Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet 15 hp Hälsa och samhälle
NÄTRELATERAD BROTTSLIGHET
KOPPLAT TILL UNGA VUXNA PÅ
SOCIALA MEDIER
ERFARENHETER, UPPLEVELSER OCH ÅSIKTER OM
NÄTKRÄNKNINGAR OCH NÄTMOBBNING
CHARLOTTE BOHM
AMEL BUKARIC
NÄTRELATERAD BROTTSLIGHET
KOPPLAT TILL UNGA VUXNA
PÅ SOCIALA MEDIER
ERFARENHETER, UPPLEVELSER OCH ÅSIKTER OM
NÄTKRÄNKNINGAR OCH NÄTMOBBNING
CHARLOTTE BOHM
AMEL BUKARIC
Bohm, C. & Bukaric, A. Nätrelaterad brottslighet kopplat till unga vuxna på sociala medier. Erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning. Examensarbete i
kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för Kriminologi, 2019.
Abstrakt
Näthat på sociala medier är ett socialt fenomen som blivit aktuellt med den globala
digitaliseringen.Forskning generellt beskriver näthat som ett samlingsbegrepp av olika
beteenden såsom kränkningar eller mobbning som sker online. Definitionen av näthat är avgörande för att kunna studera ämnesområdet och att urskilja traditionell mobbning från nätmobbning. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka unga vuxnas erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier med hjälp av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Genom de bedrivna kvalitativa intervjuerna kan det fastställas att “traditionell” mobbning och mobbning som sker över nätet har likvärdiga konsekvenser gällande personers mående. Offer uppger konsekvenser av psykosomatiska symptom såsom ångest och depression. Resultatet påvisade även en allmän attityd mot nätkränkningar och nätmobbning som inte stämmer överens med konsekvenserna. På sociala medier förekommer det en ständig risk för användare att bli utsatta för näthat, oavsett tid och rum vilket gör personerna till lättillgängliga offer. Genom intervjuerna framgick det att marginaliserade grupper inom samhället exempelvis personer med funktionsvariationer, HBTQ-personer och personer med utländsk etnicitet, löper hög risk för att utsättas för nätkränkning och nätmobbning. Förutom ytterligare forskning krävs det att samhället tar fenomenet på allvar. I framtiden måste sociala aktörer samarbeta för att öka den allmänna förståelsen över hur användare ska kunna behandla varandra med respekt på sociala medier.
CYBERCRIMINALITY REGARDING
YOUNG ADULTS ON SOCIAL MEDIA
EXPERIENCES AND OPINIONS TO
CYBERHARASSMENT AND CYBERBULLYING
AMEL BUKARIC
CHARLOTTE BOHM
Bohm, C. & Bukaric, A. Cybercriminality regarding young adults on social medias. Experiences and opinions to cyberharassment and cyberbullying. Degree project in
criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Criminology, 2019.
Abstract
Cyberagression on social media has become an issue over the world, since the technological revolution in the modern society. Research on the field describes cyberagression as a generic term of online behaviors like harassment or bullying on the Internet. The definition of
cyberagression is essential to do research in the subject and to distinguish “traditional”
bullying from cyberbullying. The aim of this study is to investigate young adults’ experiences and opinions to cyberharassment and cyberbullying on social media by using semi- structured qualitative interviews. According to the conducted interviews it can be confirmed that
traditional bullying and bullying online has comparable consequences to the overall health of the individuals. Victims of cyberagression report negative effects on their well-being of psychosomatic difficulties, for instance anxiety and depression. The results of the study approved that the general attitude to cyberharassments and cyberbullying did not correspond with the consequenses of cyberaggression. On social media the online-users can be exposed to cyberhate regardless of time or space and it brings the opportunity for being easy-target victims. Due to the interviews it appeared that marginalized groups for example persons with various disabilities, part of the LGBTQ- community and persons with foreign origin had a substantial risk to be victimized of cyberharassment and cyberbullying. In addition to further research in the field, society has to take the phenomenon more seriously. In the future social actors need to collaborate as the understanding can increase about how the Internet users can treat each other more respectfully on social media.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning………..4
1.1 Avgränsning………....5
1.2 Syfte och frågeställning………..6
1.3 Kriminologisk relevans...…6
1.4 Begreppsdefinitioner...…6
2. Tidigare forskning...7
2.1 Skillnader och likheter mellan nätkränkningar och nätmobbning samt deras ”traditionella” motsvarigheter………....7
2.2 Konsekvenserna av utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning...8
2.3 Utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning kopplat till rutinaktivitetsteorin…...9 3. Metod………...………..9 3.1 Urvalsdesign………10 3.2 Material...10 3.3 Datainsamling...10 3.4 Analys...11 3.5 Etik...12 4. Resultat...13
4.1 En plats där det är enklare att uttrycka sig...13
4.2 Lätt att spä på elden via sociala medier...14
4.3 Anonymitet...14
4.4 Konsekvenserna av utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning...15
4.5 En ökad risk att utsättas för nätkränkningar och nätmobbning för personer som inte följer “normer” i samhället...16
4.6 Näthat ett slags ungdomsproblem?...17
4.7 Ständig risk för att bli offer på internet...18
4.8 Är kränkningar och mobbning lika allvarligt på internet som i verkligheten?...18
4.9 Sätt att kunna förebygga näthat i framtiden...19
5. Diskussion...20 5.1 Metoddiskussion...20 5.2 Resultatdiskussion...22 6. Slutsats...26 7. Referenslista...28 8. Bilagor...30 8.1 Informationsbrev...30 8.2 Samtyckesformulär...31 8.3 Intervjuguide...32 8.4 Etikprövning...33
1. INLEDNING
Internetanvändningen ökar kontinuerligt genom digitaliseringen som innebär en samhällsutveckling med ny informationsteknik och digital kommunikation (Brå 2015). Internet har fått en naturlig roll i samhället vilket Internetstiftelsen (2018) visar i sin senaste undersökning, där det framgår att 94 procent använder sig av internet. Kommunikationen förändras i takt med att samhället blir mer uppkopplat och att nya kommunikationskanaler uppstår (SOU 2016). Nätanvändare kan dygnet runt få tillgänglig information och det finns även en mängd aktiviteter som kan utövas online via internet. Idag är tillgång till internet en självklarhet för merparten av samtliga åldersgrupper, det används för att skicka e-post, ”googla”, handla på nätet, chatta och övriga internettjänster (Internetstiftelsen 2018). Sociala medier är en relativt ny plattform som sker över internet via olika digitala nätverk. Nätverken har som central funktion att användare ska kunna interagera med andra och
uttrycka sina åsikter online (SOU 2016). Sociala medier utmärker sig med att innehållet läggs upp av användarna själva och att läsarna behöver vara aktiva på tjänsten (a.a.). Internet-utvecklingen har lett till att sociala medier har kunnat bli ett vanligt kommunikationssätt. Enligt Internetstiftelsen (2018) använder en klar majoritet av svenska befolkningen (83 procent) sociala medier varav knappt två tredjedelar (63 procent) använder nätverken
dagligen. Målgruppen för sociala medier är ungdomar och unga vuxna som spenderar mer tid på plattformen och som upplever tjänsten som en naturlig del av vardagslivet (SOU 2016). Onlineaktiviteter som sker via internet kan innebära vissa risker. Det kan finnas risk för att utsättas för angrepp eller påhopp från andra personer på sociala medier (MUCF 2014). Utsattheten på nätet kan leda till psykiskt lidande med ökad ångest och att användarna avtar sitt deltagande på sociala medier (Diomidous m.fl. 2016). På så sätt blir näthat ett
samhällsproblem som drabbar individernas integritet och rätten att uttrycka sig på, vilket kan
hota yttrandefriheten (SOU 2016).Näthat beskrivs på polisens hemsida som olika typer av
meddelanden som ger uttryck för hat som är riktat mot mottagaren, oftast via sociala medier (Polisen 2019). Gränsen på vad som räknas som brottsligt i samband med näthat går när agerandet inkluderas i brottsbalken, därmed inträffar detta endast i särskilda fall. Däremot innebär det likadana regler i det digitala rummet som i det verkliga livet, till exempel på skolgården och arbetsplatsen (a.a.).
