• No results found

Det finns väl inga gränser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det finns väl inga gränser"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

”Det finns väl inga gränser”

En studie om föräldrars föreställningar om

skapande verksamhet i förskolan.

”There are no boundaries”

A study of parents` perceptions of creative activities in preschool

Karin Feldt

Emma Henriksson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2009-01-12

Examinator: Thom Axelsson Handledare: Johan Söderman

(2)
(3)

Abstract

Feldt, K & Henriksson, E (2009) ”Det finns väl inga gränser” En studie om föräldrars

föreställningar om skapande verksamhet i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö

högskola.

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor ser på skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryck för. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapande

verksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? De

teoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet. I arbetet belyses även tidigare forskning om föräldrar i ett förskolesammanhang och skapandets och föräldrars roll i förskolans historia. Resultatet som har framkommit är att föräldrar kan se på skapande verksamhet på flera sätt, men att de främst ser den som ett uttryck för och användande av fantasi och kreativitet. De definierar skapande verksamhet som bland annat olika metoder, som lek (men också inte), som en möjlighet till utveckling på olika plan och som ett komplement till hemmet.

(4)
(5)

Förord

Vi vill först och främst tacka alla föräldrar som deltagit i vår studie! Utan er hade detta examensarbetet inte existerat. Vi tackar också pedagogerna som hjälpt oss med arbetet med enkäterna ute på förskolorna.

Stort tack också till vår handledare Johan Söderman och till Jesper Thiborg, som har läst och kommenterat vårt arbete!

Till sist vill vi tacka alla nära och kära som på olika sätt hjälpt och stöttat oss!

Malmö, januari 2009

(6)
(7)

Innehållsförteckning

1 Inledning... 9

1.1 Inledning och bakgrund ...9

1.2 Syfte och frågeställning ...10

1.3 Disposition...11

1.4 Definition...11

2 Teori och tidigare forskning... 12

2.1 Teorier om skapande, kreativitet och fantasi ...12

2.1.1 Fantasi enligt Vygotskij...12

2.1.2 ”Det tredje rummet”...13

2.1.3 Perspektiv på skapande...14

2.1.4 Förhållningssätt...15

2.1.5 Lek och skapande...16

2.1.6 Utveckling...17

2.2 Tidigare forskning om föräldrar i ett förskolesammanhang ...18

2.3 Skapande verksamhet ur ett historiskt perspektiv...19

3 Metod och studiens design ... 22

3.1 Metodval ...22 3.1.1 Pilotstudie ...22 3.2 Forskningsetiska överväganden...23 3.3 Urval ...23 3.3.1 Bortfall...24 3.4 Genomförande ...24 3.5 Analysbeskrivning ...25

4 Resultat... 26

4.1 Sammanfattning enkätsvar...26

4.1.1 Definitioner av skapande verksamhet...26

4.1.2 Skapande verksamhets betydelse för förskolans verksamhet ...27

4.1.3 Hur förskolan ska arbeta med skapande verksamhet...27

4.1.4 Vad som är betydelsefullt med skapande verksamhet ...28

4.2 Analys ...28

4.2.1 Produktion, reproduktion eller kreativitet?...28

4.2.2 Skapande verksamhet som redskap för utveckling av kreativitet och fantasi...30

4.2.3 Skapande verksamhet som positivt för barnens utveckling...31

4.2.4 Miljöns betydelse och ett komplement till hemmet...32

4.2.5 Skapade verksamhet som odelat positivt...33

4.2.6 Skapande verksamhet som lek eller icke-lek...34

4.3 Sammanfattning och slutsatser ...35

5 Metoddiskussion ... 37

(8)

Referenslista... 39

Bilagor

(9)

1 Inledning

1.1 Inledning och bakgrund

Det här examensarbetet handlar om skapande verksamhet i förskolan. Vi är båda två mycket intresserade av att själva skapa och hur skapandet kan användas i förskolan. Våren 2008 läste vi Tredimensionellt hantverk och slöjd 15 hp som en av våra sidoämneskurser. Vårt intresse och vår nyfikenhet fördjupades och vi bestämde oss då för att skriva vårt examensarbete tillsammans kring detta ämne.

Att upptäcka och erövra verkligheten gör att man utvecklas som människa. Små barn i förskolan upptäcker hela tiden nya saker och provar sina färdigheter. Eget skapande är en utforskande lek som också leder till kunskap. Vi människor vill uttrycka oss, pröva vår förmåga och fantasi. Att göra något man aldrig gjort förut kan vara svårt, men genom att pröva själv och utforska omvärlden lär man sig mycket. Det är angeläget att det ges förutsättningar till fritt skapande (Den blomstertid nu kommer? 2000).

Små barn behöver upplevelser som inte bara har ett uppfostrande eller nyttigt syfte. Vem vet vad det är som utvecklar lusten att veta och pröva? Tänkandet börjar med kroppen och händerna. Granberg (2001) hävdar att småbarn behöver experimentera med tingen på alla möjliga sätt för att lära känna dem. De behöver även använda alla sina sinnen för att lära känna sin omvärld. Genom dessa handlingar tillägnar de sig kunskaper. Sinnligt arbete och upplevelser utvecklar barnen intellektuellt.

Den skapande verksamheten är central i förskolan. I Lpfö 98 står:

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik (Lärarförbundet, 2004, s. 28).

Förskolan skall sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker

(Lärarförbundet, 2004, s. 31).

Enligt vår mening är pedagoger ofta medvetna om varför och hur de arbetar med skapande verksamhet. Det är en naturlig del av yrket och professionaliteten, eftersom skapandet har en tydlig plats i läroplan och styrdokument.

(10)

Men hur ser föräldrar på denna verksamhet? Det är naturligtvis individuellt och olika från person till person. Vi vill inte påstå att det som framkommer i denna studie kommer att visa vad alla föräldrar tycker, då det skulle kräva en betydligt större studie än denna.

Det finns en hel del skrivet kring barn och skapande i förskolan. Dock har vi inte kommit i kontakt med så mycket tidigare forskning eller undersökningar kring

föräldrarnas syn på detta ämne. En förhoppning är att examensarbetet kan komma att

ligga till grund för fortsatt forskning kring ämnet och ökad medvetenhet i förskolans verksamhet. Vi kommer i vårt arbete även att definiera begreppet skapande verksamhet och ta upp teorier kring skapande, kreativitet och fantasi i förskolan.

1.2 Syfte och frågeställning

Fokus i detta examensarbete är på skapande verksamhet i förskolan. Syftet är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring skapande verksamhet i förskolan samt vilka föreställningar som de ger uttryck för. Följande frågor ligger till grund för vår undersökning.

• Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan?

(11)

1.3 Disposition

Arbetet är uppdelat i fem kapitel. Det första är ett inledande kapitel där vi bland annat preciserar vårt syfte och tar upp de frågeställningar som arbetet utgår ifrån. I det andra kapitlet presenteras olika teorier om och synsätt på skapande verksamhet samt tidigare forskning kring föräldrars inställningar till och förväntningar på förskolan och även hur förskolan har utvecklats just med fokus på skapande. I kapitel tre redogör vi för vår metod, vårt urval och genomförande. Även forskningsetiska överväganden tas upp. I kapitel fyra redovisas och analyseras vår insamlade empiri. Först en kort

sammanfattning som bygger på de frågor vi ställt till föräldrarna. Efter det en analys av svaren och koppling till de teorier och den tidigare forskning som vi har tagit upp i kapitel två. I det femte och sista kapitlet diskuterar vi vårt arbete med kritiska ögon. Avslutningsvis lyfter vi även upp förslag på fortsatt forskning.

1.4 Definition

Hur begreppet skapande verksamhet definieras är varierande från person till person. Skapande verksamhet kan ses som otroligt brett. Knutsdotter Olofssons definition av den skapande verksamheten är: ”Med skapande verksamhet menar jag inte bara estetisk verksamhet eller konstnärlig verksamhet, utan allt det barnen gör för att gestalta något” (Knutsdotter Olofsson, 1996, s. 160). Allt barn gör kan ses som skapande i någon form. En annan bra och mer tydlig definition av skapande verksamhet, som vi i inledningen tog upp, står skrivet i Lpfö 98:

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik (Lärarförbundet, 2004, s. 28).

I arbetet används orden förälder och föräldrar som innefattar mamma, pappa eller övriga vårdnadshavare.

