Att förebygga Lone Wolf terrorism. En systematisk litteraturstudie

Examensarbete i kriminologi Malmö högskola

ATT FÖREBYGGA LONE WOLF

TERRORISM

EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE

ATT FÖREBYGGA LONE WOLF

TERRORISM

EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE

JOAKIM BERGGREN

Berggren, J. Att förebygga lone wolf terrorism – en systematisk litteraturstudie.

Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för

hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2016.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga lone wolf terrorism. Denna form av terrorism har blivit allt mer uppmärksammad de senaste åren och anses vara ett växande problem som utgör ett allvarligt hot mot samhället. Lone wolf terrorism är en brottstyp som är väldigt svår att förebygga, främst på grund av att lone wolf terrorists, i jämförelse med terrorister som agerar i grupp, inte i lika stor utsträckning kommunicerar med andra individer angående sina planer att begå terrorbrott. Ett antal åtgärder med potential att förebygga lone wolf terrorism har dock identifierats. Bland dessa åtgärder kunde två teman urskiljas; internet/sociala medier och samarbete

myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten. Åtgärder på temat internet/sociala

medier baserades på att lone wolf terrorists trots allt ofta använder internet för att kommunicera med likasinnade angående sina radikala åsikter och/eller intentioner att begå brott. Därutöver använder de internet för att bland annat införskaffa radikaliserande material och ritningar över potentiella mål. Därmed kan åtgärder med internet i fokus, såsom övervakning av extremistiska hemsidor och

chattforum, spela en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet riktat mot lone wolf terrorism. Att involvera lokalsamhällen i det brottsförebyggande arbetet är också viktigt eftersom det är i dessa miljöer individer ofta radikaliseras. Av särskild vikt är att involvera allmänheten då familj, vänner och andra bekanta vanligtvis befinner sig i den bästa positionen för att upptäcka varningssignaler som antyder att någon i deras närhet har radikala åsikter och/eller avsikt att begå terrorbrott.

Nyckelord: Extremism, förebyggande åtgärder, lone wolf terrorism, radikalisering,

PREVENTING LONE WOLF

TERRORISM

A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW

JOAKIM BERGGREN

Berggren, J. Preventing lone wolf terrorism – a systematic literature review.

Degree project in criminology 15 credits. Malmö University: Faculty of health

and society, Department of Criminology, 2016.

This systematic literature review aims to investigate what measures can be taken to prevent lone wolf terrorism. This form of terrorism has gained increasing attention in recent years and is considered to be a growing problem that poses a serious threat to society. Lone wolf terrorism is a type of crime that is difficult to prevent, mainly because lone wolf terrorists, compared to terrorists acting in groups, not to the same extent communicate with other individuals regarding their plans to commit acts of terrorism. However, a number of measures with the potential to prevent lone wolf terrorism have been identified. Among these measures two themes could be distinguished; internet/social media and

cooperation between authorities and local communities/the public. Measures on

the theme internet/social media were based on the fact that lone wolf terrorists after all often use the internet to communicate with likeminded regarding their radical opinions and/or plans to commit acts of terrorism. Additionally, they use the internet to, among other things, obtain radicalising material and drawings of potential targets. Consequently, measures with a focus on the internet, such as monitoring of extremist websites and chat rooms, can play an important role in the attempt to prevent lone wolf terrorism. To involve local communities in crime prevention efforts targeted at lone wolf terrorism is also important since it is in these environments individuals often become radicalized. Of particular

importance is the involvement of the public since family, friends and other

acquaintances usually are in the best position to detect warning signs that indicate that someone close to them has radical views and/or intentions to commit acts of terrorism.

Keywords: Extremism, lone wolf terrorism, preventive measures, radicalisation,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bakgrund...4

Syfte och frågeställning...6

Begreppsdefinition...7

Metod...7

Metodens fördelar och nackdelar...7

Systematisk litteraturstudie i fem steg...8

Steg 1 – inramning av frågan...8

Steg 2 – identifiering av relevanta studier...8

Litteratursökningen...9

Steg 3 – bedömning av studiers kvalitet...10

Steg 4 – sammanfattning av evidensen...11

Steg 5 – tolkning av resultaten...11

Validitet och reliabilitet...11

Etiska aspekter...12

Resultat...12

Internet/sociala medier...18

Övervakning och intervenering av diskussionsforum och hemsidor...19

Samarbete myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten...21

Samarbete myndigheter och lokalsamhälle...22

Involvering av allmänheten, familj och vänner...23

Övriga åtgärder...24

Diskussion...26

Resultatdiskussion...26

Metoddiskussion...29

Slutsatser och framtida forskning...30

Referenser...31

Bilagor...34

BAKGRUND

Lone wolf terrorism är en form av terrorism som har existerat sedan en lång tid tillbaka (Simon, 2013; Bach Jensen, 2013; Spaaij, 2012). Att definiera lone wolf terrorism, och terrorism generellt, är dock svårt och det finns inom forskningen ingen entydig definition av dessa brottstyper (Simon, 2013; Spaaij, 2012). Detta tydliggörs av att en studie, som granskade material om terrorism från 1936 till 1981, fann över hundra definitioner av begreppet (Simon, 2013). Detta är och har varit ett problem i genomförandet av studier om terrorism och utvecklingen av strategier i syfte att motverka brott av denna typ (a.a.).

Ett exempel på en definition av lone wolf terrorism, som är framtagen av Simon (2013), är följande:

Lone wolf terrorism is the use or threat of violence or nonviolent sabotage, including cyber attacks, against government, society, business, the military (when the military is not an occupying force or involved in a war, insurgency, or state of hostilities), or any other target, by an individual acting alone or with minimal support from one or two other people (but not including actions taken during popular uprisings, riots, or violent protests), to further a political, social, religious, financial, or other related goal, or, when not having such an objective, nevertheless has the same effect, or potential effect, upon government, society, business, or the military in terms of creating fear and/or disrupting daily life and/or causing government, society, business, or the military to react with heightened security and/or other responses (Simon, 2013, s. 266).

Ovanstående kan anses vara en bred och utförlig definition av lone wolf terrorism. Trots detta ger definitionen upphov till en del frågor (Simon, 2013). Till exempel exkluderas alla våldsamma aktioner som äger rum under protester, uppror eller demonstrationer från brottstypen lone wolf terrorism (a.a.). En ensam individ kan emellertid under exempelvis en demonstration tända eld på en byggnad, avfyra ett vapen eller spränga en bomb (a.a.). Det går att argumentera för att sådana

händelser bör räknas som lone wolf terrorism, men enligt den definition som Simon (2013) presenterar exkluderas alltså dessa händelser. Ett annat problem är hur ensam en individ måste vara för att definieras som lone wolf terrorist (Spaaij, 2012). Enligt Simons (2013) definition räknas en individ som lone wolf terrorist om han eller hon agerar ensam alternativt med minimalt stöd från eller två andra personer. Spaaij (2012) menar dock att individer som agerar med hjälp av andra personer, till exempel par eller små grupper av individer som radikaliseras tillsammans, inte bör räknas som lone wolf terrorists eftersom de helt enkelt inte agerar på egen hand. Detta är bara några av en mängd faktorer som kan diskuteras vad gäller definitionen av lone wolf terrorism, vilket förtydligar

definitionsproblematiken och varför det är ett ämne som fortsatt kommer att debatteras och diskuteras (Simon, 2013; Spaaij, 2012). I denna studie kommer dock Simons (2013) definition, vilken har presenterats ovan, användas eftersom den anses vara väldigt detaljerad och bred och på så sätt innefattar en mängd brott som enligt andra, snävare definitioner möjligtvis skulle falla utanför studiens ramar.

Ett exempel på ett fall av lone wolf terrorism är mordet på William McKinley, dåvarande president i USA, 6 september 1901 (Bach Jensen, 2013). Under ett offentligt framträdande i New York blev presidenten skjuten två gånger, och dog drygt en vecka senare (a.a.). Gärningspersonen hette Leon Czolgosz och var en anarkist som föddes i Detroit 1873 (a.a.). Efter att ha fått sparken från sitt arbete och sedermera endast lyckats få underbetalda jobb började Czolgosz läsa radikala och anarkistiska skrifter (a.a.). Han började också umgås med radikala

grupperingar i syfte att fylla sitt liv med mening och hitta en plattform för att protestera mot orättvisor i samhället (a.a.). Det var också i protest mot orättvisor som Czolgosz upplevde, såsom ointresset för de lägre samhällsklassernas ekonomiska och sociala krav och behov, som han genomförde mordet på

president McKinley (a.a.). Ett annat tidigt fall av lone wolf terrorism, som också ägde rum i New York, skedde 16 september 1920 då en ensam man vid namn Mario Buda körde och parkerade en häst och vagn på andra sidan gatan om J.P. Morgan & Company banks huvudkontor på Wall Street (Simon, 2013). I vagnen hade Buda placerat en bomb bestående av ungefär 45 kilo dynamit och 227 kilo gjutjärnsklumpar (a.a.). Bomben dödade 33 personer och skadade mer än 200, vilket innebär att det vid tillfället för utförandet var den dödligaste terrorattacken som någonsin inträffat i USA (a.a.)

