• No results found

Mötet med äldre utsatta för övergrepp - En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mötet med äldre utsatta för övergrepp - En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MÖTET MED ÄLDRE UTSATTA

FÖR ÖVERGREPP

EN LITTERATURSTUDIE OM

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER OCH

ERFARENHETER

AMANDA LINDSTRÖM

JOHANNA LUNDBERG

Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

(2)

MÖTET MED ÄLDRE UTSATTA FÖR

ÖVERGREPP

EN LITTERATURSTUDIE OM

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER OCH

ERFARENHETER

Lindström, A & Lundberg, J. Mötet med äldre utsatta för övergrepp. En

litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.

Bakgrund: Övergrepp mot äldre förutses bli ett växande problem i global

utsträckning då befolkningen blir äldre. Forskningen gällande övergrepp mot äldre är inte lika omfattande som andra former av övergrepp till exempel mot barn eller kvinnor. Hälso- och sjukvårdspersonal, däribland sjuksköterskan, har i mötet med den äldre en möjlighet att upptäcka och ingripa vid övergrepp.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av mötet med äldre utsatta för övergrepp.

Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med tio kvalitativa studier som utgår från sjuksköterskans perspektiv gällande mötet med äldre utsatta för övergrepp. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i databaserna CINAHL och Psycinfo. Via artiklarnas referenser erhölls en studie. Artiklarna granskades utifrån en mall av statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Studiernas resultat analyserades utifrån Fribergs(2017) beskrivning av analys av kvalitativa studier.

Resultat: Tre huvudkategorier samt sex underkategorier identifierades. Den första huvudkategorin De som utsätter äldre hade tre underkategorier; Närstående, Vårdpersonal samt Sjuksköterskan själv. Den andra huvudkategorin Syn på övergrepp hade en underkategori; Vård eller övergrepp. Den tredje

huvudkategorin Utmaningar hade två underkategorier; Samtal med den äldre och Brist på stöd.

Konklusion: Sjuksköterskorna möter den äldre utsatt för övergrepp av

närstående, vårdpersonal och vissa fall av sjuksköterskan själv. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar om bedömning och hantering av övergrepp men också etiska dilemman där det är svårt att avgöra vad som är rätt eller fel. Sjuksköterskan kan känna sig ensam i att hantera fall av äldre som utsatts för övergrepp och har ett behov av stöd. Det krävs även en öppnare samtalskultur om problematiken om övergrepp av äldre inom vården.

Nyckelord: Erfarenhet, Sjuksköterska, Upplevelse, Äldre, Övergrepp, Övergrepp mot äldre

(3)

MEETING WITH THE ELDERLY

EXPOSED TO ABUSE

A LITERATURE REVIEW OF NURSES

EXPERIENCES

Lindström, A & Lundberg, J. Meeting with the elderly exposed to elder abuse. A literature review of nurses experiences. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.

Background: Elder abuse is anticipated to be a growing problem globally because of the growing elderly population. Research about elder abuse is not as comprehensive as other forms of abuse, such as abuse against children or women. Health Personnel, like nurses, have an opportunity to discover elder abuse in their encounter with the elder patient.

Aim: The aim of this study was to compile the nurses experience of the meeting with the elderly exposed to abuse.

Method: A literature study with ten qualitative studies which is derived from the nurses perspective regarding the meeting with the elder patient exposed to abuse was used to answer the aim of this study. Searches for relevant studies was made in the databases CINAHL and Psycinfo. Through the studies references one study was gained. The studies was reviewed through a template from Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. The result of the studies was analyzed according to Friberg (2017) description of analyze of qualitative studies.

Result: Three main categories with six subcategories were identified. The first main category The ones who expose elderly have three subcategories; relatives, health personnel and the nurse. The second main category The view on elder abuse had one subcategory; care or abuse. The third category Challenges hade two subcategories; dialogue with the elder patient and absence of support. Conclusion: The nurses met the elder patient exposed to elder abuse from a relative, health personnel and in some cases by the nurse herself. The nurse is put in front of many challenges, like assessment and management of abuse, but is also put in front of ethical dilemmas where it’s hard to decide what is right or wrong. The nurse can feel alone in the assessment of cases of elder abuse and have a need of support. It requires a culture more open to discuss the complex problems concerning elder abuse in health care.

(4)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 5

BAKGRUND ... 5

Övergrepp mot äldre ... 5

Förekomst globalt ... 6

Förekomst i Sverige ... 6

Utsatta äldre ... 7

Närstående som utsätter äldre ... 7

Vårdpersonal som utsätter äldre ... 7

Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar ... 8

PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 9 METOD ... 9 Databassökning ... 9 Urval ... 10 Kvalitetsgranskning ... 10 Dataanalys ... 10 RESULTAT ... 11

De som utsätter äldre... 12

Närstående ... 12 Sjukvårdspersonal ... 12 Sjuksköterskan själv ... 12 Syn på övergrepp ... 13 Vård eller övergrepp ... 14 Utmaningar ... 14

Samtal med den äldre ... 15

Brist på stöd ... 16 DISKUSSION... 16 Metoddiskussion ... 17 Databassökning ... 17 Urval ... 17 Kvalitetsgranskning ... 18 Dataanalys ... 19

Validitet och överförbarhet ... 19

Resultatdiskussion... 19

KONKLUSION ... 22

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 23

REFERENSER ... 24

Bilaga 1 ... 28

Bilaga 2 ... 29

Bilaga 3 ... 30

(5)

5

INLEDNING

Global data visar att 16 % av den äldre befolkningen utsattes för någon form av övergrepp år 2017 (WHO, 2017). Äldre som utsätts för övergrepp har identifierats som ett globalt problem i såväl utvecklingsländer som industriländer. WHO har upprättat World Elder Abuse Awareness Day, den 15 juni, för att uppmärksamma problematiken årligen. Grundutbildade sjuksköterskor kan möta äldre patienter på olika vårdinstanser och det är därför av stor vikt att sjuksköterskan känner till förekomsten av övergrepp bland äldre för att kunna beakta vid misstankar samt veta vilka åtgärder som ska vidtas. Inom sjukvården är sjuksköterskan dessutom många gånger den som möter patienten först och får därmed en möjlighet att tidigt upptäcka missförhållanden som patienten kan utsättas för. Forskning kring

sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av möten med äldre som har blivit utsatta för övergrepp kan generera riktlinjer för hur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta patienten. Denna forskning kan också erhålla sjuksköterskan värdefull information för att rätt bedömning och behandling i linje med personcentrerad vård och patientsäkerhet kan ges till äldre patienter som utsatts för övergrepp. Vår avsikt var att sammanställa sjuksköterskans upplevelse av mötet med den äldre patienten som blivit utsatt för övergrepp.

BAKGRUND

Nedan belyser och förklaras bärande begrepp med betydelse för litteraturstudiens syfte. En definition av begreppet övergrepp mot äldre klargörs, aktuella siffror på prevalens globalt och i Sverige presenteras, samt information om den äldre som löper ökad risk att bli utsatta för övergrepp och vilket ansvar hälso- och

sjukvårdens har utifrån aktuella lagar, föreskrifter och ICN:s etiska kod gällande den utsatta äldre patienten.

Övergrepp mot äldre

Övergrepp mot äldre har erkänts som ett globalt problem av WHO (WHO, 2002a). År 2002 hölls WHO:s Torontodeklartion för att uppmärksamma problemet med mål att förebygga uppkomsten av övergrepp mot äldre (a.a). I deklarationen definierar WHO övergrepp mot äldre på följande vis:

”Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person […] Denna handling kan vara fysisk, psykologisk/känslomässig, finansiell eller helt enkelt återspegla avsiktlig eller oavsiktlig försummelse” (WHO/ INPEA, 2002)

Övergrepp mot äldre är ett nyare forskningsområde jämfört med andra sorters övergrepp, som till exempel barnmisshandel eller våld mot kvinnor (Dong, 2015). Den forskning som finns indikerar att övergrepp mot äldre är relativt vanligt förekommande och att det sker i global utsträckning (Dong, 2015). Övergrepp mot äldre definieras utifrån fysisk våld, psykisk våld, sexuella övergrepp, försummelse och ekonomiskt utnyttjande (Dong, 2015). Fysiskt våld innefattar handlingar som orsakar smärta, sår och blåmärken. Psykiskt våld omfattar verbala hot och kränkningar. Sexuella övergrepp är sexuella handlingar utan personens

(6)

6

samtycke eller mot individer som inte har kognitiv förmåga att ge samtycke. Ekonomiskt våld innebär kontroll av individens pengar (a.a.). Försummelse kan vara antingen fysisk såsom smutsiga kläder eller undernäring eller te sig psykiskt som depression eller förtvivlan (Taverner m.fl. 2016). Oavsett vilken typ av övergrepp den äldre blir utsatt för orsakar det lidande, skador, smärta, försummande av mänskliga rättigheter samt en minskad livskvalitet hos den utsatta (WHO, 2002b).