(12)

2 Teori och tidigare forskning

De teorier som här tas upp är de som har mest relevans för arbetets frågeställningar. Inriktning har gjorts mot teorier som har anknytning till skapande i stort och fantasi och kreativitet. Tidigare forskning som rör föräldrars inställningar till och förväntningar på förskolans verksamhet, då speciellt när det gäller skapande verksamhet belyses. Historik tas upp om förskolan i stort, föräldrainflytande samt synen på skapande.

2.1 Teorier om skapande, kreativitet och fantasi

Lindqvist skriver i förordet till boken ”Fantasi och kreativitet i barndomen” (Vygotskij, 1995) att orden fantasi och kreativitet är positivt laddade, men att de trots det inte tas på allvar i vetenskapliga sammanhang här i västvärlden. Hon anser att det är vanligt att man ställer konst och rationalitet i motsats till varandra i de psykologiska teorierna och att det i pedagogiska sammanhang görs olika bedömningar av de så kallade teoretiska och estetiska ämnena. De teoretiska ämnena berör inlärningen i stort, men oftast den reproduktiva sidan av kunskapsprocessen, alltså minneskunskaperna. De estetiska ämnena däremot handlar om form, yta och utförande och de ämnena är produktiva och praktiska.

2.1.1 Fantasi enligt Vygotskij

Vygotskij (1995) hävdar att reproduktion (återskapande) är intimt förknippad med vårt minne, och att det då även är en förutsättning för tänkandet. Detta märks då människan upprepar redan uttänkta och använda handlingsmönster. För att människan ska kunna tänka ut något nytt behöver hon/han använda sin kreativa förmåga. Den förmågan är kombinatorisk, då människans hjärna kombinerar både det som hon/han varit med om i det förgångna men även det hon/han tror ska hända i framtiden. Inom psykologin kallas denna kreativa eller kombinatoriska förmåga för fantasi eller föreställning. Fantasin är enligt Vygotskij en slags medvetandeform, som hör ihop med verkligheten på olika sätt. All kreativ verksamhet har sin grund i fantasin inom flera områden och den möjliggör

(13)

det konstnärliga, vetenskapliga och tekniska skapandet. Alltså är allt som är skapat av människan en produkt av människans fantasi.

Vygotskij (1995) anser att alla människor är kreativa, även det lilla barnet. Det kreativa arbetet, barnets skapande och utvecklingen av denna är av stor betydelse för barnets allmänna utveckling och mognad. Barnets kreativa förmåga observeras bäst och lättast i dess lekar. Lekarna består oftast av det barnet redan sett, hört och varit med om, men det är inte bara en enkel reproduktion av det upplevda utan också en kreativ bearbetning och kombination av dessa upplevelser. Det är denna förmåga att med olika element som grund kunna skapa en konstruktion, att sätta samman det gamla i nya kombinationer, som är grunden för allt skapande.

2.1.2 ”Det tredje rummet”

Knutsdotter Olofsson (2003) har forskat om barns lek och hon betonar dess nära samband med skapande. Hon skriver att skapandet i grunden kommer från leken och att de båda har många liknande förutsättningar, till exempel att båda kräver uppmuntran och stimulans för att utvecklas. Leken och skapandet sker även i ett speciellt medvetandetillstånd. Även Winnicott (1971) talar om detta tillstånd där leken och skapandet uppstår. Han anser att vara skapande är att verkligen leva med sitt förnuft och att ha alla sina sinnen öppna. Knutsdotter Olofsson benämner detta tillstånd som ”det tredje rummet”. Detta medvetandetillstånd har sin utgångspunkt i det övergångsobjekt, till exempel en nalle, barnet har som trygghet då modern inte är närvarande. Objektet växer till ett utrymme mellan barnet och modern och det är i detta utrymme barnet kan börja låtsas och leka. Det är här, när utrymmet ytterligare har utvidgats, som den skapande verksamheten tar form och där kulturella upplevelser sker. Det är upplevelserna i detta ”tredje rum” som leder till mognad, ökad inlärningspotential och ett liv värt att leva. Med detta menas att en person inte behöver på ett ensidigt sätt anpassa sig och rätta sig efter världen och det som omger oss. Det ”tredje rummet” kan vara olika stort. Storleken beror till stor del på modern. Ifall hon är emotionellt pålitlig och tillåtande och om det finns tillit och trygghet i relationen till barnet kan detta rum växa sig stort och rikt.

(14)

2.1.3 Perspektiv på skapande

Granberg (2001) anser att småbarns skapande kan ses ur följande perspektiv: • Reproduktion

• Produktion • Kreativitet

Med reproduktion menas att barnen avbildar, återger eller kopierar delar av verkligheten. Granberg anser dock att barns skapande inte enbart kan ses med detta perspektiv, då hon tycker att alla barns uttrycksformer handlar lika mycket om att skapa något nytt som att befästa erfarenheter, intryck och kunskaper. Barnens skapelser är helt enkelt inga avbildningar och de återskapar inte det de ser, i alla fall inte så att vi vuxna förstår det eller så som vi ser det, utan deras skapelser berättar bland annat om deras personliga upplevelser. Reproduktionsperspektivet kan även medföra att det som de yngsta barnen gör bara ses som klotter och att dessa små barn inte är i behov av någon skapande verksamhet. Det skulle även innebära en ständig vuxenkontakt och många färdiga mallar att skapa efter.

Att se barns skapande som produktion handlar om att det huvudsakliga syftet är att producera och att få fram en konkret produkt och ett synligt resultat. Då de flesta aktiviteter som barn sysselsätter sig med kan sägas producera något, till exempel påhittade sånger och sandlekar, skulle allt då också kunna ses som skapande. Men då de flesta av dessa aktiviteter inte resulterar i en konkret eller hållbar produkt, kan det inte ses som skapande utifrån ett produktionsperspektiv. Fokuseringen ligger på produkten och att den är estetiskt tilltalande och vackert komponerad med avseende på färg, form och innehåll. Det producerade ges en status som någon form av dekoration och det är viktigt att exponera det för andra.

Att se skapandet som kreativitet innebär att det handlar om uppfinningsrikedom, nytänkande och idérikedom. Utifrån detta perspektiv betraktas nästan all barns verksamhet som skapande och det kännetecknas av ett kreativt nytänkande. Barnen kan, utan att vara styrda eller påverkade av några konventionella regler, använda alla sina uttrycksmöjligheter, undersöka och utforska tillvaron, experimentera och dra egna

(15)

barnens begreppsvärld, erfarenheter och intressen. Det viktiga är att skapa förutsättningar, locka och uppmärksamma barnen på möjligheterna för deras kommande upptäckter. Alla deras aktiviteter måste därför stödjas och uppmärksammas.

Enligt Granberg (2001) är småbarns lek ett ständigt pågående kreativt arbete. De skapar hela tiden. Hon hävdar att utvecklingen under småbarnsperioden kan ses som en lång period av skapande i lek, språk, motorik, dans, musik, sång, berättande och bild och form. Men till skillnad från vuxna syftar småbarns skapande inte till att nå fram till ett resultat. Det är processen, experimenterandet och upptäckterna barnen gör under tiden som är det centrala i den skapande verksamheten. Det är grundläggande att se barns skapande som kommunikation och inte som dekoration. Det som barnen skapar ska i första hand inte vara avsett för att hängas på väggen utan det är arbetsprocessen som är det huvudsakliga. Det är dock av stor vikt att ta vara på det skapade och exponera det på väggar och hyllor. Då visas respekt för det skapade och barnen känner att deras arbete uppskattas.

2.1.4 Förhållningssätt

Hur pedagogen förhåller sig till de skapande aktiviteterna har olika betydelse för skapandet och för barnen. Ifall pedagogen är delaktig i aktiviteten har barnen någon som de kan identifiera sig med, som ger dem det stöd de behöver och som visar dem hur de kan, ska eller bör göra. Pedagogen har med sin inställning och sitt förhållningssätt möjlighet att få barnen att känna arbetsvilja – eller motvilja, koncentration – eller distraktion, intresse – eller ointresse. Då pedagogens förhållningssätt påverkar om barnen vågar pröva ett nytt material bör detta presenteras så barnens intresse och nyfikenhet väcks. Pedagogen bör även medverka i aktiviteterna då han/hon kan visa hur materialet kan användas samtidigt som han/hon kan ge beskrivningar och förklaringar. Det medför att barnen både får en visuell och en verbal kunskap om materialet och aktiviteten. Ifall pedagogen däremot befinner sig i bakgrunden får barnen en möjlighet till att ostörda och på egen hand utforska och experimentera med material och verktyg. Det är angeläget att visa hänsyn till barnens integritet och deras individuella sätt att arbeta med materialet. Pedagogen ska dock vara närvarande och tillgänglig om barnen behöver stöd, uppmärksamhet eller uppmuntran. Samtidigt kan pedagogen observera och dokumentera vad och hur barnen skapar (Granberg 2001).