Sedan ovanstående två händelser har ett antal uppmärksammade terrorattentat som begåtts av lone wolves inträffat (Simon, 2013). Dessa inkluderar bland annat mordet på USA:s dåvarande president John F. Kennedy 1963 och bombdådet i Oklahoma City 1995, vilket resulterade i att 168 personer dog (a.a.). Ett annat fall av lone wolf terrorism som inträffade så sent som för några år sedan var de dubbla terrordåden som utfördes av Anders Behring Breivik 22 juli 2011 i Norge

(Michael, 2012). Först exploderade en bomb i en bil som hade placerats i nära anslutning till ett antal regeringsbyggnader, bland annat statsministerns kontor (a.a.). Några timmar senare attackerade Breivik ett sommarläger för det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund, Arbeidernes ungdomsfylking, som ägde rum på ön Utøya (a.a.). Under de två attackerna dog sammanlagt 76 personer medan minst 11 skadades (a.a.).

Lone wolf terrorism har alltså förekommit under en längre tid (Simon, 2013; Bach Jensen, 2013; Spaaij, 2012) Det är dock ett fenomen som på senare år blivit allt mer uppmärksammat, och det anses vara en form av terrorism som utgör ett växande hot mot samhället (Simon, 2013; Spaaij, 2012; Michael, 2012). Till exempel uttryckte Leon Panetta, direktör för Central Intelligence Agency (CIA) 2010 att lone wolves var det största hotet mot USA (Simon, 2013). Presidenten i USA, Barack Obama, underströk denna åsikt året därpå då han påtalade att lone wolf terrorism var den största anledningen till oro (a.a.). Denna oro återfinns inte endast i USA, utan uttalanden från högt uppsatta personer i länder såsom

Australien och Indien vittnar om att lone wolf terrorism upplevs vara ett växande hot runt om i världen (a.a.). Följderna av attacker som har utförts av lone wolf terrorists vittnar också om hur allvarligt problemet är (a.a.). Detta tydliggörs av att bombdådet på Wall Street 1920 och bombdådet i Oklahoma City 1995, vilka nämndes ovan, tillsammans med ett bombdåd som utfördes på ett flygplan i Denver 1955 och som resulterade i 44 personers död utgör tre av dem, undantaget attentaten 11 september 2001, dödligaste terrorattackerna i USA:s historia (a.a.). Det kan finnas ett flertal olika anledningar till att lone wolf terrorism är ett allt mer frekvent förekommande fenomen i länder över hela världen (Simon, 2013).

En tänkbar anledning är att en ny trend inom terrorism, kallad ”leaderless

resistance”, tog form på 1990-talet (Simon, 2013). Den främsta förespråkaren för denna form av terrorism var Louis Beam, som 1992 skrev en artikel med titeln ”Leaderless Resistance” (a.a.). I artikeln uppmanade Beam till skapandet av autonoma grupper som skulle drivas av ideologi och delade åsikter snarare än ledare eller medlemmar i organisationen som pekade ut riktningen (a.a.). Fördelen med detta var enligt Beam att endast de som skulle utföra en terrorattack kände till planerna, vilket minskade risken för infiltration eller att planen skulle komma till andra personers kännedom (a.a.). Beams artikel fick stor spridning och strategin som beskrivs i den har sedan dess publicering följts av bland annat extremistiska miljögrupper, militanta antiabortrörelser, islamistiska extremister och

högerextremister (a.a.). Spaaij (2012) betonar också att radikala islamistiska grupper, till exempel Al Qaeda, under senare år har framhållit lone wolf terrorism som en effektiv strategi för att bekämpa fiender.

En annan faktor som kan ha bidragit till ökningen av lone wolf terrorism är den teknologiska utvecklingen (Simon, 2013; Spaaij, 2012; Michael, 2012). Den faktor i den teknologiska utvecklingen som har varit av störst betydelse för lone wolf terrorists är med största sannolikhet internet (Simon, 2013). Internets

framväxt har skapat nya möjligheter för lone wolf terrorists avseende bland annat information, planering och kommunikation (Simon, 2013; Spaaij, 2012). På internet kan individer som är intresserade av att genomföra en terrorattack till exempel hitta detaljerade kartor av potentiella mål samt information om hur man kan konstruera hemmagjorda vapen såsom bomber på egen hand (Simon, 2013). Internet kan också utgöra en plattform för självradikalisering och kommunikation då lone wolf terrorists på olika hemsidor och forum kan få kontakt med andra radikala individer (Simon, 2013; Spaaij, 2012). Internet har således blivit ett viktigt verktyg för lone wolf terrorists, då det tillåter dem att förbli anonyma samtidigt som de kommunicerar med och tar del av information från omvärlden (Simon, 2013).

Som beskrivits ovan är lone wolf terrorism alltså ett växande problem (Simon, 2013; Spaaij, 2012; Michael, 2012). Det är därmed befogat att ställa frågan; hur kan terrorism av denna typ förebyggas? (Simon, 2013; Spaaij, 2012). Det är tyvärr inte en fråga som det finns ett entydigt svar på (a.a.). Ett av de största problemen i det förebyggande arbetet är att lone wolf terrorists är svåra att upptäcka innan de begår brott, särskilt i de fall de inte tar kontakt med andra individer angående planerna att utföra en terrorattack (Simon, 2013). Att kunna förhindra lone wolf terrorism är dock väldigt viktigt, då historien har visat att sådana attacker kan orsaka omfattande skador och leda till många människors död (Simon, 2013; Spaaij, 2012). Att frambringa kunskap som ökar möjligheten att förebygga brott är också ett av kriminologins viktigaste syften.Därmed ämnar denna studie att undersöka vilka åtgärder som kan implementeras i syfte att förebygga lone wolf terrorism.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att granska forskning inom ämnesområdet lone wolf terrorism för att identifiera vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas för att förhindra denna form av terrorism. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställning formulerats:

Begreppsdefinition

Begreppet lone wolf terrorism kommer genomgående att användas i denna uppsats. Simons (2013) utförliga definition av detta begrepp har presenterats tidigare, och denna definition kommer som sagt att användas i studien.Följande är en kort summering av definitionen; användande av eller hot om våld eller icke våldsamt sabotage, inkluderat cyberattacker, av en individ som agerar ensam eller med minimalt stöd från en eller två andra personer i syfte att främja ett politiskt, socialt, religiöst, finansiellt eller annat liknande mål (Simon, 2013).

METOD

Målet med en litteraturstudie är att identifiera, analysera, bedöma och tolka den redan existerande kunskapen inom ett avgränsat ämnesområde (Jones, 2007). Ämnesområdets kunskapsluckor ska även identifieras (a.a.). På grund av detta valdes en systematisk litteraturstudie som metod vid genomförandet av denna uppsats, då avsikten är att beskriva kunskapsläget inom det valda området. En systematisk litteraturstudie kännetecknas av att dess syfte är att besvara en specifik fråga eller testa en hypotes, att den försöker att vara så heltäckande som möjligt genom att författaren identifierar alla kända referenser samt att tydliga inklusions- och exklusionskriterier fastställs (Jones, 2007). Valen av litteratur till den systematiska litteraturstudien baseras sedan på dessa kriterier (a.a.). De utvalda studiernas kvalitet granskas och bedöms därefter utifrån ett antal kriterier, bland annat hur grundligt utförda och väl beskrivna deras metod är (a.a.).

Metodens fördelar och nackdelar

Det finns ett flertal fördelar med systematiska litteraturstudier (Greenhalgh, 1997). En fördel är att den tydligt metodiken som används innebär att risken för subjektivitet i arbetet med att identifiera, välja ut och avfärda studier minskar (a.a.). De slutsatser som dras blir också mer tillförlitliga på grund av det tydliga metodarbetet (a.a.). En ytterligare positiv aspekt är att systematiska

litteraturstudier medför möjligheten att samla in mycket information under en kort tidsperiod (a.a.). Detta har varit fördelaktigt i arbetet med denna uppsats då det har utförts under en begränsad tid. En annan fördel med systematiska litteraturstudier som kan vara värd att lyfta fram är att författarna med denna metod kan jämföra resultaten i ett antal olika typer av studier (Greenhalgh, 1997).

