plats och existerar enbart i relation till andra. Det förändras med agenterna beroende på vilka kapital och habitus de besitter. Bourdieu menade att sociologin inte ska konstruera klasser utan sociala rum där klasser, dock endast på pappret, kan avgränsas. I varje enskilt fall måste sociologin konstruera och upptäcka den differentieringsprincip som teoretiskt kan återskapa det empiriskt observerade sociala rummet. Bourdieu beskrev därför det sociala rummet som ett kraft- och slagfält där de deltagande agenterna tvingas ta ställning till varandra och bidra till att bevara eller omvandla strukturen. (Bourdieu, 1999).

3.4 Bourdieu i vår studie

Teorins grundidé är att alla människor ständigt befinner sig i olika kontexter. När individer eller grupper sammanförs med andra individer eller grupper uppstår ett relationellt kraftfält som skiljer oss från andra i samma sociala rum. Alla människor besitter ett kapital som blir värdefullt först när det sätts i relation till någon annan. Att andra erkänner ett kapital som värdefullt beror på att de innehar erfarenheter av samma kapital vilket gör att de kan urskilja oss från de andra i det sociala rummet. Habitus blir ett verktyg för individer att urskilja andras egenskaper som bra eller

I kontexten kring vår studie kan differentieringsprincipen av olika agenters kapital i det sociala rummet appliceras på de relationella strukturer som uppstår mellan pedagoger och vårdnadshavare. Pedagoger i rollen som professionella yrkesutövare och vårdnadshavare som experter på sitt barn. Med hjälp av ovanstående begrepp kan upplevelsen av samverkan mellan vårdnadshavare och pedagoger analyseras.

Som teoretisk utgångspunkt i studien används Bourdieus begrepp om det sociala rummet där kapital och habitus är centralt. Vi menar att mötet, både det fysiska mötet och det mötet som sker via andra kommunikationskanaler så som telefon, mail och sociala medier, kan ses som sociala rum. Bourdieus begrepp hjälper oss att tolka upplevelsen av mötet mellan vårdnadshavare och pedagoger vilket i sin tur ger en djupare förståelse för samverkan.

4. Metod

Då denna studie syftar till att undersöka pedagogers och vårdnadshavares upplevelser kring den samverkan som sker i mötet mellan hem och förskola tar undersökningen ansats i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som utgångspunkt. Alvehus (2013) menar att en kvalitativ forskningsmetod intresserar sig för det som av andra upplevs som viktigt och grundar sig i teorin att verkligheten konstrueras av människorna som deltar i den. Metoden syftar till att visa på den komplexitet som uppstår när olika människor tolkar upplevelser av kontexter i vardagslivet.

4.1 Metodval

Enligt Bryman (2011) bygger kvalitativa studier på en forskningsstrategi där ord står i fokus för undersökningen. Han menar att kvalitativ forskning är induktiv, tolkande och konstruktionistisk till skillnad från den kvantitativa modellen där fokus ligger på kvantifiering av insamlad data. Kvalitativ forskning kan bedrivas genom en rad olika metoder som alla utgår ifrån att forskaren själv befinner sig i den sociala kontext som undersöks i ett försök att fånga människors verklighet.

Alvehus (2013) beskriver intervjuer som en användbar metod inom kvalitativ forskning då de kan lyfta respondenternas subjektiva känslor och upplevelser av något. En intervju kan ha olika hög grad av strukturering vilket påverkar såväl intervjuaren som respondenten. Strukturerade intervjuer utgår från bestämda frågor medan en semistrukturerad intervju har en öppnare struktur. De helt ostrukturerade intervjuerna däremot lämnar fritt spelrum för den som intervjuas (ibid). Patel & Davidson (2011) menar att semistrukturerade intervjuer ger respondenten större utrymme att påverka innehållet i intervjun. Det ställer också större krav på intervjuaren att aktivt lyssna och löpande arbeta med följdfrågor (Alvehus, 2013). Det

Även Bryman (2011) beskriver svårigheten med att generalisera resultatet av ostrukturerade intervjuer gjorda med ett litet antal individer inom ett visst område. Han menar att kritiken ligger i huruvida det är möjligt att överföra utfallet från ett eller två exempel till en större kontext. Bryman (2011) menar därför att intervjuer i en kvalitativ undersökning inte ska ses som representativa i andra situationer än den undersökta.

Med stöd i ovanstående kommer semistrukturerade intervjuer att användas vilket ger oss möjlighet att anpassa frågorna efter respondentens resonemang. Semistrukturerade intervjuer syftar till att lyfta respondenternas tankar i en öppen diskussion, vilket är avsikten med forskningsfråga ett och två där pedagogers och vårdnadshavares beskrivning av samverkan mellan pedagog och vårdnadshavare är i fokus. Om studien utförts med mer strukturerade intervjuer innebär det ett mindre utrymme för respondenten att svara fritt, det vill säga att svaren blir mer förutsägbara (Alvehus, 2013). Alvehus (2013) skriver att en intervju kan tematiseras för att skapa struktur. Vidare menar han att det är viktigt att vara restriktiv med antalet frågor för att ge respondenten möjlighet att verkligen besvara frågorna. Genom att strukturera intervjuerna enligt ett övergripande tema utifrån problematiseringen för studien kan ett så rikt material som möjligt samlas in.