(16)

Den skapande verksamheten måste utgå från barnen och ta tillvara deras spontana skaparlust. Allt skapande ska även utgå från leken, från barnens intressen och från deras engagemang. De måste få möjlighet att i sin egen takt få närma sig de olika materialen och verktygen och de måste få god tid på sig att både ta in intrycken och bestämma sig för hur de vill göra. Barnen bör även få god tid på sig att utföra själva aktiviteten. Pedagogens uppgift under den skapande verksamheten är att ge barnen positiva upplevelser och känslan av att vara deltagande. Det är det som barnen får känna och uppleva när de är små som utgör grundförutsättningarna för all estetisk verksamhet senare i livet (Granberg, 2001).

2.1.5 Lek och skapande

Att lek och skapande har nära samband hävdar bland annat Granberg (2001), Vygotskij (1995) och Knutsdotter Olofsson (1996, 2003). Granberg anser bland annat att skapande och lek kan ses som en och samma företeelse, då lek är att skapa och att skapande är lek. Grunderna till alla former av konstnärligt skapande kan ses i barnens lek, till exempel genom de sånger de spontant sjunger eller genom de rollekar de hittar på. I barnens lek växer det två- och tredimensionella skapandet fram. ”Det är genom leken barn lär sig både att uppleva andras skapande och att själva uttrycka sig i skapande verksamheter” (Granberg, 2001, s. 14).

I förskolan lär sig barnen främst i naturliga meningsfulla sammanhang. Med en temabaserad verksamhet och fri lek underlättas det för barnen att knyta an till tidigare kunskap och erfarenheter och det blir lättare för dem att se helheter och samband.

I leken får barnen använda sin fantasi och spontanitet. De imiterar, prövar och bearbetar på ett otal sätt sina intryck och upplevelser. Leken kan bestå av imitationslekar, rörelselekar, sinneslekar, experimenterande och utforskande lekar samt rollekar. Det är viktigt att ge barnen inspiration, god tid, utrymme och material till deras lekar (Sundell & Salonen, 1991, ss. 12-13).

(17)

2.1.6 Utveckling

Med en kombination av en kvalitativt välutvecklad lek och ett rikt skapande finns det goda förutsättningar för att de kognitiva funktionerna hos barnen tränas. Dessa

funktioner är till exempel föreställningsförmåga, perception, språklig uttrycksförmåga, påhittighet och förmåga att hitta kreativa lösningar på olika problem. Förutom detta lär sig barnen även att kategorisera och ordna i serier, se likheter och skillnader mellan olika material, skaffa sig en teknisk kompetens och bli förtrogna med naturlagarna (Knutsdotter Olofsson, 1996).

Strömbom (1981) anser att våra sinnen är våra mottagarorgan. Vi får information om omvärlden genom syn, hörsel, känsel, lukt- och smaksinne, men även om vad som händer inuti oss själva. Hon anser också att händerna hjälper oss att utföra våra tankar och idéer, att uttrycka oss och komma i förbindelse med omgivningen. Skapande verksamhet tränar sinnena och är mycket utvecklande för händerna.

Även Granberg (2001) framhåller betydelsen av sinnenas funktion. För att utforska omvärlden använder barnen alla sina sinnen. För att hjälpa barnen att utveckla samordningen av olika sinnesintryck är det viktigt att de i sin egen takt och på egen hand tillåts undersöka, utforska och experimentera med olika material. Barnen bör alltså erbjudas sinnesstimulerande miljöer, dock bör det inte gå till överdrift då det finns risk att barnen blir överstimulerade.

När det gäller den motoriska utvecklingen sker den enligt Granberg (2001) inifrån och ut. Först utvecklas förmågan att styra armar och ben sedan förmågan att styra rörelserna i händer och fötter. Sist utvecklas motoriken i fingrar och tår. Alltså utvecklas grovmotoriken före finmotoriken. Skapande verksamhet ger rika möjligheter att utveckla både finmotoriken och grovmotoriken.

Under skapande aktiviteter får småbarn på ett lustfyllt sätt öva motorik, koordination, iakttagelseförmåga och koncentration. De tränar handens och fingrarnas finmotorik, koordination av ögon- och handrörelser samt deras koppling till hjärnan. Detta utvecklar barns språk-, skrift-, och bildmedvetande, samt ger dem nödvändiga erfarenheter inför kommande läs- och skrivinlärning (Granberg, 2001, s. 26).

(18)

2.2 Tidigare forskning om föräldrar i ett förskolesammanhang

Carlsen och Samuelsen (1991) poängterar betydelsen av förskolepersonalens förhållningssätt för barnens estetiska utveckling. Samspelet mellan hemmet och förskolan är också viktigt. Dock nämns det inget om föräldrarnas förhållningssätt och vilken betydelse det kan ha.

Ladberg (1986) påstår att det brukar vara medelklassföräldrar som ställer krav på den pedagogiska verksamheten. Hon anser att det finns stora skillnader mellan olika grupper av föräldrar. Ladberg poängterar samtidigt att föräldrar inte är en enhetlig grupp.

Föräldrar har olika inställningar, åsikter, normer, livsstil, sociala situationer med mera som påverkar hur de ser på saker och ting.

I en studie om föräldrars upplevelser av och förväntningar på förskolan (Sundell & Salonen, 1991) framkom det att föräldrarna i första hand ville att det som förskolan skulle lära barnen handlade om konkreta kunskaper och färdigheter. Att lära barnen enkla sånger, måla, väva, arbeta med lera, arbeta med enkla tekniska experiment, träna grovmotorik och dans samt träna finmotorik ansågs vara viktigt. ”Det som föräldrar främst förväntade sig att förskolan skulle lära deras barn handlade om kognitiva och motoriska mål. Barnens känslomässiga och sociala utveckling ville däremot en större grupp föräldrar själva ta ansvaret för.” (Sundell & Salonen, 1991, s. 2) Sundell och Salonen menar att resultatet stämmer dåligt med förskolans övergripande målsättning så som den formulerats i det Pedagogiska programmet.

När Sundells och Salonens studie genomfördes fanns det inte någon läroplan för vad barnen skulle lära sig i förskolan. Det som fanns var ett pedagogiskt program med allmänna råd om vilket innehåll förskolan skulle ha.

Fredriksson (1991) beskriver föräldrasamarbetet på en förskoleavdelning. Hon har i sin studie intervjuat bland annat föräldrar för att undersöka hur de uppfattar och ser på innehållet och arbetssättet i förskolan. Där framkom att föräldrar värderade skapande aktiviteter och kreativitet högt och vikten av att barnen får utveckla sin fantasi och arbeta med skapande aktiviteter. Många föräldrar ansåg att det var viktigt för barnen att träna sig i social samvaro och att få leka och arbeta på ett lekfullt sätt. Mer än hälften av föräldrarna framhåller att det är viktigt att barnen får träna sig i social samvaro, det vill

(19)

säga att lära sig umgås i grupp. Det är också viktigt att barnen får möjlighet att leka och att arbeta med aktiviteter och teman under lekfulla former.

Olsson (1993) har gjort en studie om hur föräldrar och personal bedömer kvalitet och samverkan i förskolan. Där framkom det att många av dessa föräldrar ville ha mer skapande verksamhet i förskolan. Studien undersökte bland annat om föräldrar ville förändra något i verksamheten och i så fall vad. Frågan var ställd som en så kallad öppen fråga, det fanns alltså inga fasta svarsalternativ. Alltså kom det önskemålet spontant. Studien klargjorde dock inte vad skapande verksamhet innebär i praktiken.

2.3 Skapande verksamhet ur ett historiskt perspektiv

Många pedagogiska filosofer har genom årtusendena propagerat för barns eget aktiva och kreativa skapande som en betydelsefull väg till lärande och utveckling. Synen på skapande aktiviteter har genom åren förändrats. ”Från att ha betraktats som tidsfördriv sågs kreativ verksamhet under 50- 60-talen som uttryck för känslor och under 70-talet enbart som ett kommunikationsmedel” (Granberg, 2001, s 46).

