Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
”Vad vore idrott utan tävling”?
– En studie om lärares undervisningspraktiker inom
ämnet idrott och hälsa
Andreas Thuresson & Andreas Åkerlund
Lärarexamen, 270 HP
Handledare: Anna-Maria Hellborg
FÖRORD
Hösten 2014 påbörjade vi den femåriga ämneslärarutbildningen vid Malmö universitet. Vägen till läraryrket kändes då som en lång och mödosam väg att vandra, kanske lite för lång? För som två idrottsintresserade killar som tillbringat hela sina liv inom föreningsidrotten behövs väl ingen lång utbildning för att undervisa om idrott? Vi vet, mer än de flesta, vad idrott handlar om. Idrottens själ är att vinna. Och förlora. Att tävla för att se vem som egentligen är bäst. Är inte detta uppenbart? Men det var 2014... det har hänt någonting sen dess. Följande examensarbete är ett resultat av fem års studier vid Malmö universitet, där synen på ämnet förändrades någonstans på vägen.
Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Anna-Maria Hellborg som under denna period funnits tillgänglig för att bidra med välgrundade reflektioner för detta examensarbete.
ABSTRACT
PURPOSE AND QUESTIONS
The purpose of this survey is to investigate and analyze whether teachers in physical education uses effort- and masterybased teaching and whether this has any connection with teacher’s previous sport experience and gender affiliation. The purpose of the study is based on the following questions:
-How do teachers perceive their own teaching in relation to effort- and masterybased teaching in physical education?
-How is the teaching in physical education affected by teacher’s previous experience from sport?
-Are there any gender difference in how teachers apply effort- and masterybased teaching?
RESULTS AND DISCUSSION
The study's results were based on interviews and observations with four sports teachers at various high schools in southern Sweden. The result showed that the respondents did not apply either to a performance or task oriented teaching, but rather to a mixture of the two. Furthermore, it is apparent that teachers'
experiences and background in many cases tend to affect the teaching content in the subject of sport and health. Finally, the study results indicate that there is an awareness among teachers about the motivational climate that is applied in teaching.
CONCLUSION
According to the results of the study, teachers' teaching practices have a clear link to their previous sporting experience and background. Several of the teachers who participated in the study have a background in the association sport that is
characterized by a competition logic, which also tends to be transferred to the teaching on the subject of physical education. The study highlights the problems that arise when the sports field crosses with the school field where opposite conditions prevail over current rules, norms and values.
SAMMANFATTNING
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera huruvida lärare i ämnet idrott och hälsa tillämpar sig av en prestation - eller uppgiftsorienterad
undervisning samt om detta har något samband med lärares tidigare idrottserfarenheter och könstillhörighet.
Studiens syfte utgår från följande frågeställningar:
- Hur uppfattar lärare sin egen undervisning i relation till uppgifts- och prestationsbaserad undervisning inom ämnet idrott och hälsa?
- Hur påverkas idrottslärarens undervisning av deras tidigare erfarenheter från idrotten?
- Finns det några könsskillnader i hur lärare tillämpar uppgifts- och prestationsbaserad undervisning?
RESULTAT OCH DISKUSSION
Undersökningens resultat baserades på intervjuer och observationer med fyra idrottslärare vid olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att de tillfrågade lärarna varken tillämpade sig av en prestations- eller uppgiftsorienterad undervisning, utan snarare en blandning av de båda. Vidare framkommer det att lärarnas tidigare erfarenheter och bakgrund i flera fall tenderar att påverka undervisningsinnehållet i ämnet idrott och hälsa. Slutligen tyder studiens resultat på att det finns en medvetenhet hos lärarna kring vilka motivationsklimat som appliceras i undervisningen.
SLUTSATS
Enligt resultaten för studien har lärarnas undervisningspraktiker en tydlig
koppling till deras tidigare idrottsliga erfarenheter och bakgrund. Flera av lärarna som deltog i studien har en bakgrund inom föreningsidrotten som präglas av en tävlingslogik, vilket också tenderar att överföras till undervisningen i ämnet idrott och hälsa. I studien synliggörs den problematik som uppstår då idrottsfältet korsas med skolfältet där motsatta förhållanden råder gällande regler, normer och
värderingar.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING………1
1.1 BAKGRUND………1
1.2 DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP……….3
1.2.1 MOTIVATIONSKLIMAT………3
1.2.2 PRESTATIONSORIENTERAD UNDERVISNING………4
1.2.3 UPPGIFTSORIENTERAD UNDERVISNING………..4
1.3 PROBLEMFORMULERING………...………….4
1.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR………...5
1.5 DISPOSITION………..5 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER………7 2.1 KAPITAL……….7 2.2 HABITUS………8 2.3 FÄLT………..9 3 TIDIGARE FORSKNING………11
3.1 HABITUS PÅVERKAN PÅ FYSISK AKTIVITET……….11
3.2 HABITUS PÅVERKAN PÅ LÄRARES UNDERVISNING………..12
3.3 UPPGIFTS- OCH PRESTATIONSBASERAD UNDERVISNING……….13
3.4 GENUSASPEKTER………15
4 METOD………17
4.1 KVALITATIV METOD………17
4.2 URVAL OCH KONTAKT MED INTERVJUPERSONER………17
4.3 ETISKT TILLVÄGAGÅNGSÄTT………..18
4.4 INTERVJUMETOD……….19
4.5 OBSERVATIONER……….20
4.6 RELIABILITET OCH VALIDITET……….20
4.7 BEARBETNING AV DATA………..21
5. RESULTAT………..23
5.1 RESULTAT INTERVJUER………23
5.1.1 LÄRARNAS IDROTTSLIGA ERFARENHETER………23
5.1.2 LÄRARNAS SYN PÅ ELEVERNAS FÖRMÅGOR……….25
5.1.3 LÄRARNAS SYN PÅ TÄVLING I ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA…………..26
5.1.4 HUR LÄRARNA UPPFATTAR SIN UNDERVISNING………...28
5.2 RESULTAT OBSERVATIONER………29
5.2.2 MOTIVATIONSKLIMAT………..31 5.2.3 MOTIVATIONSKLIMAT UR ETT GENUSPERSPEKTIV………...33 5.3 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJU- OCH OBSERVATIONSRESULTAT…...34
6. DISKUSSION………37
6.1 HUR PÅVERKAS IDROTTSLÄRARENS UNDERVISNING AV DERAS TIDIGARE ERFARENHETER FRÅN IDROTTEN?...37 6.2 FINNS DET NÅGRA KÖNSSKILLNADER I HUR LÄRARE TILLÄMPAR
UPPGIFTS- OCH PRESTATIONSBASERAD UNDERVISNING?...38 6.3 HUR UPPFATTAR LÄRARE SIN EGEN UNDERVISNING I RELATION TILL UPPGIFTS- OCH PRESTATIONSBASERAD UNDERVISNING INOM ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA?...40
7 SLUTSATS……….43
1. INLEDNING
I inledningskapitlet förklaras och motiveras studiens bakgrund utifrån
Skolinspektionens rapporter från 2010 och 2018. Därefter tydliggörs centrala begrepp och problemformulering som ligger till grund för examensarbetets syfte och frågeställningar. Avslutningsvis förtydligas studiens disposition.
1.1BAKGRUND
Skolinspektionen (2018) har genom sin senaste granskning kartlagt i vilken utsträckning undervisningen i idrott och hälsa planeras och bedrivs utifrån kursplanen. Observationerna i granskningen visar att undervisningen har ett innehåll där fokus huvudsakligen läggs på fysisk aktivitet. Innehållet som eleverna möter inom kunskapsområdet rörelse är i stor utsträckning anpassat till elever som är fysiskt aktiva på fritiden, vilket ligger väl i linje med vad tidigare studier visat. Moment som bollspel och olika bollekar upptar fortfarande ett stort utrymme i undervisningen följt av aktiviteter som syftar till att förbättra elevernas kondition och styrka (Skolinspektionen, 2018; Skolinspektionen, 2010).
Skolinspektionens observationer tyder även på att det är vanligt förekommande att undervisningen har inslag av tävlingsmoment såsom stafetter, lekar och
traditionella lagbolsspel med fokus på att vinna. Vid iscensättningen av aktiviteterna används ofta en stor spelplan där lagen eller grupperna består av många deltagare. Detta syfte och denna organisation tenderar att exponera
elevernas fysiska status och bidrar inte till undervisningssituationer där alla elever ges likvärdiga förutsättningar att utveckla de förmågor som är kopplade till kunskapsområdet rörelse. Dessutom tyder observationerna på att förekomsten av verbala och fysiska kontroverser ökar vid aktiviteter med inslag av tävling och kroppskontakt (Skolinspektionen, 2018).
