Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Rörliga sociala nyheter – En
kvalitativ studie om unga vuxnas
attityd till nyheter, video och
livesändning på sociala medier
Mobile Social News – A Qualitative Study on Young Adults
Attitude Toward News, Video and Live Stream on Social
Media
Therese Magnström
Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Nils Ehrenberg
Huvudområde: Medieteknik Handledare: Sara Leckner
Förord
Det har varit en lång och allt annat än enkel process att genomföra denna kandidatuppsats, vilket är svårt att förmedla till utomstående människor. Men till er som på ett eller annat sätt deltagit i min process vill jag rikta ett stort tack – för att ni har lyssnat, stöttat och uppmuntrat, men framförallt till alla respondenter för deras tid och medverkan. Det viktigaste tacket vill jag rikta till mina kurskamrater Hanna Jangenfält och Kajsa Lindqvist – tack vare er förmådde jag att genomföra denna uppsats.
Malmö Högskola, 2016-06-27 Therese Magnström
Sammanfattning
Det förändrade medielandskapet och eran av det interaktiva internet har medfört förändringar i hur nya generationer konsumerar nyheter, och nyhetsspridning på sociala medier är ett
konstaterat fenomen. Unga är den mest aktiva grupp på medierna, men samtidigt den som i lägst utsträckning tar del av nyheter. Enligt mediebranschen förväntas sociala medier revolutioneras av ett ökat innehåll av rörligt format, i form av videor och livetjänster. Hur kan dessa komma att påverka den fortsatta utvecklingen av ungas nyhetsvanor och det generella nyhetslanskapet? Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna i Sverige resonerar kring nyhetsspridning på sociala medier och den förväntade ökningen av mer video- och livesänt innehåll. Delvis ämnar studien undersöka huruvida de anser att nyheter i video- och livesänt format har en annan grad av tillförlitlighet än de i bild- och textformat. Förhoppningen är att resultatet ska ge en indikation om unga vuxnas nuvarande och eventuella framtida konsumtion av nyheter, samt till den trendspaning av video- och livestreaming som gjorts av sociala medier år 2016. Studiens utgår från en kvalitativ utgångspunkt och det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-28 år, samt via en kvantifierbar enkätundersökning på webben med 55 unga vuxna i samma åldersspann.
Resultatet visar en indikation om att unga vuxna i Sverige har en relativt kritiskt och tröttsam inställning till nyhetsspridning på sociala medier och en önskan råder att avveckla sitt generella sociala medier-användande. Trots att den aktiva konsumtionen av nyheter nästintill uteslutande sker på digitala och sociala medier, är den huvudsakliga uppfattningen att fenomenet medför många risker och negativa effekter i den mänskliga tillvaron. De digitala nyhetsmedierna segrar dock på grund av sin tillgänglighet vad gäller tid, plats och kostnad. Majoriteten av de unga vuxna upplever en ökning av rörligt och livesänt innehåll på sina sociala medier och anser att formaten kommer fortsätta öka även för den digitala nyhetsförmedlingen. Det egna intresset för att producera mer rörligt och livesänt format är däremot betydligt lägre än intresset för att konsumera. Respondenterna verkar omedvetet värdera medier och format olika när det kommer till tillförlitlighet och transparens, då livesändningar upplevs som mer sanningsenliga än nyheter i textformat då de är svårare att manipulera.
Nyckelord
Abstract
Mobile Social News – A Qualitative Study on Young Adults
Attitude Toward News, Video and Live Stream on Social Media.
The changed media landscape and the era of the interactive Internet has led to changes in how new generations are consuming news, and news sharing on social media is an established phenomenon. Young people are the most active group on social media, but at the same time the lowest in consuming news. According to the media industry we can expect social media to be revolutionized by an increased content of moving media, such as videos and live stream. How will these affect the progress of young people's news habits and the news landscape in general? This study aims to examine how young adults in Sweden reflect on news spreading on social media and the expected increase of more video and live content. The study also partly intend to investigating whether they consider the news in video and live broadcast format has a different degree of reliability than those in still picture and text formats. The hope is that the results will give an indication of young adults' current and possible future consumption of news, and on the expected trend of video and live streaming in social media during 2016. The study is based on a qualitative foundation and the empirical material is collected through four qualitative interviews with young adults aged 20-28, as well as through a quantifiable survey on the web with 55. The results show an indication that young adults in Sweden has a relatively critical and tiring approach to news spreading on social media and a desire to reduce their general social media usage. Although the active consumption of news takes place almost exclusively on digital and social media, the main view is that the phenomenon involves many risks and negative impacts. However, the digital news media triumphs based on its convenience in terms of time, location and cost. The majorities of the young adults are experiencing an increase in mobile and live content on their social media, and believe that the formats will continue to increase in digital news. The individual interests in producing more mobile and live content are significantly lower than the interest in consuming. The respondents unconsciously seems to evaluate media formats different when it comes to reliability and transparency, where live broadcasts are perceived as more truthful than news in text format because of it’s difficulty to manipulate.
Keywords
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1
Bakgrund – det sociala nyhetslandskapet ... 1
1.1.1
Året då sociala medier går live ... 2
1.2
Syfte ... 3
1.2.1
Frågeställningar ... 3
1.3
Avgränsningar ... 4
1.4
Målgrupp ... 4
1.5
Disposition ... 4
2
Teori ... 6
2.1
Det traditionella nyhetslandskapet ... 6
2.1.1
Gatekeeping, nyhetsvärdering och dagordningsteorin ... 7
2.2
Den digitala utvecklingens påverkan i nyhetslandskapet ... 8
2.2.1
Nyhetsspridning på sociala medier ... 10
2.3
Ungas förändrade nyhetsvanor ... 11
2.4
Den rörliga framfarten på sociala medier ... 12
2.4.1
Livestreaming då och nu ... 13
3
Metod ... 15
3.1
Metodval och forskningsstrategi ... 15
3.1.1
Vetenskapliga ansatser ... 16
3.2
Tillvägagångssätt ... 16
3.2.1
Kvalitativa intervjuer ... 16
3.2.2
Enkätundersökning på webben ... 17
3.2.3
Urvalsprocess ... 18
3.2.4
Kodning av data ... 19
3.3
Etiska överväganden ... 20
3.4
Metoddiskussion ... 20
3.4.1
Metodval och källkritik ... 21
3.4.2
Forskarrollen ... 22
4
Empiri ... 24
4.1
Kvalitativa intervjuer med unga vuxna ... 24
4.1.2
Nyheter – ”Svårdefinierat men viktigt” ... 26
4.1.3
Video- och livesänt format – ”Lättare, roligare och mer riskfyllt” ... 28
4.1.4
Nyheter och tillförlitlighet – ”Kräver inte längre tillit” ... 30
4.2
Enkätundersökning på webben ... 31
4.2.1
Användning av sociala medier ... 32
4.2.2
Nyheter och sociala medier ... 32
4.2.3
Video- och livesända nyheter ... 33
4.2.4
Olika nyheters grad av tillförlitlighet ... 35
5
Diskussion ... 36
5.1
Sociala medier och nyhetsspridning ... 36
5.2
Rörligt och livesänt innehåll på sociala medier ... 38
5.2.1
Är rörliga och direkta nyheter mer tillförlitliga? ... 39
6
Slutsats ... 41
6.1
Förslag till vidare forskning ... 41
Referensförteckning ... 42
Bilaga 1 – Frågeguide ... 46
1
Inledning
Med hjälp av medier kan vi människor skapa en bredare bild av omvärlden än den av vår egna levda, ta del av idéer, inspiration och information som på olika sätt bidrar till vårt skapande av den egna identiteten. Men med hjälp av interaktiva medier kan vi människor även vara medskapare till bilden av en allt mer minskande omvärld, där förvrängd information kan bidra till inspiration och idéer som skapar andra identiteter än den första. Medielandskapet har på många sätt förändrats och så även förutsättningarna för vem som får agera nyhetsförmedlare (Lozanovski & Wadbring, 2013). Den allmänna diskursen skulle nog säga att nyheter är en viktig del i våra vardagliga liv, men alla nyheter som skapas och sprids idag är knappast viktiga.
