Hur framställs kvinnor och män på bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ & samhälle

Examensarbete

Hur framställs kvinnor och män på bilder i

samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6?

En semiotisk bildanalys ur ett genusperspektiv

How are women and men portrayed

in illustrations in social studies books for primary school?

A semiotic picture analysis from a gender perspective

Alexander Johansson

Teresia Tanninen

Lärarexamen 140 poäng Examinator: Jan-Anders Andersson Samhällsvetenskap och lärande Handledare: Katja Hultgren

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse. Vi fann att bilderna i de undersökta samhällskunskapsböckerna bidrar till ett isärhållande av män och kvinnor samt att de återskapar gällande genussystem där kvinnor och män framställs på ett traditionellt kvinnligt respektive manligt sätt.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1 Syfte och problemformulering... 5

1.2 Definitioner ... 5

1.2.1 Definition av jämställdhet ... 5

1.2.2 Definition av genus ... 6

1.2.3 Definition av genussystem ... 6

1.2.4 Definition av traditionella könsmönster ... 6

1.2.5 Definition av läromedel och läroböcker ... 7

1.2.6 Definition av jämställt läromedel ... 7

1.3 Läroplanen om jämställdhet ... 7

2. Litteraturgenomgång... 9

2.1 Lärobokens ställning i skolan ... 9

2.2 Tidigare forskning om genus i läroböcker ... 10

2.3 Genus som teoretisk utgångspunkt ... 11

2.3.1 Biologisk förklaring ... 12

2.3.2 Könsroller som förklaring ... 13

2.3.3 Genus som begrepp och som teori ... 13

3. Metod ... 16

3.1 Allmänt om bildanalysmetoder... 16

3.2 Semiotisk bildanalys... 17

3.2.1 Denotativ betydelse - bildens grundbetydelse ... 18

3.2.2 Konnotativ betydelse - bildens bibetydelse... 18

3.2.3 Stegen för en semiotisk bildanalys... 19

3.3 Urval och genomförande... 20

4. Resultat, analys och diskussion ... 22

4.1 Presentation av läromedel ... 22

4.1.1 Koll på samhället av Bonniers ... 22

4.1.2 Nutidsboken av Liber ... 23

4.1.3 Globen av Gleerups... 23

4.1.4 Samhällskunskap och Samhälle i dag av Natur och kultur... 24

4.2 Läromedelsgranskning... 24 4.2.1 Koll på samhället ... 25 4.2.2 Nutidsboken... 28 4.2.3 Globen... 29 4.2.4 Samhällskunskap ... 32 4.2.5 Samhälle i dag... 34 4.3 Sammanfattning ... 35 5. Slutdiskussion ... 37 5.1 Framtida forskning ... 39

1. Inledning

I denna uppsats har bilder från olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 granskats ur ett genusperspektiv. Fokus har varit att studera hur kvinnor och män framställs på bilderna. Utifrån våra erfarenheter av skolvärlden är läroboken det läromedel som fortfarande är vanligast i undervisningen. Vår uppfattning är att läroböcker för de tidigare skolåren innehåller mycket bilder. Därför tyckte vi att det var intressant att titta på just bilderna ur ett genusperspektiv. Granskningen har avgränsats till bilder i samhällskunskapsböcker, dels eftersom vårt huvudämne är Samhällsvetenskap och lärande och dels för att det inte tidigare har gjorts någon liknande undersökning. Tidigare undersökningar har analyserat text och/eller bilder ur ett genusperspektiv men inte bilder specifikt för samhällskunskap.

Som blivande pedagoger vill vi lyfta fram bildens roll och hur bilder påverkar oss människor. Vi vill belysa vad man kan se i en bild ur ett genusperspektiv. Bilden är ett språk och bilden brukas för kommunikation. Ibland förmedlar den öppet och medvetet faktakunskaper, åsikter eller känslomässiga tillstånd. Men bilden förmedlar även ideologiska och djuppsykologiska företeelser. Dessa företeelser är inte alltid medvetna utan dolda i det undermedvetna.1 I läroplanen för de obligatoriska skolformerna, Lpo 94, står det om könsmönster och könstillhörighet:

”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.

[…] Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. ”2

Skolan skall alltså arbeta för att motverka könsmönster och för att vara jämställd, men skolan skall även redan nu vara jämställd och inte uppmuntra traditionella könsmönster.

Som blivande pedagoger för grundskolans tidigare år (skolår 1-6) vill vi öka vår kunskap och förståelse för vilket/vilka budskap bilder i samhällskunskapsböcker förmedlar när det gäller manlighet respektive kvinnlighet. Vår förhoppning är även att andra pedagoger som läser

1

Nordström, 1984,Bildspråk och bildanalys, s. 5

2

denna uppsats får upp ögonen för detta samt själva kritiskt granskar de bilder som används i undervisningen. Att se till att de läromedel som används ute på skolorna är jämställda, är enligt oss en viktig uppgift i pedagogens arbete.

1.1 Syfte och problemformulering

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på kvinnlighet respektive manlighet. Vår intention är även att lyfta fram bilden som kommunikationsform och visa på det faktum att bilder spelar en viktig roll när det kommer till hur vi människor tolkar och förstår vår omvärld. Som blivande pedagoger för grundskolans tidigare år vill vi öka vår kunskap och förståelse för vilket/vilka budskap bilder i samhällskunskapsböcker förmedlar när det gäller kvinnlighet respektive manlighet.

Vår problemformulering lyder: Hur framställs kvinnor och män på bilderna i de

samhällskunskapsböcker vi undersöker?

1.2 Definitioner

Vi har valt att definiera de centrala begrepp som används i uppsatsen. Detta för att undvika att tolkningsproblem uppstår. Nedan definieras begreppen jämställdhet, genus, genussystem, läromedel och läroböcker samt vad vi menar med traditionella könsmönster. I Lpo94 används begreppen kvinnor och män. Vi har också valt att använda oss av dessa begrepp, men i begreppet kvinnor inryms även flickor och i begreppet män inryms även pojkar.

1.2.1 Definition av jämställdhet

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) definierar jämställdhet som ”lika villkor mellan kvinnor och män”3. Med lika villkor menas att män och kvinnor ska ha ”samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet.”4 Till exempel när det gäller

3

JämO, 061220, www.jamombud.se/omjamstalldhet/default.asp

4

makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, arbete, arbetsvillkor, utbildning, ansvar för hem och barn, frihet från könsrelaterat våld etc.

1.2.2 Definition av genus

”Genus är det begrepp som används för att förstå och urskilja de sociala och kulturella faktorer som gör att tjejer och killar förväntas vara på ett visst sätt.”5 Avsikten med begreppet genus var ursprungligen (och är fortfarande) att underlätta en fördjupad och saklig diskussion om kvinnor och mäns olika villkor i samhället.6

1.2.3 Definition av genussystem

Genussystemet betecknar ”den sociala struktur som rör kön och som skapar en sorts reglering av män och kvinnor i samhället. Utmärkande för genussystem är mönster av isärhållning och segregering av kön på samhällets olika nivåer, t.ex. arbetsmarknaden.”7 Genussystemet är ett komplext problem där tradition, livsstil, biologiska skillnader, arbetsdelning och intressen anges som orsaker till varför kvinnan har mindre makt.8 En utförligare beskrivning av genussystemet ges under teoridelen.

1.2.4 Definition av traditionella könsmönster

Med traditionella könsmönster menar vi synen på kvinnan som sexig, vårdande, glad, omhändertagande, svag och någon som inte tar för mycket plats etc. Samtidigt betraktas mannen som fysiskt stark, förnuftig, någon som inte visar känslor och klarar sig själv, hårt arbetande, intresserad av teknik och sport, framgångsrik i arbetslivet etc.

5

Josefson, 2005, Genus hur påverkar det dig?, s. 5

6

Lärarförbundet, 1998, Lika för lika - strategier för en jämställd skola, s. 9

7

Nationalencyklopedin, 061222, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181342

8

1.2.5 Definition av läromedel och läroböcker

I skolverkets rapport ”Läromedlens roll i undervisningen”9 definieras begreppet läromedel som ”sådant som lärare och elever använder för att eleverna ska nå uppställda mål.”10 Skolverket menar i rapporten att läroböckerna är det dominerande läromedlet i skolan.11 Med läroböcker avser vi traditionella förlagsproducerade läroböcker och läromedelspaket.