Genom att ta del av Skolverkets rapport På pojkarnas planhalva (2010) kan vi konstatera att undervisningens organisering och utformning påverkar elevernas aktivitet. När elever uppfattar att syftet med lektionen är att prestera och tävla upplever inte alla elever det som meningsfullt. Denna tävlingslogik kan få en rad konsekvenser för elevernas lärande samtidigt som deras aktivitetsnivå sjunker. En faktor av stor betydelse för elevers lärande är förenad med ämnets
kunskapsobjekt. Det tycks inte råda konsensus kring vilken kunskap som ska förmedlas i ämnet idrott och hälsa. Ämnesinnehållet hämtas från flertalet
intressenter, inte minst föreningsidrotten, där många lärare inom ämnet antingen har varit aktiva eller fortfarande är föreningsidrottsaktiva. Det blir således uppenbart att det finns en osäkerhet bland lärare kring vad de ska lära ut. Studier inom ämnet indikerar att lärare i regel sällan förlitar sig på kursplanerna, utan snarare tolkar kursplanerna på ett sätt som avslöjar oklarheter i styrdokumenten (Larsson & Fagrell, 2010; Londos, 2010; Skolverket, 2010, Skolverket, 2011).
Jönsson (2007) beskriver i Idrottsfilosofiska introduktioner hur idrotten präglats och präglas av en historisk rotad mansdominans. Samtidigt vilar idrotten på en till sin karaktär konservativ struktur med en syn på kroppen som redskap för
prestation. Jönssons resonemang ligger väl i linje med Skolverkets rapport - På
pojkarnas planhalva (2010) där det konstateras att det fortfarande är den ”manliga
normen” som styr undervisningen inom ämnet. Med stöd i dessa studier kan vi konstatera att de fysiska aktiviteter som utövas i undervisningen av ämnet idrott och hälsa inte alltid verkar vara anpassade efter elevers olika förutsättningar, vilket kan få konsekvenser för pojkar och flickors motivation för ämnet, hur de deltar och i slutändan även för elevernas resultat och måluppfyllelse
(Skolinspektionen, 2010).
Sammantaget kan vi utifrån ovanstående bakgrund med skolinspektionens (2010, 2018) kvalitetsgranskningar för ämnet idrott och hälsa konstatera att
undervisningen till stor del präglas av tävling- och prestationsinslag. Detta till trots att ordet tävling inte finns utskrivet i någon av kursplanerna för kurserna idrott och hälsa 1 eller 2. Dessutom benämns endast individens
prestationsförmåga i ämnets centrala innehåll där det relateras till hur
kosthållning, droger och dopningspreparat har betydelse för individens hälsa och prestation. Det finns således inga riktlinjer från kursdokumenten som stödjer att ämnets undervisning ska innefatta tävlings- eller prestationsinslag. Däremot syftar ämnet idrott och hälsa till att:
… eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och naturen som en källa till välbefinnande […] Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur
den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet. (Skolverket, 2010, s. 83)
Likt ämnets syfte indikerar är lärares uppdrag att utveckla elevers kunskaper för kunskapsområdena rörelseaktiviteter, hälsa och friluftsliv, inte att de ska tävla och prestera rangordningsmässigt mot varandra i undervisningen. För många barn och ungdomar är undervisningen i ämnet idrott och hälsa deras första och, i vissa fall kanske deras enda erfarenhet av fysisk aktivitet. Således blir detta ämne av stor betydelse för dessa barns och ungdomars inställning till fysisk aktivitet av olika slag samt för deras nuvarande och framtida hälsotillstånd. Ämnet idrott och hälsa ger även kunskaper och förutsättningar om hur man ska träna och sköta sin kropp på bästa sätt, samt möjligheter till inlärning av olika friluftsaktiviteter och idrotter, som många elever annars inte kommer i kontakt med (Engström, 2010).
1.2DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP
Avsikten med följande del av examensarbetet är att definiera och förklara viktiga begrepp som ligger till grund för studiens utformning. Syftet är således att bidra till en djupare förståelse för begreppens reella sammanhang som kommer beröras närmare i studiens resultat och diskussion.
1.2.1MOTIVATIONSKLIMAT
Nicholls (1984) beskriver motivationsklimatet som omgivningens påverkan på individers motiv till deltagande samt att den antingen kan tolkas vara uppgift- eller prestationsorienterad. Individens motiv eller motivation är ett resultat av individers strävan eller ansträngning för att uppnå ett förutbestämt mål (Ahl, 2004) Vidare framkommer det att omgivningens sociala kontext påverkar
motivation och känsla av sammanhang. Därför har lärare, vänner föräldrar, familj och övriga i elevernas närhet betydelse för individens motivation (Allen, 2003; Vallerand & Rousseau, 2001). Enligt Xiang, Bruene och McBride (2004) har motivationsklimatet en viktig roll i elevers vilja till att aktivt delta. Klimatet tolkas utifrån individens förutsättningar och tidigare upplevda erfarenheter.
Motivationen tenterar att öka när eleverna gör något som de upplever att de är duktiga på. Lärares undervisning och motivationsklimat kan därför både främja och hämma elevers motivation beroende på vad individen motiveras av. Som ledare är det därför viktigt att ha insikt i elevernas kunskapsnivå samt vad de motiveras av (Gao, 2008). Sammantaget är motivationsklimatet, individens
upplevda förmåga samt inre och yttre förväntningar, viktiga faktorer för elevers fysiska aktivitet och deltagande i ämnet idrott och hälsa (Graber & Locke, 2007; Roberts, 1992).
1.2.2PRESTATIONSORIENTERAD UNDERVISNING
I ett prestationsorienterat motivationsklimat tenderar undervisningen att tillämpa olika tävlingsinslag mellan lag och mellan individer. Undervisningen får därmed tydliga rangordnande inslag med synliga vinnare och förlorare. Dessutom
relateras elevers prestationer utifrån referens- och normkriterier, vilket innebär att prestationer jämförs i sociala sammanhang med andra individer eller tidigare resultat. Mätning i form av längd, höjd och tid får stor betydelse för att skapa vinnare samt för att demonstrera den presterade kapaciteten. Lärare inom följande inriktning värderar därför elevernas kompetensnivå i relation till om
prestationsresultaten ökat eller minskat sedan tidigare mätningar, istället för att utvärdera förmågor (Nicholls,
1989, s.75-76; Xiang, McBridge & Solomon, 2017).
1.2.3 UPPGIFTSORIENTERAD UNDERVISNING
I ett motivationsklimat med uppgiftsorienterad struktur finns det ett tydligt fokus på elevers individuella utveckling och ansträngning. Det finns följaktligen inga inslag av tävling eller rangordning i undervisningen. Istället fokuserar läraren på att utveckla elevernas förståelse för olika uppgifter. Uppgiftsorienterade lärare tenderar därför att utgå från gruppens förutsättningar istället för att jämföra individer med varandra. En undervisningsmetod som bygger på
uppgiftsorienterade strategier fokuserar därmed på att eleverna ska klara av uppgifterna de möter och inte att de ska utföra dem i jämförelse med varandra.
1.3 PROBLEMFORMULERING
Mot denna bakgrund där det utifrån skolinspektionens granskningar från både 2010 och 2018 framkommer att undervisningen till största del berör
kunskapsområdet rörelse. Att dessa aktiviteter dessutom till stor del är utformade som tävlingsmoment som till största del anpassas till elever med bakgrund i föreningslivet ser vi som blivande lärare i ämnet idrott och hälsa som djupt problematiskt. För hur kan en läroplan där begreppet hälsa är så centralt och elevernas kunskaper och förmågor är i fokus ändå applicera en undervisning där
tävlingsinslaget ges störst utrymme? Kanske lever det sig kvar någon sorts djupt rotad inställning om ämnet, dess tävlingsinslag och prestation som borde
försvunnit i och med 94 års läroplan, då idrottsämnet gick från att vara ett praktiskt ämne där fokus låg på elevernas prestation till att istället komma att betraktas som ett kunskapsämne. Det är utifrån denna bakgrund och
problemformulering som vi kommer att skapa våra frågeställningar och
problematisera hur lärare arbetar med sin undervisning och dess didaktiska val.
1.4SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Studiens syfte är att undersöka och analysera huruvida lärare i ämnet idrott och hälsa tillämpar sig av en prestationsbaserad eller uppgiftsorienterad undervisning samt om detta har något samband med lärares tidigare idrottserfarenheter och könstillhörighet.
Utifrån ovanstående syfte kommer följande frågeställningar behandlas och integreras i tre olika teman:
- Hur uppfattar lärare sin egen undervisning i relation till uppgifts- och prestationsbaserad undervisning inom ämnet idrott och hälsa?