1.1
Bakgrund – det sociala nyhetslandskapet
De traditionella medierna anses ha ett ansvar att tillhandahålla befolkningen med information som skapar grundläggande demokratiska förutsättningar för dem att ta del av samhällsdebatten. De senaste åren har däremot präglats av tekniska utvecklingar som medfört stora förändringar i medielandskapet och i hur människor idag inhämtar information. (Lozanovski & Wadbring, 2013, s. 11) Från att främst tagit del av nyheter via traditionella medier så som tidningar, tv och radio har den digitala utveckling öppnat upp ett nytt nyhetslandskap. Vårt sätt att konsumera nyheter har drastiskt förändrats när det gäller hur, var och när vi tar del av nyheter, vilket till stor del beror på grund av tillkomsten av sociala medier samt vårt sätt att sprida nyheter i dessa medier. (Wadbring & Ödmark, 2014; Arkhede & Ohlsson, 2015) Nyhetsspridning har blivit ett fenomen inte bara av ökad social betydelse, utan även av politiskt och ekonomiskt sådan. Detta då människor idag inte enbart konsumerar nyheterna, utan har möjlighet att delta i
nyhetsproduktionen och desto mer i dess spridning i globala sociala nätverk, som till exempel Facebook. (Lee & Ma, 2011, s. 331) Trots att det delade innehållet ofta har sitt ursprung i traditionella massmedier, är mediaorganisationerna själva alltså inte längre ensamma
förmedlare. I stället blir det allt vanligare att nyheter når oss via en vän på Facebook eller via en kontakt på Twitter. Istället för att konsumenter aktivt söker upp nyhetssidor för att ta del av nyheter, hamnar deras nyheter istället i vårt sociala flöde – via det nätverk av nyhetsförmedlare vi själva har skapat. Det förändrar både produktion och konsumtion av nyheter i grunden. (Wadbrind & Ödmark, 2014)
Sociala medier har alltså en betydande roll i hur människor idag tar del av nyheter, tolkar verkligheten och konstruerar sin omvärld. Detta gäller däremot inte alla människor i lika stor utsträckning, då användningen av sociala medier präglas av tydliga generationsskillnader. Enligt
senaste SOM-undersökningen använder åtta av tio av dem födda på 90-talet sociala medier på en daglig basis, medan antalet enbart var tre av tio hos dem strax över 50 år (Arkhede & Ohlsson, 2015, s. 23). Användandet av sociala medier har alltid varit och är fortfarande som störst hos en yngre åldersgrupp, samtidigt som det är denna grupp människor som har en relativt låg nyhetskonsumtion i förhållande till övriga befolkningen. (Arkhede & Ohlsson, 2015;
Lozanovski & Wadbring, 2013,). Samtidigt sker det ständigt utvecklingar på sociala medier som kan komma att förändra ungas nyhetsvanor ytterligare.
1.1.1
Året då sociala medier går live
Enligt kommunikationstidningen Communication World Magazine är tre förutspådda trender i sociala medier för 2016 just nyheter, men även video och livestreaming. De menar att
nyhetspublicering och delning på sociala medier så som Facebook bara kommer att fortsätta och utvecklas ytterligare detta år. Samma sociala nätverk har cirka åtta miljarder visningar på videos varje dag. Detta har fått företag att inse möjligheterna med rörlig bild och videos, vilket påstås skapa 60 procent mer engagemang än stilla fotografier. Tidningen menar också att 2016 är året då livestreaming på sociala medier kommer slå igenom på allvar. (Sveriges Kommunikatörer, 2016) Fler mediebevakningar av sociala medier gjorda tidigt detta år instämmer att videos och livestreaming kommer fortsätta utvecklas starkt under 2016 (Notified, 2016; Dagensanalys.se, 2016).
Redan förra året gjorde flera sociala medier ett steg i riktningen mot ett livesänt innehåll. Ett flertal appar har lanserats som möjliggör för användare att strömma film i realtid från sin
mobiltelefon. Mest omtalat internationellt verkade vara appen Meerkat som fick stor
uppmärksamhet på förra årets tech-event Sout by South West i USA, medan senaste månaderna mer har cirkulerat kring Twitters satsning av livestreaming-appen Periscope (Dagens Media, 2015). Sociala medie-jätten Facebook har givetvis följt med livestreamvågen och lanserat tjänsten Facebook Live, som nu öppnats upp för alla användare och inte enbart kända profiler (Digital Trends, 2016). Självklart står inte grundarna av videodelning på webben Youtube och halkar efter, utan satsar även dem på ett live-innehåll i Youtube Live. (Dagens Media, 2015) Att 2016 är året sociala medier kommer gå live är alltså en trendspaning på god väg att slå in, tydligt följt av ett allt mer rörlig innehåll. Samtidigt är det relevant att påpeka att varken video eller livestreaming på webben är någonting nytt på marknaden. Tvärtom. För nästan 10 år sedan grundades tjänsten Ustream i syfte att ge soldater stationerade i Irak möjligheten att kontakta sina nära och kära via livestream på webben (McDermott, 2015). I Sverige är vi inte okända till
tjänsten Bambuser som också lanserades redan år 2007 (Dagens Media, 2015). Trots att ett flertal livestream-tjänster varit tillgängliga under en lång tid har dem inte fångat
uppmärksamheten hos den stora massan, sannolikt på grund av tekniska begränsningar (McDermott, 2015).
Frågan är om vi verkligen befinner oss i startgropen för ett mer video- och livesänt innehåll på sociala medier, och vad detta kan innebära för vårt fortsatta sätt att konsumera nyheter. Trots ett relativt väl forskat område när det gäller hur och på vilket sätt nyheter sprids på sociala medier, dess innehåll och olika gruppers attityd till fenomenet, har inga aktuella studier hunnit med att även behandla det förväntade ökade rörliga och livesända formatet på sociala medier. Om dessa format förmodas få en kraftig ökning på sociala medier, är det sannolikt att även
nyhetsfenomenet på sociala medier kommer att påverkas av denna utveckling. Vad innebär det då att människor som med- producenter och förmedlare till nyheter på sociala medier har nya möjligheter att skapa direktsänt innehåll? Men även för de traditionella nyhetsmedierna att behöva möta ytterligare ny innovation på marknaden? En avgörande faktor för utvecklingen är givetvis användarna och deras intresse. För att besvara den förväntade trendspaningen om ett mer video- och livesänt innehåll på sociala medier är det därför intressant att ställa frågorna till de som har makten att infria den, användarna.
1.2
Syfte
Studiens syfte är att undersöka hur unga vuxna resonerar kring nyhets- spridning och
konsumtion på sociala medier och den förväntade ökningen av mer video- och livesänt innehåll. Studien vill även undersöka vad nyheter och information producerade i rörligt och livesänt format medför till unga vuxnas konsumtion och benägenhet att sprida dessa på sociala medier. Detta delvis genom att besvara huruvida de anser att nyheter i video- och livesänt format har en annan grad av tillförlitlighet än de i bild- och textformat. Målet med studien är att bidra till en bättre förståelse och en indikation om unga vuxnas nuvarande och eventuella framtida konsumtion av nyheter, samt till den trendspaning av video- och livestreaming som gjorts av sociala medier år 2016.
1.2.1
Frågeställningar
– Hur resonerar unga vuxna kring den fortsatta utvecklingen av nyhetsspridning på sociala medier?
– Hur ser unga vuxnas intresse för rörligt- och livesänt innehåll, i synnerhet nyheter, på sociala medier ut idag?
– Vilken betydelse har ett rörligt- och livesänt format i unga vuxnas sätt att bedöma tillförlitligheten i nyheter publicerade och spridna på sociala medier?
1.3
Avgränsningar
Denna studies undersökningsgrupp avgränsar sig till unga vuxna boende i Sverige. Vilka som definieras tillhöra denna grupp varierar ofta, och trots att åldersdefinitionen inte ska ses som central innefattar denna undersökning främst personer i åldrarna 20-29 år. Däremot
inkluderades initialt även personer i åldrarna 16-19 år, då avsikten var att inkludera ett så stort åldersspann som möjligt. Emellertid resulterade undersökningen inte i tillräckligt många svar från respondenter i det yngre åldersspannet. Det ska dock inte ses som ett bestämt exkluderande av personer varken strax under eller strax över den resulterade åldersdefinition, vilka även dem kan tillhöra gruppen unga vuxna.
När det gäller undersökningens hänvisning till sociala medier har inte någon aktiv avgränsning gjorts till vilka detta inkluderar, eller snarare exkluderar. Däremot är de sociala medier som främst berörs i undersökningen Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat, Youtube, bloggar och Periscope. Främst kan nätverket Facebook ses som central i denna undersökning.