En del problematiska aspekter bör dock beaktas vid genomförandet av

systematiska litteraturstudier (Greenhalgh, 1997). Som tidigare nämndes är den tydliga metodiken en fördel då det minskar risken för subjektivitet (a.a.). Risken för subjektivitet elimineras däremot inte, då det är författaren som formulerar de inklusions- och exklusionskriterier som styr valet av litteratur till studien (a.a.). Frågan är följaktligen hur studiens resultat hade förändrats om författarna formulerat andra inklusions- och exklusionskriterier (a.a.). Litteraturstudiens resultat beror, utöver inklusions- och inklusionskriterierna, också bland annat på de kriterier som används för att granska studiernas kvalitet (a.a.). Förändringar av dessa kriterier skulle också kunna påverka litteraturstudiens resultat, till exempel genom att studier av lägre metodologisk kvalitet inkluderades (a.a.).

Sammanfattningsvis är det således inte möjligt att fullständigt eliminera subjektiviteten i en systematisk litteraturstudie, vilket bör tas hänsyn till vid tolkningen av dess slutsatser (a.a.).

Systematisk litteraturstudie i fem steg

Enligt Khan m.fl. (2003) bör en systematisk litteraturstudie genomföras i fem steg. Dessa fem steg är inramning av frågan, identifiering av relevanta studier, bedömning av studiers kvalitet, sammanfattning av evidensen och tolkning av resultaten (Khan m.fl., 2003). Denna litteraturstudie är baserad på ovanstående fem steg.

Steg 1 – inramning av frågan

Det första steget i den systematiska litteraturstudien utfördes genom att avgränsa det övergripande ämnet, lone wolf terrorism, och fastställa ett tydligt syfte och en tydlig frågeställning. Under denna process, som bestod av litteratursökningar på internet och i olika databaser i syfte att få en övergripande uppfattning om ämnet, identifierades ett flertal olika aspekter som ansågs vara intressanta att granska. Dock framstod det som ganska tydligt att alla dess aspekter inte kunde undersökas i en enskild litteraturstudie, då det skulle bli ett alltför omfattande och otydligt arbete. Därmed föll valet på att enbart fokusera på åtgärder för att förebygga lone wolf terrorism. Således diskuteras i någon större utsträckning inte

radikaliseringsprocessen, det vill säga varför och hur terrorister som agerar på egen hand utvecklar ett sådant beteende och tankemönster. Historik avseende lone wolf terrorism samt vilka som blir lone wolf terrorists, närmare bestämt hur sammansättningen avseende till exempel kön, ålder och socioekonomisk status ser ut i gruppen lone wolf terrorists, granskas inte heller ingående. Efter denna

process formulerades syftet med litteraturstudien och den frågeställning som ska besvaras.

Steg 2 – identifiering av relevanta studier

Steg två består av att identifiera relevanta studier, vilket görs genom en litteratursökning (Khan m.fl., 2003). Litteratursökningen ska baseras på litteraturstudiens frågeställning samt inklusions- och exklusionskriterier, vilka fastställs innan sökningen inleds (a.a.). De inklusions – och exklusionskriterier som har formulerats är:

 Endast vetenskapliga studier som är peer-reviewed har använts i litteraturstudien. Att en studie är peer-reviewed innebär att den har granskats av sakkunniga inom det område studien behandlar

(Vetenskapsrådet, 2011, a). Detta kriterium, samt alternativet att endast inkludera vetenskapliga studier, valdes som förinställning innan sökningen gjordes i de databaser detta var möjligt. I övriga fall granskades studiernas tillförlitlighet genom att undersöka om de publikationer som de utvalda studiernas publicerats i var vetenskapliga tidskrifter som uteslutande innehöll studier som var peer-reviewed. Därefter valdes de studier som inte ansågs vara vetenskapliga bort.

 Studierna som valdes ut var tvungna att vara relevanta i förhållande till litteraturstudiens syfte och frågeställning. Studierna skulle således behandla åtgärder mot lone wolf terrorism för att inkluderas i

litteraturstudien. Eftersom den inledande litteratursökningen antydde att forskningen på området var relativt begränsad bestämdes dock att åtgärder mot lone wolf terrorism inte tvunget behövde vara studiens huvudämne, utan studier som behandlade någon annan aspekt av terrorism men även diskuterade åtgärder mot lone wolf terrorism kunde inkluderas.

 Litteratursökningen genomfördes uteslutande på engelska, varvid endast studier som var skrivna på engelska inkluderades. Detta val gjordes eftersom den stora majoriteten av alla vetenskapliga studier är skrivna på engelska (Östlundh, 2012). Därmed valdes studier som var skrivna på svenska bort. Risken finns att studier som hade varit av relevans för litteraturstudien har förbisetts på grund av detta exklusionskriterium, men denna avgränsning ansågs vara nödvändig då det hade varit väldigt tidskrävande att genomföra litteratursökningen på två språk i alla databaser som användes vid sökningen.

Litteratursökningen

Det första steget i litteratursökningen består av att formulera de sökord som insamlingen av litteratur ska baseras på (Forsberg & Wengström, 2008). Utifrån litteraturstudiens syfte och frågeställning utformades sökorden lone, wolf,

terrorism, counter, measures och prevent. De första tre ansågs vara

grundläggande, övergripande sökord för det valda området. Övriga sökord bedömdes vara relevanta för att finna litteratur som berörde åtgärder mot lone wolf terrorism. Dessa sökord skulle vid litteratursökningen användas i olika kombinationer och med olika böjningar och ändelser.

Först gjordes en inledande litteratursökning i Google Scholar. Enligt Östlundh (2012) görs vanligen en inledande informationssökning i syfte att få en överblick av det område som litteraturstudien behandlar (Östlundh, 2012). I denna fas behöver sökningen inte vara systematisk då den endast ska användas som ett hjälpmedel för att avgränsa ämnesområdet som ska undersökas (a.a.). I Google Scholar genomfördes två sökningar. Den första bestod av söksträngen lone wolf

terrorism, medan den andra bestod av söksträngen lone wolf terror. I båda

sökningarna gjordes inställningen att sökorden skulle finnas i titeln på de träffar som inkluderas i sökningens resultat. Den första sökningen resulterade i 87 träffar och den andra sökningen resulterade i 12 träffar. Detta fåtal träffar antydde att mängden forskning inom det valda ämnesområdet var begränsad.

Efter att den inledande litteratursökningen var genomförd påbörjades den

egentliga litteratursökningen. Denna kan ske manuellt, till exempel genom att läsa och studera vetenskapliga tidskrifter inom det aktuella ämnesområdet, eller genom att söka i databaser (Forsberg & Wengström, 2008). I genomförandet av denna litteraturstudie användes uteslutande databaser som källa vid litteratursökningen. De databaser som användes var Summon, SAGE Journals, Scopus, DOAJ (Directory of Open Access Journals) och ProQuest. Dessa databaser valdes på grund av att de är vanligt använda databaser. Summon och ProQuest valdes specifikt ut eftersom att det är databaser som sammanför ett antal andra databaser, vilket skapar möjlighet att genomsöka dessa databaser samtidigt (Mah.se, u.å.; ProQuest.com, u.å., a). Summon samlar bland annat de flesta artiklar i fulltext och e-böcker som återfinns på Malmö högskolas bibliotek samt material från

majoriteten av Malmö högskolas biblioteks databaser och material i fulltext från SwePub (Mah.se, u.å.). Sökningarna som gjordes i ProQuest genererade i resultat från databaserna ABI/INFORM Global, ebrary e-books, LISA, MLA International Bibliography, PILOTS, ProQuest Dissertations & Theses A&I, ProQuest Social Sciences Premium Collection, PsycARTICLES och PsycINFO (ProQuest.com, u.å., b).