- Hur påverkas idrottslärarens undervisning av deras tidigare erfarenheter från idrotten?
- Finns det några könsskillnader i hur lärare tillämpar uppgifts- och prestationsbaserad undervisning?
För att besvara studiens frågeställningar har vi valt två metoder för att samla in data, en intervjustudie samt observationer av lärares undervisning som presenteras närmre i metodavsnittet. Vår förhoppning med denna studie är att bringa klarhet i lärares didaktiska val kring uppgift och prestationsbaserad undervisning.
1.5DISPOSITION
I studiens inledning presenterades det aktuella problemområdet samt dess syfte och relevans för lärarprofessionen. Problemområdet grundar sig i
skolinspektionens kvalitetsgranskningar av ämnet idrott och hälsa där det framkommer att tävlingsmomentet fortfarande utgör en central del av
presenteras studiens centrala begrepp som är: uppgifts- och prestationsorienterad undervisning. Syftet med studien är att undersöka och fördjupa kunskapen kring om lärare i gymnasieskolan tillämpar prestations- eller uppgiftsorienterade strategier i sin undervisning samt om valet av strategi påverkas av idrottslig bakgrund och kön.
Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i Bourdieus sociologiska teorier, där begrepp som kapital, habitus och fält kommer utgöra en viktig del av studien. I tidigare forskning presenteras såväl nationell som internationell
forskning inom ämnesområdet. I kapitlet metod och genomförande presenteras de metodologiska val som gjorts för insamlingen av det empiriska materialet. I detta kapitel redogörs även det urval som gjorts gällande undersökningsgrupp samt de etiska överväganden som varit aktuella vid undersökningen.
I studiens resultat presenteras och analyseras det insamlade materialet för studien som tolkas i relation till studiens teoretiska utgångspunkter. I diskussionen generaliseras, motiveras och ifrågasätts studiens resultat utifrån nationell och internationell forskning berör det aktuella problemområdet. I slutsatsen
sammanfattas resultatet för studiens syfte och frågeställningar samtidigt som vi belyser framtida forskningsområden inom ämnet.
2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Följande kapitel berör studiens teoretiska utgångspunkter som grundar sig i Pierre Bourdieus vetenskapliga produktion. Bourdieu var en fransk professor i sociologi och forskade i frågor som berör kunskap, makt och dess uppkomst. I nedanstående del presenteras några av Bourdieus mest framstående begrepp som ligger till grund för studiens vetenskapliga perspektiv. Viktigt att poängtera är dock att Bourdieus begrepp inte bör ses som enskilda ting, utan att det teoretiska ramverket kring kapital, habitus och fält snarare bör ses i relation till varandra (Gyts Olsen, 2004). Framställningarna av begreppen är främst hämtade från Bourdieus böcker Kultur och kritik, Distinction och A social critique of the judment of taste, Soren Gytz Olesens antologi Pierre Bourdieu samt Donald Broadys antologiKapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Information om Bourdieus teorier har också hämtats från Londos avhandling Spelet på fältet samt Engströms bok Smak för motion i syfte att beröra och tolka begrepp utifrån ett idrottsperspektiv.
2.1KAPITAL
Kapitalbegreppet är en av Bourdieus viktigaste punkter för att analysera vilka sociala faktorer som ligger till grund för samhällets breda utveckling. I vårt kapitalistiska samhälle har ägandet av kapital blivit synonymt med makt, vilket innebär att varje individ äger och förfogar över en viss del kapital som indirekt ger makt. Kapitalet kan uttryckas i flera olika former av ekonomisk och symbolisk karaktär. Men det mest grundläggande kapitalet är Symboliskt kapital som Broady (2000, s.440) definierar med hjälp av följande ord: ”…det som av sociala grupper känns igen som värdefullt och tillskrivs värde”. Det symboliska kapitalet kan därför likställas vid det kapital som av andra uppfattas som statusframbringande. Vidare kan det symboliska kapitalet inkludera flera olika kapitalstrukturer som gemensamt styrs av sammanhangets kontext. För det är via accepterandet och bekräftelsen av andra som kapitalresursen eller kompetensen tillräknas sitt värde, som är av betydelse för samhällets maktfördelning. Detta innebär att det
symboliska kapitalet utvecklas i relation till samhällets objektiva och subjektiva strukturer (Gyts Olsen, 2004; Bourdieu, 1999).
Det kulturella kapitalet är en del av det symboliska kapitalet som en kultur värdesätter högt i dess kulturella kontext. Det kulturella kapitalet kan bland annat vara i form av hög utbildning, goda betyg eller en hög anställning. Gemensamt för det kulturella kapitalet är att det inte är ekonomiskt betingat likt det ekonomiska
kapitalet som mäts i materiella värden. Sammanhängande med det kulturella
kapitalet finns det sociala kapitalet som inkluderar individens förmåga till att koda sig fram i olika sociala kontexters regler och normer. I följande text kommer ett stort fokus läggas på det kroppsliga kapitalet som en del av elevers och lärares symboliska kapital. Det kroppsliga kapitalet är en tillgång som berör alla de kroppsliga kompetenser som förkroppsligas i form av dispositioner och habitus. I följande examensarbete synliggörs detta kroppsliga kapital i lärare och elevers idrottsutövande som sedan tolkas som värdefulla tillgångar i undervisningen för ämnet idrott och hälsa (Bourdieu, 1999; Gytz Olesen, 2004).
2.2HABITUS
Enligt Broady (2000) är begreppet habitus termen på när individens dispositioner och kapital förkroppsligas i mänsklig aktivitet. Habitus bidrar därmed till att skapa förutsättningar för individen att agera i sin omvärld. I boken Distinction. A social
critique of the judment of taste beskriver Bourdieu habitusbegreppet med följande
ord:
The habitus is necessity internalized and converted into a disposition that generates meaningful practices and meaning-given perceptions; it is a general transposable disposition which carries out a systimatic, universal application – beyond the limits of what has been directly learnt – of the necesessity inherent in the learning conditions (Bourdieu, 1984, 170).
Förenklat kan begreppet habitus beskrivas och förklaras som ett samlat mönster för hur en individ uppfattar, tänker, värderar och handlar i varierande situationer. En individs habitus är därmed ett resultat av individens tidigare upplevda och samlade erfarenheter som styr hur individen handlar i sociala situationer och sammanhang. Bourdieu benämner dock följande som praktik, istället för handling. Detta innebär att en individ inte behöver tänka efter för att handla i uppkomna situationer eftersom habitus är ”inristat i kropp och sinne”, agerandet sker således automatiskt utifrån strukturens praktik. Vidare kan begreppen habitus och kapital
liknas vid två sammanlänkade begrepp där relationen av individens tillförskaffade kapital formar hennes habitus (Broady, 1990).
Utifrån ett idrottsperspektiv skapar habitus generella principer för hur individer uppfattar olika praktiker och dess logiker. Alltså vilka kroppsövningskulturer som individer tycker är roliga, intressanta och smakfulla. I detta fall kan det röra sig om kroppsövningskulturer som syftar till att ha roligt, vara fysiskt aktiva eller prestera på idrottsundervisningen och fritiden (Gyts Olesen, 2004, Engström, 2010). Med inspiration av Engström (2010) och Londos (2010) kommer följande habitus som påverkas av individens livsstil och smak för kroppsövningskulturen benämnas som ”idrottshabitus”.
2.3FÄLT
Bourdieus forskning berör sällan hela samhället, utan fokuserar snarar på specifika fält som kan liknas vid olika sociala rum där praktik och dispositioner skapas. I varje enskilt fält existerar en säregen logik som påverkar dess sociala regler, värderingar och normer som utvecklas i relation till rummet och aktörernas
positioner. Positionen skapas med hjälp av aktörers interaktion med fältets
rådande normer, habitus och kapital. Ett fält kan därför liknas vid ett större system av förbindelser mellan aktörer och institutioners positioner och intressen som gemensamt strider om fördelningen av kapital och makt. Som forskningsredskap innebär fältbegreppet att specifika värden ges bekräftelse och status inom fältets relation till dess position. I följande studie avhandlas fältet som inkluderar
gymnasieskolans idrottsundervisning, dess logiker, aktörer, positioner och kapital som påverkar fältet (Gytz Olesen, 2004; Bourdieu, 1992).
3. TIDIGARE FORSKNING
Med avsikt att skapa en djupare inblick i studiens problemområde har både nationell och internationell forskning granskats och bearbetats. Genomgången av tidigare forskning inleds med att förklara och förtydliga hur habitus, det vill säga individens tidigare upplevda erfarenheter påverkar valet av motionsutövande. Därefter påvisas sambandet mellan hur lärares undervisning påverkas av deras idrottsliga bakgrund. I den tredje delen studeras tidigare forskning kring prestation- och uppgiftsorienterad undervisning. Avslutningsvis presenteras forskningsresultat utifrån ett genusperspektiv på prestation- och
uppgiftsorienterade strategier med avsikt att analysera om det finns några skillnader mellan könen.