1.2.6 Definition av jämställt läromedel

Att bedöma vad ett läromedel av god kvalitet innebär kan vara svårt. Lärarförbundet har gett ut skriften Genuspraktika för lärare12. Där har de gjort en definition av vad som karaktäriserar ett jämställt läromedel: ”Ett jämställt undervisningsmaterial karaktäriseras av en kvantitativ jämvikt mellan kön samt en kvalitativ jämvikt där kön inte framställs stereotypt, mytiskt eller görs till objekt.”13 Här pekar man tydligt på att kvinnors och mäns perspektiv skall ges lika mycket utrymme i läromedel.

1.3 Läroplanen om jämställdhet

Läroplanen är utformad av staten och i den anges de övergripande mål och riktlinjer som gäller för skolverksamheten. Det är sedan upp till varje kommun att se till att det som står i läroplanen genomförs på skolorna. Den senaste läroplanen är från 1994 och förkortas Lpo 94.

”Läroplanen skall styra skolan och innehåller bindande föreskrifter för dess

verksamhet. I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppgifter samt anges mål och riktlinjer för verksamheten.”14

I läroplanen anges även vem som har ansvar för de olika delarna av verksamheten samt vad detta ansvar innebär. Därmed kan man utläsa vilka krav och förväntningar staten ställer på

9

Skolverket, 2006, Läromedlens roll i undervisningen (Rapport 284)

10

Ibid, s. 9

11

Ibid, s. 25

12

Lärarförbundet, 2004,Genuspraktika för lärare

13

Ibid, s. 28

14

skolan men även vilka krav och förväntningar man som elev och förälder kan ha på skolan. Läroplanen uttrycker även vilka krav och förväntningar skolan kan ställa på eleverna.15 I det första kapitlet (Skolans värdegrund och uppdrag) i Lpo94 under rubriken ”En likvärdig

utbildning”16 står bland annat följande: ”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. […] Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”17

Vidare finns det i det andra kapitlet (Mål och riktlinjer) i Lpo 94 under rubriken ”Elevernas

ansvar och inflytande”18 riktlinjer för vad läraren skall göra. Här kan man bland annat läsa att läraren skall ”verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen.”19

Vi uppfattar läroplanens texter om jämställdhet som tydliga i det att man har ambitionen att eftersträva en uppluckring av det rådande genussystemet. I läroplanen används uttryck som

verka för och motverka. Därmed tolkar vi det som att pedagoger har en betydelsefull roll när

det gäller att aktivt arbeta med genusperspektivet i undervisningen. Genusperspektivet skall alltså genomsyra all skolans verksamhet – från pedagogens val av bilder i undervisningen till rektorns val av kompetensutvecklande utbildningsdagar.

15 Ibid, s. 2 16 Ibid, s. 6 17 Ibid, s.6 18 Lpo 1994, s. 14 19 Ibid, s. 14

2. Litteraturgenomgång

2.1 Lärobokens ställning i skolan

För att motivera varför vi har valt att granska bilder i samhällskunskapsböcker anser vi att det är nödvändigt att lyfta fram och diskutera i vilken utsträckning läroboken används i samhällskunskapsundervisningen.

Folke Vernersson är universitetslektor och docent i pedagogik och har i boken Undervisa om

samhället skrivit om didaktiska modeller och läraruppfattningar. Vernersson har undersökt

vilka olika slags läromedel samhällskunskapslärare i grundskolan använder sig av i sin undervisning.20 Av tjugo inkomna lärarsvar uttyder Vernersson ”massmedia” som det högst prioriterade läromedlet i grundskolans samhällskunskapsundervisning.21 Läroböcker kommer på andra plats. Med ”läroböcker” avser Vernersson traditionella förlagsproducerade läroböcker och läromedelspaket inklusive lärarhandledningar. Som motivering till användandet av läroboken som den viktigaste källan är att läroboken ger bra baskunskaper och därmed en bra grund för ämnet samhällskunskap.22

I rapporten Läromedlens roll i undervisningen av skolverket har grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap undersökts. Rapporten ger en historisk bakgrund och menar att läromedel varit en av de styrfaktorer som staten använt för att åstadkomma en likvärdig skola. 1992 års läroplanskommitté uttryckte att ”läromedlen utgjorde då, som många gånger nu, den faktiskt genomförda läroplanen”.23 Resultaten i rapporten baseras dels på en nationell enkätstudie som var riktad till lärare och dels på intervjuer gjorda med lärare. Rapporten visar att läroböcker och tryckta läromedel fortfarande har en mycket stark ställning i skolundervisningen. Det är dock få lärare som väljer att arbeta helt utan böcker.24 En likhet med Vernerssons undersökning är att det också här lyfts fram att lärarna anser att läroboken ger baskunskaper och en helhetsbild åt ämnet25:

20

Vernersson, 1999, Undervisa om samhället didaktiska modeller och läraruppfattningar, s. 160

21

Ibid, s. 161

22

Ibid s. 162

23

Skolverket, 2006, Läromedlens roll i undervisningen (Rapport 284), s. 9

24

Ibid, s 20

25

”Läroboken […] tycks också ha en legitimerande funktion såtillvida att lärarna anser att följer man den, så följer man också läroplanen.”26

I Yngre elevers attityder till skolan av Skolverket ges en bild av hur elever i årskurs fyra och sex upplever och tänker om läroböcker. Här tycker 86 % av eleverna att läroböcker och andra läromedel är bra.27 Vårt tolkning är att det material som läraren presenterar ses som viktigt vilket gör att lärarens förhållningssätt kring genus blir allt viktigare.

Vernersson som har begränsat sin undersökning till ämnet samhällskunskap finner att massmedia är det vanligaste läromedlet före läroböcker. Skolverkets undersökning tyder på att läroboken är det dominerande läromedlet i skolan och att även eleverna värderar bokens betydelse som hög. Vi tror att många lärare värderar läroboken högt med motiveringen att läroboken ger bra baskunskaper och att läroboken underlättar för lärarens planering. Därmed menar vi att läroboken är, och har varit, något som används i stor utsträckning och att de bilder som förmedlas via läroboken till eleverna då blir betydelsefulla.

2.2 Tidigare forskning om genus i läroböcker

Moira Wright28 har för Skolverkets projekt Jämställdhet i läromedel gjort en undersökning om könsrollsmönster i fysikläroböcker som är producerade 1994 eller senare. Hennes övergripande frågor var hur läroböckerna i fysik var upplagda, hur fysik presenteras och huruvida de böcker hon studerat i lika mån kunde anses vända sig till flickor och pojkar. Wright kom fram till att fysikläroböckerna, i alla de fall hon hade studerat, var manliga och att manlighet värderades högre än kvinnlighet. Wright tar även upp hur stor roll fysikläroboken får i undervisningen och hon kom fram till att boken oftast användes som bas av läraren då han eller hon skulle planera undervisningen. Men hon påpekar att lärare även gör avvikelser och kompletteringar då boken inte räcker till.

Therese Hedman och Karin Omark (2006) har i sin C-uppsats Befäster skolan traditionella

genussystem? undersökt om skolböcker i årskurs 8 reproducerar traditionella könsmönster.

26 Ibid, s. 25 27 Ibid, s. 56 28

Hedman och Omark har i sin uppsats både analyserat texter och bilder.29 Som analysverktyg för bilderna använder de sig av en semiotisk bildanalys. Denna metod visade sig vara användbar även i vår bildanalys. Detta återkommer vi till i metoddelen. Hedman och Omark kom fram till att traditionella könsmönster reproduceras i alla de fyra skolböcker de har undersökt och att den heterosexuella mannen ses som norm.30

JämO är en myndighet som övervakar att kvinnor och män har lika rättigheter oavsett kön. År 2000 gav JämO ut JämOs handbok mot könsmobbning i skolan. Handboken utgår från att kön eller genus är en social konstruktion och tar därmed fasta på begreppet ”genussystem” som myntats av genusprofessor Yvonne Hirdman.31 Liksom Hirdman menar JämO att det är samhällsstrukturen som låser individerna i tämligen fasta könsmönster och roller.32

JämO beskriver i handboken ett utvecklingsprojekt, vilket innefattat en granskning av undervisningsmetoder, undervisningsinnehåll, läromedel m.m. utifrån ett könsperspektiv. Handboken tar upp att undervisningsmaterial ofta förefaller vara könsneutrala men att bildval, referenser, exempel m.m. ofta osynliggör flickors eller kvinnors erfarenheter.33 JämO menar att det finns böcker som särskilt tar upp kvinnors erfarenheter, men frågar sig om detta istället kan förstärka ett isärhållande mellan könen. ”Att verkligen hitta fram till könsneutrala metoder eller könsneutrala läromedel är svårt, eftersom vi alla redan är formade av våra föreställningar om kön, och eftersom många av dessa föreställningar är omedvetna,” skriver JämO.34

2.3 Genus som teoretisk utgångspunkt

Eftersom vår uppsats handlar om huruvida bilder i samhällskunskapsböcker bidrar till att förstärka bilden av vad som är kvinnligt respektive manligt, så anser vi att det är viktigt att diskutera olika uppfattningar om hur genus formas samt presentera vår egen uppfattning om hur genus formas. Vi kommer nu att kort redogöra för tre olika synsätt om hur genus formas.