Enligt Jan-Erik Johansson är det Fröbels teoriersom den svenska förskolan än idag bygger sin verksamhet på. Fröbel (1782-1852) var den förste som arbetade fram en pedagogik för arbetet med små barn. Fröbel betonade föräldrarnas roll i barnens

uppfostran, då framför allt mammornas (Socialstyrelsen, 1988). Fröbel framhöll barnets skapande och självverksamhet men i verkligheten kom hans formella lekövningar att motverka tanken om frihet i uppfostran (Lindqvist, 1989). Mathiasson (2001) skriver i en artikel i Pedagogiska Magasinet att en av grundstenarna i det fröbelska tänkandet är estetiken. Den estetiska erfarenheten är grundläggande för all mänsklig kunskap. Fröbel hämtade begreppet från den tyske filosofen Alexander Baumgarten. Baumgarten

definierade estetik som läran om det vackra och det sköna i tillvaron. Carlsen och Samuelsen (1991) understryker att ett estetiskt förhållningssätt handlar om att vara i den fysiska förnimmelsen och fortsätta vara där. Det gör barnen om de inte blir hindrade, stoppade eller avledda utan blir bemötta med en bekräftande kommunikation.

På 1930-talet påpekade bland andra Elsa Köhler (1879-1940) bristen på frihet och skapande i den fröbelinspirerade pedagogiken. Nya synsätt grundades inom

(20)

barnpsykologin. Med sin aktivitetspedagogik, som byggde på att barn lär genom att uppleva och göra och att barn bör få skapa fritt utan modeller, kritiserade hon

fröbelpedagogiken. Under 1960- och 1970-talet ökade antalet daghem kraftigt och det infördes pedagogiska program byggda på statliga utredningar. 1972 tillsattes

Barnstugeutredningen i ett försök att få daghemmen att bättre tillgodose barnens

utveckling och inlärning. Barnens bildskapande beskrivs i Barnstugeutredningen som en kommunikativ förmåga. Barnen skulle fritt få prova olika material och hitta egna

lösningar. Pedagogens roll var att ge teknisk hjälp om det krävdes. På 1980-talet blev Reggio Emilia-pedagogiken allt mer populär i Sverige. Reggio Emilias grundare Loris Malaguzzi (1920-1994) menade att kreativiteten finns hos alla och är till för alla. Pedagogiken har en stark betoning på skapande aktiviteter som drama, musik, teckning och målning (Bendroth-Karlsson, 1998).

1986 fick socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utforma ett pedagogiskt program för förskolan. Det pedagogiska programmet för förskolan skulle ange ramen för den pedagogiska verksamheten. Programmet kom att innehålla allmänna råd. Omvårdnad, omsorg, arbete, lek och inlärning samt skapande verksamhet var utgångspunkten för den pedagogiska verksamheten. ”Förskolan ska tillhandahålla ett rikhaltigt och varierande material för allehanda skapande verksamheter lämpade för olika åldrar, inomhus och utomhus” (SOU, 1987, s. 33). Förskolan skulle vara ett komplement till hemmet och verksamheten skulle utformas i ett nära samarbete med föräldrarna. Föräldrarnas delaktighet och roll belyses på flera ställen i Pedagogiska programmet. ”I förskolan ska barnen få pröva och vidareutveckla det som grundläggs hemma. […] Föräldrarna har rätt att delta i planering och genomförande av verksamheten.” (SOU, 1987, s 54) I dag omfattas det svenska utbildningssystemet av tre läroplaner där Lpfö 98 är

förskolans. Lpfö 98 är en förordning, utfärdad av regeringen, med bindande föreskrifter. Läroplanen ska styra förskolan och har utformade mål, så kallade strävansmål, men det anges inte hur målen ska nås. Den uttrycker även vilka förväntningar och krav barn och föräldrar kan ha på förskolans verksamhet (Lärarförbundet, 2004).

I Lpfö 98 står det att bild- och formskapande ska finnas som ett inslag i förskolans verksamhet. Skapande verksamhet skall vara en del av barnens vardag. ”Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl

(21)

förskolan och föräldrarna tas upp på flera ställen. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

(22)

3 Metod och studiens utformning

3.1 Metodval

Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Enkäterna innehåller öppna frågor, där föräldrarna fritt får förklara sina svar vilket är i enlighet med en kvalitativ ansats. Enkäter av det här slaget har, enligt Patel och Davidson (1991), en låg grad av strukturering och en hög grad av standardisering. Den låga graden av strukturering innebär att frågorna är öppna och ger respondenterna möjlighet att fritt förklara vad de menar. Den höga graden av standardisering innebär att frågorna är lika för alla och att de ställs i samma ordning till alla i undersökningsgruppen.

Vi funderade ett tag på att komplettera enkätstudien genom att intervjua några föräldrar, då Johansson och Svedner (2001) anser att enkäter av detta slag inte är den bästa metoden för att ta reda vad undersökningsgruppen har för synsätt och förhållningssätt. Trots dessa påstådda nackdelar valdes enkäter som den enda undersökningsmetod, då dessa skulle ge en bredare empiri att utgå ifrån. Då tiden inte heller fanns för en större undersökning med kompletterande intervjuer blev inriktningen enbart mot enkäter.

3.1.1 Pilotstudie

Enligt Ejlertsson (1996) är det en fördel att göra en pilotstudie före den egentliga studien. Därför lämnades enkäten till några personer som fick svara på frågorna och lämna sina synpunkter på upplägget innan enkäten lämnades till föräldrarna. På så vis kunde brister upptäckas i enkäten. Bland annat framkom att en fråga kändes överflödig och svår att svara på. Efter pilotstudien gjordes några ändringar som medförde att enkäten blev mer tydlig och frågorna mer lättförståeliga.

(23)

3. 2 Forskningsetiska överväganden

Bell (2000) framhåller att deltagarna i en studie måste vara fullt medvetna om forskningens syfte och om sina rättigheter. Detta har föräldrarna blivit informerade om i ett informationsbrev, ett så kallat missivbrev (bilaga 1) som medföljde enkäten (bilaga 2). Alla föräldrar som har blivit tillfrågade att delta i studien har haft möjlighet att tacka nej.

Vi har tagit hänsyn till de fyra huvudkrav som nämns i vetenskapsrådets ”Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning” (2002). Det första kravet är informationskravet, vilket handlar om att de som är berörda av forskningen ska informeras om forskningens syfte. Det har vi gjort genom missivbrevet. Nästa krav är samtyckeskravet, vilket handlar om att deltagarna i en undersökning ska få bestämma om de vill medverka eller inte. I vår undersökning har deltagarna fått det valet då det har varit frivilligt att svara på enkäten. Den informationen fanns med i missivbrevet. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet, vilket handlar om att uppgifter om deltagarna i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifterna om de medverkande inte lämnas ut till obehöriga. Detta har vi löst genom att inte inhämta den informationen om föräldrarna. Vilket medfört att de har varit anonyma även för oss. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet, vilket innebär att de insamlade uppgifterna om enskilda personer enbart används i forskningsändamål. Det har vi tagit hänsyn till, då vi har valt att i examensarbetet inte medföra några demografiska frågor. Vi har därmed inte frågat efter några personliga uppgifter om föräldrarna i vår studie.

3.3 Urval

Då denna undersökning rimligtvis inte kan undersöka alla föräldrars inställningar, har ett urval gjorts. Den undersökningsgrupp som har valts är föräldrar till barn mellan 1 och 5 år som går på förskola. Enkäten har lämnats till föräldrar på två förskolor som vi tidigare kommit i kontakt med. Då de föräldrarna känner till oss har vi förhoppningen om att de därmed är villiga att delta i studien.

(24)

En av förskolorna är inspirerad av Reggio Emilia-pedagogiken. Verksamheten erbjuder barnen många möjligheter till upplevelser av natur och miljö. Dessa erfarenheter används sedan i ett skapande arbetssätt, genom till exempel saga och berättande, drama, musik och bild, för att gestalta och uttrycka upplevelserna. Den andra förskolan har leken och språket i fokus samt en inriktning mot natur, miljö och språk.

3.3.1 Bortfall

Med medvetenheten om att bortfallet i enkätundersökningar ofta kan bli stort i

jämförelse med intervjuundersökningar (Ejlertsson, 1996) delades enkäten ut till extra många respondenter, i detta fall 76 st. Bortfallet blev som väntat stort då endast 19 svar inkom. Det gör att bortfallet är 75 %. Trots stort bortfall ansåg vi ändå fått tillräckligt mycket empiri då det framkom flera och intressanta svar som det kunde göras en bred analys på.