3.1HABITUS PÅVERKAN PÅ FYSISK AKTIVITET
Att individens fysiska aktivitet påverkas av habitus framkommer tydligt i Lars Magnus Engströms (1999, 2010) forskning som redogörs i böckerna Idrott som
social markör samt Smak för motion. Engström har från starten 1968 i sin
forskning undersökt och följt en undersökningsgrupp från ungdomsåren fram till 53 års ålder. Utifrån forskningens resultat framkommer det att utövandet av fysiska aktiviteter samt valet av aktivitet är tydligt korrelerat med individens sociala position, utbildningsnivå och könstillhörighet. Exempelvis motionerar män med hög utbildningsnivå mer än kvinnor med låg utbildningsnivå. Dessutom attraherade dyra idrotter som golf, segling och alpina vinteraktiviteter till större del högutbildade än lågutbildade. De aktiviteter som undersökningsgruppen främst praktiserade var olika lagbollspel eller andra tävlingsaktiviteter likt simning.
Vidare framkommer det att undersökningsgruppens gymnastikbetyg och idrottserfarenheter från ungdomsåren hade ett klart samband med utövande av motionsaktiviteter i medelåldern. Desto högre betyg och idrottslig bredd
undersökningspersonerna hade, desto större sannolikhet att de idrottade i vuxen ålder. Troligtvis finns det därför ett samband mellan hur idrottsutövningen
påverkas av om individen upplever sig duktig inom aktiviteten eller ej (Engström, 2010).
Utifrån ett internationellt perspektiv styrker studier från Cole et al (2006), Scheerder et al (2005) och Stempel (2005) Engströms teori kring att det finns en samverkan mellan samhällsklassernas habitus, kulturellt kapital samt val av kroppsövningskultur. Smaken för vald motionsaktivitet är således tydligt
korrelerat med individens kulturella kapital och sociala position. På följande sätt kan valet av kroppsövningskultur likställas med ett kulturellt uttryck som
påverkas av individens sociala och kulturella kontext. Sammantaget kan vi därför utifrån nationell och internationell forskning konstatera att valet att motionera främst styrs av individens kulturella och sociala miljö samt att
undersökningsgruppen främst har en idrottslig bakgrund från tävlingsidrotten (Engström, 2010).
3.2HABITUS PÅVERKAN PÅ LÄRARES UNDERVISNING
Londos (2010) har genom sin avhandling Spelet på fältet undersökt betydelsen av lärarnas egna erfarenheter av idrott samt hur detta påverkar deras
undervisningsstrategier. Utifrån avhandlingens intervjuer och observationer framkommer det att en stor del av lärarna inom ämnet idrott och hälsa har ett förflutet inom tävlingsidrotten, där mycket fokus ligger på resultat, vilket även återspeglar sig i deras undervisning. Vidare tycks det vara så att ju mer specifik erfarenhet läraren har från föreningsidrotten desto mer styr det valet av
undervisningens utformning, samtidigt som idrottslärarutbildningen får mindre betydelse.
För att förstå detta fenomen kan sociologen Pierre Bourdieus teorier kring det mänskliga beteendet vara aktuella. För att förklara hur människor värderar och handlar använder Bourdieu sig av begreppet habitus, vilket Londos (2010) kommer att benämna som ”idrottshabitus”. Lärarnas smak för olika
idrottspraktiker tycks styra vilka aktiviteter som ingår i idrottsämnet samt i vilken omfattning de förekommer i undervisningen. Idrottslärare med bakgrund inom föreningsidrotten har ett ”idrottshabitus” kopplat till prestation, vilket tenderar att skapa en undervisning där logiken om tävlan står i centrum. Således erkänns tävling som fenomen i undervisningen då lärares undervisningspraktiker i de flesta fall inte utmanar denna logik (Londos, 2010).
3.3 UPPGIFTSORIENTERAD OCH PRESTATIONSBASERAD UNDERVISNING Motivationsklimatet som lärare kan tillämpa i sin undervisning kan antingen vara uppgiftsorienterad, prestationsorienterad eller en blandning av dem båda. Vilken undervisningsstrategi som är dominant är ständigt föränderlig, vilket innebär att en lektion kan innefatta moment där både uppgiftsorienterade och
prestationsorienterade strategier tillämpas. Valet av strategi påverkar elevernas uppfattning av vad som anses vara framgång respektive misslyckande i relation till undervisningens miljö (Nicholls, 1989; Liukkonen et al, 2007).
I studier gjorda av Smith, Quested, Appleton och Duda (2017) samt Cox och Williams (2008) framkommer det att undervisning med ett tydligt fokuserat prestationsinriktat klimat resulterar i en rad negativa konsekvenser för elevers motivation och lärande. Undervisningsklimatets tävlingsinslag tenderar nämligen till att å ena sidan skapa en tävlingsängslan där eleverna är rädda för att
misslyckas, vilket bidrar till att eleverna får ett sämre självförtroende. Men å andra sidan kan prestationsklimatet också göra elever mera egocentriska och resultatinriktade i sin strävan efter att uppnå yttre belöning. Vidare bidrar ett starkt prestationsinriktat undervisningsklimat till att elevernas flexibilitet minskar
tillsammans med känslan av tillfredsställelse och välbehag. Sammantaget bidrar ett prestationsinriktat undervisningsklimat till att främja högpresterande
tävlingsorienterade elever med föreningsidrottslig bakgrund (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
I motsats till prestationsorienterat undervisningsklimat har det i forskningsstudier framkommit att uppgiftsorienterade strategier bidrar till allt flera positiva aspekter för eleverna. Den uppgiftsinriktade processen hjälper elever att i högre
utsträckning utgå från sina individuella förutsättningar, där avklarade uppgifter och utvecklade förmågor hjälper elevernas möjligheter till att framgångsrikt nå sina mål. Utifrån ett lärarperspektiv resulterar strategin i en högre aktivitetsnivå, aktivt deltagande och tillfredställande för aktiviteten (Nicholls, 1989; Cox & Williams, 2008). Samtidigt visar studier på att den uppgiftsorienterade
undervisning bidrar till ett klimat där elever arbetar hårdare för att uppnå sina mål samt är mera intresserade av att lära sig nya saker. Vidare uppger eleverna att de i ett uppgiftsorienterat undervisningsklimat tydligare får feedback som en formativ process av sitt lärande. Forskning tyder också på att motivationsklimatet främjar
elevernas inre motivation, upplevda kompetens, självförtroende och
självständighet (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Xiang, McBridge & Solomon, 2017).
Utifrån ett idrott- och hälsoperspektiv på uppgiftsorienterad och
prestationsorienterad undervisning framkommer det i studier att lärare för ämnet har en viktig roll i att skapa ett undervisningsklimat som motiverar eleverna. Dels för att motivera och skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet, dels för att skapa ett livslångt intresse för elevernas hälsa och välbefinnande (Liukkonen et al, 2007). Tidigare forskningsstudiers resultat i ämnet motivationsklimat visar att ett uppgiftsorienterat motivationsklimat är att föredra då det tydligare resulterar i en förhöjd inlärning och upplevd kompetens hos eleverna (Cox & Williams). I Norge genomförde Ommundsen (2004) en studie på 273 niondeklassare där eleverna fick sätta upp uppgifts- och resultatinriktade mål. Analysen av resultatet indikerade på att uppgiftsorienterade mål hade större positiv inverkan på elevernas
måluppfyllelse samt att ett undvikande av prestationsinriktade mål var att föredra. Liknande slutsatser redogör Wolters (2004) i studien Advancing Achievement
Goal Theory: Using Goal Structures and Goal Orientations to Predict Students' Motivation, Cognition, and Achievement där det framkommer att ett
uppgiftsorienterat motivationsklimat som fokuserar på utveckling och lärande bidrar till högre elevmotivation än resultatinriktade undervisningsstrategier.
I en grekisk studie utförd av Papaioannou, Digelidis, Laparidis och Christodulidis (2003) undersöktes idrottslektionernas motivationsklimat på högstadiet. I studien fanns en kontrollgrupp som ägnade sig åt traditionell grekisk idrottsundervisning med tydliga tävlings- och prestationsinslag samt en interventionsgrupp som under ett års tid fick ägna sig åt uppgiftsorienterad undervisning. I jämförelse med kontrollgruppen visade resultatet på att eleverna i interventionsgruppen hade en betydligt positivare attityd till fysisk aktivitet, hälsa och kost. Dessutom visade eleverna på mindre tävlingsinstinkt och egoism. Utifrån ett lärarperspektiv uppfattade eleverna lärarna som mer engagerade och mindre centrerade på uppgiftens prestation. Slutsatsen från studien belyser att lärare i ämnet idrott och hälsa kan skapa ett positivt motivationsklimat utan tävling som underlättar elevernas arbete och motivation för motion.
