Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga SamhälleExamensarbete
15 högskolepoäng
Hen
-‐ varför dessa blandade känslor?
Hen
- why these mixed feelings?
Elin Hansson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndoms-‐ och ungdomsvetenskap 2012-‐11-‐06
Examinator: Ingrid Dash
Handledare: Åse Piltz
Förord
Med denna studie hoppas jag att fler kommer vilja sätta sig in i hendebatten och få en ökad förståelse för hur den ser ut och bli klokare över var man själv står i frågan. Jag hoppas att min studie kommer vara intressant och förhoppningsvis leda till mer forskning inom detta ämne.
Jag vill även tacka min handledare Åse Piltz på Malmö Högskola som har varit till stor hjälp och stöttat mig från första början, vilken dag som helst och vilken tid som helst på dygnet och därmed gjort denna forskning möjlig.
Sammanfattning
Denna uppsats är en diskursanalys av den hendebatt som pågår på diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att få en uppfattning om de åsiktsläger, teman, argument och åsikter som har lyfts fram och använts.
De teorier som används är hämtade från teoriböcker och avhandlingar från tidigare forskning som berör genus, feminism och politik.
Den metod jag har valt att använda mig av är diskursanalys där empirin består av tre olika trådar från diskussionsforumet Flashback och åtta debattartiklar från fyra olika dagstidningar.
I studien framgår det att det finns tre åsiktsläger, de som är för, de som är emot och de som är både och. Många av de som är för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att använda i både text och tal i situationer när könet är oviktigt. De som är emot har en känslomässig syn på ordet och verkar ofta ilskna när de framför sina argument. I den här gruppen urskiljer sig tre teman som är grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik. I gruppen både och urskiljer sig blandade argument om begreppet med en känsla av avsaknad engagemang.
Efter att ha gjort denna studie har jag fått en rikare kunskap kring begreppet hen och dess innebörd. Jag har även fått en ökad förståelse kring de olika åsiktslägren som kan uppkomma och de åsikter och argument som används inom dessa. Denna kunskap kommer jag ta med mig till min framtida arbetsplats då den kan vara nödvändig i situationer med föräldrar och arbetskamrater där diskussioner om begreppet kan uppkomma och i planering av vårt arbete med barnen. Slutsatsen av analysen är att det som är emot införandet av hen tror att det ska ersätta våra pronomen han och hon medan de som är för anser att det ska vara ett komplement när det ej känns nödvändigt att använda han och hon, i både tal och skrift. De som är både och ser på hen som ett komplement i det svenska språket men att det inte bör ersätta han och hon.
Innehållsförteckning
1 Inledning...6
1.1 Syfte och frågeställningar ...7
2 Bakgrund ...8
2.1 Hen...8
3 Litteraturgenomgång ...10
3.1 Genusforskningens historia...10
3.2 Jämställdhet generellt och i förskola/skola...11
3.3 Feministisk politisk teori ...14
4 Metod...16
4.1 Metodval ...16
4.2 Diskursanalys...16
4.3 Analysera texter på internet ...17
4.4 Forskningsetik...18 4.4.1 Informationskravet ...18 4.4.2 Samtyckeskravet ...19 4.4.3 Konfidentialitetskravet...19 4.4.4 Nyttjandekravet...20 4.5 Urval ...20 4.6 Genomförande ...21 5 Analys...22 5.1Teman ...22 5.1.1 Feministernas fel ...22 5.1.2 Tänk på barnen...25 6 Avslutande Sammanfattning ...27 6.1 För ...27 6.2 Emot ...27 6.3 Både och ...28
6.4 Feminism, Politik och Barnen ...29
7 Avslutande Reflektion ...31
8 Referenslista ...33
9 Bilaga ...42
1 Inledning
I Sverige pågår debatten kring begreppet ”hen” för fullt särskilt efter att Jesper Lundqvist kom ut med boken Kivi och Monsterhund i januari 2012 (Pavlica, 2012). Detta är Sveriges första barnbok som använder hen istället för han och hon. Enligt Pavlica var Lundqvist beredd på att boken skulle skapa debatt och skilda meningar men han var inte beredd på att det skulle bli så pass starka känslor som det blev hos folket (a.a). På hemsidan OLIKA förlag (2012) förklarar han vad hans tanke var bakom boken:
Jag tycker om gränslöshet. Kivi är det öppna, gränslösa barnet som inte hänger upp sig på sådant som inte spelar den minsta roll: om hen är kille eller tjej, om hen drömmer eller är vaken eller om det är en riktig hund eller ett monster som står i hallen. Visst kan det ha en funktion att definiera saker ibland, men mer ofta än inte leder det till generaliseringar och annat onödigt.” (OLIKA förlag, 2012)
Ordet har skapat väldigt starka åsikter särskilt hos föräldrar som har barn i förskolan. I en artikel skriven av Cajsa Collin och Catinka Agneskog (2012) vill förespråkarna för ordet hen ”frigöra barnet från de förväntningar som är knutna till traditionella könsroller” (2012). I artikeln berättar en mamma vad hon anser om att uppfostra sina barn på detta könsneutrala sätt:
– Aldrig. Vi har faktiskt diskuterat det här på mitt jobb där det är många som har barn. Och de säger det att det är fullkomligt vansinnigt. Barnet kan inte ta det ansvaret. När ska barnet bestämma om jag är pojke eller flicka? Jag tror att det skulle bli väldigt förvirrande och stora konflikter i huvudet på ett litet barn. (Collin & Agneskog, s.1)
Uttalanden som detta är en av anledningarna till varför denna undersökning av hendebatten utförs men också för att det finns lite forskning kring ämnet. Dels för att begreppet är nytt och för att det talas mycket om det i förskolan. Som förskollärare/lärare kan det vara till ens fördel att vara insatt för att kunna möta föräldrars frågor och funderingar eller själv delta i en sådan debatt på ens arbetsplats. Då detta begrepp eventuellt kommer att utgöra en del av den pedagogiska verksamheten inom förskolan/skolan kan det vara intressant att ta reda på åsikter och argument kring ämnet och som förskollärare/lärare själv sätta sig in i det för att kunna ta ställning till hur man vill arbeta med det i framtiden. Genom att sätta mig in i debatten kommer det förhoppningsvis leda till förståelse för hur begreppet hen kan användas i
lärandesituationer i både förskolan och skolan, som jag kan ta med mig i min framtida yrkesroll som förskollärare/lärare.
Ytterligare en anledning till varför hendebatten är intressant att undersöka är för att det finns väldigt skilda meningar kring det. De inledande förundersökningar som jag har gjort har påvisat att de som har reagerat negativt har i de flesta fall uppfattat det som att man ska sluta säga han eller hon och bara använda sig av hen. De som har varit positiva har förklarat att hen ska vara ett komplement i det svenska språket. Dessa åsikter har lett till en önskad fördjupning och undersökning i hendebatten.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hendebatten som pågår i ett par utvalda medier och få förståelse för vilka åsikter som lyfts fram och vilka argument som används. I den här undersökningen kommer olika åsikter, uppfattningar och positioner som har uppstått i debatten och de grupper som ställer sig mot varandra att granskas. Detta kommer att göras utifrån följande frågeställningar:
Vilka innebörder ges ordet hen i debatten?
Vilka åsiktsläger kan man urskilja i debatten, och hur positionerar de sig gentemot varandra?
Vilka åsikter och argument har de som är för respektive mot begreppet hen och hur lyfts det fram i debatten?