Vid genomförandet av litteratursökningen användes, i de databaser som erbjöd möjligheten att göra detta, boolesk söklogik. Syftet med att använda sig av

boolesk söklogik är att man fastställer hur sökorden ska förhålla sig till varandra (Östlundh, 2012). De tre oftast använda booleska operatorerna är AND, OR och NOT, varav den allra vanligaste är AND (a.a.). Den sistnämnda operatorn, AND, är också den enda som användes i litteratursökningen. Genom att lägga in

operatorn AND mellan två sökord riktas sökningen in på studier som behandlar båda sökorden (Östlundh, 2012). I litteratursökningen användes detta till exempel för att söka på studier som innehöll de tre sökorden lone, wolf och terror genom att formulera söksträngen lone* AND wol* AND terror*. Att som i nyss nämnda söksträng avsluta sökorden med en asterisk gjordes också genomgående vid litteratursökningen. Denna sökteknik kallas trunkering och används för att i en och samma sökning få träffar på ett sökords alla böjningsformer (Östlundh, 2012). Vid nyttjandet av trunkering skrivs således endast sökordets ordstam ut, följt av ett trunkeringstecken (a.a.). Detta får följden att alla grammatiska former av sökordet, och därmed ett större antal studier, inkluderas i sökningen (a.a.). Exempelvis användes trunkering för sökordet terrorism vid litteratursökningen i alla databaser. Trunkering nyttjades dock inte vid sökningen i Google Scholar eftersom söktekniken inte är möjlig att använda i denna sökmotor. Dock användes i de nyttjade databaserna, istället för alternativet att söka direkt på ordet terrorism, trunkeringstecken efter ordet terror, vilket innebar att inte endast studier med orden terrorism inkluderades i sökningen utan även studier med orden terror, terrorist, terrorists och så vidare.

Som tidigare nämnts tydde den inledande litteratursökningen i Google Scholar på att det valda ämnesområdet var ganska outforskat. Detta bekräftades när den egentliga litteratursökningen genomfördes. Genomgående resulterade sökningarna i de olika databaserna i relativt få träffar redan vid söksträngar med enstaka

sökord, såsom lone* terror* och lone* AND terror*. Därmed togs beslutet att inte använda de tidigare formulerade sökorden som behandlade åtgärder, det vill säga

counter, measures och prevent. Detta då det fåtal träffar som sökningarna med

olika kombinationer av sökorden lone, wolf och terror resulterade i ansågs vara en rimlig mängd litteratur att granska. Att göra sökningen snävare genom att lägga till ytterligare ord bedömdes således inte heller nödvändigt eftersom detta troligtvis endast skulle resultera i ännu mindre träffar än tidigare sökningar. Istället granskades de träffar som sökningarna på de grundläggande sökorden resulterade i, och utifrån dessa träffar valdes de studier som i någon form behandlade åtgärder mot lone wolf terrorism ut för vidare granskning. För fullständiga sökscheman, se bilaga 1-6.

Steg 3 – bedömning av studiers kvalitet

I det tredje steget analyseras de utvalda studierna kvalitet (Khan m.fl., 2003). Jones (2007) menar att vetenskapliga studiers kvalitet kan granskas utifrån ett antal kriterier, vilka kan delas in i fyra övergripande kategorier (Jones, 2007). Den första kategorin är ”conceptual framework” och de kriterier som Jones placerar under denna kategori och som bör granskas är om studiens syfte och

frågeställningar är tydligt formulerade samt om studiens författare gör kopplingar mellan studien i fråga och tidigare forskning inom ämnet (a.a.). Den andra

kategorin kallar Jones (2007) studiedesign och de frågor som ska undersökas inom denna kategori är om studiens metod är väl beskriven och lämplig (a.a.). Ytterligare frågor som ska besvaras är om studiens kontext är tydligt angiven, om eventuell subjektivitet har beaktats samt om författarna är medvetna om studiens begränsningar och har uttryckt dessa (a.a.).

Den tredje kategorin, forskningsanalys, berör frågor angående studiens resultat; vad som ska undersökas är om resultaten är tydligt beskrivna, giltiga och

tillförlitliga (Jones, 2007). Hur väl beskriven analysen av resultaten är bör också granskas (a.a.). Den fjärde och sista kategorin avser studiens slutsatser (a.a.). Här ska granskaren kontrollera om författarna har tagit hänsyn till alla faktorer som kan ha påverkat studiens observerade resultat (a.a.). För att studien ska anses vara av hög kvalitet ska också slutsatserna vara tydligt kopplade till studiens uttalade syfte (a.a.). Slutligen ska det finnas en koppling mellan slutsatserna och analysen samt tolkningen av datan som har samlats in vid genomförandet av studien (a.a.).

Steg 4 – sammanfattning av evidensen

Steg fyra i genomförandet av en systematisk litteraturstudie är enligt Khan m.fl. (2003) att sammanfatta evidensen i de utvalda studierna. I sammanfattningen bör bland annat studiernas metod och resultat beskrivas (Khan m.fl., 2003). Friberg (2012) menar att författaren vid sammanfattningen bör analysera studierna genom att läsa igenom dem flera gånger för att tydligt förstå dess innehåll. Därefter bör likheter och skillnader avseende exempelvis syfte, metodval och resultat i

studierna identifieras (Friberg, 2012). Detta steg presenteras i avsnittet Resultat i form av en övergripande resultattabell samt en fördjupad redovisning av de studier som har valts ut efter granskningen i steg tre.

Steg 5 – tolkning av resultaten

Det femte steget innebär att studiernas resultat tolkas (Khan m.fl., 2003). Styrkor och svagheter i evidensen ska identifieras och rekommendationer avseende

användning av resultaten ska föreslås (a.a.). Tolkningen av resultaten bör dock ske med försiktighet om de inkluderade studierna inte är av genomgående hög kvalitet (a.a.). Friberg (2012) anser därutöver att slutsatser ska dras angående de

granskade studiernas resultat, vad litteraturstudien har bidragit med utifrån kunskapsläget inom det studerade ämnesområdet, vilka nya frågor som eventuellt har väckts samt vilka kunskapsluckor som har upptäckts under arbetets gång. Ovanstående presenteras i avsnittet Diskussion.

Validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet är två viktiga kriterier som används för att bedöma en undersöknings kvalitet (Bryman, 2011). Dessa kriterier har också beaktats vid genomförandet av denna litteraturstudie. Validitetskriteriet kan delas upp i två begrepp, intern och extern validitet (Forsberg & Wengström, 2008). Graden av intern validitet avgörs av resultatens tillförlitlighet (a.a.). Litteraturstudien kan troligtvis inte anses vara av hög intern validitet. Anledningen till detta är att de flesta av studierna som har inkluderats i litteraturstudien bedömdes vara av relativt låg kvalitet. Denna bedömning gjordes efter att studierna hade granskats utefter de kvalitetskriterier som beskrevs under rubriken Steg 3 – bedömning av

studiers kvalitet ovan. Dock har endast studier som är peer-reviewed valts ut,

vilket troligtvis är till fördel för litteraturstudiens tillförlitlighet. Som tidigare nämnts är en fördel med systematiska litteraturstudier också att den tydliga metodiken som används medför att de slutsatser som dras blir mer tillförlitliga (Greenhalgh, 1997). Detta gagnar således litteraturstudiens interna validitet. Den externa validiteten i en undersökning avgörs av i vilken grad resultaten kan generaliseras från urvalsgruppen till en större population (Bryman, 2011). Detta kriterium kan diskuteras avseende denna litteraturstudie, eftersom merparten av den forskning som har inkluderats är genomförd i USA. Därmed kan det vara svårt att generalisera resultaten till andra kontexter än den amerikanska. Dock har

forskning från andra länder, såsom Kanada och Norge, som genererat liknande resultat som forsningen från USA också inkluderats. Detta reducerar

förhoppningsvis problemet med extern validitet.

Reliabilitet definieras enligt Forsberg och Wengström (2008) som ”mätmetodens förmåga att vid upprepad mätning av ett konstant fenomen ge samma mätvärde, dvs. i vilken utsträckning resultaten blir desamma vid upprepade mätningar” (s. 111). Detta har beaktats genom att metoden som har använts vid genomförandet av litteraturstudien har beskrivits på ett utförligt vis. Till exempel är

litteratursökningen och kriterierna för kvalitetsgranskning tydligt redogjorda för. På grund av detta ökar troligtvis möjligheten at upprepa studien avseende

tillvägagångssätt och resultat. Ivert m.fl. (2014) påpekar också att

informationssökningen är avgörande för en undersöknings reliabilitet och validitet. De menar att en systematisk, strukturerad databassökning lyfter en studies reliabilitet och validitet (Ivert m.fl., 2014.). Litteraturstudien anses uppfylla dessa krav då litteratursökningen har genomförts enligt ovan nämnda tillvägagångssätt.