I en amerikans studie undersökte och identifierade Xiang, McBridge och Solomon (2017) om 10 idrottslärare tillämpade en uppgifts- eller prestationsbaserad
undervisning. Datainsamlingen skedde genom videogranskning av 4 lektionstillfällen per lärare, intervjuer med berörda lärare och elever samt
frågeformulär. Resultatet visade på att lärarna tillämpade ett undervisningsklimat där lärarna skapade meningsfulla varierande aktiviteter där lärandet stod i fokus, vilket tydligt indikerar på en uppgiftsorienterad metod. Samtidigt utvärderades elevernas fysiska prestationer på offentliga sätt av samma lärare utan att
studenterna själva fick möjlighet till att påverka sitt egna lärande, vilket är några utmärkande drag för en prestationsbaserad undervisning. Sammanfattningsvis indikerade studiens resultat på att lärare inte skapade ett motivationsklimat som varken var uppgifts- eller prestationsorienterat, utan en blandning av båda undervisningsmetoderna. Resultatet av studien styrks av tidigare forskning där det i en studie genomförd av Wigfield, Eccles och Rodriguez (1998) framkom att amerikanska lärare till stor del tillämpar en blandning av de olika
motivationsklimaten i klassrummet.
3.4 GENUSASPEKTER
Någon tidigare forskning kring huruvida det skulle råda några eventuella
könsskillnader mellan hur manliga respektive kvinnliga lärare tillämpar ett
uppgiftsorienterat eller prestationsorienterat undervisningsklimat finns inte, varken nationellt eller internationellt. De studier som behandlar och
sammankopplar uppgifts- och prestationsbaserat motivationsklimat utifrån ett genusperspektiv berör snarare utövare och inte lärare för ämnet idrott och hälsa.
Josefsson (2005) har i en nationell studie analyserat träningsmotivation hos försvarsanställda. I studien framkommer det att män i huvudsak är mer
prestationsinriktade med kortsiktigare mål som tydligare fokuserar på att tävla och vinna. Kvinnorna motiverades däremot mera av uppgiftsorienterade aspekter och var mera processinriktade. Bland elever inom idrottsämnet framkommer det i Kön
Idrott Skola att pojkar är mera prestationsorienterade än tjejer som i högre grad
upplever och njuter av ämnets rörelseaktiviteter (Larsson, Fagrell, Redelius, 2005). Internationella studier av Elliot och Dweck, (2005) samt Jagacinski och Strickland (2000) indikerar liknande resultat med att kvinnor är mer
uppgiftsorienterade än män samt att män i högre grad motiveras av tävling och prestation.
Trots bristande forskning kring om det skulle råda några könsskillnader mellan hur lärare tillämpat uppgifts- och prestationsbaserade motivationsklimat finns det omfattande forskning om könets betydelse, utifrån ett lärarperspektiv. I
avhandlingen The making and breakning of a female culture: the history of
swedisch physical education in a different voice analyserar Carli (2004)
idrottsämnets historiska utveckling utifrån ett könsperspektiv. I avhandlingen framkommer det att ämnets könssegregerade undervisning och lärarutbildning resulterat i två olika utbildningskulturer, en manlig och en kvinnlig. Den kvinnliga utbildningskulturen indikerar till att vara mer hälsoinriktad, mångsidig samt mindre tävlingsinriktad, vilket indikerar på ett motivationsklimat som går mot en mer uppgiftsorienterad inriktning. Den manliga utbildningskulturens samtida motsvarighet verkar däremot till större del inkludera tävlingsinslag av skilda former, vilket går mot ett prestationsinriktat motivationsklimat. Liknande
slutsatser kring manliga och kvinnliga lärares förhållningsätt i undervisningen går att se i Lundvall och Meckbach (2003) avhandling Ett ämne i rörelse där det framkommer att den kvinnliga formen av ämnet tydligare berörde hälsa och välbefinnande. Männens undervisning visualiserades däremot genom rörelseutövandet tydligare kopplades till prestation.
4. METOD
I följande kapitel presenteras och granskas studiens metodologiska val som innefattar av urval, genomförandeprocess och bearbetning av insamlad empiri. Vidare presenteras etiska aspekter som arbetet tagit hänsyn till samt hur studien förhåller sig till validitet och reliabilitet.
4.1KVALITATIV METOD
Vilken metod du kommer att använda i en studie bestäms utifrån studiens syfte, problemformuleringar och de avgränsningar du gör. Både kvalitativa och
kvantitativa tillvägagångssätt har sina styrkor och svagheter men gemensamt är att de innehar samma syfte, nämligen att bidra till en ökad förståelse för det samhälle vi lever i samt hur enskilda människor, grupper och institutioner påverkas och influeras av varandra (Holme & Solvang, 1997).
Eftersom vi i vår studie inte är ute efter representativt material, utan snarare en fördjupad förståelse för hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med olika undervisningspraktiker, anser vi att den kvantitativa metoden inte lämpar sig för att besvara vårt syfte och frågeställning. Istället har vi valt att tillämpa oss utav kvalitativa undersökningar i form av intervju och observation som ger oss
möjligheten till att skapa oss en helhetsuppfattning om hur lärare i ämnet arbetar. Genom att använda den kvalitativa forskningsmetoden intervju ges informanten utrymme att förklara sin uppfattning om ämnesområdet vi undersöker. Därför kan vi genom intervjumetoden få en djupare förståelse och information om hur lärare resonerar och motiverar sina didaktiska val. En stor fördel med den kvalitativa intervjumetoden är att den är flexibel i sitt upplägg, vilket innebär att vi vid datainsamlingsprocessen har möjlighet att lägga till eller ta bort frågor från vår ursprungliga intervjuguide i syfte att söka nya vägar till förståelse för det område vi undersöker. Slutmålet med intervjuerna och observationerna är att utveckla en djupare förståelse för hur vår frågeställning, syfte och problemområde kan ses utifrån ett bredare perspektiv (Bryman, 2007).
4.2URVAL OCH KONTAKT MED INTERVJUPERSONER
Den här studiens empiri baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som är verksamma och legitimerade för undervisning i ämnet idrott och hälsa. Ur ett genusperspektiv är urvalet avgränsat till två manliga lärare samt
två kvinnliga som är verksamma inom gymnasieskolan. Syftet med detta var att undersöka om någon form av könsskillnader kunde uppmärksammas eller om gruppen skulle vara relativt åsiktshomogen. I sammanhanget är det relevant att belysa att en av oss sedan tidigare haft kontakt och träffat dessa personer, vilket ur ett forskningsperspektiv innebär att vi måste ha ett kritiskt förhållningssätt
gentemot det insamlade materialet. Samtidigt bidrar vår tidigare kunskap om dess bakgrund att urvalet av respondenter inneburit att samtliga lärare är engagerade och involverade i ämnet och dess undervisning. Urvalet av informanter har således skett genom ett strategiskt urval där lärare valt efter ett
bekvämlighetsperspektiv, vilket innebär att vi valt följande legitimerade lärare efter kärnvariabeln kön samt att de funnits inom en geografisk närhet. Vi anser därför att urvalet av följande personer ger en reflekterad bild över hur
lärarpopulationen i idrott och hälsa kan arbeta med uppgiftsorienterad eller prestationsbaserad undervisning (Bryman 2001; Trost, 2007).
Den första kontakten skedde genom telefonkontakt där vi genom att förklara vårt syfte med studien kunde få en uppfattning om hur intresset såg ut för att medverka i studien. Till vår stora glädje kunde vi konstatera att samtliga tillfrågade lärare var intresserade av att delta i studien. I samband med detta började tider för intervjuer och observationer bokas in, vilket kontinuerligt uppdaterades genom mailkontakt.
4.3ETISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Innan vi startade intervjuerna med våra berörda informanter informerade vi om Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som består av individsskyddskravets fyra huvudkrav. Principerna används inom den svenska humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningen och syftar mot att skapa riktlinjer för ett jämställt förhållande mellan forskare och uppgiftslämnare. Utifrån denna bakgrund informerades samtliga informanter om informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Med andra ord innebär detta att informanterna informerades om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avsluta sin medverkan, samt att insamlade insamlad data endast kommer att nyttjas för studiens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002).