4.2 Urval och genomförande

Då studiens problematisering tar avstamp i pedagogers och vårdnadshavares uppfattningar kring föräldrasamverkan faller det sig naturligt att vända sig till förskolan, vilket är en plats där dessa naturligt möts. Bryman (2011) kallar ett sådant val för målinriktat med vilket menas att forskaren inte ämnar att slumpmässigt välja ut deltagare till en studie utan istället väljer deltagare som är relevanta för forskningsfrågan. Denna teknik faller under kategorin icke- sannolikhetsurval vilken beskriver urval som inte gjorts slumpmässigt. Deltagarna i studien är, för oss, tidigare kända vilket Bryman (2011) beskriver som ett bekvämlighetsurval. Ett

För att få kontakt med pedagoger och vårdnadshavare var intentionen att vända oss till förskolor vars personal och vårdnadshavare vi inte haft en personlig kontakt med tidigare. Förfrågningar delades ut till 100 vårdnadshavare och sex arbetslag på två olika förskolor. Då detta visade sig ge ett lågt deltagande valde vi också att vända oss till förskolor och vårdnadshavare vilka vi har en större kännedom om. För att vår personliga kännedom om deltagarna i studien skulle påverka resultatet och studiens trovärdighet så lite som möjligt valde vi att söka oss utanför våra närmsta kontakter. Vi var båda med på alla intervjuer men valde att lägga huvudansvaret på den som hade minst personlig relation till respondenten.

Intervjuer med pedagoger, i åldrarna 40 till 55 år, genomfördes på en privat och en kommunal förskola där en förskollärare och en barnskötare tillsammans deltog. Pedagogerna i studien har olika lång erfarenhet av arbete i förskolan och har insyn i förskolan som förälder. Intervjuer med vårdnadshavare genomfördes med, för oss, bekanta personer. Fyra vårdnadshavare mellan 25 och 40 år, med erfarenhet från olika förskolor intervjuades, på av dem valda platser. De intervjuade vårdnadshavarna har sociala- eller administrativa arbeten med bakgrund i en akademisk utbildning. Samtliga vårdnadshavare beskriver en liknande familjesituation boende i villa tillsammans med sambo/maka/make och gemensamma barn. De redogör för stabila familjeförhållanden där mycket tid läggs på arbete, hem och familjeliv. Vårdnadshavarna redogör för intressen som resor, sport, handarbete, jakt och djur.

Inför intervjuerna sammanställdes två olika pratkartor, en för pedagoger (Bilaga A) och en för vårdnadshavare (Bilaga B). Under intervjuerna användes pratkartan som utgångspunkt för samtalet. Vi ställde även spontana följdfrågor på respondenternas resonemang för att skapa ett djupare och rikare material. Alla intervjuer har dokumenterats med ljudinspelning, vilka sedan transkriberats. I transkriberingarna har intervjuerna skildrats i sin helhet, anteckningarna visar ordagrant vad respondenterna

Med hjälp av överstrykningspennor och post it lappar i olika färger har återkommande ord och ämnen markerats med valda färger. Struktureringen utmynnade i fyra teman vilka omarbetats under skrivandets gång. Omarbetningen resulterade i de faktorer som ligger till grund för beskrivningen av hur samverkan upplevs.

I resultat- och analysdelen har materialet bearbetats ytterligare. Med överstrykningspennor har vi markerat det som vi upplevt som viktigt att analysera med Bourdieus begrepp. Kapitlet redogör för pedagogers och vårdnadshavares upplevelser av samverkan och hur relationen mellan dem påverkas beroende på kapital, habitus och plats. I kapitlet redogörs även vår tolkning och användning av de teoretiska begreppen.

4.3 Forskningsetiska överväganden

Att forskning bedrivs är grundläggande för både människors och samhällets utveckling. Det finns ett samhälleligt intresse att forskningen ska behandla aktuella frågor och vara av hög kvalitet vilket innebär att metoder utvecklas och förbättras för att ta sig an det nya material och utvecklade kunskaper som produceras (Hermerén, 2011). Integritetsskyddet är utformat för att skydda de individer som är en del av forskningen mot bland annat fysisk och psykisk skada. Integritetsskyddet utgör grunden för de forskningsetiska övervägandena och kan delas upp i fyra huvudgrupper (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet och samtyckeskravet säkerställer att forskaren har klargjort forskningens syfte för berörda personer samt att de medverkande har vetskap om att deltagandet i studien är valfritt och kan avslutas när som. Vid den första kontakten med respondenterna informerades de om studiens syfte och vad ett deltagande skulle innebära. Respondenterna informerades också om frivilligheten av ett deltagande och möjligheten att när som helst avbryta eller att ta tillbaka samtycket.

Under intervjuerna har en ljudupptagningsenhet använts för att säkerställa deltagarnas uttalanden. Ljudfilerna har endast sparats på den använda ljudupptagningsenheten och kommer att raderas när arbetet är avslutat. För att säkerställa deltagarnas anonymitet har namn på platser och personer fingerats i transkriberingen av ljudupptagningen.

Transkriberingen har skett på platser där utomstående inte haft möjlighet att uppfatta ljud och text. De utskrivna transkriberingarna har förvarats och hanterats på ett sådant sätt att utomstående inte haft möjlighet att läsa dem och de digitala filerna har sparats på en sluten enhet. När studien är avslutad ska de utskrivna transkriberingarna förstöras och de digitala filerna raderas. Respondenterna har även informerats om att materialet endast kommer användas för den här studien. Vid tillfället för de olika intervjuerna informerades deltagarna, under ljudinspelning, återigen om Vetenskapsrådets etiska riktlinjer och hur dessa tillämpas i studien varefter deltagarna muntligen gav sitt samtycke.

5. Resultat och analys

Detta kapitel ämnar redogöra för studiens empiri. Genomgången av materialet besvarar forskningsfråga ett och två. Här redogörs även studiens resultat i förhållande till de teoretiska begreppen vilket besvarar forskningsfråga tre.