1.4
Målgrupp
Primärt riktar sig studien till den aktuella forskningsgemenskapen i syfte att bidra med nya kunskaper och insikter i ämnet. Då studien behandlar unga vuxnas nutida såväl som en indikation om deras framtida nyhetskonsumtion på digitala plattformar, bör den sekundära målgruppen betraktas som yrkesverksamma inom digital nyhetsproducering. Andra relevanta intressenter kan vara diverse företag som vill nå ut till unga konsumenter på digitala plattformar och sociala medier.
1.5
Disposition
I efterföljande kapitel presenteras studiens teoretiska referensram med en sammanfattning av tidigare forskning inom området som ämnar ge läsaren en grundläggande förståelse i ämnet. I kapitel tre följer en utförlig redogörelse för studiens metodologiska val och förhållningssätt,
vilket inkluderar en kritisk metoddiskussion över hur dessa kan ha påverkat studiens resultat. Efterföljande kapitel presenterar studiens empiriska material i form av de två undersökningarnas resultat utifrån respondenternas svar. En diskussion tar sedan plats i kapitel fem där studiens empiriska material ställs i relation till tidigare forskning och den presenterade teoretiska referensramen. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser i kapitel sex med besvarande av studiens frågeställningar samt förslag till intressant framtida forskning inom ämnet.
2
Teori
I följande kapitel presenteras undersökningens teoretiska referensram som visat sig vara relevant som förförståelse och underlag för senare analys av studiens empiriska material. Dessa teorier och resultat från tidigare forskning berör det traditionella medie- och nyhetslandskapet, den digitala utvecklingens påverkan, unga vuxnas nyhetsvanor, samt det rörliga och livesända formatets utveckling av nyhetsförmedlingen.
2.1
Det traditionella nyhetslandskapet
Nyhetslandskapet har genomgått stora förändringar de senaste åren vad gäller hur nyheter produceras och förmedlas (Wadbring & Ödmark, 2014), men även vad som idag kan räknas som en nyhet har breddat sin definition då diskussionen om vad som anses viktigt, intressant eller verkligt är mer av en tolkningsfråga än innan. Men traditionellt sätt har nyheter både definierats, producerats och förmedlats av medieorganisationer, professionella journalister och reportrar som tilldelats en viktig roll i samhället. (Lozanovski & Wadbring, 2013, s. 19) Om än det är möjligt att spåra nyhetsmediers ursprung så långt som till revolutionen av den första tryckta boken, var det inte förrän cirka tvåhundra år senare som vad vi idag känner igen som en nyhetstidning kunde urskiljas från de typer av flygblad och nyhetsbrev som uppkom i tidiga 1600-talet. Det var dock den borgerliga och mer prestigefyllda nyhetstidningen som växte fram under sent 1800-tal som bidrog till vår moderna förståelse för vad en tidning är eller borde vara. Under det senaste århundradet blev mediet mer av en populärpress och ”mass”-tidningen avsedd att läsas av alla växte fram, och har inte haft större förändringar i karaktär än idag. (McQuail, 2010, s. 29)
Dagspressen kan sägas haft sin starkaste tid under 1970-talet då den präglades av tydlig expansion, men även för public service och tv:n som då slår igenom som det ledande
massmediet i Sverige. Under 1980-talet uppstod en del politiska och tekniska utmaningar för det traditionella mediesystemet (Weibull, 2014, s. 9), och vid slutet av årtiondet skedde en
uppluckring av public service och Sverige fick kommersiella radio- och tv-kanaler. Dagspressen stötte på en mindre nedgång under 1990-talet vilket även resulterade i att gratistidningar
introducerades. (Weibull, 2014, s. 15-18; Lozanovski & Wadbring, 2013, s. 9) Den omvälvande förändringen i mediesystemet påbörjades under 1990-talets sista del och övergången in på 2000-talet präglades av ny teknik och förändrade villkor för medielanskapet. Internet och world wide
web möjliggjorde global kommunikation och la vägen för det interaktiva mediesamhället. (Weibull, 2014, s. 19)
2.1.1
Gatekeeping, nyhetsvärdering och dagordningsteorin
Teori om gatekeeping är en av de äldsta inom forskningen om masskommunikation, och hänvisar till hur journalister redan på 1950-talet ansågs vara grindvakter för vilka av alla världens händelser som väljs ut och blir nyheter, och i sin tur når ut till den allmänna publiken. Vilka nyheter som passerar ”grindarna” avgörs av olika faktorer så som principer för
nyhetsvärdering, arbetsrutiner och medielogiken. (Weibull & Wadbring, 2014; Shoemaker et al., 2001, s. 233) På så sätt går det att se på teorin som en sorts process för hur nyhetsmedierna konstruerar allmänhetens sociala verklighet. (Shoemaker et al., 2001, s. 233) Idag anses journalisters traditionella roll som ensamma gatekeepers inte längre existera på grund av det förändrade digitala medielandskapet och sociala medier. Processen är nu mer komplicerad, och på grund av att människor får i allt större utsträckning nyheter förmedlade till dem via sina vänner och bekanta, agerar fler gatekeepers än i de traditionella medierna. (Meraz, 2009) När det gäller vilka nyheter som får passera ”grindarna” brukar principen om nyhetsvärdering nämnas. Detta syftar till utifrån vilka faktorer grindvakterna bedömer en nyhet som relevant för att få utrymme i medierna. Några av dessa viktiga faktorer kan vara graden av relevans, vikt och intresse för allmänheten, beröra kända och mäktiga personer eller nationer, exklusivitet, ställer låga krav på publiken förkunskaper samt resurser i form av tid, pengar och personal. Däremot består nyhetsvärderingen av många fler komplicerade faktorer som kan påverka journalisters urval av nyheter. (Strömbäck, 2009, s. 173)
En annan känd teori inom massmedieforskningen är den så kallade dagordningsteorin, eller Agenda-Setting. Den hänvisar till massmediernas makt att sätta nyhetsdagordningen och avgöra vilka nyheter publiken ska ta del av, och på så vis påverka vad människor tänker på. Medierna beslutar då om vilka samhällsproblem som är viktigare genom att uppmärksamma vissa frågor mer än andra. Trots att massmedierna haft en avgörande makt över vilka samhällsfrågor människor bör ha åsikter och attityder om, är de inte lika inflytelserika över vad de är för åsikter. Likande med teorin om gatekeeping har medierna idag det svårare att ensamma styra dagordningen då vad som är av relevans även avgörs av allmänheten på digitala medier. (Strömbäck, 2009, s. 102)
2.2
Den digitala utvecklingens påverkan i
nyhetslandskapet
Till följd av den digitala utvecklingen och uppkomsten av sociala medier går det att konstatera tydliga förändringar i vårt sätt att konsumera och producera nyheter. Internet kan sägas vara i centrum för fastställandet om hur människors förhållande till nyheter förändrats. Människors erfarenhet av nyheter har på grund av internet och uppkomsten av sociala medier och sociala nätverk, blivit en gemensam social upplevelse. Med hjälp av teknologin kan människor filtrera, bedöma och reagera på nyheter genom att själva publicera, dela, kommentera eller
uppmärksamma nyhetsinnehåll. (Purcell et al., 2012, s. 2)
Det är möjligt att spåra ursprunget av sociala medier till skiftet från det statiska till det mer dynamiska internet och vad som brukar kallas nästa generations internet – Web 2.0 (Hermida et al., 2012; Trottier & Fuchs, 2014). Termen Web 2.0 introducerades av Tim O’Reilly år 2004 som ett konstaterande om webbens återkomst efter ”dot-com”-krisen då många internet-bolag tvingades till konkurs. Med Web 2.0 menas internets större möjligheter till interaktion och samarbete hos användarna som tillsammans skapar innehållet och värdet av plattformar som Google, Wikipedia, Youtube. (Trottier & Fuchs, 2014; Fuchs & Trottier, 2015) Web 2.0 och internets tekniska möjligheter har underlättat publikens medverkan när det kommer till att observera, göra urval, filtrera, distribuera och tolka händelser. Sociala medier kan refereras till som ”en grupp av internetbaserade applikationer som bygger på ideologiska och teknologiska förutsättningarna av Web 2.0, och som möjliggör skapande och utbyte av användargenererat innehåll”. (Kaplan and Haenlein, 2010, p. 61, citerad i Hermida et al., 2012, s. 816)
Denna utveckling har alltså öppnat upp nya möjligheter för människors deltagande i nyhetsproduktionen och flera forskare menar att tidigare gränser mellan vilka som agerar konsumenter och producenter har suddats ut. Medieföretagen är inte enbart längre ensamma förmedlare av nyheter till publiken, utan publiken är på många sätt delaktiga i förmedlingen när de sprider nyheter vidare. (Miekle & Young, 2012) Detta fenomen brukar hänvisas till som en sorts konvergenskultur där nya och gamla medier möts och smälts samman (Jenkins, 2008; Miekle & Young, 2012). I den nätbaserade konvergenskulturen är publiken numera aktiva medskapare i diskussionen såväl som produktionen av innehåll. Samma fenomen uttrycks i begreppet ”deltagande journalistik” där medborgare har en roll som medproducenter. (Nygren & Leckner, 2016).