Förekomst globalt

Den globala populationen av människor som är 60 år och äldre kommer att bli mer än dubbelt så stor från 2015 med en population på 900 miljoner äldre till cirka två miljarder äldre år 2050 (WHO, 2018). Övergrepp mot äldre kommer troligtvis öka med den ökade äldre populationen (Dong, 2015).

Enligt WHO blev 16 % av världens äldre befolkning utsatta för någon typ av övergrepp år 2017 (WHO, 2018). Övergrepp mot äldre är ett dolt

samhällsproblem världen över, och endast 4 % av övergreppen blir anmälda (WHO, 2016). Mörkertalet kan bero på att den äldre är rädd för att anmäla övergreppen på grund av rädsla för att utsätta den närstående förövaren för problem, rädsla för att bli utsatt för hämnd från förövaren, att den utsatta äldre är mentalt oförmögen att anmäla övergreppen eller att den äldre känner skam. Enligt en undersökning av WHO (2016) från 133 länder hade endast ca 40 % av länderna en nationell plan gällande övergrepp mot äldre, och endast ca 17% hade

genomfört en nationell undersökning av problemet (a.a.).

Förekomst i Sverige

Sverige har under en lång period haft en stigande medellivslängd och år 2015 beräknades den till 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män (Statistiska

centralbyrån, 2017). Den höga medellivslängden har bidragit till att

befolkningsgruppen över 65 år har ökat i storlek och fortsätter att öka (Statistiska centralbyrån, 2016). Statistiska centralbyråns befolkningsprognos för år 2016 till 2060 anger att antalet äldre i Sverige kommer öka. Populationen 65 år och äldre beräknas att stiga till över 3 miljoner individer år 2060 (a.a).

År 2015 bodde cirka 87 900 äldre personer permanent på särskilt boende i Sverige (Socialstyrelsen, 2016). År 2016 beräknades 316 500 äldre i Sverige vara

berättigade till trygghetslarm, ha minst en utförd insats av hemtjänsten eller rätt till särskilt boende enligt Socialtjänstlagen, vilket representerar 16 % av den äldre befolkningen (Socialstyrelsen, 2017). Vård- och stödbehovet hos de äldre kan variera väldigt beroende på hälsa, sociala sammanhang, ekonomi och

livserfarenheter vilket ställer krav och hög kompetens på kommunala verksamheter (Länsstyrelsen Stockholm Län, 2016).

I Sverige finns det inga säkra siffror över prevalens gällande äldre som utsätts för våld då det är underrapporterat (Länsstyrelsen Stockholms Län, 2016). År 2017 sökte sig 2 384 äldre personer till brottsofferjouren i Sverige, den största andelen av dessa var kvinnor (Brottsofferjouren, 2018). Det finns en skillnad mellan könen, äldre kvinnor riskerar i större utsträckning än äldre män att bli utsatta för övergrepp (Länsstyrelsen Stockholm Län, 2016).

(7)

7 Utsatta äldre

Genom det normala åldrandet har äldre personer en större risk att drabbas av sjukdom vilket kan leda till osjälvständighet och ett större behov av hjälp från omgivningen (Länsstyrelsen Stockholms Län, 2016). Denna beroendesituation kan utnyttjas av den äldres närstående eller av vårdpersonal. Äldre med fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar, beteendeförändringar, högt vårdbehov och om den äldre personen är samboende har en ökad risk att bli utsatt för övergrepp (a.a). Globalt har två av tre äldre patienter med demenssjukdom blivit utsatta för någon typ av övergrepp (WHO, 2016). Vidare visar en studie av Dong (2015) att en äldre person med Alzheimers sjukdom löper fem gånger större risk att utsättas för övergrepp än de personer som inte lider av sjukdomen (a.a). Demenssjuka äldre har två gånger så stor risk än andra äldre att utsättas av försummelse av både vårdpersonal och närstående vårdgivare (Saveman, 2011). Familjerelationen kan försämras om en medlem i familjen drabbas av demenssjukdom vilket ökar risken för våld inom familjen (a.a.).

I en studie av Walsh m.fl. (2007) upplevde äldre att de utsätts för samhällets åldersdiskriminering och kan uppleva att de inte respekteras längre utan ses som någon som inte längre kan bidra till samhället på grund av sin ålder. Äldre som utsätts för övergrepp kan också vara motvilliga att prata om övergrepp om förövaren är en familjemedlem på grund av rädsla, skam eller för att de inte vill lägga skulden på sin familj. Utöver de ”traditionella” formerna av övergrepp mot äldre kom studien fram till att hälso-och sjukvården behandlade äldre patienter kränkande då en del äldre patienter upplevde att personalen inte tog sig tid till dem (a.a).

Närstående som utsätter äldre

Globalt sker cirka 90% av övergrepp mot äldre av en närstående förövare (WHO, 2016). Det kan vara den äldres barn, make eller partner. Anledningar till att en närstående utsätter den äldre för övergrepp kan vara stress, bristande stöd i omvårdnaden av den äldre, bristande kunskap om att vårda en äldre människa, ekonomisk beroende av den äldre eller att förövaren har ett alkohol- eller drogberoende (a.a.). Den äldres säkerhet, integritet och värdighet kan äventyras om den informella vårdarens ork brister (Kirkevold m.fl. 2010).

I Sverige är en närstående som vårdar en anhörig berättigad anhörigstöd då omvårdnaden ofta sker dygnet runt alla dagar i veckan vilket innebär en ökad risk för våldsamhet mellan närstående och den äldre (Länsstyrelsen Stockholms Län, 2016). Den närstående som avböjer stöd från omgivningen utsätter den äldres hälsa för risker och risken för våld mot den äldre ökar. Relationsvåld inom familjer kan förekomma mellan samboende makar men även mellan olika

generationer. Äldre personer i beroendeställning löper större risk att bli utnyttjade och misshandlade av sina närstående (a.a).

Vårdpersonal som utsätter äldre

Övergrepp mot äldre sker även inom sjukvården så som på vårdboende och inom långtidsvården. Det finns inte mycket information om förekomsten av övergrepp mot äldre inom vården (WHO, 2016). Enligt en systematisk litteraturöversikt innefattande 49 studier framkom det att 16 % av personalen på vårdboende hade utövat psykologiska övergrepp mot någon boende (Cooper et al, 2008). Cirka 10 % av personalen hade någon gång det senaste året utsatt boende för fysiska övergrepp och över 80 % av personalen hade någon gång bevittnat övergrepp mot

(8)

8

boende. Rapportering av övergreppen på vårdboenden till adult protective services gjordes av personal, den äldre själv eller av anhörig men uppskattades till 2% i den systematiska litteraturöversikten (a.a).

Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar

Främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande är

sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening 2017). “Sjuksköterskan och allmänheten” är en av fyra huvudområden i de etiska koderna och i denna står det bland annat om

sjuksköterskans ansvar “att initiera och främja insatser som tillgodoser allmänhetens, och i synnerhet sårbara befolkningsgruppers, hälsa och sociala behov”. I ett annat huvudområde, ”Sjuksköterskan och medarbetaren”, beskrivs ansvaret som sjuksköterskan har att ingripa när en medarbetare eller andra personers handlande hotar den enskilda individens hälsa (a.a.).

Sveriges hälso- och sjukvård lyder under föreskrifter SOSFS 2014:4 om Våld i nära relationer. Hälso- och sjukvårdspersonal ska vid misstanke ställa frågor, informera om vård de kan erbjuda och ha i beaktande den äldre utsattas vårdbehov (Länsstyrelsen, Stockholms Län, 2016). Vidare finns Lex Sarah som ger anställda skyldighet att rapportera missförhållanden i verksamheten (a.a).

Sjuksköterskan är oftast den inom hälso- och sjukvården som först har möjlighet att identifiera fall av övergrepp hos den äldre och har ansvar att ingripa och förhindra detta (Kirkevold m.fl. 2010). Sjuksköterskan har tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal vidare en framträdande roll för att uppmärksamma och vårda den äldre patienten som utsatts för övergrepp samt i arbetet för att belysa detta hälsoproblem för allmänheten (WHO, 2002). Ett större fokus för att värna om god omvårdnad av äldre är av stor vikt då ett långt liv inte

nödvändigtvis innebär god livskvalitet utan en hög ålder kan innebära kronisk sjukdom, skörhet och en ökad sårbarhet för att bli utsatt för övergrepp (Starr, 2010).