3.4 Genomförande

Efter att vi bestämt oss för vilken metod som skulle användas började utformningen av enkäten. Ett antal frågor skrevs ner och omformulerades tills vi kände oss nöjda. I samband med detta formulerades även ett följebrev, ett så kallat missivbrev, till föräldrarna. I brevet framfördes syftet med undersökningen samt att det var frivilligt att delta (se bilaga 1). Pilotstudien genomfördes genom att enkäten lämnades till tre personer som fick svara på frågorna och ge synpunkter på upplägget. Efter pilotstudien genomfördes vissa ändringar i enkäten. Enkäterna tillsammans med missivbrevet delades ut till 36 föräldrar på den ena förskolan och till 40 föräldrar på den andra förskolan. De fick en vecka på sig att lämna in sina svar. Dock stod det snart klart att en förlängning med en halv vecka blev nödvändig för att fler svar skulle hinna lämnas in. Under denna tid var vi ute på förskolorna några av dagarna för att påminna föräldrarna om inlämningstiden och för att kunna svara på eventuella frågor.

(25)

3.5 Analysbeskrivning

Bearbetningen av vår insamlade empiri utfördes först genom att en sammanställning av alla enkätsvaren skrevs in på en dator. En fråga i taget textades ner och enkäterna numrerades med var sin siffra för att vi på så vis skulle veta vilka svar som hörde ihop. När alla svaren sammanställts skrevs de ut på papper. Markeringar med olika

färgpennor gjordes och på så vis kunde en struktur och olika mönster urskiljas i svaren. Utifrån detta sammanfattades svaren på frågorna. Vi jämförde våra personliga

uppfattningar av svaren och upplevde att vi tolkat dem på samma sätt. Sedan startade analysarbetet, vilket hade sin utgångspunkt från olika infallsvinklar och ett

(26)

4 Resultat

Vi vill poängtera att det är vår tolkning av föräldrarnas enkätsvar som presenteras här. Paralleller och slutsatser som funnits relevanta i sammanhanget har dragits. På flera ställen i arbetet förekommer citat direkt från enkätsvaren, dock har eventuella stavfel redigerats. Då det även förekommit andra språk har en översättning till svenska

genomförts. Då inga frågor om föräldrarna medförts i enkäten framkommer det inte om de som svarat är kvinnor eller män, inte heller om det är en förälder eller ett föräldrapar som har svarat tillsammans. Den informationen är inte relevant, då syftet med studien är att lyfta fram hur föräldrar resonerar kring skapande verksamhet i förskolan oberoende av kön och civilstånd.

4.1 Sammanfattning enkätsvar

I detta kapitel presenteras en sammanfattning av föräldrarnas svar. Vidare kommer vi att analysera svaren utifrån olika infallsvinklar.

4.1.1 Definitioner av skapande verksamhet

Enligt föräldrarna är skapande verksamhet en verksamhet som väcker barnens lust och fantasi. Barnen får utifrån sina egna förutsättningar möjlighet att vara kreativa och använda sin fantasi. De får skapa något betydelsefullt både konkret och känslomässigt, med hjälp av färg, form, sång, musik, dans, teater mm. Skapande verksamhet kan innehålla en viss produktion, men det är enligt de flesta föräldrarna inte huvudsaken att det blir en färdig produkt. Fokus ligger på processen. Många föräldrar anser att det är betydelsefullt att barnen erbjuds en inspirerande miljö där de på flera olika sätt får möjlighet att låta lusten och fantasin flöda. En synpunkt är att all aktivitet som

stimulerar fantasin är skapande. Att fritt få leka, prova på olika saker och material ses av flera föräldrar som en del i skapandet. Men det framkommer även att det ska ske inom vissa ramar så det inte blir lek. Det är också viktigt att barnen blir motiverade och inspirerade till att själva tänka och få uttrycka sig på olika sätt.

(27)

4.1.2 Skapande verksamhets betydelse för förskolans verksamhet

Alla föräldrarna är överens om att skapande verksamhet är viktigt i förskolan. De har olika synpunkter om varför det är viktigt. De flesta tycker att det är viktigt eftersom det motiverar och stimulerar barnens fantasi och kreativitet. Andra tar upp mer kognitiva aspekter, som att det är viktigt för barnens utveckling och då i synnerhet deras

personliga utveckling. En annan synpunkt är att den skapande verksamheten är viktig för barnens lärande och som en metod för att uppnå vissa mål. Några synpunkter som framkommer är ”att skapa är ett sätt se saker på och gör att man lätt kan hitta lösningar i problem”, ”att låta fantasin flöda löser problem” och ”det är extra viktigt för dem som inte har så aktiva föräldrar”. Ett perspektiv är även att den skapande verksamheten är viktig för att den är rolig och skapar en mer inspirerande miljö. Det är viktigt att inte alltid vara så konkret utan låta barnen fantisera och känna känslor.

4.1.3 Hur förskolan ska arbeta med skapande verksamhet

Föräldrarna tycker att förskolan generellt ska jobba med mycket skapande verksamhet och att variera denna. De ger exempel på olika aktiviteter, som till exempel: ”allt ifrån ute och hitta skatter i naturen till pyssel och sång/musik, baka”. Det är många av föräldrarna som tycker att det är viktigt med variation och att barnen både får skapa enskilt och tillsammans med andra. Det är också viktigt att förskolan aktivt visar, entusiasmerar och att barnens nyfikenhet fångas. Varje barns styrka och kreativa läggning bör lockas fram med både styrda och ickeplanerade aktiviteter (eller som en förälder uttrycker: ”fritt och styrt”). Barnen bör ha tillgång till massor av varierande material, som till exempel lera, färg, ”geggamoja”, böcker, bilder mm. Det framkommer även att föräldrarna tycker att ”man ska avsätta tid för olika utvecklande aktiviteter och inte enbart låta barnen leka” och ”… det ska vara någorlunda strukturerat och inte allt för abstrakt” vilket kan tyda på att de skiljer på skapande och lek. En annan förälder poängterar att det är viktigt att visa barnen att man tar deras produkt seriöst och att det därför är bra om förskolan ställer ut deras produkter exempelvis genom vernissage.

(28)

4.1.4 Vad som är betydelsefullt med skapande verksamhet

Exempel på aktiviteter och material som föräldrarna nämner är måla, rita, klippa, klistra, forma, snickra, bygga, spela teater, sjunga, spela instrument, att arbeta med gips, lera, vatten, pärlor, böcker och natur. Genom skapande utvecklas också språket anser några föräldrar. Att utveckla förmågan att uttrycka sig och lösa problem anser flera föräldrar är angeläget. Det är betydelsefullt att barnens behov tillgodoses och att deras potential utvecklas. Som en förälder uttrycker det bör man ta tillvara på barnens idérikedom, kreativa förmåga, konstnärliga läggning och musikalitet. Skapande verksamhet ska vara lustfylld och rolig. Barnen ska enskilt och tillsammans med andra få prova nya saker och då även få möjlighet att utveckla sina sociala färdigheter. Det är också viktigt med någon vuxen som lyssnar och ställer frågor och uppmuntrar till diskussion.

4.2 Analys

I detta kapitel analyseras och problematiseras den insamlade empirin utifrån olika infallsvinklar kopplas ihop med tidigare forskning och teori, som har tagits upp i kapitel två.

4.2.1 Produktion, reproduktion eller kreativitet?

Det är särskilt en av föräldrarna som ser skapandet som produktion. Denna förälder skriver bland annat ”att barnen skapar något (saker)” på frågan om vad skapande verksamhet är och att förskolan eventuellt kan ställa ut barnens produkter, exempelvis med vernissage. På frågan om hur de tycker att förskolan ska arbeta med skapande verksamhet svarar en av föräldrarna att det är viktigt att ”Visa barnen att man tar deras produkt seriöst.” Föräldrarna anser att det som barnen skapar främst är en produkt och något som sedan ska visas upp. Så som vi tolkar Granbergs (2001) teori om detta produktionsperspektiv är det inte riktigt lika ”bra” som att se skapande som kreativt. Vi ställer oss lite tvekande till det då vi anser att se skapande som produktion kan vara mer som att se skapande ur ett praktiskt perspektiv. Det som vi ser skapande som då är det

(29)

samtidigt ser det som något kreativt. En förälder nämner även betydelsen av att visa upp barnens produkter och att visa dessa respekt. Det talar även Granberg om. De är båda överens om att det är viktigt att ta vara på det skapade och visa upp det för andra så att barnen förhoppningsvis kan känna sig nöjda och uppleva att deras arbete uppskattas. Få av föräldrar ser skapandet som reproduktion. Dock är det en förälder skriver: ”Härma= Följa vuxens anvisning. … med stigande ålder blir viktigt att följa vuxens anvisning dels i skolförberedande syfte men också då olika färdigheter är viktiga att kunna”. Föräldern anser att en betydelsefull del av den skapande verksamheten är att barnet lär sig att kunna härma och följa anvisningar från en vuxen. Vidare kan det tyda på att föräldern anser att barnen ska lära sig att skapa på ett sådant sätt som den vuxne gör och att det finns olika färdigheter som är viktiga att kunna. Dock anser föräldern samtidigt att ”det är viktigt att inte ha för svåra uppgifter och för strikta ramar”. Detta pekar mot att föräldern ändå inte till fullo anser att barnen ska arbeta utifrån färdiga mallar och med uppgifter som de ännu inte är mogna för. Föräldern kan därför anses tycka att barnen ska ha möjligheten att i den skapande verksamheten både få skapa fritt men detta även under vissa ramar. Detta är även vad föräldern svarar på frågan om hur förskolan ska arbeta med skapande verksamhet: ”Fritt och styrt.”