Under genomgång och strukturering av transkriberat material synliggjordes ett mönster i vad pedagoger och vårdnadshavare pratat om. Detta resulterade i tre övergripande teman. Förskolans uppdrag, engagemang och bemötande vilka alla ligger till grund för upplevelsen av förtroende som kan tolkas som avgörande för hur samverkan upplevs.

Det inledande avsnittet avser redogöra för hur pedagoger och vårdnadshavare beskriver upptagningsområdet, för respektive förskola, i termer av geografisk placering och socioekonomiska förhållanden. Detta för att ge en bakgrund till respondenternas erfarenhet av förskolan. I det andra avsnittet tas temat kring förskolans uppdrag upp. Här beskriver pedagoger och vårdnadshavare sin syn på förskolan uppdrag och samverkansmålet. Det tredje avsnittet belyser temat engagemang. Här redogör pedagoger och vårdnadshavare för hur de upplever engagemanget i verksamheten. Det fjärde avsnittet skildrar temat bemötande. Avsnittet tar upp hur pedagoger och vårdnadshavare beskriver vilken betydelse bemötandet har för upplevelsen av förskolans verksamhet. I det femte avsnittet sammanfattas resultatet av analysen.

5.1 Respondenternas beskrivning av förskolorna

I detta avsnitt redogörs för respondenternas beskrivningar av de förskolor de arbetar på alternativt har sina barn på. Avsnittet avser även att ge en bakgrund till pedagogernas arbetslivserfarenhet inom förskolan.

5.1.1 Pedagoger

Pedagog 1 och 2 arbetar på en kommunal förskola i en större ort i ett område som de beskriver tidigare haft ett dåligt rykte. Detta menar de beror på att närområdet tidigare ansetts vara ett utsatt område på grund dåliga ekonomiska och levnadsmässiga förhållanden. Vidare berättar de att ryktet på senare år förändrats till det bättre, då det skett nybyggnationer i området och lägenhetskomplex har rustats upp. Detta har gett området en bättre social och ekonomisk status. De tror också att ortens förskolesituation har påverkat förskolans rykte då den i nuläget är den enda mindre enheten. Något de menar lockat vårdnadshavare utanför upptagningsområdet att aktivt välja förskolan när de placerat sitt barn. I dagsläget beskriver de familjerna som heterogena. Både vad gäller ekonomiska förhållanden och kulturella bakgrunder. Det finns en del familjer med svenska som andraspråk och en stor del av barnen lever med skilda föräldrar.

Pedagog 3 och 4 arbetar på ett personal- och föräldrakooperativ med naturprofil. Förskolan ligger i utkanten av en mindre ort och har två avdelningar. Pedagog 4 har lång erfarenhet av verksamheten och menar att det förr var familjer som på grund av profilen medvetet valde att placera sitt barn på förskolan. Idag, menar hen, beror det snarare på att det är en liten enhet och ett alternativ till de kommunala förskolorna på orten. Pedagogerna upplever att familjernas sociala och ekonomiska status är heterogen. De understryker att läget och den separata kön troligtvis spelar viss roll för

5.1.2 Vårdnadshavare

Respondenternas barn är placerade på förskolor inom 3 kilometers avstånd från hemmen. Vårdnadshavare 1 och 2 har liknande erfarenheter från förskolor i villaområden vilka de själva beskriver som medelklass. Vårdnadshavare 3 bor ute på landsbygden. Hen beskriver att familjerna till de inskrivna barnen bor på gårdar eller i små villasamhällen. Vårdnadshavare 4 beskriver sitt barns förskola som den enda i området. Detta medför att alla söker sig dit oavsett social och kulturell bakgrund.

5.2 Förskolans uppdrag

Avsnittet ämnar redogöra för respondenternas tankar kring förskolans uppdrag, varför den finns till och för vem. Empirin analyseras löpande utifrån studiens teoretiska begrepp. Avsnittet behandlar även tankar och erfarenheter om det samverkansmål som finns i förskolans läroplan (LpFö 98/16) samt om hur kommunikation sker.

5.2.1 Tankar om förskolans uppdrag

Pedagog 3 och 4 menar att det inte får glömmas bort att förskolan finns till för att vårdnadshavare ska kunna arbeta men att verksamheten för den sakens skull inte får brista i kvalitet. De menar att lek och trygghet är det viktigaste med verksamheten även om de också värderar de kunskapsbaserade strävansmålen högt;

De måste ha sina barn här för att de jobbar och det är ju faktiskt så att vi är en barnomsorg, och vi ska ta hand om deras barn för att de jobbar. Men vi ska bedriva en verksamhet med barnen som ska vara vettig.

(Pedagog 4)

Vårdnadshavarna delar tanken om att förskolan är en viktig plats för lärande, men menar att det är först när barnen blir äldre som lärandet får en större betydelse, då förberedelsen inför förskoleklass upplevs som viktig. Ju yngre barnen är desto mer ses förskolan som en form av passning. Även barnets personlighet upplevs ha betydelse

Trygghet är ett gemensamt begrepp som både pedagoger och vårdnadshavare beskriver som grundläggande för en fungerande verksamhet;

Om barnen är lite yngre så är ju det här med trygghet och att känna sig hemma viktigast. Det är viktigt att personalen arbetar för att skapa den tryggheten.