Vidare är vi noggranna med att berätta om intervjupersonernas anonymitet samt att vi som forskare har tystnadsplikt. Personuppgifter behandlas och förvaras med sekretess samt att vi inte får delge någon information från intervjuerna till någon utomstående på ett sådant sätt att det möjligt att räkna ut vem informanten varit. För att underlätta bearbetningen och analysen av intervjumaterialet har vi valt att endast delge informantens kön. Vidare har ett etiskt förhållningsätt använts i syfte mot att upprätthålla Datainspektionens regler kring dataskyddsförordningen, GDPR (Vetenskapsrådet, 2002; EU, 2016).
4.4INTERVJUMETOD
Intervjuerna av de fyra lärarna är genomförda vid olika tillfällen i samband med observationerna. Intervjupersonerna har inledningsvis fått ta del av intervjuns upplägg, där vi presenterat studiens huvudsakliga innehåll. Genom att presentera intervjuns innehåll i förväg är syftet att försäkra oss om att intervjupersonerna är medvetna om vilket ämnesområde som skall beröras, utan att för den sakens skull påverka utfallet av intervjun. Således skapas utrymme för att minska eventuella anspänningar som ofta uppkommer vi denna typ av intervjuer samtidigt som förtroendet för oss som intervjuledare ökar. Samtliga intervjuer har genomförts på informanternas skolor innanför stängda dörrar, vilket innebär att det endast är vi som i egenskap av intervjuledare samt intervjupersonerna som varit närvarande under intervjutillfällena. Syftet med detta är att skapa intervjumiljöer där informanterna är tillfreds och bekväma eftersom miljön kan påverka
informanternas svar. Sammantaget varade intervjuerna mellan 10 till 15 minuter där lärarna fick möjlighet att besvara studiens frågeställningar (Hansson & Thor, 2006; Kylen & Vestlund, 1978).
Med stöd i Lantz bok intervjumetodik (2013) skulle intervjuerna för studien kunna beskrivas som en öppen intervjuform med semistrukturerade karaktär, vilket innebär att vi utgått från en övergripande fråga av öppen karaktär som ger intervjupersonerna möjlighet att styra följdfrågorna. Fördelen med att öppna frågor gentemot slutna är att respondenterna kan svara med egna ord samt att den öppna formen lämnar utrymme för annorlunda eller spontana svar som inte hade framkommit vid slutna intervjuer. Intervjuformens nackdelar är att den är
tidskrävande samt att bearbetningen och kodningen av data måste göras i efterhand (Bryman, 2007).
4.5OBSERVATIONER
Genom att använda sig av observation som verktyg kan man fånga upp skillnaden mellan vad som sägs och vad som faktiskt görs, det vill säga skillnaden mellan teori och praktik. Metoden kan användas fördelaktigt då det finns behov av fördjupning inom ett ämnesområde eller andra problem i verksamheten.
Observation innebär att forskaren är i det sammanhang som studeras och följer, samt i vissa fall, deltar, i den studerade personens dagliga verksamhet. Beroende på forskarens teoretiska utgångspunkter samt vad det är som ska studeras skiljer sig graden av deltagande åt, från fullständigt deltagande till fullständig observatör. Det är viktigt att vara medveten om att metoden kan vara etiskt svårhanterlig då ingen involverad får komma till skada och de studerades identiteter ska kunna skyddas (Patel & Davidsson, 2003).
Det finns olika metoder för hur observationer kan ske. Den metod vi har valt är strukturerade observationer, vilket innebär att vi förhåller oss till en förutbestämd mall om vad, när och hur observationen ska ske. Likt andra metoder har
observation som undersökningsmetod sina för – och nackdelar. De positiva aspekterna av metoden är att undersökaren själv kan se vad som är intressant och därmed anpassa datainsamlingen utifrån det. Analysen kan ske parallellt och observationer kan frambringa innehållsrikt och djupgående material, genom att synliggöra det annars svårgenomträngliga. Det negativa med observation som metod är att den kan leda till observatöreffekten, vilket innebär att den undersökta miljön påverkas av undersökarens närvaro, vilket kan komma att påverka utfallet av studien. Totalt omfattade studien åtta observationstillfällen som fördelades likvärdigt mellan fyra lärare. Varje observationstillfälle sträckte sig över 70 - 80 minuter och observerades med hjälp av en observationsmall som utgick från studiens frågeställningar (Bryman, 2007; Patel & Davidsson, 2003).
4.6RELIABILITET OCH VALIDITET
Som forskare är det av yttersta vikt att studiens undersökning verkligen
undersöker det vi säger att den ska undersöka samt det vi faktiskt granskar. I den samhällsvetenskapliga forskningen används därför begreppen reliabilitet och validitet för att mäta och resonera kring kunskapens tillförlitlighet och äkthet. Termen reliabilitet berör således undersökningens trovärdhet och pålitlighet, vilket innebär att det vi mäter ska kunna utföras upprepade gånger med liknande
resultat. Med validitet menas att det är viktigt att den metod som vi valt, mäter det den är avsedd för att mäta, att den är valid (Bryman, 2007). Vidare berör Bryman (2007) att trovärdheten i den kvalitativa forskningen består i de fyra
underkategorierna: tillförlitlighet, överförbarhet samt pålitlighet. Under forskningsprocessens gång har vi som forskare förhållit oss till de fyra
delkriterierna i syfte till att skapa ett begrundat forskningsresultat som både är tillförlitlig och valid.
4.7BEARBETNING AV DATA
Intervjuerna som legat till grund för studien är inspelade med diktafon. Fördelen med att använda sig av diktafon vid intervjuer är framförallt att
transkriberingsprocessen underlättas då diktafonen är väldigt lättmanövrerad och är bland annat utrustad med en tempofunktion som tillåter användaren att sänka tempot på det inspelade materialet. Metodvalet av transkribering grundar sig i att bearbetningen av ljudfilen underlättas när ljud omvandlas till text. Dessutom tillåter transkriberingen att vi som intervjupersoner kan slappna av och koncentrera oss på att vara närvarande i samtalsflödet, vilket skapar en mer
dynamisk intervju. För att underlätta bearbetningen av data tematiserades intervju- och observationsmaterialet utifrån studiens olika frågeställningar (Hansson & Thor 2006).
5. RESULTAT
I följande kapitel presenteras och redovisas vårt resultat av intervjuer och observationer utifrån studiens syfte och frågeställningar. För att tydligare
synliggöra informationen kommer resultatet från de olika metoderna presenteras med underrubriker. I texten är lärarna citerade men fortsatt anonyma.
5.1RESULTAT INTERVJUER
I följande del presenteras resultatet av de aktuella intervjuerna för studien. För att underlätta för läsaren har denna del tematiserats utifrån studiens syfte.
5.1.1LÄRARES IDROTTSLIGA ERFARENHET
För att skapa en helhetsbild över hur lärare tänker och agerar i praktiken inleddes intervjusamtalen med att lärarna fick berätta om sina idrottsliga habitus. Utifrån intervjuerna framkom det att samtliga lärarna delade en gemensam bred idrottslig bakgrund där de provat på ett flertal idrotter, både som barn och i vuxen ålder. Flertalet av lärarna delade också liknande idrotthabitus från föreningsidrottens tävlingslogiker, som dock utövats på tämligen låg nivå. En av de kvinnliga lärarnas idrottshabitus stack dock ut ur mängden, då denne bedrivit gymnastik på elitnivå. Överlag kan vi därför härleda samtliga lärares idrottshabitus till fysiska aktiviteter som härstammar från tävlingsidrotten logiker, om än på varierande nivå (Engström, 2010). På frågan om lärarna anser att deras idrottsliga bakgrund
påverkar undervisningen svarar de:
”Ja det är klart den gör”, ”Absolut, det gör den”, ”Det kan du ge dig på”
Det verkar således råda en samstämmighet kring att lärarnas tidigare erfarenheter från idrottsfältet påverkar undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Men på vilket sätt? En lärare beskriver det genom följande citat:
”Den påverkar ju vilka områden jag känner mig tryggast i att undervisa. Jag känner mig ju säkrare inom vissa moment som jag känner att jag behärskar och som jag vet att jag är bra inom. Som exempelvis dans tycker jag är väldigt rolig”.
En annan lärare vidareutvecklar tankegångarna kring habitus betydelse från idrottsfältet och hur det påverkar undervisningen med följande ord:
”Jag tror att man är mer bekväm att undervisa inom idrotter där du har mycket kunskaper. Mycket av idrotten som jag har bygger på det som jag tycker är intressant och viktigt. Till exempel tycker jag att det är viktigt att eleven lär sig träna på en individnivå och inte alltid behöver göra saker som är roligt eller är gruppbaserat. Även om ämnet har en bredd och vi ska erbjuda eleverna olika delar så blir oftast undervisning där du själv är kunnig mer omfattande och ingående”.