PROBLEMFORMULERING

Den äldre populationen är en ökande befolkningsgrupp och förekomsten av övergrepp mot äldre kommer troligtvis också att öka. WHO har vid flertal tillfällen uppmärksammat ämnet som ett världshälsoproblem. Övergrepp mot äldre innefattar fysiska, psykiska, sexuella och finansiella övergrepp samt

försummelse av den äldre (WHO, 2002). Dessa sker i störst utsträckning i hemmet men förekommer även på vårdboende. Eftersom sjuksköterskan ofta är en av de första professioner som möter den äldre patienten i vården har hen en central roll när det kommer till att upptäcka övergrepp (Kirkevold m.fl. 2010). Det finns idag inte mycket forskning att tillgå om äldre utsatta för övergrepp, vilket är en

förutsättning för ett utvecklings- och preventivt arbete. Som blivande

sjuksköterskor är det angeläget att ha en djupare förståelse för hur sjuksköterskan reflekterar och tänker utifrån upplevda situationer för att kunna utarbeta metoder som kan bidra till ett personcentrerat och patientsäkert förhållningssätt för att säkerställa en god omvårdnad för den äldre patienten.

(9)

9

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av mötet med äldre personer utsatta för övergrepp.

METOD

En litteraturstudie med kvalitativ ansats inom området användes för att besvara syftet. En litteraturstudie är enligt Polit och Beck (2014) en sammanställning av den forskning som belyser ett särskilt problem. Genom denna sammanställning går det att utröna vad forskningen har kommit fram till och vad som behövs forskas mer på (a.a.). Vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes då denna fokuserar på att tolka, beskriva och skapa förståelse för individers upplevelse av ett fenomen (Forsberg & Wengström, 2016). Då studiens syfte rör sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av mötet med äldre utsatta för övergrepp är kvalitativ ansats ett lämpligt val.

Databassökning

För att söka relevant forskning till syftet användes databaserna CINAHL och PsycINFO. Båda databaserna täcker omvårdnad, PsycINFO täcker däremot främst psykologisk forskning inom omvårdnad (Forsberg & Wengström 2016). CINAHL headings samt PsycINFOs thesaurus användes för att finna lämpliga ämnesord, vilket skilde sig en del beroende på databas. I CINAHL användes ämnesorden Aged, Elder Abuse, Nurse Attitudes samt Nurses. I PsycINFO användes enbart Elder Abuse och Nurses då de andra ämnesorden inte fanns att tillgå. Ämnesorden kompletterades med olika fritextord som var synonymer till ämnesorden. Olika sökblock gjordes utifrån ämnesorden i kombination med den booleska operatorn OR med tillägg av begrepp skrivna i fritext. Den booleska operatorn OR används för att utöka resultatet med synonymer och få fler träffar (Forsberg & Wengström 2016). Två sökblock användes; Övergrepp mot äldre samt Sjuksköterskor

upplevelse & erfarenhet. När sökblocken var gjorda kombinerades dessa med varandra med den booleska operatorn AND vilket i sin tur smalnar av sökningen till att alla sökorden måste ingå i träffarna som sökningen genererar (a.a.). Sökschemat för båda databaser ses i sin helhet Bilaga 1 och Bilaga 2.

Sökresultatet ses i Tabell 1. Vidare sökte författarna efter artiklar via referenslistor till flertalet artiklar. Genom detta tillvägagångssätt identifierades ett antal artiklar varav en inkluderades i denna litteraturstudies resultat; Preventing elder abuse and neglect in geriatric institutions: Solutions from nursing care providers, Wangmo m.fl.(2017). Tabell 1 Sökresultat Databas Antal träffar Antal titlar lästa Antal abstrakt lästa Antal artiklar lästa Antal artiklar valda Datum CINAHL 170 170 56 17 8 181123 PsycINFO 53 53 25 7 1 181123 Totalt 9

(10)

10 Urval

Vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats gällande övergrepp mot äldre från 2000-2018 inkluderades i litteraturstudien. Då syftet gäller upplevelser och erfarenheter av mötet med äldre som utsatts för övergrepp inkluderades artiklar gällande både äldreboende, hemtjänst, primärvård och sjukhus. De artiklar vars perspektiv var utifrån flera yrkesgrupper inkluderades enbart då sjuksköterskans perspektiv kunde urskiljas. Ingen begränsning gjordes gällande geografi. Andra inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara på engelskt språk samt att fulltext fanns att få tillgång till genom Malmö Universitet utan extra kostnad. Artiklarna skulle även vara Peer reviewed, vilket innebär att de blivit granskade av två eller flera forskare inom samma område (Polit & Beck 2014). Samtliga titlar från sökningens träffar lästes. Vidare lästes abstrakten av de artiklar vars titlar var relevanta för syftet. Utifrån abstrakten valdes de artiklar ut som lästes i sin helhet.

Kvalitetsgranskning

De artiklar som bedömdes vara relevanta utifrån syftet samt svarade på inklusionskriterierna kvalitetsgranskades sedan. Författarna valde att granska artiklarna utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU, 2014) kvalitetsgranskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik. Mallen består av 21 frågor gällande syfte, urval, datainsamling samt analys (a.a.). Mallen utgår ursprungligen från “patientupplevelse” men har ersatts med ordet “sjuksköterskeupplevelse”. Artiklarna granskades utifrån vald

kvalitetsgranskningsmall av båda författarna separat. Efter det jämfördes och diskuterades författarnas bedömningar.

Med stöd av SBUs kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet som finns i Tabell 8.5 i SBU’s handbok bedömdes artiklarna utifrån hög, medelhög och låg kvalitet (SBU, 2017). Samtliga kvalitetsnivåer utgick från samma kriterier men med skillnad i tydlighet där hög innebar tydlig, medelhög viss otydlighet och låg innebar otydlig (a.a.). För att uppnå hög kvalitet bedömde författarna att samtliga kriterier på den högsta nivån skulle vara uppfyllda, det fick således inte finnas några otydligheter. Ingen artikel som inkluderades i denna litteraturstudie bedömdes ha hög kvalitet. För att en artikel skulle bedömas som medelhög var samtliga kriterier utifrån den höga eller medelhöga nivån tvungna att vara uppfyllda. I de artiklar där enbart medelhög samt låg nivå uppnåddes bedömde författarna dem vara av låg kvalitet. För att uppnå en högre kvalitet på

litteraturstudien exkluderades artiklar som bedömdes ha låg kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016). Efter kvalitetsgranskningen återfanns 10 studier där samtliga bedömdes vara av medelhögkvalitet. En sammanfattning gjordes sedan av samtliga artiklar och finns att tillgå i artikelmatrisen i bilaga 3.

Dataanalys

Valda artiklar analyserades utifrån Fribergs (2017) analys för kvalitativa studier. Första steget är att studierna lästes igenom upprepade gånger för att kunna bilda en uppfattning och förståelse för artiklarnas innehåll och sammanhang. Detta gjorde författarna först separat och diskuterade sedan gemensamt för att se om författarnas uppfattning skildes åt eller var densamma. Med utgångspunkt från denna litteraturstudies syfte identifierades de nyckelfynd i varje artikels resultat som var av relevans. De olika resultaten sammanställdes sedan i ett dokument för att få en översikt. Därefter identifierades likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat. Genom denna process kunde nya kategorier samt underkategorier växa fram vilket blev tre huvudkategorier respektive sex underkategorier vilket kan ses

(11)

11

i Tabell 2. Den första huvudkategorin; “De som utsätter äldre” behandlar enbart sjuksköterskors erfarenheter av vem som utför övergreppen. De två andra huvudkategorierna; “Syn på övergrepp” samt “Sjuksköterskans utmaningar” behandlar sjuksköterskors upplevelser av övergrepp mot äldre. Det sista steget är att presentera den gjorda analysen på ett läsbart sätt vilket utgör resultatet i litteraturstudien (a.a.).

Tabell 2. Resultatkategorier

Syfte Huvudkategorier Underkategorier Erfarenheter

De som utsätter äldre Närstående Vårdpersonal Sjuksköterskan själv

Upplevelser

Syn på övergrepp Vård eller övergrepp Utmaningar Samtal med den äldre

Brist på stöd

RESULTAT

Litteraturstudiens tio artiklar kommer från olika länder, en studie jämför deltagare från Australien och Norge, två studier är från Israel, två från USA, en studie vardera från; Norge, Schweiz, Kanada, Sverige respektive Finland. Urvalet i studierna varierade från mellan 9 till 30 deltagare, i tre studier var urvalet större men belyste då inte enbart sjuksköterskors perspektiv, i dessa studier togs endast de delar som sjuksköterskorna varit delaktiga i med. Sammanlagt innehöll

litteraturstudien 149 deltagare från ovanstående 10 artiklar. Könsfördelningen i de valda artiklarnas urval nämns i sex av studierna och kvinnliga deltagare är

överrepresenterade. Studiernas deltagare var från 23 år till 61 år. Samtliga studier var kvalitativa varav åtta var intervjustudier, en studie hade både intervjuer och fokusgrupper och en använde sig av frågeformulär och skriftliga essäer som svar från deltagarna. Ur analysen identifierades tre kategorier; De som utsätter äldre med underkategorier - Närstående, Sjukvårdspersonal, Sjuksköterskan själv och Syn på övergrepp med underkategori Vård eller övergrepp samt Utmaningar med underkategori Samtal med den äldre och Brist på stöd.