Brottsutvecklingen för nätrelaterad brottslighet speglar den generella ökningen av internetanvändandet (Brå 2015). Lagstiftningen hänger inte med i den takt det moderna samhället förändras via den tekniska revolutionen och internets expandering (SOU 2016). Nätbrott innehåller som regel it-inslag men it-relaterad brottslighet kan tillhöra vilken brottstyp som helst beroende på vilken kriminell handling som begåtts exempelvis
bedrägerier, ekonomiska brott och hot på internet (Polisen 2018).För närvarande saknar
nätbrott särskilda lagrum för brottsligheten som begås på internet och det är en utmaning för rättsväsendet att utreda samt lagföra personer för nätrelaterade brott (Brå 2015).
Personuppklaringsprocenten ligger på runt fyra procent vilket Brottsförebyggande rådet (2015) påpekar är en alldeles för låg siffra för ovanstående brottskategori. Brotten som sker på internet utmärker sig med att det som inträffar online lätt kan få en stor spridning på kort tid förklarar Polisen (2019). Utredningarna försvåras ytterligare med att polisen sällan får tillräcklig information som behövs av internetoperatörerna för att uppnå lyckade resultat (a.a.).
Utredare för nätbrott är vanligtvis inte specialiserade på it utan utreder brottsmål som tillhör den aktuella brottstypen vilket kan variera stort. Istället kan utredare anlita en it-specialist för att säkra bevis, identifiera gärningspersonen eller ge teknisk support till brottsutredningen enligt Polisen (2018). Polisens arbete mot de så kallade nätbrotten går till med att försvåra spridningen på internet via ett samarbete med internetleverantörerna. Samarbetet går ut på att aktörerna kan stoppa sidor som har ett olämpligt innehåll som till exempel olika sexsidor och blockera sidorna för användarna (a.a.).
Nätkränkningar är ett brott som kan beskrivas som hot och trakasserier på nätet (Brå 2019a). Brottstypen motsvarar juridiskt ärekränkningsbrott där förtal och förolämpningar ingår. Gemensamt för ärekränkningar är att brotten ska vara symboliska och gälla under enskilt åtal, målsäganden ansvarar för ärendet (Brå 2015; MUCF 2014). Brå har samlat in information om nätkränkningar sedan 2017 då frågan lades till i NTU, årlig trygghetsundersökning (Brå 2019a). Utsattheten för nätkränkningar är lika vanlig mellan båda könen (2,1 procent) för samtliga åldersgrupper (16-79 år). Statistiken på nätkränkningar visar att risken avtar med åldern och att de yngsta kvinnorna (16-19) är den grupp som drabbas mest på 7 procent (a.a.). Drygt en tredjedel av alla ungdomar har blivit utsatta av nätkränkningar och det är vanligare hos äldre ungdomar som spenderar mer tid online på sociala medier (Friends 2017).
Nätmobbning är ett negativt onlinebeteende som riktar sig till att avsiktligen såra eller skada andra på internet och sociala medier (Langos 2012). Mobbning som sker på internet är
tillgängligt dygnet runt och överallt där det finns nätanslutning. Nedlåtande kommentarer kan således spridas i stor utsträckning och det finns även möjlighet till anonymitet på sociala medier (SOU 2016). Individers sociala status på nätet kan se annorlunda ut jämfört med hur en person agerar i övriga livet. Sociala nätverk kan upplevas som en parallell värld hos unga personer där specifika spelregler gäller i den digitala kontexten (MUCF 2014). Näthat i olika former tenderar att drabba de mest frekventa användarna som dagligen exponeras för sociala medier, förklarar MUCF (2014). Särskilt ungdomar och till viss del unga vuxna har en överrisk att drabbas på internet eftersom de tillhör målgruppen för sociala medier samtidigt som de är mest aktiva i digital kommunikation (Brå 2019b; Friends 2017).
1.1 Avgränsningar
Ämnet som behandlas i föreliggande uppsats handlar om nätrelaterad brottslighet kopplat till unga vuxna på sociala medier med deras erfarenheter och upplevelser av utsattheten på internet. Övrig nätrelaterad brottslighet som inte kretsar kring näthat såsom nätkränkningar och nätmobbning kommer att uteslutas. Olaga hot och uppgifter med sexuella inslag som sprids på internet ingår inte i studien av etiska skäl, för att skydda deltagarnas personliga integritet. Studien berör endast unga vuxna som ingår i urvalsgruppen och dessa ska vara frekvent aktiva på sociala medier. Likaså är studien enbart intresserad av privatpersoner som använder digital kommunikation för privat bruk. Sociala medier i form av Facebook,
Instagram, Snapchat och Twitter är de digitala nätverk som studien kommer att inkludera. Dessutom avgränsas studien ytterligare ur perspektiv om utsatthet på sociala medier som är relevant gällande offer och/eller personer som varit exponerade för fenomenet näthat.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka unga vuxnas erfarenheter, upplevelser och åsikter av nätkränkningar samt nätmobbning på sociala medier. Undersökningen ska bedrivas med hjälp av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer.
Hur beskriver unga vuxna sina erfarenheter, upplevelser och åsikter av nätkränkningar
samt nätmobbning på sociala medier?
1.3 Kriminologisk relevans
Nätkränkning och nätmobbning ingår i brottskategorin nätbrott, som har en alltmer ökande brottsfrekvens (Arntfield 2015). Brottsfrekvensen gällande nätbrott ökar i takt med samhällets ökande internetanvändning (a.a.). Nätrelaterad brottslighet är en relativt ny brottskategori, då fenomenet huvudsakligen är begränsat till 2000- talet (Smith 2012). Detta innebär att det rådande kunskapsläget avseende de flesta former av nätbrott är begränsat. Detta inkluderar nätkränkningar och nätmobbning, vilket innebär att den tidigare forskningen är begränsad. Flertalet aspekter inom dessa fenomen är inte tillräckligt belysta jämfört med deras
“traditionella” motsvarigheter, såsom fysiska kränkningar och mobbning (a.a.).
Lagstiftningen hänger inte med samhällsutvecklingen där brottsligheten blivit digitaliserad med brott som numera kan begås via internet (Enarsson 2016). Risken är att kommentarerna får en stor spridning och utsattheten kan påverka individerna till att undvika sociala medier av rädsla samt att det är integritetskränkande (a.a.). Offer för nätkränkningar och nätmobbning löper hög risk för att utveckla depressiva och somatiska symptom samt självmordstankar (Smith 2012). Individer som är utsatta för en kombination av nätkränkningar och
nätmobbning samt deras ”traditionella” motsvarigheter löper störst risk för mental ohälsa (a.a.).
1.4 Begreppsdefinitioner
Sociala medier är en plattform där användare via internetanslutning kan hålla kontakten och vara uppdaterade med information från olika digitala sociala nätverk (Internetstiftelsen 2018). Unga vuxna är ett uttryck som används för att beskriva individer som befinner sig i åldern för tidigt vuxenliv (Giddens & Sutton 2014). Generellt saknas det en konkret avgränsning
gällande vilka åldrar som vanligen ingår i uttrycket, därav innehåller unga vuxna flera relativt
smala ålderskategorier(Artnett 2000; Ungdomsstyrelsen 2010). Nätbrott är ett
samlingsbegrepp som inkluderar alla lagöverträdelser med koppling till internet eller brott
som innehåller tydlig it-karaktär exempelvis databedrägerier och dataintrång(Brå 2015).
Fenomenet näthat saknar fortfarande en tydlig definition då det är svårt att konkret beskriva nätmobbning och till viss del även nätkränkningar (Langos 2012). Konceptet näthat med nedsättande uttalanden på sociala medier är en relativ ny utsatthet som sker via internet (Enarsson 2016). Forskare är dock eniga i beskrivningen av näthat som ett fenomen med samtliga former av oacceptabelt beteende som sker på Internet (MUCF 2014; SOU 2016). Nätkränkningar ingår i kategorin för nätrelaterad brottslighet. Kränkningar definieras som avsiktliga beteenden som genom ord eller handling skadar en annan individ (Smith 2012). Beteendet kännetecknas oftast av elaka kommentarer som sprids på internet för att kränka en individs självkänsla och/eller värdighet (MCUF 2014). Mobbning definieras som repetitioner av kränkningar som skapar en maktobalans mellan individer (Smith 2012). Till skillnad från nätkränkningar, måste agerandet vid nätmobbning ske systematiskt och skapa en maktobalans mellan mobbaren och den utsatta (Langos 2012).