29

Hedman & Omark, 2006, Befäster skolan traditionella genussystem?: en diskursanalys av skolböcker i

årskurs åtta, s. 3

30

Ibid.

31

Jämställdhetsombudsmannen (JämO), 2000, JämOs handbok mot könsmobbning i skolan, s. 13

32 Ibid. 33 Ibid, s. 210 34 Ibid, s. 210

Vi börjar med att redogöra för en uppfattning som menar att män och kvinnor föds med olika egenskaper. Enligt detta synsätt finns det alltså en biologisk förklaring till att män och kvinnor är olika. Vidare kommer vi att presentera ett synsätt som menar att män och kvinnor fostras in

i könsroller från det att de är små barn. ”Små flickor lär sig bli kvinnor och kvinnliga och små

pojkar lär sig bli män och manliga.”35 Slutligen kommer vi att presentera en uppfattning som är snarlik uppfattningen att vi fostras in i könsroller, den så kallade genusteorin. De flesta genusforskare vid Sveriges universitet och högskolor delar uppfattningen om att genus är något som är socialt konstruerat och att skillnaderna mellan manligt och kvinnligt inte är egenskaper vi föds med.36 Eftersom vi själva delar denna uppfattning så kommer större delen av det som kommer att presenteras här nedan att handla om just genusteorin.

2.3.1 Biologisk förklaring

Det finns de som vill förklara ojämställdheten mellan män och kvinnor genom att mena att det finns specifika egenskaper som rent biologisk skiljer könen åt. Skillnaderna mellan män och kvinnor är medfödda och man ser det som en anledning till att kvinnor och män som grupp har olika uppgifter i t.ex. arbetslivet och i hemmet.37 ”Män förmodades vara på ett sätt och kvinnor på ett annat. Kvinnors villkor var resultatet av kvinnans natur och kvinnors plats var främst i hemmet.”38 Dessa tankar dominerade under 1800-talet och de kan spåras tillbaka till 1700-talet.39 Men även under 1900-talet har de biologiska förklaringarna till skillnaderna mellan kvinnors och mäns villkor fortsatt att uppmärksammas. Forskare har t.ex. genomfört en rad olika jämförelser mellan könens egenskaper och färdigheter. Man har bland annat studerat och försökt finna skillnader mellan mäns och kvinnors känslor, attityder, karaktärsdrag och intressen.40 ”Trots alla experiment har man hittills inte kunnat bevisa att kvinnor och män föds med olika förmågor.”41

35

Josefson, 2005, Genus hur påverkar det dig?, s. 83

36

Kalmteg, Lina, Svenska Dagbladet (SvD), 021015, Genus väcker heta känslor (Sex och kön), http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_2836583.asp

37

Ibid.

38

Josefson, 2005, Genus hur påverkar det dig?, s. 84

39 Ibid. 40 Ibid. 41 Ibid.

2.3.2 Könsroller som förklaring

En annan förklaringsmodell som vill förklara skillnaderna mellan män och kvinnor är könsrollsteorin, som började uppmärksammas under mitten av 1900-talet.42 Inom denna teori anser man att män och kvinnor ”följer en uppsättning förväntningar beroende på vilket kön de tillhör”43. Dessa förväntningar fostras man in i tidigt. T.ex. får flickor dockor att leka med och lär sig då att vårda och ta omhand, medan pojkar får bilar och lär sig andra egenskaper. Förespråkarna för könsrollsteorin anser att ett byte av leksaker (bilar till flickorna och dockor till pojkarna) borde vara tillräckligt för att bryta könsmönstren. Så enkelt är det dock inte menar kritiker till könsrollsteorin.

Genusforskaren och professorn i kvinnohistoria, Yvonne Hirdman, är en av kritikerna till könsrollsteorin och hon använder sig inte av begreppet könsroller, eftersom det enligt henne antyder att kvinnor och män frivilligt väljer att träda in i vissa roller och att man då även kan välja att kasta av sig rollen när det passar.44 Manlighet och kvinnlighet är inte något som man kan väja att ”ta på sig” i vissa situationer och i andra välja att ”ta av sig”. Kritiker menar att ”påverkan är alldeles för komplex och (…) finns runt om oss i samhällets strukturer, i språket, i symboler och i organisationen”45. Teorin om könsroller används inte i någon större utsträckning inom dagens forskning, dels p.g.a. den kritik som vi nämnt ovan och dels för att teorin om könsroller inte kan förklara varför män som grupp har och har haft mer makt än kvinnor som grupp.46

2.3.3 Genus som begrepp och som teori

Yvonne Hirdman ”lanserade 1988 begreppen genus och genussystem”47. Dessa begrepp har fått stor betydelse inom forskningen om hur kvinnligt och manligt skapas samt ”för analysen av maktförhållandet mellan kvinnor och män”48.

42 Ibid, s. 87 43 Ibid. 44

Intervjun med Yvonne Hirdman, http://www.jamstalldhet.nu/jmst/maktkon/hirdman/hirdman.htm, (070104)

45

Josefson, 2005, Genus hur påverkar det dig?, s. 86

46

Ibid.

47

Intervjun med Yvonne Hirdman, http://www.jamstalldhet.nu/jmst/maktkon/hirdman/hirdman.htm, (070104)

48

Hirdman menar att barn redan från tidig ålder formas till att bli flickor och pojkar ”utifrån föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.”49 Hon menar t.ex. att pojkar och flickor får olika leksaker att leka med när de är barn jfr. könsrollsteorin. Resultatet av att detta blir att pojkar och flickor tränar upp olika färdigheter eftersom olika leksaker används på olika sätt.50 Den enda skillnaden som finns mellan könen enligt Hirdman är att de flesta kvinnor kan föda barn. Genusforskare menar att kön är något man föds med, medan genus är något man formas till. Man är även övertygad om att det som formar och präglar en människa mest och som t.ex. gör att vi uttrycker manligt och kvinnligt, är den kultur han eller hon föds in i.

Enligt Hirdman är det alla individerna som lever i samhället som är med och formar och håller isär kvinnor och män.51 Hon menar att alla människor föds in i ett genussystem som redan har definierat vad som är manligt och kvinnligt. Genussystemet ser olika ut beroende på var och när vi lever. Med genussystemet menas ”att det finns en uppdelning som utgår från kön.”52 Uppdelningen styr vem som gör vad, hur man beter sig samt vad man gör. T.ex. påverkar genussystemet vad män och kvinnor väljer att studera, arbeta med, vilka kläder vi har på oss, hur vi pratar med varandra etc.53

Enligt Hirdman sker denna isärhållning mellan kvinnor och män överallt, om än i olika grad. Hon menar att män har tillträde till områden som inte kvinnor har och vice versa. Dessa områden är t.ex. olika jobb och olika egenskaper.54 Det är genussystemet i samhället som påverkar vilka egenskaper och beteenden vi värderar som bättre och sämre. De egenskaper som vi i vårt samhälle anser vara manliga har länge ansets bättre än de egenskaper som vi anser vara kvinnliga. Hirdman menar att mannen är normen i vårt samhälle. Det är mannen som ”är modellen för hur en människa ska vara, medan kvinnan är undantaget.”55 Hon menar även att män värderas högre än kvinnor inom genussystemet och att mannen därigenom blir överordnad kvinnan. Enligt Hirdman finns det många, djupt rotade stereotypa bilder om hur män och kvinnor skall vara och det kan vara svårt att bryta mot stereotyperna. ”Kvinnor har under långa perioder ansetts vara känslostyrda, svaga och orena,”56 medan män ansetts vara motsatsen; förnuftiga, starka och rena. Flickor förväntas t.ex. vara duktiga, ta ansvar och ställa