(Vårdnadshavare 1)

Vårdnadshavarna menar att när barnen är små, värderas en med pedagogerna gemensam syn på föräldraskap samt en förmåga att skapa trygghet för barnen högre än en hög pedagogisk utbildning;

När barnen var små tyckte jag det var viktigare att pedagogen hade samma uppfattning om föräldraskap och hur man tar hand om barn. Det var ganska mycket prat om att det skulle vara behöriga förskollärare. På mitt barns avdelning fanns det en förskollärare och en barnskötare. Barnskötaren var underbar och tog hand om barnen medan förskolläraren tyckte det var dumt att bära barn för då lärde de sig inte att vara självständiga. Jag tyckte det var jobbigt att det var fokus på att förskolläraren behövde vara ansvarig när barnskötaren upplevdes som en tryggare vuxen. Men när barnen blir större tycker jag det blir mer viktigt att pedagogerna är utbildade förskollärare…

(Vårdnadshavare 3)

Att förskolan är en plats för lärande och förberedelse för skolan, tycker majoriteten av vårdnadshavarna först blir viktigt när barnen blivit äldre. Denna syn delas till viss del av pedagogerna, som betonar att leken är ett viktigt inslag i verksamheten. Att barnen ska känna sig trygga upplevs av samtliga som det viktigaste i verksamheten. I studien framkommer det att uppfattningar om av vad förskolans uppdrag är och synen på föräldraskap förenar eller skiljer vårdnadshavare och pedagoger åt. Detta göra att dessa kan ses som habitus.

5.2.2 Tankar om samverkansmålet

Pedagogers uppfattning kring vårdnadshavares kunskap om läroplanen och samverkansmålet stämmer inte överens med vårdnadshavarnas egen uppfattning. Samtliga pedagoger poängterar vikten av att synliggöra läroplanen i kommunikationen med vårdnadshavare och menar att de aktivt arbetar med att koppla verksamheten till läroplanen. Pedagog 1 och 2 beskriver att de genom att berätta för vårdnadshavare hur de arbetar och varför, ger dem en större förståelse för verksamheten. Vidare berättar samma pedagoger att de genom olika projekt samarbetar med hemmen i olika lärmoment. De vill gärna ha med vårdnadshavare i allt de gör men upplever att det måste komma i lagom mängd för att uppfattas positivt av vårdnadshavarna. Vårdnadshavare beskriver en medvetenhet om läroplanen, däremot upplever de ingen djupare kunskap om innehållet.

Synen på hur stor kunskap vårdnadshavare har om sina rättigheter och påverkansmöjlighet i förskolans verksamhet skiljer sig åt mellan pedagogerna. Pedagog 1 och 2 upplever att vårdnadshavare inte har så stor insyn i hur mycket de kan påverka, men påpekar att det är förskolans uppgift att ge dem den insynen och kunskapen. Pedagog 3 och 4 menar å andra sidan att vårdnadshavare är medvetna om sina rättigheter. Delaktigheten kan här ses ur två perspektiv. Att aktivt delta i den pedagogiska verksamheten uppskattas och värdesätts av pedagogerna men är frivilligt. Dock menar pedagog 3 och 4 att verksamhetsformen, som bygger på att pedagoger och vårdnadshavare gemensamt ansvarar för fastigheten och dess utemiljö, medför att vårdnadshavare förväntas delta.

Vårdnadshavarna själva uttrycker ingen större medvetenhet kring möjligheter och rättigheter att påverka förskolans verksamhet. Vårdnadshavare 2 berättar att de vid inskolning fick en folder med utvalda delar från läroplanen och information om hur de jobbar med den på förskolan. Andra vårdnadshavare beskriver att läroplanen

Utöver det uttrycker ingen ett aktivt engagemang att ta del av läroplanens innehåll, de uttrycker inte heller något större behov av att påverka verksamheten. Vårdnadshavarna i vår studie är homogena då de alla har utbildningar och yrken som tillskrivs en viss status i samhället. Studiens resultat kring vårdnadshavares kunskap om läroplanens samverkansmål tyder på att utbildning och yrke inte bidrar till en ökad vilja att ta del av förskolans styrdokument. Dock gör vårdnadshavarnas homogena bakgrunder att vi inte heller kan hävda motsatsen.

5.2.3 Tankar om kommunikationskanaler

Vårdnadshavarna värdesätter den kommunikation från förskolan som sker i enlighet med samhällets tekniska utveckling. De menar att anslagstavla och lappar ses som otillräckliga. Pedagogerna upplever sms och mail samt internetbaserade kommunikation- och dokumentationsplattformar som effektiva kommunikationskanaler eftersom de når alla vårdnadshavare samtidigt. I frågor som rör det enskilda barnet föredrar de dock det personliga mötet. Föräldraråd beskrivs som ytterligare ett forum där vårdnadshavare får möjlighet att tycka till och vara med att påverka verksamheten. Instagram och Facebook nämns som två andra kommunikations- och samverkans kanaler. Pedagog 1 och 2 menar att de försöker hänga på utvecklingen i den tekniska världen och ser inte direkt någon svårighet i att hinna med utan ser det snarare som ett hjälpmedel för att bemöta vårdnadshavarnas önskemål. Vårdnadshavare 1 menar att kommunikationen mellan förskola och hem genomgått en förändring och upplever att hen idag aktivt får hämta information i en app. Hen påpekar att förskolan är duktig på att anpassa sig till samhällets utveckling även om det nya systemet sätter en viss press på hen att själv hålla sig uppdaterad. Vårdnadshavare 2 och 3 beskriver att kommunikationen från förskolan sker via flera olika kanaler såsom anslagstavla, mail, lappar på dörren samt via Ipads i kapprummet.

5.3 Engagemang

Avsnittet beskriver respondenternas tankar kring vad som påverkar viljan till engagemang i förskolans verksamhet i förhållande till hur de påverkar upplevelsen av samverkan. Empirin analyseras löpande med hjälp av studiens teoretiska begrepp.