2. TIDIGARE FORSKNING
Enligt Noret och Rivers (2010) kännetecknas nätkränkningar och nätmobbning genom tio kategorier av agerande. Innehållet i ett meddelande som skickas över internet måste innefatta en av dessa tio kategorier av agerande för att anses vara en nätkränkning eller nätmobbning. I dessa kategorier innefattas diverse hot som exempelvis dödshot eller hot om våld samt diverse förolämpningar och namnkallande som t. ex homofobi (a.a.). Dock är kategorierna av
agerande som kan kännetecknas som nätkränkningar eller nätmobbning inte slutliga, då det uppstår nya former av nätkränkningar och nätmobbning i takt med att ny teknik utvecklas (Smith 2012). Smith m.fl (2008) menar att det finns sju olika sorters media där
nätkränkningar och nätmobbning förekommer. Dessa typer av media är mobilsamtal, SMS, videoklipp/ bild, e-mail, online chattrum, online direktmeddelande på sociala medier samt diverse hemsidor och sociala medier (a.a.). Dock är listan på media där nätkränkningar och nätmobbning förekommer ständigt växande, vilket är ett resultat av utvecklingen av ny teknologi (Smith 2012).
2.1 Skillnader och likheter mellan nätkränkningar och nätmobbning samt deras ”traditionella” motsvarigheter
Trots att det finns flera likheter mellan ”traditionella” kränkningar och mobbning samt deras motsvarigheter som sker digitalt, finns det även en del skillnader (Smith 2012). Några rapporterade skillnader är bland annat kunskaper om teknologin man begår handlingarna på, att det är svårare att fly från kränkningar och mobbning som sker över internet samt att anonymiteten kommer fram genom att användare vistas online (a.a.). Precis
som ”traditionella” kränkningar och mobbning, begås nätkränkningar och nätmobbning oftast av individer som brottsoffret känner (Smith m.fl 2008). Det har dock även rapporterats många fall där nätkränkningar och nätmobbning sker indirekt och anonymt, medan mer
”traditionella” kränkningar och mobbning alltid sker direkt och icke-anonymt (Smith 2012). I en studie som Smith m. fl (2008) bedrev påvisas att brottsoffret i ett av fem fall inte visste vem gärningspersonen var. I en annan studie som bedrevs av Wright (2013) påvisades att den upplevda anonymiteten ofta var en avgörande faktor för gärningspersonerna för att kunna begå handlingen. Gärningspersonerna upplevde att anonymiteten på internet skyddade dem från en eventuell hämnd från brottsoffren och att gärningspersonerna även skyddades från bestraffning av myndigheter (a.a.). Med anonymiteten medföljer också en moralisk frigöring för gärningspersonen då individen inte behöver se brottsoffrets reaktion (Smith 2012). Utöver detta skapar den indirekta kränkningen och mobbningen mindre chanser för gärningspersonen att visa empati och ånger över situationen (a.a.).
Gärningspersoner och brottsoffer som är involverade vid ”traditionell” kränkning och mobbning brukar även vara det över internet (Smith m.fl 2008). Ett flertal studier har funnit samband mellan fenomenen (Smith 2012). Smith m.fl (2008) rapporterar ett samband mellan att vara offer för ”traditionella” kränkningar och mobbning samt att vara gärningspersonen när det gäller nätkränkningar och nätmobbning. Mitchell och Ybarra (2004) menar att dessa individer inte har möjlighet att utöva hämnd på det ”traditionella” sättet och därför istället vänder sig till digitala sammanhang för att utöva sin hämnd. Smith m.fl (2008) menar dock att det är ett relativt outforskat forskningsområde som förtjänar att utforskas mer detaljerat. Ännu en skillnad mellan ”traditionella” kränkningar och mobbning samt deras motsvarigheter över internet är åldersskillnaden i debutålder (Smith 2012). Nätkränkning och nätmobbning påvisar en lite äldre debutålder än deras mer ”traditionella” motsvarigheter (a.a.).
Tokunaga (2010) hävdar att den vanligaste debutåldern för nätkränkning och nätmobbning ligger mellan 13 och 15 år. En annan rapporterad skillnad är att flickor oftare deltar i nätkränkningar och nätmobbning än ”traditionella” kränkningar och mobbning (Noret & Rivers 2010). En anledning till detta kan vara att flickor oftare deltar i relationsmobbning, vilket oftast innebär uteslutning av en viss individ och att nätkränkningar samt nätmobbning har mer gemensamt med relationsmobbning än verbal/ fysisk mobbning (a.a.). Denna rapporterade skillnad har dock inte lika mycket forskningsbelägg (Tokunaga 2010). Flertalet forskare har fått fram väldigt olika resultat gällande könsskillnader i deltagande i
nätkränkningar och nätmobbning (Smith 2012). Det enda man kan säga med säkerhet baserat på empiri är att flickor deltar mindre i fysisk mobbning jämfört med annan typ av mobbning, samt att flickors deltagande i fysisk mobbning är betydligt lägre än bland pojkar (Tokunaga
2010). Hinduja och Patchin (2011) undersökte i sin studie omden generella strainteorin
kunde förklara varför individer begår nätmobbning samt deras “traditionella” motsvarighet. Teorin hävdar att olika påfrestningar kan leda till att individer blir brottsbenägna och begår brott. Hinduja och Patchin (2011) fann ett visst samband mellan påfrestningar och all form av mobbning. Undersökningsdeltagare som upplevt påfrestningar, exempelvis stress och höga förväntningar från samhället, löpte en betydligt högre risk i att delta i avvikande beteende. Om de deltog i avvikande beteende var det också troligt att de skulle delta i alla former av mobbning (a.a.).
2.2 Konsekvenserna av utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning
En konsekvens av att bli utsatt för nätkränkningar och nätmobbning är att brottsoffret avskräcks från att vistas på internet (Enarsson 2016). Offer för nätkränkningar och nätmobbning känner sig inte tillräckligt säkra för att vistas i dessa virtuella miljöer där
utsattheten tidigare har ägt rum. På så sätt skapas en rädsla hos personerna som riskerar att bli utsatta igen för olika former av näthat på internet (a.a.). Rädslan för att vänner, familj samt andra bekanta ska se de kränkande inläggen eller kommentarerna är också en faktor, eftersom information sprids snabbt över internet och kan vara tillgänglig för samtliga användare
fortsätter Enarsson (2016).
Alla former av kränkningar och mobbning rapporteras ha en negativ inverkan på de utsattas mentala hälsa (Smith 2012). Vid utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning riskerar offret att utveckla psykiska påfrestningar samt somatiska symptom som ångest och depression. Utsattheten för nätmobbning har även visat sig ha en koppling till självmordstankar samt förhöjd suicidrisk. Kombinationen av både “traditionell” mobbning samt nätmobbning anses medföra störst risk utvecklingen av psykosomatiska symptom för offret. Att den utsatta pratar ut om situationen ses vara en nyckelfaktor för att förhindra mental ohälsa (a.a.). Tidigare forskning påvisar att offer oftast berättar att de blivit utsatta endast för vänner och undviker att berätta det till lärare och föräldrar (Smith m.fl. 2008). Med tanke på generationsgapet i teknologisk kunskap och användande, kan unga människor känna att det är svårt att anförtro sig till äldre personer som föräldrar eller lärare (Smith 2012). Detta kan även vara en
anledning till att väldigt få offer söker hjälp för att hantera den mentala påfrestning som kan uppkomma vid digital kränkning och mobbning (a.a).
Utöver negativ inverkan på brottsoffrets mentala hälsa, har nätkränkningar och nätmobbning även visat sig ha en negativ inverkan på brottsoffrets beteende (Smith m.fl 2008). Offer för nätkränkningar och nätmobbning löper högre risk för att utveckla antisociala beteenden (a.a.). Graham & Wood (2019) undersökte i sin studie ifall hälsoriskbeteenden hade kopplingar till utsatthet för nätmobbning. Hälsoriskbeteenden som valdes för denna studie var drogbruk, alkoholbruk samt sex med flera partners.
Graham & Wood (2019) förklarar att de valde dessa hälsoriskbeteenden på grund av att de oftast associeras med antisocialt beteende bland ungdomar. Studiens resultat påvisade att utsatthet för nätmobbning är förknippat med ökad risk för hälsoriskbeteenden. Resultatet visade också att kombinationen av utsatthet för nätmobbning samt utsatthet för “traditionell” mobbning medför störst risk för utvecklandet av hälsoriskbeteenden. När Graham & Wood (2019) jämförde effekterna på utvecklingen av hälsoriskbeteenden mellan nätmobbning och “traditionell” mobbning, visade resultaten att respondenter som enbart var utsatta för
nätmobbning rapporterade högre nivåer av varje hälsoriskbeteende. Dessa resultat påvisar ett nytt sätt för unga personer att anta antisociala beteenden (a.a.).