49 Ibid. 50 Ibid. 51 Ibid. 52 Ibid. 53 Ibid. 54 Ibid. 55 Ibid. 56

upp, vara omtänksamma och omhändertagande. Flickor uppmuntras att visa sina känslor, samtala och vårda.57 Pojkar möts av förväntningar om att de ska vara ”vilda, tuffa, okänsliga, inte gråta, inte söka närhet och inte erkänna svagheter.”58 Idéerna kring manlighet idag handlar även mycket om att män ska ta ansvar för det ekonomiska livet, de ska intressera sig för sport och teknik. ”En hel del män tycker fortfarande att de blir manligare om de tjänar mycket pengar, kör fort och lagar maskiner.”59 Dagens idéer kring kvinnlighet handlar om att kvinnor ska vara snygga, sexiga, omtänksamma, inte ta för mycket plats och vara glada. I takt med att kvinnor i dagens samhälle trätt in på arbetsmarknaden har även andra budskap om hur en kvinna bör vara kommit. Kvinnor bör även vara starka och självständiga, studera etc.60

Vi har en rad olika stereotypa uppfattningar om hur flickor/kvinnor och pojkar/män bör vara inom olika områden och här har vi bara lyft fram några. Trots alla stereotypa uppfattningar som finns kring kvinnor och män så anser vi att en förändring är möjlig. Även Yvonne Hirdman tror att genussystemet går att förändra men det kommer att ta lång tid.61 En strategi för förändring enligt henne är att man ”stirrar sanningen i vitögat”62 och ifrågasätter sig själv och sitt eget agerande, och att man har modet att våga bryta traditionella mönster.

Enligt Hirdman handlar makt i första hand om vem som tar utrymme och plats. Hon menar att man kan se den manliga överordningen överallt. T.ex. när man lyssnar i ett klassrum och funderar över vilka röster man hör, vilka det är som syns i media och vem det är som sitter i bolagsstyrelser. Hirdman menar att den manliga överordningen till och med syns genom att studera hur män och kvinnor sitter ner. Hon menar att män tar plats och att kvinnor krymper ihop.63 Vad männens överordning och kvinnors underordning beror på och ”vems fel” det är anser Hirdman inte är meningsfullt att ta reda på. ”Hon tycker att man istället ska koncentrera sig på att förstå och förändra de processer som både kvinnor och män ingår i. Processer som gör att kvinnor och män upprepar mönster av kvinnligt och manligt generation efter generation.”64 57 Ibid. 58 Ibid. 59 Ibid, s. 25 60 Ibid, s. 31 61

Intervjun med Yvonne Hirdman, http://www.jamstalldhet.nu/jmst/maktkon/hirdman/hirdman.htm, (070104)

62 Ibid. 63 Ibid. 64 Ibid.

3. Metod

3.1 Allmänt om bildanalysmetoder

”Semiotik brukar definieras som ’läran om tecken’”65. Inom semiotiken analyserar man de symboler (tecken) som finns i vardagen.66 Med symboler menas bilder, ljud, text etc. Semiotiken är inriktad på ett avslöjande av den dolda mening som finns i symbolerna.67 Denna disciplins ”huvudsakliga styrka ligger i att den uppmanar analytiker att se bortom och bakom den uppenbara verkligheten i vardagen och dess manifestationer.”68 En svaghet som semiotiken har är att man kan uppleva en känsla av godtycklighet när resultat från en semiotisk analys presenteras. Känslan av godtycklighet kan dock vara svår att komma ifrån även om man skulle ha valt en annan analysmetod.69 Inom semiotiken har man utvecklat olika analysgrenar. Eftersom vi kommer att studera bilder så har vi valt att använda oss av en gren inom semiotiken som särskilt behandlar bilder.

En annan vetenskaplig gren som bland annat studerar bilder är konstvetenskapen. Inom denna disciplin har man utvecklat åtskilliga analysmetoder. Man har dock koncentrerat sig på att studera olika epoker och stilar.70 Men man studerar även konstverk som uttrycksmedel och konstens inverkan på dess publik. Inom konstvetenskapen har man även ägnat en hel del arbete åt att kartlägga enskilda konstnärers liv och levnadsförhållanden och avsikterna med deras skapande.71

Ett annat exempel hur man kan gå till väga då man skall analysera bilder ges i boken ”Bildanalys” av Terje Borgersen och Hein Ellingsen.72 Metoden han beskriver är snarlik den bildsemiotiska metoden, då metoden är uppdelad i olika steg men här ges med syftet att studera både bild och text.73

65

Bryman, 2002, Samhällsvetenskapliga metoder, s. 368

66 Ibid, s. 368 67 Ibid, s. 369 68 Ibid, s.369 69 Ibid, s. 369 70

Nordström, 1986, Påverkan genom bilder en studie av olika bildtypers påverkningseffekter, s. 130

71

Ibid, s. 130

72

Borgersen, 1994, Bildanalys- didaktik och metod

73

Enligt Borgersen metod skall man analysera bild (och text) efter bland annat dessa punkter:74

1 Vem är sändaren?

2 Hur är texten och bilden utformad?

3 Hur förmedlas innehållet

4 Vilken kanal har använts?

5 Vad vill sändaren med texten och bilden? (Avsikt)

6 Vad fick mottagaren (jag) ut av texten och bilden? (Effekt)

7 På vilket sätt kan utomstående faktorer styra tolkningen?

På några punkter finner vi Borgersens metod användbar men att helt följa metoden med våra bilder hade resulterat i ett överflöd av data.

3.2 Semiotisk bildanalys

Vi har valt att använda oss av en bildsemiotisk analysmodell när vi analyserar våra bilder. Den semiotiska bildanalysens grundare var Roland Barthes (1915-1980). Den viktigaste anledningen till att man fick en bildanalytisk gren inom semiotiken var på grund av den ökning av antal bilder som kom i samband med samhällets snabba industriella utveckling.75 Varuproduktionen hade ändrat karaktär samtidigt som massmedieindustrin hade fått nya utvidgade uppgifter. Masskulturen hade blivit ett faktum på många områden i samhället.76 Forskare som ville ”undersöka masskulturens visuella företeelser insåg snart den traditionella konstvetenskapens begränsningar och sökte sig därför till andra teorier som kunde erbjuda nya och adekvata verktyg.”77 Sammanfattningsvis kan man säga att detta semiotiska analysredskap som vi har valt hjälper bildens åskådare att tolka bilder enligt dess yttre kontext. Enligt Barthes har en bild två olika betydelsenivåer, dels har bilden en denotativ betydelse och dels har den en konnotativ betydelse.

74

Ibid, s. 99

75

Nordström, 1986, Påverkan genom bilder en studie av olika bildtypers påverkningseffekter, s. 131

76

Ibid, s. 131

77

3.2.1 Denotativ betydelse - bildens grundbetydelse

Denotation är ett annat ord för grundbetydelse. Denotationen hos ett visuellt tecken, till exempel en bild, har två funktioner. Dels skall tecknet likna verkligheten, det ska äga några av de drag som verkligheten har. Dels ska denotationen särskilja tecknen så att de inte går att förväxla, exempelvis ska man kunna skilja mellan ett leende och ett skratt. En denotativ beskrivning kan göras på flera olika sätt och den kan göras mer eller mindre bra. Men om det är en bra denotativ beskrivning ”skall den fånga det väsentliga och inte fastna i onödiga detaljer.”78 När man ska göra en bildanalys fordras det att den denotativa beskrivningen kommer i början av analysen. Det är viktigt att beskrivningen är saklig och så objektiv som möjligt. 79

3.2.2 Konnotativ betydelse - bildens bibetydelse

”Till människans främsta egenskaper hör förmågan att kunna associera.”80 Om man ser en bild som exempelvis föreställer en blomma, får sinnena en upplevelse som i tankarna förbinds med tidigare kunskap, erfarenheter och fantasier. Bilden på blomman kan leda associationerna till buketter, en sommaräng, romantik etc. Nästan alla associationer är kulturella, det vill säga att de är gemensamma för ett kollektiv, en grupp, en generation, ett samhälle, en samhällsklass, en familj, en yrkeskår etc.81 ”Ett annat ord för en association som är kulturell är konnotation. Termen kan också brukas som verb, konnotera.”82 Man kan exempelvis säga: ’Blomman konnoterar kärlek.’ Skulle man uttrycka detta på ett mer vardagligt språk skulle det kunna se ut såhär: ’När jag ser den där blomman tänker jag på kärlek.’ Alla associationer behöver inte ha med kollektivets tankar eller känslor att göra, utan det finns även privata associationer som en människa är ensam om att ha.83 Viktigt att komma ihåg är att konnotationerna har ”mer eller mindre med mottagarens egna erfarenheter, kulturella tillhörighet och politiska åsikt att göra än med själva utformningen av bilden.”84

78

Nordström, 1984,Bildspråk och bildanalys, s. 40

79 Ibid. 80 Ibid, s. 41 81 Ibid. 82 Ibid, s. 42 83 Ibid. 84 Ibid.

3.2.3 Stegen för en semiotisk bildanalys

Vi har använt oss av Hedman och Omarks analysverktyg för en semiotisk bildanalys, där författarna enligt oss har gjort en välstrukturerad modell. De har i sin C-uppsatts angett stegen för den semiotiska bildanalysen på ett så tydligt sätt att vi fann den direkt användbar i vår analys. Vi gör dock en skillnad i benämning av begrepp. Det första steget i Hedman och Omarks bildanalys kallas för manifestnivå, medan vi kallar det första steget för denotativ nivå. Det andra steget i Hedman och Omarks bildanalys kallas för latent nivå, medan vi kallar det andra steget för konnotativ nivå.