Etiska aspekter

Ett antal etiska aspekter har beaktats vid genomförandet av litteraturstudien. Bland annat har faktorer som kan påverka resultatens styrka och hållbarhet tagits hänsyn till. Enligt Vetenskapsrådet (2011, b) är detta ett krav i de flesta

forskningstraditioner eftersom det är oetiskt att inte diskutera sådana

omständigheter. Ivert & Mellgren (2014) påpekar också att det inte är tillräckligt att resultaten presenteras, utan att dessa också bör diskuteras. Detta etiska problem har lösts genom att de inkluderade studiernas svagheter och trovärdighet

behandlas i avsnittet Diskussion. Vad gäller publiceringen av studien bör en bakgrund till studien inkluderas (Vetenskapsrådet, 2011, b). Dessutom ska metoden noggrant redovisas och refereringen till tidigare forskning vara tydlig, för att läsaren på så sätt ska kunna göra en bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på studien samt resultatens trovärdighet (a.a.). Dessa etiska

överväganden har gjorts då litteraturstudien har genomförts. Att refereringen till tidigare forskning och annat material genomgående varit tydlig och noggrann reducerar också risken för plagiat (a.a.). Slutligen menar Forsberg och Wengström (2008) att det är oetiskt att endast redogöra för resultat som stämmer överens med litteraturstudiens hypotes och forskarens egen åsikt. I denna litteraturstudie ställdes ingen hypotes upp. Dock har sökningarna som genomförts varit breda i syfte att inkludera studier med alla tänkbara infallsvinklar på ämnesområdet lone wolf terrorism. Av denna anledning kan litteraturstudien förhoppningsvis

förmedla en representativ bild av forskningen på området.

RESULTAT

I detta avsnitt presenteras resultaten i de tretton studier som valdes ut efter en granskning av deras relevans och kvalitet. Vid analysarbetet identifierades i de utvalda studierna ett antal likheter och skillnader avseende bland annat syfte, metodval och resultat samt ett par återkommande teman avseende

brottsförebyggande åtgärder riktade mot lone wolf terrorism. Detta avsnitt är indelat efter de teman som har identifierats, vilka är internet/sociala medier och

samarbete myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten. Utöver detta beskrivs

passar in i de teman som har identifierats. Inledningsvis presenteras en

överskådlig resultattabell i vilken de utvalda studiernas syfte, metod och resultat kortfattat redovisas.

Tabell 1. Resultattabell Författar

e, publ.år

Tidskrift, titel Syfte Metod Resultat Gill, P., Horgan, J. & Deckert, P. (2013). Journal of Forensic Sciences. Bombing Alone: Tracing the Motivations and Antecedent Behaviors of Lone-Actor Terrorists. Att analysera egenskaperna beträffande 119 ”lone-actor terrrorists” sociodemografis ka nätverk samt undersöka dessa terroristers beteende som leder upp till planeringen eller utförandet av terrordåd.

Urvalet var 119 individer som utförde eller planerade att utföra ”lone-actor terrorism” i USA eller Europa och som dömdes för brott eller dog under utförandet av brottet. Data samlades in via vetenskapliga artiklar, skriftliga utsagor från rättsliga ärenden, nyhetsrapporter, biografier och öppet tillgängliga

förstahandsredogörels er.

Studien visade bland annat att andra individer ofta hade kännedom om gärningspersonens ideologi, åsikter och/eller avsikt att begå brott. Det visade sig också att en mängd olika aktiviteter föregick terrorbrotten och att terroristerna regelbundet deltog i observerbara aktiviteter med större grupper, exempelvis terrororganisatione r. Michael, G. (2013). Terrorism and Political Violence. Counterinsurgen cy and Lone Wolf Terrorism. Att undersöka strategier för att bekämpa lone wolf terrorism. Författarna granskar tidigare forskning på området samt tidigare genomförda åtgärder, främst i USA, för att motverka lone wolf terrorism. Studien resulterar i förslag på flera åtgärder för att motverka lone wolf terrorism. Dessa åtgärder involverar bland annat insamling av information om individer som deltar i diskussioner i extrema chattrum på internet, implementeringen av informationsprogra m i utsatta områden i syfte att erhålla information om individer som riskerar att bli terrorister samt att influera

diskussioner på internet genom att sprida pro-amerikansk propaganda.

Brynielsson, J., Horndahl, A., Johansson. F., Kaati, L., Mårtenson, C. & Svenson, P. (2013). Security Informatics. Harvesting and analysis of weak signals for detecting lone wolf terrorists. Att presentera en analysmetod som kan användas vid analyser av extremistiska forum för att upptäcka digitala spår från potentiella lone wolf terrorists. Författarna presenterar inledningsvis ett antal beteendemarkörer som kan indikera att en individ har för avsikt att begå terrorbrott. Därefter beskrivs en

analysmodell som kan användas för att upptäcka dessa och andra liknande riskbeteenden på internet.

Slutsatsen är att en nyckel för att lösa problemet med att upptäcka lone wolf

terrorists innan de utför en attack är att känna igen och analysera digitala spår som potentiella terrorister efterlämnar vid aktiviteter på internet. Den analysmodell som presenteras i studien kan vara till hjälp i detta arbete. Hewitt, C. (2013). Terrorism and Political Violence. Law Enforcement Tactics and Their Effectiveness in Dealing With American Terrorism: Organizations, Autonomus Cells, and Lone Wolves

Att granska brottsbekämpande insatser mot terrorism, bland annat lone wolf terrorism, för att utvärdera vilka insatser som varit framgångsrika med avseende på identifiering och gripande av gärningspersoner Författaren analyserar brottsbekämpande insatser i 20 fall av terrorism och 38 fall av terrorismprevention i USA sedan 1968 genom att granska artiklar, böcker och dokumentation. Studiens resulterade i slutsatsen att de effektivaste brottsbekämpande insatserna avseende lone wolf terrorism var information från allmänheten och ögonvittnen. Ellis, P.D. (2013). Terrorism and Political Violence. Lone Wolf Terrorism and Weapons of Mass Destruction: An Examination of Capabilities and Countermeasures. Att granska existerande åtgärder, såsom lagar, strategier samt passiva och aktiva åtgärder för att motverka lone wolf terrorism. Särskilt granskas kapaciteten att förebygga, skydda mot, agera efter och återhämta sig från terrorattacker som involverar kemiska, biologiska, radiologiska och/eller nukleära vapen. Granskande och analyserade av åtgärder, till exempel lagar och strategier, för att motverka lone wolf terrorism som involverar kemiska, biologiska, radiologiska och/eller nukleära vapen i USA. Resultaten tyder på att de lagar som existerar skapar stora problem för lone wolf terrorists att få tillgång till kemiska, biologiska, radiologiska och/eller nukleära vapen. Uppkomst av ny teknologi, exempelvis i form av biologiska föroreningar och radioaktiva ämnen, som är lättare att få tillgång till skapar nya alternativ för terrorister och ställer krav på myndigheter att anpassa det förebyggande arbetet till denna utveckling.

Appleton, C. (2014). The International Journal of Human Rights. Lone wolf terrorism in Norway. Att belysa

fenomenet lone wolf terrrorism och att kritiskt granska norska myndigheters agerande efter terrorattackerna som utfördes av Anders Behring Breivik i Norge 2011 samt att undersöka

konsekvenser av lone wolf terrorism vad gäller krishantering och beredskapsplanering. Granskning av rapporter, vetenskapliga artiklar och nyhetsartiklar avseende terrorattackern a i Norge 2011 samt vetenskapliga artiklar angående åtgärder för att motverka lone wolf terrrorism. Slutsatsen av studien är att brottsbekämpande åtgärder i form av exempelvis ökad övervakning är viktiga för att motverka lone wolf terrorism, men att det är av yttersta vikt att inte överge demokratiska principer och respekten för mänskliga rättigheter vid implementeringen av dessa åtgärder. Gordon, T., Sharan, Y. & Florescu, E. (2015). Technologica l Forecasting & Social Change. Prospects for Lone Wolf and SIMAD terrorism.

Att granska hotet från lone wolf terrorists som använder

massförstörelsevape n och vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka denna form av terrorism. 60 experter inom säkerhet och andra relaterade områden från hela världen besvarade anonymt via internet en enkät med att antal frågor angående studiens ämne.