Bland de svar vi fick in är det väldigt många som skriver om kreativiteten och fantasin. De flesta tycker att det är viktigt att locka fram kreativiteten och fantasin hos barnen och att det är viktigt att stärka dessa sidor hos dem. På frågorna om vad föräldrarna anser att skapande verksamhet är och vad de tycker att deras barn ska få ägna sig åt/arbeta med/utveckla i förskolan är det flera som nämner att de tycker att det är det mesta och att det inte finns några gränser mer än fantasin och resurserna. De flesta föräldrarna ser, precis som Granberg (2001), den skapande verksamheten som kreativ. Detta märks bland annat i en kommentar från föräldrarna: ”ALLT! Fånga barnens nyfikenhet – utforska – då lär sig barnen. Experiment är kul!”. Denna kommentar kan kopplas ihop med vad Granberg skriver om det kreativa synsättet: att barnen ska få undersöka,

utforska och experimentera och därmed kunna dra sina egna slutsatser. En intressant del av enkätresultatet, är det som den föräldern som vi refererat till i det föregående stycket om reproduktion tar upp. Denna förälders svar kan inte bara tolkas till att representera det reproduktiva perspektivet, utan kan även ses utifrån det kreativa. Denna förälder skriver även att barnen ska få arbeta med allt inom den skapande verksamheten och att

(30)

de ska få pröva sina teser. Det sistnämnda hör ihop med det vi tidigare skrev om, att barnen ska få möjlighet att undersöka, utforska och experimentera.

4.2.2 Skapande verksamhet som redskap för utveckling av kreativitet och

fantasi

Något som de flesta föräldrarna tar upp i sina enkätsvar är betydelsen av kreativiteten och fantasin för barnen. Föräldrarna tycker att det är viktigt att stimulera, motivera och utveckla dessa egenskaper hos barnen. Men hur kan kreativiteten och fantasin

utvecklas? För att barnen ska få möjlighet till detta så föreslår många av föräldrarna olika metoder och aktiviteter. Bland annat föreslår de att förskolan kan låta barnen få måla, rita, spela teater, sjunga, dansa, bygga, dreja, pyssla, baka med mera. Det är även några av föräldrarna som föreslår att förskolan skulle kunna arbeta med teman och ett av förslagen är att det skulle kunna ske på ett Reggio Emilia-inspirerat vis. Föräldern menar ett tema där förskolan fördjupar sig i något och att barnen får möjlighet att titta, röra och lära sig om det temat handlar om. Vidare får barnen också möjlighet att skapa själva olika saker och därtill även lära sig annat samtidigt.

Då fantasin, enligt Vygotskij (1995), bygger på att människan reproducerar och kombinerar med bland annat tidigare upplevda erfarenheter, kan dessa förslag mycket väl utveckla fantasin hos barnen. Genom de förslagen som föräldrarna ger får barnen många olika slags upplevelser och erfarenheter, särskilt genom temaarbeten. En

kommentar från föräldrarna är ”att locka fram varje barns styrka och kreativa läggning – utifrån styrda och icke-planerade aktiviteter”, vilket kan tolkas på två olika sätt. Dels kan det ses som att förskolan ska erbjuda både styrda aktiviteter och dels icke-planerade aktiviteter. Vi kan även tolka kommentaren som att förskolan ska/kan erbjuda

aktiviteter som både är styrda och ickeplanerade. Detta kan till exempel innebära att barnen får arbeta med målarfärg, men att det inte är planerat vad de ska måla. Detta är dock lite motsägelsefullt då barnen i sådana fall blir fria att måla vad de vill, vilket gör att aktiviteten inte längre är styrd. Men då aktiviteten är styrd i fråga om arbetsmaterial är det på detta sätt hur en styrd och icke-planerad aktivitet skulle kunna se ut.

(31)

4.2.3 Skapande verksamhet som positivt för barnens utveckling

Så gott som alla föräldrar anser att skapande verksamhet är bra för barnens utveckling. Med utveckling avser de bland annat motoriken, språket och sociala färdigheter. Att få experimentera och utforska sig själva och omgivningen betraktas som oerhört

betydelsefullt. Föräldrarna påstår att en väg till utveckling är att använda sig av kroppen och alla sina sinnen. I Fredrikssons studie (1991) framkom att föräldrarna värderade skapande aktiviteter och kreativitet högt och att barnen får utveckla sin fantasi och arbeta med skapande aktiviteter. Mer än hälften av föräldrarna i denna studie ansåg att det var viktigt för barnen att träna sig i social samvaro, det vill säga att kunna umgås i grupp, samt att få leka och arbeta på ett lekfullt sätt. Det ansågs också viktigt att barnen fick möjlighet att leka och att arbeta med aktiviteter och teman under lekfulla former. Här kan vi se likheter mellan vår studie och den som Fredriksson gjort.

Flera föräldrar tar upp barnens språkutveckling som en viktig del i skapandet. En förälder anser bland annat att ”genom skapande utvecklas språket.” Granberg (2001) poängterar vikten av kommunikation mellan barn och vuxna. Hon talar om att skapande verksamhet ger många rika tillfällen till språklig kontakt med barnen. Den vuxna hjälper barnen att sätta ord på upplevelserna genom att vara lyhörd och tolka barnens ibland ordlösa budskap. Vidare anser hon att utvecklingen under småbarnsperioden kan ses som en lång period av skapande i lek, språk, motorik, dans, musik, sång, berättande och bild och form. Skapande verksamhet ger barnen möjligheter att öva koncentration, iakttagelseförmåga, motorik och koordination.

Några kommentarer från föräldrarna som kan kopplas till språkutveckling är: ”Det är också viktigt med någon som lyssnar och ställer frågor och uppmuntrar till diskussion.” och ”… för barnet är det mesta skapande, de skapar ord, meningar…” Även att hitta på egna ramsor och lära sig sånger kan mycket väl ses som skapande anser några föräldrar. Föräldrarna är överens med Granberg (2001) om att den skapande verksamheten är utvecklande för språket.

På frågan om vad föräldrarna anser betydelsefullt att barnen får ägna sig åt/arbeta med/utveckla inom skapande verksamhet kommer bland annat finmotoriken på tal. ”Rita, måla, använda händerna - finmotoriken.” Strömbom (1981) och många med

(32)

henne anser att finmotoriken övas när barnen får använda sina händer genom att klippa, måla, forma, bygga mm. Föräldrarna kan även se skapande som ett redskap för att utveckla motoriken. Då barnen utvecklar sitt språk och sin motorik ökar också deras självkänsla och självförtroende.

Som det nämndes ovan anser många föräldrar att skapande verksamhet är bra för barnens personliga utveckling. Att stimulera kreativiteten och fantasin ses som oerhört viktigt för den sociala utvecklingen. Att barnen får utforska omgivningen och olika material tillsammans med andra och lära sig olika ”tänk” uppskattar många föräldrar.

Att få arbeta både enskilt och tillsammans med andra stärker barnens självbild. Detta stämmer överens med Granbergs (2001) påstående att när små barn skapar tillsammans utvecklar de sin sociala kompetens och förmåga till empati samtidigt som gruppkänslan och gemenskapen i gruppen stärks. ”Bli trygg i sig själv och våga uttrycka sig” var även en kommentar från föräldrarna, vilket vi tolkar som att barnens självförtroende ska stärkas och att det är betydelsefullt för barnens sociala utveckling.