Stegen i en semiotisk bildanalys är:85

• Denotativ nivå: Det som alla åskådare kan vara överens om existerar i bilden.

Exempel: En bild av en kvinna och en man som står nära varandra och talar på en öde gata under en mulen himmel.

- Deltecken: Vilka isolerbara tecken finns det i bilden? - Perspektiv: Vilket perspektiv har används?

- Typ: Svart/vitt eller färg? Redigerat? Tecknat?

När man har gjort detta första steg har man en beskrivning av hur bilden ser ur. Men för att göra en komplett analys räcker inte detta, utan man måste även se till bildens konnotativa nivå.

• Konnotativ nivå: De tankar och associationer som bildas vid studiet av bilden.

Vad innebär mötet mellan denna man och kvinna? Varför står de där? Hur tolkas bilden? - Huvudtecken: Vad är det centrala i bilden?

- Vad konnoterar bilden?

85

Hedman & Omark, 2006, Befäster skolan traditionella genussystem?: en diskursanalys av skolböcker i

3.3 Urval och genomförande

När vi påbörjade vår läromedelsgranskning hade vi ambitionen att undersöka vilka läroböcker i samhällskunskap som användes mest ute på skolorna och sedan granska dessa. Vi började därför med att via telefon kontakta samtliga kommunala grundskolor i Malmö för att fråga vilka läroböcker de använder sig av i ämnet samhällskunskap. Vi fick inte kontakt med dem direkt via telefon utan fick istället respektive lärares e-postadress. Vi fick cirka femtio e-post- adresser till lärare för skolåren 1-6 och till dessa skickade vi ut ett brev (se bilaga 1), där vi bad mottagaren att skriftligt besvara vilka samhällskunskapsböcker som de använde. Av femtio utskickade brev fick vi endast elva svar. Vi bedömde att dessa svar gav en fingervisning, men de var inte tillräckligt många för att vi skulle kunna avgöra vilka läroböcker som var lämpliga att granska. Vi tog även telefonkontakt med fyra olika läromedelsförlag och ställde frågan vilken samhällskunskapsbok för skolåren 1-6 som var mest efterfrågad av skolorna i Sverige. Detta för att få någon uppfattning om vilka böcker vi skulle välja att granska. Av samtliga förlag fick vi beskedet att inga försäljningsuppgifter kunde ges ut.

Eftersom vi inte lyckades ta reda på vilka samhällskunskapsböcker som användes mest ute på skolorna, valde vi istället att utgå från böcker från de förlag som vi kände till sedan tidigare från våra egna erfarenheter av skolvärlden. Vi upptäckte att antalet renodlade

samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 var ganska litet.

När vi valde ut böckerna till vår läroboksgranskning tyckte vi att det var viktigt att boken var producerad efter 1994, då Lpo94 började gälla. Detta för att förlagen ska ha haft möjligheten att spegla den värdegrund som finns i läroplanen. Vi ville även ha en jämn fördelning av äldre och nyare böcker då det i ett undersökningsperspektiv är intressant att se om det går att uttyda någon progression från 1994 till 2006 i synen på manlighet och kvinnlighet.

Vi tittade igenom samtliga böcker och stannade upp och gjorde markeringar där vi reagerade, antingen positivt eller negativt. Vi valde ut de bilder vi fann representativa för boken ur ett genusperspektiv för en närmare analys.

På samtliga bilder valde vi att först göra individuella tolkningar av bildens denotativa respektive konnotativa betydelse. Detta för att vi trodde att vi skulle tolka och se på bilderna olika på grund av kön, ålder, kulturell bakgrund och andra medvetna eller omedvetna faktorer. Efter de individuella tolkningarna jämförde vi våra tolkningar. Vid jämförelsen upptäckte vi att vi att våra tolkningar inte skiljde sig så mycket åt. Det finns endast en bild där våra tolkningar på den konnotativa nivån går isär. I analysen redogörs för våra respektive tolkningar av denna bild. För resten av bilderna, där våra tolkningar överensstämt, har vi skrivit ihop tolkningen till en gemensam text.

4. Resultat, analys och diskussion

4.1 Presentation av läromedel

Vi har valt att undersöka fem stycken samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6. Böckerna är utgivna av fyra olika förlag; Bonniers, Liber, Gleerups samt Natur och Kultur.

Från Bonniers har vi valt boken Koll på samhället som är riktad till skolåren 1-6. Från Liber har vi valt Nutidsboken, som är en samhällskunskapsbok riktad mot skolåren 1-3. Från Gleerups har vi valt att undersöka SO-boken Globen, som är deras enda samhällskunskapsbok för skolåren 4-6. Från Natur & Kultur har vi valt två böcker, Samhällskunskap för skolåren 1-3 och Samhälle i dag för skolår 6. Böckerna ges en utförligare presentation nedan.

4.1.1 Koll på samhället av Bonniers

Koll på samhället är en samhällskunskapsbok som riktar sig till skolåren 4-6. Boken är tryckt

2005 och skriven av Johan Eriksson. Illustrationerna i boken är gjorda av Elsa Wikander, med undantag för två illustrationer som tecknats av Filip Rensfelt och Ingemar Nyström. Boken är uppdelad i fyra teman: Ett nytt ställe, Vem ska bestämma?, Så styrs Sverige och Rätt och fel. Mattias Nyqvist på Bonnier Utbildning är redaktör för Koll på samhället.86 I vår telefonkontakt med Nyqvist fick vi veta att Bonniers har granskat boken Koll på samhället ur ett genusperspektiv. Nyqvist säger att Bonnier Utbildning inte har någon extern granskning ur ett genusperspektiv.

86

4.1.2 Nutidsboken av Liber

Nutidsboken är en samhällskunskapsbok för skolåren 1-3. Boken är tryckt 1999 och skriven

av Anna Gudmarsson, Eva Jansson och Anja Ritzau. Bokens tecknare är Anette Blåberg. Boken fokuserar på miljöfrågor och närsamhället och tar bland annat upp hur vi bor, vårt vatten, vår miljö och vem som ska bestämma. Boken har många bilder, både tecknade bilder och fotografier. Vi fick kontakt med Inga Henriksson, som är en av de ansvariga på redaktionen för samhällskunskap och Nutidsboken.87 Liber har inte gjort någon granskning utanför förlag och redaktion. Henriksson säger sig inte veta om Nutidsboken är granskad ur ett genusperspektiv men att redaktörer och förläggare idag instruerar tecknare att beakta genusperspektivet.

4.1.3 Globen av Gleerups

Globen presenteras som ett heltäckande SO/NO-läromedel av förlaget.88 Ur Globen-serien har vi valt att studera Globen 1 Ge-Bi-Sh Maxi. Boken är indelad i tre olika delar; geografi, biologi och samhällskunskap. Vi har valt att endast studera samhällskunskapsdelen. Globen riktar sig till elever som går i skolår 4-6 och boken är författad av sex mellanstadielärare som till sin hjälp haft ämnesexperter och referenslärare. De sex författarna är Ante Bränholm, Thomas Hylén, Lars Höglund, Staffan Knutsson, Åke Ohlsson och Martin Rodhe. På förlagets hemsida beskrivs Globen följa intentionerna i Lpo94.89 I samhällskunskapsdelen tar boken bland annat upp områden som människorna omkring oss, trafiken omkring oss, regler och lagar samt arbetslivet.