Tabell 3. Uppdelning syfte, huvudkategorier med artiklar

Erfarenheter Upplevelser

De som utsätter äldre Syn på övergrepp Utmaningar

Daly m.fl. 2012

Eriksson & Saveman 2002 Hirst 2002

Sandmoe m.fl. 2011 Sandmoe & kirkevold 2011 Schmeidel m.fl. 2011 Teeri 2006

Wangmo m.fl. 2017 Winterstein 2012 Winterstein 2015

Eriksson & Saveman 2002 Hirst 2002

Sandmoe & Kirkevold 2010 Teeri m.fl. 2006 Wangmo m.fl. 2017 Winterstein 2012 Winterstein 2015 Daly m.fl. 2012 Sandmoe m.fl. 2011 Sandmoe & Kirkevold 2011 Schmeidel m.fl. 2011 Wangmo m.fl. 2017 Winterstein 2015

(12)

12 De som utsätter äldre

Samtliga tio artiklar i litteraturstudien berörde erfarenheter av övergrepp mot äldre. De berörde dock olika situationer där antingen närstående, vårdpersonal eller sjuksköterskan själv kunde vara den som utsatte den äldre för övergrepp. Övergreppen kunde ske i den äldres egna hem, på sjukhus eller på vårdboende. Denna huvudkategori med underkategorier belyser sjuksköterskors erfarenheter av mötet med den äldre patienten som utsattas för övergrepp.

Närstående

Fem av artiklarna tar upp sjuksköterskans erfarenheter av situationer där äldre har blivit utsatta för övergrepp av en närstående (Sandmoe m.fl. 2011; Winterstein, 2012; Daly m.fl. 2012; Sandmoe & kirkevold, 2011; Teeri 2006). Försummade äldre patienter sågs ofta medans sexuella övergrepp sällan upptäcktes (Daly m.fl. 2012). I flera studier uppgav sjuksköterskorna att de stött på försummade äldre och att detta inte var något ovanligt förekommande (Sandmoe m.fl. 2011;

Winterstein 2012; Daly m.fl. 2012; Schmeidel m.fl. 2011). Sjuksköterskorna hade behandlat försummade äldre med smutsiga och olämpliga kläder för årstiden, undernäring och dålig hygien (Winterstein, 2012, Daly m.fl. 2012, Schmeidel m.fl. 2011). Depression och förtvivlan kunde ses hos en del äldre till följd av emotionell försummelse som isolering (Winterstein, 2012).

I Daly m.fl. studie (2012) hade sjuksköterskor sett skador från fysiska övergrepp såsom blåmärken och brännskador. Fall av finansiellt utnyttjande av den äldre hade också uppmärksammats, till exempel genom att sjuksköterskan upptäckte att närstående endast kom på besök en gång i månaden när patienten hade fått en utbetalning från socialtjänsten och behövde den äldres underskrift (Sandmoe m.fl. 2011; Daly m.fl. 2012). En sjuksköterska i hemsjukvården hade varit med om en situation där en äldre patients närstående torkade den äldres inkontinensskydd för att återanvända dem för att spara pengar (Sandmoe m.fl. 2011). Detta resulterade i dålig hygien och att den äldre led av konstant urinvägsinfektion, vilket räknas som försummelse (a.a.).

Sjukvårdspersonal

Fyra av studierna tar upp situationer där sjuksköterskan bevittnat att annan sjukvårdspersonal utsatte äldre för övergrepp (Winterstein 2012; Wangmo m.fl. 2017; Winterstein 2015; Hirst 2002). En sjuksköterska i studien av Wangmo m.fl. (2017) hade upplevt klagomål från patienter som var upprörda för att en annan sjuksköterska hade använt oförskämda ord, varit hårdhänt mot patienten eller hade lämnat rummet utan att tillgodose patientens behov, samt inte svarat när patienten larmat (a.a.). Sjuksköterskor i Hirst (2002) studie talade också om situationer där vårdpersonal använt kränkande tal till den äldre samt även incidenter av fysiska övergrepp. Till exempel hade vårdpersonal bitit en äldre som hämnd (a.a.). I en annan studie uttryckte sjuksköterskor att de uppmärksammat att äldre som är sängliggande och har mentala handikapp många gånger behandlades som ett föremål, personalen var inte varsam samt tillgodosåg inte den äldres behov (Winterstein,2015).

Sjuksköterskan själv

Fem av studierna belyser situationer där den deltagande sjuksköterskan själv utövade någon form av övergrepp mot den äldre patienten (Eriksson & Saveman

(13)

13

2002; Hirst 2002; Teeri m.fl. 2006; Winterstein 2012; Winterstein 2015).

Sjuksköterskorna på akutavdelningar i Eriksson och Saveman (2002) hade upplevt att de varit tvungna att ge dementa patienter höga doser av lugnande läkemedel för att de skulle ha tid att ta hand om andra patienter. En sjuksköterska i studien hade varit med i situationer där dementa patienter fick hållas med våld för att blodprov skulle vara möjligt att ta (a.a.).

Sjuksköterskor på vårdboende beskrev att de befunnit sig i situationer där det på grund av tidsbrist lämnat boendes önskemål ogjorda och att de ibland förbisåg den äldres önskemål och istället tog beslut åt dem (Hirst, 2002, Teeri m.fl. 2006). En sjuksköterska i Hirst (2002) studie berättade att en patient inte assisterades gällande toalettbesök, eftersom hon ändå mikterade i sitt inkontinensskydd (a.a.). Vidare berättade en annan sjuksköterska i Teeri m.fl. (2006) att den vårdboendes behov av elimination ofta glömdes bort och sjuksköterskan upplevde att det var enklare att ta hand om patientens elimination med lavemang och ett

inkontinensskydd (a.a.). Sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningar hade erfarenhet av att dementa patienter hade svårt att uttrycka sina behov och att de därför kunde glömma att behandla dessa patienter med värdighet (Eriksson & Saveman, 2002).

Syn på övergrepp

Huvudkategorin med underkategori belyser sjuksköterskors upplevelser av vad övergrepp mot äldre kan innebära samt sjuksköterskors upplevelse av

svårbedömda etiska dilemman.

Övergrepp beskrevs som förseelser som orsakade den äldre skada; antingen fysiskt eller emotionell i form av ångest och rädsla (Wangmo m.fl. 2017;

Sandmoe & Kirkevold 2010; Hirts 2002). Att gå emot den äldres önskningar/vilja ansågs också vara övergrepp (Wangmo m.fl. 2017). Sjuksköterskorna skiljde på övergrepp och försummelse då övergrepp ansågs vara en avsiktlig handling som utfördes för att skada den äldre patienten medan försummelse kunde vara antingen avsiktlig eller oavsiktligt (Wangmo m.fl. 2017; Sandmoe & Kirkevold 2010). I Sandmoe & Kirkevolds (2010) studie nämndes även finansiellt utnyttjande som en form av övergrepp med mindre synlig avsikt att skada.

Försummelse beskrevs som att ignorera den äldres behov, fysiska såväl som psykiska, eller ett otillräckligt bemötande av dessa behov (Sandmoe m.fl. 2011; Winterstein 2012; Wangmo m.fl. 2017). I Wintersteins (2012) studie uttryckte en sjuksköterska att försummelse av äldre på en vårdinrättning är värre än när det sker på grund av informella vårdgivare i hemmet. Hon menade att den äldre kommer till sjukhus och liknande för att få hjälp. Den äldre är beroende av personalen och vårdpersonalen har skyldigheter gentemot den äldre (a.a.). Sjuksköterskorna i Hirst (2002) studie skiljde på utelämnande och utdelade handlingar. Utdelade handlingar var något utövaren beslutade att göra, till exempel en personal som knuffa ner den äldre i stolen. Utelämnande handlingar gällde handlingar som inte utförts, exempel på det var att personalen upplevde att de inte hade tid och därför lämnade saker ogjort även om den äldre hade bett dem. Ett annat exempel som togs upp var att personal sällan frågade om lov innan de gick in i den äldres rum. Vidare menade sjuksköterskorna att sammanhanget måste tas hänsyn till. Ett övergrepp bundet till ett visst sammanhang innebar att miljön och omständigheterna påverkade vad sjuksköterskorna ansåg vara ett

(14)

14

övergrepp. De handlingar som var fria från sammanhang innebar att handlingen ansågs vara övergrepp oavsett sammanhang och miljö (a.a.).

Vård eller övergrepp

I flera studier fanns det sjuksköterskor som hade svårt att avgöra ifall de själv utsatte äldre för övergrepp, vissa medgav dessutom att de vid tillfällen hade gjort det (Eriksson & Saveman 2002; Hirst 2002; Teeri m.fl. 2006; Winterstein 2015). Sjuksköterskorna på en akutavdelning beskrev etiska dilemman som uppstod när de vårdade dementa patienter (Eriksson & Saveman, 2002). De uttryckte en frustration och maktlöshet över problemen som uppstod till följd av

kommunikationssvårigheter med dessa patienter. I tillägg med tidsbristen

resulterade detta i att de ibland tvingades använda tvång eller i andra fall ignorera den äldre. Sjuksköterskorna hade svårt att hantera sina känslor relaterat till att den äldre kunde uppleva det som övergrepp, då deras avsikt egentligen var att se till den äldres bästa och då de var angelägna om att ge god vård (a.a.).