2.3 Utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning kopplat till rutinaktivitetsteorin
Somliga forskare förespråkar utvecklingen av en ny kriminologisk teori som behandlar nätbrott, som brottskategorin “nätkränkningar och nätmobbning” faller under (Yar 2005). Andra forskare anser att etablerade kriminologiska teorier borde kunna förklara fenomenet. Den kriminologiska teori som förespråkas av de flesta forskare är Cohen och Felsons
rutinaktivitetsteori (a.a.). Cohen och Felsons rutinaktivitetsteori (1979) hävdar att brottslighet alltid kommer finnas och beror på vilka tillfällen för brottsliga handlingar som uppstår i olika sociala samt fysiska miljöer. Tillfällen för brottsliga handlingar beror på vardagslivets rutiner exempelvis arbete och skola. Rutinaktivitetsteorin menar att det sker ett samspel mellan tre faktorer vid ett optimalt tillfälle för att en brottslig handling ska begås. Dessa faktorer är en
motiverad gärningsperson, ett lämpligt offer/objekt samt avsaknaden av kapabla väktare. Kapabla väktare är avskräckande faktorer såsom närvaron av social kontroll och olika former
av fysisk bevakning. Utan samspelet mellan dessa tre faktorer saknas det förutsättningar för brottsliga handlingar (a.a.).
Yar (2005) undersöker i sin artikel ”The Novelty of `Cybercrime´” i vilken utsträckning rutinaktivitetsteorin kan förklara brott i en virtuell miljö. Förekomsten av motiverade
gärningspersoner är likvärdig mellan fysiska och virtuella miljöer. Närvaron av lämpliga offer är mer komplext, med likheter i värde, men skillnader i synlighet och tillgänglighet
(a.a.). Yar (2005) förklarar vidare att avsaknaden av kapabla väktare, som avser ett lämpligt bevakningssystem, verkar hitta sin passform i den virtuella miljön. Arntfield (2015) menar att nätkränkningar och nätmobbning förklaras bäst med hjälp av Cohen och Felsons
rutinaktivitetsteorin ur ett offerperspektiv. Detta påstående stöds genom resonemanget att mobbning är en repetition av kränkningar som sker över tid och därför är offrets rutinmässiga aktiviteter på sociala medier en nyckelfaktor i nätmobbningsprocessen. Offrets rutinmässiga aktiviteter på sociala medier agerar som indikatorer på viktimisering, på en plats där
antisocialt beteende tolereras på grund av avsaknaden av kapabla väktare (Arntfield 2015).
3. METOD
Studien följer en kvalitativ forskningsdesign som ämnar beskriva individers uppfattningar och erfarenheter med deltagarnas perspektiv i deras naturliga miljö (Bryman 2011). Kvalitativa metoder följer en induktiv ansats genom att det insamlade materialet är datastyrt och har fokus på studiens empiri förklarar Malterud (2014). Semi-strukturerade intervjuer används i uppsatsen och är en vanlig metod för den här typen av studier, då intervjuerna medför fördjupad kunskap inom det studerade fenomenet (Bryman 2011). Kunskapsteorin som studien bygger på är tolkningsperspektivet vilket belyser förståelsen av individers sociala verklighet och ger utrymme till att tolka det mänskliga beteendet i olika situationer (a.a.).
3.1 Urvalsdesign
Snöbollsurvalet innebär en form av bekvämlighetsurval vilket passar till metoder för kvalitativa studier (Bryman 2011). Urvalsdesignen kännetecknas av att nya deltagare
rekryteras till studien via lämpliga nyckelpersoner som väljs av studieansvariga (a.a.). Urvalet är målinriktat och till viss del strategiskt i sin inriktning då unga privatpersoner i ungefärlig ålder mellan 18 och 30 år rekommenderas av rekryteraren att delta i intervjun.
Urvalskriterierna som är aktuella för intervjupersonerna är att deltagarna ska tillhöra åldersintervallet unga vuxna och vara aktiva på sociala medier för privatbruk. Studien använder två rekryterare för att kunna nå ut till de frivilliga deltagarna som sker via
snöbollseffekt av rekryterarnas sociala kontakter (Bryman 2011). Initial kontakt hållas med rekryterarna som kontaktas från varsitt håll av respektive studieansvarig. Intervjupersonerna medför relevant och intressant information för studiens syfte om individers erfarenheter, upplevelser och åsikter av nätkränkningar och nätmobbning. Deltagarna rekryteras tills antalet intervjupersoner är uppfyllt i mån av tid och vad som är passande enligt studiens urvalsstorlek (Bryman 2011).
3.2 Material
Datainsamlingen för studien sker via kvalitativa intervjuer som är baserade på studiens frågeställning och syfte gällande individersupplevelser, erfarenheter och åsikterav näthat. Intervjuguiden (bilaga 3) innehåller ett antal förberedda intervjufrågor samt vissa
uppföljningsfrågor vid behov, i avsikt att kunna vägleda intervjun. Kvalitativa metoder är i grunden mindre strukturerade och arbetsgången tillåts vara mer flexibel jämfört med andra kvantitativa metoder, exempelvis enkätundersökningar (Bryman 2011). Intervjufrågorna är öppna för att intervjupersonen ska kunna vara delaktig och diskutera ämnesfrågor samt skapa dialog (Bryman 2011). Relevanta frågor i denna studie är kopplade till nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier. Innan varje intervju kan genomföras behöver
informationsbrevet (bilaga 1) läsas igenom där all relevant information om studien ingår, likaså villkoren om deltagande för intervjupersonen. I samband med informationsbrevet skrivs samtyckesformuläret (bilaga 2) på, vilket betyder att deltagaren ger sitt samtycke till att medverka i intervjun tillika studien.
Totalt genomfördes åtta intervjuer till studien om unga vuxnas nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier. Intervjupersonerna har rekommenderats av studiens två rekryterare, antalet deltagare från varje rekryterare var tre respektive fem intervjupersoner. Könsspridningen var jämn där hälften av intervjupersonerna var unga män och resterande fyra var unga kvinnor. Åldern på intervjupersonerna gick från 19 år till 32 år och täckte
åldersintervallet för målgruppen unga vuxna. Samtliga deltagare beskrivs med pseudonymer i studien för att kunna säkerställa deras integritet och för att deras riktiga namn inte ska gå att koppla till deras medverkan. Intervjusvaren transkriberas även för vidare analys av
intervjumaterialet. Intervjupersonerna tillfrågas om samtycke till inspelning samt transkribering av intervjumaterialet (bilaga 2).
3.3 Datainsamling
Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.
Metodvalet är vanligt i kvalitativ forskning där olika intervjuformer är ett attraktivt alternativ då intervjuer är anpassningsbara utifrån vad som är relevant för studiens syfte (Bryman 2011; Malterud 2014). Intervjuerna är beräknade att ta ungefär en timme och de sker på valfri plats som intervjupersonen föreslår av praktiska skäl. I praktiken tog intervjuerna ungefär drygt 30 minuter att bedriva även om det framkom undantag med något längre och kortare
intervjutillfällen beroende på intervjupersonens intresse i frågorna som ställdes kring nätkränkningar och nätmobbning.
Intervjuprocessen för den valda intervjuformen är flexibel och har deltagaren som utgångspunkt med intervjupersonens perspektiv. På så sätt kan intervjun ändra inriktning beroende på deltagarens intervjusvar. (a.a.). Semi-strukturerade intervjuer kännetecknas med att specifika teman ingår i intervjuguiden som har ett tydligt fokus och styr intervjun genom relevanta frågor för studien. Samtidigt ges intervjupersonen stor frihet att informera vad hen vill delge i sina svar fortsätter Bryman (2011). Intervjuguiden (bilaga 3) är framtagen med 15 öppna intervjufrågor inklusive vissa följdfrågor där det passar med förtydligande eller
fördjupning av resonemanget som tidigare framgick i huvudfrågan.