Studiens resulterade i ett antal slutsatser, bland annat att mål som är attraktiva för lone wolf terrorist bör identifieras så att dessa platser kan prioriteras i planeringen av säkerhetsåtgärder. En annan åtgärd som ansågs kunna ha effekt var begräsning av tillgången till vetenskaplig data och information, till exempel teknologiska dokument, som lone wolf terrorists kan ha användning av. Zierhoffer , D.M. (2014). Journal of Strategic Security. Threat Assessment: Do Lone Terrorists Differ from Other Lone Offenders? Att utvärdera lönsamheten av en modell för hotbedömning som har utvecklats för att beräkna risken för riktat våld som en prediktor för våld av potentiella lone wolf terrorists. En modell för hotbedömning avseende lone wolf terrorism testas genom att applicera modellen på tre fall av lone wolf terrorism. Utifrån detta bedöms om modellen kan vara till hjälp för att upptäcka potentiella lone wolf terrorists.

Resultaten visade att hotbedömningsmodellen kan användas av både allmänheten och personal inom de rättsvårdande myndigheterna för att identifiera tankemönster och beteende som indikerar risk för lone wolf terrorism. Modellen bör dock användas som en grund för framtida forskning och utvecklingen av strukturerade

riskbedömningsinstrumen t för lone wolf terrorism.

Bakker, E. & de Graaf, B. (2011). Perspectives on Terrorism. Preventing Lone Wolf Terrorism: some CT Approaches Addressed.

Att diskutera ett antal möjliga åtgärder för att motverka lone wolf terrorism. Författarna, som är professorer inom terrorism, granskar tidigare forskning om lone wolf terrorism samt drar egna slutsatser om potentiella åtgärder. Slutsatsen är att lone wolf terrorism är väldigt svårt att förebygga och att preventiva åtgärder endast delvis kan reducera detta hot. Möjliga åtgärder som dock nämns involverar exempelvis att identifiera hur lone wolf terrorists radikaliseras samt att samarbeta med utsatta områden för att motverka radikalisering. Jacoby, T.M. (2016). Journal for Deradicalization. How the War Was “one”: Countering violent extremism and the social dimensions of counter-terrorism in Canada. Att identifiera de sociala dimensionerna av kontraterrorism i Kanada för att utvärdera olika metoder för att motverka våldsam extremism, exempelvis lone wolf terrorism. Författaren studerar olika källor i form av bland annat vetenskapliga artiklar och nyhetsartiklar för att dra slutsatser om och bedöma åtgärder för att motverka olika former av våldsam extremism, inklusive lone wolf terrorism. Slutsatsen är att polisen bör samarbeta med lokalsamhället, exempelvis genom community policing, för att motverka lone wolf terrorism.

Psykiatriker, psykologer, lärare och religiösa ledare bör också

involveras i arbetet med lone wolf terrorism. Förekomsten av mental ohälsa och drogmissbruk bland lone wolf terrorists innebär också att militär, polis och underrättelsetjänster bör samarbeta med mentalvården och missbruksprogram för att upptäcka och fånga upp instabila individer med radikala åsikter.

Weimann, G. (2012). Journal of Terrorism Research. Lone Wolves in Cyberspace. Att analysera de senaste fallen, rapporterna och studierna på området lone wolf terrorism för att ge förslag på åtgärder för att motverka denna form av terrorism. Granskning av tidigare forskning samt nyhetsartiklar angående lone wolf terrorism. Studien resulterade i insikten att internet är en viktig plattform för lone wolf terrorists. Baserat på detta ges förslag på förebyggande åtgärder. Exempel på åtgärder är att övervaka internet för att tidigt upptäcka varningssignaler samt att använda infiltratörer för att följa misstänkta individers aktiviteter på internet. Därutöver kan infiltratörerna ta kontakt med misstänkta individer och bedöma hur stort hot de utgör. Pantucci, R. (2011). Perspectives on Terrorism. What Have We Learned about Lone Wolves from Anders Behring Breivik? Att analysera vilka lärdomar som kan dras från Norges hanterande av terrorattackerna som utfördes av Anders Behring Breivik 22 juli 2011 samt hur dessa lärdomar kan komma till användning för praktiker i utvecklingen av strategier för att motverka liknande hot från lone wolf terrorists i framtiden. Författaren granskar offentliga uppgifter om terrorattackerna som utfördes av Anders Behring Breivik samt gärningspersonens egna skrifter för att bland annat utvärdera vilken roll internet spelade för Breivik samt om han hade kontakt med andra individer angående sina åsikter.

En lärdom som kan dras av fallet med Breivik är att säkerhetstjänster tydligare ska följa upp misstänkta beteenden, eftersom Breivik upptäcktes av säkerhetstjänster när han försökte köpa kemikalier via internet. Det ledde dock inte till vidare utredning. Det är också viktigt att politiska partier genom debatt möter den anti-muslimska retorik som ibland återfinns i det politiska samtalet i västvärlden för att förhindra att anti-muslimska åsikter blir konventionella.

Meyer, S. (2013). Crime Science. Impeding lone-wolf attacks: lessons derived from the 2011 Norway attacks.

Att fastställa vilka transportrelaterade åtgärder som skulle kunna förhindra lone wolf terrorists från att genomföra attacker, eller åtminstone reducera skadorna från sådana attacker. Författaren granskar 22 juli-kommissionens rapport om terrorattackerna i Norge 2011, mediekällor, Anders Behring Breiviks kompendium och tidigare forskning om andra fall av lone wolf terrorism och analyserar med hjälp av en alternativ metod vilka transportrelaterade åtgärder som kan implementeras för att förhindra lone wolf terrorism, eller åtminstone reducera skadorna sådana attacker åstadkommer. Slutsatsen av studien är att en effektiv åtgärd för att förhindra attacker som sker med hjälp av fordon är att neka fordon med mindre än två individer tillträde till vissa områden för att på så sätt göra det svårare för lone wolf terorists att exempelvis föra in en bomb i dessa områden genom att införskaffa falska tillstånd. Ytterligare en potentiell åtgärd som skulle kunna reducera skadorna vid terrorattacker utförda av lone wolves är att underlätta möjligheterna till evakuering i somliga byggnader. Internet/sociala medier

Lone wolf terrorism är en brottstyp som är svår att förebygga (Brynielsson m.fl., 2013). Anledningen till detta är att möjligheterna att med hjälp av traditionella metoder upptäcka individer som planerar att begå denna typ av brott innan attacken sker är begränsade (a.a.). Den allmänna uppfattningen och traditionella bilden av lone wolf terrorists är att de agerar helt på egen hand, i allt från utvecklingen av radikala ideologier till planeringen och utförandet av

terrorattacker (Gill m.fl., 2013). Gill m.fl. (2013) visar dock att detta inte alltid stämmer, utan att många lone wolf terrorists regelbundet är i kontakt med större grupper. Dessa kontakter kan ske både via personliga möten och kommunikation på internet (Gill m.fl., 2013).

Weimann (2012) påpekar också att lone wolf terrorists vanligtvis inte är helt ensamma utan ingår i ett större socialt nätverk. Inom detta nätverk radikaliseras och tränas individerna för att sedermera begå terrorattentat på egen hand

(Weimann, 2012). Weimann (2013) lyfter också fram Pantuccis slutsatser angående internets roll och betydelse för lone wolf terrorists. Pantucci menar att internet är en väldigt viktigt för lone wolf terrorists, då det är en plattform som kan förse individer med radikaliserande material såsom träningsmanualer och

videor (Weimann, 2012). På internet kan potentiella lone wolf terrorists också komma i kontakt med likasinnade (a.a.). Just internets roll är ett återkommande tema i forskningen om lone wolf terrorism, och i ett flertal studier diskuteras internets betydelse för lone wolf terrorists (Gill m.fl., 2013; Michael, 2013; Brynielsson m.fl., 2013; Weimann, 2012; Gordon m.fl., 2015; Zierhoffer, 2014; Pantucci, 2011). Gordon m.fl. (2015) framhåller till exempel den drastiska ökningen av terroristrelaterade hemsidor på internet. Med hänvisning till en rapport från det amerikanska inrikessäkerhetsdepartementet påpekar Gordon m.fl. (2015) att det år 1998 existerade tolv stycken terroristrelaterade, aktiva hemsidor. Fem år senare, 2003, hade antalet sådana hemsidor ökat till 2630 stycken (Gordon m.fl., 2015). Ytterligare sex år senare, 2009, hade antalet ökat till hela 6940 stycken (a.a.). Brynielsson m.fl. (2013) menar också att lone wolf terrorists, särskilt de individer som i slutändan utför terrorattentat, ofta är väldigt aktiva i diskussioner på olika forum och sociala medier på internet. Därmed är internet en viktig arena i det förebyggande arbetet som är riktat mot lone wolf terrorism (Brynielsson m.fl., 2013).