En sjuksköterska berättade om en situation där okunskap och en rädsla för att försumma den äldre lett till att ett vårdbiträde våldsamt tvingat i den äldre mat och inte insett att hon begick ett övergrepp (Hirst, 2002). När den äldre inte var

kapabel att kommunicera fick sjuksköterskorna försöka tolka utifrån deras

ansiktsuttryck och kroppsspråk och ta beslut för dem utifrån det. En sjuksköterska berättade om ett exempel med en äldre dam som hon menade blev väldigt stel i hela kroppen när hon fick ont eller var upprörd. Detta hände varje gång de skulle vända henne och sjuksköterskan resonerade att det förmodligen är ett övergrepp om den äldre kvinnan tar skada. Ett annat exempel var att inte ens fråga den äldre om den ville vara delaktig i vissa aktiviteter och ändå besluta det åt dem (a.a.). Inom äldreomsorgen kunde problematiska situationer uppstå om sjuksköterskan och närstående inte kom överens (Teeri m.fl. 2006). Sjuksköterskan kunde hamna i situationer där de till exempel respekterade den äldre patientens beslut att inte längre vilja äta, men där närstående inte accepterade det. Detta kunde resultera i att den närstående matade den äldre med tvång och våld eller kunde insistera på att den äldre skulle få sondnäring mot sin vilja. Sjuksköterskorna beskrev även att den rutinmässiga omvårdnaden kunde leda till brist i mänskligt bemötande. En sjuksköterska beskrev det som att de äldre till exempel blev vända som om de vore ett objekt. Sjuksköterskorna upplevde själva en känsla av obehag när de såg varandra utföra aktiviteter på ett sätt som inte respekterade människors värdighet (a.a.). En sjuksköterska i Winterstein (2015) studie menade att det inte är någon som blir chockad när de ser en försummad äldre människa då det finns en generell uppfattning av att det är svårt att ta hand om dem. Vidare menade hon att det enda som behövs göras är att se till deras basala behov och att resten inte spelar någon roll då deras kroppar har passerat “bäst före-datum”(a.a.).

Utmaningar

Huvudrubriken med underrubriker belyser sjuksköterskors upplevelser kring de utmaningar som de kunde ställas inför vid vård av äldre som utsätts för

övergrepp.

Två studier tog upp sjuksköterskornas utmaningar kring bland annat att bedöma övergrepp (Schmeidel m.fl. 2011; Sandmoe & Kirkevold 2011). Otillräckligt med information om situationen var ett stort problem enligt en del sjuksköterskor

(15)

15

(Schmeidel m.fl. 2011; Sandmoe & Kirkevold 2011). Övergrepp med synliga fysiska bevis är inte lika vanligt som ekonomiskt utnyttjande samt försummelse och dessa är det svårare att se tecken på enligt sjuksköterskorna inom

öppenvården (Schmeidel m.fl. 2011). De menade även att klinikerna är en kontrollerad miljö där både den äldre och vårdgivaren kan presentera den bild de vill ska synas. Sjuksköterskorna uttryckte även att det var nästintill omöjligt för dem att kunna upptäcka övergrepp vid engångsbesök. De uppgav att de kände sig osäkra på att urskilja vad som räknas som övergrepp (a.a.). I Sandmoe och Kirkevolds studie (2011) stötte sjuksköterskorna på problem att kunna få in ordentligt med information som underlag för en bedömning om den informella vårdgivaren till exempel tackade nej till insatser eller den äldre inte var förmögen att kommunicera (a.a.).

Samtal med den äldre

Många sjuksköterskor berörde bekymret att få till en möjlighet att samtala med den äldre ensam för att kunna ställa frågor gällande misstänkta övergrepp (Sandmoe & Kirkevold 2011; Schmeidel m.fl. 2011; Daly m.fl. 2012). I

hemsjukvården berättade en sjuksköterska hur hon hade tagit hjälp av en kollega som kunde följa med och på så vis uppehålla den informella vårdgivaren medan sjuksköterskan kunde få tid att prata med den äldre (Sandmoe & Kirkevold 2011). Vissa av sjuksköterskorna från intensivvårdsavdelningar i studien av Daly m.fl. (2012) menade att om en god kontakt till patienten hade etablerats blev inte den äldre skrämd av att familjen lämnade rummet.

Inom primärvården uppfattade sjuksköterskorna det som att det var lättare för läkaren än sjuksköterskan att vara ensam med patienten då de antog att närstående bads lämna rummet under undersökningen (Schmeidel m.fl. 2011). I mötet med sjuksköterskan var dock den närstående oftast närvarande. Sjuksköterskorna kände sig även obekväma med att ställa frågor om övergrepp (a.a.). På intensivvårdsavdelningar var det vissa sjuksköterskor som uppgav att frågor gällande patientens upplevelse av trygghet och ifall någon skadar dem fanns med på deras inskrivningssamtal. Det som försvårar denna möjlighet var att patienterna hos dem oftast inte var vakna när de kom in och var generellt sett omtöcknade när de väl vaknade (a.a.).

Många sjuksköterskor upplevde att den äldre ofta var rädd för att svara på frågor om övergrepp (Schmeidel m.fl. 2011; Daly m.fl. 2012; Sandmoe m.fl. 2011; Sandmoe & Kirkevold 2011). Rädslan berodde ofta på en oro för att situationen skulle bli värre, vilket vissa sjuksköterskor menade var en rimlig rädsla då det kan hända (Schmeidel m.fl. 2011). En del sjuksköterskor uppgav att äldre många gånger rättfärdigar övergreppen, lägger skulden på sig själva och skyddar den som utsatt dem (Daly m.fl. 2012). Sjuksköterskorna menade att den äldre är beroende av sin närstående och vill inte försätta dem i knipa (a.a.). De är rädda för att bli lämnad, då den vårdgivande närstående ofta var den enda den äldre hade. Vissa sjuksköterskor uppfattade det som att övergreppen ibland ses som en normal del av livet för den äldre (Sandmoe m.fl. 2011). Den äldres rädsla och motvilja till att prata om det skapade hinder för sjuksköterskorna att ingripa (Daly m.fl. 2012). En sjuksköterska uttryckte att tålamod och att successivt försöka få den äldre själv att komma till insikt i sådana lägen kunde göra skillnad (Sandmoe m.fl. 2011).

(16)

16 Brist på stöd

I situationer där en sjuksköterska vårdade en äldre patient som blivit utsatt för övergrepp kunde sjuksköterskan uppleva emotionell stress och känna sig ensam i att försöka lösa situationen (Sandmoe m.fl. 2011; Sandmoe & Kirkevold 2010). Sjuksköterskorna önskade stöd och engagemang från sina kollegor i dessa situationer (Sandmoe & Kirkevold, 2010). Dock kunde det upplevas som ett tabubelagt ämne som det inte ofta talades om kollegor emellan (Sandmoe & Kirkevold, 2010).

Vissa sjuksköterskor menade även att det var svårt att skilja på det personliga och professionella (Winterstein, 2012). Upplevelserna på arbetet påverkade deras privata liv och deras privata liv påverkade hur de hanterade upplevelserna. En sjuksköterska uttryckte att bevittna övergrepp mot äldre skapade en rädsla för vad som skulle hända henne själv när hon blev äldre och i de fall där det var kollegor som var ansvariga för övergreppen skapade det känslor av skam för

professionen(a.a).

En dålig organisation upplevdes tillåta en teamkultur där stödet mellan kollegorna i stressfyllda situationer kunde vara bristande vilket kunde skapa frustration (Wangmo m.fl. 2017). Stöd från chefen var viktigt för sjuksköterskorna samt att chefen uppmuntrade till ett tryggt arbetsklimat som tillät kollegor att utbyta erfarenhet och kunskap (a.a). Viktigt för sjuksköterskan var också att chefen skulle vara delaktig i hanteringen av situationer med äldre som utsattes för övergrepp för att hjälpa till att söka information och hitta lösningar, som ett stöd för den ansvariga sjuksköterskan (Wangmo m.fl. 2017; Sandmoe & Kirkevold 2011).

I Sandmoe m.fl. (2011) studie kunde sjuksköterskorna uppleva en ovisshet hur de skulle ta hand om situationen men pliktkänslan gjorde att de inte gav upp utan gjorde vad de kunde för att förbättra patientens situation med de medel de hade. Även om sjuksköterskorna upplevde att de saknade rutiner och riktlinjer kring hur de skulle gå tillväga i situationer där den äldre blev utsatt för övergrepp var de osäkra på om det hade varit till hjälp. De menade att sådana interventioner måste vara högst individualiserade (a.a.). När kollegor arbetade i par och varierade patienter kunde enligt vissa deltagare i Wangmo m.fl. (2017) studie minska belastningen på personalen och samtidigt få tillfälle att dela med sig av varandras erfarenheter. Att kommunicera med sina kollegor var också något som ansågs viktigt, då de kunde be sina kollegor att tillfälligt ta över en krävande patient för att inte riskera att ge bristfällig vård (a.a). Sjuksköterskorna hade också

önskningar om att arbetsplatsen skulle erbjuda personalen utbildning om

övergrepp mot äldre, detta skulle hjälpa dem att bedöma situationer av övergrepp och hur de skulle hantera situationen (Daly m.fl. 2012).