I samband med utformningen av intervjuguiden är det viktigt att intervjufrågorna är avsedda för studien och i rätt ordningsföljd (Bryman 2011). Dessutom ska språket vara begripligt och tydligt med korrekt formulerade frågor för att kunna säkerställa intervjuns kvalitet beskriver Bryman vidare (2011). Intervjuguiden lästes noggrant igenom innan den första intervjun genomfördes för att försäkra att samtliga intervjufrågor var relevanta för studiens syfte och att frågorna hade en logisk ordning. Intervjusvaren lämpas vara fördjupande med detaljerade svar som är tillräckligt utförliga för att materialet ska leda till studiens kommande analys
(Malterud 2014). Samtliga intervjuer innehöll intressanta inslag och deltagarnas perspektiv gav en relativt bild av fenomenet näthat. Nästa steg är att påbörja transkribering efter varje genomförd intervju genom att omvandla intervjuerna till skriven text. Transkribering är en återgivning av intervjusvaren som framgick under den inspelade intervjun där textmassan blir den fullständiga redogörelsen av intervjun (Bryman 2011; Malterud 2014). Steget med att transkribera intervjuerna sker fortlöpande vilket ska effektivisera arbetet för bearbetningen av intervjuerna och att mer fokus kan läggas på den kommande analysen av intervjusvaren.
3.4 Analys
Bearbetning av datainsamlingen från intervjuerna genomfördes via tematisk analys. I kvalitativa studier används ovanstående analysteknik vanligen i samband med olika intervjuformer (Malterud 2014). Meningen med tematisk analys är att kunna identifiera viktiga teman och återkommande kommentarer från samtliga genomförda intervjuer (a.a.). Analysprocessen inleddes med att studiens totalt åtta intervjuer transkriberades individuellt med de intervjuer som respektive studieansvarig tidigare hade genomfört. Nästa steg i
analysen var att studieansvariga noggrant läste igenom samtliga transkriberade intervjuer som ingick i ett eget dokument för att hitta passande innehåll för studien. Huvudfokus i tematisk analys är innehållet i intervjun och tyngden ligger på vad intervjupersonen säger som kan vara relevant för studien (Bryman 2011; Malterud 2014).
Studieansvariga fortsatte med identifiering av teman på egen hand i form av upprepningar från vad flera deltagare hade svarat på en intervjufråga eller vad som hade mest substans i materialet från utskrifterna. Under analysprocessen gäller det att hitta mönster och
gemensamma drag hos intervjusvaren som kan vara användbara för studien betonar Malterud (2014). Förslag på teman utfördes självständigt med att båda studieansvariga kom på lämpliga teman till studien. Därtill diskuterade studieansvariga varandras förslag på teman utifrån vilka teman som var relevanta för fenomenet näthat och kunde bidra till studiens resultat. Valda teman baseras på upprepningar i innehållet av materialet med vad som är frekvent och mest framträdande i intervjusvaren (Bryman 2011; Malterud 2014). Vissa av de föreslagna teman togs bort eftersom de inte ansågs vara tillräckligt givande för studien och andra lades ihop som liknade varandra med återkommande inslag bland intervjusvaren. Totalt kom
studieansvariga överens om nio stycken valda teman som samtliga hade tydliga kopplingar till studiens syfte om unga vuxnas nätkränkningar och nätmobbning.
Bland dessa nio teman ingick anonymitet, likvärdiga konsekvenser, ständig risk att utsättas på internet och att förebygga näthat som exempel. Fortsättningsvis innebär genomgående teman grunden för studiens resultat och diskussioner som kommer att beskrivas senare i uppsatsen.
3.5 Etik
Uppsatsskrivande kräver att de studieansvariga eftersträvar objektivitet och inte försöker att påverka undersökningsdeltagarna under intervjuerna (Vetenskapsrådet 2017). Föreliggande studie presenterar samtliga inkluderade artiklar på ett tydligt sätt. Informationen som inhämtats under studiens gång har behandlats på ett ärligt sätt och har således inte manipulerats. Föreliggande studie innehåller en tydlig metod och referering till tidigare forskning, för att vara så noggrant genomförd som möjligt. Vetenskapliga studier som inte är noggrant genomförda brister i kvalitet och riskerar att bli plagiat (a.a.).
Föreliggande studie innefattar en insamling av känsliga personuppgifter som berör personers psykiska hälsa. På grund av detta faktum har en ansökan om etisk prövning (bilaga 4) skickats in och godkänts. I ansökan om etisk prövning redovisades studiens syfte och metod samt huruvida studien uppnår viktiga forskningsetiska krav. De fyra etiska grundprinciperna består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet uppnås genom att studieansvariga informerar uppgiftslämnare och
undersökningsdeltagare om studiens syfte, deras roll i studien samt villkoren för deras deltagande i studien (Vetenskapsrådet 2002). Informationen innefattar allt som rimligen kan påverka deltagarnas medverkan i studien (a.a.). Undersökningsdeltagarna har tilldelats relevant information om studien, där det framkommer att deras deltagande är frivilligt och att deras medverkan kan avbrytas när som helst. Informationen om villkoren med att medverka i studien fick samtliga deltagare genom ett informationsbrev vid förfrågan om deltagande i intervjun. Samtyckeskravet uppnås genom inhämtningen av samtycke från uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare som godkänner till att medverka i studien (a.a.). Samtycket inhämtades genom ett samtyckesformulär som tilldelades till varje undersökningsdeltagare. Deltagarnas samtycke inhämtades i samband med varje intervjutillfälle, via ett informerat samtycke. Transkriberingen krävde ytterligare ett samtycke till att spela in intervjun, vilket framkommer i samtyckesformuläret. Studien utsatte inte heller deltagarna för otillbörlig påverkan eller påtryckning för att få deras samtycke till deltagande eller hindra deltagarna från att avbryta sin medverkan i studien (a.a.). Konfidentialitetskravet uppnås genom en försäkran om att ingen obehörig kommer ta del av datamaterialet och att det förvarats på säkra platser som endast ansvariga för studienhar tillgång till (a.a.). Intervjumaterialet
avidentifierades via pseudonymer och förvarades på de studieansvarigas mobiler samt datorer som är skyddade med lösenord. För att kunna ha tillgång till mobilerna och datorerna behöver man lösenorden och det försäkras att inga obehöriga har tillgång till dessa lösenord. Under inspelningarna var nätuppkopplingen på våra mobiler avstängd. Nätuppkopplingen har också varit avstängd under transkriberingarna. Nyttjandekravet uppnås genom att alla insamlade uppgifter om enskilda personer enbart används för studiens ändamål (a.a.). När föreliggande studie är inlämnad och godkänd, har de studieansvariga inte längre någon nytta av
inspelningarna och transkriberingarna. Därför kommer alla inspelningar och transkriberingar raderas från de studieansansvarigas mobiler och datorer vid detta tillfälle.
Studiens intervjufrågor har inneburit att deltagarna behövt reflektera över vissa känsliga händelser i deras liv, vilket har medfört eventuell risk för mentala påfrestningar. På grund av att studiens deltagare har kunnat dela med sig av känsligt innehåll, har de som medverkat i studien haft möjlighet till att ta kontakt med studiens samtalskontakt. Föreliggande studies samtalskontakt har varit Hjälplinjen på 0771220060.
Hjälplinjen erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd till människor i kris. Både individen som ringer till Hjälplinjen och den som svarar förblir anonyma under samtalet. De som svarar är psykologer, socionomer eller sjuksköterskor som har stor erfarenhet av att stödja människor i kris. Öppettiderna för Hjälplinjen är mellan 13-22 under alla dagar i veckan, vilket har inneburit att samtliga intervjutillfällen för studien har bedrivits inom denna tidsram.
4. RESULTAT
Nedan kommer de genomförda intervjuerna att sammanställas utifrån valda teman. Allt relevant material från intervjusvaren beskrivs i resultatdelen under respektive tema. Totalt ingår det nio relevanta teman som presenteras med en egen underrubrik. Samtliga citat beskriver deltagarnas egna åsikter vilket motsvarar intervjupersonen med pseudonym. Det framgår av samtliga intervjusvar att merparten av intervjupersonerna använder de sociala medierna Facebook och Instagram som mest frekvent via sina mobiler. I genomsnitt
spenderar intervjupersonerna generellt två till tre timmar dagligen online med digital kommunikation. Den allmänna bilden från intervjuerna är att deltagarna räknar sig som relativt neutrala användare som inte är så aktiva med att publicera eller själv lägga upp material på sociala medier. Deltagarna upplever sig som observatörer där följden blir att intervjupersonerna mest håller sig i bakgrunden med att läsa eller dela andras inlägg.
4.1 En plats där det är enklare att uttrycka sig
Sex av åtta undersökningsdeltagare menade att det var enklare att uttrycka sig både positivt och negativt på internet. De hävdar att det är lättare att uttrycka sig digitalt jämfört med i verkligheten, vilket både kan vara en fördel och en nackdel.