2 Bakgrund
Det finns ett ord i den svenska grammatiken som ingen lär ha missat under sin skolgång, nämligen pronomen. Enligt hemsidan Ordklasser.se kan pronomen beskrivas som ett ord man använder istället för att nämna en person vid dess namn och det är precis vad ordet ursprungligen betyder, ”istället för namn”. Anledningen till att pronomen används är för att undvika upprepningar av ett namn. Istället för att berätta om ”Lisa” och använda Lisa kontinuerligt i berättelsen så väljer vi att säga ”hon” för att undvika upprepning av hennes namn. När vi använder oss av orden han, hon, den, det och de använder vi oss av personliga pronomen i genitivform men vad händer om man ska berätta om någon som man inte vet könet på. Personen kanske varken definierar sig som han eller hon eller så vill man helt enkelt inte avslöja könet på den man berättar om. Då skulle kanske användandet av ett så kallat könsneutralt pronomen komma väl till hands vilket enligt debattören Ville Nordström (2012) för tillfället inte är godkänt i den svenska grammatiken.
2.1 Hen
Ordet hen kommer sannolikt ursprungligen från Finland där de använder ”hän” som ett komplement till det finska språket skriver Maria Nyström (2012) som är kulturreporter och redaktör för Kultur barn och ungdom. Enligt hemsidan Norden1 som är en förening
som strävar för ett nordiskt samarbete, används inte orden han och hon i Finland då de inte har personliga pronomen i sitt språk. Istället använder de sig av ett könsneutralt pronomen som heter hän. Enligt Margret Atladottir (2012) och Mikael Parkvall (2012) har man sedan 1966 skymtat hän i svenska tidningar och i vissa fall även hört det ur folkmun men då har ordet uttalats hen. Enligt Nyström (2012) var det året 1966 som man i Uppsala Nya tidning skymtade hen för första gången, men sedan dess har det inte synts till så ofta, dock användes ordet diskret i kretsar hos feminister och queers (2012). Däremot har den feministiska tidningen Ful frekvent använt sig av hen sedan hösten 2007 enligt Atladottir. Ordet har trots det inte fått stå med i Nationalencyklopedin förrän år 2009. Där beskrivs hen som ”föreslaget könsneutralt personligt pronomen i stället för hon och han” men än finns det inte med i uppslagsverkets ordboksdel (Atladottir,2012). Även om hen har nämnts i både skrift och bland folk sedan flera år
tillbaka anser Anette Holmqvist (2012) att det först nu har uppstått en hendebatt som engagerat stora delar Sverige.
3 Litteraturgenomgång
Eftersom det inte finns någon tidigare forskning kring begreppet hen kommer den tidigare forskningen i detta kapitel handla om genus då genus är det sociala könet, precis som hen. De ämnen som varit centrala i empirin har varit barn, skola, feminism och politik och därför kommer dessa ämnen presenteras här.
3.1 Genusforskningens historia
I en avhandling skriven av Britt-Marie Thurén (2003:21) förklarar hon att för att kunna tala om genusforskningens historia måste man även titta på feminismens historia då de har en koppling, däremot inte sagt att feminism och genusforskning är samma sak. Mary Wollstonecraft och Olympe de Gouges anses vara feminismens grundare enligt den europeiska feminism som förekommer idag. Båda levde på 1700-talet då Mary var en engelsk skribent och Olympe var en fransk politiker. Enligt Ljung (1998:21f) bör den moderna feminismen delas in i fem perioder där period ett varade mellan år 1870 till 1930. Då var tankarna om kvinnans frigörelse det centrala, då männen ansåg att kvinnor i arbetslivet var deras konkurrenter och genom att införa ”familjelön” stängdes kvinnorna ute från de yrken som gav bäst betalt. Period två förekom mellan 1930 och 1960, då fick kvinnorna rösträtt vilket dämpade kvinnorörelsen en del men inte helt. Den tredje perioden brukar kallas för den andra vågen, denna skedde på slutet av 1960-talet och under denna period intresserade sig kvinnor för att undersöka tidigare teorier om varför det var skillnad mellan kvinnor och män. De försökte även ta reda på vad som var orsaken till att kvinnor ansågs lägre än män. På 1970-talet blev det viktigt för feministerna att öka kunskapen om kvinnors villkor och liv (2003:23). Ljung (1998) och Jónasdóttir (1984) anser att till en början handlade forskningen om att kvinnorna skulle synliggöras och arbeta mot de diskurser om kvinnors naturgivna underordning som dominerade. Så småningom ändrades fokuseringen till att inte bara titta på kvinnor som offer utan till att titta på dem mer som kultur och samhällslivsdeltagare, dvs. aktiva subjekt (1998:12,1984:24). En mängd debatter uppstod där särart gentemot likhet blev en av de viktiga. Förespråkarna av likhet ansåg att en integrering mellan kvinnor och män var det enda sättet för kvinnor att undvika förtryck. Särartsfeministerna förespråkade en särskillnad mellan män och kvinnor, dvs. vi har olika områden vi bör verka inom. Dessa ska emellertid uppfattas som lika värda (2003:24). På 1980-talet kom
den fjärde perioden och då ändrades namnet på kvinnoforskning till genusforskning eftersom det inte längre ansågs intressant att endast studera kvinnornas liv. Nu var det mer intressant att titta på hur relationen mellan män och kvinnor såg ut. Inom vetenskapen och politiken fick nu jämställdheten en betydelsefull plats. Under 1990-talet blev klassfrågorna ett tänkvärt ämne (2003:25). Därmed anser Lindén och Milles att feminismens århundrade var under 1900-talet och de förmodar att vi just nu befinner oss i den femte perioden feminism (1995:23). Idag forskas det fortfarande kring genus eftersom det ständigt måste ske en komplettering av bilden av underordning och omständigheter som jämt förändras. Thurén (2003:26) menar att man kan tydligt se i dag att kvinnor fortfarande inte har samma möjligheter i samhället som män. Enligt Thurén är genusforskningen inte ett gammalt forskningsfält då det inte har pågått i så många år men trots det är det fortfarande starka genusdebatter i genusforskningen idag då forskarna är oense över grundläggande begreppsförklaringar (2003:10). Anledningen till att genusforskning finns är för att det finns frågor, som vad det är som skiljer en kvinna från en man eller vad som kännetecknar de olika könen samt vad blir konsekvenserna av detta (2003:9f). Enligt Ylva Odenbring (2010) och Thurén (2003) skapas inte genus av naturen utan av oss människor genom sociala praktiker (2003:11,2010:18). Birgitta Odelfors (1998:10) anser att genus är det sociala könet som ”skapas i en interaktion mellan individen och dess omvärld.” som även kan beskrivas som det som definierar det biologiska könet där det biologiska könet är de medfödda och naturliga skillnaderna mellan könen. Hislam (1998:16) menar att barn provar olika roller för att hitta den roll som passar dem och som är accepterad och anses passande av den sociala världen. Thurén (2002) anser att det debatteras väldigt mycket kring begreppet genus då somliga anser att det inte är nödvändigt i det svenska språket eftersom vi har ordet kön. De som är emot begreppet genus anser att vi redan har begreppet kön som bör användas. Att genus är användbart är Thurén övertygad om då svensk forskningsbyråkrati dessutom har valt att etablera detta ord (2002:9).
3.2 Jämställdhet generellt och i förskola/skola
I boken Frihet och Feminism skriver författarna Carolin Dahlman & Johanna Möllerström (2003:8) att det idag finns till synes könsneutrala ord men som i själva verket är innehållsrika ord som innehåller könsinformation. Några sådana exempel är när man använder så kallade könsneutrala ord som”67-åringen” och ”39-åringen” i
kvällstidningar men konstigt nog används det endast när de beskriver män. Anledningen till detta är för att män anses många gånger som det neutrala och det kvinnliga könet som det avvikande. När det pratas om sport säger man fotboll, bandy, tennis, handboll etc. och då vet man att det är manliga deltagare men när man pratar om sport som kvinnor utövar heter det inte fotboll eller handboll utan man säger alltid ”damfotboll” eller ”damhandboll”. En orsak till detta enligt Dahlman & Möllerström (2003) är för att individer placeras i grupper utifrån det gemsamma könet istället för att ses och bemötas för den individ man är. På så sätt blir den mänskliga friheten ingen självklarhet utan den begränsas (2003:8).