DISKUSSION

Författarna diskuterar och resonerar under följande avsnitt om fördelarna och nackdelarna med litteraturstudiens val av metod. Vidare förs även en diskussion om litteraturstudiens resultat.

(17)

17 Metoddiskussion

En litteraturstudie valdes att göras för att besvara syftet, vilket var att

sammanställa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av mötet med den äldre utsatt för övergrepp. En litteraturstudie ämnar att sammanställa den forskning som finns av ett särskilt fenomen (Polit & Beck 2014). Således bedömdes en litteraturstudie vara passande för att besvara syftet, samt att det bedömdes vara genomförbart för författarna inom den angivna tidsramen för examensarbetet. Då författarna hade en del svårigheter att hitta litteratur kan det argumenteras för att en empirisk studie hade varit lämpligare att utföra, då det enligt Willman (2016) är syftet som skall styra arbetet och inte metodvalet. Dock hade en empirisk studie varit problematiskt för författarna eftersom det hade krävts etiskt godkännande och förmodat svårt med urval på grund av ämnets känsliga karaktär. Ytterligare en anledning för att en empirisk studie inte

genomfördes var på grund av tidsaspekten. Trots brist på kvalitativa studier från sjuksköterskans perspektiv gällande problemet var ändå en litteraturstudie genomförbar. Detta kan ses som en styrka för detta arbete då författarna kan påvisa att det är angeläget med mer forskning inom detta område.

Författarna valde att utgå från studier med kvalitativ ansats då de svarar

lämpligast mot litteraturstudiens syfte. Kvalitativa metoder syftar till förståelse och förklaringar av fenomen och upplevelser (Forsberg & Wengström 2016). Studier med kvantitativ ansats strävar efter objektivitet, urvalsgrupperna är större och målet är att få ett generaliserbart resultat. Målet med kvalitativ metod är sällan att kunna generalisera resultatet utan istället beskriva och skapa förståelse för ett specifikt fenomen. I kvalitativa studier kan dock tolkningen av den insamlade datan och därmed resultatet påverkas av forskarens förförståelse (a.a.). Det är något som författarna haft i åtanke när studierna lästes, men även i samband med analys av resultaten försökte författarna att undvika lägga in sina personligt färgade tolkning. Detta för att komma fram till ett mer tillförlitligt resultat.

Databassökning

För litteratursökningen användes databaserna CINAHL och Psycinfo, vilket utgör ett lämpligt val då de båda täcker omvårdnad (Forsberg & Wengström 2016). Då kvalitativa studier gällande övergrepp mot äldre från sjuksköterskans perspektiv visade sig vara begränsat skulle det kunna argumenteras för att författarna borde använt sig av fler databaser. Det var fortfarande genomförbart med två databaser och ett utökande av databaser hade tagit tid från den övriga arbetsprocessen, dock gjorde författarna en quick and dirty-sökning i PubMed men identifierade endast dubbletter från sökningarna i de andra databaserna. Författarna har även tagit hjälp av bibliotekarie för att strukturera sökningarna på ett tillfredsställande sätt som genererar relevanta artiklar för detta syfte. Vidare sökte författarna även artiklar via andra studiers referenser. På detta sätt genererades en artikel till denna litteraturstudie.

Urval

Ingen begränsning gjordes utifrån kontext, sjuksköterskorna kunde således vara verksamma inom hemtjänst, primärvård eller sjukhus. Eftersom syftet var mötet med den äldre utsatt för övergrepp bedömde författarna att det inte var nödvändigt att begränsa var mötet skedde. Med tanke på att utbudet av kvalitativa studier utifrån sjuksköterskans perspektiv gällande övergrepp mot äldre var sparsamt hade en begränsning inte varit genomförbart. Genom att inkludera olika

(18)

18

vårdinstanser kunde studien ge en mer övergripande bild av fenomenet.

Vidare gjordes ingen geografisk begränsning och studierna kommer därför från flertal olika länder såsom Sverige, Finland, Norge, Australien, Israel, Schweiz, USA och Kanada. De olika länderna som ingår i urvalet har troligen olika lagstiftning, utbildning och hälso- och sjukvårdsorganisationer och detta kan till viss mån påverka skillnader i upplevelser och erfarenheter i mötet med den äldre som utsatts för övergrepp. Författarna bedömer dock att detta även kan ses som en styrka i litteraturstudien då detta belyser att problematiken finns i olika länder och kulturer och framförallt då det hittats likheter i sjuksköterskornas upplevelser i mötet med den äldre utsatte patienten.

Ett annat inklusionskriterium var att studierna skulle utförts någon gång mellan 2000-2018. Anledningen att tidsspannet sträcker sig över 18 år var att det inte var möjligt att begränsa den ytterligare. Enligt Friberg(2017) krävs det att

avgränsningar och val görs för att kunna genomföra en litteraturöversikt. Dock riktas kritik mot denna metod då risk för selektivt urval av artiklar som passar författarnas personliga åsikt föreligger(a.a). I denna litteraturstudie har dock författarna haft svårigheter med begränsningar och fått utöka dem på grund av ett magert utbud och menar därför att risk för selektivt urval utifrån egna personliga värdering inte föreligger i denna litteraturstudie då det inte ens hade varit möjligt. Två av artiklarna som valdes ut har samma material som underlag men med olika syften. Författarna bedömde att resultaten i de två artiklarna fick fram olika väsentliga aspekter för denna litteraturstudies syfte och därför inkluderades båda. I ett par artiklar är det inte enbart sjuksköterskans perspektiv som efterfrågas men det framkommer tydligt vad som är sjuksköterskans upplevelse respektive till exempel närstående eller läkare. I de artiklarna har bara de delarna av resultatet som berör sjuksköterskan tagits med i denna litteraturstudie. Detta medför att vissa studier har ett lägre antal deltagare. Två av artiklarna belyser endast

försummelse av äldre men då det är en vanlig typ av övergrepp mot äldre och då artiklarna svarar till litteraturstudiens syfte valde författarna att ta med artiklarna.

Kvalitetsgranskning

Med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings kvalitetsgranskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik(SBU, 2014) samt kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalité (SBU, 2017) granskades och bedömdes artiklarna. Författarna gjorde enskilda bedömningar och jämförde sedan med varandra, då det enligt Willman(2016) ökar pålitligheten av granskningen. De artiklar som bedömdes att vara av låg kvalité var på grund av många otydligheter i tillvägagångssätt samt saknade helt etiskt resonemang vilket gjorde att de inte bedöms vara tillförlitliga. Samtliga studier som inkluderades i studien är av medelhög kvalité. Då det är första gången för båda författarna att kvalitetsgranska artiklar är det möjligt att granskningen var onödigt hårddragen då författarna hellre gav en lägre bedömning än för hög. Anledningen till att de bedömdes som medelhöga var främst att många saknade etisk resonemang utöver etiskt godkännande samt information om anonymitet och medgivande. Med tanke på att syftet är av känslig karaktär borde det etiska resonemanget erbjudit mer än så. Samtliga artiklar gav inte heller en utförlig beskrivning av forskarnas

(19)

19 Dataanalys

De tio valda studierna analyserades av författarna med hjälp av Fribergs (2017) beskrivning av analys av kvalitativa studier. Anledningen att författarna valde att utgå från Fribergs beskrivning var för att den var lättförståelig och konkret. Författarna läste igenom artiklarna flertalet gånger var för sig för att bilda en egen uppfattning oberoende av den andra. Anledningen till att de lästes separat var för att inte påverka varandra i tolkningen av resultatet och på så sätt försöka undvika partiskhet som tidigare nämnts. Vidare identifierades de nyckelfynd i varje

resultat som var relevanta för författarnas syfte och resultaten sammanställdes i ett dokument. Författarna strukturerade sedan upp resultaten efter skillnader och likheter. Denna process var dock problematisk för författarna då vissa studier skiljer sig dels på grund av kontexten och dels på grund av studiernas syfte.

Författarna hade således svårt med att få ett spretigt underlag placerat överskådligt i nya kategorier.