Det är en fördel när det bidrar till att introverta personer och personer med
funktionsvariationer som har svårt att uttrycka sig verbalt också kan få sina åsikter hörda.
“Det bästa med sociala medier är att personer som inte kan uttrycka sig verbalt får en möjlighet att få sin röst hörd.” - Ebba, 19 år
Det blir dock en nackdel när det bidrar till att det blir enklare att uttrycka kränkande saker.
“När det gäller nackdelar med sociala medier så kan det också vara dåligt med att det är så enkelt för många att uttrycka sig på sociala medier. Det leder till att det blir enklare att uttrycka sig elakt också. Människor brukar nog inte känna samma skam över nätet, vilket gör det mycket enklare att säga både fina och elaka saker.” - Ebba, 19 år
Undersökningsdeltagarna menar att det är enklare att säga kränkande saker på grund av en moralisk frigörning som kommer med att man inte ser personen man kränker.
“Det känns som att folk har mycket lättare för att säga elaka saker över nätet. Man ser ju inte personen man kränker och får inga skuldkänslor över det.”- Adam, 23 år
Genom dessa studieresultat framgår ett återkommande tema som hävdar att sociala medier är platser där det är enklare att uttrycka sina åsikter än i verkligheten. Detta är ofta ett positivt bidrag till samhället då individer som inte kan få sin röst hörd eller inte vågar uttrycka sina åsikter i verkligheten, får en plats där de också kan uttrycka sig fritt. Men konsekvensen av att det är lättare att uttrycka sig på sociala social medför att det även blir enklare att framföra kränkande material.
4.2 Lätt att spä på elden via sociala medier
Samtliga åtta intervjupersoner anser att mindre riskfyllda situationer riskerar att förstoras upp på internet hos olika sociala medier. Informationen som läggs upp blir tillgänglig via
spridning och användare kan enkelt komma i kontakt med det publicerade innehållet. På sociala medier har användare lätt för att överdriva relativt neutrala åsikter genom att föra fram sin egen ståndpunkt, vilket underlättar för diskussioner med risk för personangrepp.
“Det behövs bara en liten gnista för att fnösket ska börja brinna (..), så ett bra sätt att slippa kränkningar är faktiskt att undvika att sticka ut hakan (på sociala medier)” - Erik, 30 år
Användare på sociala medier uppmuntras till att föra fram sina åsikter och det material som publiceras online tillåts ha en hårdare underton jämfört med övriga sociala situationer. Överlag är allmänt tyckande mer accepterande digitalt och användarna ska helst vara
delaktiga med att visa sina åsikter på sina konton oavsett innehåll och typ av kommentarer.
“Jag kan uppleva att vissa kanske är lite mer raka, ärliga och tydliga explicita än vad man är i
verkliga livet (...) åsikter är viktiga man ska gärna tycka något om allt, det är lite mer okej att göra det på sociala medier”- Emma, 28 år
Reflektionerna från temat enligt intervjupersonerna är att åsikter som publiceras på sociala medier är grövre i allmänhet och att det är mer tillåtet att vara tydlig med vad användaren faktiskt tycker i en fråga. Diskussioner på internet kan dessutom lätt bli överdrivna då
involverade är aktiva med att lägg upp kommentarer och sprida personliga åsikter digitalt.
4. 3 Anonymitet
Alla undersökningsdeltagare antydde att en stor del av kränkningarna och mobbningen på internet sker genom anonyma konton som inte kan spåras till någon specifik individ. Anonymiteten online värnar om den enskilde individens integritet vilket är en viktig aspekt gällande internet för vissa personer.
“Man ska ju kunna värna om sin integritet och kunna vara anonym på nätet och det är ju jätteviktigt” - Erik, 30 år
Men det blir en nackdel när det gäller just kränkande kommentarer som skrivs över nätet.
“Det sämsta är väl att folk kan råka ut för hotfulla och hatfulla kommentarer och personliga meddelanden. Det stora problemet här är nog att gärningspersonerna kan vara anonyma när de postar dessa kommentarer eller meddelanden.” - Adam, 23 år
Undersökningsdeltagarna menar att anonymiteten leder till en känsla av säkerhet för
gärningspersonerna. På nätet kan gärningspersonerna göra anonyma konton där de kan kränka och mobba personer utan påföljande konsekvenser och bestraffningar.
“Det sämsta är väl också hur man kan vara anonym och uttrycka i princip vad man vill som man inte vågar göra `face to face´” - Emma, 28 år
Utöver den upplevda säkerheten, blir det också svårare för gärningspersonerna att visa empati och ånger när de skriver från ett anonymt konto.
“När ett anonymt konto inte är kopplad till ens egen identitet, blir det nog enklare att säga elaka saker. I verkligheten är det nog svårare att vara elak då man tvingas se en person bli ledsen och sårad. Dessutom får folk reda på att man varit elak mot någon, vilket kan påverka folks bild av dig.” - Ebba, 19 år
Anonymitet över internet är ett tema som kan betraktas som både positivt och negativt, beroende på vem du frågar och beroende på hur individerna prioriterar. Anonymiteten som sker på internet värnar om den enskilde personens integritet. Men samtidigt blir det enklare för personer att uttrycka sig kränkande, eftersom anonymiteten skyddar gärningspersonen från påföljande konsekvenser och bestraffningar. Anonymiteten bidrar också till att
gärningspersoner kan bli emotionellt frånkopplade från de brottsliga handlingar de begått.
4.4 Konsekvenserna av utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning
Gällande personlig utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning, hade fyra av våra
undersökningsdeltagare upplevt varken eller. En av de som inte upplevt nätkränkningar och nätmobbning, hade dock erfarenheter av mer “traditionell” mobbning.
“Jag har inga erfarenheter av nätmobbning, men jag blev mobbad i skolan när jag var yngre. Jag var ju “nördigast” på hela skolan liksom, det var ju enkelt att mobba mig och jag hade inte jättemånga kompisar. Vilket gjorde mobbningen ännu
enklare!” - Andreas, 32 år
En annan hade endast erfarenheter av nätkränkningar.
“Jag har blivit kränkt ett antal gånger, men aldrig mobbad.” - Adam, 23 år
Två av de åtta intervjupersonerna i studien hade själva blivit nätmobbade. Båda menade att det var en kombination av “traditionell” mobbning och nätmobbning. Mobbningen började i verkligheten, oftast i skolan, sedan fortsatte den när de kom hem.
“Jag nätmobbades mellan 13 till 14 års ålder av mina “vänner” på den tiden. Mobbningen började i skolan men fortsatte på nätet så fort jag kommit hem.” - David, 22 år
“När det gäller nätmobbning så blev jag som yngre mobbad, mest i verkligheten men även en del på nätet. När det gäller mobbningen över nätet var det främst en kille av gänget som mobbade mig som kommenterade elaka saker på mina bilder på Instagram.” - Ebba, 19 år
Båda intervjupersonerna rapporterar att de fick psykosomatiska symptom som ett resultat av kombinationen mellan “traditionell” mobbning och nätmobbning. Båda menar att de upplevde ångestproblematik och depression som konsekvens av deras utsatthet för mobbning.
“Mobbningen ledde till problem med ångest och depression. Vilket senare också ledde till sömnproblem. Jag fick också utskrivet medicin för dessa problem.” - David, 22 år
“Ja, jag kan lägga till att jag var sjukskriven för medelsvår depression på grund av mobbningen. Jag fick även medicin för detta. Jag hade också ångestproblematik, utöver min depression.” - Ebba, 19 år
Undersökningsdeltagarna menar att en stor konsekvens av att nätmobbas innebär att man är utsatt alla timmar om dygnet.
“Jag tror att man mår skit om man inte kan vistas på sociala medier utan att få påhopp på sig. Och det är inte så att man bara kan stänga datorn eller mobilen för alltid i dagens samhälle. Alla ska ha rättigheten att kunna vistas på sociala medier utan att trakasseras i dagens samhälle. Man har liksom mobilerna med sociala medier i fickan 24/7 nuförtiden, det är en stor del av vår vardag.” - Adam, 23 år
Fem av våra undersökningsdeltagare menar att utsatthet för nätmobbning i kombination med “traditionell” mobbning är den värsta typen av mobbning man kan utsättas för, då det finns ingen plats man kan fly undan från mobbningen.