5.3.1 Tankar om engagemang

I samtalen om pedagogers engagemang stämmer synen på vad vårdnadshavare uppskattar överens med de kvaliteter och kompetenser som pedagogerna själva beskriver. Pedagogerna för fram social öppenhet, professionalitet och ödmjukhet inför familjers olika situationer som betydelsefulla för en fungerande samverkan. Pedagogerna menar att det är viktigt att ta hänsyn till att vissa kommer bättre överens än andra och beskriver personkemi som en betydande faktor för ett ömsesidigt engagemang. Samtliga vårdnadshavare ser gärna att pedagoger underlättar och hjälper till vid hämtningar och lämningar. Det finns även en önskan om att pedagoger ska se till barnets bästa och vara flexibla i verksamheten för att skapa en trygghet för barn och vårdnadshavare.

Engagemanget hos de flesta vårdnadshavare beskrivs som stort av pedagog 3 och 4; De är ju ofta här, de stannar ju gärna på morgonen och på eftermiddagen när de hämtar och hänger gärna med på dagarna. Alla föräldrar oavsett förskola är engagerade men det är kanske föräldrar som vill vara mer aktiva i barnens vardag som väljer ett sånt här ställe där det känner att de kan vara med och påverka mer än någon annanstans.

(Pedagog 3)

Pedagoger och vårdnadshavare med liknande kapital och habitus tycks kunna bilda ett djupare förtroende för varandra. Detta menar Bourdieu (1999) bero på att personer med liknande intressen och bakgrund har gemensamma kapital och ett habitus som förenar dem vilket gör att de inte konkurrerar med varandra. Detta kan förklara

Pedagog 1 och 2 menar att familjens bakgrund spelar roll i engagemanget hos vårdnadshavare då alla inte har samma förutsättningar, främst på grund av ekonomiska och sociala skillnader. Pedagogerna upplever ett större engagemang och intresse från de vårdnadshavare som själva har ett socialt arbete och kopplar skillnaderna till yrkeskategori snarare än inkomst och status;

Det är nog mer att om man arbetar som pedagog till exempel då har man nog en annan syn på hur vi arbetar här. Att då är man mer intresserad av hur vi arbetar.

(Pedagog 1)

Vårdnadshavare 1 jämför de två förskolor som äldsta barnet gått på och menar att engagemanget från vårdnadshavare skiljt sig åt. På den första förskolan, placerad i ett område med mycket lägenheter, uppfattar hen att vårdnadshavarna i större utsträckning såg på förskolan som en förvaringsplats och menar att detta kunde bero på kulturell bakgrund och socioekonomisk status.

Vårdnadshavare 2 upplever inte att det är inte är viss typ av person som ställer högre krav än andra utan att det istället handlar om personer som gärna uttrycker sina åsikter i alla sammanhang men påpekar att om hen misstänkt att barnen inte hade det bra på förskolan så skulle hen ställt större krav på verksamheten. Vårdnadshavare 3 beskriver en ödmjukhet inför pedagogernas situation och är försiktig vad gäller att ställa krav men menar att det finns andra som gärna ställer krav gällande såväl praktiska som pedagogiska frågor. Även ett generellt kontrollbehov framkommer som en möjlig faktor när det kommer till att ställa krav på pedagoger.

Ekonomiskt och socialt kapital definierar enligt Bourdieu (1999) människors sammansättning av olika attribut. Det ekonomiska kapitalet beskriver en människas

Pedagoger beskriver hur engagerade vårdnadshavare stärker dem och tillskriver engagerade vårdnadshavare en status då de ser engagemang som värdefullt för verksamheten. Trots att pedagoger uttrycker förståelse för familjers olika situationer ger studiens resultat en bild av att pedagoger gör skillnad på engagerade och icke engagerade vårdnadshavare. Bourdieu (1999) beskriver hur en agents kapital blir betydelsefullt först när agenter inom samma sociala fält tillskriver det värde. Enligt Bourdieu (1999) kan kapital rangordnas i förhållande till varandra beroende på hur kapitalen tillskrivs status av andra. Socioekonomisk status som faktor för vårdnadshavares engagemang visas även i studier av Sims- Schouten (2016) och Mahmood (2013). Med hänvisning till vår studies resultat kan därför upplevelsen av ett engagemang ses som en viktig faktor för det värde som tillskrivs vårdnadshavares sociala kapital. Det vill säga att engagerade vårdnadshavare förses, av pedagoger, med högre status än icke engagerade.

5.4 Bemötande

Avsnittet behandlar respondenternas berättelser om upplevelsen av mötet som sker mellan pedagog och vårdnadshavare. Upplevelsen av mötet analyseras utifrån studiens teoretiska begrepp.