Validitet och överförbarhet

Begreppet validitets innebörd skiljer sig en del åt beroende på om en studie är kvantitativ eller kvalitativ (Forsberg & Wengström 2016). Inom kvantitativ forskning behandlar begreppet ett instruments förmåga att mäta det som är avsett att mätas. Inom kvalitativ forskning innebär validitet ett slags rimlighetskriterium. Detta kriterium behandlar huruvida den insamlade informationen stämmer

överens med den verklighet som undersökts samt om informationen och

tolkningen är rimlig (a.a). Överförbarhet behandlar huruvida en studies fynd kan överföras till en annan grupp eller kontext (Polit & Beck 2014). Denna

litteraturstudies resultat utgår från 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som utförts inom olika vårdinstanser, till exempel: hemsjukvård, primärvård och intensivvårdsavdelning. Således bedöms överförbarheten vara god då

litteraturstudien grundar sig på ett brett underlag.

Resultatdiskussion

Litteraturstudien syftade till att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av mötet med den äldre patienten som blivit utsatt för övergrepp. Resultatet visade sjuksköterskornas olika syn på vad övergrepp av äldre innebar för

sjuksköterskorna och erfarenheter om vem som utsatte äldre för övergrepp. Vidare framkom det i resultatet att sjuksköterskan själv kunde vara den som utsatte den äldre patienten för övergrepp. En kategori i resultatet lyfter sjuksköterskornas utmaningar att bedöma, samla information och samtala med den äldre patienten som misstänks blivit utsatta för övergrepp.

Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskorna hade mött äldre patienter som blivit utsatta för övergrepp av en anhörig i sin profession (Sandmoe m.fl. 2011; Winterstein, 2012; Daly m.fl. 2012; Sandmoe & Kirkevold 2011; Teeri 2006). En studie av Selwood m.fl. (2009) visade att 52,3% av de anhöriga vårdgivarna i studiens urval erkänt minst ett övergrepp mot den äldre de vårdade (a.a.). Sjuksköterskan har således ansvar för att både upptäcka när den äldre blir utsatt för övergrepp av en anhörig men också att agera för att informera och undervisa den anhöriga vårdgivaren hur vården av den äldre är bristande och hur den istället borde skötas i enlighet med den legitimerade sjuksköterskans

kompetensbeskrivning. Sjuksköterskan ska också informera den anhöriga vårdgivaren om deras rätt att bli avlöst då det kan vara stressigt och betungande att vårda en anhörig dygnet runt.

(20)

20

Det presenteras i litteraturstudiens resultat förekomsten av vårdpersonal som utsatte äldre för övergrepp som kränkande tal, försummelse, fysiska övergrepp samt att personalen objektifierar sängliggande patienter (Winterstein 2012; Wangmo m.fl. 2017; Winterstein 2015; Hirst 2002). Detta visar även en studie av Malmedal m.fl. (2009) där 91 % av personalen på ett vårdboende hade bevittnat kollegors försummande eller övergrepp mot en äldre patient. Vidare sa 87% av personalen i studien att de själva hade utövat någon typ av opassande handling mot den äldre patienten (a.a.). Detta visar också litteraturstudiens resultat, då det framkom att sjuksköterskan själv kunde vara den som utsatte den äldre patienten för övergrepp (Eriksson & Saveman 2002; Hirst 2002; Teeri m.fl. 2006;

Winterstein 2012; Winterstein 2015). Leget och Olthuis (2007) hävdar att sjuksköterskans personliga och professionella identitet är av vikt för dennes förhållningssätt och tankesätt angående försummade äldre då detta påverkar förmågan att uppmärksamma fall av försummelse bland äldre patienter. Sjuksköterskans personliga och professionella identitet påverkar också deras professionella förmåga när de reflekterar över hur de önskar att deras egna anhöriga skall bli vårdade (a.a.). Det framkom i litteraturstudiens resultat att en del sjuksköterskor kunde uppleva det svårt att skilja mellan det personliga och professionella och att de kunde låta sina upplevelser på arbetet påverka sitt privatliv och tvärtom (Winterstein, 2012). Bevittnade övergrepp mot äldre kunde väcka känslor som rädsla för att bli äldre men även skamkänslor för sin profession som tillät dessa övergrepp (a.a). Det är av vikt att sjuksköterskan reflekterar över etiska förhållningssätt i sin profession för att i enlighet med Sjuksköterskans kompetensbeskrivning behandla patienter jämlikt och personcentrerat.

Sjuksköterskan ska enligt ICNs etiska kod (2014) ingripa på adekvat vis när en enskild persons hälsa är hotad av medarbetare eller annan person.

I Sverige lyder hälso- och sjukvårdspersonal under Socialtjänstlagen (2001:453) som innehåller Lex Sarah (Socialstyrelsen, 2019). Enligt Lex Sarah har personal skyldighet att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden till sin chef (a.a.). Chefen har vidare ansvar enligt Lex Sarah att utreda missförhållandena och rapportera dessa vidare till Inspektionen för Vård och Omsorg (a.a.).

Sjuksköterskan måste därmed lägga sina personliga känslor av rädsla och besvär för konsekvenserna att anmäla missförhållande och se till sin skyldighet som en yrkesprofession som lyder under anmälningsplikt.

Resultatet visade vidare att sjuksköterskor många gånger hade problem att avgöra om de utsatte äldre patienter för övergrepp (Eriksson & Saveman 2002; Hirst 2002; Teeri m.fl. 2006, Winterstein, 2015). Sjuksköterskorna ville ge den äldre god vård men tidsbrist och kommunikationsproblem med patienter kunde försätta sjuksköterskan i situationer där de fick handskas med etiska dilemman (Eriksson & Saveman, 2002). Enligt Lithwick m.fl. (1999) studie uppkommer det allvarliga etiska dilemman när patienten vägrar att ta emot vård, det skapar problem mellan patientens rätt till självbestämmande och patientens rätt till att få säker vård utan övergrepp (a.a.). Med stor sannolikhet kommer varje sjuksköterska ställas inför liknande etiska dilemman där de måste reflektera över om de professionellt gör rätt i att respektera patientens vilja eller om de ska välja att gå emot patientens vilja för att ge korrekt vård som görs för patientens hälsa. Dessa dilemman kan sjuksköterskan troligen råka ut för vid behandling av den demenssjuke patienten och det krävs att sjuksköterskor besitter kunskap för att hantera dessa situationer samt har kunskap om ämnet övergrepp mot äldre.

(21)

21

En studie i resultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde att det fanns ett generellt synsätt bland sjukvårdspersonal som menar att det är svårt att ta hand om äldre patienter (Winterstein, 2015). På grund av detta synsätt blev personalen inte förvånad när de påträffade försummade äldre (a.a). Enligt Killick och Taylor (2009) påverkades personalens agerande i fall av övergrepp mot äldre av deras egna generella uppfattning av äldre. Deras agerande påverkades även av vilket värde de tillskrev handlingar för att förhindra övergrepp (a.a.). I Teeri m.fl. studie (2006) uppgav sjuksköterskorna att de äldre kunde behandlas som ett objekt. De beskrev att de kände ett obehag när de såg sina kollegor behandla äldre på ett sådant sätt (a.a.). Det som framkommer ur litteraturstudiens resultat och som förstärks av Killick och Taylors artikel (2009) är att sjuksköterskans syn på äldre spelar en avgörande roll i fall av övergrepp. Den åldersdiskriminerande normen kan ses som en grund till att övergrepp mot äldre sker då detta synsätt

objektifierar den äldre patienten och ser den äldre som besvärlig. För att förhindra att övergrepp mot äldre sker måste således samhällets och hälso-och sjukvårdens åldersdiskriminerande synsätt belysas och problematiseras för att ett

utvecklingsarbete i området kan ske.

Sjuksköterskor i litteraturstudiens resultat önskade att arbetsplatsen erbjöd personalen utbildning då det upplevde sig ha bristande kunskap i hur de skulle behandla patienten som utsatts för övergrepp och hur de skulle hantera situationen (Daly m.fl. 2012). Enligt en systematisk review av Hirst m.fl. (2015) behövs det effektiva utbildningsprogram för att hälso-och sjukvårdspersonal ska erhållas kunskap om hur de ska behandla fall av äldre patienter som utsatts för övergrepp. Dessa utbildningsprogram borde framför allt behandla etiska problem, specificera professionernas ansvar vid misstänkta eller konstaterade fall samt använda sig av träning för att öka personalens kunskap (a.a.). Sjuksköterskeutbildningens

läroplan skall enligt ICN:s etiska kod (2014) innehålla utbildande material om mänskliga rättigheter, jämlikhet, etik, rättvisa och solidaritet för människans rättighet till lika vård (ICN:s etiska kod). Det krävs dock att även ämnen som övergrepp behandlas under utbildningen så att sjuksköterskan är förberedd på dessa situationer i sin framtida yrkesroll och kan bemöta dessa situationer handlingskraftigt.