Hermida et al. (2012) menar att flödet av nyheter genom sociala rekommendationer har väckt svårigheter för medieindustrin som traditionellt bygger på en hierarkisk modell av
kommunikation och där journalismen har varit den dominerande kraften med kontroll över vad som är sant och viktigt när det kommer till urval och distribution av nyheter. Flödet av nyheter på sociala medier har omformat medieindustrins relation med publiken, och journalismens auktoritet har försvagats då de inte längre är ensamma om att bestämma över vad allmänheten behöver veta. Detta har krävt en förändrad förståelse av inte bara vilket innehåll användarna vill konsumera utan även vilket innehåll de sannolikt sprider vidare, något som har förändrat på vilket sätt nyheter produceras men även vilka nyheter som väljs ut från första början. Purcell et al. (2010, s.2) menar att ytterligare en viktig teknisk utveckling har influerat människors beteende och konsumtion av nyheter, nämligen mobiluppkopplingen via
smartphones som gjort att nyheter både är ständigt uppdaterade men även tillgängliga, då de kan insamlas när som helst och var som helst. Trots att detta gjort det lättare att följa upp nyheter idag har även mängden nyheter tillgänglig från olika källor gjort att människor kan känna sig överväldigade. Det stora medieutbudet gör det även lätt att människor väljer bort nyheter för att istället konsumera annat medieinnehåll (Lozanovski & Wadbring, 2013, s. 12).
De senaste årens enorma ökning vad gäller användande av smartphones har tydligt förändrat hur vi lever våra liv. Från att mobiltelefoner varit någonting människor använt för att kunna ringa med innefattar de idag smartare teknologi som möjliggör mycket mer. En av de viktigare funktionerna är möjligheten att ladda ner appar, eller applikationer, som är mjukvaruprogram som erbjuder allt det traditionella medier gör och mer där till. (Velsen et al., 2013)
Mobiltelefonen är den snabbast säljande hemelektroniken i historien världen över, och användare ersätter dem med nya i genomsnitt efter 18 månader. De internetanslutna
mobiltelefonerna har tagit över som främsta interaktiva underhållningsenhet framför såväl TV som PC, och har en drivande roll i vad som gör Web 2.0. Detta är sannolikt till stor del en följd av Apples lansering av iPhone, som för första gången gjorde internetsurfande via mobiltelefoner mer hjälpligt. (Funk, 2009, s.43) Bland svenska befolkningen har nästan 80 procent en
smartphone, var av 62 procent använder internet i mobilen på en daglig basis (Findahl & Davidsson, 2015, s. 4).
De digitala medierna framfart har även haft en inverkan hos tryckta tidningar som tvingats satsa på online-distribution för att överleva nya användarkrav till följd av internet och mobila enheter. Detta har gjort att flera tryckta tidningar har övergått till att också finnas på webben för att inte tappa sina läsare. (Williamson et al., 2012, s.258)
2.2.1
Nyhetsspridning på sociala medier
Lee & Ma (2011) menar att nyhetsspridning på sociala medier har blivit ett fenomen av ökad social, politiskt och ekonomiskt betydelse. Detta då människor idag deltar i nyhetsproduktionen och dess spridning i globala sociala nätverk, som Facebook. I en undersökning med över 200 universitetsstuderande kommer de fram till att tidigare erfarenheter av sociala medier och socialisering är de främsta skälen till att respondenterna delade nyheter på sociala medier. Men även av statussökande skäl och för att tillfredsställa ett informationsbehov. Förvånande var att behovet av underhållning inte var en avgörande faktor i respondenternas avsikt att dela nyheter på sociala medier.
Som världens mest besökta webbplats har Facebook sedan det grundades år 2004 växt i en rasande fart och blivit en plats där flera hundra miljoner människor spenderar sin tid. (Chauhan, Buckley & Harvey, 2013) Även om det under en lång tid spekulerats om när Facebook ska tappa i ställning bland sociala medier, är det än idag det mest använda och dominerande sociala mediet bland svenska internetanvändare, och har fortsatt öka år efter år (Findahl & Davidsson, 2015, s. 40). Det innehåll som produceras på Facebook kan användarna sprida vidare till sitt egna nätverk av människor genom delningar, kommentarer eller gilla-markeringar. På så sätt så formar användarna sitt personliga flöde av innehåll med hjälp av kontakter. Stor del av det innehåll som sprids vidare består av nyheter, och för många unga är mediet deras främsta nyhetskälla. Även om det idag är många nyhetsorganisationer och journalister med aktiva profiler på nätverket, tar de flesta större del av information och nyheter från ens vänner och bekanta. (Hermida et al, 2012, s. 818) Trots att tidigare studier visat att många människor är restriktiva när det kommer till att dela innehåll på sociala medier, har det börjat få en allt större betydelse att möjligheten att dela och diskutera nyheter finns, både ur ett socialt- och politiskt perspektiv. (Hermida et al., 2012; Lee & Ma, 2011)
Tjänsten Twitter som fungerar som en form av mikroblogg har trots en betydligt lägre andel användare än Facebook, ökat med en fördubbling sista åren (Findahl & Davidsson, 2015, s. 45). Nätverket har vuxit fram som ett tydligare medium för informationsdelning på grund av dess snabba och öppna format, och cirka 85 procent av det skrivna innehållet har en nyhetskaraktär. Både privatpersoner och nyhetsorganisationer vänder sig till Twitter vid uppdateringar om det senaste vid krishändelser. (Kwak et al., 2010, s. 591; Gupta & Joshi, 2012)
Ett återkommande fråga när det gäller nyhetsspridning på sociala medier är i vilken utsträckning dessa nyheter kan begränsa människors nyhetskonsumtion till mer ensidig än vad de
över nyheter som anses viktiga att ta del av. Möjligheten att forma sitt eget nyhetsflöde kan då skapa en problematik hos individer som enbart tar del innehåll som bekräftar ens egna
kärnvärden utan att någonsin utsättas av motsatta ståndpunkter. Däremot anser även användare att nyheter delade på sociala medier har möjligheten att ge dem en bredare nyhetsuppfattning än vad de hade tagit del av genom traditionella medier. Att en selektion av nyheter sker är dock inte unikt för sociala medier, däremot formas ens nyhetsflöde av det sociala nätverk av människor som agerar filter åt ens vägnar. (Hermida et al., 2012)
En annan vanlig problematik med nyhetsspridning på sociala medier är risken och omfattningen av felaktiga nyheter som sprids. Då sensationella nyheter kan få otroligt snabb spridning, är det vanligt att även felaktig information fortsätter spridas efter att det uppdagats. En studie i
Singapore visade att över 60 procent av deltagarna någon gång hade spridit felaktig information på sociala medier. (Chen et al., 2015) En ytterligare risk blir då att många känner extra
förtroende för de nyheter som sprids av människor vi känner (Hermida et al, 2012).
2.3
Ungas förändrade nyhetsvanor
Enligt SOM-undersökningen från 2015 konstateras att svenskars konsumtion av olika nyhetsmedier över tid har präglas av både stabilitet och förändring i de olika generationerna. Medan de äldre generationerna inte har förändrat sina nyhetsvanor särskilt, där användningen av de traditionella nyhetsmedierna tv, radio och dagspress fortfarande är relativt hög, har desto yngre generationer genomgått en tydlig skiftning mot digitala nyhetsmedier. Det innebär att nyhetspubliken idag blir allt mer splittrad, vilket förstärks ytterligare i takt med nya
generationer av medieanvändare. De sociala mediernas roll som nyhetskanal varierar alltså kraftigt över olika åldrar, som en direkt följd av att användningen av sociala medier visar på drastiska skillnader hos olika generationer. Undersökningen visar att användningen är som störst desto lägre ner i åldrarna, samt att nyheter blir ett desto mer framträdande inslag i unga människors sociala flöden. (Arkhede & Ohlsson, 2015) Samtidigt är nyhetskonsumtionen hos unga fortfarande betydligt lägre än för den resterande befolkningen, och de tycks bli desto mindre intresserade av traditionella nyhetsmedier. Huruvida det har att göra med fysisk ålder eller generationstillhörighet är en fråga som inte är enkel att besvara. (Lozanovski & Wadbring, 2013, s. 14).