5.4.1 Tankar om mötet

Det finns en upplevelse av att mötet mellan pedagog och vårdnadshavare styrs av faktorer som tid, rum, vårdnadshavare och barn men framförallt av personkemi. En god relation anses bidra till att vårdnadshavare i större utsträckning vill samverka med förskolan. Pedagogerna beskriver att det viktigaste är att vårdnadshavare och barn blir personligt bemötta. Pedagog 3 och 4 tar upp hämtning och lämning som exempel och menar att platsen har betydelse för hur de upplever innehållet i mötet. De beskriver förskolemiljöns planlösning och utformning samt vårdnadshavares personlighet som avgörande för förtroendet i mötet;

En plats som känns trygg tycks bidra till ett ökat självförtroende vilket upplevs påverka bemötandet. Platsen för mötet tycks påverka det sociala fält som uppstår i möten på förskolan och visas i vår studie därför ha en avgörande betydelse för hur föräldrarollen och de olika yrkeskategorierna uppfattas i förhållande till varandra. När pedagogers och vårdnadshavares kapital inte konkurrerar bidrar det till en upplevelse av godare samverkan. Bourdieu (1999) menar att ett socialt rum uppstår när agenter med ett gemensamt med ändamål möts. Då agenter möts uppstår enligt Bourdieu (1999) ett kraftfält mellan deras olika kapital och habitus. Vår studie visar att platsen där mötet sker har betydelse för hur det sociala rummet som uppstår uppfattas. Med detta menar vi att om en person känner sig bekväm i ett möte gör självförtroendet att andra agenters kapital upplevs mindre hotfulla jämfört med om mötet skett på en plats där personen känner sig mindre självsäker.

Pedagog 1 och 2 menar att en bra relation från start ökar förtroendet och gör att vårdnadshavare dels vill lämna sina barn men också vara en del av verksamheten. Genom ett förberedande föräldramöte för de vårdnadshavare, vars barn ska börja på förskolan, arbetar de förebyggande och möjliggör en god relation redan från start. Det finns en gemensam syn på att alla vårdnadshavare ska bemötas på samma sätt. Pedagogerna menar att alla vårdnadshavare ska mötas i rollen som förälder oavsett yrke och social status. De tror inte heller att vårdnadshavares utbildning, yrke eller status gör någon skillnad på hur de som pedagoger bemöts. Vårdnadshavarna ser en kvalitet i att pedagoger har förmågan att bemöta vårdnadshavare i deras föräldraroll och bortse från utomstående faktorer såsom yrke och social status;

Jag tycker, särskilt när barnen var små och inte kunde gå, att det är viktigt att pedagogerna delar barnsyn med mig som förälder. När mitt stora barn började på förskolan vet jag att kollade hur de betedde sig mot barnen. Eftersom mitt barn inte

På frågan om hur pedagogerna bemöter vårdnadshavare som arbetar inom barnomsorgen beskriver de att de aktivt arbetar med att inte bemöta personen annorlunda och understryker att det är en vårdnadshavare man pratar med och inte en kollega eller yrkesperson. I studien framkommer det en bild av att pedagoger upplever det lättare att möta vårdnadshavare med sociala yrken. Uppfattningen om att vårdnadshavare som själva jobbar med människor är lättare att samverka med gör att sociala yrken ses som värdefullt för hur pedagoger värderar vårdnadshavares ekonomiska kapital. Dock menar vårdnadshavare 1 att pedagoger bemöter vårdnadshavare lika, oavsett yrke, men har en uppfattning om att bemötandet kan påverkas av vad man som vårdnadshavare gör medan barnet är på förskolan.

Vårdnadshavare 4 bekräftar detta då hen upplever att hen blir sämre bemött som föräldraledig än som heltidsarbetande;

Jag har alltid arbetat och känner att det bara är mer meck att vara föräldraledig än att jobba, det är som man blir lite åsidosatt. Man känner lite så att, de ska bara vara här för varandets skull.

(Vårdnadshavare 4)

Vårdnadshavarna upplever en skillnad i bemötande beroende på vad de själva gör under tiden barnet är på förskolan. Vårdnadshavare som går till ett arbete tillskrivs högre status än de som är hemma. Vårdnadshavares göranden påverkar därför vilket ekonomiskt kapital pedagoger tillskriver dem.

Samtliga vårdnadshavare uttrycker en önskan om flexibla och sociala pedagoger och menar att dessa kompetenser är väsentliga för yrket. Vårdnadshavare 1 ser gärna att pedagogen visar yrkesstolthet i bemötandet och även respekterar föräldrarollen. Erikson (2013) menar att ett samarbete grundar sig i en relation som inte begränsas av parternas olika uppdrag. Vårdnadshavarna är överens om att man gärna väljer att ta kontakt med de pedagoger som står barnet närmast eftersom de fungerar som en trygg

Om det är en barnskötare eller förskollärare spelar ingen roll för känslan av trygghet vid lämning och hämtning. Mitt barn knyter an väldigt starkt till en barnskötare just nu och jag känner ett jätteförtroende för henne personligen.

(Vårdnadshavare 3)

Vårdnadshavarna uttrycker även ett större förtroende för de pedagoger som aktivt kommer och möter vid hämtning och lämning då de menar att detta bidrar till en ökad trygghetskänsla för förskolan som institution.

Bland pedagogerna finns en blandad uppfattning om huruvida vårdnadshavare bemöter barnskötare eller förskollärare olika. Några uttrycker en upplevelse om att det inte finns någon skillnad medan Pedagog 1 beskriver en upplevelse av att det finns vårdnadshavare som förser förskollärare med mer status och vänder sig till dessa med pedagogiska frågor. Hen menar att i ett arbetslag ska förskollärare absolut ha mer ansvar för den pedagogiska verksamheten men att det inte är något som ska påverka hur vårdnadshavarna ser på pedagogerna, då ansvaret för barnen är gemensamt.

Det finns en upplevelse bland vårdnadshavarna om skillnader i hur de bemöts av förskollärare, barnskötare och vikarier. Vårdnadshavarna beskriver yrkeserfarenhet, utbildning, stadigvarande anställning och professionalitet som förtroendeingivande egenskaper i mötet. Bourdieu (1999) menar att agenter genom ett gemensamt habitus kan förenas i det sociala rummet trots skillnader i och mellan kapitalarter. Detta tolkar vi som att föräldrarollen ses som mer jämlik med barnskötaryrket då förskolläraryrket tillskrivs en högre status i förhållande till föräldrarollen. Det ekonomiska kapitalet, i form av pedagogers utbildning, kan därför enligt studien ha betydelse för vårdnadshavarnas upplevelse av mötet.