“Asså jag skulle nog säga att det var mer mobbning i verkligheten än på nätet, även om mobbningen över nätet bidrog. Mobbningen över nätet var som en fortsättning av mobbningen i verkligheten, det fanns liksom ingen plats där man kunde fly ifrån mobbningen.”- Ebba, 19 år
“Mobbare kan ju hålla på med en människa 24 timmar om dygnet istället för bara på skoltid till exempel” - Andreas, 32 år
Samtliga undersökningsdeltagare menar att de undviker att vara för aktiva på sociala medier, då de anser att ens aktivitetsnivå ökar risken för utsattheten för nätkränkningar och
nätmobbning. Resultaten tyder på att undersökningsdeltagarna anser att en konsekvens av att ha blivit utsatt eller riskerar att bli utsatt är att studiens medverkande tenderar till att inte vara lika aktiva, trots att de visar önskemål om just detta.
“Just nu känner jag mig trygg då jag aldrig kommenterar på bilder eller videos. Men hade jag varit mer aktiv så hade jag haft en högre risk för att utsättas för hotfulla kommentarer eller näthat.” - David, 22 år
Dessa studieresultat redogör att konsekvenserna av utsatthet för nätkränkningar och
nätmobbning bland annat leder till att samtliga av våra undersökningsdeltagare inte känner sig tillräckligt säkra som användare på sociala medier. De anser att en högre aktivitet kommer medföra högre risk för utsatthet för nätkränkningar och nätmobbning. En annan konsekvens är att fem av våra undersökningsdeltagare anser att man inte kan fly från kränkande
kommentarer och mobbning som sker över nätet. De mest allvarliga konsekvenserna av utsatthet som har rapporterats är ångestproblematik och depression. De två
undersökningsdeltagarna som råkat ut för dessa psykosomatiska symptom har också behövt medicinering.
4.5 En ökad risk att utsättas för nätkränkningar och nätmobbning för personer som inte följer “normer” i samhället
De två undersökningsdeltagare som hade rapporterat att de upplevt nätmobbning, menade båda att mobbningen grundade sig i förolämpningar om deras utseende.
“Det var mest förolämpningar om mitt utseende.” - David, 22 år
“Det var oftast kränkande kommentarer om mitt utseende. Väldigt många skällsord.” - Ebba, 19 år
Både undersökningsdeltagarna som blivit utsatta för nätkränkningar och nätmobbning samt resterande undersökningsdeltagare menar att det finns utseendeideal som dominerar sociala medier. Om man inte ser ut som idealet, löper man högre risk för att bli utsatt för
nätkränkningar och nätmobbning.
“Det är väl mest utseendebaserat. Kvinnor ska vara smala, män ska ha skägg och vara muskulösa.” - David, 22 år
“Ens utseende gör en extra sårbar. Till exempel så finns det ingen plats på sociala medier för överviktiga kvinnor i bikini, vilket är hemskt” - Sofia, 25 år
Undersökningsdeltagarna rapporterar att de upplevt att man löper en högre risk för att utsättas för nätkränkningar och nätmobbning ifall man tillhör vissa marginaliserade grupper i
samhället. Dessa marginaliserade grupper kan exempelvis vara personer med
funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund eller HBTQ-personer. Inom dessa marginaliserade grupper finns individer som inte räknas tillhöra det som samhället anser vara normalt.
“De som är mest sårbara är personer som sticker ut, alla som inte faller in i det “normala”.” - Jennifer, 29 år
“Ifall man är överviktig eller har någon funktionsvariation som syns i ens utseende, löper man nog väldigt stor risk för att utsättas för kränkande kommentarer över nätet.” - David, 22 år
“Folk från HBTQ-samhället. Homofobi är något jag stöter på vardagligen över nätet genom att läsa diverse kommentarer. Och dem är ju annorlunda från det normala. Men även folk med funktionsnedsättningar kan ha det tufft på nätet. Alla grupper som är utanför det “normala” egentligen.” - Adam, 23 år
En undersökningsdeltagare hade personliga erfarenheter av nätkränkningar på grund av att han tillhör en marginaliserad grupp. Nätkränkningarna grundades i att han tillhörde en annan etnicitet.
“Att kommentera politiska åsikter ledde till att jag fick påhopp på mig på grund av hur jag ser ut och var jag kommer ifrån.” - Adam, 23 år
Detta tema påvisar att samtliga av våra intervjupersoner anser att utseendeideal dominerar sociala medier och att det därför finns en stor risk för att utsättas för näthat om man inte ser ut som det moderna idealet. Exempel på detta är män som inte är muskulösa eller kvinnor som är överviktiga. Resultaten rapporterar också att alla våra intervjupersoner anser att det är en större risk för att utsättas för nätkränkningar och nätmobbning för individer som tillhör marginaliserade grupper, som inte tillhör samhällets “norm”. Undersökningsdeltagarna ger exempel på flera marginaliserade grupper som de anser ha hög risk att utsättas för
nätkränkningar och nätmobbning. Exemplen som ges är personer med funktionsnedsättningar, personer med annan etnicitet samt HBTQ-personer.
4.6 Näthat ett slags ungdomsproblem?
Kränkningar på internet och andra typer av påhopp på sociala medier beskriver sex av åtta intervjupersoner som att det är kretsat kring tonåringar kopplat till individernas mognadsgrad. Tonårsperioden är en känslig fas i livet där många ungdomar känner sig osäkra på sig själva och då kan sociala medier vara ett sätt att kunna hantera denna osäkerhet på via hatiska eller
nedlåtande kommentarer om andra jämnåriga.
“Ja men det tror jag! Det finns nog ganska mycket problem med det (sociala medier) men jag tror att det är i den yngre åldern. Ja asså vad kan det vara vid 13 till 16 (år) kanske, tror jag att det är mer problematik (med näthat).” - Jennifer, 29 år
“Jag tycker inte riktigt att… jag är inte lagd på det sättet, så jag tycker själv att det är onödigt och att det (verbala påhopp) är… jag vet inte det är väldigt omoget på något sätt.”- Sofia, 25 år
Merparten av de äldre intervjupersonerna över 25 år anser att påhoppen av olika slag på sociala medier inte har samma betydelse längre och att de kan distansera sig från det
eventuella hatet på nätet. Deltagarna menar istället att om de hade varit tonåringar idag med sociala medier och den digitala utsattheten som finns, hade de sociala konsekvenserna blivit allvarligare samt hatet hade fått en negativ påverkan på deras självkänsla.
Dessutom kopplas fenomenet näthat till ett omoget beteende som är aktuellt för just
ungdomar. Dock påpekar vissa av intervjupersonerna att det finns vuxna som fortsätter med att kränka andra på sociala medier för att kunna få bekräftelse i vuxen ålder.
“Hade jag varit ung så hade jag... om jag hade varit tonåring nu så hade jag ju tagit ‘jävligt’ illa vid mig antagligen för det (sociala medier) är en så pass viktig del (av livet). Men som det är nu (livssituationen) om någon tycker någonting på internet så… det bryr jag mig inte så mycket om.” - Andreas, 32 år
Näthat är enligt intervjusvaren kopplat till tonårsperioden då ungdomar i skolåldern är mest aktiva på sociala medier och spenderar mycket tid med digital kommunikation. Dagens tonåringar är mer sårbara och involverade i nätkränkningar och nätmobbning som sker via internet. Vissa av intervjupersonerna anser att fenomenet näthat är bredare än ett typiskt ungdomsproblem eftersom användare i olika åldrar kan kränka andra på sociala medier.
4.7 Ständig risk för att bli offer på internet
Utsattheten på internet är lättillgänglig genom att personer dygnet runt löper en risk att drabbas för nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier. Digitala påhopp kan ske överallt, oavsett tid och rum menar sju av åtta intervjupersoner i studien. Likaså finns det ingen gräns på hur stor omfattning av utsattheten som tillåts via delat material på sociala medier.
“Det är en jättebra fråga, det enda jag kan tänka på är just det att du (mobbare) kan ju hålla på med en människa 24 timmar om dygnet istället för bara på skoltid till exempel och det blir ju lättare då för då kan du ju få inspiration (…) och så måste man (mobbaren) bara få lov att skriva någonting, bara igen för att du ska må lite bättre kanske. Det är väl det enda jag kan tänka mig som gör att du blir mer sårbar just det här med att du har ju, du har ju fler timmar på dig (som offer) att bli trakasserad på (sociala medier).” - Andreas, 32 år
Aktiva användare som spenderar mycket tid på sociala medier och ofta publicerar innehåll inom olika ämnen har lättare för att utsättas av nätkränkningar och nätmobbning, enligt samtliga intervjupersoner. På internet är det enklare för användare att skifta mellan att vara offer för näthat och i annan situation personligen kränka andra på sociala medier anser fem av studiens åtta deltagare. Intervjupersonen nedan syftar på att offer som tidigare har utsatts för näthat har lättare för att bli en potentiell gärningsperson eller att kränka motparten på sociala medier som hämndaktion.