Några ytterligare kommentarer från föräldrarna är att barnen ska få utveckla sitt kreativa tänkande och sin förmåga att generellt kunna tänka på olika och nya sätt. Även att barnen ska bli bättre på att lösa problem, vilket de till exempel kan göra genom att låta fantasin flöda. Detta är åsikter som stämmer väl överens med vad Knutsdotter Olofsson (1996) skriver om, ett rikt skapande tillsammans med en välutvecklad lek ökar

möjligheterna till att barnens kognitiva utveckling stärks. Barnen har då möjlighet att med sitt kreativa tänkande bli bättre på att kunna hitta nya lösningar på olika problem.

4.2.4 Miljöns betydelse och ett komplement till hemmet

Betydelsen av en inspirerande och stimulerande miljö är stor, både inne och ute, hävdar föräldrarna. Hur rummen är utformade och vilka material som erbjuds anser föräldrarna vara betydelsefullt för att barnen ska bli inspirerande till att skapa. Föräldrarnas synsätt stämmer bra ihop med vad som står i Lpfö 98. ”Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden” (Lärarförbundet, 2004, s. 27). En förälder skriver: ”Att barnen

(33)

kreativa saker när lusten faller på.” Också detta nämns i Lpfö 98; ”Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande” (Lärarförbundet, 2004, s. 30).

Det är några av föräldrarna som anser att skapande verksamhet i förskolan är bra då det är ett komplement till hemmet. En kommentar var bland annat att skapande verksamhet ”är extra viktigt för dem som inte har så aktiva föräldrar.” En annan synpunkt är att barnen på förskolan har möjlighet att tillsammans jobba med större projekt, sådant som är svårare att kunna göra hemma. Föräldrarna anser att det på förskolan finns mer material, flera barn som kan skapa tillsammans, kunniga pedagoger och möjlighet att få ett rikt utbud av aktiviteter.

På frågan om vad föräldrarna anser är betydelsefullt att deras barn får ägna sig åt/arbeta med/utveckla inom den skapande verksamheten framkommer bland annat önskemål om att barnets behov ska tillgodoses och framför allt att barnets utveckling ska stimuleras och dess potential förverkligas. Att barnen ska bli trygga i sig själva och våga uttrycka sig nämns också. Detta är något som föräldrarna kan hjälpa till med att utveckla då de enligt Winnicott (1971) har möjlighet att bland annat öka barnens inlärningspotential genom att vara emotionellt pålitliga och tillåtande. De kan även bygga upp en relation med trygghet och tillit till barnen. Då ökar storleken på barnens ”tredje rum” vilket medför att möjligheterna till lek och skapande blir större. Dock anser Winnicott att det endast är modern som har denna funktion, men vi anser att även fadern och/eller annan vårdnadshavare kan fylla den funktionen.

4.2.5 Skapande verksamhet som odelat positivt

De flesta föräldrarna som har svarat på vår enkät och som även har nämnt kreativiteten och fantasin har en positiv syn på dessa. Föräldrarna tar inte upp några direkt negativa effekter av de båda begreppen utan de är överens om att det är egenskaper som barnen bör få möjlighet att använda och utveckla. Det är även flera föräldrar som nämner lustens och glädjens betydelse för skapandet och att barnen ska få möjligheten till att få utlopp för fantasin.

Det vi dock har ställt oss frågande till är om kreativiteten och användandet av fantasin enbart kan ses ur en positiv synvinkel. En förälder skriver att hon/han anser att skapande verksamhet är viktigt i förskolan för att barnen bland annat ”ska lära sig att det är viktigt

(34)

att vara påhittiga, att det finns många sätt att uttrycka sig på.” Detta har vi försökt att problematisera. Det är lätt hänt att kreativitet och fantasi ses som något enbart positivt för att de i största drag leder till lust och glädje för, i detta sammanhang, barnet. Men om skapandet ses utifrån det kreativa perspektivet och därmed gör nästan all barns sysselsättning till skapande, borde även mindre omtyckta aktiviteter som barnen kan göra vara skapande. Exempel på detta kan vara när barnet målar på soffan, när de hittar på bus eller när de kladdar med maten på bord och kropp. Även ”bajskletande”, som Freud menar är barns första skapande (Granberg, 2001) borde ses som skapande utifrån det kreativa perspektivet. I dessa aktiviteter är barnen påhittiga och det är ett sätt för dem att uttrycka sig på. Dock tvivlar vi på att den citerade föräldern även tänkte på dessa aktiviteter när hon/han skrev sitt svar. Föräldrarna (och även många fler än dem) ofta och kanske allt för lätt enbart tänker på kreativitet och användandet av fantasi som med enbart positiva egenskaper. De nämnda begreppen kan även medföra att barnen gör mindre omtyckta aktiviteter, just för att barnen är kreativa och påhittiga.

4.2.6 Skapande verksamhet som lek eller icke-lek

I de enkätsvar vi fått in i vår undersökning har leken ingen tydlig roll. Detta är extra intressant då leken enligt bland annat Granberg (2001) och Knutsdotter Olofsson (1996, 2003) har ett starkt samband med den skapande verksamheten. Det är bara ett fåtal av föräldrarna som berör lekens roll. De flesta av de föräldrar som tar upp leken har en positiv syn på leken i den skapande verksamheten, men det finns även en tolkning som särskiljde de båda företeelserna från grunden.

Bland de svar som vi tolkar som positiva till lek i skapande sammanhang framkommer en syn på leken som framförallt en slags produkt av kreativiteten. Leken sätts i samma kategori som teckna, måla, bygga sandslott, musicera med mera. ”Att skapa något helt enkelt. Teckningar, bilder, måla, skulptera, musicera, fantisera ihop lekar, bygga

sandslott, bygga m klossar, mat etc.” Med andra ord sådant som barnen gör när de utför sitt skapande. En annan synpunkt som framkommer är att leken sätts i samma kategori som fantasi och kreativitet. ”Att personalen ställer ’rätt’ frågor som stimulerar lek och fantasi” tycker en förälder att förskolan ska arbeta med i den skapande verksamheten. En annan förälder tycker att skapande verksamhet är viktig för att barnen bland annat

(35)

En av föräldrarna har en helt annan syn angående leken. På frågan om vad skapande verksamhet är framkommer det att det är ”när barnen målar, pysslar, sjunger fritt utan att bli tillsagda vad de ska göra. Men det ska vara inom vissa ramar annars blir det lek.” Även på frågan om hur förskolan ska arbeta med skapande verksamhet framkommer att ”man ska avsätta tid för olika utvecklande aktiviteter och inte enbart låta barnen leka”. Föräldern skiljer på skapande och lek och menar att leken inte har något pedagogiskt värde i den skapande verksamheten. Detta är motsatsen till vad Granberg, Vygotskij och Knutsdotter Olofsson anser om lek och skapande.

De föräldrar med åsikterna vi ser som tillåtande till leken i den skapande verksamheten, delar dessa med Granberg (2001). En av hennes åsikter är just att skapande är lek och lek är skapande. Dock så har vi uppfattningen av att alla föräldrarna som tar upp lekens betydelse inte till fullo delar denna syn på lek och skapande, då vi har fått intrycket av de inte ser leken från båda dessa håll. De flesta ser att lek är skapande, på samma sätt som att till exempel målning är skapande. Däremot ser de inte fullt ut skapande som lek. Detta dels för att de inte på ett tydligt sätt drog denna koppling mellan de två

företeelserna och dels för att det framkom en så tydlig åsikt om att skapande inte är lek.

4.3 Sammanfattning och slutsatser

Syftet med arbetet är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring samt vilka

föreställningar de har om skapande verksamhet i förskolan. Frågeställningarna som legat till grund är:

Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? Hur ser föräldrar på skapande verksamheten i förskolan?

Vi har genom vår analys kommit fram till att föräldrarna ser på skapande verksamhet främst som något kreativt och fantasifullt. Föräldrarna ser skapande verksamhet som något positivt. De ser även skapande verksamhet som en metod för att utveckla barnen inom flera områden.