5.5 Förskolans uppdrag, engagemang och bemötande

som faktorer för förtroende

I ovanstående avsnitt redogörs för synen på förskolans uppdrag, engagemang och bemötande. Faktorer som alla benämns som viktiga för känslan av förtroende. Både pedagoger och vårdnadshavare delar synen om att förtroendet är avgörande för hur väl samverkan fungerar. I det här avsnittet sammanfattas studiens resultat i en slutsats.

5.5.1 Slutsats

Bourdieu (1999) menar att kapital och habitus rangordnar agenter vilka befinner sig i samma sociala rum. Studien pekar på att detta även gäller i förskolan som socialt rum. Pedagogers och vårdnadshavares kapital och habitus påverkar samverkan eftersom personkemi upplevs som viktigt för att samverkan ska fungera. Liknande kapital och habitus kan bidra till en djupare relation och med det ett större förtroende för förskolans verksamhet.

Socialt och ekonomiskt kapital kan enligt pedagoger påverka hur vårdnadshavare engagerar sig i verksamheten. Även pedagogernas utbildning förses, av vårdnadshavare, med status då graden av pedagogisk utbildning anses spela roll för förtroendet. Detta medför att graden av utbildning får betydelse för hur vårdnadshavarna värderar pedagogernas ekonomiska kapital. Vårdnadshavare med ett socialt yrke anses vara lättare att kommunicera med vilket innebär att dessa förses med mer status av pedagoger. Yrket, det ekonomiska kapitalet, kan därför påverka hur vårdnadshavare bemöts av pedagoger. Pedagogers förmåga att skapa en god kontakt med barn medför att deras sociala kapital värderas högre, av vårdnadshavare, i relation till de som inte besitter den förmågan.

I förskolan, som socialt rum, tillskrivs intresse för barnet ett värde vilket kan ses som habitus i sammanhanget. Även synen på förskolan och föräldraskap kan förena eller särskilja pedagoger och vårdnadshavare vilket gör att även dessa kan tolkas som habitus. Då personkemi upplevs som viktigt för en fungerande samverkan tolkar vi

Även om pedagogers och vårdnadshavares kapital skiljer sig från varandra förenas de genom det habitus som intresset för barnet bildar, vilket gör att samverkan ändå kan fungera trots att personkemin inte finns där. Detta menar vi beror på att möten som sker i förskolan har en gemensam nämnare; barnen.

Både pedagoger och vårdnadshavare beskriver en rad olika platser som arenor för möten. Förskolan som fysisk plats men också olika kommunikationskanaler upplevs som mötesplatser och kan enligt oss därför beskrivas som sociala rum. Under intervjuerna framkom en tanke om att platsen för mötet var avgörande för förtroendet. I kommunikationen av praktiska angelägenheter upplevdes virtuella kanaler som tillräckliga medan mer personliga frågor hellre togs upp muntligen.

I det fysiska mötet mellan pedagog och vårdnadshavare tillskrivs mötesplatsen på förskolan betydelse då vissa rum ansågs skapa större trygghetskänsla än andra. Med hänvisning till pedagogernas och vårdnadshavarnas berättelser påstår vi att kapital, habitus och plats samspelar i upplevelsen av samverkan på förskolan som ett socialt rum.

Även om relationen mellan pedagog och vårdnadshavare tycks påverkas av statussymboler förenas de i ett gemensamt intresse, barnet. Resultatet av vår studie visar att en gemensam syn på förskolan, bemötande och engagemang ligger till grund för att bygga förtroende. Resultatet visar att förtroende är en avgörande faktor för hur samverkan mellan pedagog och vårdnadshavare upplevs.

6. Diskussion

I detta kapitel kopplas studiens resultat till tidigare forskning. Vi redogör för tankar som uppstått under arbetet och sammanlänkar dessa med vårt framtida yrke som förskollärare. För att skapa ett sammanhang i diskussionen inleds kapitlet med en redogörelse av studiens syfte och frågeställningar;

Studiens syfte är att ur ett relationellt perspektiv belysa hur ett urval av pedagoger och vårdnadshavare upplever den samverkan som sker i mötet mellan hem och förskola.

Frågeställningar

1. Hur beskriver ett urval av pedagoger samverkan mellan förskola och hem? 2. Hur beskriver ett urval av vårdnadshavare samverkan mellan hem och

förskola?

3. På vilket sätt kan förutsättningarna för samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare förstås genom det sociala rummet, kapital och habitus?

Vi har tidigare haft en uppfattning om att möten mellan pedagoger och vårdnadshavare påverkas av yttre faktorer. Vi har haft en föreställning om att pedagoger värderar och bemöter vårdnadshavare olika beroende på yrke och utbildning. Dessa uppfattningar har under arbetets gång till stor del bekräftats då kapital och habitus visat sig påverka hur samverkan upplevs. Dock har vår syn kring de yttre faktorernas påverkan förändrats då det gemensamma intresset för barnen tycks överbrygga den konkurrens som kan uppstå mellan olika kapital i mötet mellan pedagog och vårdnadshavare, vilket gör att samverkan upplevs fungera trots olikheter vad gäller social- och ekonomisk bakgrund.