Inga Wernersson (2009) skriver att sedan 1960-talet har statsmakten i Sverige jobbat för att jämställdhet ska prägla genusordningen med hjälp av jämställdhetsarbete och jämställdhetslagstiftning. De arenor som det satsas på för att målet ska uppfyllas är förskolor, grundskolor, gymnasieskolor samt högskolor och universitet (2009:173). Enligt Ingegerd Tallberg Broman (2009) formas barn av olika traditionella och stereotypa könsroller och könsmönster i förskolan. Dessa roller och mönster skapas genom pedagogiskt material, strukturer, förhållningssätt och ramar som förskolan använder sig av. Detta kan kopplas till olika epoker i tiden när det ”gamla” synsättet på kön var övervägande, dvs. man placerade flickor och pojkar i två olika fack på grund av deras olika kön, behov och fallenheter (2009:68). Enligt Connell (2003:17) förekommer könsregimer ofta i skolans verksamhet om man ser på den forskning som genomförts. Broman (2009:70) förklarar att man i dagens genusforskning tittar på förskollärarnas könsföreställningar som är kulturellt och socialt bundet men även innehåll och upplägg av verksamheten. Connell (2003) anser att föreställningar om vem som gör vad beroende på vilket kön man tillhör är en av anledningarna till att könsmönster skapas (2003:17). Genus formas i sociala kretsar som på skolor och förskolor och en viktig strävan i skolmiljöerna är enligt Wernersson (2009) att uppnå jämställdhet bland barnen där alla ska känna att de är lika värda och de villkor som ges ska ge en känsla av jämbördighet eller likhet. Ordet jämställdhet nyttjades i skolan för första gången 1969 i grundskolans läroplan enligt Broman (2009) och blev en del av skolans uppdrag där det stod att alla var lika oavsett klass och därmed skulle ingen bli utsatt för orättvisor (2009:11;14).
familjen, på arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan, stimulera eleverna till att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden. (Läroplan för grundskolan 1969, s 14)
Hur vi ser på de olika könen idag beror på att samhället har skapat den bilden åt oss, detta synsätt kan även kallas för kön/genusordning förklarar Wernersson. En jämställd kön/genusordning råder endast när de båda könen har samma makt, rättigheter, inflytande, ställning och skyldigheter. I ett inlägg på Flashback skriver InnocentWar12 ”Att vara ett jämställt samhälle innebär inte att vara ett könslöst samhälle.” men enligt Thurén (2009) så måste synen på de olika könen förändras och inte längre ses som olika för att det ska bli jämställt (2009:24).
I en enkät gjord av Wernersson (2009) fick 1716 pedagoger från förskolor och skolor svara på frågor om jämställdhet och vad det betyder för dem. De fick bland annat frågan om de ansåg att jämställdhet står för att könet inte spelar någon roll och då svarade drygt hälften att de höll med delvis eller helt, även om många andra var tveksamma till det (2009:34ff). Enligt lpfö 98:s (rev.2010) grundläggande värden står det att barnens förebilder är pedagogerna och vuxna då barns förståelse påverkas av förhållningssättet hos pedagogerna. När det kommer till motverkandet av diskriminering är det pedagogernas uppgift att se till så att barnen inte diskrimineras på grund av vilket kön de har eller vad deras släktingar har för sexuell läggning och de ska utveckla respekt och öppenhet för andras levnadssätt och uppfattningar (2010:4). Att barn inte ska diskrimineras på grund av sitt kön ska ingå i den pedagogiska verksamheten i förskolan och enligt vissa förskolor kan ordet hen hjälpa dem att uppfylla detta. En sådan förskola är den Lagerwall (2012) skriver om i sin artikel där en förskolerektor på en förskola i Stockholm berättar att de använder sig av ordet hen för att förändra det sociala könet, inte det biologiska könet. De använder hen för att behandla barnen som individer istället för utifrån vilket kön de har. Hon menar att det är självklart att barn har ett kön men att de ska tilltalas som individer för om vi talar till dem utifrån deras biologiska kön hamnar de i ett fack och det är det man vill undvika. Alla blir påverkade av språket och därför anser förskolechefen att med hjälp av ordet hen får barn en större frihet till sitt identitetsskapande (Lagerwall, 2012). I lpfö 98 (rev.2010) står det att: ”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.” (2010:5) och enligt förskolerektorn
strävar de efter att låta barnen få utvecklas till individer där var och en är unik på sitt sätt. Enligt Lagerwall (2012) missuppfattar många kritiker detta arbetssätt och tror att man försöker radera barnens kön så att alla blir lika men så är inte fallet (2012).
Ann-Sofie Holm (2009) gjorde en enkät där hon bland annat frågade barnen vilket de ansåg var det bästa könet att ha när man är vuxen. Det syntes tydligt att de flesta hade svarat att de trodde det var bättre att vara ”Man” som vuxen än ”Kvinna”. Efter att ha analyserat alla svaren kunde Holm konstatera att barnen förväntar sig olikheter bland könen vad beträffar bland annat lön, makt och hemarbete i framtiden (2009:147). Allt fler kvinnor i Sverige har högre utbildning men trots det har maktstrukturerna i samhället inte förändrats enligt Högskoleverket (2008:5). Inom den högre utbildningen är skillnader mellan könen tydligare nu än förr, mäns utbildning ger dem de bästa jobben trots att kvinnornas utbildning är högre än männens (2008). Detta uttrycker Holm med att kvinnor lär och män får betalt (2009:151f). Vad vi ”har” eller vad vi ”är” är inget som kännetecknas av genus anser genusforskare, utan genus är vad vi ”gör” förklarar Mia Liinason (2008:264). Enligt Maria Hedlin (2004:8) är genus de kulturella och sociala förväntningar som finns om det biologiska könet.
3.3 Feministisk politisk teori
Maria Wendt Höjer och Cecilia Åse (2003) menar att ordet genus ursprungligen kommer från feministerna då de behövde ett särkilt begrepp för att kunna hantera de frågor som handlade om könet utifrån ett socialt eller samhälleligt perspektiv. De anser att vår tolkning av verkligheten beror på hur vi ser på kön som i sin tur ses som politiskt förankrat. De menar att detta är anledningen till att kvinnor ses som lägre och underordnade män och därmed blir kön en politisk fråga. Enligt teoretiker skapas könroller utifrån människan som en social konstruktion (a.a:17ff). Höjer och Åse menar att eftersom feministerna anser att kvinnan behandlas som underordnad i samhället så hör makt och kön ihop och blir en betydelsefull del av den feministiska teorin då de anser att det är genom politiken och samhället som kön skapas. De menar att vår identitet skapas utifrån vilket kön vi har, vilket har stor betydelse redan när ett barn föds då det första man frågar är vilket kön barnet har (a.a:21;24). Enligt Höjer & Åse kan man inte göra individer könsneutrala eller könslösa. Antingen är man en man eller en kvinna eftersom det är könet som gör människan. De menar att det enda sättet att skapa
jämlikhet mellan könen är att synliggöra och erkänna de skillnader som finns mellan en man och en kvinna istället för att ignorera dem (a.a:31).
Enligt Höjer och Åse utger sig dagens politik för att vara könsneutral vilket enligt dem inte stämmer, men de anser att den kan bli det i framtiden om språket förändras till något nytt och annorlunda. De anser att språket måste förändras och att det måste finnas en önskan att uppnå könsneutralitet inom politiken för att en förändring ska ske för de identiteter som känner sig undertryckta. Enligt dem hör kön och politik ihop men för att upprätthålla könsmaktordningen så måste kopplingen av dem sinsemellan ignoreras (a.a73f).