Föräldrarna definierar skapande verksamhet i förskolan på ett flertal sätt. De definierar det bland annat som olika metoder och aktiviteter, som till exempel målning och konstruerande. De definierar det även som ett redskap för utveckling. De områden som

(36)

de främst belyser är den motoriska, den språkliga, den sociala och den kognitiva utvecklingen. Det är inte så många av föräldrarna som tar upp lekens samband med skapande verksamhet, men de som gör det ser på det på annat sätt än som till exempel Granberg gör. Hon ser skapande som lek och lek som skapande. Vissa av föräldrarna däremot särskiljer de båda företeelserna från grunden. Förutom detta har vi kommit fram till att föräldrarna ser skapande verksamhet som ett komplement till hemmet, då barnen i förskolan har möjlighet till variation och att få arbeta tillsammans. Föräldrarna betonar även miljöns betydelse. Föräldrar ser även skapande verksamhet, och därmed även kreativitet och fantasi, som något positivt. Vi ställer oss dock frågande till om det enbart kan ses som positivt utifrån de svar vi fick in. Vi kom fram till att det nog inte var fallet. Alla föräldrar som medverkat i studien är nöjda med hur förskolan idag arbetar med skapande verksamhet. Men det betyder inte att vi inte tillsammans kan göra det ännu bättre. Genom att föra en öppen dialog mellan pedagoger, föräldrar och barn skapar vi en bra grund för samarbete och ökad förståelse mellanalla inblandade. Genom detta arbete har syftet uppnåtts att synliggöra föräldrars resonemang kring och föreställningar om skapande verksamhet i förskolan. Ekman och Sundell (1992) påstår att föräldrars förväntningar på förskolan inte alltid stämmer med de officiella

rekommendationerna om förskolans riktning. Utifrån denna studies empiri kan slutsatsen däremot dras att föräldrarnas förväntningar stämmer bra överens med förskolans verksamhet och uppdrag.

(37)

5 Metoddiskussion

Genom vår enkätstudie och vår analys av de svaren vi fått in har vi synliggjort föräldrarnas resonemang och föreställningar om skapande verksamhet i förskolan. Med facit i hand ser vi saker vi kunde ha utfört på ett annat sätt. En svaghet i vårt arbete är att vi har ett stort bortfall i enkätstudien. Vi var medvetna om att detta var en risk när vi valde metod. Utifrån denna vetskap delades därför enkäten ut till extra många

föräldrar. Vi tror inte att vi skulle ha kunnat påverka det stora bortfallet märkbart, men ju fler enkäter som delas ut desto fler borde också lämnas in. Då vi visste att bortfallet kunde bli stort funderade vi på att komplettera med ett antal intervjuer. Dock ansåg vi att vår insamlade empiri var tillräcklig för att besvara våra frågeställningar och då vår tidsram var begränsad ville vi koncentrera oss på enkätsvaren. Hade vi ändå valt att komplettera med intervjuer tror vi inte att vi skulle ha fått en lika rik analys som vi har idag.

Vi ställer oss själva lite kritiska till hur vi har tolkat vår empiri. Vi ser en risk i att vi kan ha övertolkat eller feltolkat de svar som föräldrarna har skrivit. Då vi inte har kunnat ställa följdfrågor har föräldrarna inte heller kunnat förtydliga eller förklara hur de har menat. Dock har vi försökt att vara tydliga i analysen med att det är våra tolkningar och att de eventuellt inte helt stämmer överens med föräldrarnas egentliga åsikt.

Det har varit mycket intressant att skriva om detta ämne. Även att ta del av föräldrarnas åsikter och hur de ser på skapande verksamhet. Vi har lärt oss mycket och hoppas att vi med detta arbete kan förmedla dessa kunskaper. Föräldrarna har en viktig del i förskolan och det är viktigt att synliggöra och ta vara på deras åsikter och idéer.

(38)

5.1 Förslag på fortsatt forskning

Vår undersökning är förhållandevis liten, så det hade varit intressant att se vad en större studie hade gett för resultat. En jämförelse av olika föräldragrupper hade även varit en intressant utgångspunkt. Exempel på några olika grupper kan vara föräldrar från glesbygden i jämförelse med föräldrar från tätorter, föräldrar med olika kulturella bakgrunder och föräldrar från olika socioekonomiska grupper.

Det hade även varit intressant att undersöka föräldrars syn på andra områden, till exempel gymnastikens och den fysiska rörelsens betydelse i förskolan, deras syn på föräldrasamverkan i förskolan samt att ta reda på hur väl de känner till Lpfö 98 och vad den innebär.

(39)

Referenslista

Bendroth-Karlsson, Marie (1998) Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Carlsen, Kari & Samuelsen, Arne Marius (1991). Intryck och uttryck. De estetiska

ämnesområdena inom barnomsorgen. Översättning: Hans Carlberg. Stockholm: Runa

Förlag AB.

Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ekman, Susanne & Sundell, Knut (1992). Mamma, pappa, dagis. Föräldrasamarbete i

förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Fredriksson, Gunilla (1991). Föräldrasamarbete i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Granberg, Ann (2001). Småbarns bild- och formskapande. Lek med former, färger och

linjer. Stockholm: Liber AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala

AB.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna. Om den fria lekens pedagogik. Stockholm: HLS förlag.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. (2:a uppl.) Stockholm: Liber AB. Ladberg, Gunilla (1986). Daghem och föräldrar. Stockholm: bokförlaget Prisma. Lindqvist, Gunilla (1989). Från fakta till fantasi. Om temaarbete utifrån skapande

ämnen och lek. Lund: Studentlitteratur.

(40)

Mathiasson, Leif (2001). Sinnligheten som kunskapsform. Pedagogiska magasinet 3/01, ss 28-31.

Olsson, Lena (1993). Två perspektiv på förskolan. En studie av hur föräldrar och

personal bedömer kvalitet och samverkan. FoU-rapport 1993:5. Stockholm:

Forsknings- och utvecklingsbyrån.

Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (1988). Föräldrarna och barnomsorgen - visioner och verklighet. Stockholm: Socialstyrelsen Utbildningsförlaget.

SOU (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd från socialstyrelsen, 1987:3.

Strömbom, Birgitta (1981). Barnen och livet. Stockholm: LTs förlag.

Sundell, Knut & Salonen, Florence (1991). Vad ska förskolan lära barnen? Föräldrar

och förskolepersonal om förskolans arbetssätt. FoU-rapport nr 1991:1. Stockholm:

Socialtjänsten Forsknings- och Utvecklingsbyrån.

Vygotskij, S. Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB. Winnicott, Donald W (1971). Lek och verklighet. Svensk utgåva 1981, 1995, 2003. Översättning: Ingeborg Löfgren. Stockholm: Natur och kultur.

Övrigt

Den blomstertid nu kommer? (2000). En dokumentär om barns skapande av Margareta

(41)

Elektroniska referenser

Vetenskapsrådet (2008-09-18) Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2008-12-15,

http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_princ iper_fix.pdf

(42)

Bilaga 1

Lärarutbildningen Malmö

081110

Hej!

Jag och min_____ börjar nu närma oss slutet av vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö. Just nu håller vi på att skriva vårt examensarbete. Det handlar om föräldrars attityd till och uppfattning om skapande verksamhet i förskolan.

Vi hoppas att ni kan hjälpa oss genom att svara på frågorna i den medföljande enkäten. Medverkan är frivillig men då vårt arbete bygger på de svar vi får in uppskattar vi om ni kan ägna en stund åt att svara på enkäten.

Era svar är givetvis anonyma och materialet kommer endast att användas till vårt examensarbete.

Enkätsvaren lämnar ni till någon av pedagogerna på förskolan, som vidarebefordrar dem till oss.

Vill ni hellre svara via mail går det också bra. Maila i så fall till oss så skickar vi enkäten till er.

Vi vill ha era svar så snart som möjligt, dock senast tisdag den 18 november. Har ni frågor eller funderingar över något får ni gärna kontakta oss.

Tack på förhand!

Karin Feldt Emma Henriksson

Tel:/ Tel:/

References

Related documents

För att den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ska kunna arbeta konsultativt måste alla i organisationen – legitimerad hälso- och sjukvårdsper- sonal,

Det faktum att forskningen ger olika svar på frågan om huruvida hårda eller låga krav påverkar längden på försörjningsstödsbehovet tycker vi skulle ha varit spännande att få

När funktionalitet inte finns i standard behöver systemet anpassas efter kunders specifika behov vilket kan vara en utmaning för ERPsystem.. Cirka 99 procent av ERPsystems

Ett medvetet språk bör användas samt att ta tillvara på alla tillfällen som ges för att stimulera och främja språkutvecklingen, oavsett om det är i en skapande situation

Massmedias tolkningsföreträde leder också till att de kan bidra med att förstärka den rådande diskursen för ett socialt problem genom att skriva på ett specifikt sätt (Thomassen

I läroplanen står det som mål att i förskolan ska de barn som är i behov av stöd få den stöttning de är i behov av. Syftet med den här studien är att undersöka vilken

Det är inte bara barnet som ska känna sig tryggt och trivas i förskolan utan det är minst lika viktigt att föräldrarna känner sig trygga, trygga med att deras barn blir

Dessa åsikter stämmer väl med amerikanska forskningsresultat om läxor, som visar att föräldrars engagemang i sina barns studier (vilket även ger signaler om att skolan är