De insikter som studien gett oss angående förhållandet mellan pedagoger och vårdnadshavare ger oss en god utgångspunkt när vi själva möter vårdnadshavare på

Studiens resultat för fram vikten av bemötande. Ett område vi upplever att vår utbildning inte gett oss någon större kunskap om. Löpande undervisning under utbildningen kring gruppdynamik och relationsbyggande är något vi upplever som nödvändigt för att kunna leva upp till vårdnadshavares förväntningar om vad ett professionellt bemötande innebär. Detta menar vi ligger till grund för förtroendeskapande och i förlängningen en god samverkan.

6.1 Studiens resultat i förhållande till tidigare forskning

Resultatet av vår studie visade att kapital och habitus påverkar hur samverkan upplevs. Dessutom framkom det i samtalet med pedagogerna en uppfattning om att socialt och ekonomisk kapital även är av betydelse för graden av engagemang. En slutsats som överensstämmer med Murray, McFarland- Piazza och Harrison (2015) vars studie visar på kopplingar mellan ett lågt engagemang och socioekonomisk status. I likhet med Vuorinen et al (2014) upplevde pedagogerna i vår studie att vårdnadshavare värdesätter social kompetens och erfarenhet högre än förskolans uppdrag kring kunskap och lärande.

Vår studie, i likhet med Erikson (2013), lyfter vikten av att skapa god relation till vårdnadshavare som grundar sig i ett ömsesidigt förtroende. Pedagogerna beskriver hur de aktivt arbetar med att synliggöra läroplanen och förskolans aktiviteter för vårdnadshavarna. Vilket de menar kan leda till ett ökat engagemang. Dock menar de att graden av engagemang kan skifta på grund av den stress som upplevs i dagens samhälle. Pedagogernas upplevelse av behovet att använda flera olika kommunikationsstrategier för att nå ut till alla vårdnadshavare stämmer överens med Kocyigit (2015) vars resultat visar att användandet av flera olika kanaler för information kan ses som effektiva strategier för att öka deltagandet och medvetenheten kring verksamheten.

Pedagogerna i vår studie visar en medvetenhet om att vårdnadshavare behöver barnomsorg men poängterar institutionens utbildningsuppdrag. De beskriver sitt arbete med att synliggöra vårdnadshavares rättigheter till att påverka. Dock upplever vårdnadshavare sig som dåligt insatta och inte särskilt benägna att påverka. Denna uppfattning delas inte av Addi-Raccah och Arviv-Elyashiv (2008) som i sin studie framhäver en av skolan som en plats där vårdnadshavare har stort inflytande vilket de också utnyttjar.

Vår studies resultat visar på olika faktorer som upplevs viktiga för samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare. Något som även studerats av Mahmood (2013) och Sims-Schouten (2016). Deras studier lyfter, på ett liknande sätt, fram engagemang som en faktor för hur samverkan upplevs. Mahmood (2013) menar att professionens status kan ses som en annan viktig faktor för samverkan. Ett resultat som reflekteras i vår studie, då det framkom en upplevelse av att vårdnadshavarna kände ett större förtroende för pedagoger med högre utbildning.

6.2 Metoddiskussion

Metodvalet föll sig naturligt på kvalitativa intervjuer då studien undersöker människors tankar och upplevelser. Då avsikten var att ta fram tankar kring samverkan valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Ett val som föll ut väl då intervjuerna gav oss ett rikt och relevant material. Om ostrukturerade intervjuer använts hade risken varit stor att empirin blivit irrelevant och allt för omfattande. Vi upplevde en svårighet med att fördela intervjutillfällena över en längre tidsperiod vilket gjorde att intervjuerna genomfördes utan möjlighet att bearbeta materialet mellan intervjutillfällena. Om intervjuerna transkriberats löpande hade möjligheten att anpassa frågorna i kommande intervjuer varit större. Detta hade kunnat resultera i ett rikare material (Bryman, 2011).

Förslag på alternativa former för intervju, till exempel telefonintervju, eller ett erbjudande om ersättning hade kunnat medföra ett större intresse i sökandet efter deltagare. Dock erbjöds möjligheten att genomföra intervjun på en av respondenterna vald plats och tid, något som inte heller visade sig påverka deltagandet. Detta gjorde att vi vände oss till för oss mer närstående personer, vilka accepterade ett deltagande i studien. Vår kännedom om respondenternas bakgrunder kan tänkas ha påverkat vår tanke om vilka frågor som behöver ställas.

Deltagande pedagoger och vårdnadshavare hade alla en etablerad relation till förskolan. Detta kan ha påverkat studiens resultat då erfarenhet kan tänkas ha betydelse för förhållningssätt och syn på förskolan. Även respondenternas ålder kan ha spelat roll för den insamlade empirin. Hade pedagogerna varit yngre än vårdnadshavarna alternativt jämngamla eller om det funnits ett mer jämt fördelat åldersspann i grupperna hade upplevelserna av samverkan kunnat vara annorlunda. Vi menar att värderingar och normer förändras över tid vilket innebär att tankar och förhållningssätt kan vara beroende av ålder. Om studiens deltagare haft större ekonomisk och social spridning i form av yrken och levnadsförhållanden kunde resultatet ha visat på än större skillnader i upplevelsen av samverkan då kapital och habitus haft en större spridning.

6.2.1 Bourdieu och klassperspektivet

Trots att det svenska samhället anses jämlikt i jämförelse med övriga världen har klass under de senaste decennierna återigen lyfts fram i den offentliga debatten. Finanskrisen 2008, de politiska högervindarna och de senaste årens ”flyktingströmningar” har ökat klyftorna i det svenska samhället. Detta speglas även i förskolan då den som institution utgör en knutpunkt för många olika sociala grupper. Att genomföra studien ur ett mer utpräglat klassperspektiv hade därför varit relevant.