4 Metod
4.1 Metodval
Den valda metoden är diskursanalys då denna metod passar främst för analys av text. Emma Hallgren och Malin Johansson (2007:9) skriver att enligt Michel Foucault (1971/1993) kan en diskursanalys resultera i olika resultat och därmed finns det inte en säker sanning. Foucault menar att det inte finns någon mening med att söka efter en sanning eller en bakomliggande orsak eftersom något sådant inte finns. Det enda vi kan göra enligt honom är att försöka tolka så mycket vi kan av verkligheten genom att undersöka de diskurser som gäller (a.a). Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) är det endast språket vi kan studera och hur de begrepp eller diskurser som finns är konstruerade då språket är en konstruktion (a.a). Därmed anser jag att denna metod är mest lämplig för min studie då syftet med min analys är att undersöka hendebatten och de åsikter, grupper och argument som uppstår, utan att leta efter en sanning.
4.2 Diskursanalys
Enligt Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000) är många väldigt oense om definitionen av diskurs, vad det är och hur en sådan analys bör gå till. Det finns många olika definitioner och alla vill att just deras förslag ska känneteckna vad diskursanalys och diskurs är. Enligt dem innebär diskurs ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (2000:7). De anser att vår omvärld skapas och förändras genom vårt sätt att tala. Våra sociala relationer, identiteter och omvärld avspeglas därför på ett icke neutralt sätt. Författarna menar att våra uppfattningar av verkligheten skapas av språket och det finns därför aldrig en sann bild av hur verkligheten ser ut utan det är hur vi ser på den som den skapas. Rent fysiskt så finns världen men det är sättet vi talar om den som den uppfattas och det är genom diskurs som den får betydelse (2000:7;15). Winther Jørgensen och Phillips (2000) anser att målet med en diskursanalys är att upptäcka de mönster som finns i de uttalanden som skrivits eller sagts, inte att sortera ut vad som är sant eller falskt. De förklarar att avsikten inte är att ta reda på vad människorna bakom utsagorna egentligen menade eller att försöka ta reda på hur verkligheten egentligen är bakom dessa uttalanden. Med andra ord ska det som sagts analyseras och inte varför det sagts (2000:28). Enligt författarna Göran Bergström och Kristina Boréus (2005) som skrivit boken Textens
mening och makt, kan man använda sig av en diskursanalys när man vill studera
debatter. De menar att med hjälp av diskursanalys kan man belysa de som sätter sig emot något eller de grupper som tycker likadant, belysa skillnader eller likheter vilket är avsikten med min studie. De håller med Jørgensen och Philips om att diskursanalysens uppgift inte är att förklara varför något har sagts och vad det kan ha för följder. Enligt dem är man aldrig ute efter att se en verklighet men det man däremot kan vara ute efter är att analysera det som sagts och gjorts (2005:327;357).
4.3 Analysera texter på internet
När man analyserar texter på internet sker analysen lite annorlunda än när man analyserar skrivna texter eller samtal som sker utanför datorn. I boken Att fånga nätet skriven av Malin Sveningsson, Mia Lövheim och Magnus Bergquist (2003) tar de upp ett sådant exempel som enligt dem är turtagning som i vanlig kommunikation människor emellan sker naturligt när de samtalar. När en person pratar måste resterande personer vänta på sin tur att få prata tills personen har pratat färdigt. Men om flera människor kommunicerar på internet i en chatt saknas denna naturliga del eftersom meddelanden skickas iväg allt eftersom de anses färdiga vilket sker när andra fortfarande skriver sina och därför kommer inte meddelandena fram i turordning. I sådana kommunikationer finns det till exempel ingen möjlighet att studera situationer där flera personer talar i munnen på varandra. Det är inte heller möjligt att försöka tolka vad pauser som uppstår på internet beror på, som i situationer utanför datorn där en paus annars kan ge en känsla av tvekan. På internet kan de långa pauserna bero på att modemet är segt. (a.a:127f)
Sveningsson et.al (2003) anser att de fördelar som uppstår när man analyserar texter på internet är bland annat att man sparar tid när man transkriberar. Då tar man helt enkelt den text man vill ha, kopierar och klistrar in på ett nytt dokument och fortsätter tills man har samlat ihop allt material man vill ha innan man utför analysen. På så sätt slipper man skriva ner för hand allt man hör och ser som sker i en vanlig transkribering och som ofta tar lång tid. Man har även möjlighet att vara en så kallas ”lurker” på internet, dvs. någon som lyssnar eller observerar ett samtal utan att de inblandade som samtalar vet om att de blir avlyssnade. Detta kan endast ske på internet eftersom man får tillgång
till alla samtal som sker på en chatt och diskussionsforum utan att de som pratar vet om att man observerar. En sådan observation kan aldrig ske i verkligheten.(a.a:172;178)
När man enligt Sveningsson et.al (2003) ska analysera texter skrivna på internet, i synnerhet i en chatt så kan man ofta stöta på så kallade smileys eller andra sorts ikoner som används för att den man pratar med ska förstå sinnesstämningen hos den som skriver. Det kan vara att man är glad, arg, ledsen, generad etc. så att läsaren läser texten på rätt sätt och därmed har man möjlighet till att analysera dessa smileys/ikoner. Då kan man analysera när de används, var de befinner sig i en mening och i vilken situation de används. (a.a:128)
Ett problem som kan uppstå när man analyserar material på internet är bristen på konfidentialitet. Fältanteckningar som görs utanför internet stannar i tryggt förvar hos den som analyserar men när det sker på internet kan vem som helst leta upp källan som analysen handlar om. På så sätt kan det bli svårt att skydda de inblandade från att bli exponerade. (2003:171) Dock kommer denna forskning ej innehålla deltagarnas namn.
4.4 Forskningsetik
På Codex (2012) kan man läsa att när det kommer till forskning av människor gäller det inte att bara skydda deras personuppgifter och integritet, man måste även ha deras samtycke vilket kan vara besvärligt när man forskar om människor på exempelvis en chattsida. Det finns fyra huvudkrav som bör uppfyllas i forskningen och de är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Dessa
krav ska inte ses som några regler utan snarare riktlinjer och rekommendationer.
4.4.1 Informationskravet
Informationskravet innebär enligt Sveningsson et.al att alla inblandade ska informeras om att de ingår i en forskning och vad dess syfte är. Eftersom det är så många inblandade på internet är det svårt då man helst ska informera en och en i en miljö där väldigt många människor befinner sig. Däremot skulle man kunna fråga den som är ansvarig för arenan om samtycke men då är frågan om den personen verkligen kan tala för alla inblandade? Ett möjligt sätt hade varit att kontakta den ansvarige och få denne att sätta upp en ”poster” på chattsidan om att det kan pågå forskning så att de som
kommer in på chatten eller forumet blir medveten om detta (2003:178f). Eftersom materialet som kommer undersökas är offentligt så är informationskravet inte nödvändigt och därmed har ingen informerats om att de ingår i en forskning.
4.4.2 Samtyckeskravet
Enligt Sveningsson et.al (2003) står samtyckeskravet för att de som deltar i undersökningen ska ha rätt till att själva avgöra om de vill delta och på vilka villkor samt när de vill avsluta sin medverkan i studien, om de vill delta och på vilka villkor. Problemet med internet är att det inte alltid är möjligt att få kontakt med deltagarna som kanske har skrivit ett litet inlägg på ett diskussionsforum eller liknande. Man vet inte heller vad det är för typ av människor vi har att göra med i våra studier, är det barn, psykiskt instabila eller väldigt unga människor. När det gäller forskare som gör forskning utanför internet måste de be om målsmans godkännande för att låta barn under 18 år delta i undersökningen och om personen verkar vara psykiskt instabil måste man som forskare fråga sig om denna person är kapabel till att ta ett beslut till samtycke som kan orsaka konsekvenser. Detta är omöjligt att göra när deltagarna befinner sig på internet och man är ovetandes om deras ålder och livssituation (2003:179;181).