På Gleerups får vi kontakt med Mimmi Persson.90 Persson uttrycker det som ”att det är inbyggt i vårt jobb” att tänka på hur genus framställs i böckerna, men att Gleerups inte har något dokument med särskilda riktlinjer som de följer. Vidare säger Persson att redaktionen jobbar mot att följa intentionerna i skolans läroplaner. Precis så uttrycker sig Gleerups om Globen på deras hemsida, men Persson vågar inte svara på om just Globen är granskad ur ett genusperspektiv då utgivningsåret är 1996.

87

Telefonkontakt, Liber, Inga Henriksson, 061214

88

www.gleerups.se sökord: Globen

89

Ibid.

90

4.1.4 Samhällskunskap och Samhälle i dag av Natur och kultur

Samhällskunskap är skriven av Maria Willebrand och den riktar sig till skolåren 1-3. Boken

har både foton och illustrerade bilder. Illustrationerna är även här liksom i Nutidsboken gjorda av Anette Blåberg. Här får vi följa eleverna Sam och Sara i vardagen där de får en första orientering om närsamhället.91 Boken låter eleverna bland annat upptäcka mer om familjen förr och nu, sjukvården, trafikregler, mobbning, demokrati, skolan och barnens rättigheter.

Samhälle i dag ingår i serien SOL 3000 och är utgiven år 2000. Den är skriven av Kaj

Hildingson och Karin Wergel. Samhälle i dag innehåller många foton och illustrerade bilder. Bokens tecknare är Charlie Norrman. På Natur och kulturs hemsida presenteras Samhälle i

dag bland annat som ett ”beprövat läromedel som verkligen fungerar”92. Det står vidare att

Samhälle i dag hjälper dig som pedagog att undervisa elever med olika bakgrund, svårigheter

och ambitionsnivåer.93 Boken tar bland annat upp områden som demokrati, trafik, kommunen i din vardag, massmedia och invandrare.

På redaktionen för Samhällskunskap och Samhälle i dag pratar vi med Magnus Öljemark.94 Öljemark säger att redaktionen har ambitionen att allt nytt material ska genomsyras av nyare perspektiv, men vågar inte svara på om Samhällskunskap och Samhälle i dag är granskade ur ett genusperspektiv.

4.2 Läromedelsgranskning

Bilderna är inte i sitt ursprungliga format. De är redigerade på höjd och bredd för att passa in i vårt A4-format. Vi har valt ut bilder ur läroböckerna som vi tycker är representativa för boken. Bilderna är sällan ensamma utan omges ofta av någon form av rubrik, bildtext eller andra kringliggande texter. I de fall där det finns någon form av kringliggande text som hör till bilden, ansåg vi det nödvändigt att även studera texten eftersom denna sätter bilden i ett sammanhang. Vi avslutar varje bokanalys med att ge vår sammanfattande syn på boken.

91

Ibid.

92

Natur och Kulturs hemsida. http://www.nok.se/nok_web/index_laromedel.asp

93

Ibid.

94

4.2.1 Koll på samhället

Bilden (Figur 1) är illustrerad av Elsa Wikander och finns i kapitlet ”Så fungerar skatten” på sidan 22.

Figur 1

Denotativ nivå: På bilden ser vi fem personer som ses framifrån, tre vuxna och två barn. Den

ena vuxna personen är en kvinna och hon arbetar som läkare och tjänar 32 000 kronor i månaden. Den andra vuxna personen är en man och han studerar samt får sjukpenning eftersom han har ont i ryggen och är oförmögen att arbeta. Den tredje vuxna personen är en kvinna som har en inkomst på 16 000 kr i månaden. Vad hon arbetar med får man inte reda på, men barnen som står bredvid henne antar vi tillhöra henne. Det finns även en hög med mynt som är placerad i mitten mellan personerna. Bilden är tecknad och den är i färg.

Konnotativ nivå: Det centrala i denna bild är enligt oss personerna och deras inkomster. Vi

tycker att det är positivt att illustratören valt att teckna en kvinnlig läkare och inte en manlig. När vi har studerat andra böcker har det varit just män som har fått representera läkaryrket medan kvinnor fått yrken som skolsköterska och sjuksköterska. Enligt oss konnoterar bilden alltså att även kvinnor kan besitta sådana ämbeten och att även kvinnor klarar av den långa utbildningen. Läkare är enligt oss en person som har mycket makt/status och kan spela en avgörande roll för en människas liv. Vi fick ytterligare en positiv reaktion då illustratören valt att teckna en man som är sjuk och som öppet visar att han har ont. Detta kan ses som ett försök att bryta gällande genussystem då detta inte stämmer överrens med den traditionella synen på mannen som en stark, hård, frisk och arbetsam person.

Bilden (Figur 2) är illustrerad av Elsa Wikander och finns i kapitlet ”Makten” på sidan 42 och 43.

Denotativ nivå: Bilden finns under rubriken Makten. På bilden ser vi åtta personer samt en

tv-apparat med en man på bildskärmen. Läser man texten intill bilderna så ser vi att dessa personer skall representera olika typer av makthavare i dagens samhälle. Separata deltecken i bilden är de två personerna på soffan, en kvinnlig politiker, två manliga företagare som skakar hand, en manlig rockmusiker, en uppfinnare, en kvinna med insamlingsbössa och en tv-apparat med en man på bildskärmen. Personerna på bilden ses framifrån. Bilden är i färg och den är tecknad.

Konnotativ nivå: Enligt oss är det centrala i bilden att ta fram och visa hur många olika

personer som vi människor påverkas av. Enligt oss konnoterar bilden en jämn fördelning av makt där kvinnor och män tillsammans representerar de som har makt i vårt samhälle. På denna bild är det inte enbart män som definierar makt, något som vi är positiva till. Vi kan ändå se spår av stereotypa könsmönster i bilden. T.ex. konnoterar kvinnan som samlar in pengar omsorg för de svaga, solidaritet, närhet och ansvarstagande. Dessa egenskaper är traditionellt sett kvinnliga och enligt oss förstärks de på denna bild. Ett annat exempel på ett kvarhållande av stereotypa bilder av könen är de två manliga företagarna som för oss konnoterar att de har gjort bra affärer där båda är nöjda, de är framgångsrika och har det troligtvis gott ställt rent ekonomiskt.

Vid en första anblick tyckte vi att Koll på samhället var en bok som var neutral i sin framställning av manligt och kvinnligt och att den gjorde ett bra försök att bryta traditionella könsroller. I Koll på samhället finns det med undantag av två fotografier endast tecknade illustrationer. Samtidigt som vi tycker att boken är ”bra” är det på många bilder svårt att tillskriva personerna en könstillhörighet eftersom de har ett androgynt utseende, vilket gör att både flickor/kvinnor och pojkar/män kan ha svårigheter att identifiera sig med personerna på bilden. Samtidigt kan detta androgyna framställande av personerna bidra till att både flickor och pojkar kan identifiera sig med personerna på bilderna.

4.2.2 Nutidsboken

Bilden (Figur 3) är illustrerad av Anette Blåberg och finns i kapitlet ”I samhället” på sidan 6 och 7.

Figur 3

Denotativ nivå: Bilden är i färg och den är tecknad. På bilden ser vi tio personer som utför

olika aktiviteter. Separata deltecken är: en flicka som läser i en atlas, en pojke som sparkar fotboll med en man (som håller i en hund), en äldre kvinna som sitter i rullstol och flyger en drake (draken syns inte på bild), en ung kvinna som står med skidor i handen, två äldre kvinnor som står med var sin kasse i handen, en äldre man som fiskar med en pojke och en kvinnlig polis. Personerna står på rad bredvid varandra och av läsaren ses de framifrån.

Konnotativ nivå: Det centrala i denna bild är enligt oss att samtliga personer ser glada och

nöjda ut. Ett mönster som vi ser är att pojkarna och männen utför mer aktiva handlingar till skillnad från kvinnorna och flickorna som utför mer passiva handlingar. Pojken sparkar boll med mannen med hunden, medan t.ex. flickan (till vänster om pojken) ägnar sig åt en mer passiv aktivitet, läsning. De två äldre kvinnorna som står men var sin kasse i handen konnoterar för oss en bild om att det är kvinnors uppgift att ta sig ut och handla mat till familjen. Vi anser att bilden tar fasta på det rådande genussystem som finns i samhället. Vi tyckte dock att det var positivt att illustratören valt att illustrera en kvinnlig polis och inte en manlig, då polisyrket är ett yrke som är viktigt för samhället.