Marchi (2012) förklarar att yngre människor idag har en nyhetskonsumtion som skiljer sig från äldre generationer ur flera synpunkter. Den yngre generationen tar hellre del av nyheter från flera medier samtidigt vid egna valda tillfällen och är mer intresserad av ytlig kunskap inom
flera ämnen, medan den äldre generationens är vana att ta del av nyheter vid mer fasta tillfällen och är mer intresserade av fördjupad kunskap inom färre ämnen.
I en studie genomförd av Williamson et al (2012) hänvisas till en annan studie gjord redan 2005 som visade att unga vuxna i USA fann bloggar, podcaster och strömmande media som attraktiva medier för att ta del av nyheter. Studien nämner även att unga vill ha en kontroll i enlighet med när och hur de konsumerar nyheter, och därför föredrog internet som medium. I Williamson et al.s (2012) egna studie med unga vuxna mellan 18-25 år i Australien visar resultaten oväntat nog att unga fortfarande värderar traditionella nyhetskällor så som tryckta tidningar framför sociala nätverk, som snarare fyller behovet av interaktion med andra människor än en källa till nyheter. Däremot visade det sig för unga vuxna i synnerhet att nyheter har blivit mindre förenade till specifika källor än innan.
2.4
Den rörliga framfarten på sociala medier
Som en del av det förändrade landskapet på internet och Web 2.0-eran har fokuset på användarnas deltagande och interaktion medfört multimedieinnehåll av videor, musik och fotografier. Videosajter som YouTube blir allt populärare bland internetanvändarna, mycket tack vare lägre kostnader och högre tillgänglighet av höghastighetsinternet och förekomsten av kraftfulla smartphones. (Ma et al., 2014, s. 675) Enligt Walters (2015) är video inte längre bara en stor del av online-upplevelsen, utan går mot att bli hela internet. Videor som en del av socialamedier har fullkomligt exploderat, och enligt en rapport från CiscoI kommer videor stå för 80
procent av den globala internettrafiken från år 2019, medan en miljon minuter av videor kommer delas på sociala medier varje sekund. De populära sociala nätverken tar tydligt efter trenden och Snapchat, Facebook, Instgram och Twitter har alla egna video-funktioner.
Videor använder känslor för att berätta historier på ett sätt som de flesta andra format inte kan.
Idag har en video som fått viralII spridning på sociala medier blivit ett av det mest lyckade sätten
för företag och varumärken att erhålla framgång till nästan ingen kostnad. Många virala
fenomen startar ofta med ett oskyldigt roligt videoklipp en person skickar till en vän, som sedan skickar det till en annan vän, vars bekanta fortsätter sprida klippet vidare tills miljoner
I Cisco är ett amerikansk globalt IT-företag, vars rapport är ett initiativ för att förutse och spåra
effekten av visuella nätverksapplikationer. (Cisco, 2016)
II Med viral spridning menas när ett innehåll får snabb spridning på sociala medier med hjälp av
människor nåtts av innehållet. Eller så högt som videoklippet på YouTube av den Koreanska popstjärnan Psy’s låt ”Gangnam Style”, som med över sina två miljarder visningar blev den mest sedda videon på nätet sedan år 2012. (Scott, 2015, s. 99 & 112)
Enligt Mediebarometern för 2014 är andelen svenskar som en genomsnittlig dag tittar på videoklipp på nätet störst hos åldersgruppen 15-24 år, på hela 60 procent (Nordicom-Sverige, 2015, s. 43) Enligt Findahl och Davidsson (2015, s. 64) är YouTube svenskarnas mest använda källa för att se rörlig bild på internet. Nätverket som grundades år 2015 är en interaktiv
plattform där användare kan publicera, dela eller bara titta på videoklipp (Cheng et al., 2007). Då nätverket servar över 100 miljoner videoklipp dagligen är det inte svårt att tro att dess höga popularitet även gjort det till en attraktiv kontaktkanal för många företag (Kaplan & Haenlein, 2009, s. 63) Framgången har lockat företag att själva lägga upp videor, samarbeta med användare och marknadsföra produkter via kanalen (Ma et al., 2014, s. 675).
Xu et al. (2015) menar att allt eftersom sociala medier blir mer allmänt förekommande och inflytelserikt, kommer även utbredningen av videos och spridningsbeteenden dynamiskt förändras och utvecklas.
2.4.1
Livestreaming då och nu
I en studie genomförd av David (2010) undersöktes hur kameratelefonerna började ha en påverkan i hur nyheter skapas och delas på internet. Tack vare mobiltelefoners kamerafunktion är sannolikheten stor att människor idag dokumenterar oväntade händelser omkring sig, och delar dem med andra – ibland via en direkt stream. Denna möjlighet har förändrat hur vi både skapar, konsumerar och delar nyheter. Befolkningen har, försedda med mobiltelefoner, tagit en mer interaktiv roll i allvarliga nyheter och händelser. David (2010) menar att amatör-videor med låg kvalitet ofta kan uppfattas som mer verkligt än redigerade bilder av högt produktionsvärde. Att bevittna och avslöja omdelbara händelser med en mobilkamera innebär dock inte att bilderna vi ser är mer sanna eller trovärdiga.
Livestreaming på nätet som teknisk möjlighet är långt ifrån ett nytt fenomen. Redan år 2007 grundades tjänsten Ustream i syfte att ge soldater stationerade i Irak möjligheten att kontakta sina nära och kära via livestream på webben. Flera livestream-tjänster har kommit och gått sedan dess. Även om möjligheten att sända live på webben har varit en väletablerad medieform i ett decennium, så är det först senaste åren som intresse dykt upp bland den breda massan. Detta beror sannolikt på teknikens utveckling och senare års möjliggörande av att kunna
livesända i realtid från mobiltelefoner med ett snabbare mobilnät med 4G. (McDermott, 2015) Idag har nishade appar som Periscope och Meerkat gjort det enklare för alla att livestreama, och trenden gör sig tydlig när YouTube och Facebook satsar på liknande funktioner att kunna livestreama från nätverken. (Notified, 2016) Den nya möjligheten för privatpersoner att kunna livesända händelser från sin mobil via dessa appar har dock inte gått utan kritik. Senaste tiden har appen Periscope uppmärksammats för att ha använts för att livesända våldshändelser, så som självmord och våldtäkt, där flera tusen tittare har kunnat ta del av sändningarna. I Sverige skedde en sådan händelse tidigare i år när personer livesända en pågående misshandel av en ung flicka genom Periscope. (SVT, 2016)
3
Metod
I följande kapitel presenteras och motiveras studiens metodologiska val i förhållande till relevant metodteori. Studiens tillvägagångsätt för de kvalitativa intervjuerna samt för
enkätundersökningen på webben redogörs. Därefter följer en diskussion kring studiens val och genomföranden för att synliggöra dess vetenskapliga grund, tillförlitlighet och grad av
generaliserbarhet.
3.1
Metodval och forskningsstrategi
Då studien syftar till att ta reda på hur unga vuxna upplever sin egen nyhetskonsumtion och den förväntade spridningen av det video- och livesända formatet, har detta avgjort undersökningens utgångspunkt enligt en kvalitativ forskningsstrategi. För att ta reda på hur en specifik grupp människor tänker och upplever ett fenomen är det avgörande att få samtala eller på annat sätt komma i kontakt med dessa människor. Kvale och Brinkmann (2013, s. 17) menar att kvalitativa forskningsintervjuer är bäst lämpad då undersökningen syftar till att förstå människors upplevelser och tankar kring ett ämne, och på så vis skapa mening ur deras erfarenheter. Att intervjua unga vuxna kring deras upplevelser av forskningsfrågan var alltså utgångspunkten för denna studie. Främsta syftet med undersökningen har varit att bidra med ökad och nyanserad kunskap, snarare än generaliserbarhet. För att däremot bättre kunna besvara studiens syfte och frågeställningar kändes det nödvändigt att sträva efter en högre grad av representativitet än hos kvalitativa intervjuer, vilket beslutades i att även genomföra en mer mätbar eller kvantifierbar webbenkätundersökning. En kvantitativ datainsamling i form av ett frågeformulär gör det möjligt att utläsa mer mätbara resultat som kan generera en högre grad av representativitet än hos kvalitativa undersökningar (Harboe, 2013, s. 35) En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder är motiverat för att kunna dra nytta av båda metodernas fördelar, och på så sätt ge en utförligare bild av det område som studeras samt förtroende för de slutaster som dras (Bryman, 2011, s. 560; Harboe, 2013, s. 41). I denna studie har den i
huvudsakliga kvantitativa enkätundersökningen setts som ett komplement till de kvalitativa intervjuerna. Om en undersökning tar hjälp av båda metoder kan den benämnas enligt mixed methods, eller blandade metoder (Bryman, 2011, s. 561).