Utifrån ovanstående citat kan vi fastställa att lärares habitus från idrottsfältet påverkar undervisningsinnehållet i ämnet idrott och hälsa. Dels genom vilka praktiker och logiker som lärarna tycker är relevanta att undervisa i, men även omfattningen av praktikens storlek. Det verkar följaktligen som att lärare premierar att undervisa aktiviteter som de själva har idrottsliga erfarenheter av. Detta ligger i linje med Bourdieus (1992) teori kring habitus då lärares tidigare upplevda och samlade erfarenheter styr hur de agerar i praktiken. De samlade erfarenheterna från idrottsfältet bidrar till att lärare får en bredare kunskap för området, vilket i sin tur resulterar i att lärare upplever sig tryggare för dessa undervisningsområden. Följande är något som inte minst framkommer då en av lärarna uttrycker sig att hen tycker att det är väldigt roligt att undervisa i dans, en praktik som läraren har många års erfarenhet av. Men samtidigt belyser en annan lärare den idrottsliga erfarenhetens betydelse med ytterligare ett perspektiv:
”Jag har ju aldrig hållit på med lagidrotter utan individuella idrotter som gymnastik. Så jag är ju sämst på lagsporter, basket och fotboll, ja den sortens idrotter”.
Lärarens idrottshabitus påverkar således inte enbart vilka områden som denne känner sig trygg och bekväm i, utan även vilka områden som upplevs tuffa och svårhanterliga. Men samtidigt är inte den idrottsliga bakgrunden från fritiden det enda fält som lärare hämtar sin kunskap från, vilket tydligt framkommer i följande citat:
”Jo men absolut det gör jag, men jag hämtar samtidigt kunskap från många andra områden med. Klart att man under utbildningen fått erfarenhet av många idrotter, som simning exempelvis, det kunde jag ingenting om innan utbildningen. Sen har man ju sin arbetsmiljö som påverkar. Ja, vilka förutsättningar som du har på din arbetsplats med lokaler och liknande. Vissa idrotter blir det ju därför mindre av, andra mer”.
Sammanfattningsvis påverkas således lärares undervisningsinnehållet av en kombination där lärares habitus från idrottsfältet ger en smak eller bismak för olika praktiker. Men miljön och omgivningens smak för praktiker bidrar också till att skapa förutsättningar till att utöva specifika kroppsövningskulturer i
undervisningen av ämnet idrott och hälsa (Engström, 2010; Londos, 2010).
5.1.2LÄRARNAS SYN PÅ ELEVERNAS FÖRMÅGOR
När lärarna besvarar frågor gällande vilka förmågor som väger tyngst vid bedömningen inom ämnet idrott och hälsa är deras utsaga relativt samstämmig, vilket tydligt framkommer genom följande citat:
”Jag kan tycka att det som väger tyngst är att du ser att eleverna har en grundkunskap som eleverna arbetar utifrån och utvecklas. Att de kan utföra en övning på ett korrekt sätt och har en förståelse för varför vi utför övningen. Att eleverna vet vad de gör och varför de gör det och kan anpassa sina rörelser utifrån situationen. Allsidig kroppslig förmåga. Hur de ska kunna förbättras”.
En annan lärare uttrycker sig såhär:
”De förmågor vi arbetar mest med är den praktiska biten med teoretiska inslag. Det som jag tycker väger tyngst är att de klarar av att genomföra och träna på egenhand utan stöd av mig. De ska också kunna anpassa sin träning utifrån sina egna förmågor. Samt att de kan planera och utvärdera sin träning och hälsa”.
Utifrån ovanstående citat kan vi konstatera att det symboliska kapital som lärare tillskriver värde i bedömningen av eleverna är ett allsidigt kroppsligt kapital där eleverna kan applicera sina kunskaper i flera olika praktiker. Men det för att uppnå ett högre betyg inom ämnet tycks det även vara av stor vikt att eleverna besitter förmågan att väva samman praktik och teori. Det krävs således att
eleverna inte enbart har ett idrottsligt kapital, utan även ett teoretiskt kapital för ett högt betyg i ämnet. Blandningen av kapitalen framkommer både genom att
eleverna får utföra övningarna samt att de får möjlighet att förstå, samtala och reflektera hur praktiken och teorin i undervisningen hänger ihop med deras hälsa (Londos, 2010). Därför tycks det som att lärarna lägger stor vikt vid att eleverna arbetar utifrån sina egna förutsättningar och utvecklar allsidiga rörelseförmågor som kan anpassas utifrån den specifika situationen.
Men även om det tycks vara så att de flesta lärarna är relativt överens kring vilka kapital som tillskrivs värde vid bedömningen av eleverna finns det även andra aspekter hos en elev som en lärare verkar premiera, vilket tydligt framkommer genom följande citat:
”Det finns ju många olika förmågor som man tittar på, en person som aldrig kan samarbeta eller är en god och bra kompis, det är ju också förmågor som är viktiga […] men det är ju inte något som jag bedömer.”.
Här lyfts för första gången en annan bild av ytterligare kapital som lärare tillskriver värde. Att inneha ett högt socialt kapital genom att vara en god
lagkamrat och klasskompis kan också vara viktiga aspekter som lärare värdesätter högt, men dock ej vid bedömningen av eleverna.
5.1.3LÄRARNAS SYN PÅ TÄVLING I ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA
Vid frågan om vilken roll tävlingslogiken har inom undervisningen för ämnet idrott och hälsa blir det tydligt att det inte råder konsensus kring hur momentet ska hanteras och tillämpas i undervisningen. En del lärare tycker att det är ett naturligt inslag i undervisningen och motiverar det så här:
”Det spelar roll, ingen stor roll, men en roll. När man spelar ett spel är det naturligt att tävla, sen ska det inte påverka betyget direkt, men det skapar ändå en kämpaglöd, att kämpa för poäng, göra en bra insats. Sen tycker jag inte att det är viktigt att räkna poäng. Men klart att det spelar roll, men ingen stor roll”.
Denne lärare får till viss del medhåll från en av de andra lärarna som samtidigt belyser riskerna som finns i att bedriva en tävlingsinriktad undervisning:
”Jag är lite kluven här. Man vill ju att de ska lära sig, det är ju de viktiga och vissa mår väldigt dåligt av tävlingsmoment. De tappar man där, medan vissa går igång på det. Man kan ta bort tävlingsmomentet på flera sätt men jag tycker att det har blivit skevt när man inte (enligt kunskapskraven) får tävla i
undervisningen, man tävlar ju i alla andra ämnen. Vem har bäst på ett matteprov? Det är ju en form av tävling. Varför skulle det vara fult att räkna poäng i en volleybollmatch”?
Här gör läraren en markering att det finns direktiv att följa när det kommer till tävlingsmomentet inom undervisningen genom att hänvisa till de aktuella
kursplanerna för idrott och hälsa. Således tycks det finnas en kunskap kring syftet med ämnet som helhet, men som läraren i detta fall kanske inte är beredd att förhålla sig till i praktiken.
Även om lärarna inte anser att tävlingsmomentet är det viktigaste inslaget i undervisningen anser ändå majoriteten att den utgör en naturlig och till viss del viktig roll i undervisningen. Detta framkommer inte minst då läraren med idrottshabitus från elitverksamhet konstaterar att tävling är en naturlig del som skapar en kämpaglöd hos eleverna och motiverar dem till att göra en bra insats. Att eleverna motiveras av olika tävlingsinslag i undervisningen är ett
konstaterande som löper likt en röd tråd genom intervjuerna. I vissa fall verkar det som att det inte går att bedriva undervisning utan att föra in olika tävlingsmoment. Detta framkommer tydligt då en av lärarna för följande resonemang:
”Att idrotta utan att tävla är som att äta karamellen med pappret på, varken gott
eller speciellt roligt”.
Utifrån ovanstående citat kan det upplevas som att det råder en viss samstämmighet när det kommer till vilken roll tävlingsmomenten har vid iscensättningen av undervisningen. Men även om flera av lärarna ser
tävlingsmomentet som en naturlig del av undervisningen finns det också lärare som belyser tävlingsmomentet ur ett annat perspektiv:
”Jag tycker inte att tävlingsmomentet har en stor roll i idrott och hälsa undervisningen. Personligen undviker jag ofta detta och vill hellre att de ska utföra något för sitt eget fysiska och psykiska välbefinnande. Det blir också en
stor press för de elever som inte tycker om att bli jämförda med andra. Sen finns det så klart elever som tycker det blir roligare med tävling något som så klart kan vara stimulerande. Tävlingsmoment i bollsporter och liknande lägger jag inte heller någon stor poäng vid, det är helt enkelt inte viktigt vem som vinner och jag brukar även poängtera detta till eleverna”.