Enligt oss befäster Nutidsboken traditionella könsmönster. Vi reagerade på att majoriteten av de yrken som representeras i Nutidsboken utförs av män. Männen får traditionella mansyrken som till exempel brandman, byggarbetare och snickare. Kvinnorna handlar livsmedel, tar hand om familjen och tvättar kläder. Det finns endast två fall där man ser kvinnor i en yrkesroll. Det ena fallet är polisen på bilden ovan och det andra fallet är en kvinnlig vårdare som finns illustrerad på en annan bild i boken. Ett mönster vi ser är att kvinnor/flickor utför passiva eller lugna handlingar medan män/pojkar utför mer aktiva handlingar. I Nutidsboken finns det både fotografier och tecknade bilder. Det finns dock en aning fler tecknade bilder.

4.2.3 Globen

Bilden (Figur 4) är illustrerad av Lars Gylldorf och finns i kapitlet ”Människor omkring oss” på sidan 176.

Denotativ nivå: Bilden är i färg och den är tecknad. På bilden ser vi sju personer som står

bredvid varandra på rad och representerar var sitt yrke. Det finns även en pojke som står med ryggen mot läsaren och iakttar de sju personerna. De separata deltecken som finns på bilden är: en manlig geografilärare, en kvinnlig kontorist, en manlig skolledare, en kvinna som arbetar på skolbespisningen, en manlig vaktmästare, en kvinnlig lokalvårdare, en kvinnlig skolsyster och en pojke som iakttar.

Konnotativ nivå: Det centrala i denna bild är enligt oss männen och kvinnorna som står

uppradade och ser nöjda och glada ut. När vi studerar denna bild så är vår första reaktion: Varför har man valt att ge kvinnor traditionella ”kvinnojobb” och vice versa? Vi tycker att bilden konnoterar en traditionell syn på manliga respektive kvinnliga yrken.

Bilden (Figur 5) är illustrerad av Lars Gylldorf och finns i kapitlet ”Regler och lagar” på sidan 188.

Figur 5

Tolkning av Teresia:

Denotativ nivå: På bilden ser jag ett krossat skyltfönster till en radio- och TV-affär. Det finns

två pojkar som är på väg därifrån. Enligt mig har den ena pojken börjat springa och han tittar tillbaka på den andra pojken som även han är på väg därifrån. Bilden är i färg och den är tecknad. De två pojkarna och skyltfönstret ses framifrån av läsaren.

Konnotativ nivå: Det centrala i bilden är de två pojkarna och det krossade skyltfönstret. När

jag studerar bilden associerar jag till brott eller bus. Jag tolkar det som att det är de två pojkarna som har krossat skyltfönstret. Pojkarna ser inte rädda eller förskräckta ut utan snarare nyfikna. Jag tolkar det som att de inte har gått in i affären och stulit något, men att den ena pojken är lite frestad till att gå in där, eftersom han pekar in mot affären. Denna bild konnoterar, enligt mig, att det just är något manligt med att begå brott eller bus samt att det endast är män som utför sådana handlingar.

Tolkning av Alexander:

Denotativ nivå: Bilden är en illustration i färg. Bilden föreställer två killar som springer

medan de krossar ett skyltfönster till en radio och TV affär. En av killarna kastar något som krossar skyltfönstret medan den andre killen springer strax framför. Killarna är till vänster sida på bilden och rakt framför ingången till Radio och TV affären när skyltfönstret krossas.

Konnotativ nivå: Det centrala i bilden är att skyltfönstret krossas. Bilden associerar för mig

skadegörelse eller brott och att båda killarna är överens om vilket brott som ska ske, att skyltfönstret ska krossas. Jag ser att båda är i språng när gärningen utförs vilket jag ser som en tyst överenskommelse om vad det är som ska hända, ingen hindrar den andra. Jag tycker att bilden konnoterar att meningslös skadegörelse är sådant som killar gör.

Enligt oss finns det inte någon bild i Globens samhällskunskapsdel som luckrar upp gällande könsmönster och genussystem. Kvinnor tillskrivs traditionella egenskaper som vårdande, glada, omhändertagande etc. De får yrken som är traditionella kvinnoyrken som till exempel affärsbiträde, sjuksköterska, sekreterare, kontorist etc. Även män framställs på ett traditionellt manligt sätt. De tillskrivs egenskaper som hårt arbetande, fysiskt starka, framgångsrika etc. De får representera yrken som riksdagsledamot, brandman, asfaltläggare, åklagare, chef etc.

Vi kunde inte hitta ett enda exempel där den stereotypa bilden av en kvinna/flicka och en man/pojke bröts.

4.2.4 Samhällskunskap

Bilden (Figur 6) är illustrerad av Anette Blåberg och finns i kapitlet Demokrati på sidan 44 och 45.

Figur 6

Denotativ nivå: Bilden föreställer ett klassrum där man som läsare kan se att klassen har

klassråd. På den svarta tavlan står dagordningen under rubriken ”KLASSRÅD”. Det finns många deltecken i bilden. Vi kan se nio elever som sitter vid sina bänkar. En av eleverna, en flicka, sitter och skriver, något som ingen annan elev gör. Sex av de andra eleverna räcker upp

sina händer medan två elever sitter ner och gör annat. En lärarinna står i hörnet av klassrummet och en pojke står framme vid katedern med en träklubba i handen och leder klassrådet. Bilden är i färg och den är tecknad och illustreras ur ett fågelperspektiv.

Konnotativ nivå: Det centrala i bilden är enligt oss bilden av hur ett klassråd kan se ut. En

direkt reaktion från vår sida var: Varför är det en pojke som leder klassrådet och en flicka som får skriva protokoll? Vi observerade även en skillnad i hur pojkarna och flickorna räcker upp sina händer. Pojkarna räcker upp hela armen medan flickorna har kvar sin armbåge på bänken när de räcker upp. Enligt oss konnoterar det att pojkarna inte är rädda för att uttrycka sig i klassrummet, de är säkra på sin sak och vågar ta plats, medan flickorna inte vågar ta plats utan istället gömmer sig lite och verkar osäkra på det som de har att säga. Det finns dock ett undantag. Pojken som sitter ner och inte räcker upp handen har ett ansiktsuttryck som vi tolkar som osäkert och oroligt.

Enligt oss är Samhällskunskap inte ett jämställt läromedel då kvinnor/flickor och män/pojkar i många fall i boken tillskrivs traditionella yrken och egenskaper. Egenskaper som att flickor och kvinnor är noggranna, känsliga, tar hand om familjen och tar mindre plats befästs på många ställen i boken. Egenskaper som traditionellt sett är manliga befästs också flera gånger i boken. Män och pojkar är oftast de som besitter ”maktpositioner” och det är även vanligare att män/pojkar utför aktiva handlingar än kvinnor/flickor. Boken har dock några få undantag. På en illustration i boken ser vi en flicka som är intresserad av att spela basket och en man som får illustrera en undersköterska, ett traditionellt sett kvinnodominerat yrke.

4.2.5 Samhälle i dag

Bilden (Figur 7) är illustrerad av Charlie Norrman och finns i kapitlet Trafik på sidan 38.

Figur 7

Denotativ nivå: På bilden ser vi fyra personer och två bilar. I den ena bilen sitter en man och

en kvinna står bredvid. Kvinnan säger till mannen: Men Karl! Vilken underbar kärra du har

skaffat! Mannen svarar: Tack Klara! Ska du åka med? I den andra bilen sitter en kvinna som

tittar ut genom fönstret och säger: Vad är det för fel Simon? Mannen som ligger under bilen svarar: Hela avgassystemet har släppt! Bilden är i färg och den är tecknad. Läsaren ser bilden ur ett fågelperspektiv.

Konnotativ nivå: Det centrala i bilden är bilarna med människorna samt dialogen som förs

mellan personerna. Vi reagerade på att det är männen som är de som reparerar respektive kör bilarna på bilden. Mannen som ligger under bilden konnoterar händighet och tekniskt kunnande, medan kvinnan som sitter i bilen konnoterar en ovilja att själv gå ner och titta efter vad som är fel. Bilden med mannen som just har skaffat sig en ny bil konnoterar att mannen är framgångsrik och intresserad av bilar, medan kvinnan uttrycker en beundran för mannens bil. Männen utför mer aktiva handlingar än kvinnorna, som får en passiv roll som åskådare.