4.4.3 Konfidentialitetskrav
Sveningsson et al. (2003) menar att ett konfidentialitetskrav går till på så sätt att konfidentialitet ska ges till alla som medverkar i en analys. Det innebär att inga obehöriga personer ska kunna komma åt den samlade information som finns om de personer som medverkar. Det är även viktigt att sättet som information hanteras på gör så att ingen av de medverkande kan identifieras. För att undvika detta när man gjort en analys på transkriberade texter från internet kan det vara en bra idé att ändra namnet på platsen där informationen är tagen från och även deltagarnas namn ifall det inte är nödvändigt för vederbörande att få veta vad personerna heter (2003:181ff), vilket inte behövs i detta fall då all information är offentlig. En viktig fråga att ställa sig själv när man överväger att göra ett undantag gällande de etiska riktlinjerna är om forskningen kommer leda till skada för de inblandade. Finns det någon möjlighet för de inblandade att bli igenkända i sin roll som de har utanför eller på internet? Kan i så fall de konversationer, uttalanden och händelser som visas för allmänheten på något sätt göra att personen i fråga kommer till skada? (2003:187). Enligt Ess (refererad i Sveningsson
et.al 2003:188) finns det en tankeövning som man bör använda sig av i övervägandet av att publicera information som på något sätt kan strida mod forskningsetiken: ”Behandla aldrig en person som deltar i forskning på nätet på ett sätt som du inte skulle känna dig väl till mods med att förklara för den personen ansikte mot ansikte.”, en övning som alla borde kunna som jobbar med forskning (a.a).
4.4.4 Nyttjandekravet
Det innebär att det material som samlats in under arbetets gång endast får användas för forskningsändamål. Enligt Sveningsson et.al (2003:177) kan undantag göras om det finns en bra anledning till detta. Ibland kan fördelarna med forskningen väga tyngre än de risker som finns och då bör man läsa Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets HSFR:s riktlinjer angående forskningsetiska principer, att forskning är nödvändigt för både vårt samhälle och individernas utveckling och därmed måste de kunskaper som finns utvecklas och fördjupas (a.a).
4.5 Urval
Jag kommer att studera hur debatten om hen gestaltar sig i olika medier, nämligen i diskussionsforum på internet och i tidningar. Det diskussionsforum som kommer att studeras är Flashback då det är ett forum där vem som helst kan yttra sina åsikter och tankar kring olika ämnen som berör dem. I detta forum uppstår ofta långa debatter med många deltagare och här kan man även vara anonym. Förhoppningsvis leder det till att fler vågar uttrycka sina åsikter kring debatten vilket i sin tur leder till bra mängd material för undersökningen. De trådar som valts ut på Flashback är ”han hon hen?”, ”Vem kom på ’hen’?” och även ”Den stora tråden om hen, hän och h*n [sammanfogad tråd /Mod.]”. Anledningen till att just dessa valdes ut är för att trådarna funnits ett bra tag vilket resulterat i ett stort antal kommentarer.Tråden ”han hon hen?” innehåller 77 kommentarer och den har varit aktiv från den 2 februari 2012 fram till den 3 juni 2012. ”Vem kom på ’hen’?” har varit aktiv från den 28 februari 2012 till den 21 mars 2012 och innehåller 104 kommentarer. Den tredje tråden ”Den stora tråden om hen, hän och h*n [sammanfogad tråd /Mod.]” är den äldsta tråden av de som valts ut då den har varit aktiv från den 20 december 2007 fram till 19 september 2012 och innehåller 413 kommentarer.
De dagstidningar som kommer att analyseras är Dagens Nyheter, Göteborgs Posten,
Expressen och Svenska Dagbladet, då de innehåller debattsidor där skribenterna skriver
debattartiklar om begreppet hen. Anledningen till att jag valt dessa tidningar är för att de är de största och mest etablerade i landet, de har stor spridning och därmed också möjlighet att påverka. Antalet artiklar som används i analysen är åtta stycken och de har utgivits under tidsperioden 24 februari 2012 fram till 15 september 2012.
4.6 Genomförande och analysbeskrivning
Jag började med att läsa om hendebatten på internet och i olika tidningar för att ta reda på hur mycket material det fanns att arbeta med och om det var tillräckligt för analysen. Detta resulterade i att urvalet blev Flashback och de fyra dagstidningarna då de innehöll relevant material. När jag analyserade texterna satte jag mig i en neutral position som läsare genom att inte ha en egen åsikt om ämnet och läste igenom varje text, en i taget för att kunna ta in informationen. Därefter letade jag efter vilken innebörd ordet hen hade för den som skrivit och vilka åsikter och argument personen använde. Sedan systematiserade jag texterna så att de som hade samma åsikter och argument sattes ihop till en grupp så att det blev lättare att hitta ett mönster i de olika grupperna. Därefter letade jag efter några tydliga teman bland åsikterna som jag kunde belysa. Materialet som jag har använt från Flashback är citat som har citerats i löpande text där smileys är det enda jag har valt att ta bort från det ursprungliga citatet. En del citat har varit långa där endast ett fåtal meningar har varit av relevans och därför visas endast de relevanta meningarna. Eftersom väldigt många citat har citeras efter varandra i analysdelen har jag valt att använda mig av fotnoter av stilistiska skäl. Detta görs dock endast då det handlar om referenser till inlägg på forumet Flashback.
5 Analys och resultat
5.1Teman
Efter att ha analyserat all empiri har det visat sig att vissa teman varit extra framträdande. Bland de som är emot införandet av hen i det svenska språket har många kommentarer handlat om feminister då de anser att hen är skapat av feministerna och den andra gruppen tror att hen är ett politiskt påhitt. Den tredje gruppen anser att det inte är rätt mot barnen då de är rädda för att barnen ska ta skada av ordet. Eftersom dessa tre teman verkar vara väldigt viktiga för de som engagerat sig i debatten kommer de redovisas i två olika kategorier nedan med indelningen feminism & politik och
barnen. Då det än inte finns någon forskning kring ordet hen kommer jag att använda
mig av det som ligger närmast, det vill säga genus. Anledningen till detta är för att genus handlar om det sociala könet, precis som hen.