3.1.1
Vetenskapliga ansatser
För att klargöra de metodval som tagits och presenterats ovan är det relevant att redogöra för under vilka vetenskapliga ansatser undersökningen utformats. Den ontologiska utgångspunkten för denna undersökning har varit enligt det socialkonstruktivistiska förhållningssättet till forskningen. Enligt denna är det inte möjligt att se på omvärlden enligt en bestämd objektiv sanning eller verklighet, utan samhället består av sociala företeelser som är konstruerade av sociala aktörer, alltså människor (Bryman, 2011, s. 37). Det innebär att den sociala verkligheten ständigt förändras parallellt med hur människor uppfattar och tolkar sin sociala verklighet. (Ahrne och Svensson, 2011, s. 72) Baserat på ett sådant synsätt på forskningsprocessen anses fenomenen i denna undersökning varken objektiva eller förutbestämda, utan beroende av de individer som verkar inom dem – i det här fallet unga vuxna. Bryman (2011, s. 40) menar att kvalitativa forskningsstrategier brukar förknippas med det konstruktivistiska synsättet i ontologiska frågeställningar, men även det hermeneutiska tolkningsperspektivet i sina epistemologiska, eller kunskapsteoretiska, frågor. Detta perspektiv tillåter en tolkning av det mänskliga beteendet i syfte att försöka förstå det, snarare än motsatsens naturvetenskapliga avsikt att förklara det. Samma epistemologiska utgångspunkt har gällt för denna undersökning. Med utgångsläge i den kvalitativa forskningsstrategin har det även varit befogat att
undersökningens metodologiska ansats varit enligt det induktiva angreppsättet i förhållandet mellan teori och empiri. Den induktiva ansatsen innebär att undersökningen har tagit sin utgångspunkt i det insamlade empiriska materialet, till skillnad från den deduktiva ansatsens utgångspunkt i teori (Bryman, 2011, s. 28). Däremot har avsikten med undersökningen inte varit att nödvändigtvis generera nya teorier, utan enligt en kvalitativ strategi utgå från det empiriska materialet för att i senare skede arbeta fram en teoretiskt ram för studien.
3.2
Tillvägagångssätt
Nedan redogörs tillvägagångssättet för studiens båda datainsamlingsmetoder, de kvalitativa intervjuerna och enkätundersökningen på webben. Innan redogörs för de etiska övervägandena i undersökningarna, samt sist för tillvägagångsätt vid kodningen av den insamlade data.
3.2.1
Kvalitativa intervjuer
För att säkra att få svar på forskningsfrågan men fortfarande lämna öppet för intervjupersonerna att själva tolka ämnet och skapa ett friare samtal, har intervjuerna utgått från ett
semi-strukturerat intervjuunderlag. Det innebär att även om en förberedd övergripande frågeguide har agerat som underlag för intervjuerna, har det funnits möjlighet att ställa frågorna på olikartade sätt samt följdfrågor då intervjupersonerna öppnat upp för mer oförberedda riktningar inom ämnet. (Harboe, 2013, s. 56) En frågeguide med fyra tematiska kategorier och cirka 40 frågor arbetade således fram som underlag för varje semistrukturerad intervju, se Bilaga 1 Frågeguide. Frågeguiden bestod såväl av attityd- som beteendefrågor inom kategorierna sociala medier, nyheter, video och livestreaming samt nyheter och tillförlitlighet. Dessa togs fram baserat på undersökningens forskningsfrågor, med inspiration från liknande studier. För att inte gå miste om viktiga svar som kunde visa på variation respondenterna emellan, så förtydligades frågornas syfte under varje kategori. Detta är enligt Bryman (2011, s. 249) en tumregel för intervjuare att precisera du ute efter vid sin formulering av frågor.
De kvalitativa intervjuerna tog alla plats på en av Malmö Högskolas byggnader i samråd med respondenterna. Intervjuerna kunde dock genomföras relativt enskilt och utan distraktion från omgivningen. I samtycke med intervjupersonerna spelades varje intervju in för senare transkribering och kodning. Intervjuerna varade mellan cirka 35-60 minuter. Innan den fjärde intervjun var genomförd var avsikten att genomföra ytterligare en intervju, vilket främst inte blev av på grund av tidsbrist. Däremot upplevdes en tillräcklig empirisk mättnad i materialet efter den fjärde intervjun, vilket enligt Ahrne och Svensson (2011, s. 44) är när forskaren upplever ett likartat svarsmönster som återkommande i intervjuerna. Ytterligare kvalitativa intervjuer med unga vuxna hade sannolikt inte förändrat de gemensamma svarsmönstren.
3.2.2
Enkätundersökning på webben
Med ambitionen att uppnå en högre representativitet än i de kvalitativa intervjuerna och även bedöma likheter och skillnader i materialet, beslutades att genomföra en enkätundersökning på webben. Denna har haft en större möjlighet att både nå ut till ett bredare geografiskt omgång och ett större antal av respondenter än de kvalitativa intervjuerna, samt bidragit till mer mätbara resultat. Respondenterna fick tillgång till enkätundersökningen genom plattformen Facebook och kunde via en webblänk ta sig direkt till formuläret, som tog mellan 5-10 minuter att genomföra.
Enkätundersökningen utformades med hjälp av det digitala frågeformuläret Google Forms och utgjordes av 24 slutna och obligatoriska frågor samt 2 öppna frågor som var frivilliga att besvara. De slutna frågorna bestod av både frågor med givna svarmöjligheter och av svarslistor där respondenter hade valmöjligheten att tillägga en saknad svarskategori under ”annat”. Sista
delen av enkäten bestod även av graderingsfrågor gällande tillförlitlighet och olika nyhetsformat, där respondenten hade en femgradig skala att förhålla sig till från ”inte alls tillförlitlig” till ”tillförlitlig”. Denna visade sig uppfattas som problematiskt enligt några respondenter som hade möjligheten att kommentera fritt gällande undersökningen i slutet av formuläret. Detta tas upp vidare under metoddiskussionen som följer nedan, se rubrik 3.4 Metoddiskussion. Motivet till majoriteten av slutna frågorna var att kunna göra mätbara beräkningar av respondenternas svar då alla var givna samma svarsmöjligheter, men även att skapa lättare överblick i den kommande analysen (Harboe, 2013, s. 56). Enkäten innehöll däremot två öppna frågor där respondenterna hade möjlighet att svara med egna ord, detta för
atterbjuda dem att besvara mer nyanserat i frågor där det kändes nödvändigt. Frågorna bestod
av såväl beteende-, attityd- och bakgrundsfrågor. Enkäten och dess svar går att ta del av i sin helhet i Bilaga 2 – Enkätundersökning.
3.2.3
Urvalsprocess
Det är viktigt att tydliggöra att de kvalitativa intervjuerna inte haft avsikten att åstadkomma ett generaliserbart urval som är representativt för alla unga vuxna i Sverige. Ett sådant urval är, om än möjligt, otroligt svårt att genomföra i en undersökning i omfattningen av en kandidatuppsats. Desto viktigare är syftet med den kvalitativa metoden att nå en ökad kunskap inom ett ämne, och inte att skapa representativitet. Kraven på urvalet har därför inte varit av samma aktualitet som för kvantitativa undersökningar (Bryman, 2011, s. 560). Men för att på ett strategiskt och motiverat sätt nå ut till personer inom den tilltänkta åldersgruppen, beslutades att kontakta studenter inom den egna institutionen på Malmö Högskola. Att intervjua unga vuxna som studerar inom Teknik och Samhälle har givetvis haft en relevans för de attityder som berör undersökningens syfte. Då respondenterna kan tänkas ha en större insikt i ämnet, har de sannolikt liknande förutsättningar att resonera kring frågorna än andra unga vuxna. Urvalet har alltså varit strategiskt, eller enligt vad Bryman (2011, s. 392) kallar för ett målstyrt urval som inte baserats på sannolikhet. Syftet med ett sådant urval är inte att välja deltagare på en slumpmässig grund, utan istället på ett strategiskt sätt göra ett stickprov av personer som är relevanta för undersökningens forskningsfrågor. Även om ett målstyrt stickprov inte är randomiserat eller baserat på sannolikhet så bör det inte ses som ett bekvämlighetsurval, då ett forskningsmål finns i åtanke över ren tillfällighet. Praktiskt tillväga skickades en förfrågan ut i den gemensamma Facebook-gruppen för Medieteknikstuderande med cirka 260 medlemmar. Däremot är det inte möjligt att fastställa hur många som tog del av inlägget. Förfrågan gav utdelning från fem personer som var villiga att delta i undersökningen, varav intervjuer med
fyra av dem genomfördes då en intervju uteblev på grund av tidsbrist. De intervjuade var i åldrarna 20-28 år. Att det däremot fanns ett visst motstånd att få tag i respondenter för intervjuerna diskuteras i metoddiskussionen, 3.5.1 Tillvägagångssätt och källkritik.