Övervakning och intervenering av diskussionsforum och hemsidor

Michael (2013) diskuterar i studien Counterinsurgency and Lone Wolf Terrorism de preventiva möjligheterna som följer av att lone wolf terrorists ofta är aktiva på extremistiska elektroniska chattrum. Utifrån detta faktum presenterar Michael (2013) ett antal åtgärder som potentiellt kan förebygga lone wolf terrorism. En åtgärd är helt enkelt att samla in information om de individer som deltar i diskussioner på extremistiska chattrum (Michael, 2013). Denna form av övervakning av lone wolf terrorists aktiviteter på internet behandlas också i artiklarna Lone Wolves in Cyberspace, Harvesting and analysis of weak signals

for detecting lone wolf terrorists, Lone wolf terrorism in Norway och Prospects for Lone Wolf and SIMAD terrorism (Weimann, 2012; Brynielsson m.fl., 2013;

Appleton, 2014; Gordon m.fl., 2015). Weimann (2012) menar att

brottsbekämpande myndigheter bör studera och övervaka extremistiska hemsidor då dessa är en plattform för rekrytering, träning och stöd för lone wolf terrorists. På så sätt skulle myndigheter kunna erhålla varningssignaler, såsom utveckling av kopplingar till tidigare kända radikala personer, tidigt i individers

radikaliseringsprocess (Weimann, 2012). Weimann (2012) lyfter också fram en åtgärd som innebär att de brottsbekämpande myndigheterna inte begränsar sig till att övervaka misstänkta extremister på internet, utan interagerar med dessa individer. Agenter och informanter, från till exempel polismyndigheten, kan följa individernas aktiviteter på internet och ta kontakt med dem för att mäta hur stort det potentiella hotet som de utgör är (Weimann, 2012). Detta tillvägagångssätt har, med framgång, använts av bland annat polismyndigheten i New York i flera terrorismutredningar (a.a.).

Michael (2013) och Zierhoffer (2014) diskuterar också liknande åtgärder för att förhindra extremism på internet. Ett sådant initiativ togs av militären i USA 2012 då de gav ett företag i uppdrag att utveckla ett mjukvaruprogram som gav

militären möjlighet att manipulera social medier genom att använda falska

identiteter (Michael, 2013). Med detta program skulle en militär tjänsteman kunna kontrollera upp till tio identiteter, baserade över hela världen, på internet (a.a.). Programmet skulle användas för att influera diskussioner på internet och sprida pro-amerikansk propaganda (a.a.). Zierhoffer (2014) menar att myndigheter såsom The Federal Bureau of Investigation (FBI), som har befogenhet att

individer genom att använda hemliga agenter och informanter som infiltrerar och rapportera om misstänkta aktiviteter på hemsidor och sociala medier som

terrorister ofta använder för rekrytering, träning och kommunikation. Michael (2013) framhåller också YouTube och liknande hemsidors potential som plattformar för brottsförebyggande arbete avseende lone wolf terrorism då myndigheter kan använda dessa hemsidor för att publicera videor och annat material i syfte att förbättra offentliga relationer.

Dessutom lyfter Michael (2013) idén om att hemsidor och internetforum, såsom Twitter, möjligtvis bör hållas ansvariga då de används som plattformar för att sprida radikaliserande information och material. Pantucci (2011) berör i artikeln

What Have WE Learned about Lone Wolves from Anders Behring Breivik? också

detta ämne. Han menar att fallet med Anders Behring Breivik tydliggör faran som den anti-muslimska retorik som stundtals förekommer i det politiska samtalet i västvärlden utgör (Pantucci, 2011). Detta framkommer då Breivik upprepat nyttjade specifika hemsidor och läste specifika skribenters material, och att dessa spelade en framträdande roll i formandet av Breiviks ideologi (a.a.). Pantucci (2011) menar därmed att dessa hemsidor och skribenter, trots att de inte kan hållas ansvariga för vad Breivik gjorde med idéerna de uttryckte, på något sätt bör bära ett visst ansvar för spridandet av åsikter utifrån vilka Breivik berättigade sina handlingar. I motsats till detta är det dock vanligt att hemsidor och forum på vilka radikala åsikter ofta sprids avsäger sig allt ansvar för vad som publiceras genom att framhålla att det material som förekommer på hemsidan eller forumet inte nödvändigtvis speglar administratörernas åsikter (Michael, 2013). Utöver detta agerar administratörerna ofta långsamt mot hot som publiceras på hemsidorna eller forumen (a.a.).

Brynielsson m.fl. (2013) framhåller som tidigare nämnts också internet som en viktig plattform i det förebyggande arbetet mot lone wolf terrorism. De menar att följden av att lone wolf terrorists ofta använder internet för att sprida sina åsikter samt införskaffa den information och kunskap som krävs för att genomföra en terrorattack är att de lämnar digitala spår efter sig (Brynielsson m.fl., 2013). Dessa spår kallar Brynielsson m.fl. (2013) weak signals, det vill säga svaga signaler (a.a.). Anledningen till att de kallas svaga signaler är att spåren i isolation inte är tydliga tecken på att individer kan misstänkas vara potentiella lone wolf terrorists, men om flera spår upptäcks, sammankopplas och analyseras kan de indikera att en individ planerar eller är intresserad av att begå terrorbrott (a.a.). Möjligheter existerar således att upptäcka individer som planerar att begå terrorbrott innan attacken sker genom att granska deras aktiviteter på internet (a.a.).

Att analysera information från internet är dock inte oproblematiskt, och ett av de största problemen är att den data som berör lone wolf terrorists avseende till exempel radikaliseringsprocessen och planer att begå terrorattacker är väldigt omfattande (Brynielsson m.fl., 2013). Följden av detta är att informationen inte kan eftersökas och analyseras manuellt (a.a.). Utöver detta återfinns mycket information på den dolda delen av internet, det så kallade Deep Webb, och denna information kan inte hittas med hjälp av sökmotorer (a.a.). Av ovan nämnda anledningar föreslår Brynielsson m.fl. (2013) en analysmetod som kan användas för att upptäcka och analysera de digitala spår som individer efterlämnar på till exempel extremistiska forum. Den föreslagna analysmetoden ska ses som ett verktyg som kan underlätta för analytiker att bearbeta stora mängder data och på så sätt öka möjligheterna att upptäcka och sedermera analysera digitala spår

(Brynielsson m.fl., 2013). Figur 1 nedan visar på ett förenklat sätt vilka faktorer som skulle kunna beaktas vid granskningen av individer för att avgöra om de utgör ett hot som potentiella lone wolf terrorists (a.a.).

Figur 1. Nedbrytning av en hypotes om en potentiell lone wolf terrorist (Brynielsson m.fl., 2013, figur 1, s. 4).

Därutöver föreslår Brynielsson m.fl. (2013) att ett antal andra faktorer bör granskas. Dessa faktorer benämns leakage, fixation och identification

(Brynielsson m.fl., 2013). Leakage berör delgivande av intentioner att begå brott till tredje part (a.a.). Fixation handlar om fixering vid en specifik person eller ett specifikt ideal (a.a.). Identification handlar om individers önskan om att likna en inflytelserik förebild alternativt att identifiera sig med en ”krigare”, en större grupp eller ett större ideal(a.a.). Dessa faktorer, tillsammans med de faktorer som redovisas i modellen ovan, är dock endast exempel på indikatorer som kan

granskas och inte en fullständig lista över indikatorer som bör beaktas när modellen används (a.a.). Vad som också bör lyftas fram är risken att de faktorer som granskas med hjälp av modellen är subjektivt utvalda och definierade (a.a.). Denna risk förekommer, trots den omfattande forskningen om markörer för extremistiskt beteende, eftersom det i slutändan är analytikerna som använder modellen som definierar riskmarkörerna (a.a.). Därmed bör åtgärder vidtas för att säkerställa att de utvalda markörerna är objektiva (a.a.). Detta kan till exempel göras genom att utbilda analytikerna (a.a.). Utöver detta innefattar metoden som Brynielsson m.fl. (2013) presenterar tekniker för hur ovanstående information kan samlas in, metoder för hur den insamlade informationen kan värderas, hur

internetanvändare med flera olika alias kan upptäckas samt hur analytiker kan gå tillväga för att sammankoppla de svaga signaler som individer efterlämnar på internet (a.a.).