5.1.1 Feministernas fel och ett politiskt påhitt
Vissa anser att hen är kopplat till politik och andra att det är ett feministiskt påhitt. De tror att det är politiskt förankrat, att det är feministerna i vänsterpolitiken som ligger bakom ordet hen och därför har jag valt att placera dessa inom samma kategori. Bland de som anser att hen är skapat av feministerna kan man se kommentarer som ”det här har förmodligen feministerna fått från Finskan eller Samiskan.I dom språken har man aldrig skiljt på han och hon.” 3 och uttalanden som ”hen är ju en paradox på sätt och vis egentligen, uppfunnet av samma feminister som vill kollektivt skuldbelägga män.”4. En annan användare uttrycker sig inte specifikt om att det är feministerna som ligger bakom ordet men däremot anser personen att det är kvinnorna som ligger bakom detta med kommentaren ”det finns inga riktiga problem i sverige 2012 för kvinnor. det är därför dom hittar på såna här låtsasproblem som hen, tjejer måste nämligen alltid ha något att gnälla över, annars dör dom ut.”5. Följande kommentarer är mer negativt laddade med uttalanden som ” sjuka feminister är svaret, tycker synd om barnen i dag som får växa med en sån sjuk syn på mänskligheten” 6 och ”Ser det framför mig, dumma feminister utan hjärnor helt enkelt.”7 och ”[...]Feministiskt hyckleri är mycket
3 Han Hon Hen?, ”LarsWiderstrom”, 120513, 20:12, hämtad 120617 4 Vem kom på ”hen”?, ”NyanNyan”, 120311, 19:36, hämtad 120617 5 Vem kom på ”hen”?, ”Vinnyjones”, 120316, 22:24, hämtad 120617 6 Vem kom på ”hen”?, ”Abbadon”, 120309, 23:23, hämtad 120617 7 Han Hon Hen?, ”Lycurgus”, 120526, 19:01, hämtad 120617
vanligt, mycket vanligare än religiöst. På väg till det könlösa samhället som feministerna så gärna vill ha så kommer varenda liten jävel som kallar mig för ’hen’ att få plocka upp tänderna ifrån gatan, Vart tusan är världen på väg egentligen?”8 (se även ”Empress”9, ”MissB”10 och ”Tevildo”11). En av användarna anser att ”Extremister har tagit över vänsterpolitiken och drivit vänsterextremismen till sin yttersta spets. De som driver dessa frågor inser inte hur mycket de faktiskt förstör för framtidens vänsterpolitik.”12, detta skulle möjligen kunna tolkas som att personen syftar till feministerna i vänsterpolitiken. Ytterligare en anser ”Det jag precis som alla andra reagerar över är det här utraderandet av könsroller som en del i något slags politiskt experiment.”13. En annan ser på allvaret med lite humor skriver ”när feminist-idioterna ville införa ’hen’ på allvar i svenska språket och avskaffa han/hon, så fick jag ett gott skratt när jag tänkte hur det skulle uppfattas i resten av världen. Alla engelsktalande hade undrat varför alla svenskar gick omkring och kallade varandra för höna.”14.
I tidningen Göteborgs Posten anser även skribenten John Järvenpää (2012) att hen är politiskt förankrat med kommentaren ”Detta hänger samman med den politiska målsättningen, att bryta de så kallade könsstereotypa rollerna”15 och i tidningen Dagens Nyheter anser även Elin Grelsson Almestad (2012) att det är ”[...]snarare den politiska dimensionen av begreppet som verkligen upprör”.
Denna grupp av människor är överens om att hen är politiskt förankrat då de tror att det är feministerna i vänsterpolitiken som hittat på ordet hen eftersom de enligt dem ogillar män. De tror att deras syfte med hen är att radera han och hon som en del av feministernas målsättning inom politiken. De vet att feminister vill ha likhet mellan könen och drar därför slutsatsen att det innebär att de inte vill att något kön ska finnas över huvudtaget och därmed måste hon och han suddas bort. Detta i sin tur skulle leda till ett könlöst samhälle, argumenterar de, och vem skulle vilja det om inte feministerna.
8 Vem kom på ”hen”?, ”Detvardåsjälva”, 120310, 16:36, hämtad 120617 9 Han Hon Hen?, 120210, 11:12, hämtad 120617
10 Vem kom på ”hen”?, 120228, 15:56, hämtad 120617
11 Den stora tråden om hen, hän, och h*n, 071221, 06:25, hämtad 120617 12 Vem kom på ”hen”?, ”allt.o.inget”, 120302, 02:16, hämtad 120617 13 Han Hon Hen?, ”jycken”, 120202, 11:07, hämtad 120617
14 Den stora tråden om hen, hän och h*n, ”belzebubb”, 090402, 22:22 , hämtad 120617 15 Järvenpää, Sluta ljug för barnen- skrota begreppet ”hen”
En av användarna på Flashback anser att ”Hela det feministiska projektet utgår från idén att människor inte duger som de är”16. Enligt författarna Dahlman & Möllerström (2003:41) är det snarare så att man vill motverka synen på människor utifrån kön, de vill motverka obalansen i samhället genom att betrakta alla människor som individer. Detta kan kopplas till ordet hen då dess målsättning verkar vara att könet inte ska spela någon roll. De flesta tror att feministerna vill göra samhället könlöst men för Dahlman & Möllerström (2003:55) betyder ordet feminism frihet, att varje människa ska bli respekterad och känna sig fri från förväntningar och förutfattade meningar. Detta menar Lunqvist på hemsidan OLIKA förlag (2012) är poängen med införandet av hen då han anser att definiering av en person efter dess kön ofta leder till generaliseringar och onödiga kategoriseringar, fördomar och stereotyper (Debatt.Svt, 2012). Hans tanke är att alla ska ses som individer istället för kön med hjälp av ordet hen (Wiman, 2012) då det finns en social och kulturell norm bakom benämnandet av ett kön (Molinder, 2012). För Yvonne Hirdman (2007:180) innebär det ”att inte acceptera kvinnors underordnade status” när man är feminist. För Dahlman och Möllerström (2003) betyder inte feminism att de avskyr män eller att de är ute efter att göra kvinnor och män lika så att alla skillnader försvinner, så att det inte finns någon sexualiteten kvar, det vill säga göra alla könlösa. Dahlman och Möllerström anser inte heller att den offentliga sektorn som så många kvinnor befinner sig i bör utökas eller att med samhällets hjälp ge kvinnor fördelar. Utan vad de vill är att sudda ut den statusskillnad som styrs av vilket kön man har så att kvinnorna får rätt till frihet (2003:55). Detta håller Höjer & Åse (2003) med om då de anser att politiken måste vilja och försöka åstadkomma könsneutralitet i både teorin och praktiken för att detta ska kunna uppnås. Enligt dem är politik förankrat till kön men denna förankring måste bortses från för att bevara en sådan könsmaktsordning där kön inte ska spela någon roll. Individers kön kan inte heller suddas ut så att alla blir könlösa individer då det inte går att uppnå könsneutralitet på detta sätt (2003:73f;31). De anser att kön skapas utifrån samhället och politiken samtidigt som vår könstillhörighet ligger till grund för skapandet av vår identitet och för att skapa jämlikhet så måste man uppmärksamma de två könens olikheter (2003:24;31).
5.1.2 Tänk på barnen
Det syns tydligt att många av dem som motarbetar införandet av hen i den svenska grammatiken är bekymrade över hur detta begrepp skulle kunna påverka barnen. En användare på Flashback som också är orolig för hur hen ska påverka barnen, anser att ”’hen’ är en sjuk skapelse och man ska definitivt inte experimentera med barn på det viset.”17 och en annan skriver ”Jag är också emot ’hen’, just för att det sker med tvång. Man kommer snart att börja tvinga stackars små barn att säga ’hen’, och förbjuda ’han’ och ’hon’.”18. En annan förstår inte varför hen skulle vara något praktiskt med kommentaren ”svårt att säga ’Du kan leka med henne’ eller ’Du kan leka med honom’ istället för att hjärntvätta barnen med något jävla ’hen’.”19. Den här användaren anser att svenskan redan har ett könsneutralt pronomen som funkar. En annan inflikar med att ”Dessutom är det ju fruktansvärt förvirrande för ungarna om de ska gå runt och kallas ’hen’ vadå hen???”20. Många anser att man ska skona barnen från hen som är de vuxnas påhitt med kommentarer som:
Annars tycker jag att det är fånigt och det känns som att det är föräldern/personalen tvingar på könsneutralitet hos barnen, vilket inte känns naturligt21.
Lägg inte över vuxnas käcka värderingar på ungarna. Låt barn vara barn.22.
Detta ämne tar även Järvenpää (2012) upp som ett problem då han uttrycker att ”strävan efter hen återspeglas i de nya, ’moderna’ barnböcker där två djur av samma kön är ledsna för att de inte kan skaffa barn. På något märkligt sätt förmår de dock överskrida biologins lagar och lyckas till slut. Att pådyvla barn den här sortens – förljugna – tankegångar kan få förödande konsekvenser.”. En som inte håller med om detta är skribenten Cordelia Edvardson som skriver i Svenska Dagbladet att ”Den medfödda könstillhörigheten kommer knappast att manipuleras med språkliga egendomligheter, eller genom att en pojke får en docka i famnen, medan en flicka prackas på en leksaksbil. Pojken kommer i alla fall att växa upp till man, medan flickan blir till kvinna. Vilka sexuella preferenser de kommer att få har inte ett dugg att göra med dagisfrökens genusfostran.”.