Litteraturstudiens resultat redovisar också att sjuksköterskorna kunde uppleva att äldre som utsätts för övergrepp var ett tabubelagt ämne som teamkulturen inte alltid tillät att öppet diskutera (Wangmo m.fl. 2017). Det önskade ett tryggt arbetsklimat där chefen uppmuntrade kollegor att diskutera erfarenheter och kunskap för att ta lärdom av varandra (a.a.). I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014) beskrivs det att sjuksköterskan skall stötta och vägleda sina kollegor för att utveckla ökat etiskt medvetande. Sjuksköterskan ska också vara delaktig i arbetet för ställningstagande som stödjer de mänskliga rättigheterna och de etiska

riktlinjerna samt kunna skapa diskussion när patienter drabbas av felaktig vård eller handlande av vårdpersonalen (a.a.). För att sjuksköterskan ska kunna följa den etiska koden krävs det en stödjande chef och stöttande kollegor vilket i sin tur leder till en arbetskultur som tillåter det ständiga utvecklingsarbetet som sker i hälso-och sjukvården med hjälp av personalens tankar, reflektioner och

erfarenheter.

Resultatet visade att sjuksköterskan kunde ha svårigheter att bedöma övergrepp på grund av otillräckligt med information samt osäkerhet i olika situationer vad som

(22)

22

räknades som övergrepp (Schmeidel m.fl. 2011; Sandmoe & Kirkevold 2011). På grund av att sjuksköterskorna arbetade inom olika vårdinstanser hade de också olika förutsättningar för att samla in information samt bedöma om det rörde sig om övergrepp. Sjuksköterskorna i Schmeidel m.fl. studie (2011) menade att det var särskilt svårt för dem att bedöma om de endast träffade den äldre vid ett engångsbesök. Dock hade även de sjuksköterskor som träffade den äldre betydligt fler gånger även svårt att bedöma vilket framkom i Sandmoe & Kirkevolds studie (2011). Friedman m.fl. (2015) studie bekräftar litteraturstudiens resultat att det är tidskrävande att upptäcka övergrepp bland äldre. I studien undersöktes bland annat hur lång tid det tog för sjuksköterskor att upptäcka övergrepp mot äldre i hemmet vilket visade ett genomsnitt på 10,5 besök. Inget av fallen hade uppdagats vid det första besöket (a.a). Det bekräftar litteraturstudiens resultat att upptäcka övergrepp är komplext då det skiljer sig från varje enskilt fall på grund av

patienten, situationen och vilken anhörig som utsätter den äldre. Även om det blir tydligt att identifierandet av övergrepp mot äldre ofta är en tidskrävande process framgår det inte om det rör sig om frekvens av besök eller längden på besöken. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskan upplevde att det kunde vara svårt att hitta tillfälle till ett enskilt samtal där lämpliga frågor kunde ställas till den äldre patienten som misstänktes vara utsatt för övergrepp (Sandmoe & Kirkevold 2011; Schmeidel m.fl. 2011; Daly m.fl. 2012). Resultatet visade också att sjuksköterskan kunde uppleva det obekvämt att ställa frågor om övergrepp (Schmeidel m.fl. 2011). Lithwick m.fl. (1999) menar att det kan vara användbart med en checklista som redskap i bedömningen av fall av övergrepp (a.a). Fördelar med checklistor kan ses vid bedömning av misstänkta fall i primärvård och

akutmottagningar där personalen ofta har begränsat med tid och oftast endast möter patienten vid ett tillfälle. För sjuksköterskan som upplever sig obekväm att ställa frågor om övergrepp kan det med stor sannolikhet vara en fördel att ha en utarbetad checklista att ta stöd från och som de kan förklara är en rutin inom verksamheten. Litteraturstudiens resultat visade dock en studie av Schmeidel m.fl. (2011) där sjuksköterskorna hade som rutin att ställa frågor om patientens

trygghet under sina inskrivningssamtal på intensivvårdsavdelningen men att dessa samtal var svåra på grund av att patienterna var omtöcknade vid dessa samtal.

KONKLUSION

Den äldre befolkningen är en utsatt grupp då de i många situationer måste förlita sig på andra för att klara sin vardag. Detta på grund av det normala åldrandet som drabbar dem som försvagar funktioner samt ökar risken för insjuknande i

allvarliga sjukdomar. Den äldre kan bli utsatt för övergrepp av sina närstående, av sjukvårdspersonal och även av en omedveten sjuksköterska. Sjuksköterskan möter den äldre utsatta patienten inom många olika vårdinstanser, som akutmottagning, primärvården, vårdboende och hemtjänsten som har behandlats i denna studie. Vid många av dessa möten har sjuksköterskan svårt att bedöma om den äldre utsätts för någon typ av övergrepp. De finns idag en bred definition av vad övergrepp mot äldre innebär. Det blir också svårare att bedöma när övergreppen kan utövas av såväl närstående och vårdpersonal och till och med då

sjuksköterskans egna handlingar kan tolkas som övergrepp. Sjuksköterskan ställs i dessa situationer inför etiska dilemman ofta helt utan utbildning gällande

övergrepp mot äldre. Sjuksköterskan har många gånger en känsla av plikt att göra det bästa för patienten i dessa situationer, men de kan känna sig ensamma i att

(23)

23

hantera fall av övergrepp och kan önska stöd från kollegor och chef samt ett ökat medvetande om ämnet inom sjukvården.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Litteraturstudien gjordes för att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med äldre patienter som utsatts för övergrepp och genererade en ökad kunskap om detta. Förhoppningsvis väcker studien tankar och funderingar hos läsaren över det brister som finns inom sjukvårdens hantering av äldre som utsätts för övergrepp, för att det hos sjuksköterskan kan väcka funderingar kring sitt tillvägagångssätt och vad de kan förbättra för att hjälpa denna patientgrupp. Studien kan vara behjälplig för sjuksköterskor inom olika vårdinstanser och med olika erfarenheter. Brister som under litteraturstudiens gång har kommit fram är den allmänna bristen på kunskap om äldre som utsätts för övergrepp inom hälso- och sjukvård. Ämnet ingår inte i sjuksköterskeutbildningen eller övriga vårdutbildningar. Det

framkommer i studiens resultat att sjuksköterskorna önskar att deras arbetsplats erbjuder utbildningstillfällen i ämnet, samt att arbetsplatsen är öppen för

diskussioner och tillåter utbyte av erfarenheter i ämnet mellan kollegor. Mer utbildning i hur sjuksköterskan ska bemöta den äldre demenssjuka patienter är också av stor vikt för att undvika många etiska dilemman som sjuksköterskan kan ställas inför vilket därmed kan minska fall av övergrepp i vårdsammanhang. Författarna har kommit att förstå vilket omfattande problem övergrepp mot äldre är världen över och vilka brister det finns i kännedomen om problematiken i vårdsammanhang men även generellt i samhället. Problematiken måste göras till känna och detta kräver vidare forskning inom området. Det behövs mer

kvantitativ forskning som tillför aktuella siffror på prevalens och mätbarhet av olika redskap i verksamheterna som kan vara till hjälp i arbetet med äldre

patienter som utsatts för övergrepp. Kvalitativa studier i ämnet är det framför allt brist på, vilket kan bero på att det är ett känsligt ämne att diskutera. Det behövs dock fler av dessa för att förstå varför övergreppen sker och hur sjuksköterskornas erfarenheter kan generera i vilket bemötande och hantering som kan fungerar bäst i liknande situationer.

Förbättringsarbetet har startats på en internationell nivå av WHO som har erkänt övergrepp mot äldre som ett stort problem världen över. Engagemanget i

förbättringsarbetet måste ske även nationellt med tydliga lagar om övergrepp mot äldre. Det krävs också lokalt engagemang på arbetsplatsen så att tydliga riktlinjer utformas för att personalen kan hantera dessa situationer på bästa sätt och ge rätt behandling samt att verksamheterna erhåller personalen utbildning och möjlighet att diskutera ämnet. På så sätt kan personalen utveckla ett professionellt

Figure

Tabell 2. Resultatkategorier

References

Related documents

Kravet för att lyckas i en sprinttävling är delat, för att överhuvudtaget ta sig vidare från kvalet krävs förmåga att utveckla hög hastighet under ett enskilt lopp som i

Således förespråkade han en världsordning bestående av demokratiska stater som respekterade mänskliga rättigheter; att folken som tillhörde ett land fick självbestämmanderätt

påfrestande. Har inte patienten förtroende för sjuksköterskan i deras möte kan det resultera i en dålig kommunikation. Det är därför viktigt att undersöka

versitetens humanistiska sektioner utan avses för den forskning och de fria studier, som borde utgöra krönet på huvudstadens bildnings- strävanden. Vad som närmast

"Hugo berättade idag om hur partiöverläggningarna hade gått till.. Han var påfallande välinformerad, nästan som han hade varit

I den internationella forskningen har övergrepp mot äldre relaterats till orsa- ker som individuell patologi hos förövare såväl som offer, interpersonella orsaker

plattformar, andra har inte det. Vidare framkommer det att flera av eleverna är mer självständiga och.. klarar sig själva då de har föräldrar som är frånskilda, missbrukar eller

vetenskaplig litteratur belysa förmågor, som är av betydelse för att skapa det goda mötet mellan sjuksköterskan och den äldre patienten samt dennes närstående.. BAKGRUND Den