“Helt plötsligt så är du två i det (hatet) istället för att det varit en, att du kan sitta bakom en skärm och hata liksom så helt plötsligt kommer den personen du tryckt ner tillbaka”- Emma, 29 år
Användare på sociala medier exponeras för oändliga möjligheter att utsättas online och det finns ständigt en risk att personer blir offer för kränkningar eller mobbning på internet.
Utsattheten kan i vissa fall resultera i brottsliga situationer som begås på olika digitala nätverk vilket drabbar offren. På internet saknas det en tydlig gräns mellan att vara gärningsperson och offer menar intervjupersonerna. Detta gör i sin tur situationerna som sker i det digitala rummet mer flytande jämfört med mer traditionell brottslighet.
4.8 Är kränkningar och mobbning lika allvarligt på internet som i verkligheten?
Samtliga undersökningsdeltagare hävdar att inställningen till det som skrivs mellan personer på internet nätet är mer allmänt accepterande, då toleransen för förolämpningar är högre i digitala sammanhang. Intervjupersonerna anser att attityden är vanligt förekommande om att det som händer på sociala medier är “på låtsas”, utan faktiska och verkliga konsekvenser.
“Man hör ofta att personer som klagar på utsatthet för nätkränkningar bör “skaffa sig mer skinn på näsan”, det är en likgiltighet, att detta är ett fenomen som kommer hända på nätet oavsett vad och att det händer alla.” - Andreas, 32 år
Faktum råder gällande studiens intervjupersoner som upplevt nätmobbning att utsattheten är lika allvarlig på internet som i verkligheten. Offren som drabbas av hatiska kommentarer mår lika dåligt över handlingen oavsett var kränkningarna sker.
“Mobbning, oavsett var den sker, har samma konsekvenser. Jag mådde lika dålig över saker som skrevs över nätet och saker som sas i verkligheten.” - David, 22 år
Det sårar någon lika mycket att bli kallad för något över sociala medier som att bli kallad för det i verkligheten. - Ebba, 19 år
Undersökningsdeltagarna menar därför att beteendet ska bestraffas likadant oavsett var det sker och att de juridiska påföljderna ska vara likvärdiga.
“Så länge man är över 18, så borde samma brottsliga handlingar i verkligheten och över nätet vara straffbara på samma sätt.” - David, 22 år
“Om vi tar ett konkret exempel då, på någon person som blivit t. ex mordhotad via sociala medier respektive om någon skulle lämna ett brev med ett mordhot i någons brevlåda, så anser jag dessa två mordhot vara likvärdiga. Då anser jag att straffet borde vara samma.” - Ebba, 19 år
Detta tema påvisar att alla undersökningsdeltagare upplevt en likgiltig inställning från allmänheten mot nätkränkningar och nätmobbning. Båda de två intervjupersonerna som har upplevt utsatthet för dessa fenomen och resterande sex intervjupersoner håller med om att konsekvenserna av utsatthet för näthat är lika allvarligt som att utsättas för kränkningar och mobbning i verkligheten. Eftersom de anser att konsekvenserna är lika allvarliga, anser de även att de juridiska påföljderna för brotten borde vara likvärdiga.
4.9 Sätt att kunna förebygga näthat i framtiden
Intervjupersonerna är eniga om att det största ansvaret gällande sociala medier sker på individnivå för personer som är myndiga och över 18 år. Eftersom det är användaren själv som väljer att publicera material på sociala medier enligt studiens samtliga deltagare. Medan hos ungdomar som är minderåriga ska ansvaret ligga på föräldrar eller vårdnadshavare som uppfostrar sina barn i vad som är rätt och fel digitalt. Användare oavsett ålder förväntas ha ett visst kunnande i hur man behandlar andra på sociala medier beskriver en intervjuperson.
“Om personerna inte själva är myndiga så bär föräldrarna det största ansvaret” - David, 22 år “Det handlar om uppfostring, det kommer direkt från hemmet, att föräldrar måste vara närvarande. (…) och lära sig (barnen) att bete sig som i vanliga livet så kommer det automatiskt dit (visa respekt på internet) anser jag, det är den logiska följden jag har” - Andreas, 32 år
Företagen bakom sociala medier ansvarar för sina användare och filtrerar inflödet via all information som läggs upp på de digitala nätverken. Administratörerna bör enligt fem av åtta intervjupersoner ha hårdare krav på detta med att dela ut varningar till de användare som inte sköter sig på sociala medier och följer företagets förhållningsregler. Om det lämpliga
beteendet fortfarande inte följs bör företaget kunna porta användaren under en lämplig period som står i proportion till agerandet då hen har förbud att använda nätverket.
Citatet nedan beskriver hur starkt kränkningar och mobbning på internet kan påverka
individer till den grad att intervjupersonen vill införa drastiska åtgärder för att få bort och/eller minska fenomenet näthat. Dessutom betonar samtliga deltagare för individers negativa
inställning gällande olika personangrepp på sociala medier vilket nämns i följande citat då det borde vara nolltolerans mot näthat.
“Ja ändå, plattformerna borde nog ta tag i det och stänga av konton som gör sånt och om det inte funkar, så borde de stänga av deras IP-adress. Hur lång tid bestäms genom hur grova kränkningarna varit. (…) Sen borde ju olika sociala medier hjälpa till genom att införa nolltolerans mot näthat. Om de går så långt som att stänga av folks IP-adresser från viss social media, kanske det har en bra effekt” - Adam, 23 år
På samhällsnivå borde kunskapen om internet höjas genom att skolor inför temadagar om sociala medier samt informerar eleverna i olika åldrar att kunna respektera varandra i digitala sammanhang. I allmänhet behöver samhället ta krafttag med hur användare ska kunna hantera internet på ett effektivt men samtidigt lämpligt sätt. Organisationer från olika sociala aktörer kan anordna informationskampanjer som engagerar medborgare och bidrar till ökad kunskap vilket förhoppningsvis leder till ett bättre klimat på sociala medier.
“Man borde ha kurser i det (lämpligt beteende på sociala medier) redan i skolan. Det är något man bör lära sig i skolan kontinuerligt från 5-6 års ålder fram tills kanske 15 års ålder” - Adam, 23 år “Man ska bara ha ett medvetande om det (näthat) och då får man kanske har någon kampanj om att… ‘Visste du att det du gör nu (på sociala medier) skulle du aldrig göra på ICA’? För det är lika olagligt på ICA som det är på Internet.” - Erik, 30 år
Individerna bär enligt intervjupersonerna det största ansvaret som enskild användare i vad som läggs upp på sociala medier. Gällande minderåriga behöver föräldrar lära sina barn om hur man behandlar jämnåriga med respekt på internet. Företagen bakom de sociala nätverken ska ha tydligare krav på att varna olämpliga användare och stoppa profiler periodvis om varningarna inte får genomslag. Lämpliga aktörer som i framtiden kan engagera sig mer i “näthatsfrågan” är skolan och olika sociala myndigheter som kan öka medborgarnas kunskap om näthat. Intervjupersonernas kommentarer skildrar deltagarnas negativa inställning till näthat och samhällets relativt accepterande attityd kring problemet som sker via internet.
5. DISKUSSION
Studiens diskussion inleds med en metoddiskussion där metodvalet i studien analyseras i samband med dess metodologiska aspekter. Därefter framställs resultatdiskussionen som innehåller relevanta resultat av studien med kopplingar till tidigare forskning.
5.1 Metoddiskussion
Kvalitativa metoder tillåts vara mer fördjupande och studera fenomen i flera perspektiv som beskriver individernas sociala situation i dess naturliga miljö. Metoderna beskriver processer i det sociala livet och sätter förståelse i fokus med individens tolkning. I samband med att kvalitativa studier genomförs behöver vissa metodologiska aspekter tas i beaktning. Snöbollsurvalet är en smidig urvalsdesign genom att studieansvariga kan få tillgång till sociala kontakter via snöbollseffekter. Rekryterarna i studien som skulle rekommendera intervjupersonerna var båda unga kvinnor vilket kan ha påverkat variationen på deltagarna. Fördelen med att ha två rekryterare var att de var bekanta med varsin studieansvarig och på så sätt kunde det även öka möjligheten till större spridning mellan intervjupersonerna.