17 Han Hon Hen?, ”mung”, 120202, 08:22, hämtad 120617
18 Vem kom på ”hen”?, ”Detvardåsjälva”, 120228, 16:08, hämtad 120617 19 Vem kom på ”hen”?, ”deprimeradekillen”, 120317, 19:29, hämtad 120617 20 Han Hon Hen?, ”Moffin”, 120202, 08:38, hämtad 120617
21 Han Hon Hen?, ”Seah”, 120514, 18:05, hämtad 120617 22 Han Hon Hen?, ”RazorTongue”, 120202, 09:01, hämtad 120617
Ett orosmoment som frekvent återkommer bland de som är emot införandet av hen i den svenska grammatiken är barnen. När empirin analyserades syntes det tydligt att många var oroliga för hur ordet hen skulle påverka barnen i förskolan/skolan. De ser på barnen som hjälplösa individer som utsätts för vuxnas ondskefulla planer om hen införs. De har ingen chans att försvara sig mot ordet hen som de vuxna hittat på vilket i sin tur kan leda till förödande konsekvenser för barnen och då läggs skulden på de vuxna. När användarna beskriver vad som kan hända med barnen om hen brukas, använder de negativt laddade ord så som tvingade, hjärntvättade och utsatta för experiment.
Eftersom det finns en rädsla för hur användandet av hen skulle påverka barnen när de är i förskolan bör man titta tillbaka på det Wernersson (2009) nämnde på sida 12 om att det är viktigt att sträva efter jämställdhet bland barnen på förskolorna och skolorna. Barnen ska känna att ingen är mer värd än den andra, att alla känner att de har samma villkor och att alla är lika. Anledningen till att skolorna måste sträva efter jämställdhet är för att det är där som genus formas (2009:11). Detta är en anledning till varför henförespråkare anser att hen ska användas i förskolan och skolan. En annan anledning till varför hen bör införas i skolvärlden är för att motverka pedagogernas och lärarnas könsföreställningar som Broman (2009:70) nämnde tidigare, då det är deras föreställningar som skapar könsmönster (2003:17). En användare på Flashback skrev ”Att vara ett jämställt samhälle innebär inte att vara ett könslöst samhälle.”23 något som Thurén (2009) inte håller med om då hon anser att synen på de olika könen måste vara att de är lika för att man ska kunna skapa jämställdhet (2009:24). Anledningen till att henförespråkarna vill att ordet hen ska användas i förskolan kan vara för att förändra det sociala könet och inte att radera deras biologiska kön som verkar vara huvudorsaken till de vuxnas oro. Det var detta pedagogerna som deltog i Wernerssons studie menade, för att uppnå jämställdhet måste man bortse från det biologiska könet (2009:34ff). Enligt förskolerektorn i Stockholm är det språket som påverkar barnen och därför bör vårt språk förändras så att de inte hamnar i ett fack på grund av att vi talar till barnen utifrån deras biologiska kön (Lagerwall, 2012).
6 Sammanfattande diskussion
I denna studie har jag analyserat hendebatten som ägt rum på diskussionsforumet Flashback och i fyra olika dagstidningar under tidsperioden januari 2012 till augusti 2012. Syftet har varit att belysa de åsikter, uppfattningar och positioner som uppkommit och hur dessa ställer sig mot varandra. För att kunna utföra analysen utgick jag från frågorna: Vilka åsiktsläger kan man urskilja i debatten, och hur positionerar de sig gentemot varandra? och Vilka åsikter och argument har de som är för respektive mot begreppet hen och hur lyfts det fram i debatten?. När jag analyserade min empiri
använde jag mig av metoden diskursanalys då målet var att upptäcka de mönster som fanns i argumenten. Efter att ha gjort min studie upptäckte jag tre gruppindelningar med grupperna för, emot och de som ansåg sig vara både och.
6.1 För
De som var för verkade mer pålästa, förstod ordets innebörd och kunde komma på flera olika sammanhang där begreppet var lämpligt att använda. De ansåg att hen kommer förenkla språket då det blir bekvämare att bara skriva ett ord när vetande av könet är irrelevant eller om man inte vet vem man talar om istället för att alltid behöva skriva han/hon. De såg ordet som viktigt för de människor som varken definierar sig som han eller hon då dessa personer inte har ett eget pronomen och på så sätt blir det lättare att använda ett ord som hen när man vill tala om dem. De anser att hen är ett nödvändigt ord så de icke könsdefinierade kan benämnas på ett respektfullt sätt. De poängterar dock att tanken inte är att han och hon ska suddas ut eller för att göra alla könslösa utan att hen ska ses som ett komplement i det svenska språket och sprida känslan av att vi alla är rätt lika. De kopplar ordet hen till så mycket mer än att det ser fult ut, det fyller en viktig funktion. De anser att ordet inte bara skulle göra feministerna lyckliga som emotsträvarna tror, det skulle även kunna förändra livet för de människor som länge känt att de inte passar in i vårt samhälles ramar. Henförespråkarnas argument är för det mesta riktade mot hur hen skulle kunna vara en fördel för andra.
6.2 Emot
De som ansåg sig vara emot hade också en del bra argument men väldigt ofta saknade de innebörd. De verkade inte pålästa utan mer anta vad ordets syfte var och skapade
sina starka åsikter utifrån det, därav de olika uppfattningarna kring ordets betydelse. Bland de som var emot införandet av hen i svenskan var upprördhet den gemensamma faktorn. Majoriteten av kommentarerna var känsloladdade med ord som patetiskt, sjukt, ser för djävligt ut, hen kan dra åt helvete eller att ordet var för fult för att använda. Det näst största orosmomentet var att våra kön inte längre skulle spela någon roll, att alla blir könslösa om ordet hen börjar användas. De anser att det inte finns könslösa människor, män och kvinnor är olika, är utrustade för olika saker och att det är det som finns mellan benen som skiljer oss åt och det kan inte ordet hen förhindra. Dessutom ansåg vissa att vi redan har könsneutrala pronomen så som ”den”, ”denne”, ”personen”, ”vederbörande” och att det inte finns något behov för hen. Många ansåg att hen är hälften av ordet henne och därför alldeles för feminint och definitivt inte könsneutralt som henförespråkarna anser. En del såg problem i användandet i situationer när man vill prata om exempelvis ”Nils” då det skulle skapa förvirring om folk inte vet om de ska säga hen eller en han. De anser att hen aldrig kommer att accepteras då det sker med tvång, människor måste vilja ha det och ha ett behov av det för att det ska fungera. Denna grupp ser inte funktionen i ordet så som henförespråkarna gör utan det verkar vara den tänkbara förändringen mellan könen hen kan innebära som skrämmer dem. Det som oroar dem mest verkar vara hur hen kommer sudda bort deras kön.
6.3 Både och
De som befann sig i gruppen både och verkade inte lika engagerade som henförespråkarna och emotsträvarna i debatten. De tog ingen direkt ställning utan såg både positiva och negativa faktorer i användandet av begreppet. En ansåg att ordet är användbart om man ej vet könet på den man pratar om men personen ville inte se hen i barnböcker, medan en annan ville se det användas i både text och i tal. En såg fördelen med hen om någon är gravid och man inte vet vilket kön barnet har men annars ansåg personen att hen var idiotiskt, medan en annan tyckte hen endast passade till ”shemales”. En som inte hade en bestämd åsikt om hen ansåg att det i alla fall är fel att kalla en person för ”den”. Två av användarna ansåg att det behövs ett könsneutralt pronomen men de är inte övertygade om att det måste vara just ordet hen som bör användas. Det centrala i uttrycken var att de höll med om att hen kan fylla en funktion när man pratar om någon man ej vet könet på men inte om hen är till för att ersätta begreppen han och hon. Deras argument var inte lika starkt känslomässigt kopplade som
de som är emot hen. De verkade se på ordet hen från två olika håll, de kunde se i vilka situationer det kunde vara bra och i vilka situationer det inte borde användas.