För webbenkätundersökningen användes en snarlikt men någorlunda mer spridd urvalsteknik, då syftet var att nå ut till ett desto närmare representativt urval av unga vuxna i Sverige, trots dess svårigheter. Det innebär att enkätundersökningen har, utöver ovanstående forum, även spridits i likartade studentforum för unga vuxna på andra platser i Sverige. Målet var att nå unga vuxna i alla landsdelar för ett desto mer representativt deltagande. Enkätundersökningen
genererade totalt 55 svar inom loppet av fyra veckors tid, med ett påminnande utskick varje vecka. Ett initierande beslutet togs att göra urvalet av unga vuxna i åldrarna mellan 16-29 år, främst baserat på flertalet liknande undersökningar. Avsikten var att inkludera ett så stort åldersspann som möjligt, men då enbart en respondent fyllde i att den var i åldern mellan 16-19 år gjordes att ett beslut att tänka om gällande åldersavgränsningen i undersökningsgruppen, till 20-29 år istället. Detta då även fler respondenter än förväntat fyllde i att det var i åldern ”28 år eller äldre”, vilket skulle kunna ha inneburit ett bortfall av dessa. Däremot har enkäten aktivt enbart spridits till personer som anser sig tillhöra gruppen unga vuxna mellan 16-29 år, i vilket fall de respondenter som besvarat ”28 år eller äldre” fortfarande kan anses vara relevanta och inom den tilltänkta undersökningsgruppen. Genomsnittsåldern på deltagarna i
enkätundersökningen är 24-25 år.
3.2.4
Kodning av data
För att på ett tydligt och systematiskt sätt kunna analysera det insamlade materialet beslutades att kategorisera kodningen enligt respektive datainsamlingsmetod och deras upplägg. De kvalitativa intervjuerna transkriberades först och främst från muntligt samtal till skriven text. Detta för att underlätta överblicken av materialet, kunna se mönster och hjälpa och den fortsatta analysen (Harboe, 2013, s. 220). Den kvalitativa datan kunde sedan läsas igenom med färska ögon och kategoriseras enligt de fyra tematiska kategorierna i frågeguiden – sociala medier, nyheter, video- och livestreaming samt tillförlitlighet och nyheter. Relevant innehåll kunde då markeras med utsedda färger för respektive tema samt fetstil för användbara citat, för att sedan skrivas om till färdig empiri som redovisas i kapitel 4. För att underlätta läsbarheten och förståelsen av respondenternas svar har vissa citat ansetts nödvändiga att omskrivas från aningen osammanhängande talspråk till mer flytande skriftlig form (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 228). Detta har enbart gjorts i avsikten för respekt av respondenterna, men även för läsarna.
Genom att arbeta på detta sätt under kodningen av den kvalitativa datan kunde en distans skapas mellan forskare och material och bidra till stärkt validitet (Bryman, 2011, s. 221). När uppsatsen och dess empiri-kapitel färdigställts raderades all transkriberad data av intervjuerna för att värna om konfidentialitetskravet och intervjupersonerna (Harboe, 2013, s. 227; Vetenskapsrådet, 2002).
3.3
Etiska överväganden
Då studien varit beroende av information insamlat av andra individer har det varit av vikt att förhålla sig till en del etiska ställningstaganden i syfte att skydda respondenterna och deras deltagande. Detta har främst varit relevant i förberedande samt genomförande av intervjuer och enkätundersökningen, men även under senare kodning av det empiriska materialet. För att säkerställa att detta skett på ett forskningsetiskt sätt har undersökningen förhållit sig till
Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska principer för humanistisk-samhällsvetenskapliga forskning. Uppfyllandet av informationskravet innebär att alla undersökningsdeltagare har blivit
informerade om sin roll i undersökningen samt att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om och när de önskar. Likaså har nödvändig förhandsinformation om undersökningens syfte delgetts alla respondenter, inför såväl enkätundersökningen som de kvalitativa intervjuerna. Samtyckeskravet har även upprättats innan varje intervju har startat, genom att frågan om samtycke till både intervjun och inspelning av samtalet ställts. Det tredje och kanske viktigaste kravet när forskning sker i samarbete med andra människor är
konfidentialitetskravet. Detta innebär att personuppgifter kring respondenterna inte nått obehöriga, eller att läsaren har möjlighet att identifiera någon individ i uppsatsen som önskas vara anonym. Trots att denna studie inte anses beröra ett känsligt ämne har alla respondenterna i förväg blivit informerade om sin anonymitet. Detta för att det inte inverkar på resultatet, och för att trygga respondenterna i sina uttalanden. Slutligen har nyttjandekravet tagit i beaktning för att säkerställa att information från respondenterna enbart används för det givna
forskningsändamålet, och inte sprids vidare och används i andra syften. Genom att följa dessa fyra etiska forskningsprinciper Vetenskapsrådet presenterar har undersökningen undvikit tänkbara skadliga konsekvenser för alla individer inblandade.
3.4
Metoddiskussion
Studien har baserats på ett flertal val och beslut som redogjorts ovan. Alla dessa har onekligen påverkat såväl studiens riktning som resultat. Det är därför av vikt att synligt reflektera över
dessa val i syfte att motivera deras lämplighet framför eventuella alternativa metodval och utfall. Det går att finna styrkor och svagheter i alla tillvägagångssätt inom forskning, och nedan diskuteras de mest signifikanta för denna studie.
3.4.1
Metodval och källkritik
Utifrån studiens syfte och forskningsfråga beslutades att arbeta utifrån en kvalitativ
utgångspunkt, vilket var det enda tänkbara valet för att kunna skapa en förståelse för de attityder och upplevelser som ämnades. Det hade inte varit möjligt att erhålla den mjuka data enbart genom en kvantitativ utgångspunkt (Harboe, 2013). Vanlig kritik mot kvalitativa studier och kvalitativa intervjuer i synnerhet är svårigheten att bedöma validiteten och reliabiliteten i undersökningen. Detta då de ger en relativt begränsad bild av det fenomen som studeras (Kvale & Brinkmann, 2011, s. 56), samt inte har samma möjlighet att replikeras på grund av den tillfälliga sociala miljön som studeras (Bryman, 2011, s. 56). För att stärka studiens
generaliserbarhet är det relevant att komplettera kvalitativ data med andra metoder (Kvale & Brinkmann, 2011, s. 56). Bryman (2011, s.) menar att kvalitativa undersökningar inte bör bedömas ha samma relevans för dessa begrepp som inom kvantitativa metoder, eftersom forskningsintresset för dem redan är olika. I denna studie har beslutet gjorts att använda två olika undersökningsmetoder med kvalitativa som kvantitativa egenskaper. Beslutet att genomföra en enkätundersökning på webben var i främsta syftet att erhålla mer mätbara resultat, och på så vis öka studiens tillförlitlighet och generella generaliserbarhet (Bryman, 2011, s. 354). Att enbart genomföra kvalitativa intervjuer under de resurser som fanns
tillgängliga hade sannolikt missgynnat dessa faktorer, då det inte hade varit möjligt att intervjua ett så stort antal personer.