Vi anser att även Samhälle i dag befäster traditionella könsmönster i sin framställning av kvinnor/flickor och män/pojkar. Något som vi lade märke till var att majoriteten av de tecknade personer som var av det kvinnliga könet bar klänning eller kjol, oavsett vad de höll på med för aktivitet eller vilket yrke de hade. Män och pojkar fick bära kläder som passade de yrken de hade eller den aktivitet de utförde. Enligt oss sänder bilder som dessa ut signaler om att kvinnor och flickor ska vara fint klädda och se söta ut i alla situationer, medan män och pojkar kan klä sig på det sätt som är passande för situationen samt att kläderna inte har funktionen att göra männen och pojkarna finare. I boken illustreras kvinnor många gånger i situationer då de tar hand om barn och familj, handlar, läser, sminkar sig etc. Män och pojkar illustreras ofta i situationer då de sportar, är chefer, kör bil, sitter framför datorer etc. Det finns ett klart isärhållande mellan könen då det gäller egenskaper, yrken och intressen. Vi vill dock påpeka att det finns ett fåtal andra bilder i läroboken där Samhälle i dag bryter den stereotypa bilden av vad som är manligt och kvinnligt men dessa bilder är enligt oss inte så många.

4.3 Sammanfattning

I vår granskning av fem olika samhällskunskapsläroböcker har vi funnit att de bilder som finns mer eller mindre befäster traditionella könsmönster samt att de mer eller mindre bidrar till ett isärhållande mellan män och kvinnor. Ett framträdande mönster är de skillnader vi ser mellan män och kvinnor. Liksom Hirdman95 ser vi denna isärhållningen överallt. Framförallt ser vi ett mönster att män har tillträde till yrken och egenskaper som inte kvinnor har och vice versa. Generellt sett är det män som besitter maktpositioner i form av politiker, domare etc. Det är även män som får representera yrken med hög status och högavlönade yrken. Mannen och manlighet är det som vi kan uttyda som norm. Enligt Hirdman96 handlar makt i första hand om vem som tar utrymme och plats. Vi ser många exempel där män/pojkar tar större utrymme än kvinnor/flickor gör, ett exempel är bilden som föreställer ett klassråd (Figur 6). Där kan man tydligt se att pojkarna tar för sig medan flickorna inte gör det, bara genom att studera olikheterna som finns i hur pojkarna och flickorna räcker upp händerna.

95

Intervjun med Yvonne Hirdman, http://www.jamstalldhet.nu/jmst/maktkon/hirdman/hirdman.htm, (070104)

96

I många sammanhang illustreras kvinnan i de bilder som vi granskat som vårdande, glad, omhändertagande, någon som tar mindre plats än män, etc. Detta är just de egenskaper som Hirdman97 menar är dagens ideal för hur en kvinna bör vara. I de granskade böckerna utför männen och pojkarna mer aktiva handlingar än kvinnorna och flickorna. Att pojkar och flickor leker på olika sätt och då tränar upp olika färdigheter, som Hirdman98 menar, syns även i bilderna. Pojkarnas lek är aktiv medan flickornas lek är stillsammare. Ett exempel där vi ser detta är i Figur 3 där pojken med fotbollen utför en aktiv handling, medan flickan till vänster läser och utför en betydligt lugnare och stillsammare aktivitet. Dagens idéer kring manlighet, som enligt Hirdman99 handlar om att män skall ta ansvar för det ekonomiska livet och intressera sig för sport och teknik, är något som vi också tycker oss se spår av i de bilder vi har analyserat. Ett exempel på detta finns i Figur 7 där man ser fyra personer, två kvinnor och två män med sina bilar. Här ser man att männen har ett stort intresse för teknik och bilar. Detta sätt att illustrera manlighet och kvinnlighet är för oss ett föråldrat synsätt som befäster att män och kvinnor föds med olika egenskaper.

Av de granskade läroböckerna var Globen, som är skriven 1998, den enda boken som enligt oss inte bara befäster utan även förstärker könsmönster och gällande genussystem. Den bok som enligt oss är mest jämställd är Koll på samhället, som är skriven 2005, där vi även ser försök att bryta traditionella könsmönster. I vår granskning är Globen och Koll på samhället de läroböcker som vi ser störst skillnader mellan ur ett genusperspektiv. Detta tror vi beror på ett ökat medvetande bland förlagen om genus under de senaste åren.

97 Ibid. 98 Ibid. 99 Ibid.

5. Slutdiskussion

I denna del kommer vi att diskutera de resultat vi har fått fram via vår bildanalys. Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vår problemformulering löd: Hur framställs kvinnor och män på bilderna i de

samhällskunskapsböcker vi undersöker?

I vår granskning av bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 kunde vi se en klar tendens att män framställs som fysiskt starka, busiga/orädda, sportiga, tar mer plats, teknikintresserade, högutbildade, etc. Kvinnor framställs ofta som ordentliga, stillsamma, tar mindre plats, lågutbildade, vårdande etc. Sammantaget kan sägas att män har tillträden till yrken och egenskaper som inte kvinnor har och vice versa.

Den framställning av kön som finns i läroböckerna där yrkesroller, val av aktivitet, makt och inflytande, utbildning etc. är starkt bundet till kön, är enligt oss inte förenlig med de mål och riktlinjer som skolan har att ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”100 och att ”ta ansvar för att motverka traditionella könsmönster”101. Visserligen har inte förlagen något direkt ansvar att se till att dessa mål och riktlinjer efterföljs, men enligt oss borde man som förlag ha ett intresse av att producera böcker som är förenliga med skolans värdegrund, eftersom det är produkter som är gjorda för skolan. Det kan tyckas att läromedelsförlagen ignorerar de mål som läroplanen beskriver, men vi ser ändå hoppfullt på en fortsatt förändring i rätt riktning. Vi kunde trots allt se en förändring från 1996 till 2005 i de läroböcker som vi granskat. Om man som lärare väljer att använda sig av läroböcker där män och kvinnor framställs på ett stereotypt sätt, anser vi inte att man uppfyller de krav som man har att motverka att traditionella könsmönster befästs.

100

Lpo 1994, s. 6

101

Ett problem som vi ser med att böckerna så starkt befäster könsmönster är att den elev som går emot den stereotypa bilden av hur män och kvinnor bör vara, kan uppleva att han eller hon har svårigheter att identifiera sig med de bilder som finns i läroböckerna och känna sig ”konstig”.

Eftersom det både har varit kvinnliga och manliga tecknare som har illustrerat de bilder vi har granskat är vår slutsats att det inte spelar någon roll vilket kön illustratören har för hur manligt respektive kvinnligt framställs. Detta tror vi beror på att våra omedvetna föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt är något som vi alla fått redan som barn och det kan vara svårt att bryta dessa utan kunskap om hur vi själva gör genus varje dag.

De resultat som vi har presenterat i uppsatsen bedömer vi som tillförlitliga. Vi känner inte till någon tidigare forskning som har undersökt bilder i samhällskunskapsböcker, men annan tidigare läromedelsforskning som gjorts pekar på samma resultat när det gäller framställningen av män och kvinnor. Exempelvis kom Hedman och Omark102 i sin C-uppsats fram till att traditionella könsmönster reproduceras i de fyra skolböcker som de undersökt. Moira Wright103 kom i sin granskning av fysikläroböcker fram till att ämnesvalen i böckerna var manliga och att manlighet värderades högre än kvinnlighet. I vår granskning kunde även vi se mönster av att män och pojkar fick ta mer plats i böckerna och att det var män som fick representera roller som t.ex. chefer, läkare, advokater, tekniker, politiker etc.

Svårigheterna med en vetenskaplig bildanalys, är de privata associationer man får när man studerar en bild. Ens egna erfarenheter, kulturella tillhörighet, kön, ålder etc. som medvetet eller omedvetet läggs in i analysen spelar roll. Men den metod vi använde, semiotisk bildanalys, där det på konnotativ och denotativ nivå direkt går att följa vårt resonemang när vi analyserar bilderna, gör att andra läsare direkt kan ta ställning om analysen är ”bra” eller ”dålig”. Läsaren kan hela tiden själv få tycka till och vi är hela tiden öppna med vad vi ser. Vi har även tagit upp det fall där vi tolkade bilden olika, detta för att visa att man ser olika saker framträda i bilder beroende på vem man är. Att vi valde ut bilder som vi ansåg vara representativa för böckerna kan ses som en brist, eftersom urvalet var subjektivt. Vi försökte ta exempel som låg ”mitt emellan” dvs. exempel som varken var för jämställda eller för

102

Hedman & Omark, 2006, Befäster skolan traditionella genussystem?: en diskursanalys av skolböcker i

årskurs åtta

103