6.4 Feminism, Politik och Barnen
De tre ämnen som dök upp i hendebatten bland emotsträvarna var barn, feminism och
politik. Dessa ämnen utgjorde grunden för de argument som togs upp av de som var
emot. Här beskrev dem bland annat sitt förakt mot feministerna, hur allt var ett politiskt påhitt men även sin oro för hur barnen skulle bli påverkade av ordet hen.
Det verkade som att de som oroade sig för barnen hade bildat en egen uppfattning om hur hen skulle användas utan att ha gjort egna undersökningar och att det skulle kunna vara anledningen till varför de var så upprörda. De som ansåg att feministerna hade hittat på ordet hen verkade inte heller gjort undersökningar om så var fallet, utan deras kommentarer uppfattades som antaganden. De ansåg att feministernas politiska målsättning var att göra alla könlösa och radera könen. Dessa antaganden ansåg jag som fördomar om feministerna och deras politiska målsättning.
Den tidigare forskning som togs upp i studien påvisade att inga av dessa fördomar och antaganden bland de som var emot stämde när det gällde införandet av begreppet hen och vilka konsekvenser det skulle innebära. Enligt Birgitta Odelfors (1998:12) visar svensk forskning på att flickor och pojkar bemöts olika av vuxna inom förskola och skola. Detta beror på de förväntningar som finns beroende på vilket kön man har men tänk om införandet av hen hade kunnat ändra på denna syn och skapa jämlikhet. Enligt Hislam (1998:16) testar barn olika roller för att hitta den roll som accepteras och anser passande av den sociala värld som de lever i men vad händer om ingen av dessa roller känns rätt för ett barn. Frågan är om rollen hen hade kunnat vara en lösning för de barn som inte kan placera sig i de könsstereotyper som finns.
Efter att ha gjort den här studien har jag förstått att i situationer där hen kan vara användbart i förskolan/skolan är i berättande situationer och sånger där könet på den personen man pratar om inte är av relevans. Genom att använda begreppet hen istället för han/hon får alla barn möjlighet till att relatera sig till personen i berättelsen eller i sången. På så sätt skapas inga normer om hur en flicka eller en pojke bör vara i sådana situationer, utan användandet av ordet hen låter var och en känna igen sig oavsett om
sagan/låten handlar om en flicka eller en pojke. Användandet av begreppet hen i förskola/skola gör det även möjligt för de barn som varken känner sig som en han eller en hon att relatera till det könsneutrala, en hen. Genom denna kunskap kommer jag att kunna ta del av de diskussioner och frågor som kan uppstå kring begreppet hen i både förskolan/skolan bland föräldrarna, barnen och mina arbetskamrater.
7. Avslutande Reflektion
Fördelarna med att ha gjort denna studie kopplat till min framtida yrkesroll är den kunskap jag har förvärvat kring ordets syfte och de känslor som kan ligga bakom/vara orsaken till föräldrars uttalanden i förskolan/skolan. På så sätt har jag lättare för att bemöta föräldrarna på bästa möjliga sätt i en sådan framtida diskussion. Dessa kunskaper kan även komma väl till pass i en diskussion bland personalen eller ledningen. Efter att ha gjort denna studie har jag fått en ökad förståelse för hur hen kan användas i den pedagogiska verksamheten genom att använda ordet i sagor, berättelse eller sånger där könet är oviktigt så att alla barn kan relatera sig till karaktären pedagogerna berättar om. Detsamma gäller i undervisningen i skolan och i läroböcker då läraren kan styra när kön är av betydelse och när hen bör användas istället. På så sätt kan alla elever relatera till personen läraren pratar om.
Eftersom debatten är väldigt omfattande och min tid har varit begränsad hade jag önskat att få analysera fler debatter och tidningar för att få en bredare uppfattning av debatten. Förmodligen hade man kunnat upptäcka fler teman i debatterna och fler grupperingar än de jag har påträffat. Jag hade även velat utöka min metod med intervjuer av förskollärare, lärare, föräldrar och barn för att få en uppfattning av vad dessa specifika grupper anser om ordet hen. En tråkig del av studien har varit avsaknaden av tidigare forskning kring begreppet hen som i sin tur har försvårat en del av mitt arbete.
De förändringar som jag skulle vilja se i förskolan och skolan är en granskning av läromedlen och materialet som de använder. För att skapa en känsla av jämlikhet mellan könen och bryta de könsmönster som finns tror jag att det är viktigt till att börja med att se till så att majoriteten av karaktärerna i läroböckerna inte är pojkar, detsamma gäller de leksaker, dockor, legogubbar och sånger som presenteras för barnen. Målet ska vara att det ska vara lika många leksaker av samma kön för att undvika att göra ett av könen till en norm. Jag ser gärna att fler smyger in ordet hen i de situationer där pedagogen/läraren anser att vetandet av könet är oviktigt, för att låta barnen själva skapa sig en uppfattning om vem personen de pratar om är och för att lättare kunna känna igen sig i karaktären. Det är detta som Lunqvist vill uppnå med karaktären kivi som är en hen:
Jag vill ge barnen en könsneutral figur att relatera till. Ett barn är i första hand barn och inte han eller hon. I min bok kan alla identifiera sig med Kivi och man slipper gå omvägen och fundera över om Kivi är en tjej eller kille. (Elmblad, 2012)
Att använda ordet hen i syfte att uppnå jämställdhet i både förskola och skola tror jag hade varit en fördel. Enligt Thurén (2003) så måste synen på de olika könen förändras och inte längre ses som olika för att det ska bli jämställt (2009:24). Hennes uttalande för tankarna mot att det kanske är just begreppet hen som behövs för att jämställdhet mellan könen ska uppnås då även Connell (2003) anser att könsmönster skapas utifrån de föreställningar man har om vem som gör vad beroende på vilket kön man tillhör (2003:17). Det går inte att komma ifrån att flickor och pojkar blir bemötta olika utifrån vilket kön de har och de förväntningar som skapas utifrån dessa. Enligt majoriteten av pedagogerna i Wernerssons studie (2009) skapas jämställdhet när könet inte längre spelar någon roll vilket jag anser att hen kan åstadkomma. Hen är det könsneutrala pronomen och användandet av detta ord kan skapa jämställdhet för då blir könet inte längre viktigt och som Lagerwall (2012) nämnde tidigare ökar barns frihet till identitetsskapande genom användandet av ordet hen.
8 Referenslista
Litteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt –
Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Broman Tallberg, Ingegerd (2009) ”Mamma, pappa, förskolebarn. Om förskolan som jämställdhetsprojekt”, sid. 68-70 i Wernersson (red). Genus i förskola och skola:
förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber AB
Codex (2012). Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från
(http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml) (120927)
Connell, Raewyn (2003) ”Teoretiska utgångspunkter”, sid.17 i Odenbring (red). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar - Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Göteborg: Geson Hylte Tryck
Dahlman, Carolin & Möllerström, Johanna (2003). Frihet och Feminism. Stockholm: Timbro Förlag
Finska. Norden. Hämtat från
http://eplads.norden.org/nordenssprak/kap2/2b/04.asp?lang=sv (120927)
Gannerud, Eva (1999:2003) ”Bakgrund”, sid. 85 i Wernersson (red). Genus i förskola
och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis
Hallgren, Emma & Johansson, Malin (2007). Mångfald – En diskursanalys av ett