Samarbete myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten

Det andra övergripande tema som identifierades och förekom i ett flertal av de studier som granskades var brottsförebyggande åtgärder som involverade samarbete mellan myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten (Gill m.fl., 2013; Michael, 2013; Bakker & de Graaf, 2011; Jacoby, 2016; Ellis, 2013; Appleton, 2014; Zierhoffer, 2014). Jacoby (2016) menar att lone wolf terrorists i allt större utsträckning riktar attacker mot slumpmässigt utvalda, oskyldiga individer. Detta har medfört att myndigheter har börjat genomföra brottsförebyggande åtgärder i samarbete med allmänheten och privata aktörer (Jacoby, 2016). Därmed har ansvaret för det brottsförebyggande arbetet avseende lone wolf terrorism delvis fallit över på lokalsamhällen (a.a.). Anledningen till detta är också att rötterna till att individer radikaliseras i allt högre grad återfinns i lokalsamhällen, och inte i internationella konfliktzoner (a.a.). Följaktligen är det i lokalsamhällen som möjligheterna att förhindra att individer radikaliseras är störst (a.a.). Denna

utveckling har också inneburit att de brottsbekämpande myndigheterna, till exempel polisen, i större utsträckning än militären är involverade i det

brottsförebyggande arbetet i lokalsamhällen (Jacoby, 2016). Community policing, vilket innebär att polisen arbetar nära invånarna i lokalsamhällen för att på så sätt lösa de problem som förekommer, är ett exempel på en arbetsform som innebär att myndigheter och lokalsamhälle samarbetar (a.a.). Zierhoffer (2014) betonar också vikten av att polisen aktivt arbetar i lokalsamhällen för att utveckla goda relationer med invånarna. Följden av detta kan bli att invånarna är mer benägna att

rapportera om misstänkta aktiviteter kopplade till lone wolf terrorism, vilket skulle bidra till det brottsförebyggande arbetet (Zierhoffer, 2014).

Samarbete myndigheter och lokalsamhälle

Michael (2013) menar att förståelse för hur lone wolf terrorists radikaliseras kan ge utredare kunskap om vem som kan vara mottaglig för terrororganisationers budskap. Michael (2013) och Bakker & de Graaf (2011) framhåller också att lone wolf terrorists inte är helt ensamma under radikaliseringsprocessen och att

brottsbekämpande myndigheter genom att samarbeta med utsatta områden kan få tillgång till viktig information om dessa individer. Denna information kan vara väsentlig för att hjälpa myndigheter att bilda en uppfattning om vem i området som kan vara i riskzonen för att bli terrorist (Michael, 2013). Till exempel kan informationsprogram implementeras för att engagera de boende i utsatta områden i det brottsförebyggande arbetet och på så vis uppmuntra individer att träda fram med information om potentiella terrorhot (Michael, 2013; Bakker & de Graaf, 2011). Bakker & de Graaf (2011) tar upp föräldrar, skolor och universitet som potentiella mål för sådana program. Utöver att skapa engagemang i utsatta områden är det viktigt att myndigheter arbetar för att erhålla förtroende från de boende i dessa områden (Michael, 2013). Detta är viktigt av flera anledningar, bland annat för att även detta ökar möjligheterna att få information från invånarna i områdena, vilket är en avgörande faktor i det brottsförebyggande arbetet (a.a.). Att medborgarna spelar en väsentlig roll i det brottsförebyggande arbetet

tydliggörs av att upplysningar från informanter har varit den viktigaste faktorn bakom gripandet av terrorister i USA (a.a.). Nackdelen med förtroendebyggande åtgärder är dock att det vanligtvis tar lång tid innan de ger effekt (a.a.). Detta ska emellertid vägas mot att åtgärderna ofta ger goda resultat (a.a.). Ett exempel på en åtgärd som via förtroendebyggande syftar till att fungera förebyggande mot lone wolf terrorism är Building Communities of Trust Initiative, vilket är ett initiativ som har tagits av USA:s justitiedepartement och inrikessäkerhetsdepartement och vars mål är att skapa bättre samarbete mellan polismyndigheter, centrum för informationsutbyte och områden (a.a.). Via centrum för informationsutbyte delger representanter för olika brottsbekämpande myndigheter information om terrorism och närliggande ämnesområden (a.a.).

Appleton (2014) betonar i studien Lone wolf terrorism in Norway också vikten av att myndigheter genomför förtroendebyggande åtgärder som skapar goda

relationer i lokalsamhällen. I syfte att förebygga lone wolf terrorism bör myndigheter och säkerhetstjänster även samarbeta med religiösa ledare i

lokalsamhällen för att säkerställa att icke-radikala ideologier förespråkas (a.a.). På så sätt delegitimeras radikala ideologier, vilket kan förhindra att individer

radikaliseras (a.a.). Jacoby (2016) understryker att religiösa ledare allt mer har börjat anses besitta expertkunskaper angående lone wolf terrorists, och att dessa därmed bör involveras i det brottsförebyggande arbetet. Appleton (2014)

som utfördes av Anders Behring Breivik i Norge 22 juli 2011. Ett ämne som diskuteras är hur Breviks införskaffande av vapen samt material för att skapa bomber kunde ha identifierats eller förhindrats (Appleton, 2014). En av studiens slutsatser är att lone wolf terrorists, trots att de är väldigt svåra att upptäcka innan en terrorattack sker, löper högre risk att upptäckas vid vissa tillfällen (a.a.). Ett sådant tillfälle är just fasen då gärningspersonerna införskaffar exempelvis vapen och/eller kemikalier för tillverkning av sprängmedel (a.a.). I denna fas är

kommunikation och samarbete mellan polisen och lokalsamhällen avgörande, vilket har visat sig då polis och underrättelsetjänster vid ett flertal tillfällen har blivit medvetna om hot från lone wolf terrorists enbart på grund av upplysningar från butiksägare eller företag på internet angående misstänkta inköp (a.a.). Ellis (2013) redogör för preventiva åtgärder avseende lone wolf terrorism med vapen, närmare bestämt massförstörelsevapen, i fokus. För att förhindra att lone wolf terrorists med möjlig förmåga att få tillgång till massförstörelsevapen begår brott är det viktigt att förbereda de lokalsamhällen i vilka de potentiella

gärningspersonerna befinner sig (Ellis, 2013). Dessa förberedelser kan bestå av olika insatser som hjälper samhällena att på egen hand identifiera potentiella terrorhot (a.a.). I USA har exempelvis FBI implementerat förebyggande åtgärder som kallas ”tripwires” (a.a.). Dessa åtgärder syftar till att skapa ett nätverk av informanter i lokalsamhällena (a.a.). Informanterna, som kan återfinnas inom sjukvården, industrin och akademiska verksamheter, kan bidra till det

brottsförebyggande arbetet genom att underrätta FBI om individer som kan utgöra potentiella hot avseende lone wolf terrorism och som möjligtvis kan få tillgång till massförstörelsevapen (a.a.).

En annan faktor som bör beaktas i det brottsförebyggande arbetet avseende lone wolf terrorism är psykisk ohälsa (Jacoby, 2016). Jacoby (2016) menar att den senaste tidens attacker på kanadensiska soldater tyder på att terrorattentat inte nödvändigtvis alltid endast, eller överhuvudtaget, behöver vara ideologiskt motiverade utan att psykisk ohälsa kan vara en betydande faktor. Hon lyfter fram två lone wolf terrorists som begick terrorbrott i Kanada 2014 och som hade en bakgrund som bestod av psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet (Jacoby, 2016). Hon påpekar också att exempelvis individer som lider av borderline

personlighetsstörning eller bipolär sjukdom kan frångå verkligheten och skapa sin egen fantasivärld i vilken deras impulsiva och psykotiska beteende framstår som normalt (a.a.). De problem som psykiskt sjuka människor upplever, i kombination med att de inte sällan är isolerade från familjen och samhället i övrigt, kan

innebära att dessa personer är benägna att hänge sig till radikala ideologier (a.a.). Genom att göra detta kan individerna skapa mening i ett liv som de annars kan uppleva som meningslöst (a.a.). Det är dock viktigt att påpeka att förhållandet mellan psykisk ohälsa och våldsbrott, såsom lone wolf terrorism, inte är kausalt (a.a.). Psykisk ohälsa kan emellertid vara en riskfaktor som bör tas i beaktande (a.a.). Detta kan göras genom att polisen, militären och underrättelsetjänster samarbetar med mentalsjukvården, och möjligtvis även missbruksprogram, för att upptäcka instabila individer med radikala åsikter (a.a.).

Involvering av allmänheten, familj och vänner

Gill m.fl. (2013) genomförde en undersökning av 119 fall av lone wolf terrorism, vilket bland annat resulterade i insikten att det är viktigt att involvera allmänheten i det brottsförebyggande arbetet. Detta eftersom andra personer vanligtvis, innan brottet sker, är medvetna om den potentiella gärningspersonens missnöje med