Här ser vi en tydlig skillnad i hur olika lärare upplever tävlingsmomentets roll i undervisningen. Däremot är denne lärare överens med flera av de andra lärarna när hen lyfter problematiken kring hur eleverna upplever en stor press när de kommer till att bli jämförda med andra. Vidare tillägger hen:
”Jag har sällan tävlingsmoment i undervisningen utan arbetar gärna med att eleverna utgår från sig själva och vad de kan förbättra”.
Sammanfattningsvis kan vi återigen utifrån Bourdieus (1992) teori kring habitus konstatera att lärarnas undervisning influerats av tidigare erfarenheter idrottsfältet där tävlingsmomentet har en stor vikt. Lärarna verkar också ha en varierande syn på hur och om tävlingsmomentet ska appliceras i undervisningen. Däremot verkar det råda en viss samstämmighet kring vilken påverkan tävlingsmomentet kan ha på elevernas motivation, trygghet och lärande.
5.1.4 HUR LÄRARNA UPPFATTAR SIN UNDERVISNING
I den sista delen av intervjun fick lärarna möjlighet att själv reflektera över sin undervisning. Utifrån lärarnas utsagor kan vi konstatera att det finns en
medvetenhet hos lärarna kring vilket undervisningsklimat som de tillämpar i sin undervisning. Detta framkommer inte minst då en av lärarna beskriver den observerade lektionen enligt följande:
”Ser man bara till lektionen idag som du gjorde så var den väldigt
tävlingsinriktad, men det fanns även inslag av uppgiftorienterad då vi pratar kring hur du ska arbeta. Men det har ju funnits en progression över flera lektioner där denna lektionen var en slutprodukt av momentet”.
Att det finns en medvetenhet och kunskap kring vilket motivationsklimat som tillämpas i undervisningen intygar en annan lärare som berättar:
”Jag kan ju inte säga att jag hade en uppgiftsorienterad, idag var ju syftet att spela volleyboll inför friluftsdagen. Utan att komma igång, röra sig. Men i så fall var det ju mer tävlings- och prestationsorienterad… men det var ju inte meningen att dagens lektion skulle vara tävling”.
Utifrån ovanstående citat kan det nästan uppfattas som att läraren inte själv kan påverka och styra vilken roll tävlingsmomentet ska ha inom undervisningen. Men om inte läraren kan påverka vilken logik som ska vara rådande, vem gör det då?
Vilket motivationsklimat som är rådande vid iscensättningen av undervisningen tycks ha en tydlig koppling till vilket moment som praktiseras. Vid boll- och racketsporter framträder tävlingsmomentet nästan som en naturlig och väsentlig del av undervisningen medan aktiviteter av upplevelse och rekreationskaraktär likt friluftsliv tenderar att ha en mer uppgiftorienterad inriktning. Denna uppfattnings styrkts genom följande citat:
”Allting har varit uppgiftsorienterat då vi arbetat med friluftsliv. I detta moment har fokus legat på att eleverna ska lösa uppgifter för att lära sig att genomföra och anpassa utevistelser efter olika förhållande och miljöer.”
Sammanfattningsvis kan vi utifrån intervjuerna konstatera att lärare besitter en medvetenhet om vilka logiker och motivationsklimat som appliceras i
undervisningen, men att dessa ibland kan vara svåra att styra över. Vidare verkar val av praktik ha en stor påverkan på undervisningens motivationsklimat och logik.
5.2 RESULTAT OBSERVATIONER
I följande del presenteras och sammanställs studiens observationsresultat som syftar till att besvara huruvida lärare i ämnet idrott och hälsa tillämpar sig av en prestationsbaserad eller uppgiftsorienterad undervisning.
5.2.1OBSERVATIONSRESULTAT
Vid en sammanställning av undervisningsinnehållet från observationerna
framkommer det att lärarna tillämpar en variation av fysiska aktiviteter i allt från klassiska boll- och racketspel till klättring och friluftsliv. Detta framkommer
tydligt i Tabell 1 som visar på att ingen av de åtta observerade lektionerna berör hälsa som huvudmoment, utan främst allsidiga rörelseförmågor i olika fysiska sammanhang. En av lärarna arbetade dock med friluftsliv under en lektion, vilket också framkommer i Tabell 1.
Tabell 1. Undervisningsinnehåll
Lärare 1 Volleyboll Basketboll
Lärare 2 Volleyboll Badminton
Lärare 3 Lacrosse Klättring
Lärare 4 Löpning Friluftsliv
Utifrån Bourdieus (1992) teoretiska syn är det varierande undervisningsinnehållet en produkt av lärarnas breda idrottsliga habitus som till viss del reproducerats från samhällets kulturella grund. Lärarnas reproduktion av aktiviteter i undervisningen för ämnet idrott och hälsa kan därmed ses i relation till lärarnas breda utövande av idrottsfältets praktik.
I sju av åtta (87,5%) lektioner skapade lärare undervisningsklimat där eleverna mötte en variation av lärandeaktiviteter i allt från finger- och baggerslag i vollyboll till olika pulszoner i löpningen. Lektionen som avser klättring sticker dock ut ur mängden eftersom eleverna där endast fick möjlighet till att klättra inomhus på ett klättercentrum, vilket gjorde lektionen ensidig. Läraren motiverade upplägget ur logistiska och säkerhetsmässiga aspekter. Vidare framkommer det att samtliga lärare har skapat meningsfulla lektioner genom att redogöra för
aktiviteternas syfte samt relatera dem till studenternas individuella utveckling och tidigare erfarenheter.
I endast två av de åtta (25%) observerade lektioner hade läraren en öppen
ledarstil, vilket innebär att eleverna själva fick möjlighet att utforska sitt lärande. De aktuella lektionerna avsåg friluftsliv och klättring. I de övriga lektionerna gavs inte eleverna valmöjligheten att själva utforska lärandet genom olika fysiska aktiviteter, utan aktiviteterna var i huvudsak uppstyrda av läraren.
I samtliga av de åtta observerade lektionerna ansträngde sig lärarna att uppmärksamma och samtala med samtliga elever samt ge dem motiverande
komplimanger. Ord som: ”bra kämpat”, ”Snyggt gjort” och ”du klarar det” var återkommande fraser från lärarna. Framförallt verkade lärarna ge komplimanger när eleverna ansträngde sig extra hårt, gjorde mål, alternativt när de skapade poäng i volleyboll, vilket indikerar på ett prestationsinriktat motivationsklimat som kan ha influerats av lärarnas habitus från idrottsfältet (Engström, 2010; Londos, 2010). Vid några enstaka fall gavs dock även komplimanger för väl genomförda försök, ord som ”bra tänkt med den passningen” eller ”fin intention” yttrades då av lärarna, vilket går mer går mot ett uppgiftsorienterat
motivationsklimat.
Samtliga lärare applicerade ett förhållningsätt där de under lektionernas gång gav eleverna meningsfull feedback. Återkopplingen var av konstruktiv karaktär som en del i elevernas lärandeprocess och skedde i huvudsak under offentliga
sammanhang. Lärarna tillämpade också privat och enskild feedback, men i betydligt mindre grad än den offentliga gruppfeedbacken.
5.2.2MOTIVATIONSKLIMAT
Utifrån observationerna framkommer det att motivationsklimatet som lärare tillämpar i sin undervisning har tydliga uppgiftsorienterade inslag som syftar till att utveckla elevernas förståelse och lärande. Uppgifterna som lärarna presenterat för eleverna har utgått från deras individuella förutsättningar, vilket innebär att individ och gruppanpassningar har gjorts i vissa hänseenden. Följande framkom extra tydligt vid en lektion i volleyboll där eleverna efter en tids spelande fick till uppgift att öva på ett moment som de upplevde extra svåra. Dessutom applicerade tre av fyra lärare en individuell progression i elevernas lärande genom att individ och gruppanpassa uppgifter och övningar för teknikinlärning. Vidare framkom det att samtliga lektioner innehöll delmoment som inte var av tävlings- eller
prestationskaraktär. Tydligast uppgiftsorienterat inslag hade lektionerna i klättring och friluftsliv där eleverna själv fick utforska olika uppgifter som berörde
momenten (Nicholls, 1984).
Men å andra sidan fanns det i resterande lektioner tydliga prestations - och
tävlingsinslag som indikerar på ett prestationsorienterat motivationsklimat. Detta framkom extra tydligt när undervisningsinnehållets huvudmoment var nät- eller lagbollspel. I dessa moment synliggjordes tävlings- och prestationsinslaget i