Ett alternativt tillvägagångssätt som till en början övervägdes var att genomföra fokusgrupper istället för kvalitativa intervjuer. Detta hade kunnat ge en mer ingående syn i hur
undersökningsgruppen tänker och resonerar i forskningsfrågan. En fokusgrupp främsta fördel är den gruppdynamik som uppstår vid delaktighet och dialog mellan respondenterna, vilket gör det möjligt att följa hur attityder utvecklas i sociala sammanhang (Harboe, 2013, s. 61). En
svårighet med fokusgrupper är däremot möjligheten att komma in på djupet med en enskild respondent och risken för grupptryck (Harboe, 2013, s. 62). På grund av dessa svårigheter och tidsbrist beslutades att bortse metoden och istället genomföra enskilda kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med fyra unga vuxna mellan åldrarna 20-28 år, varav alla studerande vid Malmö Högskolas institution Teknik & Samhälle. Beslutet att intervjua
respondenter från en samma institution motiverades av att nå unga vuxna med likartade
förutsättningar inom studiens ämne för att säkra mer djupgående svar. Detta bekräftades då alla intervjurespondenter kunde erbjuda en tydlig insikt och reflektion i ämnet. Intervjuer med ett fler antal respondenter hade däremot tänkas kunnat ge en utförligare bild och insyn i ämnet, men uteblev på grund av tidsbrist. Ett förslag till vidare studier hade varit att samla in ytterligare data från ett större antal respondenter.
Gällande enkätundersökningen var även förhoppningen att uppnå en högre svarsfrekvens än det resulterade, men trots upprepande utskick i studentforum så resulterade det inte i fler än 55 svar. Trots ett färre antal respondenter som besvarade än de som inte besvarade enkäten, anses hela urvalsgruppen haft likartad inställning till ämnet för att resultatet ska anses giltigt (Harboe, 2013, s. 111). Relevant kritik riktades däremot till enkätundersökningens sista avsnitt med graderade frågor om olika nyhetsformats generella tillförlitlighet och transparens. Då enkätundersökningen spreds i ett relativt tidigt skede av uppsatsen, brast den aningen i sin framställning. Hade mer tid och förarbete lagts på enkäten hade detta sannolikt kunnat undvikas. Ett antal respondenter uttryckte dock en problematik över frågans formulering och svarsalternativ. De kunde enligt några respondenters ord uppfattas som skevt eller vinklat, och en önskan fanns att kunna besvara mer nyanserat. Flera poängterade att det inte är mediet eller formatet som avgör nyhetens tillförlitlighet, utan avsändaren. Detta har givetvis tagits i
beaktande vid presentationen av frågorna och dess svar i empirikapitlet. Det har dock beslutats att inkludera svaren i empirin då svaren kan tänkas visa på en omedveten attityd hos
respondenterna till olika medier och format frånsett dess avsändare.
För att säkra studiens reliabilitet har även ett noggrant urval skett gällande information hämtat från sekundärkällor, så som teorier och tidigare forskningsresultat. För att göra en bedömning av sekundärkällornas relevans för denna studie har först en litteraturöversikt genomförts, därefter har använda källors trovärdighet och aktualitet granskats utifrån faktorer som budskap, innehåll, författarens bakgrund, publikation och årtal för publicering. Så aktuella källor som möjligt har försökt användas, varav källor äldre än fem år har undvikits i möjlig utsträckning.
3.4.2
Forskarrollen
All forskning härrör från människor, vilket enligt det förklarade socialkonstruktivistiska synsättet innebär en omöjlighet av objektivitet och ett direkt beroende av de människor som verkar i dess kontext. Som forskarstudent, och som människa, är det därför högst relevant att synliggöra min personliga roll i undersökningens genomförande. Undersökningsgruppen och
dess relevans har motiverats innan, men däremot det kan vara relevant att lyfta min egen igenkänning till gruppen då jag personligen faller in under den allmänna åldersdefinitionen för en ung vuxen. Detta har skapat en närmare överensstämmelse med respondenterna och sannolikt inverkat på hur samtalet artat sig under intervjusituationerna. De har av fördel skapat ett mer avslappnat samtalsklimat, samt möjligen skapat en större tillförlitlighet för mig som intervjuare hos respondenterna då ingen yttre maktordning har skiljt oss åt. Ur en mer kritisk synvinkel kan min överensstämmelse med undersökningsgruppen anses kunna skapa ett utrymme för desto fler bekväma val och beslut i form av till exempel urval av respondenter. Tillgängligheten till respondenter i egenskap av andra studenter kan givetvis ses som underlättande, men i realitet har undersökningarna inte varit obehindrade i sitt genomförande. Det ska inte heller ses som av en medveten partisk handling, eller i hög grad påverkande för undersökningens resultat och dess tillförlitlighet.
4
Empiri
I följande kapitel kommer studiens undersökningar och dess empiriska material att presenteras utan värdering i förhållande till tidigare forskning eller teorianknytning. Empirin redovisas enligt de två undersökningsmetoderna, de kvalitativa intervjuerna och enkätundersökningen, var för sig. De båda har däremot kategoriserats enligt liknande teman och rubriker som uppkommit under kodningen.
4.1
Kvalitativa intervjuer med unga vuxna
Nedan följer en sammanställning av de kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra unga vuxna i åldrarna 20-28 år. Då respondenterna är anonyma används istället för deras namn förkortningarna R1, R2, R3 och R4 för respondent 1 och så vidare.
4.1.1
Sociala medier – ”Ett demokratiskt
kommunikationsverktyg”
Ett forum på internet där alla kan komma till tals (R1), där det är smidigt att nå och kommunicera med andra människor (R3) eller där jag kan hålla mig uppdaterad (R4) är de liknande men spridda spontana tankarna om sociala medier. Två respondenter säger direkt Facebook som det första som ”poppar upp i huvudet” (R3 & R4). Men också en distinktare reflektion, som att det är den andra generationens internet, öppen och tillgänglig för alla att kommunicera och föra dialog med andra individer och organisationer så som myndigheter, föreningar, klubbar och företag som är offentliga. Där offentligheten i sin tur ställer högre krav på motparten. (R4)
”Jag tänker att det är ett demokratiskt kommunikationsverktyg […] Men också rätt så mycket trams och dåligt. Så det är high and low.”
(R2)
Det som gör sociala medier till ett nästintill revolutionärt fenomen är att inte så synliga grupper har fått ett synligt medie som inte går att ignorera. Grupper som tidigare inte fått ta plats har nu en arena där dem kan hitta varandra och nästan ”samla sina styrkor” och ha en form av aktivism via sociala medier. I den vita västerländska kulturen är det ett demokratiskt verktyg medan de i övriga kulturer, där tillgången till internet inte är densamme, eventuellt inte är det. På så sätt är sociala medier också en klassfråga. (R4)
Sociala medier R1 R2 R3 R4 Facebook X X X X Instagram X X X X Snapchat X X X YouTube X X X Twitter X X X LinkedIn X X Pinterest X X Bloggar X X X X
Tabell 1. Respondenternas använding av olika sociala medier.
Alla respondenter kunde intyga att de använder sociala medier dagligen och i stor uträckning under dagen, se tabell 1. Facebook var även det första sociala mediet som kom på tals hos dem alla gällande vilka de själva använder. Alla respondenter var även flitiga användare av
Instagram och läste bloggar i olika utsträckningar. Enbart en respondent skrev själv en blogg (R2). Tre av fyra använde Snapchat, detsamma för Twitter och Youtube. Pinterest användes även av några respondenter, samt nätverket LinkedIn. Alla respondenter förklarade att majoriteten av användningen skedde via mobilen, men även via datorn och då främst mediet Facebook. Instagram, Snapchat och Twitter använde de flesta främst via mobilen (R1, R2 & R3). De flesta uttryckte kvällarna som det tillfälle då mest tid ägnades åt sociala medier (R2, R3 & R4) men även det första på morgonen eller under frukosten (R1 & R2), på transportsträckor (R3) eller så fort så kallad downtime eller stillastående tid uppstod (R2). Alla uttryckte att de använde sociala medier kontinuerligt under dagen, likt en respondent uttryckte att ”man är uppdaterad hela tiden” (R3). Flera av respondenterna uttryckte även ett eget missnöje med den mängd de spenderade på sociala medier som ”för mycket” och ”för ofta” (R2 & R4), eller att de hade tröttnat på sociala medier på grund av att utvecklingen har gått mot ett förändrat innehåll, men mindre fokus på kvalitet och mer på kvantitet (R3). De uttryckte att de kände sig beroende av medierna till den grad att det kändes osunt, och på så sätt nästan ville återgå till en tillvaro mer lik den innan de använde sociala medier.
På frågan i vilket syfte respondenterna använde sociala medier svarade flera för att kunna kommunicera med andra, som underhållning eller inspirationskälla (R2, R3 & R4). Men även för att få bekräftelse, en social kontext, som tidsfördriv och för att fylla ett behov av stimulans. Också yrkesmässigt, då hen vid tidigare arbeten ”alltid haft ett ben ståendes i sociala medier” och förväntar sig detsamma i framtida yrkesliv. (R2) En av fyra respondenter kunde instämma i
